Hem > Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson > Byggnadsnämnden och Juta (1/5)

Byggnadsnämnden och Juta (1/5)

Byggnadsnämndens beslut om Juta har upprört många vänersborgare. Det har varit massor av besökare på bloggen och en hel del kommentarer. Diskussionens vågor har gått och går fortfarande höga på Facebook. Och med all rätt. Byggnadsnämndens beslut var ett av de mest uppseendeväckande beslut som har fattats i Vänersborgs kommun under senare år.

Det är i stort sett omöjligt att förstå byggnadsnämndens beslut att inte godkänna och bifalla Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens på Juta-fastigheten ute på Restad. Beslutsunderlaget var så ensidigt och innehöll så många felaktigheter att man häpnade. Det är nästan så att man misstänker att det låg andra bevekelsegrunder bakom beslutet än lagar och fakta… 

Jag har varit i kontakt med flera ledamöter i byggnadsnämnden och frågat vad som egentligen hände under sammanträdet. Det har växt fram en bild, som jag tänkte återge i några bloggar. Det ska dock noteras att jag alltså inte var med på mötet utan det är mina samtal som har gett mig denna bild.

Enligt samstämmiga uppgifter var de flesta i nämnden positiva till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens före mötet. Det var i varje fall så snacket gick mellan ledamöterna.

Strax innan Juta-ärendet skulle upp på dagordningen behandlade byggnadsnämnden en annan strandskyddsdispens i ett helt annat område i Vänersborgs kommun. Precis som för Davidsson hade byggnadsförvaltningen avstyrkt ansökan om dispens på denna fastighet:

“Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för enbostadshus.”

Den sökande ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet, som låg vid Vänern. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömde att den aktuella platsen hade höga naturvärden:

“…mycket skyddsvärda och med mycket höga värden..”

Ordförande Bo Dahlberg (S) hade dock ett annat yrkande. Det gick emot förvaltningens avslagsförslag. Det är inte helt vanligt… Dahlberg ville nämligen bevilja en strandskyddsdispens. Det ville tydligen också nämndens vice ordförande Magnus Ekström (KD), som ska tillhöra den styrande minoriteten i fyra år framåt.

En av nämndens ledamöter frågade om det möjligtvis kunde finnas jäv inblandat i ärendet. Den sökande var nämligen en politiker med en hög position, en politiker från ett de styrande partierna… Dahlberg låtsades inte vara medveten om detta, trots att det stod i handlingarna vem den sökande var. Det var nog ingen som riktigt trodde på Dahlberg och han medgav strax att han visste vem den sökande var…

Byggnadsnämnden gick enhälligt på Dahlbergs förslag, även om några i efterhand säger att de inte var riktigt bekväma med beslutet. Politikern fick strandskyddsdispens i enlighet med ansökan. Det var inte någon som röstade nej eller reserverade sig. (Huruvida politikerna hade rätt eller tjänstepersonerna kan jag inte uttala mig om. Jag är inte insatt i detta ärende.)

Byggnadsnämnden verkade vara på mycket gott humör…

Nu var det dags för Bengt Davidssons ärende.

Förvaltningschef Eddie Sandin hade tagit ett, som jag tror, ovanligt initiativ innan sammanträdet. Han hade kontaktat en av de boende i området. Det var ingen mindre än Lave Thorell, en av kommunens förtroendevalda revisorer. Thorell hade bott många år i området och hade kunskaper om den fastighet som Davidsson hade förvärvat. Thorell upprättade en skrivelse som svar till förvaltningschefen. Det gjorde han uttryckligen som privatperson och inte som förtroendevald. Skrivelsen ställdes till byggnadsnämnden.

Byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick Thorells skrivelse innan Davidssons ärende började diskuteras. De fick också tid att läsa igenom den.

Jag återger Lave Thorells skrivelse i sin helhet. Skrivelsen är offentlig och jag har också fått tillåtelse att återge den här på bloggen. 

=====

Ärende: Fråga om strandskyddsdispens för fastigheten Restad 3:2 (Juta).

Igår den 24 oktober 2022 blev jag uppringd av förvaltningschef Eddie Sandin. Bakgrunden var att jag som bosatt i området sedan 1970 skulle, enligt sökanden Bengt Davidsson, kunna lämna viktiga upplysningar i rubricerade ärende.

Frågan som jag ombads att besvara var denna:

Hur var området närmast (nedanför) dåvarande Jutatorpet ianspråktaget före år 1975?

Här redogör jag för mitt svar till förvaltningschefen.

Jag inflyttade till Vänersborg i juli 1970, först med adress Almgatan 88 och från november 1972 med adress Hästskovägen 22, där jag alltjämt bor.

Som nyinflyttad och naturintresserad utforskade jag omgivningarna tämligen omedelbart sommaren 1970. En tur med cykeln gick från Restadvägen längs Brinketorpsvägen in mot och förbi platsen för torpet Liden (rivet). Jag minns hur jag fick leda cykeln på stigar genom skogen och hur jag till slut kom fram till grusvägen från Restad vid infarten till Jutatorpet. Det  var helt uppenbart att jag inte skulle kunna fortsätta in på torpets tomtplats. Dels var grusvägen helt klart en återvändsgata som hörde till torpet och stallet bakom, dels fanns ett staket liknande det som idag avgränsar fastighetens nordostsida.

Torpet har sannolikt en gång i tiden varit en fast bostad för en torpare eller, från 1905, en anställd vid Restad Hospital och Asyl. Under många år före och efter 1975 användes dock Jutatorpet som ”utflyktscafé” för intagna på Restad sjukhus / Östra klinikerna, som anstalten kom att namnändras till. På slänten framför torpet stod därför sommartid trädgårdsmöbler och som jag minns hade patienterna också en del av marken intill uppodlad. För mig var det helt klart att Jutatorpet togs i anspråk ett markområde i slänten ned mot älven för i detta fall sjukhuset behov av att bereda sina patienter sysselsättning och rekreation. Att jag som allmänhet, med eller utan cykel, skulle uppfatta den sista biten av grusvägen fram till och förbi huset som ”utanför byggnadens hemfridszon alternativt tomtplats” och därmed ”allemansrättsligt tillgänglig”, är mig helt främmande och torde delas av alla som har minne från den tiden.

Enligt min uppfattning föreligger alltså det särskilda skäl enligt miljöbalken att markområdet framför torpet ”redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”.

Sökande har beviljats bygglov för utbyggnad av det gamla torpet och strandskyddsdispens har beviljats (som en förutsättning för att bygglov alls har kunnat meddelas). Vad saken nu gäller är, vilken avgränsning som ska anses i linje med gällande lag.

Det torde vara ostridigt att allmänheten, även med en vidare tomtavgränsningen enligt sökande, kan beredas fri passage och det inom en zon av 30 m.

Den tomtavgränsning som följt med den beviljade strandskyddsdispensen har, som jag ser saken, utgått från fastighetens utseende före den genom bygglov beviljade utbyggnaden och därmed syftat till att säkerställa allmänhetens möjlighet till passage på just denna sträcka av grusvägen från Restad. På grund av utbyggnaden är detta emellertid inte möjligt eftersom avgränsningen skär rätt igenom den av bygglovet beviljade verandan.

Byggnadsnämnden har i tidigare ärenden fått rätt i högre instans för sitt beslut om tomtavgränsning som skär igenom nuvarande fastighets veranda. För sökande och alla som satt sig in i saken, framstår detta som ett synnerligen rättsosäkert tillstånd.

Byggnadsnämnden kan även med ett förnyat beslut om dispens enligt sökandens förslag till tomtavgränsning anse sig ha uppfyllt lagens krav. Ingen kan hävda att strandskyddets syfte i detta läge vid älven åsidosätts, om tomtavgränsningen ger utrymme till en normal tomt på framsidan av huset. Om det utrymmet ska vara fram till linjen enligt sökande eller 5-10 meter närmare huset kan diskuteras. Jag har sökandens ord på att han är nöjd med vilket som.

Med vänlig hälsning

Lave Thorell

=====

Lave Thorell är som synes mycket insatt i ärendet. Och återigen, Thorell skev till byggnadsnämnden efter att han blev kontaktad av förvaltningschef Eddie Sandin. Thorell skrev i egenskap av boende i området och inte som något annat.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

  1. Kurt
    1 november, 2022 kl. 21:41

    Kan man stödja Davidssons på något sätt, t ex ekonomiskt?

    • Bengt Davidsson
      2 november, 2022 kl. 06:59

      Nej tack , men ta gärna ett par glasögon som ni inte använder och lämna på kommunhuset så vi hoppassat dom kan läsa lagen på riktigt

  2. Roland Jarnald
    1 november, 2022 kl. 19:38

    Besvikelse är ett alldeles för svagt uttryck att använda i detta sammanhang, alla skall behandlas lika oavsett vad tjänstemännen har för privata åsikter, vart är vi på väg??

  3. Anonym
    1 november, 2022 kl. 18:49

    ojoj,vilken dj röra hur fan orkar dom,

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: