Arkiv

Archive for december, 2018

Gott Nytt 2019!

31 december, 2018 2 kommentarer

Det gångna året har varit ett gott år för det politiska bloggandet i Vänersborg. Det har i och för sig tagit en hel del tid i anspråk. Det har blivit många timmar framför tangentbordet, men statistiken talar för att det kanske har varit värt det. Även om många i den närmaste omgivningen tvivlar på det… De nedlagda timmarna har resulterat i 233 publicerade bloggar (inklusive denna). Det är 21 fler än förra året och fler än något år tidigare. Jag har också haft fler läsare än någonsin. Vilket även i år har lett till erbjudanden om att sälja reklamplats på bloggen. Och vem vet, det kanske är dags att ompröva det kommersiella motståndet, och börja göra det. Pensioneringen närmar sig…

Det totala antalet A4-sidor som bloggarna har gett upphov till uppgår till 760. Det skulle bli en ganska tjock bok – om jag nu fick för mig att ge ut bloggarna i bokform. Och skulle jag ge ut mina ”samlade bloggverk” så skulle det bli flera band… Sammanlagt under åren som bloggare har det nämligen blivit ungefär 1.700 bloggar omfattande 5.019 sidor. Fast det skulle säkerligen inte bli någon större kommersiell framgång…

Den första bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010. Det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Det sammanföll för övrigt med att jag lade om min kost och började äta mer fett och minimalt med kolhydrater. Det är LCHF-ätandet som gett energin, helt klart! (Jag är fortfarande lågkolhydratare.)

Det har varit många träffar på min blogg. 2018 är som sagt ett rekordår. Under året räknar jag till 158.092 träffar. (Tidigare rekord var förra året med 129.520 träffar.) Det betyder 13.174 träffar i snitt varje månad, 433 träffar på bloggen per dag… Och då blev jag ändå avstängd i gruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare” på Facebook lagom till valrörelsen och valet. Det var lite synd, eftersom jag fick väldigt många ”extra” läsare när jag länkade från denna grupp. Men som sagt, någon admin tyckte inte att det passade med politik i gruppen. Och när jag sedan fick ”komma tillbaka” fick jag inte länka till min blogg. Kanske var besluten riktiga, kanske inte, de var i varje fall inte upp till mig att fatta. Jag fick, och får, självklart respektera dem. Hur som helst tappade jag ett betydande antal läsare. Och vem vet, kanske också några väljare.

Det är svårt att veta hur många olika (unika) personer som har läst några av mina blogginlägg under året. Jag är nämligen inte riktigt säker på om jag kan lita på den statistik som levereras. Men enligt denna är det 71.536 olika personer (eller IP-adresser) som har klickat på karvling.com. Det låter alldeles för mycket… Jag är ganska säker på att de är missvisande. (Såvida inte det är sammanlagt under alla år.)

Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… År 2013 hade jag till exempel 3 visningar i Indien, i år var det 48! I Kina har ökningen också varit stor. Förra året fick jag 39 besök och i år har det ökat till 52! Det är en ökning med över 30%. Och då är Hongkong inte medräknat – 304(!) träffar därifrån.

Jag noterar också att jag har fått besök från Trinidad, Bangladesh, Mongoliet, Georgien, Aruba, Ryssland och Sydafrika… Det är spännande. Undrar om dessa har lärt sig något nytt om Vänersborg…? Annars är det från USA som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Under året blev det över 5.000 amerikanska träffar.

Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom denna är årets mest klickade bloggar följande:

  1. Nyhet: Inga naturhus i Vänersborg! (3.601 klick)
  2. Är det Marie Dahlin? (3.166)
  3. Nyhet: Solvarm får tillstånd! (2.647)
  4. Ursand! (1.841)
  5. Marie Dahlin avgår (+en nyhet) (1.819)

Det har blivit en hel del bloggar om Solvarms kamp mot myndigheterna, en kamp som för övrigt inte är över än…

Bloggarna om Solvarm har också fått uppmärksamhet från andra håll i landet. Solvarms naturhus är nämligen ganska bekant bland förespråkare för ett annat sätt att bo och bygga. Jag tror inte att politikerna i Vänersborg, inklusive flera av mina partivänner, inser det. Även bloggarna i samband med Marie Dahlins avgång uppmärksammades utöver det vanliga. Jag skrev i slutet av november flera bloggar om Dahlin. Bloggarna drog under en vecka till sig drygt 11.200 klickar.

Den ”bästa” bloggen för året då? Det är självklart svårt att avgöra. Det kan vara någon av bloggarna om Solvarms naturhus. Fast de bloggar som krävde mest arbete var de om VA, reningsverk och tvångsanslutning. Även bloggarna om kommunal styrning kostade en del i tid och energi…

De roligaste bloggarna? Har jag skrivit några ”roliga”? En lustig sak är att mina bloggar om fiskmåsproblemet i Nordstan tycks ha gett mig åtminstone två personröster i valet…

Om Marie Dahlin och familjen Solvarm fungerade som särskilda bloggmagneter, så har många som vanligt läst mina ”genomgångar” av budgetförslagen och turerna kring budgetprocessen. Och naturligtvis drog valbloggarna en hel del läsare. Kanske var det valet som gjorde att antalet läsare ökade under året.

Valet ja. Det var en tuff tid, en tid kantad av interna stridigheter och motsättningar inom Vänsterpartiet Vänersborg. Som inte är lösta än. Men det har jag inte bloggat om, och tänker inte göra nu heller. Men kommer inget positivt ur det hela, så kanske det inte går att undanhålla läsarna.

Jag tror inte att det blir lika ”enkelt” att vara bloggare nästa år. Det blir säkerligen inte samma ”intensitet” på politiken, inte samma motsättningar och stridigheter som vi har varit vana vid under många år i Vänersborg. Kommunstyrelsens nye ordförande Benny Augustsson (S) verkar vara mer av en dialogens och samtalens man än sina föregångare. Precis som Mats Andersson (C) för övrigt, som enligt säkra källor ska ta över Bo Carlssons (C) roll som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande efter halva mandatperioden. Jag tror att många av de gamla traditionella motsättningarna kommer att upplösas i kommunen.

Fast sedan är ju förstås frågan hur minialliansen och framför allt moderaterna tänker tackla den nya politiska situationen. Är de intresserade av samtal och dialog? De var ju stundtals ganska aggressiva och provocerande gentemot de styrande den gångna mandatperioden. Tänker de fortsätta på den vägen? Faktum är ju att moderaterna skulle ha stora möjligheter att få igenom sina förslag, de styrande partierna har ju faktiskt bara 20 av 51 mandat i fullmäktige…

Var Vänsterpartiet hamnar i den nya politiska situationen vet jag inte. Vänsterpartiet hade ju ett tämligen stort inflytande under den förra mandatperioden. Till stor del beroende på vårt enträgna arbete med motioner, yrkanden och reservationer, förutom alla anföranden i fullmäktige. Jag inbillar mig att de andra partierna förstod att det fanns en stor kunskap i partiet och en vilja att forma Vänersborg till det bästa. Hur det blir kommande mandatperiod vet jag som sagt inte, men jag har en känsla av att Vänsterpartiet kan riskera att ”hamna vid sidan om”, att marginaliseras… Men en sak är i varje fall given, personligen kommer jag att få en bättre insyn än någonsin i de politiska turerna. Undertecknad vänsterpartist är nämligen vald till ersättare i kommunstyrelsen.

Det som skulle kunna väga över till att 2019 blir ett ”bättre” bloggår än 2018 är väl alla sverigedemokrater i kommunfullmäktige och i nämnder och styrelser. Det verkar som om valframgången inte bara har gett dem fler mandat i fullmäktige, de tycks också ha fått ett självförtroende som vi inte har skådat i Vänersborg tidigare. Än så länge verkar det dock inte som om det finns någon skäl till detta självförtroende. I fullmäktige har SD:arna visat sig ha haft svårt att ta till sig fakta och sakliga argument.

Till sist vill jag rikta ett stort tack till de utomstående ”granskare och experter” som jag har anlitat för att få faktauppgifter framtagna – och kontrollerade, få nya vinklingar och perspektiv belysta och även en del annat innan publicering av många av bloggarna. Jag vill ju att det som står ska vara rätt och riktigt. Tack! (Ni vet vilka ni är.)

Jag vill också tacka er läsare. Utan er – ingen blogg. Gensvaret från er har under året varit gott. Som vanligt. Mycket av feedbacken sker dock på Facebook och privat och inte på bloggen. Och det kan jag tycka är lite synd. Många har synpunkter som är värda att läsas av andra.

Och fortsätt gärna att leverera tips och ”nyheter”, både från er som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Även om jag inte hinner följa upp allt eller gräva i alla misstänkta skandaler…

Och med dessa ord önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Kategorier:helgläsning

Sista versen för Dahlbergs Slakteri?

29 december, 2018 Lämna en kommentar

På årets och mandatperiodens sista sammanträde den 10 december behandlade Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dahlbergs slakteri. Igen. Lukten från Dahlbergs slakteri har blivit en följetong för nämnden och förvaltningen – för att inte prata om den följetong som den fruktansvärda lukten är och har varit för grannarna till slakteriet sedan 5 år tillbaka… Nu var det alltså dags att ta upp ärendet på nytt.

Denna gång handlade ärendet om att nämnden skulle besluta om att anta ett yttrande till Miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands Län.

Det finns några myndigheter att hålla reda på när det gäller miljö, och det är inte alltid helt lätt att veta vilken myndighet som ansvarar för vad. Miljöprövningsdelegationen är en självständig del av Länsstyrelsen. Delegationen prövar och fattar beslut om miljöfarlig verksamhet. Så här står det på Länsstyrelsens hemsida (se ”Prövning av miljöfarlig verksamhet”):

”En prövning av miljöfarlig verksamhet börjar alltid med ett samråd med bland andra Länsstyrelsen. Sedan lämnar du in ansökan om tillstånd tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen. När ärendet är komplett kungörs ansökan och skickas på remiss. Beslut om tillstånd tas av miljöprövningsdelegationen.”

Miljöprövningsdelegationen är sedan tidigare inblandad i ärendet Dahlbergs. (Se bloggen ”Lukten från Dahlbergs Slakteri”.) Delegationen gav i slutet på förra året Dahlbergs tillstånd att (återigen) hygienisera slaktavfallet på prov. (Hygienisering innebär att avfallsprodukter mals ner och värmebehandlas. ”Produkten” från hygieniseringen kan sedan användas som råvara till biogasproduktion.) Provperioden skulle avslutas den 30 april 2018, men Dahlbergs ansökte (20 april) om tillstånd för fortsatt hygienisering. Testkörningen stoppades dock av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Och det hjälpte inte att Dahlbergs Slakteri överklagade beslutet och också yrkade att beslutet skulle inhibiteras i väntan på dom. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslut kvarstod och begäran om inhibitering avslogs av Länsstyrelsens rättsenhet. Och den 3/12 avslog Länsstyrelsen dessutom Dahlbergs överklagande av miljö och hälsas beslut om själva stoppet.

Det yttrande som miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade nu senast den 10 december är inte helt lätt att förstå, i varje fall inte för en ”utomstående”. Och det trots att undertecknad ”utomstående” har försökt att följa med så gott det går… I protokollet framgår det inte riktigt vad saken gäller denna gång och varför. Annars börjar yttrandet, som miljö- och hälsoskyddsnämnden även fattade beslut om, på ett sätt som känns naturligt när man har följt med i de senaste turerna.

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att det utifrån en samlad bedömning av det material som inlämnats från Dahlbergs slakteri, inkomna klagomål och observationer registrerade hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen under den gångna prövotiden visar att det finns fortsatta problem med luktstörningar från hanteringen av slaktavfall på Tån 2:2 i allt för stor omfattning, trots att en viss förbättring kan ha skett under sommaren 2018.”

Det sistnämnda är ju i och för sig positivt, att grannarna under den gångna heta och torra sommaren har haft mindre luktproblem än vanligt. Men jag är ändå förvånad och överraskad. Hygieniseringen hade ju stoppats den 30 april. Då borde det ju inte ha luktat överhuvudtaget, eller? I och för sig fortsatte Dahlbergs sannolikt hygieniseringen ändå, utan tillstånd – miljö och hälsoskyddsnämnden polisanmälde ju också Dahlbergs slakteri för misstänkt miljöbrott den 13 juli:

”Slakteriet misstänks hygienisera slaktavfall utan medgivande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Slakteriet bryter därmed mot gällande tillstånd för verksamheten.”

Jag förstår mig inte riktigt på denna del av nämndens yttrande. Dahlbergs fortsätter att olagligt hygienisera slaktavfallet, men det luktar i varje fall mindre…? Det känns inte riktigt som ett logiskt resonemang.

Hur som helst. Ovanstående beslut om yttrande från den 10 december fortsätter:

”Dahlbergs slakteri bör därför snarast, dock senast 12 månader efter beslutet vunnit laga kraft, genomföra åtgärder som varaktigt minskar störningar från hantering av slaktavfall och som ger en acceptabel boendemiljö inom de fastigheter som ligger runt slakteriet.
De slutliga villkoren bör utformas så att det tydligt framgår vilka åtgärder som krävs. Det bör också framgå av Miljöprövningsdelegationens beslut inom vilken tid åtgärderna ska vara uppfyllda.”

Dahlbergs slakteri får tydligen fortsätta sin ”hantering av slaktavfall” i ytterligare ett år. Det framgår dock inte i nämndens handlingar vad denna hantering innebär. Flera grannar fruktar det värsta, de är ju tämligen luttrade, och uppgivna, vid det här laget. Jag är emellertid ganska säker på att hygieniseringen inte får fortsätta.

Dahlbergs Slakteri har sedan tidigare haft ett tillstånd, en ”prövotidsredovisning”, som Miljöprövningsdelegationen beslutat om. I detta gamla tillstånd fanns ”uppskjutna frågor”, som gällde:

”slutliga villkor för luktreducering respektive metallinnehåll (zink och koppar; min anm) i processavloppsvatten från verksamheten.”

Dahlbergs har föreslagit att ett av villkoren i denna prövotidsredovisning stryks, nämligen villkor 9:

”Slakteriavfall och biprodukter som inte genomgår hygienisering inom anläggningen ska i väntan på transport förvaras inomhus i täta behållare, i kylt utrymme. Vid transport ska behållarna förses med tättslutande lock eller motsvarande.”

Det är klart att Dahlbergs vill stryka detta villkor nu när hygieniseringen har stoppats. Inga av de som har lämnat remissvar, inklusive många grannar, vill dock att villkoret ska strykas.

Det vill inte heller Miljöprövningsdelegationen.

Så vad jag förstår av hela ärendet, och där miljö- och hälsoskyddsnämnden till stor del bara har spelat åskådarens roll, så ska Dahlbergs Slakteri få hantera slaktavfall ett år till, om avfallet förvaras i kylt utrymme. Hygienisering är fortsatt förbjuden och verksamheten får bara pågå om slakteriet kan komma till rätta med luktstörningarna. Det står nämligen i villkor 7:

”Om luktolägenhet av betydelse uppstår från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas så att olägenheten upphör.”

Å andra sidan har det luktat i många år nu och ändå får verksamheten fortsätta. Naturligtvis beror det på att slakteriet är viktigt för Brålanda och Vänersborgs kommun. Men nu får man uppfattningen, när man läser alla handlingar, att kommunens och andra myndigheters tålamod snart är slut. Kommer inte Dahlbergs till rätta med luktproblemen så tror jag att det är risk för att slakteriet får upphöra med sin verksamhet om 12 månader.

Det är ju faktiskt så att ett företag som Dahlbergs måste, enligt Miljöbalken, utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid yrkesmässig verksamhet ska också bästa möjliga teknik användas.

Och då hjälper det inte att Dahlbergs påstår att det inte luktar från hygieniseringen utan att lukten kommer från andra håll, t ex från kommunens VA-ledningar och kommunala pumpstationer. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tror inte på detta och min uppfattning är att miljö och hälsa rent allmänt tvivlar på många av Dahlbergs uppgifter och ärliga uppsåt. Det finns många som till och med tror att Dahlbergs undanhåller fakta. Och det är nog den uppfattning som de flesta av grannarna har.

Enligt uppgift så luktar det fortfarande mycket illa från slakteriet.

PS. Vill återigen slå ett slag för Lutz Rininslands blogg. Rininsland skrev tidigare på Vänsterpartiets hemsida. Nu finns hans funderingar på den egna bloggen.

Julens budskap

26 december, 2018 1 kommentar

Så lackar julen 2018 mot sitt slut. Den varar inte alls till påsk. Jag tror knappast den varar till Knut. Ibland undrar jag om den ens varar till jul…

Officiellt firar vi i Sverige sedan tusen år tillbaka Jesus födelse under jul. Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling. Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnande särskilt de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet.

Idag vet jag ibland inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. Nästan 20% av Sveriges medborgare röstade på ett parti som gör skillnad på människor. Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Det såg vi t ex på det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige i Vänersborg. När två SD:are uttalade sig om ensamkommande. De som har kommit till Sverige och som har flytt krig, terror, svält och fattigdom ska skickas tillbaka. Det är inte vår sak menade de. Det fanns inget som hette medkänsla eller solidaritet. Det kristna kärleksbudskapet är inte aktuellt längre. Inte bland många i Sverige 2018.

En av Sveriges rikaste kommuner har gått så långt att de fört en fråga så långt upp i rättsväsendet som det bara är möjligt. Vellinge kommun fick också den dom de ville av Högsta förvaltningsdomstolen – kommunen har rätt att förbjuda tiggeri. Så de välbärgade i Vellinge, representerade av det moderata kommunalrådet Carina Wutzler, har fått sin julklapp – de kommer att få slippa se fattigdomen. Hur långt är det inte till sensmoralen i Karl-Bertil Jonssons julafton…

Det behövs ingen kristallkula för att räkna ut att fler kommuner kommer att följa i Vellinges fotspår. Kanske kommer sverigedemokrater att vilja införa tiggeriförbud i Vänersborg också? Fast kanske inte mot allt tiggeri. När Högsta förvaltningsdomstolens dom föll så såg Vellingemoderaternas hemsida ut så här:

”Ge en gåva”….

Som Per Björklund, chefredaktör på Fria Tidningen skrev på Twitter:

”Det värsta med att 80 pers äger hälften av världens tillgångar är att vi ändå är besatta av de som tigger på gatorna.”

Moderaterna blev hånade i sociala medier och har nu ändrat sin hemsida… Det måste ha varit pinsamt. Inget tänkte på det. Tiggeri gäller tydligen bara de fattiga och förtryckta. Inte de välbärgade.

Precis tvärtemot julbudskapet…

Kategorier:Jul, rasism, SD

GOD JUL!

23 december, 2018 1 kommentar

I fredags inföll vintersolståndet. Det var midvinter, årets kortaste dag och längsta natt. Det är ett dygn som en gång i tiden var fullt av mystiska berättelser, riter och offer. Tänk om inte solen skulle komma tillbaka, tänk om Ragnarök var nära… Midvinter var en tid av åkallan av och blot till gudarna. Naturligtvis var det fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum. I asaläran var de bror och syster och inte, som i flera andra indoeuropeiska religioner, gifta med varandra. Frejs heliga djur har sin naturliga och främsta plats på julbordet, grisen. Freja och hennes heliga djur katten har vi firat drygt en vecka tidigare, på Lucia. På julen har även Tor med sin bock ett finger med i spelet. Och det sägs faktiskt, även om det är lite osäkert, att Oden under ett av sina namn, Jólnir, var julens högste gud.

Imorgon är det julafton och då kommer tomten med julklappar till alla barn och även, förhoppningsvis, till alla förväntansfulla politiker i Vänersborgs kommun.

Ledamöterna i de tre styrande partierna (S+C+MP) sägs ha en diger önskelista denna jul. Och det kan jag faktiskt bekräfta, önskelistan är nämligen diarieförd och inte belagd med sekretess.

Det är en lång lista. Och allra högst på önskelistan återfinns en önskan om att få igenom åtminstone några av förslagen i fullmäktige nästa år…

Det är nog emellertid inget som tomten kan utlova. De styrande partierna har ju inte alltid varit så samarbetsvilliga och lyssnande. Och det tycker inte tomten om. Alla ska vara snälla. Även mot politiker i andra partier och tjänstemän… Men det blir säkerligen ändring nu. Kommunstyrelsens nye ordförande Benny Augustsson (S) verkar snäll. Han förstår nog att det är viktigt med dialog och diskussion i jultomtens anda.

Det ska bli en spännande politisk vår. Budgetberedningen börjar redan i januari sitt arbete med budgeten för 2020. Det är förutom ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott, som ska väljas på ett extra kommunstyrelsemöte den 9 januari, gruppledarna i fullmäktiges olika partier som deltar i det intensiva arbetet.

För Vänsterpartiets del ville inte majoriteten av de närvarande medlemmarna att Lutz Rininsland skulle representera partiet som ordinarie i kommunstyrelsen och som gruppledare. Tråkigt nog. Det är svårt att se vem som ska och kan axla Rininslands mantel. (Rininsland har en del kommentarer kring detta i sin blogg, ”rininsland.blog”.)

Jag önskar som vanligt alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:

EN RIKTIGT GOD JUL!

Kategorier:Jul

Gårdagens KF (19/12)

20 december, 2018 1 kommentar

Igår hölls årets sista sammanträde med kommunfullmäktige. Det var inte bara en mängd val som förrättades. (Se ”Nu är valen gjorda!”.) Fullmäktige tog även upp en del andra mer eller mindre intressanta ärenden.

Men först en punkt som har med valen att göra och det var i vilken ordning ersättare ska träda in om en ordinarie ledamot är frånvarande. Tidigare har det varit så att är t ex nummer 13 på listan över ordinarie ledamöter frånvarande så träder ersättaren med nummer 13 in. I vissa fall är denne ersättare med i ett annat parti än den ordinarie. Detta rubbar, eller kan rubba, hela den politiska ”maktbalansen” i en nämnd eller styrelse. Det vore självklart både naturligt och logiskt att en ersättare i samma parti träder in i den ordinaries ställe. Det var också vad Lena Eckerbom Wendel (M) föreslog.

Ett exempel på detta är i nästa mandatperiods kommunstyrelse.

Undertecknad bloggare har nummer 6 som ersättare (för den ordinarie ledamoten nr 6 Marianne Ramm, V), medan ordinarie ledamoten James Bucci (V) har nr 13. Är Bucci frånvarande träder nr 13 Ann-Helen Selander (M) in på hans plats. En moderat istället för en vänsterpartist alltså. (Det beror på den tekniska valsamverkan Vänsterpartiet hade med M+L+KD+MBP. Utan denna tekniska samverkan hade inte V haft två ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen överhuvudtaget.)

Det vore logiskt att undertecknad vänsterpartist ersatte Bucci – en vänsterpartist för en vänsterpartist. Men nej, det tyckte inte majoriteten i fullmäktige. Det ”tunga” argumentet från valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var att så hade det inte varit under den förra mandatperioden… Nähä… Och… Ola Wesley tyckte att det var ”rätt åt”… någon…? ”Rätt åt” vem? Lena Eckerbom Wendel…? Men det var ju moderaterna som skulle tjäna på den gamla ordningen…

Partipiskorna ven och den gamla ordningen behölls med siffrorna 29-22. (S+C+MP+SD utgjorde de 29.)

Delårsrapporterna för Kunskapsförbundet Väst och Fyrbodals kommunalförbund avhandlades relativt snabbt. Det var bara Lutz Rininsland (V) som kommenterade Kunskapsförbundet.

Kunskapsförbundet (KFV) prognostiserar ett underskott i år på 1,895 milj kr, vilket är lite i sammanhanget. Rininsland menade emellertid att det finns problem med finansieringen. Vänersborg och Trollhättan ger Kunskapsförbundet en elevpeng på 52.000 kr per läsår. Om en elev går ett 4:e eller ett 5:e år, så får inte förbundet någon ersättning för dessa år. Kunskapsförbundet får bara elevpengen för 3 år per elev. KFV får också stå för kostnaderna för elever från Trollhättan och Vänersborg som går på gymnasieskolor i andra kommuner eller på fristående gymnasier. Kostnaderna för dessa utbildningar är oftast högre än den elevpeng som ägarkommunerna ger till förbundet. Det är inte ovanligt att Kunskapsförbundet får betala 120.000 kr per läsår till en fristående gymnasieskola eller 160.000 kr för en elev på ett naturbruksprogram…

Sedan vädrade sverigedemokraterna morgonluft när ärendet ”tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga asylsökande” behandlades.

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) beskrev ärendet. Socialnämnden har redan haft kostnader för de ensamkommande och nu har ett statligt bidrag på 440.000 kr kommit till kommunen som ersättning för detta. Ärendet idag handlade om att kommunfullmäktige skulle besluta att statsbidraget skulle gå till socialnämnden precis som det var tänkt eftersom socialnämnden hade haft kostnaderna. Det var bara ett formellt beslut.

Det tyckte inte Ola Wesley (SD) och Lena Mjörnell (SD).

Ola Wesley pratade om likställighetsprincipen i Kommunallagen och att det kanske inte var lagligt att Röda Korset fick del av pengarna. Det var dock inte ämnet för dagens beslut, men Wesley hade svårt att ta till sig det. Lena Mjörnell menade att kommunen inte skulle ta över statens ansvar. Vänersborg har inte råd tyckte hon. Och sa:

”Vi gynnar ensamkommande framför våra egna ungdomar.”

Vilket också var en missuppfattning. Det var ju ett statsbidrag det handlade om och det har dessutom betalats ut redan. Tar inte Vänersborg emot bidraget så måste pengarna tas från kommunens egen kassa, kanske just från ”våra egna ungdomar”.

Ola Wesley förstärkte resonemanget. Vi motsätter oss, sa Wesley, att de ensamkommande ska bo kvar… att kommunen huserar dessa personer för ett billigt pris…

Ska jag vara riktigt ärlig, så tycker jag att detta resonemang är riktigt, riktigt skrämmande – vissa ungdomar som bor i Vänersborg är ”våra”, andra inte… Vi och dom. Var går gränsen, vilka är ”våra”? Födda i Sverige eller inte? Namn? Religion? Hudfärg? Historien förskräcker från denna typ av resonemang. Jag blir rädd.

Lutz Rininsland (V) och Tove af Geijerstam (L) försökte förklara de ensamkommandes situation för sverigedemokraterna. Rininsland beskrev att det är ungdomar utan familjer, utan bostad (hemlösa), ungdomar som väntat i 2-3 år på beslut på sin asylansökan. Rininsland vädjade till humanism och medkänsla.

Sverigedemokraterna yrkade avslag på beslutsförslaget. Och reserverade sig. Eller? Lämnade Wesley en protokollsanteckning? Eller reserverade han sig till förmån för en protokollsanteckning? Jag vet faktiskt inte.

Det gjordes också några mindre justeringar av fullmäktiges arbetsordning.

Ärendena ”Antagande av regler för kommunala pensionärsrådet samt upphävande av reglemente” och ”Överföring av ansvaret för Kommunala rådet för funktionshinderfrågor från Socialnämnden till Kommunstyrelsen” utgick.

Fullmäktige beslutade också att anta ”Reviderad förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst”. Här yrkade Gunnar Lidell (M) avslag för att bland annat visa Trollhättan att Vänersborg var missnöjt med att ordförandeskapet alltid tillföll Trollhättan. Vi andra ansåg att:

”Förbundsordningen behöver djupare diskuteras innan man eventuellt lägger ett förslag på förändring. … Uppdrag till kommundirektören att initiera arbetet under 2019. Färdigt senast 201231.”

Det blev votering och ”vi andra” vann med 36-15.

Det blev en onödigt lång debatt om Kurt Karlssons (SD) motion om ”Svenska språket i tal och skrift inom Vänersborg kommuns förvaltningar”.

Kurt Karlsson ansåg att kommunen hade en skyldighet att vårda det svenska språket och undvika engelska ord när det fanns svenska motsvarigheter. Och det är klart att det finns många som reagerar på att engelska ord används i onödan i tidningar, TV etc, men det är nog inte kommunens uppgift att rätta till detta. Tove af Geijerstam (L) ansåg att språkets uppgift är att förstå varandra. Hon undrade om sverigedemokraterna hade svårt att förstå språket i kommunala handlingar. Det tyckte Karlsson var att förringa och förlöjliga hans åsikter. Det är för övrigt ett argument som Karlsson använder tämligen ofta i debatter.

Kommunstyrelseförvaltningen bedömde, och det låg till grund för fullmäktiges avslag på motionen:

”att en policy överflödig med tanke på den reglering som redan finns på området i språklagen (SL, 2009:600). Genom lagen tillförsäkras svenskan den naturliga och starka ställning i verksamheten som en policy på området enligt motionen skulle bidra till.”

Att det är svårt med svenskan, och engelskan, visade Kurt Karlsson själv i sina inlägg. Han använde bland annat följande ord: koloniseras, devalveras, harang, naiv, kolossal, policy, indoktrinerad, degenereras och frekvent…

Kommunfullmäktige godkände också Marie Dahlins (S) avsägelse av alla politiska uppdrag.

Och med det avslutades det politiska året i Vänersborg och ledamöterna tackade varandra och begav sig hemåt.

PS. Lutz Rininsland (V) har återupptagit sitt bloggande. Du kan hitta hans blogg på: rininsland.blog

KF: Nu är valen gjorda!

19 december, 2018 Lämna en kommentar

Idag hölls årets sista sammanträde med kommunfullmäktige. En stor del av tiden ägnades åt val. En hel massa politiker skulle nämligen väljas in i kommunens nämnder och styrelser för fyra år framåt.

Mötet öppnades av ålderspresident Lutz Rininsland, dagen till ära iklädd slips. Det första ärendet var val av ny ordförande för kommunfullmäktige. Och till ordförande för mandatperioden valdes Annalena Levin från centerpartiet. Det är inte ofta som en kvinna har svingat klubban i kommunens högsta beslutande församling, men nu var det äntligen dags. Och Levin (till höger på bilden nedan) gjorde ingen besviken. Hon ledde sammanträdet på ett föredömligt sätt.

Rininsland fick därmed sätta sig på sin plats i salen bland de andra 50 ledamöterna. (Och tog då också av sig slipsen…) Därpå valdes Dan Åberg (M) till 1:e vice ordförande och Anneli Guilotte (S) till 2:e vice.

Jag tänkte i denna blogg helt enkelt redovisa vilka personer som blev valda till de olika nämnderna, rakt upp och ner. (Jag redovisar dock inte riktigt alla val.)

Kommunstyrelsen:

Benny Augustsson valdes till kommunstyrelsens ordförande. Han blir därmed Vänersborgs nye ”statsminister”. Gunnar Lidell blev 1:e vice ordförande och Bo Carlsson 2:e vice.

Barn- och utbildningsnämnden:

Mats Andersson fortsätter som ordförande i nämnden, i varje fall i två år. I TTELA sades det ju i en artikel för ett tag sedan att Andersson och Carlsson skulle byta plats efter halva mandatperioden. Det skulle betyda att Mats Andersson blev kommunalråd och Bo Carlsson ordförande i BUN. Vi får se. Gunnar Henriksson blev 1:e och Christin Slättmyr 2:e vice ordförande.

Kultur- och fritidsnämnden:

Ordförande blir Hans Norén och vice ordförande Kristina Edvinsson.

Socialnämnden:

Dan Nyberg fortsätter som ordförande, denna mandatperiod med Henrik Harlitz som 1:e och Ann-Britth Fröjd som 2:e vice ordförande.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

Ordförande blir Ann-Marie Jonasson och Piotr Gabrys vice.

Samhällsbyggnadsnämnden:

Ny ordförande för mandatperioden blir Anders Wiklund och vid sin sida får han Tor Wendel och Åsa Johansson.

Byggnadsnämnden:

Även i denna nämnd fortsätter den tidigare ordföranden, dvs Bo Dahlberg. Vice ordförande blir Gunnar Bäckman.

Och till sist Kunskapsförbundet Väst:

Här tillsätter Trollhättan ordförandeposten, men denna mandatperiod är båda vice ordförandena från Vänersborg. Madelaine Karlsson blir 1:e vice ordförande och Henrik Josten 2:e vice.

Det förrättades fler val, men jag stannar där. Det finns nog anledning att återkomma vid ett senare tillfälle med kommentarer kring valen. Precis som det finns lite annat att berätta om vad som hände på sammanträdet idag.

PS. Jag gjorde en ändring i tabellen om kommunstyrelsen. Mathias Olsson (SD) valdes som ersättare. (20/12)

BUN (17/12): Reservation

18 december, 2018 1 kommentar

Igår skrev jag om barn- och utbildningsnämndens besparingsbeslut (se ”Detta ska BUN spara på!”). Jag röstade nej till beslutet och lämnade en skriftlig reservation.
Jag publicerar min reservation nedan.

==========

Ärende § 147: Verksamhetsplan och detaljbudget 2019.
BUTN 2018/103

Före sommaren såg samtliga partier nämndernas och verksamheternas behov. Det var ingen som tvivlade på att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behövde ekonomiska tillskott för att klara sina åtaganden. Alla partier var överens om att det behövdes ytterligare satsningar på de gamla och sjuka, på barn och elever.

Och följaktligen stod politikerna i barn- och utbildningsnämnden enhälligt bakom nämndens begäran om 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Alla var med på tåget.

Sedan blev det val. I valrörelsen fullföljde partierna den inslagna linjen och lovade mer eller mindre stora satsningar på framför allt skola, men också på den sociala omsorgen. Partierna nästan tävlade om att överträffa och övertrumfa varandra i vidlyftiga vallöften.

I det gemensamma budgetförslaget från S+C+MP+M+L+KD i november var alla vallöften bortglömda. Vallöftena försvann spårlöst.

Det blev nämligen inga pengar till barn- och utbildningsnämnden. Tvärtom. Nämnden ska göra nedskärningar på 9,684 milj kr för att få en ”budget i balans”. Det motsvarar bortåt 20 årsarbeten.

Den här besparingsbudgeten lades av de 6 partierna (S+C+MP+M+L+KD) i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet, där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet (till yrkesprogram).

Barn- och utbildningsnämnden beslutade idag att vidta ett antal åtgärder för att få en ”budget i balans”.

  • Vänsterpartiet anser att pedagogerna i förskola och grundskola är berättigade till kompetensutveckling, precis som alla andra yrkesgrupper. Yrket förändras och forskningen går framåt – pedagogerna måste få del av detta för att utvecklas i sin yrkesroll.
  • Hur kan nämnden besluta om en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när den inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att minska sjuklönekostnaderna? Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…? Att minska på vikariekostnaderna kan bli förödande. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Ska en pedagog i förskolan ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka? Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt! Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner.
  • Att reducera inköp för lekmaterial och läromedel visar på en stor brist på förståelse av verksamheterna i förskola och skola. Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Menar barn- och utbildningsnämnden att vi politiker nu ska gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Vänsterpartiet röstade inte för budgeten i fullmäktige och kan inte ta ansvar för de nedskärningar som BUN nu har beslutat. Jag hänvisar till min reservation i kommunfullmäktige mot budgetbeslutet som avslutades:

”Vi uppfattar att kommunfullmäktige har tagit ett beslut om underbudgetering av verksamheterna. Därför väljer jag att reservera mig mot beslutet.”

Jag reserverar mig mot barn- och utbildningsnämndens beslut om detaljbudget 2019.

Vänersborg 17 december 2018

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Detta ska BUN spara på!

17 december, 2018 Lämna en kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avlöpte som på räls. Det var som väntat bara besparingsåtgärderna som vållade debatt. (Om du vill veta vilka andra ärenden som avhandlades hänvisar jag till gårdagens blogg, se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen hade inför nämndens beslut idag ställt upp ett ”smörgåsbord”, en lista, av besparingsåtgärder. Allt för att få en ”budget i balans”. En ”budget i balans” betydde en nedskärning av nämndens utgifter med 9,7 milj kr.

Förvaltningens lista på besparingsåtgärder var på sammanlagt 15,6 milj kr. Men så var tanken alltså att politikerna skulle få välja ut vilka av de föreslagna åtgärderna som de ville vidta, för att komma upp till 9,7 milj. Det innebar att vissa åtgärder inte behövde vidtas. Ett smörgåsbord med andra ord, ”ta det du vill”. (Jag försöker förklara detta begripligt, eftersom inte ens några av nämndens ledamöter riktigt förstod.) Det kan tilläggas att förvaltningens ambition med besparingsåtgärderna var att hitta sådana åtgärder som inte skulle innebära någon neddragning av personal.

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) hade redan innan sammanträdet lagt ett förslag på vilka besparingsåtgärder som han ville att nämnden skulle vidta. Det visade sig snart att man inom ”betongalliansen” inte var enig med ordförande. M+L+KD, som tog besparingsbudgeten i kommunfullmäktige tillsammans med ”betongkollegorna” i S+C+MP, ville spara på ett annorlunda sätt. Och S+C+MP-gruppen gjorde också några justeringar i ordförandes ursprungsförslag.

Alla betongpartier var således överens om att spara, men det fanns två förslag på åtgärder. (Som egentligen var till förväxling lika.)

Barn- och utbildningsnämndens majoritet, dvs S+C+MP, ville spara på följande – och det blev också nämndens beslut:

  • spara 1.750 tkr (tkr=tusen kronor) på lärarnas kompetensutveckling,
  • föra över 600 tkr av nämndens förfogandemedel till verksamheten,
  • spara 3.500 tkr på vikariekostnader,
  • minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel med 2.250 tkr och
  • reducera IT-satsningen med 1.000 tkr.

Det blir sammanlagt en besparing på 9,1 miljoner kr. Det saknas följaktligen 600.000 kr för att få en ”budget i balans”. Varför majoriteten stannade där vet jag inte. Kanske hoppas den på att det ska dyka upp några ”extrapengar” någon annanstans, typ att någon inom den centrala administrationen slutar och tjänsten inte återbesätts…

Men inte nog med det.

Om BUN har avsatt 600.000 kr i förfogandeanslaget (en ”reservpott” för oförutsedda utgifter, den är på totalt 800.000 kr) och dessa används i verksamheten istället, så kan jag inte förstå hur det kan räknas som en besparing. De 600.000 som majoriteten tror sig spara är ju bara en omflyttning av pengar från ett konto till ett annat.

Dagens BUN-beslut torde därför inte följa kommunfullmäktiges beslut, som flera nämndsledamöterna var med och fattade (de flesta i BUN sitter också i fullmäktige). Skillnaden är 1,2 miljoner kr som BUN med dagens beslut struntar i att spara…

Men inte nog med det.

3,5 milj kr ska enligt BUN:s beslut sparas på vikariekostnaderna. I beslutet står det att det ska vara som:

en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader”.

Grejen är bara den att arbetet med att få ned sjuklönekostnaderna har gått i stå. Kostnaderna har inte minskat i år trots att det har pågått ett arbete för att få ner sjuktalen. Det här sa tjänstemännen tydligt på sammanträdet. Det finns inget, absolut inget, som säger att sjukfrånvaron ska minska nästa år, och särskilt inte till den grad att nämnden ska kunna spara 3,5 milj kr. Även den här besparingsåtgärden torde vara ett slag i luften. Såvida det inte blir som jag beskrev i gårdagens blogg… Det vill säga att pedagoger i förskolan och skolan ska göra sina sjuka kollegors jobb också… Utan ersättning… (Jag skrev mer om detta i min förra blogg; se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Men inte nog med det.

 Att minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel kommer i konflikt med Skollagen. Så här står det i Skollagen:

”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten (min fetstil) efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Läromedel och lekmaterial ingår i den elevpeng som varje förskola och skola får. Och som förskolechef och rektor har ansvar för att fördela. Men det här brydde sig inte nämnden om… Vilket faktiskt reser en stor principiell fråga om hur nämnden, som huvudman, ser på sin och förskolechefers/rektorers befogenheter.

Det kan vara värt att också kommentera vilka åtgärder som M+L+KD ville se för att spara 9,7 milj kr.

M+L+KD vill precis som S+C+MP spara 1,75 milj kr på kompetensutvecklingen. Och istället för att omfördela en del av förfogandemedlen så vill partierna lägga hela posten på 800.000 kr på verksamheten. Fast det är fortfarande ingen besparing, utan en intern omfördelning av medel…

M+L+KD vill också minska vikariekostnaderna med 3,5 milj kr och minska inköpen av läromedel och lekmaterial med 2,75 milj kr. Det sistnämnda är en större summa än den S+C+MP beslutade.

Som synes kan samma kritik riktas mot det borgerliga förslaget som mot majoritetens förslag. Med en skillnad…

M+L+KD vill spara 900.000 kr på att lägga ner grundskola och fritidshem i Rösebo.

Partierna skriver:

”Att hos kommunfullmäktige anhålla om att få omorganisera verksamheten såtillvida att grundskole- och fritidshemsverksamhet inte längre bedrivs på Röseboskolan.”

Oops. M+L+KD beslutar att spara på en verksamhet som inte nämnden själv har befogenhet att besluta om. Att lägga ner skolor är det fullmäktige som gör… BUN föregriper alltså ett fullmäktigebeslut. Som aldrig torde bli av. Sverigedemokraterna har ju t ex avgett ett vallöfte om att inte lägga ner någon landsbygdsskola…

Fast det har ju andra partier också gjort… På en valdebatt i Gestad tidigare i år så avgav samtliga borgerliga partier löftet inför de församlade åhörarna och pressen att inte lägga ner någon landsbygdsskola. Några månader senare bryts även detta löfte. (Finns det några fler vallöften kvar att bryta kan man fråga sig…?) Vad säger Gunnar Lidell (M) och Carl-Ewert Berg (KD) som var särskilt tydliga med att landsbygdsskolorna skulle behållas…?

Jag vet inte hur M+L+KD resonerar, fast jag vet inte hur S+C+MP resonerar heller för den delen. Så det jämnar liksom ut sig. För min del så känns hela betongalliansens resonemang tämligen, ja, parodiskt. Faktiskt. (Kanske kan någon bloggläsare som har röstat på något av betongpartierna ge mig någon bra förklaring?)

SD förresten. Sverigedemokraterna hade nog inte riktigt förstått diskussionen, vilket Ola Wesley (SD) faktiskt själv sa i slutet:

”Jag har missuppfattat alltihop.”

SD framförde först att partiet skulle rösta nej till alla besparingsförslag, sedan ändrade han sig och sa att SD skulle lägga ner sin röst. Vid omröstningen sa Wesley varken ja eller nej, men han deltog i beslutet och reserverade sig inte. Vad jag förstår så kan detta bara betyda att SD stödde förslaget från S+C+MP. Ingen begärde för övrigt votering, kanske gjorde inte M+L+KD det för att de inte ville riskera att just deras besparingsåtgärder skulle få majoritet…

Och Vänsterpartiet då?

Jag röstade nej. Det var kanske inte formellt riktigt, kanske hade det varit mer formellt korrekt att avstå från att delta i beslutet. Men jag reserverade mig i kommunfullmäktige mot nedskärningsbudgeten, och nu gjorde jag detsamma i barn- och utbildningsnämnden. Jag röstade alltså nej och lämnade in en skriftlig reservation. (Jag kommer att publicera den senare.)

Sammanträdet avslutades med ett julbord.

Till sist vill jag tacka alla ledamöter och ersättare i nämnden för den här mandatperioden. Trots att vi har haft olika åsikter vid ett flertal tillfällen så har diskussions- och samarbetsklimatet varit mycket gott.Och alla har haft, tror jag, även om jag ibland har tvivlat, barnens och elevernas bästa för ögonen.

Och till dig ordförande Anderson. Trots en del fnurror på tråden mellan dig och mig (och även andra) så har du skött och lett sammanträdena på ett bra sätt. Och jag tror att det till stor del är din förtjänst att mötena har hållits i positiv anda. Jag uppskattar särskilt att du införde tid, utanför protokollet, för samtal och överläggningar i nämnden innan den formella ”beslutsomgången”. Det gjorde att vi ofta förstod varandra bättre och ibland faktiskt också kunde resonera oss fram till en gemensam uppfattning. (Jag hoppas att kommunstyrelsen gör detsamma nästa mandatperiod.)

Och tack alla i förvaltningen. Jag förstår inte hur ni kan stå ut med oss politiker…

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Vad ska BUN spara på?

16 december, 2018 Lämna en kommentar

Det är inte bara årets sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN), det är mandatperiodens sista. Det betyder att några ledamöter går till nämnden för sista gången imorgon… Medan åter andra kommer att vandra till möteslokalerna, vilka de nu än blir, i ytterligare 4 år. Vilka som slutar och vilka som kommer tillbaka i januari blir officiellt och offentligt på onsdag. Då ska kommunfullmäktige utse alla ledamöter och ersättare i kommunens styrelser och nämnder. Om inget väldigt oförutsett inträffar så kan jag avslöja att denne vänsterpartistiske bloggare blir en av dom som återkommer till nämnden. Och får därigenom också uppleva sin pensionering som varande ledamot i BUN…

Ordförande för mötet blir Mats Andersson (C). Som vanligt frestas jag att säga, men det var faktiskt ett tag sedan sist. Andersson har inte lett nämndens möte sedan september. Men jag tror ändå inte att Andersson är särskilt ringrostig. Han kommer säkerligen att lotsa nämndens ledamöter genom ärendelistan på sedvanligt effektivt sätt. Det är ju en del ärenden att avhandla, fast ett framstår som särskilt viktigt – detaljbudgeten för 2019.

Men först de andra ärendena.

Sammanträdet börjar i vanlig ordning med en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras området ”resursanvändning”. Det finns som vanligt inga handlingar utskickade inför detta ärende utan all information ges på sittande möte. Å andra sidan är det inga beslut som ska fattas.

Sedan kommer en annan traditionell punkt – ”Redovisning av nyckeltal december 2018”. Det innebär att ledamöterna får en koll på läget inom nämndens verksamhetsområden.

Några nedslag. På fritids var personalens sjukfrånvaro i oktober 9,4%, jämfört med 8,0% motsvarande tid förra året. I grundskolan uppgick sjukfrånvaron till 6,7% i oktober (5,7% oktober 2017). Under rubriken ”Kränkande beteende” så kan vi läsa att 115 tillbud har registrerats i grundskolan under oktober (54 i okt 2017). Rapporteringen av tillbuden varierar kraftigt mellan månaderna och har gjort så även under 2017. Därför är det svårt att dra några slutsatser. Men visst tycks det vara höga siffror, både för tillbud och sjukfrånvaro…

När det gäller tillbud har vi ju inte heller kunnat undvika att läsa i lokalpressen om händelserna på Torpaskolan i förra veckan. Vi får se om nämnden får någon information om detta.

Det har varit en del arbetsskador i grundskolan under hösten, det kan vi se på siffrorna. Det framgår dock inte vad det är för typ av skador eller orsakerna till dessa. (Sådant brukar i och för sig redovisas särskilt vid ett annat tillfälle.) Arbetsskadorna har dock inte varit fler än förra året. Kommunen och dess skolor har inte fått någon kritik från Skolinspektionen under hösten. Och det är ju glädjande.

Och till sist kan vi konstatera att barnantalet i den kommunala förskolan fortsätter att öka. Det var ungefär 90 barn fler i november än för ett år sedan. (1.690 barn var inskrivna förra månaden.) På kommunens fritids har elevantalet minskat med omkring 80 barn jämfört med förra året. Däremot har grundskolan, precis som förskolan, ökat sitt elevantal. Det går nästan 60 fler elever än för ett år sedan (4.335 elever i november).

Sedan följer ärendet ”Budgetuppföljning november 2018”. Här kan ledamöterna konstatera att prognosen för året har ändrats något. Nämnden beräknas göra ett överskott på 2 milj kr. Vad jag förstår så har den ändrade prognosen med semesterlöneskulden att göra – en kostnad som ofta är väldigt svår att beräkna i förväg.

Innan barn- och utbildningsnämnden ska ge sig på detaljbudgeten och nästa års besparingar så ska nämnden fastställa bidrag och andra beräkningsgrunder ”inför beslut till fristående förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg”. Det är helt enkelt så att bidragsbeloppet till ”friskolorna” grundar sig på den budget som fullmäktige beslutar. Och nu har kommunfullmäktige bestämt att förskolan och grundskolan ska spara. Alltså blir det mindre pengar till de fristående aktörerna också, ex Fridaskolan.

Ärende 5 har rubriken:

”Verksamhetsplan och detaljbudget 2019”

Nu blir det allvar för nämnden. Kommunfullmäktige fattade i november beslut om budgeten för nästa år. Betongalliansen bestående av S+C+MP+M+L+KD fattade gemensamt beslutet att barnen och eleverna i förskola och skola ska spara pengar till kommunen. Och egentligen är det ju inget som BUN kan göra något åt imorgon. Nämnden måste, vilket den vill eller ej, verkställa fullmäktiges beslut. Å andra sidan sitter ju många som fattat beslutet i KF också i nämnden, och på det sättet vill ju även majoriteten av nämndsledamöterna spara på förskola och skola… Vi som inte röstade för budgeten i fullmäktige kan som jag ser det inte ta ansvar för beslutet och ge klartecken för BUN:s nedskärningar.

Den första punkten i det beslutsförslag som förvaltningen har lagt fram till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar om följande åtgärder (yy) till ett belopp om (xx) tkr, för att detaljbudget 2019 ska vara i balans, och för att barn- och elevpengen ej ska sänkas.”

En synnerligen kryptisk formulering. Låt mig förklara. Elevpengen är den summa pengar som varje förskolechef och rektor får för varje elev. Denna ”peng” ska räcka till allt som har med antal lärare, grupp- och klasstorlek, undervisningsmateriel, IT osv att göra, med andra ord – själva undervisningen. (Kostnader som skolbuss, skolmat, lokaler etc betalas centralt, dvs innan elevpengen fastställs och delas ut.) Det måste ändå påpekas att Vänersborg med tanke på de dåliga resultat som uppvisas och kommunens placering i Lärarförbundets skolranking skulle behöva höja elevpengen ordentligt.

Förvaltningen försöker alltså att få politikerna att genomföra besparingar som inte drabbar själva undervisningen som t ex antalet pedagoger.

Förvaltningen skriver:

”Inte göra åtgärder som avser neddragning av personal.”

Förvaltningen har beskrivit besparingsåtgärderna med ”(yy)”. Politikerna har fått ett smörgåsbord av besparingsåtgärder och vilka åtgärder politikerna ska besluta om får politikerna bestämma och stå för själva. Och vill de spara mer, eller mindre, än vad fullmäktige har beslutat så är det upp till politikerna det också… (Jämför ”(xx)”.)

För att få en ”budget i balans” så måste verksamheten skäras ner med motsvarande 9,684 milj kr. Det är inte riktigt lika mycket som alla, och jag själv, först befarade, men betänker man att BUN hade yrkat 30 miljoner kr mer nästa år – bara för att upprätthålla samma kvalitet som i år, så förstår man kanske bättre vad en besparing på 10 milj kr betyder. (Budgetbeslutet innebar dock att BUN slipper att betala 7-8 milj kr för ”Framtida kök” och ekologisk mat nästa år. Hade BUN vetat detta från början hade summan på 30 milj kr minskat med motsvarande summa.)

Förvaltningen ger politikerna i nämnden följande besparingsåtgärder att välja på (mkr=miljoner kronor):

  • ”Minska vikariekostnaden inom Förskola/Grundskola” Besparing: 3,5 mkr
  • ”Stänga den öppna förskolan Sirius” Besparing 0,35 mkr
  • ”Stänga Lanternan helg-, kväll- och nattomsorg” Besparing: 1,45 mkr
  • ”Förskola – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,625 mkr
  • ”Fritidshem – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,375 mkr
  • ”Omorganisera verksamhet (grundskola, fritidshem) 2019 avser verksamhet i Rösebo” Besparing: 0,95 mkr
  • ”Stoppa satsningen på IT-verktyg i grundskolan” Besparing: 2,65 mkr
  • ”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling” Besparing: 1,75 mkr
  • ”Ompröva beslut gällande fria skolkort och skolskjuts till profilklass” Besparing: 0,55 mkr
  • ”Halvera inköp för böcker, läromedel, lekmaterial och kontorsmaterial” Besparing: 2,9 mkr
  • ”Avsluta köp från Kultur- och fritidsförvaltningen” Besparing: 0,535 mkr

Alla ovanstående åtgärder tillsammans sparar 15,635 milj kr. Och BUN ska spara minst 9,684 milj kr. Det motsvarar för övrigt omkring 20 årsarbeten. Vilka åtgärder ska politikerna välja? Det kommer nämnden att diskutera på morgondagens sammanträde. För egen del vill jag inte välja något alternativ, Vänsterpartiet stod inte bakom beslutet i fullmäktige att spara på förskola och skola. Det beslutet får partierna i betongalliansen stå för…

Ordförande Mats Andersson (C) har lämnat ett förslag på vad han vill spara på. Och då antar jag att åtminstone S+MP står bakom förslaget, kanske också M+L+KD.

Ordförande Andersson vill att förvaltningen vidtar följande åtgärder:

”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling motsvarande en kostnad av 1.750 tkr (tkr=tusen kronor; min anm) mot bakgrund av redan planerad kompetensutveckling samt i möjligaste mån förlägga möten och utbildningstillfällen i lokaler som redan disponeras av Vänersborgs kommun.”

Den här åtgärden finns även med i förvaltningens smörgåsbord av åtgärder. Jag är så gammal i läraryrket så jag kommer ihåg hur arbetsgivarna en gång i tiden tvingade igenom att lärarna skulle arbeta några veckor mer på sommarloven. Det var ju så oerhört viktigt med kompetensutveckling. Sedan blev det med tiden allt mindre viktigt med kompetensutveckling… Nu visas detta med ännu större tydlighet – ni lärare ska vara på arbetsplatsen, men någon kompetensutveckling tänker vi inte kosta på er. Härligt inspirerande och uppmuntrande attityd som arbetsgivaren visar pedagogerna…

”Omfördela anslagsbindningsnivå från nämndens förfogandemedel till verksamheten med 600 tkr.”

Denna besparingsåtgärd har ordförande Mats Andersson kommit på själv. Det låter som om det ligger och skvalpar massor med pengar någonstans, pengar som skulle kunna användas bättre. Men förfogandeanslaget är litet och det fungerar som en reserv för oförutsedda utgifter. Det brukar alltid finnas sådana här små reservpotter i alla organisationer.

”Minskad vikariekostnad inom nämndens ansvarsområden motsvarande 20% till en kostnad av 3.500 tkr som en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader.”

Åtgärden finns med i smörgåsbordet. Men man kan fundera på hur man kan föreslå en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när man inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att spara på detta sätt. Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…?

En besparing på vikarier är orealistisk. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Innebär åtgärden att en pedagog i förskolan ska ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka?

Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt!

Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner. Kommunen får inte spara pengar genom att ställa in lektioner och ge eleverna ledigt.

Mats Andersson vill också:

”reducera inköp för kontorsmaterial, lekmaterial samt läromedel till en kostnad av 2.250 tkr.”

Den här åtgärden fanns också med i förvaltningens smörgåsbord. Och tja, vad säger man? Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har dessutom varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Det kan samtliga pedagoger vittna om. När fick t ex elever i 7:an nya läroböcker senast?

Och en annan sak som jag inte förstår. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Ska vi politiker nu gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Mats Anderssons (C) sista besparing är utan siffror:

Förvaltningen uppmanas att under 2019 vara restriktiv vid tillsättning/återbesättning av tjänster inom central administration.”

Vi får se om de andra partierna håller med Mats Andersson i hans val av besparingsåtgärder. Jag tror faktiskt inte att M+L+KD gör det. Min känsla är att de istället vill lägga ner skolorna i både Rösebo och Väne Ryr, och därigenom spara pengar. Men det får de i så fall bråka om själva.

Det blir till att skriva en reservation i ärendet… Precis som jag reserverade mig i fullmäktige mot budgetbeslutet…

Det var ärendena på mandatperiodens sista sammanträde.

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (3/3)

13 december, 2018 1 kommentar

I mina förra bloggar (se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (1/3)” och ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (2/3)”) har jag redogjort för Tillitsdelegationens mer eller mindre förödande kritik mot det styrsystem som går under samlingsnamnet New Public Management (NPM). NPM är alltså det styrsystem som används av de flesta kommuner i Sverige, däribland Vänersborg.

Tillitsdelegationens kritik mot NPM kan sammanfattas i följande punkter:

  • ”Bristande medborgarfokus.”
  • ”Frånvaro av helhetsperspektiv.”
  • ”Detaljstyrning och administrativa tidstjuvar.”
  • ”Frånvarande ledarskap och bristande stöd till medarbetarna.”
  • ”Bristande kompetensförsörjning och kunskapsutveckling.”
  • ”Bristande öppenhet.”

NPM-systemet, menar delegationen, hindrar att mötet mellan medborgare och medarbetare blir så bra som det skulle kunna bli.

Tillitsdelegationen, som tillsattes i juni 2016, fick i uppdrag att bidra till en styrning av offentlig sektor som:

”i större utsträckning tar tillvara medarbetares kompetens, kunskap och engagemang med målet att skapa så goda möten som möjligt mellan medarbetaren och medborgaren.”

Ambitionen var att den formella styrningen och detaljstyrningen skulle minska, eller försvinna, och ersättas med en styrning som visade mer tillit till medarbetarna, framför allt till de som arbetade i direktkontakt med brukarna (eleverna, patienterna).

Tillitsdelegationen menar i sitt huvudbetänkande att den kommunala (offentliga) styrningen måste utgå från det mest väsentliga i verksamheten – mötet mellan medborgare och medarbetare:

”Detta möte är ”sanningens ögonblick”, det är här som värde och kvalitet uppstår.”

Delegationen menar att all styrning, från politiker, förvaltningschef och ner i kedjan, ska ha detta ”sanningens ögonblick” framför sig i allt de gör. Redan nu framstår Tillitsdelegationens arbete som revolutionerande, i varje fall om man jämför med styrningen i Vänersborg…

Tillitsdelegationen kallar den nya styrningen för ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Den definieras så här:

”Grundidén med tillitsbaserad styrning och ledning är att öka och bibehålla kvaliteten i offentligt finansierade tjänster genom en ökad tillit i styrningen som också innebär ett ökat handlingsutrymme i mötet mellan medborgare och medarbetare. Vi definierar tillitsbaserad styrning och ledning som styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och medborgarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa medborgaren.”

Nu är det naturligtvis inte så att allt ”det gamla” ska kastas bort. Det behövs fortfarande mått av t ex konkurrens, auktoritet och reglering även i framtiden. Men detaljstyrningen måste minska så att handlingsutrymmet blir större för medarbetare, och även chefer. Och självklart vill delegationen att alla de negativa effekterna av den nuvarande NPM-styrningen, som den har beskrivit så utförligt, ska åtgärdas med ett nytt styrsystem.

Tillitsdelegation har inte någon ”mönstermodell” som den lägger fram på bordet. Tvärtom så ”trevar” delegationen sig fram genom att beskriva de förutsättningar som måste finnas i en ny styrningsmodell. Den vill t ex att det ske försöksverksamheter i flera kommuner och landsting, försöksperioder på upp till 5 år och ”övervakade” av forskare, för att få fram bra modeller. Det är väl egentligen alltid så att det är lättare att se fel och att kritisera än att komma med färdiga och perfekta förslag. Med delegationen har gjort ett stort och gediget arbete med att skissa tankar, förutsättningar, utgångspunkter etc som krävs för en bättre styrning. Den ger också ett flertal exempel på hur en del kommuner i Sverige arbetar för att få fram en bättre styrmodell.

Jag tänkte i denna blogg lyfta fram några av de tankar som Tillitsdelegationen har kommit fram till och som måste ingå i ett nytt styrsystem.

Det finns enligt delegationen sju vägledande principer för en tillitsbaserad styrning och ledning:

  1. ”Tillit – Sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar.
  2. ”Medborgarfokus – Sätt medborgarens upplevelse och kunskap i fokus och försök förstå vad medborgaren sätter värde på.”
  3. ”Helhetssyn – Uppmuntra alla i styrkedjan att aktivt och gemensamt ta ansvar för helheten och samverka över gränser.”
  4. ”Handlingsutrymme – Delegera handlingsutrymme och välkomna medbestämmande, men var också tydlig kring vem som har mandat att göra vad, och skapa goda förutsättningar för medarbetarna att klara sitt uppdrag.”
  5. ”Stöd – Säkerställ ett verksamhetsnära och kvalificerat professionellt, administrativt och psykosocialt stöd i kärnverksamheten.”
  6. ”Kunskap – Premiera kunskapsutveckling, lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.”
  7. ”Öppenhet – Sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.”

Tillitsdelegationen exemplifierar tämligen utförligt vad den menar genom att beskriva och sammanfatta tolv försöksverksamheter inom hälso- och sjukvård, skola och omsorg, som delegationen har genomfört. Det har också varit forskare kopplade till samtliga projekt.

Tillitsdelegationen har utifrån erfarenheterna av försöksverksamheterna identifierat nyckelord som är viktiga i utvecklingen mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Och det visar väl ganska tydligt hur betänkande är formulerat, många idéer och tankar, färre konkreta alternativ till färdiga lösningar.

”Det behövs mod och nyfikenhet för att våga pröva nya arbetssätt som ligger utanför tidigare ramar, tankesätt och strukturer. Det behövs acceptans för att kunna hantera misstag och dra lärdomar av dem istället för att döma. Det behövs uthållighet och tålamod för att förändringsprocesser tar tid. Det behövs en gemensam vision att arbeta mot som kan engagera och involvera alla i styrkedjan.”

Och delegationen fortsätter med ”insikter” som är väsentliga vid tillitsbyggande:

  • ”Tillitsfull dialog mellan tjänstemän och folkvalda politiker.”
  • ”Begränsat antal mål, regler och krav på återrapportering.”
  • ”Kollegial kvalitetsgranskning och lärande tillsyn.”
  • ”Gränsöverskridande samarbeten.”
  • ”Delegerad verksamhetsutveckling.”
  • ”Medledarskap och chefer som skapar förutsättningar.”
  • ”Psykologisk trygghet och relationsbyggande.”
  • ”Lösningar med medborgaren i centrum.”
  • ”Värdegemenskap och organisatoriskt självförtroende.”
  • ”Tid och tålamod.”

Det låter nästan lite ”flummigt”… Men ju längre man kommer i det digra betänkandet, ju mer förstår man vad delegationen menar. Och det blir också alltmer ”kött på benen”. Men visst, det finns inga färdiga ”tillitsmodeller”. Så enkelt är det inte…

Det har varit ett starkt medborgarfokus i Tillitsdelegationens försöksprojekt och delegationen skriver mycket om fördelarna med att involvera medborgarna. Fokuset på medborgarna är helt enkelt en förutsättning för en ny modell. Det handlar ju om kärnuppdraget för offentlig sektor – att så bra som möjligt möta medborgarnas behov och önskemål

”I ett medborgarfokus ligger att erkänna att en medborgare som mottar stöd och service är både en resurs och en aktör.”

Delegationen menar att brukaren (patienten, eleven) många gånger kan medverka i sina egna insatser. (Det är om inte annat viktigt på grund av brukarnas varierande behov.) Det gör att brukaren blir involverad och därmed upplever insatsen som mer relevant. Det kan även öka förutsättningarna för att en insats blir verkningsfull. Dessutom har medborgarna ofta kunskap som är viktig för att verksamheten ska kunna förbättras.

”Inom många områden kan medborgarna, de som är mottagare av en viss tjänst eller insats, ha kunskap som är viktig för att verksamheten ska kunna förbättra sig. Verksamheterna har därför mycket att tjäna på att involvera medborgaren och lära av dennes erfarenheter. … Genom att inkludera och lyssna till medborgaren kan nya perspektiv och idéer generera utveckling och förbättring i verksamheten.”

För att medborgarfokus ska få genomslag i verksamheterna krävs, menar delegationen:

  • ”Tydlig prioritering.
  • ”Ökat handlingsutrymme för ett tydligare fokus på medborgaren.”
  • ”Ett förhållningssätt som grundar sig i att se medborgaren som resurs och aktör.”
  • ”Systematiskt ta tillvara erfarenheter och möjliggöra delaktighet.”
  • ”Helhetssyn och tillit till andra professioner.”

Eftersom medborgaren möter en enskild, eller flera, av kommunens medarbetare krävs det också i detta möte att medarbetaren får mandat och resurser för att testa idéer och utveckla verksamheten. I de försöksverksamheter som delegationen har initierat visade det sig tämligen snabbt att dessa förändringar också sparade pengar. Sjuktalen bland personalen minskade nämligen…

Medarbetarna ska också uppmuntras, och ha ansvar för, att slå larm om missförhållanden. Det skapar förutsättningar för att dels åtgärda problem, men det skapar också en kultur av omsorg och fokus på medborgarens upplevelser.

Ett viktigt begrepp i betänkandet är helhetssyn. Det innebär att hela kedjan från politiker, höga chefer ända ut till ”personalen på golvet” ska utgå från ett:

”helhetsperspektiv vilket innebär att styrningen ska integrera aktörer och resurser i en gemensam struktur där alla aktörer har gemensamma mål och incitament som styr åt samma håll.”

Med helhetsperspektivet sätts individens behov i centrum och fokus förflyttas från den egna verksamheten, de egna strukturerna och regelverken till vad som är bäst utifrån individens behov.

Det finns en utredning som Innovationsrådet har utfört (SOU 2013:40) och som sammanfattar hur en så kallad helhetssyn skiljer sig från en traditionella organisering – se nedanstående tabell.

Som framgått, och som framgår av delegationens namn, så är betänkandets viktigaste huvudpoäng att det måste finnas tillit mellan de som styr och de som styrs. Delegationen menar att när det gäller framtagning av de mål som används i mål- och resultatstyrning ska de tas fram och utvecklas tillsammans av de som styr och de som styrs. Målen ska utvecklas till att använda färre processmål och fler mål som fokuserar på effekter och resultat. Överlag menar delegationen, vilket framgår av mina bloggar, måste färre saker mätas och resultaten måste analyseras, diskuteras och problematiseras. Utgångspunkten ska hela tiden vara vilket värde som i slutändan skapas för medborgaren.

I Vänersborg, och de flesta andra kommuner, är det politikerna som tar fram målen för verksamheterna, oavsett vilka verksamheter det handlar om. Tänket från delegationen är att verksamheterna ska bli delaktiga och forma processen på ett helt annat sätt. På det sättet kan målen bli ändamålsenliga. Rent konkret innebär detta en dialog som kan ta upp och diskutera frågor som: Vad ska följas upp? Vad behöver vi veta för att skapa större värde och kvalitet för verksamheten och de som verksamheten är till för? Vad är viktigast för medborgare med denna tjänst? Hur följer vi upp utan att orsaka administrativa tidstjuvar och belastning för medarbetare? Vad lärde vi oss av den uppföljning som vi har gjort? Vilka slutsatser kan dras och hur kan vi arbeta vidare och fortsatt utveckla verksamheten?

Det är viktigt att rätt saker mäts och att det inte finns en övertro på att allt värde som en verksamhet skapar kan mätas. Det räcker helt enkelt inte att följa upp och utvärdera verksamheten efter vissa statiska indikatorer.

Sedan påpekar delegationen också det självklara. Det viktiga för en kommun är det sammantagna resultatet – inte vilken nämnd som betalar vad. Som det fungerar nu försöker t ex olika nämnder och förvaltningar att vältra över kostnader på andra nämnder, för att själva gå med ”plus”. Tillitsdelegationen menar att det skulle vara självklart att alla enheter tar ett ansvar för helheten. Det är inte svårt att hålla med om det…

Jag ska inte utveckla Tillitsdelegationens resonemang kring chefer och ledarskap, mer än att konstatera att det behövs ett annorlunda chefskap än idag. Ett chefskap som visar tillit till verksamheterna och medarbetarna och som utgår från medborgarnas behov. Utredningen talar om ett värderingsstyrt ledarskap, ett ”medledarskap” där:

”medarbetarna är mer aktiva, självständiga och delaktiga i verksamhetens ledning, utformning och utveckling.”

Kommunledningar bör, och det är tycker jag är viktigt, se till att chefer ges ett ordentligt administrativt stöd. Och ett rimligt antal medarbetare…

Dessa tre bloggar var ett försök till sammanfattning av Tillitsdelegationens huvudbetänkande. Det bästa är naturligtvis att ladda ner betänkandet och läsa det själv. (Klicka här!) Något som jag för övrigt rekommenderar att både politiker, tjänstemän och medarbetare gör. Det är viktiga frågor. Det är också önskvärda förändringar som borde komma fram även i Vänersborg. Alldeles för stor del av personalens tid går åt till detta evinnerliga insamlande av statistik, enkäter, sammanställningar, avprickningar av mål och förväntade resultat och allt vad det heter och alltför stor del av kommunens ekonomiska resurser avsätts till tjänster som bara administrerar hela systemet av internfakturor, följer upp mål, utarbetar enkäter, mäter, sammanställer tabeller och konstruerar diagram. Och tar därigenom tid och pengar som borde hamna i verksamheterna istället.

För att inte prata om att hela kommunens mål är att följa budget, inte att ge medborgarna och skattebetalarna den service de har rätt att kräva och som är den kommunala organisationens yttersta syfte. Eller borde vara…

Förändringarna är dock inte lätta att åstadkomma. Det är mycket som behöver förändras och det kommer att ta tid. Det viktiga är dock att vi, dvs Vänersborg, börjar arbetet. Och att vi politiker börjar med att bestämma att vi ska starta en dialog med och mellan medarbetare och medborgare kring dessa frågor.

%d bloggare gillar detta: