Arkiv

Archive for oktober, 2023

Sikhall 1: SBN behandlar ärendet

31 oktober, 2023 3 kommentarer

Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall mellan kommunen och Magnus Larsson. Det skrev jag om i tre bloggar, varav den sista kanske var den viktigaste. (Se “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)”.)

Tanken med förslaget var att det skulle ligga till grund för en överenskommelse mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson. Det var också syftet med kommunfullmäktiges beslut den 17 maj tidigare i år. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

De fastighetsrättsliga lösningarna var i stort sett bra. De föreslagna nya gränserna mellan kommunens och Magnus Larssons fastigheter var i linje med parternas önskemål och intentioner. Förslaget till överenskommelse gick emellertid ibland in på detaljplanens domäner och det var mindre bra. Det finns ingen detaljplan för Sikhall än. Den blir en senare fråga och hanteras dessutom av byggnadsnämnden.

Sikhalls hamnområde. Förslag till fastighetsrättslig lösning – från kommunen till Magnus Larsson.

Det ändrades också något i överenskommelsen sedan jag skrev bloggarna. Ett exempel är skrivningen i den tidigare versionen om att ett område vid badplatsen:

“ska fortsätta utgöra natur/skogsmark.”

Skrivningen ändrades i den senaste versionen till att enbart konstatera att:

“Området är idag natur-/skogsmark.”

Formuleringen ändrades på grund av Larssons önskemål.

Men det som verkligen stod i vägen för en överenskommelse ändrades inte. Kommunen ville att Magnus Larsson skulle skriva på överenskommelsen med denna skrivning:

“Genomförande som sker på den areal som ägts av kommunen förenas med vite för att säkerställa ett genomförande av den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges beslut 2023-05-17 § 72.”

Magnus Larsson skulle fortfarande bli tvingad att betala vite (“böter”) om han inte genomförde “den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges beslut”… Jag vet inte ens om en “vision” kan genomföras fullt ut. Är det en vision om den kan det? Det är inte heller formulerat i överenskommelsen hur visionen ser ut. Och det är allvarligt om en överenskommelse ska skrivas under.

Kommunens förslag till formulering av villkoren för Magnus Larsson konkretiseras dock några rader längre ner i överenskommelsen:

“Fastighetsägaren ska när planen fått laga kraft bygga ut hamnen och magasinet enligt detaljplanens bestämmelser och den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar. Visionen ska vara genomförd inom planens genomförandetid.”

Skrivningen gör dock inte överenskommelsen tydligare. Avsnittet överensstämmer som synes inte heller med det tidigare. Här pratas det om en detaljplan som inte finns. Och vad ska gälla, visionen eller detaljplanen? Det finns uppenbara risker att tolkningarna i framtiden kommer att skilja sig åt.

Kommunens förslag till krav/villkor på Magnus Larssons åtaganden i överenskommelsen är alltså förenade med viten, dvs “böter”. Det har inte ändrats sedan det första förslaget, trots Magnus Larssons protester.

“Fastighetsägaren ska utöver direkta kostnader ersätta Samhällsbyggnadsförvaltningen med 10% av kontraktsvärdet per påbörjad månad som slutförandet dröjer.”

Det betyder att kommunen fortfarande anser att Magnus Larsson ska betala 30.000 kr i månaden i vite om han inte genomför:

“detaljplanens bestämmelser och den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut”

Med andra ord: Magnus Larsson förväntas skriva på en överenskommelse utan att veta hur en kommande detaljplan ser ut. Han ska också förbinda sig att betala stora viten om detaljplanen inte verkställs fullt ut. Eller om det är visionen som gäller…?

Magnus Larsson är beroende av intäkter för att kunna genomföra sina visioner och en framtida detaljplan, som förhoppningsvis låter honom genomföra visionerna. Han måste sälja hustomter i området, sjöbodar, båtplatser osv. Och ändå vet alla utifrån de senaste årens pandemi, kriget i Ukraina, inflationen och stigande räntor att det är osäkert att vara företagare. Hur ska Magnus Larsson kunna veta, och garantera, att intäkterna fortsätter att komma in i företaget? Och hur skulle han kunna veta om människor vill hyra eller köpa hustomter, sjöbodar och båtplatser? Om Larsson bygger 50 båtplatser och bara får uthyrt 25, då bygger han självklart inte 50 till… Hur ska en företagare kunna vara säker på att få uthyrt eller sålt allt den bjuder ut? Hur ska Larsson veta att företaget kommer att få tillräckligt med intäkter om 2 år, 5 år, 10 år, 15 år? 

Magnus Larsson har gjort sin inställning tydlig, han skriver inte på en överenskommelse som innehåller viten. Men det tog förvaltningen ingen hänsyn till. Samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande, som bestämmer dagordningen, lyfte upp ärendet till nämnden för beslut. 

Det var tänkt att samhällsbyggnadsnämnden den 19 oktober skulle fatta följande beslut:

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättade avtalshandlingar och därmed anse ett verkställande av kommunfullmäktiges beslut § 72 2023-05-17 genomfört.”

Syftet var att samhällsbyggnadsnämnden skulle besluta om att gå vidare med överenskommelsen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

Jag vet inte hur nämndens ordförande och förvaltningen tänkte. Magnus Larsson hade ju inte skrivit på överenskommelsen, och tänkte inte heller göra det. Vad skulle kommunfullmäktige göra? Skulle fullmäktige godkänna en överenskommelse som var totalt meningslös eftersom parterna inte var överens?

Kommunfullmäktige ville ju att parterna skulle bli överens.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 oktober yrkade Tor Wendel (M) att:

“Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet och ger förvaltningen i uppdrag att se över förslag om Överenskommelse om fastighetsreglering, i syfte att åstadkomma ett förslag som är överenskommet av båda parter.”

Det här blev också samhällsbyggnadsnämndens beslut. Det fattades utan votering och ingen reserverade sig heller. Det innebär att nämndens beslut var enhälligt.

“Gör om, gör rätt.” Återremissen är tydlig med att förvaltningen måste komma till en överenskommelse med Magnus Larsson. Och för att parterna ska kunna nå en överenskommelse måste kommunen göra eftergifter i frågan om vite. Det står helt klart. Det måste kommunens ”förhandlare” inse…

Det hänvisas ofta till kommunfullmäktiges beslut den 17 maj i överenskommelsen och även i det föreslagna, men nedröstade, beslutsförslaget. Vad sa egentligen detta beslut? Det tänkte jag titta närmare på i en kommande blogg.

Anm. Läs gärna fortsättningen: ”Sikhall 2: Livslånga viten”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

KS på onsdag (1/11)

29 oktober, 2023 1 kommentar

Ingen rast och ingen ro. Vänersborgs kommun måste styras. Även i november. På onsdag, dvs den 1 november, sammanträder Vänersborgs kommunstyrelse (KS).

Så här ser dagordningen ut:

Dagordningen påminner om förra mötet, ganska få beslut men mycket information. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Under ärende 1 “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” döljer sig följande informationspunkter:

Det är tydligen tänkt att politikerna ska få lära sig mycket om komplicerade saker. Det gömmer sig även en workshop bland informationspunkterna – om den nya styr- och ledningsmodellen. Det blir intressant, särskilt med tanke på den oerhörda “turbulens” det var kring antagande av modellen med olika förslag och flera återremisser.

Informationen som vi politiker får vid sammanträdena är alltid lärorika. Vilket naturligtvis inte innebär att allt ska sväljas med hull och hår.

Ärendet “Uppdrag utredning för Norra Sanden” tror jag tilldrar sig många vänersborgares intresse. Det som bör utredas är nämligen hur en långsiktig lösning för gästhamn och ställplatser kan se ut, vilka åtgärder som krävs och hur det kan genomföras. Vänersborgs Gästhamn och Marina vid Vänerparken tvingas inom de närmaste åren flytta eller lägga ner, eftersom fastighetsägaren på Vänerparken har sagt upp arrendeavtalet.

Det är svårt att se något annat ställe än Norra Sanden (=Sanden) som har bättre förutsättningar för en gästhamn och marina. Det ligger centralt, nära affärer och restauranger mm. Det är också nära till bad och rekreation. En gästhamn skulle dessutom förbättra tryggheten och områdets funktioner för evenemang och besöksnäring. Kommunen ser även att en samordning mellan gästhamn och ställplatser för husbilar vore strategiskt eftersom liknande servicefunktioner behövs för båda. 

En sådan här utredning som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag är en förberedelse och en förutsättning för en kommande detaljplan.

Moderaternas Tor Wendel är oerhört aktiv just nu. Det rinner en ständig ström av motioner ut från hans dator. Denna gång föreslås kommunstyrelsen, och sedan kommunfullmäktige, att bifalla hans motion som vill att:

”alternativa lösningar för finansiering och förvaltning av kommunala solcellsanläggningar ska utredas.”

Det finns en “Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030”. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) anser att:

“Motionärens yrkande ligger väl i linje med Strategins intentioner.”

Det är inte nog med att kommunen har stora kostnader för underhåll på sina fastigheter, det behövs nya byggnader också. På kommunstyrelsens ansvar ligger lokaler för räddningstjänstens verksamhet. Och det måste inom en ganska snar framtid byggas en ny “brandstation”:

 “I och med att placeringen ännu är okänd föreslås att 15 mnkr avsätts för markköp.”

Det handlar också om en ny simhall/badhus:

“Investeringskostnaden för förslagen varierar från 227 mnkr upp till 332 mnkr.”

Det har emellertid inte fattats några beslut kring simhall/badhus. När det ska göras vet antagligen bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Fastighets AB har köpt fastigheten Krickan 1. Ingen vet riktigt vad fastigheten ska användas till. Under tiden ska kommunstyrelsen betala hyreskostnaderna på en miljon kronor om året. Det ska fattas ett särskilt beslut om det, under ärende 18.

Vänersborgs kommun ska yttra sig om slussarna i Trollhättan. Förslaget är att Vänersborg ska förorda samma dragning som Trafikverket, dvs alternativ Nord. Kommunen påpekar dock att den inte har:

“bedömt vilken lokal miljöpåverkan de olika alternativen ger för Trollhättans stad.”

Vänersborg ser bara utifrån sina egna intressen, där alternativ Nord:

“ger mindre störningar för sjöfarten under genomförandet och högre kapacitet.”

Jag får emellertid lite kalla kårar längs ryggraden när Benny Augustsson skriver i sitt yttrande, som kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom, att:

“Vänersborgs kommun har fattat beslut om att flytta nuvarande hamn vid Trafikkanalen centralt i tätorten. … Det kommer ofta förfrågningar från företag som vill etablera sig i kommunen, där tillgång till hamn och sjöfart lyfts fram som viktiga förutsättningar.”

En flytt av hamnen till Vargön skulle vara en katastrof för kommunens finanser…

Samhällsbyggnadsnämnden vill att kommunstyrelsen tar fram ett styrande dokument som:

“tydliggör hur kommunen ska bemöta förfrågningar kring förnybar energi på kommunal mark”

Det vill sannolikt inte kommunstyrelsen, beslutet till förslag är avslag. Kommunstyrelsen föreslår istället att samhällsbyggnadsnämnden ska ta fram ett underlag som:

“utgör en grund vid hantering av förfrågningar för etableringar av solceller.”

Det är svårt att ta ställning till sådana här frågor när man inte är riktigt insatt. Det gäller att lyssna till andras argument.

Konstverket i Brålanda

Vänersborgs kommun ska investera i ny konst till kommunens konstsamling och de gemensamma offentliga rummen. Budgeten utgår från 1% av kommunens fastighetsinvesteringar innevarande år. Alla partier är överens utom Sverigedemokraterna som föreslår att Frändefors ska prioriteras. De resonerar säkert som så att eftersom Brålanda har fått ett konstverk (se foto) måste Frändefors också få ett.

Samhällsbyggnadsnämnden ansöker om 800.000 kr till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun” för nästa år. Nämnden får sannolikt pengarna. Det är ett projekt som sker i samarbete med socialnämnden. Projektet har varit väldigt lyckat under de senaste åren.

Vattenpalatset ska få ett förlusttäckningsbidrag för 2024 på drygt 10 milj kr nästa år. Det innebär en uppräkning med 1,7% jämfört med i år. Henrik Harlitz (M) vill att förlusttäckningsbidraget inte ska indexuppräknas utan stanna kvar på samma nivå som föregående år.

KSAU föreslår att samhällsbyggnadsnämnden ska beviljas 2 miljoner kronor till inköp av eldrivna lastbilar till serviceenheten. Det är kostenheten som ser en:

“möjlig besparing då egen transport införs av färdiglagade måltider och råvaruleveranser.”

Vänersborg har fått generella statsbidrag på drygt 43 milj kr. Pengarna avser ökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden och minskad andel timanställda inom vård och omsorg. KS ska besluta att pengarna som formellt tillfaller “kommunen” ska gå vidare till socialnämnden.

Kommunen står inför ytterligare en fastighetsaffär. Samhällsbyggnadsnämnden vill att kommunfullmäktige beviljar drygt 15 milj kr, inklusive kostnader för lagfart, för köp av fastigheten Frode 3. Fastigheten har sedan slutet av 1970-talet använts för bussverksamhet och åkeri. Det finns kontor, verkstad, tvätthall, förrådsutrymmen samt
varm- och kallgarage på fastigheten. Kommunstyrelsen kommer sannolikt att förorda ett köp.

Kommunfullmäktige har som bekant beslutat om en gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg. Ett förslag till uppdragsavtal för Halle- och Hunneberg AB har nu tagits fram. Det grundar sig på det samverkansavtal som slutits mellan Vänersborg, Grästorp och Trollhättan.

Och därmed är det slut på kommunstyrelsens ärenden. Det blir ett långt sammanträde på onsdag tror jag. Dock inte på grund av beslutsärendena, de kommer nog att avhandlas tämligen snabbt och effektivt. Det är som sagt informationen som lär ta sin tid.

Anm. Du kan ladda ner kommunstyrelsens underlag här. (Underlaget är på 451 sidor.)

Kategorier:fastigheter, KS 2023

Vad händer på Torget och i Plantaget?

26 oktober, 2023 1 kommentar

Efter att jag hade publicerat bloggen om Juta igår onsdag (se “Överklagandet till Mark och Miljö”) tittade jag på TTELA:s hemsida efter senaste nytt från Vänersborg. Jag fastnade direkt för rubriken (se TTELA):

“Vänersborgarnas röster: ”Det vill vi se på Torget””

De båda “korvkioskerna” på Torget, kända som Grill-Ivar och Göstas Grill, står ju tomma och igenbommade sedan en tid tillbaka. Özgür Canavar var den som senast hade kontraktet och hyrde då båda byggnaderna av kommunen. Han var inte glad när TTELA intervjuade honom (se TTELA 29 juni – “Özgür driver kioskerna på torget i Vänersborg – kastas ut”):

“De bara lägger ner hela skiten och säger att det bara är att tömma lokalerna och gå vidare.”

Canavar tyckte inte att kommunen hade skött det hela som den borde. Men nu har kommunen hur som helst sagt upp avtalet. Det berättade TTELA för en vecka sedan. (Se TTELA “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”.)

TTELA skrev:

“Bakgrunden är att den ägare som under den senaste tiden haft kontrakt för att driva båda gatuköken, har överlåtit verksamheten. Avtalsbrott, menade Vänersborgs kommun och avslutade kontraktet.”

Nu tittar kommunen på hur en upphandling ska utformas.

“Vi vill göra någonting bra, där båda byggnaderna är i drift”

Det sa förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen till TTELA. Det är vad jag förstår tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen som har hanterat hela processen, som kontrakt, uppsägning osv. Det verkar också vara de som planerar framtiden. Jag kan inte se några politiska beslut.

Olle vill se en glassbar på torget.

Till sommaren ska förhoppningsvis upphandling, tilldelning, nya kontrakt osv vara klara och de båda byggnaderna i drift. Det hoppas kommunen trots att det inte blir någon ombyggnad av de två gatuköken. Förvaltningschef Knutsson till TTELA:

“Det finns det inte pengar för.”

Vad det blir och om det blir något annat än gatukök vet ingen i nuläget. Därför ger TTELA alla vänersborgare chansen att lämna förslag på vad de vill se på Torget i framtiden. Fantasin är som vanligt stor bland invånarna. Det föreslås allt från gatukök, så klart, och foodtrucks till polisstation och en filial för NATO. Jag reagerade dock på att någon tyckte att:

“där ska man kunna köpa med sig varm choklad till skridskobanan på vintern.”

Men tyvärr, det blir ingen is i Plantaget i år. Kommunen har inte råd. Isen har kostat omkring en halv miljon kronor varje år, förra säsongen var den exakta siffran 489.000 kr. Med en inflation på 10% skulle priset hamna på ungefär 540.000 kr. Enligt kommunen tillkommer kringkostnader, t ex markbädd, staket, daglig skötsel och strömförbrukning/avgifter, så den totala kostnaden skulle hamna på omkring 800.000 kr. Kringkostnader har det naturligtvis funnits varje år. Med andra ord, isbanan i Plantaget skulle bli ca 50.000 kr dyrare i år än tidigare. Men då finns det också andra aktörer, t ex näringslivet, Forum, Visit och fastighetsägare, som kan vara med och sponsra.

Igår fick jag Vänersborgs Söners Gilles årsskrift i min hand. Som vanligt prioriterade jag Lars Salonens som vanligt mycket underhållande och humoristiska årskrönika. Salonen skriver:

“Isbanan i Plantaget blev sensationellt lyckad. Att locka barn och unga till den typen av fysisk aktivitet är väl satsade pengar. Hoppas verkligen på fortsättning då det dessutom ger en härlig underhållning åt pensionärerna som sitter på de gula bänkarna och matar duvor.”

Barnbarnet Olle från Värnamo och jag har varit regelbundna besökare under de tre åren som isen har spolats upp i Plantaget. Och det var lite som Lars Salonen beskrev, en av oss åkte skridskor medan den äldre tittade på. Dock utan att mata duvor (vinterhalvårets fiskmåsar). Det som har varit utmärkande under dessa tillfällen, det är hur många barn och vuxna med utländsk bakgrund som lånade skridskor och prövade på skridskoåkning. Det kanske var första gången någonsin som de har haft möjlighet att pröva på denna ädla sysselsättning. Isrinken har definitivt också bidragit till en ökad trivsel och trygghet i centrum.

Jag håller med Lars Salonen att isen i Plantaget var väl använda pengar. Min uppfattning är att kommunen skulle ha satsat på en isbana i Plantaget i år också.

Det tycks som om kommunen drar åt svångremmen på många av de satsningar som ger kommuninvånarna lite extra glädje i livet och aktiviteter som ger ungdomarna lite extra glädje på loven. Det blir ju inte heller någon ljusfestival i år, även det blir för dyrt. Och Hallevibadet vill inte kommunen driva vidare. Det ville samhällsbyggnadsförvaltningen omedelbart riva. Nu visade det sig emellertid att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden sa nej till detta förra veckan. 

Det är inte utan att besparingarna kan kännas något frustrerande och förvirrande. Kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 milj kr, 2021 på 185 milj, 2022 på 180 milj och i årets prognos hamnar kommunens överskott på 67 milj kr. På de senaste 4 åren gör alltså kommunen ett överskott på sammanlagt 593 milj kr…

Men kommuninvånarna ska inte misströsta. Det planeras ett “Vinterland” i Plantaget. Jag citerar ett beslut från den 20 oktober av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Tidigare isbana ersätts med en vintrig lekplats med trevlig inramning, likt den som var med isbanan, med staket som inramning samt belysning. Vinterlandet ska vara utrustat med snö, mini-granar och diverse dekoration och utsmyckning. Huvudaktivitet i vinterlandet ska vara en karusell som kommer bemannas av kommunvärdarna på utsatta tider. Därtill röda bodar med möjlighet att bjuda på glögg/pepparkakor, viss försäljning av föreningar och bänkar med sittdynor till fikasugna besökare.”

Ordförande Augustsson fattade beslutet som även innefattar att kommunen satsar 100.000 kr på projektet.

Kommunen ska även satsa drygt 20 milj kr på att åtgärda arenans tak nästa år. Det innebär att invånarna kan fortsätta att åka skridskor några timmar i veckan i arenan, inte bara denna säsong, utan förhoppningsvis några år framåt. Och förutom nya nödvändiga investeringar, efter taket behöver åtskilligt annat repareras och renoveras, så kostar arenan upp mot 20 milj kr netto varje år.

Man ska inte heller glömma att kommunen också årligen satsar 10 milj kr på Vattenpalatset. Det innebär bad även vintertid. Vattenpalatset står också alltid på schemat när barnbarnet hälsar på. Då sitter dock inte farfar på någon bänk utan återfinns istället i vattnet – och deltar i aktiviteterna.

Så visst satsar kommunen på fritidsaktiviteter, i varje fall i stadens centrum. Vi ska inte heller glömma att hela denna vecka pågår kulturveckan. Det finns, och har funnits, en hel del aktiviteter. Programmet finns för övrigt på kommunens hemsida. Och tidigare i oktober gick Hållbarhetsveckan av stapeln.

Och sist men inte minst – på lördag är det OKTOBERMARKNAD!!!

Lutz Rininsland (V) inviger scenen 2014.

…med den årliga dragningen på VHC:s billotteri. Och återigen stiger förhoppningarna, tre bilar ska lottas ut…

Vänsterpartiet deltar också på marknaden. Vi kommer att stå på Sundsgatan, alldeles bredvid Lundborgs, mellan kl 09.00-15.00. Har du några frågor, synpunkter eller bara vill diskutera något i kommunen så är du välkommen.

PS. Kom ihåg att centrala delar av Vänersborg stängs av på lördagen. Det kan bli svårt att köra bil i eller genom centrum. Läs mer i TTELA:s papperstidning.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Budget 2023, centrum, Plantaget

Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (2/2)

25 oktober, 2023 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (1/2).”

Advokatfirman Kjällgren har lagt ner en hel tid på att tillsammans med Bengt Davidsson författa ett utförligt och stringent överklagande till Mark- och miljödomstolen. De har lyckats bra som jag ser det.

I den förra bloggen redogjorde jag för de tre längsta punkterna i Davidssons och Kjällgrens överklagan. Punkt 4 har rubriken “Länsstyrelsen har ändrat gynnande beslut”.

Den tomtplatsavgränsning som byggnadsnämnden i Vänersborg beslutade om för Juta 2018 har vunnit laga kraft för länge sedan, även om den på många sätt var felaktig. Delar av detta beslut ändrade Länsstyrelsen den 17 maj 2023 till Davidssons nackdel. Davidsson blev av med det röda området. (Se bild till vänster, skärmdumpad från Svt.) Det är inte tillåtet enligt Förvaltningslagen att ändra gynnande beslut till den enskildes nackdel. Det insåg också, till sist, ärendehandläggaren på Länsstyrelsens naturavdelning. Han skrev till Davidsson den 15 juni:

“Vi har av misstag missat detta och beklagar det som inträffat.”

Det var ett anmärkningsvärt grovt misstag av en statlig myndighet.

I punkt 5 anser advokatfirman att Mark- och miljödomstolen bör hålla syn på plats för att få alla förutsättningar för att fatta ett riktigt beslut.

Punkt 6 sammanfattar kort överklagandet:

“Davidsson menar att det tydligt visats att området redan är ianspråktaget på ett sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften, mark- och miljödomstolen ska därför förordna i enlighet med hans yrkande.”

Det här var en sammanfattning, referat, av det överklagande som skickades in till Mark- och miljödomstolen den 5 september. Den 16 oktober skickade Kjällgren och Davidsson ytterligare ett yttrande, eller ett tillägg. Det hade upptäckts fler formella fel i Länsstyrelsens hantering. Yttrandet/tillägget börjar:

“Davidsson begär att domstolen, innan det sker en prövning i sak, tar ställning till om de formella bristerna i Länsstyrelsens hantering av ärendet ska leda till att domstolen ska upphäva Länsstyrelsens beslut. Davidsson begär också att domstolen för det fall man finner att Länsstyrelsens beslut ska upphävas tar ställning till om det över huvud taget är möjligt att återförvisa ärendet för ny hantering av Länsstyrelsen.”

Davidsson begär egentligen att Mark- och miljödomstolen bildligt talat beslutar att kasta Länsstyrelsens överprövning i papperskorgen.

Kjällgrens hade analyserat ändringen av “det gynnande beslutet” (se ovan) ytterligare. Advokatfirmans slutsats blev att Länsstyrelsen hade gjort ännu grövre fel än vad Kjällgren insåg från början. Länsstyrelsen har i sitt beslut överprövat hela strandskyddsdispensen för fastigheten. Det hade inte Länsstyrelsen befogenhet till.

Kjällgren skriver:

“Det enda Länsstyrelsen hade att pröva i nu överklagat beslut var den utökning av tomtplatsavgränsning, jämfört med beslutet 2018, som kommunen beslutade om eftersom tidigare given dispens redan vunnit laga kraft.”

Kjällgren menar att Länsstyrelsen har erkänt detta, också. I det citerade brevet ovan, från ärendehandläggaren på Länsstyrelsens naturavdelning till Davidsson den 15 juni, skrev handläggaren:

“Länsstyrelsen har endast kunnat pröva utökningen av tomtplatsavgränsningen sedan 2018 i och med att vi tidigare godtagit 2018-års tomtplatsavgränsning.”

Och det skrev handläggaren att Länsstyrelsen hade missat, och beklagade…

I Davidssons överklagande från den 5 september nämndes frågan om eventuellt jäv i förbigående. Kjällgren har uppenbarligen funderat några gånger extra även på denna fråga, och skärpt till sin uppfattning. Advokatfirman drog nu slutsatsen att jävsfrågan kan spela en avgörande roll i bedömningen av Länsstyrelsens hantering av ärendet.

Den föredragande handläggaren på Länsstyrelsen är en av Davidssons närmaste grannar. (Det har jag för övrigt tagit upp i en av mina bloggar efter att SVT hade ett inslag om det i Västnytt, se “Jäv på Länsstyrelsen?”.) Advokatfirman beskriver handläggarens, jag kallar honom “K” i fortsättningen, långa personliga koppling till området:

“K:s farmor bodde i Grindstugan vid infarten till Restads sjukhus, hans far och mor arbetade på Restad och han har därtill haft en kolonilott på Restad. Numera är K bosatt … endast 1 kilometer från Davidssons fastighet.”

Denna koppling till området och att K även var inblandad i Länsstyrelsens beslut i samma fråga 2018 innebär skriver Kjällgren:

“att det föreligger jäv enligt 16 § 3 och 4 p. Förvaltningslagen, att det inte är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse och att Länsstyrelsen borde ha prövat frågan om jäv enligt 18 § Förvaltningslagen.”

I 16 § 3 och 4 p i Förvaltningslagen står det:

“Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om
   3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller
   4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.”

Kjällgren skriver till Mark- och miljödomstolen:

“Länsstyrelsen borde ha prövat frågan om jäv enligt 18 § Förvaltningslagen.”

Och sammanfattar:

“Sammanfattningsvis menar Davidsson att det förelåg jäv både vid länsstyrelsens beslut om överprövning och vid deras prövning i sak och att detta utgör sådana formella fel som inte kan lämnas utan avseende.”

Jag har svårt att tro att Mark- och miljödomstolen inte beaktar jävsfrågan.

I tillägget/yttrandet till överklagandet avslutar Kjällgren med sitt sista argument. Advokatbyrån menar att tidsfristen för Länsstyrelsen att överpröva byggnadsnämndens ärende nu har passerats:

“Davidsson menar att det inte längre är möjligt för Länsstyrelsen att överpröva kommunens beslut om mark- och miljödomstolen finner att Länsstyrelsens beslut ska upphävas på grund av jäv.”

Kjällgren drar paralleller till skattemål. Där gäller enligt Riksåklagaren:

“En återförvisning återställer normalt inte de tidsfrister som gäller för omprövningsbeslut när det överklagade beslutet har undanröjts på grund av ett formellt fel. Det är därför i normalfallet inte möjligt för Skatteverket att efter återförvisning göra en ny prövning sedan tidsfristen för ordinarie omprövning till den enskildas nackdel gått ut”

Det finns mycket intressant inom juridiken… 

Bengt Davidsson yrkar slutligen på att det ska hållas en muntlig rättegång där han själv och Lave Thorell ska kallas som vittnen.

Det blir i så fall offentliga förhandlingar, vilket skulle vara oerhört intressant. Jag hoppas dock att Mark- och miljödomstolen fattar ett beslut om att byggnadsnämndens beslut ska gälla och att Länsstyrelsens överprövning hamnar där det hör hemma – i papperskorgen.

Bengt Davidsson och hans fru måste få ett avslut på den här historien. Den har pågått i drygt 5 år…

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (1/2)

24 oktober, 2023 Lämna en kommentar

Det finns intresse kring Juta, bland annat så undrar människor varför det har blivit så tyst. Flera frågar hur det gick för Bengt Davidsson och hans överklagande. Hur slutade det? Fick han rätt? Det enkla svaret är att det inte är slut. Inte än.

Bakgrunden är, väldigt kortfattat:

Den 7 mars i år beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning för Davidsson och Juta. Den 17 maj ändrade och upphävde sedan Länsstyrelsen beslutet. Bengt Davidsson överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen har fortfarande inte behandlat Davidssons överklagan och det är egentligen inte domstolens fel att det tar tid. Davidsson och hans juridiska ombud, advokatfirman Kjällgren, begärde anstånd i somras med överklagandet. Kjällgren har senare även skickat in några kompletterande skrivelser.

Kjällgrens ursprungliga överklagan var på 5 sidor och det bifogades även 7 bilagor, mestadels fotografier. Överklagandet skickades in den 5 september.

Jag tänker i två bloggar redogöra för innehållet i överklagandet. Mina två inlägg vänder sig framförallt till de som har ett särskilt intresse för frågor kring strandskyddsdispenser och juridiken bakom dessa.

Överklagandet till Mark- och miljödomstolen börjar:

“Bengt Davidsson yrkar att mark- och miljödomstolen med ändring av Länsstyrelsens beslut beviljar strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning i enlighet med Byggnadsnämndens beslut i ärende 2017.33 daterat 2023-03-07.”

Advokatfirman Kjällgren delar upp sin överklagan i 6 punkter, varav den sista är en sammanfattning. Jag ska inte redogöra för hela överklagandet, en del av det som står har jag på olika sätt berört i mina tidigare bloggar. (Se länkar nedan.) Jag tänkte ta upp några av de “nya” aspekter som Kjällgren anför.

Den första punkten har rubriken “Angående Länsstyrelsens hantering av ärendet”. Kjällgren menar att Länsstyrelsen har gjort en godtycklig:

“bedömning av tomtplatsen, hemfridszonen och vilket område som varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Sedan anförs några exempel:

“Länsstyrelsen berör överhuvudtaget inte frågan om varför hemfridszonen sträcker sig mer än dubbelt så långt upp i den bergiga skogen västerut än den gör till det område som på ett mer uppenbart sätt får anses vara ianspråktaget österut på fastigheten. På samma sätt berör inte Länsstyrelsen varför hemfridszonen skulle sträcka sig tre gånger längre söderut än norrut på fastigheten.”

En sådan tomtplatsavgränsning som Länsstyrelsen har gjort ska inte ske (se fotografi ovan; norr är ”rakt upp” på fotot):

“om terrängen visar en naturlig avgränsning av tomtplatsen, se MÖD:s dom 2017-06-15 (M 6607-16). Länsstyrelsen har bedömt att det rör sig om en naturlig avgränsning men ändå beslutat om betungande åtgärder utan att utreda saken närmare vid intresseavvägningen.”

Kjällgren har läst på och konkretiserar:

“Det är vidare svårt att förstå varför Länsstyrelsen menar att den naturliga avgränsningen går på bortre sidan av vägen på vissa delar av fastigheten men på den närmre sidan vid vissa delar, och varför tomtplatsen avgränsas längre från byggnaden där det rör sig om en större höjdskillnad, men närmare byggnaden där höjdskillnaden är lägre.”

Det är vidare svårt fortsätter Kjällgren att:

“förena idén om att lyktstolparna utgör en naturlig avgränsning med idén om att det bör vara förhållandena på platsen som avgör, och inte vart eventuella lyktstolpar sitter och att det krävs ytterligare staket för att visa avgränsningen, detta skulle kunna tolkas som att Länsstyrelsen menar att det annars uppfattas som att hemfridszonen sträcker sig längre än den tomtplatsavgränsning de har gett”

Och avslutar resonemanget i den första punkten:

“Det är vidare anmärkningsvärt att det område Länsstyrelsen menar utgör byggnadens hemfridszon på den östra sidan sammanfaller exakt med lyktstolparnas placering och vändplatsens omfattning och att Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning inte verkar ha någonting att göra med avståndet till huset eller vägen eller upplevelsen på platsen.”

Den andra punkten ger Kjällgren rubriken “Särskilda skäl för strandskyddsdispens”. Kjällgren tar upp vittnesmål och fotografier, men lyfter också en annan aspekt – Länsstyrelsen har inte ens bedömt rätt fråga:

“Länsstyrelsen endast har angett att flygfotona visar att markområdena inte har varit kontinuerligt hävdade som tomtmark. … Länsstyrelsen skulle ha tagit ställning till om området har varit ianspråktaget på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften, i enlighet med vad som framgår av lagtexten. Mark kan vara ianspråktaget på andra grunder än att det utgör tomtmark…”

Jag tycker att advokatfirman Kjällgren har hittat ”nya” och synnerligen intressanta aspekter och invändningar på Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning… Både när det gäller det som anförs i punkt 1 och 2.

Kjällgren har ett längre resonemang på punkt 3, “Intresseavvägning enligt 7 kap 25 § MB”.

Paragrafen i Miljöbalken lyder:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Kjällgren menar att den tomtplatsavgränsning, som Länsstyrelsen har beslutat, omöjligen kan anses utgöra en skälig kompromiss mellan de allmänna och enskilda intressena. 

Advokatfirman visar med bland annat fotografier med inritade kartor att Länsstyrelsen i stort sett har tagit hela den användbara tomten från Davidsson. 97% av den tomt som Länsstyrelsen har gett Davidsson består, skriver Kjällgren, av väg, huvudbyggnad, ett bergigt område och en mycket sluttande gräsmatta norr om huset.

“Det får anses uppenbart för alla och envar att hemfridszonen som huvudbyggnaden genererar sträcker sig längre österut än de 6 meter från huvudbyggnaden som länsstyrelsen har gett som tomtplatsavgränsning. Enbart en byggnad i den storleken genererar en större hemfridszon, och därutöver har byggnaden ett dominerande läge på höjden och en stor altan som vetter mot öster.”

En av kommunens mäklarfirmor menar också att fastigheten förlorar 2,7 milj kr i värde med Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning. Det är ingen skälig kompromiss mellan de allmänna och enskilda intressena…

Kjällgren hänvisar även till en dom i Mark- och miljööverdomstolen från 26 januari 2023(!), domen M 4425-22. Domen hänvisar till Miljöbalken 7 kap 18 c 1 st:

“Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser
   1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

Och Mark- och miljööverdomstolen skriver att detta:

“kräver en bedömning av områdets faktiska betydelse för allemansrättslig tillgänglighet”

Det räcker med att allmänheten har 10 meter från strandkanten för sin fria passage skriver Kjällgren. Dessutom har Davidsson genomfört en kompensationsåtgärd genom att anlägga en bro för att möjliggöra för allmänheten att korsa diket nere vid vattnet. I en dom den 4 mars 2020 skrev Mark- och miljööverdomstolen (M 4244-19):

”… vid en proportionalitetsavvägning beakta om det finns möjlighet att på annat sätt kompensera för den negativa påverkan som åtgärden medför”

Och det var egentligen inget konstigt. Domen I Miljöbalken 16 kap. 9 § står det:

”Tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta … särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför.”

Bron är naturligtvis en sådan kompensationsåtgärd som både lagen och Miljööverdomstolen beskriver.

Överklagandet fortsätter, men mer om det i bloggen ”Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (2/2)”.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?

22 oktober, 2023 1 kommentar

Om barn- och utbildningsnämndens sammanträde på måndagen var långt (se “Rapport från BUN 16/10”), så var fullmäktiges desto kortare. Knappt 2 timmar höll förhandlingarna på.

Och det var lugnt och stillsamt. Det var bara under ett ärende som det hettade till. Och det var inte helt överraskande när en VA-fråga diskuterades, vatten och avlopp alltså…

Sammanträdet innehöll emellertid en nyhet. Den som lämnade in ett medborgarförslag fick för första gången tillfälle att presentera sitt förslag muntligt. Det utnyttjades av mor och dotter som hade lämnat in var sitt förslag. Mamma Annica hade lämnat in ett förslag om att införa “Vägg av vänlighet” och dotter Anna-Lisa ett förslag om “skyltar med positiva meddelanden runt om i kommunen”. (Se “Kommunfullmäktige 18/10”.) De båda presenterade förslagen med den äran. De fick också uppskattande applåder av ledamöterna. Mest uppskattad var naturligtvis presentationen från 9-åriga Anna-Lisa. Vad månde det bliva av denna tjej? Politiker…?

Inom ett år ska medborgarförslagen behandlas och ett beslut meddelas.

Kommunfullmäktige beslutade enligt kommunstyrelsens förslag när det gällde medborgarförslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, om minnessten för att “hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och om ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. (Jag har beskrivit medborgar- och beslutsförslagen i bloggen “Kommunfullmäktige 18/10”.)

Sedan var det då motionen från moderaten Tor Wendel. Wendel yrkade i motionen på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.

Madelaine Karlsson (S) inledde debatten. Hon redogjorde för samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ståndpunkter. Nämnderna och förvaltningarna var negativa till motionen och ville avslå den. Karlsson delade den uppfattningen. Hon föreslog att motionen skulle anses besvarad.

Nämndernas och Karlssons viktigaste argument var att det inte är lämpligt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas. Karlsson undrade om det ens var lagligt… Slutsatsen var därför att nuvarande ordning är mest lämplig, dvs att det ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslå inrättandet av verksamhetsområden. Och att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bidra med kunskap och vägledning. Madelaine Karlsson (S) menade att förvaltningarna inte skulle komma fram till något annat i en ny utredning eftersom de redan har svarat på motionen.

Det här skulle senare under kvällen upprepas av fler socialdemokrater, och Bo Carlsson (C).

Motionären själv, Tor Wendel (M), tyckte att visst vore det enkelt om kommunfullmäktige alltid gjorde som nämnderna föreslog, men kommunfullmäktige är ju:

“det ytterst högsta beslutande organet.”

Eftersom inrättandet av verksamhetsområden är kraftfulla och tvingande beslut måste fullmäktige verkligen vara säkra på, menade Wendel, att vi kan åberopa att alla förutsättningar för verksamhetsområden är uppfyllda.

Wendel menade vidare att det fanns en motsägelse i svaret från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samtidigt som nämnden ansåg att det var olämpligt, eftersom nämnden var tillsynsmyndighet, var det väldigt viktigt att nämnden var med och jobbade med vattentjänstplanen, där syftet är att planera för framtida verksamhetsområden. Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftar till. Det finns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde.

Det här fick fullmäktige i slutet av debatten ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:

“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”

Dan Åberg var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talade om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också skulle genomföra beslutet.

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området. Jag undrar fortfarande varför. Det var ju en stor kil i hela den socialdemokratiska argumentationen…

Undertecknad bloggare citerade Vattentjänstlagens 6 § som är själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”

Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är “skyddet för människors hälsa eller miljön”. Den nämnd som är ägnad att syssla med dessa frågor är självklart Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag menade också att det är att underskatta lagstiftarna om de hade missat de argument som de styrande partierna och kommunens tjänstepersoner förde fram…

De här synpunkterna, om vad som faktiskt står i lagen, hade inte kommenterats av de båda nämnderna. Jag framförde också att det återigen var så att underlagen bara framförde argument mot ett avslag av motionen och inga som talade för den. Som 6 § i lagen… Jag hoppades att en utredning kunde ändra på det så att politikerna kunde få en allsidig bild:

“Det är väldigt svårt när man bara får ena sidan av det.”

Jag tror att Benny Augustsson (S) argumenterade mot mig när han senare sa:

“Jag får nog säga att jag nästan blir lite bestört när det står ledamöter i fullmäktige och i princip anklagar samhällsbyggnadsförvaltningen, kretslopp och vatten, att inte följa lagen.”

Det är bara att erkänna, jag förstår inte vad Augustsson syftade på.

 Även Dan Nyberg (S) hade en del att framföra. Nyberg höll med Madelaine Karlsson (S) om att tingens ordning i kommunen var bra. Han höll också med om att de utredningar som förvaltningarna hade gjort var fullt tillräckliga. 

“Hur mycket ska vi belasta våran förvaltning? Alltså här har vi en kommun som har stora ekonomiska utmaningar framöver och vi har tjänstemän som behöver vara på tårna i massor av frågor och ägna sig åt det som är viktigt för våran kommun. Att då utreda sig själv en gång till när man redan har presterat en åsikt i det här beslutsunderlaget.”

En liten annorlunda ingång i hanteringen av VA-motionen, den var tydligen inte så viktig. Tjänstepersonerna har viktigare saker att ägna sig åt… Politikerna ska inte heller ifrågasätta eller tvivla på tjänstepersonerna när de har ”presterat en åsikt”…

Dan Nyberg (S) sa också:

“Stefan säger så här att det spelar väl ingen roll egentligen vad förvaltningarna tycker och vad dom anser utifrån sin profession utan det är vi politiker som bestämmer. Det finns ju en viss sanning i det.”

Jag noterar att det tydligen bara finns en “viss sanning” i att politikerna bestämmer i Vänersborgs kommun. Men sedan fortsatte Nyberg:

 “Smaka på orden, vi kan strunta i vad vår profession säger.”

Dan Nyberg (S) påstod att jag hade sagt att vi kan “strunta i” vad professionen säger, ”smaka på orden”. Jag lyssnade igenom debatten. (Hela debatten finns på kommunens webb-TV.) Jag använde inte orden “strunta i”.

Det är inte alltid helt lätt att förstå eller att argumentera med socialdemokrater. Inte nog med att de ofta återger tjänstepersonernas synpunkter tämligen oreflekterat, de använder sig ibland av tvivelaktiga debattmetoder. Det sistnämnda säger de möjligtvis om mig också, jag vet inte. Men en sak torde vara oomtvistlig – kommuninvånarna måste fråga sig varför det behövs socialdemokratiska politiker när det finns tjänstepersoner.

Ärendet avgjordes med en votering. Denna gång var det nämligen ingen som yrkade på återremiss… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.) 

Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Tor Wendels (M) motion med röstsiffrorna 27 mot 21. Noterbart är att två av tre Kristdemokrater avstod från att rösta… Varför vet jag inte. En sverigedemokrat var frånvarande och eftersom det nu för tiden inte finns några ersättare i SD så var en fullmäktigestol tom.

Efter den relativt långa debatten blev det ajournering, dvs en paus, för en stärkande kopp kaffe. Och sedan, “på’t igen”.

Flera ärenden avhandlades både enkelt och snabbt. Torbjörn Moqvist (SD) presenterade sin motion om att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod. Även partistödet klubbades igenom utan diskussion trots en ganska ofullständig redovisning av Liberalerna. I ärendet om kommunens delårsrapport begärde däremot några talare ordet.

Först ut var en bloggare från Vänsterpartiet. Han konstaterade att delårsrapportens prognostiserade resultat för 2023 uppgick till +67 milj kr. Det var 62 mkr mer(!) än i den förra prognosen… Det innebär att kommunens reserver i RUR, 50 milj kr, finns ograverade kvar till nästa år. De pengarna skulle kunna användas för att förhindra personalnedskärningar inom välfärden, dvs skola, vård och omsorg. Fullmäktige skulle faktiskt till och med kunna avsätta ytterligare några miljoner till RUR för att användas 2024 och 2025. Och jag avslutade med en förhoppning om att kommunfullmäktige skulle ta tillfället i akt i november att besluta om en komplettering av nästa års budget…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville likt en ekonom inte lyssna på det örat. Augustsson ville lägga band på de positiva signalerna. Det var fortfarande mörkt och framtiden tedde sig dyster tyckte han. Av det prognostiserade överskottet var 54 milj kr tillfälliga pengar och de kunde Vänersborg inte räkna med att få nästa år. Och så fick jag mig en liten slänga av Augustsson:

“Men jag ska inte gå in på budgetdebatt för nästa år utan jag tänkte hålla mig till ämnet idag…”

Bo Carlsson (C) pratade sedan om den tuffa situationen personalen i förskola och skola har i dessa spartider. Det är mycket bra och viktigt att Carlsson lyfter detta. Tyvärr tycks inte alltid kollegorna bland de styrande partierna lyssna på honom. Även Dan Nyberg (S) målade upp en dyster bild av konsekvenserna av socialnämndens stora underskott. Prognosen är ett underskott på mer än 50 milj kr. I år får nämnden emellertid stora statsbidrag som “hyfsar” till siffrorna. Underskottet kommer därför att stanna på 8,3 milj kr. Men socialnämnden har så att säga med sig underskottet till nästa år eftersom nämnden inte kan räkna med lika stora statsbidrag 2024. Därför måste nämnden fortsätta spara. Om socialnämnden ska spara 50 milj kr nästa år, sa Dan Nyberg (S):

“då handlar det om massuppsägningar inom socialtjänsten i Vänersborgs kommun.”

TTELA har en artikel på hemsidan där Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) refereras tämligen utförligt. (Se “Oron för personalen i skolan: ”Frestar på vår personal””.)

Det är oerhört märkligt att varken den borgerliga oppositionen eller sverigedemokraterna går upp i ett sådant här viktigt ärende och ger sin syn på vad delårsrapportens prognoser betyder för deras politik – och Vänersborg.

Madelaine Karlsson (S) redogjorde för delårsrapporten för Kunskapsförbundet. Det gjorde hon som vanligt på ett bra och fullödigt sätt. Det är viktigt att kommunfullmäktige inser att Kunskapsförbundet Väst är en del av kommunens verksamhet. Karlsson sa också en del om överförmyndarnämnden där hon är ordförande.

Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades med att Anders Strand (SD) presenterade sin motion om att kommunen ska utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Det här har vi faktiskt också diskuterat i Vänsterpartiet.

Några minuter i åtta avslutade ordförande Annalena Levin (C) dagens förhandlingar.

PS. Det är snart två år sedan som Lutz Rininsland (V) skrev ett inlägg i sin blogg. Igår den 21 oktober var det dags för comeback. Du kan läsa hans blogg om du klickar här: “Olika tankar på sociala medier”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Kommunfullmäktige 2023, politiker, tjänsteperson, VA

Rapport från BUN 16/10

20 oktober, 2023 Lämna en kommentar

Det blir en något försenad rapport från måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det beror på att det är och har varit flera politiska möten denna vecka. Det var t ex kommunfullmäktige i onsdags kväll, och det tar sin tid med inläsning och förberedelser. Men faktiskt var planen att ändå åtminstone börja med denna blogg på onsdag förmiddag. Men så plingade det till i mobilen vid morgonkaffet. Det var ett mail från Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag fick meddelandet att mitt överklagande hade fått stöd av rätten. Då var jag naturligtvis tvungen att prioritera en blogg om Förvaltningsrättens beslut… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)

Jag skrev en blogg inför BUN:s sammanträde, där jag redogjorde för en del fakta och förväntningar. (Se “BUN (16/10): “Nattis” och nerdragningar”.) Det blev som jag förmodade i bloggen, ganska få och mest “formella” beslut – men det blev mycket information och diskussion. Trots relativt få ärenden slutade därför inte mötet förrän kl 15.30, och då var nog de flesta ledamöter ganska tröttkörda…

Verksamhetsuppföljningen handlade denna gång om det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Och man blir imponerad av allt som utförs, trots begränsade resurser. Alla ledamöter är dock överens om behoven i förskola – ända tills man lämnar “BUN-rummet” och axlar rollen som partiets företrädare i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige…

Nämnden fick information om den uppsökande verksamheten. Den har förvaltningen arbetat med ett antal år och från och med den 1 juli är den lagstadgad. Syftet är att barn ska komma in i förskolan för att lära sig framför allt språket. Det gäller 62 barn i Vänersborg. I år har 16 barn erbjudits plats varav 6 har tackat ja. Verksamheten i den öppna förskolan på Sirius, som vissa dagar även är öppen för dagbarnvårdare, kan också fungera som en introduktion till den kommunala förskolan. Det svenska språket är oerhört viktigt för barnens fortsatta skolgång. 

Förvaltningen har tillsatt en “insatskoordinator” med hjälp av Regionen, som finansierar halva kostnaden. Det är ett projekt på 3 år. Målet är bland annat att öka tilliten till förskolan och därmed också barnens närvaro. I arbetet skapas bättre rutiner för en tidig upptäckt av barn som riskerar att hamna i ett utanförskap. Tidiga insatser ger nämligen effekt. Barnens bristande närvaro kan även vara en indikation på andra svårigheter för barnen, “svårigheter” som finns i hemmet. Därför arbetas det också med vårdnadshavarna. 

Nämnden fick även information om arbetet med att höja kvaliteten i förskolan. Man följer upp undervisningen på ett annat sätt än förut. Målet är att alla barn ska nå sin fulla potential.

Nämndens besparingar ger positiva ekonomiska resultat. Underskottet ligger just nu på bara en halv miljon och prognosen för året är ett noll-resultat. Det ekonomiska resultatet sker dock till priset av att verksamheterna i förskola och skola har det mycket tufft. Vuxentätheten har minskat detta läsår eftersom resurspersoner med visstidsanställning inte har fått förnyade anställningar i höst…

Företaget Legolas barnomsorg AB har bedrivit enskild pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) i Vänersborg. Efter att kommunen påpekade brister i verksamheten beslutade Legolas att lägga ner verksamheten. Det innebär att nämnden återkallade sitt beslut om rätt till bidrag för Legolas. Det går att läsa en noggrann beskrivning av händelseförloppet i TTELA – se “Brister hos Legolas barnomsorg i Vänersborg – stänger ner helt”.

Företaget har alltså, efter att ha pumpat ut ett antal miljoner från kommunen med en undermålig verksamhet, helt sonika lagt ner verksamheten. Det känns som sådant man tidigare har hört från annat håll i landet, nu alltså även här på hemmaplan…

Den “traditionella” lokalinformationen gav upphov till både många frågor och mycket diskussion. Några axplock.

Det pågår en utredning om Norra skolan. Det skulle behövas en arkitekt som tittar på byggnaden, men det finns inga pengar till det… Utredningen blir antagligen inte klar förrän andra kvartalet 2024. Det ser ut som om BUN ska tvingas betala hyra för det som nästa läsår sannolikt blir en tom skolbyggnad. Vad som än händer med Norra borde kommunstyrelsen stå för kostnaderna. Bollen om Norra skolans framtid ligger nämligen där just nu.

Vänsterpartiet framförde många kritiska synpunkter, igen, på hur hela processen har skötts kring skolan. Moderaterna höll med. Det gjorde kanske SD också, men de säger inte något. Frågan om Norra har förhalats i många år och de styrande partiernas ansvar är stort. Syftet kan misstänkas vara att det vill se en nedläggning utan diskussion eller beslut. Henrik Josten (M) ansåg också att det har varit konstiga turer som har lett fram till dagens situation. Skolan har fått förfalla, sa Josten och fortsatte:

“BUN är ju hyresgäster. Fastighetsägaren har skyldighet att underhålla Norra skolan.”

Jag tog upp att det måste fattas ett beslut om Norra skolan ska läggas ner. Beslutet måste dessutom föregås av kommunikation med vårdnadshavarna och beslutet måste till för att vårdnadshavarna ska kunna överklaga beslutet. Det är sannolikt också så att det är kommunfullmäktige som måste fatta beslutet. Det har i varje fall Förvaltningsrätten fastslagit i en dom 2015. (Det går att ladda ner domen här.) Ordförande Bo Carlsson (C) lovade att titta på detta. Vilket han faktiskt har lovat förut, eftersom jag har framfört precis samma synpunkter tidigare…

För övrigt ska eleverna på Norra skolan snart göra studiebesök på Holmängenskolan. Jag hoppas att vårdnadshavarna har fått reda på syftet och orsaken till besöket…

Det finns många frågetecken att räta ut kring Dalaborgs förskola. Lokalerna är i nuläget inte lämpade för förskoleverksamhet, samtidigt som de behövs för barnen. Bo Carlsson informerade om att kontraktet ska sägas upp och omförhandlas.

Det finns en förskola inritad i detaljplanen för Källeberg i Brålanda. En brålandabo undrade om och när den ska börja byggas. Jag skickade frågan vidare och svaret är entydigt – det blir ingen förskola på Källeberg. Istället ska den nuvarande förskolan byggas ut. Det beslutet har nämnden fattat tidigare. Och så är det.

Förvaltningschef Sofia Bråberg hade mycket att informera om. Hon berättade bland annat att Sparregårdens undervisning har flyttat till Vänerparken 15, där även det mobila skolteamet har sin bas. Teamet använder vid behov lokalerna till undervisning. Det är alltså här “akutskolan” är placerad. (Se “BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.)

I besparingssyfte är avtalet med Innovatum uppsagt. Det säger kanske lite om hur långt besparingarna tvingas gå… Och värre blir det. Barn- och utbildningsförvaltningen har fått ett avtalsförslag på skolmåltider nästa år. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill höja priset med 16 milj kr… Sista ordet är inte sagt än.

En positiv nyhet är att Vänersborgs kommun ska vara med i ett projekt för kompetensutveckling av förskollärare. Det är ett samarbetsprojekt med förskolor och universitet i Italien, Lettland, Belgien och Spanien. SERN har beviljat 400.000 euro på 3 år.

Förvaltningschef Bråberg avslutade sin information med att, tillsammans med verksamhetschef för förskolan Pernilla Dahlstrand, kommentera brevet från en förskollärare till nämndens presidium. (Se “Brev från en förskollärare”.) Brevet beskrev en tuff arbetsbelastning. Och det kunde de båda cheferna bekräfta:

“Det är ett pressat och tufft läge.”

Nämnden fick veta att det ständigt jobbas med scheman, arbetsförhållanden osv. Alla vill göra det bättre med de resurser som finns. Vi får se om politiken kan dra sitt strå till stacken och öka resurserna någon gång.

Under ordförande Carlssons information diskuterades besparingarna nästa år. Jag skrev en del om det i bloggen ““Nattis” och nerdragningar” och Bo Carlsson uttalade sig i TTELA innan sammanträdet. (Se TTELA “Nattöppna förskolan i Vänersborg hotas av stängning”.) Efter sammanträdet var det en ny intervju i TTELA. (Se “Mycket talar för att förskolan Lanternan räddas kvar”.)

Bo Carlsson säger: 

“det är inget formellt beslut fattat. Jag kan inte lova något, men jag skulle bli förvånad om Lanternan försvinner.”

Det skulle naturligtvis inte Bo Carlsson gå ut och säga offentligt om han inte var säker på att det ska bli så. Beslutet är emellertid inte BUN:s, det är kommunfullmäktige som måste öka tilldelningen av pengar till nämnden. Och säger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ja till mer pengar ska BUN sedan besluta att de ska satsas på att behålla Lanternan. Och det är klart att Augustsson och Carlsson har pratat. Sedan vet de att förslag i kommunfullmäktige som innebär mer pengar till barnen och eleverna i Vänersborg alltid får stöd av Vänsterpartiet. (I dagens TTELA skriver Karl af Geijerstam om Lanternan – ”Välfärden behöver nattöppna förskolor”.)

Det står klart att Lanternan kommer att bli kvar. Vänsterpartiet vill däremot se ännu mer pengar till BUN nästa år. Det är viktigt att nämnden kan behålla de legitimerade lärarna…

BUN avslutade dagen med att diskutera målvärden för de förväntade resultaten. Jag måste erkänna att jag har svårt för dessa målvärden… Nämnden är förvisso ålagd att ställa upp målvärden, men för vem? Och i vilket syfte? BUN bestämmer att målvärdet nästa år ska vara att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet, fler elever ska få godkänt i alla ämnen, sjukfrånvaron bland personalen ska minska osv – samtidigt som personaltätheten ska sänkas och legitimerade lärare “friställas”…

Det är ett spel, om inte för galleriet, så i varje fall mellan politikerna – i sann New Public Management-anda…

Kl 15.30 gick de flesta BUN-politiker till nästa möte, i varje fall gjorde jag det.

Kategorier:Budget 2024, BUN 2023, Nordstan

Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande

18 oktober, 2023 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2023 beslutade de styrande partierna, S+C+KD+MP, att återremittera Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp. Det var möjligt eftersom det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige för att återremittera ett ärende.

Det var också av precis den anledningen som de styrande partierna inte ville ha en omröstning om själva motionen. De visste ju att fullmäktige skulle bifalla den, dvs rösta ja till motionen. Oppositionen i Vänersborg var nämligen, för en gång skull, enig. Samtliga 28 ledamöter i oppositionen är motståndare till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. (De styrande har 23 ledamöter.) En återremiss var således det enda sättet för de styrande att undvika ett snöpligt röstningsnederlag i sakfrågan.

Jag har beskrivit hela ärendet noggrant i bloggarna “KF 2: VA – återremiss igen” och ”KF 2b: VA-motionen och lagen”. TTELA har gjort detsamma i artikeln “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till va-nätet”.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) var den som yrkade på återremiss. Andersson lämnade följande motivering till yrkandet:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Tanken med en återremiss är alltså att den ska användas när ett ärende kräver ytterligare utredning. Det kan vara att underlaget känns ofullständigt och behöver kompletteras med ytterligare faktauppgifter. Motiveringen ska då upplysa mottagaren av återremissen om vad som ska göras. 

Det framgår tydligt av Mats Anderssons motivering att detta inte var syftet med återremissen. Syftet var ett annat. Det var helt enkelt att förhindra ett beslut. Eller som Tor Wendel (M) sa under sammanträdet, det var en ”maskerad bordläggning”.

De styrande partierna missbrukade rätten för minoriteter att återremittera ett ärende. Därför överklagade jag den 1 mars 2023 fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. Eller som det mer formellt uttrycks, jag begärde att Förvaltningsrätten skulle laglighetspröva beslutet. (Du kan ladda ner min överklagan här.)

Idag, onsdagen den 18 oktober 2023, kom Förvaltningsrättens beslut:

“Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagande beslutet.”

Förvaltningsrätten håller alltså med en av Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige, Stefan Kärvling – beslutet om återremiss var inte lagligt! Beslutet gäller inte och det måste göras om. Det måste fattas ett nytt beslut.

Förvaltningsrätten inleder sina motiveringar till beslut med att hänvisa, och ofta citera, en del lagparagrafer. Det är ibland också nödvändigt för rätten att använda andra källor som t ex domar, förarbeten och propositioner. Det gör Förvaltningsrätten även i detta fall. (Rättens beslut grundar sig bland annat på “prop. 2001/02:80 s 143”.)

Sedan följer själva motiveringen till beslutet, och den är mycket kort. Det beror sannolikt på att det var ett mycket enkelt mål att döma i… 

Förvaltningsrätten motiverar sitt beslut:

“Den av kommunfullmäktiges minoritet beslutade återremissen innebär inte att ärendet skickas tillbaka till det beredande organet. Det är således inte fråga om en korrekt återremiss. Beslutet om minoritetsåterremiss strider därmed mot lag eller annan författning och ska därför upphävas.”

När jag i bloggen “Överklagande till Förvaltningsrätten” skrev om mitt överklagande till Förvaltningsrätten så frågade jag det nya AI-verktyget Chat GPT om återremisser. De första två meningarna jag fick som svar var:

“Att återremittera ett ärende betyder att man skickar tillbaka det till den tidigare instansen, vanligtvis till den som skickade ärendet till dig i första hand, för vidare åtgärder. Detta kan göras av olika skäl, till exempel om det behövs ytterligare information eller om ärendet behöver undersökas ytterligare innan ett beslut kan fattas.”

Chat GPT hade helt rätt.

De styrande partierna i Vänersborg är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Ledamöterna i dessa partier röstade allihop tillsammans igenom Mats Anderssons (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, yrkande på återremiss. Nu säger Förvaltningsrätten i Göteborg att det var ett beslut som strider mot svensk lag.

Vad säger det om de partier som styr Vänersborg idag?

Kan man återremittera styret i Vänersborg? Kan man återremittera Mats Andersson?

Anm. Förvaltningsrättens beslut kan laddas ner här.

Kategorier:AnderssonMats, förvaltningsrätten, Juridik, Kommunfullmäktige 2023, VA, Vänsterpartiet

Kommunens sponsoravtal med IFK

17 oktober, 2023 2 kommentarer

Om drygt en vecka är det premiär på det som många i Vänersborg har väntat på. Den 27 oktober börjar Elitserien i bandy. 

IFK Vänersborgs första motståndare är Bollnäs, på bortais. Förra årets tabell-11:a IFK möter laget som slutade på plats 3 i serien. Ja, i slutspelet gick Bollnäs faktiskt också ända till semifinal. Hälsingarna blev dock utslagna av Villa Lidköping. Några dagar senare, den 31 oktober, väntar en ny bortamatch. Då står Sandviken för motståndet. Det blir också en tuff match för de blåvita.

Den 4 november går matchen som alla väntar på av stapeln. Det blir stort derby hemma i Arena Vänersborg – Gripen från Trollhättan kommer på besök. Det är bara att skriva in datumet i kalendern. Den matchen får man inte missa. Ett hungrigt Gripen är ute efter revansch efter förnedringen förra säsongen då laget från Trollhättan tvingades spela i kvalserien för att hålla sig kvar i eliten. I år vill Gripen sannolikt visa sina supportrar att laget är bättre än sin blåvita granne. Det är bara att hoppas att det inte regnar för mycket… (Se “Taket på Arena Vänersborg”.)

Bandyintresset i Sverige och i Vänersborg har minskat genom åren. Det fungerar knappast att spela bandy längre om det inte finns inomhushallar. Vintrarna i södra delen av landet är alltför milda. Det betyder att allt färre lag spelar bandy. Samtidigt ökar kostnaderna för klubbarna, i varje fall för de som vill vara med och tävla i Elitserien. Spelarlönerna är höga och många spelare lever på sin bandy. Förra året hände något för första, men kanske inte sista, gången – ett lag i Elitserien drog sig ur på grund av att kostnaderna blev för höga. Det var AIK från Stockholm.

Även i många av de orter där det finns inomhushallar, som i Vänersborg, minskar intresset. Publiken kommer inte i samma skaror som tidigare. Som under IFK:s glansdagar, rent publikmässigt, när Håkan Olsson och Peter Nilson var tongivande i laget. Förra säsongen var det glest i stora sektioner på sittplatsläktaren och flertalet loger lyste tomma. Det var till och med ofta tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det duger inte att ligga i bottenskiktet av tabellen om publiken ska komma. Och dåligt publikintresse minskar intäkterna ytterligare.

Vänersborgs kommun sponsrar även denna säsong IFK Vänersborg. Det har kommunen gjort sedan lång tid tillbaka. Det är egentligen inga stora pengar det handlar om, även om de flesta föreningar i Vänersborg inte skulle tacka nej till de 125.000 kr per säsong (exklusive reklamskatt) som IFK får av kommunen. IFK har möjlighet att öka på bidraget med ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal. Vilket har hänt ganska ofta faktiskt. En gång gick IFK till semifinal, det innebar ytterligare 15.000 kr i IFK:s kassa. En finalplats skulle ge IFK 15.000 kr till, men det har aldrig inträffat. Jämför man dessa summor med andra kommuners bidrag så är det inte särskilt mycket. Det är bara att titta på Trollhättan och de pengar som kommunen har pumpat in i FCT genom åren.

Säsongens avtal mellan kommunen och IFK undertecknades den 20 september av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och IFK Vänersborgs ordförande Johan Carlén. Avtalet är i det närmaste identiskt med förra årets avtal, som var identiskt med avtalet året innan, som var…

Jag roade mig lite med att gå tillbaka i tiden och se hur avtalen har utvecklats. Vilket de alltså inte har gjort, mer än i detaljer. Den största skillnaden tycks vara att nu för tiden, under de senaste åren, kallas avtalen mellan kommunen och IFK för “sponsoravtal”. Tidigare var benämningen ”marknadsföringsavtal”.

Det första ”marknadsföringsavtalet”, som jag hittade i min dator, är från den 23 juni 2011. Jag är dock inte säker på att det är det första som slutits. Avtalet är undertecknat av dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Gunnar Lidell (M), numera ordförande i kommunens revision. Redan då handlade det om 125.000 kr. Med tanke på inflationen var den summan värd betydligt mer än idag. Om IFK hade gått till slutspel den säsongen så skulle det tillkomma:

“ett tillägg om 15% på 125 000 kr för kvartsfinal respektive semifinal.”

Dock inget extra bidrag för final… 15% på 125.000 kr är för övrigt 18.750, en större summa än de 15.000 IFK skulle få idag.

Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. I sponsoravtalet står det:

“Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”

Jag är osäker på vilket genomslag kommunens sponsring ger, i synnerhet på internationell nivå.

IFK förbinder sig att ha “kommunens märke” på matchdräkt och kommunen får reklamplats i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… “Kommunens märke” ska också finnas på IFK:s hemsida.

Kommunen får ytterligare tjänster av IFK. Kommunen får enligt sponsoravtalet 10 stycken säsongskort/årskort. Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till dessa, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Kommunen får också kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang per säsong och möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som anordnas av IFK. Dessa events och nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.

Det står inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen. Men i år liksom förra året finns det en bilaga till avtalet. Den har i år fått rubriken “Bilaga till Avtal IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I bilagan står det en del om logerna. Det finns en del mindre ändringar sedan tidigare.

“Kommunen har rätt att vara i loge när de så önskar men IFK kommer att ”aktivera” logevåningen endast vid ett antal tillfällen. Vid dessa tillfällen erbjuds matpaket och värdskap. Vid övriga eventuella tillfällen så är det alltså ingen service från IFK utan endast tillgång till logen.
Här ingår 10 entrebiljetter/loge.”

Förra året stod det en del om vad “matpaket” innebar. (Se “Kommunen och IFK”.) Det gör det inte i år. Det verkar inte heller som om IFK räknar med att kunna fylla våningen med loger denna säsong heller. Jag antar att kommunen fortfarande har kvar en loge i arenan, sannolikt den gamla vanliga – logen med den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över.

Förra året presenterades en nyhet i sponsoravtalet. Kommunen erbjöds att för 6.000 kr få sin logga exponerad i samband med TV-sändningar. Jag vet inte om kommunen utnyttjade denna möjlighet. I år sluts väl något liknande avtal, men enligt bilagan är villkoren ännu inte klara.

Det här är i (ganska) korta drag innehållet i avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Jag tycker fortfarande att det är lite underligt att det finns en bilaga till sponsoravtalet. Åtminstone delar av innehållet i bilagan kan nog anses vara av den karaktären, som t ex pengar för TV-reklamen, att det borde vara inarbetat i avtalet. Bilagan är för övrigt inte undertecknad av Benny Augustsson utan av en av kommunens tjänstepersoner.

Det finns som sagt många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av sponsoravtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…

Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag. IFK torde dock behöva betydligt mer sponsorpengar för att kunna konkurrera med de allra bästa lagen. Men dit räknas inte Gripen…

Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, IFK, marknadsföring

VFK: Quality Hotel Cup

15 oktober, 2023 Lämna en kommentar

Lördagen igår var blåsig, kall och regnig. Samtidigt sjunker solen allt längre ner på himlvalvet och mörkret börjar dominera dygnen…

Och kommunen sparar… Det blir ingen is i Plantaget i år, kommunen har inte råd. Men det bestämdes innan den nya budgetprognosen kom i samband med delårsrapporten. Vänersborgs kommun beräknas nu göra ett överskott på 67 milj kr… Av de pengarna är 11 milj kr el-stöd från staten. Trots att kommunen hade ett fast elpris under tiden som priset var som högst. De “nya” pengarna skulle kunna räcka till is i Plantaget i 20 år…

Det blir inte heller någon ljusfestival i år. Det vet jag inte riktigt vad det beror på, men antagligen är det också på grund av att kommunen måste hålla igen på utgifterna. Och även det bestämdes innan den nya prognosen rapporterade om ett stort överskott.

Vänersborgs kommun tycks gå mot mörkare tider.

Men trots de mörkare och dystrare tiderna så ser vi ljus på Vänersvallen. Där är det full fart både på nord och syd. Det är Vänersborgs FK:s traditionella cup som pågår. Det är cupspel varje helg mellan 29 september och 29 oktober. Flickor 12, 13, 14, 15 och 16/17 samt pojkar 12, 13, 14, 15 och 16 gör upp om titlarna.

Quality Hotel Cup är mycket populär. Det är så många lag som deltar i cuperna att VFK måste använda, inte bara Vänersvallen, utan även Hallevi i Vargön och ett antal planer i Trollhättan, fem stycken. Spelar man ända fram till november så är det nämligen konstgräsplaner som gäller. Det är ett måste att använda planer utanför kommunen för att få plats för de lag som vill delta i den populära cupen. Och ändå finns det fler lag som “knackar på dörren” och vill delta. (Det går att läsa mer om Quality Hotel Cup här.)

I helgen var det flickor och pojkar ”årgång” 14 som tävlade. Jag gjorde ett “studiebesök” på Vänersvallen igår lördag. Det var kallt, och det gick inte att hitta lä någonstans. Den hårda vinden tycktes blåsa från alla håll samtidigt. Det var tufft, men framförallt gjorde den hårda vinden att matcherna blev svårspelade. Det var emellertid inget fel på viljan och engagemanget från de deltagande lagen.

I jakten på vindskydd sprang jag på en av kommunens stora fd bandystjärnor. Utanför “kiosken” stod VFK:s ordförande Peter Nilson. Jag minns fortfarande(!) när Peter Nilson kom till kommunen. Han och Håkan Olsson värvades till IFK från Katrineholm. Det var två av de bästa spelarna som har spelat i IFK. Nu tycks det bara vara fotboll som gäller för Nilson.

Peter Nilson var nöjd med arrangemanget kring Quality Hotel Cup, men ansåg liksom jag att Vänersborgs kommun borde, när ekonomin så tillåter, anlägga fler fotbollsplaner och varför inte konstgräsplaner. Det behövs fler planer i tätorten. Naturligtvis ska områden utanför stan också ha ordentliga planer. Jag tänker framför allt på en konstgräsplan i Frändefors…

Fotboll är en stor sport, både bland pojkar och flickor. Och det finns väl ingen idrott där så många vänersborgare med utländsk bakgrund är tillnärmelsevis så aktiva. Fotboll är säkerligen den idrott där förutsättningarna för arbetet med integration är som bäst. Det talar för en särskild satsning på fotbollsplaner…

Ledarna och alla frivilliga krafter i Vänersborgs FK gör en enorm insats för kommunens ungdomar. Naturligtvis tillsammans med t ex Vänersborgs IF och andra föreningar.

Jag får väl också till sist passa på att gratulera Vänersborgs FK för att de höll sig kvar i division 2. Tråkigt nog åker Vänersborgs IF sannolikt ur ettan, men alla fotbollsintresserade kan i varje fall se fram mot två “riktiga” derbyn nästa år.

Jag var tvungen att åka hem i förtid. Mitt i stormbyarna öppnade sig nämligen himlens portar – och regnet formligen öste ner. Under några minuter övergick dessutom regnet till en kylig och obehaglig hagelskur…

Pojkarna och flickorna på Vänersvallen syd och nord spelade emellertid vidare…

Kategorier:Fotboll, vfk