Hem > Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson > Byggnadsnämnden och Juta (2/5)

Byggnadsnämnden och Juta (2/5)

2 november, 2022 Lämna en kommentar Go to comments

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (1/5)”.

 Byggnadsnämndens ledamöter verkade vara på ett gott och tillåtande humör. De hade beviljat en toppolitiker från kommunens styrande minoritet strandskyddsdispens och de hade läst ett utlåtande från Lave Thorell om hans syn på Juta-ärendet. Och Thorell var positiv till att strandskyddsdispens skulle beviljas till Bengt Davidsson och hans fru.

Och tydligen var humöret på politikerna inledningsvis fortsatt gott när ärendet Juta skulle behandlas. Men det svängde tämligen snabbt…

Det var enligt mina källor helt beroende på att tjänstepersonerna intog en roll, som jag som har erfarenhet från framför allt kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och direktionen i Kunskapsförbundet, har svårt att föreställa mig. Tjänstepersonerna började agera som om de var politiker… De gick in i argumentation och debatt med politikerna. De hade ambitionen att påverka politikerna att avslå Davidssons ansökan.

Det är viktigt att hålla isär politikers och tjänstepersoners roll. Att ge sig in i en debatt och argumentera för en ståndpunkt hör definitivt inte till tjänstepersoners roll och uppgift. Tjänstepersoner ska ta fram faktaunderlag och de ska vara objektiva. Utifrån de objektiva och sakliga underlagen ska sedan politikerna besluta. Lagar och förordningarna behöver ofta tolkas, olika intressen ska vägas mot varandra, överväganden ska göras osv. Det är politikernas roll och det är därför som det finns politiska nämnder i Sverige. Om det inte hade varit så kunde tjänstepersonerna besluta helt på egen hand.

Jag vill göra en viktig utvikning som definitivt har sin tillämplighet i det underlag som tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen levererade till politikerna och också deras sätt att uppträda och argumentera under sammanträdets gång. Det handlar om något som kallas objektivitetsprincipen och som är fastställd i Regeringsformen. Regeringsformen är en grundlag…

I Regeringsformens 1 kap 9 § står det:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Notera:

“iaktta saklighet och opartiskhet”

Detta är alltså objektivitetsprincipen.

Det råder ingen som helst tvekan om hur objektivitetsprincipen ska tolkas. Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Och det är naturligtvis särskilt viktigt i myndighetsutövning.

Och JO gick faktiskt ett steg längre i en dom från den 3 maj 2022 (se “JO-beslut: Objektivitet gäller!”):

“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”

Det är naturligtvis svårt med gränsdragningar och bedömningar. Men det står tämligen klart hur byggnadsförvaltningens och byggnadsnämndens agerande uppfattas av kommuninvånarna. Och några av ledamöterna i byggnadsnämnden…

Objektivitetsprincipen innebär att alla tillgängliga fakta ska finnas med i tjänstepersonernas underlag till politikerna – även fakta som talar för den sökande. Det är dock inte bara byggnadsförvaltningen som har en tendens att missa detta sistnämnda.

Det var inte nog med att personerna från förvaltningen argumenterade ganska “ivrigt” och engagerat på byggnadsnämndens sammanträde, de framförde också nya argument. Det var argument som inte fanns med i underlaget. Det betydde att politikerna inte hade haft en chans att kolla upp och analysera dessa argument innan mötet. Och framför allt, det var argument som inte Bengt Davidsson hade kunnat kommentera eller bemöta i den kommunikation som byggnadsförvaltningen hade med Davidsson innan nämndens sammanträde.

Detta är inte ok – för att uttrycka mig milt… Det visade sig också att argumenten inte var i överensstämmelse med sanningen, men det återkommer jag till.

Ordförande Bo Dahlberg (S) lät emellertid tjänstepersonerna uppträda som politiker och argumentera mot Davidssons ansökan. Dock sägs det att förvaltningschef Eddie Sandin intog en mer förväntad tjänstemannaroll.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson
  1. Roland Jarnald
    2 november, 2022 kl. 22:26
    Svara

    Jag har sagt det förut och säger det igen, oskickliga tjänstepersoner som inte kan hålla isär sina personliga åsikter och det som kan förväntas av dem inom sin yrkesroll bör skiljas från sina tjänster och tilldelas enklare arbetsuppgifter om sådana finns, detta är deras chefs roll.

    Gilla

  2. per-arne johansson
    2 november, 2022 kl. 17:49
    Svara

    Lägg ner Vänersborg som kommun . Smittan sitter för djupt .

    Gilla

    • Anonym
      2 november, 2022 kl. 19:30
      Svara

      det som kärvling säger är ju helt tydligt att dom har gjort fel,det är ju bara att börja om o göra rätt,också byta ut vissa personer som inte kan sitt jobb.

      Gilla

  3. Bengt Davidsson
    2 november, 2022 kl. 16:36
    Svara

    Om det framkommer ny påståenden från tjänstemännen under mötet så borde väl detta finnas i protokollet eftersom dom inte var aviserade innan. Dessa kan ha haft en inverkan på beslutet och tycker detta borde dokumenteras. Om det skall debatteras igen någon gång så vet vi ju inte vad som sagts eller tjänstemännens åsikter

    Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.