Arkiv
Politik på distans 4: Mothugg från Andersson och medhåll från Borgmalm
I de tre tidigare bloggarna om mina fyra interpellationer har jag skrivit om vad deltagande på distans innebär (se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”), de gemensamma svaren på interpellationerna (se “Politik på distans 2: Interpellationssvar”) och de specifika svaren från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se “Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”).
I denna blogg ska jag redogöra för de specifika svaren jag fick på den interpellation som jag ställde till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Men också för det inlägg som PFU:s ordförande Kenneth Borgmalm (S) lämnade på en av interpellationerna.
Ordförande Mats Andersson är en stark anhängare och förespråkare av fjärrundervisning i skolorna. Det visade han i en debattartikel i TTELA för några månader sedan. (Se TTELA 8 mars “Fjärrundervisning möjliggör utökade kunskapsresultat”.) Så även om Mats Andersson inte hade skrivit debattartikeln själv, samma debattartikel återfanns bland annat i Södermanlands Nyheter och Nya Lidköpings-Tidningen, så menar han som undertecknare att fjärrundervisning:
“är ett naturligt steg inom svensk utbildning som gör det möjligt för en behörig lärare att undervisa elever som finns på en annan skola.”
Det är dock något helt annat när det gäller sammanträden med barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg. Då måste alla ledamöter på ett sammanträde finnas fysiskt i ett av rummen på kommunhuset. Då är det inget tal om att en deltagare finns på annan plats än ordförande och det övriga presidiet i nämnden, t ex hemma.
Även i Mats Anderssons interpellationssvar återfanns de nästan fyra tätskrivna A4-sidorna, som fanns i Benny Augustssons svar. Jag tror inte heller att Andersson hade skrivit denna text själv. I Anderssons text fanns också ytterligare ett väldigt formellt avsnitt som redogjorde för vad bland annat Kommunallagen hade att säga specifikt om nämnder och styrelser. Det var dock inga svar på mina frågor.
Här följer interpellationsfrågorna och -svaren till och från barn- och utbildningsnämndens ordförande. Jag förmodar i varje fall att det är Andersson som har svarat. Det står så i fullmäktiges protokoll, men själva svaren är varken daterade eller underskrivna… (Man får naturligtvis betydligt mer “kött på benen” om man läser interpellationen med bakgrund och motiveringar först (kan laddas ner här: ”Sammanträde på distans”) och interpellationssvaret “Sammanträde på distans”. Det går också att få en bra bakgrund i bloggarna “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”.)
=====
* Håller barn- och utbildningsnämndens ordförande med om att det är en form av diskriminering att kräva av ledamöter att fysiskt närvara i ett rum på kommunhuset under nämndens sammanträden i dessa corona-tider?
Nej
* Kommer barn- och utbildningsnämndens ordförande att tillåta att ledamöter på något sätt får deltaga, lyssna eller delta fullt ut, på nämndens sammanträden på distans, dvs hemifrån?
Grundprincipen i kommunallagen är att ledamöter och ersättare ska delta fysiskt på sammanträden. Ordförande kan dock med stöd av gällande regelverk fatta beslut om deltagande på distans, vilket får prövas i varje enskilt fall.
* Och om ordförande inte tänker tillåta det, hur motiverar ordförande i så fall ett sådant beslut – särskilt med tanke på att tekniken för att genomföra sådana sammanträden faktiskt finns?
Grundprincipen i kommunallagen är att ledamöter och ersättare ska delta fysiskt på sammanträden. Ordförande kan dock med stöd av gällande regelverk fatta beslut om deltagande på distans, vilket får prövas i varje enskilt fall.
=====
Ja, du läste rätt. Mats Andersson (C) har gett samma svar på de båda sista frågorna. Och läser man svaret en tredje gång, fast det räckte nog med en gång, så ser man att ordförande Andersson överhuvudtaget inte svarar på frågorna. Han undviker på ett i det närmaste arrogant sätt att motivera varför han har fattat de beslut som han har gjort. Med andra ord, Anderssons svar är intetsägande och helt meningslösa.
Och då kan jag inte låta bli att tänka tanken på vilka konsekvenser det kan få för det politiska klimatet i kommunen – när Andersson vid nästa årsskifte ska ta över som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande… Kommer kommunledningen inte att ha någon som helst dialog och kommunikation med oppositionens representanter de kommande två åren? Kommer alla rekommendationer om dialog, samarbete och gemensamma ansträngningar för att nå gemensamma mål från Public Partners genomlysning att falla i total glömska?
När direktionen i Kunskapsförbundet hade sammanträde med ett riktigt deltagande på distans (själv satt jag hemma vid mitt skrivbord) så ifrågasatte Mats Andersson (C) om mötet kunde betraktas som ett riktigt möte. Mats Anderssons kärnfråga visade sig vara om ordförande Maud Bengtsson kunde garantera att ingen obehörig kunde lyssna av mötet. Det kunde ju faktiskt finnas personer hemma hos mötesdeltagarna som typ inte hade där att göra menade Andersson…Det var nämligen av någon anledning ingen enskild ledamots ansvar hävdade han också. (Läs mer på “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.)
Inte ens en sådan motivering kunde ordförande Andersson kosta på sig i svaret på min interpellation.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) verkar tävla med Mats Andersson (C) om att lämna det mest intetsägande svaret på min interpellation. Mats Andersson vinner den tävlingen på knock-out…
Det är tur att det i varje fall finns en person i kommunledningen som tar mer seriöst på politiken, eller i varje fall behandlar oppositionen med respekt…
Jag blev inte så lite förvånad när jag på kommunfullmäktiges sammanträde, som jag lyssnade på via Radio Trollhättan, fick reda på att Kenneth Borgmalm (S) också hade författat ett inlägg som “svar” på en av mina interpellationer. Till skillnad från Augustsson och Andersson så hade Borgmalm skrivit sitt namn under svaret.
Kenneth Borgmalm (S) är ordförande i PFU, Personal- och förhandlingsutskottet. I den egenskapen hade han författat en gemensam skrivelse med Benny Augustsson, “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”. Och den skrivelsen gav upphov till min 3:e interpellation, “Lyssna på distans”. Det var alltså den interpellationen som Borgmalm svarade på, som ett inlägg i debatten. Interpellationen var ju egentligen bara ställd till kommunstyrelsens ordförande. (Du kan ladda ner Kenneths Borgmalms svar här: “Inlägg på Interpellation, Ärende 33, angående ”Lyssna på distans””.)
Borgmalms svar skiljer sig helt åt från Benny Augustssons och Mats Anderssons. Det handlar inte om att blanda bort korten och undvika att svara på frågor.
Borgmalm och jag har inte samma uppfattning, eller kanske rättare sagt, vi har olika utgångspunkter, perspektiv, i sakfrågan. Men Kenneth Borgmalm inleder trots det sitt inlägg med att anlägga “mitt” perspektiv. Borgmalm skriver:
“Först vill jag klargöra att jag i grunden har den uppfattningen att vi borde kunna genomföra våra nämnds- och styrelsemöten med ledamöter och ersättare deltagande på distans via webb liksom andra kommuner och Västra Götalandsregionen gör.”
Med de orden stryker egentligen Borgmalm (S) några stora röda streck över Augustssons (S) och Anderssons (C) ”resonemang” i interpellationssvaren, där de genom alla citat och hänvisningar till lagar och dokument försöker leda i bevis att de och inga andra sitter på sanningen i sina tolkningar och beslut.
Men nu har beslut tagits och Borgmalm accepterar dem.
Kommunfullmäktige har beslutat om arvodesregler för förtroendevalda. Och de politiker som sitter i nämndernas och styrelsernas presidier samt de som är ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen har särskilda årsarvoden. Årsarvodena betalas ut utöver vanliga sammanträdesarvoden och andra ersättningar. (Det är arvoden som jag ifrågasätter starkt, men det är en annan diskussion.)
Det är PFU som är det politiskt ansvariga organet i kommunen för alla arvoden. Borgmalm menar att han som ordförande i PFU, och därmed den som då på sätt och vis är ytterst ansvarig för hanteringen av arvodesreglerna och arvodena, gett de politiker med årsarvoden:
“möjlighet att kunna fullfölja sina uppdrag.”
Jag kan respektera den synen. Borgmalm ser det från sitt perspektiv – jag ser det från ett annat. Jag ser det som att ersättarna i kommunstyrelsen och ledamöterna i alla nämnder och styrelser inte tillåts att ens lyssna på sammanträdena hemifrån. Borgmalm menar att han på bästa sätt, under nuvarande omständigheter, har ordnat det för “sin grupp”, de årsarvoderade. (Jag förmodar att Borgmalm menar att det är kommunstyrelsens ordförande som är ansvarig för de andra ledamöterna och ersättarna….)
Slutligen skulle jag vilja återge en kommentar från Kurt som hen lämnade på den förra bloggen om mina interpellationer, dvs den blogg där jag redovisade svaren från Benny Augustsson (S) (se här). Jag tycker att kommentaren säger en hel del även om interpellationssvaret från Mats Andersson (C):
”Imponerande hur mycket ord som kan användas för att säga ”vill inte”. För att ta ett argumentationsfel ur högen: kommunen har riggat en hållbar lösning, säger den anonyma skribenten. Men frågan var ju om det kan finnas någon annan lösning som inte diskriminerar ledamöter i riskgruppen! Den frågan sidesteppas – inte elegant, men effektivt.
Källhanteringen är också bedrövlig. Man kan inte visa något med svepande hänvisningar till lagar och förordningar – frågan är här exakt vilka textdelar som visar att Vänersborgs lösning är den enda tänkbara (eller bästa) lösningen.”
Nu är det sommar och med den en längre politisk paus, även om jag är övertygad om att åtminstone bloggandet fortsätter. Det lär alltid hända saker i den här kommunen som bör uppmärksammas och komma till vänersborgarnas kännedom. Men när det gäller kommunledningens politiska “lösningar” på corona-pandemin så är det nog läge att lägga den till handlingarna. Även om många har hört av sig och tyckt att jag ska överklaga besluten eller anmäla dem till DO (Diskrimineringsombudsmannen).
Hela diskussionen och hela hanteringen av frågan från kommunledningen har emellertid gett upphov till en bitter eftersmak, en mycket bitter eftersmak. Hanteringen har visat att kommunledningen är beredd att sätta demokratin och likabehandlingen i andra hand bara för att få sin vilja igenom. Det är tydligen viktigare att få styra som man vill än att behöva samtala och diskutera med oppositionella ledamöter.
Anm. De tre tidigare bloggarna i denna serie är: “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”, “Politik på distans 2: Interpellationssvar” och “Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.
Trollhättans planer i Nordkroken
Det har ställts en del frågor kring Trollhättans planerade pumphus i Nordkroken. Folk undrar om planerna fortskrider, och i så fall när det ska börja byggas och hur stora byggnaderna och ledningarna blir. Man undrar också vad Vänersborgs kommun säger och hur de agerar. Det är väl inga större tvivel att vänersborgare i allmänhet och vargöbor i synnerhet är mycket skeptiska till Trollhättans planer…
Trollhättans Energi AB (TEAB) vill alltså bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Och:
“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”
Trollhättan tänker söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver självklart säkra dricksvattnet för stadens framtida försörjning, särskilt när staden ska växa. Nu tar Trollhättan vatten från Göta älv och det är inte helt optimalt med tanke på bland annat fartygstrafiken i älven.
Det lämpligaste vattenuttaget är från Vänern anser Trollhättan och den lämpligaste ledningssträckningen tycker vår grannkommun är från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras från stranden i Nordkroken ända till Trollhättans nya vattenverk i Överby. (Se mer på “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och kulturmiljöer. Och ledningen kan bli stor… Både Lilla Edet och Uddevalla och antagligen också Munkedal vill ansluta sig till Vänervattnet via vattenverket på Överby, och pumpstationen i Nordkroken…
Jag vet inte riktigt vad som händer just nu i Vänersborgs kommun. Frågan var ju uppe i kommunstyrelsen den 29 april och det var väl egentligen då som Trollhättans planer blev kända för en större publik i Vänersborg. (Även om Lutz Rininsland (V) faktiskt var inne på ämnet i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) i april 2019. Vänersborg behöver nämligen också ett nytt vattenverk inom en hyfsat nära framtid. Precis som Trollhättan. Se Rininslands blogg ”Vatten, vatten …”. Rininsland följde sedan upp med en ny interpellation i oktober, ”Nyfiken på svar”.)
Vänersborgs kommun hade blivit inbjuden till ett avgränsningssamråd av Trollhättan Energi AB (TEAB). (Jag kan inte på rak arm säga vad ett avgränsningssamråd är.) Det var inför TEAB:s avsikt att hos mark- och miljödomstolen ansöka om:
“tillstånd enligt miljöbalken för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning för Trollhättans kommun.”
Kommunstyrelsen beslutade då i april att:
“1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.
- Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”
I underlaget redovisades ett, som kommunkontoret skrev, “axplock av de synpunkter som lämnats”. Följande synpunkter framfördes:
* “Placering, storlek och utformning av byggnader behöver bedömas även utifrån att platsens möjligheter att utvecklas för rekreationsändamål inte begränsas.”
* “Hela anläggningen med ledning och pumpstation kommer försörja många människor med dricksvatten. Det bör därför utredas tidigt om pumpstationen ska utgöra ett skyddsobjekt.”
* “Om pumpstationen klassas som skyddsobjekt bör det framgå hur detta ska skyddas och vad det kan innebära för påverkan på natur, – rekreations, – och kulturmiljövärden, kringboende, badgäster samt tillgänglighetens för blåljusutryckningar.”
* “Hur kommer ljud från anläggningen när den är i drift att inverka på upplevelsen av stranden eller naturområden samt bostäderna i området både permanenta och fritidshus.”
* “Vad gäller råvattenledningens fortsatta sträckning mellan Nordkroken och Trollhättans stad bör detta också utredas i ett tidigt stadium. Då kan eventuella markanvändningskonflikter upptäckas i tid. Vidare kan Vänersborgs kommuns möjligheter till att dra ledningar i samband med detta även utredas och skapa fördelar för vår kommun.”
* “Det är viktigt att TEAB i sin kommande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisar skyddsåtgärder för bland annat: Påverkan på arter och naturmiljöer på land och i vatten, bygg och transportbuller likväl som permanent buller från pumpstationen, risk för spridning av föroreningar, vatten, vattenkvalitet, mashantering och upplag m.m.”
Det finns säkert ännu fler synpunkter… Den viktigaste är nog – Trollhättan kan ta vatten någon annanstans…
Sist frågan var aktuell i Vänersborg var på kommunstyrelsen den 3 juni. Men då handlade det bara om att avge ett yttrande om Uddevallas plan för framtida vattenförsörjning.
I underlaget stod det:
“Det mesta i planen berör vattentäkter inom Uddevalla kommun och har således ingen påverkan på vår kommuns vattenförsörjning och genererar heller inte några åtgärder från vår sida som t.ex. Trollhättans stads planer på råvattenuttag från Vänern.
I slutet av utredningen tas frågan om råvattenuttag från Vänern via Trollhättans stads reningsverk upp som en tänkbar framtida lösning för att trygga kommunens behov av dricksvatten.”
Det fick kommunstyrelsen att fatta ett beslut som:
“understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”
Det har sedan dess varit tyst i kommunen om Trollhättans planer, i varje fall “utåt”. Det finns t ex inga nya handlingar i ärendet. Jag frågade för säkerhets skull i fredags och fick svaret:
“Nej, inget ytterligare har inkommit i ärendet ”Avgränsningssamråd för råvattenledning från Nordkroken till Trollhättan (KS 2020/129)” efter kommunstyrelsens beslut den 29 april.”
Det går dock rykten som säger att det jobbas någonstans i kommunhuset med frågan. Av vem och med vad har jag dock ingen aning om.
I Trollhättan går i varje fall arbetet vidare. På TEAB:s hemsida (Trollhättans Energi AB – klicka här) finns det också en hel del information att ta del av. Även för informationstörstande vänersborgare…
“Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”
Det skriver TEAB på hemsidan, och fortsätter:
“Arbetet med ny dricksvattenförsörjning för Trollhätteborna fortsätter där Vänern kommer vara ny råvattentäkt. Den nya dricksvattenförsörjningen planeras vara i drift kring år 2026 och byggs för att säkra upp rent vatten till Trollhätteborna under en lång tid framöver.”
TEAB:s hemsida berättar också:
“Tidigare i vår fattade Trollhättan Energis styrelse beslut om var intagspunkten för den nya råvattenledningen ska förläggas.
– Punkten ligger cirka fem kilometer ut i vattnet utanför Nordkroken. Vi har också kommit fram till att det är mest lämpligt att ledningen ansluter mot land på den sida stranden som ligger närmast Halleberg, säger Vatten- och avloppschef Synnöve Holm.”
Det känns inte helt bekvämt att det till skillnad från vår grannkommun är så tyst från dom i kommunhuset som bestämmer. Vänersborgarna har inte några bra erfarenheter när kommunens politiker och tjänstemän arbetar med och utreder frågor i tysthet, utan offentlig insyn. För är det någon som frågan angår, så är det vänersborgare och vargöbor. Jag skrev faktiskt i en blogg för drygt en månad sedan (se “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”), att det gäller för kommuninvånarna att:
“vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…”
Det kanske behöver påpekas igen. För det finns fortfarande tid:
“projekteringen ska vara klar 2022 och först 2023 kommer det börja hända saker ”på riktigt”.”
Vem vet, kanske blir råvattenledningen och pumpstationen i Nordkroken en valfråga.
Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO
I min första blogg om mina interpellationer kring sammanträden och deltagande på distans skrev jag om vad distans innebär i dessa corona-tider – för Vänersborg och för andra kommuner och regioner. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.) I blogg nummer 2 redovisade jag de identiska svar jag fick på alla fyra interpellationerna. (Se “Politik på distans 2: Interpellationssvar”.) I denna blogg ska jag redovisa de specifika svar jag fick på mina frågor av kommunstyrelsens ordförande (=KSO) Benny Augustsson (S). Jag förmodar i varje fall att det är Augustsson som har svarat. Det står så i fullmäktiges protokoll, men själva svaren är varken daterade eller underskrivna.
Här följer interpellationsfrågorna och -svaren till och från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Man får naturligtvis betydligt mer “kött på benen” om man läser interpellationerna med bakgrund och motiveringar först. Du kan ladda ner de tre interpellationerna här: 1. “Sammanträde på distans”, 2. “Särbehandling av ledamöter” och 3. “Lyssna på distans”. Det går också att få en bra bakgrund i bloggarna “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”. Om du klickar på rubrikerna nedan så kan du ladda ner och läsa svaren från Augustsson.)
===
* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande sig på när de upprättade riktlinjer och bestämmelser som skickades ut den 31 mars?
Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer.
* Vilken status menar kommunstyrelsens ordförande att “informationen”, dvs riktlinjerna och bestämmelserna, har i förhållande till fullmäktiges beslut att det är ordförande i respektive nämnd och styrelse som fattar beslut om deltagande på distans?
Information med stöd av vilken ordförande fattar beslut.
* Anser kommunstyrelsens ordförande att “informationen”, dvs riktlinjerna och bestämmelserna, är “bindande” och ska följas av respektive ordförande?
Information med stöd av vilken ordförande fattar beslut.
2. “Särbehandling av ledamöter”
* Hur kommer det sig att kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande definierar placeringen av ledamöterna i olika rum på kommunhuset som närvaro på distans?
I syfte att möjliggöra för fler att delta i sammanträden i dessa coronatider och samtidigt upprätthålla kommunallagens krav på bild- och ljudöverföring i realtid m.m., har kommunen utifrån kommunallagen, Folkhälsomyndighetens rekommendationer jämte SKR:s promemoria riggat en hållbar teknisk och juridisk lösning.
* Vad stödjer sig kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande på i sin tolkning av själva utformningen av deltagande på distans?
Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
* Hur motiverar kommunstyrelsens ordförande att hans tolkning faktiskt hindrar och utestänger flera ledamöter från att delta i sammanträden?
Utgångspunkten är att man som förtroendevald inte kan delta på distans. Kommunen har dock ändå gjort detta möjligt utifrån förevarande pandemi. Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
3. “Lyssna på distans”
* Hur kommer det sig att de ledamöter som inte är årsarvoderade, dvs ledamöter och ersättare i nämnderna samt ersättare i kommunstyrelsen, särbehandlas och hindras från att lyssna på sammanträden utanför kommunhusets lokaler?
Ledamöter och ersättare har ingen på kommunallagen grundad rätt att kräva att få lyssna till det som sägs vid ett sammanträde på distans. En ledamot som deltar genom att lyssna på sammanträdet via telefon är inte närvarande vid sammanträdet i juridisk mening och kan därmed inte delta i beslutsfattandet. Det är ordföranden i egenskap av ansvarig för ordningen vid sammanträdet som har att avgöra om någon ska få delta i sammanträdet på distans.
Möjligheten att som årsarvoderad ledamot och ersättare lyssna in har tillkommit som ett sätt för dessa att uppfylla sitt uppdrag enligt punkt 2.3 bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda (KF 2018-06-20, § 88).
* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer sig beslutet på som utestänger alla de ledamöter som inte är årsarvoderade från att lyssna på sammanträden t ex hemifrån?
Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer samt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda.
* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer sig ordförande i kommunstyrelsen på när beslut fattas som utestänger vissa ledamöter från att delta på distans, dvs utanför kommunhusets lokaler?
Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer samt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda.
* Vilket beslut ska följas av ordförande i nämnderna – fullmäktiges beslut att det är ordförande som beslutar om deltagande på distans eller ordförandes i kommunstyrelsen respektive PFU beslut att endast årsarvoderade ledamöter får lyssna på distans, dvs hemifrån?
Ordförande har att fatta beslut enligt gällande regler.
===
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svarar ofta med att använda text och formuleringar från motiveringarna till interpellationsfrågorna. Det gör att svaren blir tämligen intetsägande och meningslösa, det blir bara en slags “rundgång”. Hänvisningarna till lagar, regler och dokument fyller samma funktion, att undvika konkreta svar om de tolkningar som Augustsson och kommunledningen gör och har gjort utifrån dessa källor.
Det kretsar ofta kring kommunledningens definition av ordet “distans”. Benny Augustsson kan för sitt liv inte se att Vänersborgs definition går att ifrågasätta. För Augustsson torde det därmed också vara totalt omöjligt att förstå att andra kommuner och regioner tolkar distans på ett helt annat sätt. (Jag tror inte att Augustsson i sin vildaste fantasi kan föreställa sig att det satt en på en traktor och deltog på ett fullmäktigesammanträde i Karlskrona…) Han ser inte heller något problem med att flera politiker inte kan vara med på sammanträden. Det viktiga är ju att kommunens verksamhet hålls igång…
Jag tycker att ett av Benny Augustssons svar säger allt:
“Utgångspunkten är att man som förtroendevald inte kan delta på distans.”
Så vad är det då som Benny Augustsson menar – “bråka inte, ifrågasätt inte, lägg av, låt mig vara ifred, jag bryr mig inte, jag vill inte, det är för besvärligt, jag kör på”…
Eller?
Jag kan inte förstå varför kommunledningen har denna attityd och ståndpunkt. Varför vill inte Benny Augustsson (S) och kommunledningen att så många av de förtroendevalda som möjligt ska kunna delta i sammanträdena och de politiska processerna?
Anm. Den två första bloggarna i denna “serie” är “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?” och “Politik på distans 2: Interpellationssvar”. Den fjärde och sista delen kommer lite senare.
Bad och bräddning
Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:
“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”
Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:
“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”
Och kommunen fortsatte:
“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”
Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.
Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.
Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.
===========
Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:
Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:
“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”
I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:
Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.
Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.
Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?
I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?
Så, var bräddades det efter skyfallet?
===========
Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:
Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.
===========
Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:
Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?
Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.
Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?
===========
Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:
Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas.
Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.
Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.
Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.
Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.
Politik på distans 2: Interpellationssvar
Mot bakgrund av den hantering och “lösning” av corona-krisens politiska konsekvenser som de styrande i Vänersborg har presenterat, och verkställt, så skrev jag fyra interpellationer till vårsäsongens sista fullmäktigesammanträde. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”. Här kan du också ladda ner alla mina fyra interpellationer.)
Innan jag skrev interpellationerna bad jag om ett juridiskt utlåtande över kommunledningens “lösning” från någon av juristerna i kommunen. Det blev jag lovad. Men trots påminnelser fick jag aldrig något sådant. Det var lite överraskande kan jag tycka, jag är ju ändå ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden samt ersättare i kommunstyrelsen. Och juristernas uppgift är väl inte att enbart ge service åt de politiker som styr kommunen? För jag antar att någon av juristerna är inblandade i de interpellationssvar jag har fått från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag tror i varje fall att svaren kommer från Augustsson och Andersson. Inga av svaren är nämligen daterade eller underskrivna. Det framgår faktiskt inte alls vem som har skrivit interpellationssvaren, såvida man inte gör sig besväret att leta i fullmäktiges protokoll. Där står det att det är Augustsson och Andersson som har svarat. Så jag utgår från det…
Svaren på mina interpellationer är till allra största delen helt identiska. Nästan fyra tätskrivna A4-sidor är exakt desamma i samtliga svar. (Du kan ladda ner interpellationssvaren här: 1. Svar på “Sammanträde på distans”, 2. Svar på “Särbehandling av ledamöter”, 3. Svar på “Lyssna på distans” och Svaret från BUN:s ordförande “Sammanträde på distans”.)
Alla interpellationssvar börjar med:
“Hela världen har påverkats i olika grad utifrån rådande pandemi.”
Jo, så är det. Sedan ges en lång bakgrund till varför Vänersborg har infört nya regler på grund av coronan, och också en utförlig beskrivning av reglerna.
Jag vet inte varför dessa fyra tätskrivna sidorna med text överhuvudtaget finns med i svaren. Det är ju precis den bakgrund, precis de “regler”, som jag utgår från i mina interpellationer och som också var orsaken till att jag överhuvudtaget skrev dom. Det behöver ingen återberätta eller förklara för mig. Mina interpellationer är tydliga, jag är inte okunnig om vad som beslutades, utan – jag undrar varför det beslutades som det gjordes och inte på annat sätt.
Och varför finns samma text med i alla fyra svaren? Det var ju faktiskt olika inriktningar och olika frågor i varje interpellation. Såg inte Augustsson att det var olika inriktningar på frågorna? Då behöver ju faktiskt inte 90% av svaren vara exakt desamma.
Det är intressant att se hur den likalydande texten i interpellationssvaren ser alla svårigheter och framför allt, skapar nya och konstruerade svårigheter där det egentligen inte finns några. För att ta två exempel.
“den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet”
Det sker väldigt sällan att handlingar delas ut vid ett sammanträde, och om det någon gång sker så sker det nästan alltid digitalt. Och då går det lika fort för ett utskick att komma till en dator i ett angränsande rum på kommunhuset som till en iPad på ett köksbord i Brålanda.
Det andra exemplet handlar om att de som deltar på distans ska vara observanta så att platsen där de befinner sig är sådan att:
“inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas”
Det är extremt ovanligt att det förekommer sekretesskyddade uppgifter i kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Jag antar att det egentligen bara är i social- och överförmyndarnämnden där det förekommer. Och i alla sekretesslägen så måste kommunen hur som helst lita på ledamöterna – att de t ex inte berättar för sina vänner och bekanta vad som sagts eller vad de läst. Och det är väl ingen skillnad om ledamöterna sitter hemma eller i kommunhuset? Kommunen måste kunna lita på sina politiker i alla lägen. Som man gör i regionen eller Kunskapsförbundet…
De två exemplen visar, tycker jag, att kommunledningen skapar problem som egentligen inte finns – bara därför att kommunledningen helt enkelt “inte vill” hålla sammanträden på distans.
Sedan är det ju det här med kommunens definition av ordet distans… Men det skrev jag om i den förra bloggen. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.)
Det är nog så enkelt att kommunledningen “inte vill”. Kommunens målsättning är ju bara, och det står också i inledningen till interpellationssvaren:
“Målsättningen för vår kommun har varit att hålla verksamheten igång…”
Då får det tydligen tummas på andra värden som t ex demokratin och likabehandlingen för att detta syfte ska uppnås. Det skrivs också helt tydligt i de fyra svaren:
“För de förtroendevalda som är över 70 år och andra i någon riskgrupp gäller samma regler för deltagande i sammanträden som för övriga förtroendevalda. Det finns inget särskilt undantag för de som ingår i en riskgrupp och därför vill undvika fysiska sammanträden.”
I nästa blogg, ska jag redovisa och kort kommentera de svar jag fick av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på de tre interpellationerna som ställdes till honom.
Anm. Den första bloggen i denna “serie” är “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”. Den tredje hittar du här ”Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer