Arkiv
KF: Demokratin fungerar inte i kommunen
En gång för 7,5 år sedan skrev Jonathan Axelsson (M) och jag en motion om att kommunen ska bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen till föreningarna, som t ex sponsring och marknadsföring, fördelas och används. Vi menade bland annat att reglerna för kommunens alla typer av bidrag/utbetalningar ska vara tydliga och transparenta, så att 
allmänheten och föreningarna upplever att en likabehandlingsprincip råder. Vi skrev också att det är viktigt att beslut följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Och inte minst, att rutiner tas fram för hur de olika bidragen till föreningarna ska handläggas och beslutas.
En av orsakerna till motionen var att många föreningar ansåg att kommunen favoriserade vissa föreningar. Det talades om att representanter för kommunen 
lät vänskaps- och andra band avgöra vilka föreningar som skulle gynnas. Det är för övrigt uppfattningar som fortfarande är levande än idag. Och det är tråkigt att det är så. Samtidigt vill kommunen, som jag skrev i mitt blogginlägg i fredags (se “KF beslutade att…”), öka förtroendet för den lokala demokratiska processen genom bland annat invånardialoger…
Förtroendet för politiker och tjänstepersoner är förhållandevis lågt i Vänersborg jämfört med andra kommuner. Om förtroendet ska öka, så måste öppenheten och transparensen öka. Invånarna ska veta vad som händer i kommunen. Då räcker det inte med kommunala dokument som policies och riktlinjer, det måste ske något i praktiken.
Onsdagens kommunfullmäktige visade att det är lång väg kvar att vandra i Vänersborgs kommun. Det var dags för ärende 12, “Policy och riktlinje för sponsring och donationer”.
Jag inledde debatten i kommunfullmäktige. Jag började med att kortfattat beskriva historiken bakom motionen som lämnades in den 23 september 2016. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Det var 7,5 år sedan! Sedan nämnde jag, faktiskt kortfattat även denna gång, vad fullmäktiges motivering till återremissen för ett år sedan gick ut på.
Det hade inte hänt något överhuvudtaget. Från talarstolen sa jag:
“Jämför man dokumenten för ett år sen med dom som ligger nu, så är det exakt samma dokument. Exakt samma! Det är inte ett ord som har ändrats. Ingenting, utan det är samma.”
Det har alltså inte gjorts någonting med det uppdrag som kommunfullmäktige beslutade om. 
“Det händer inte nånting, ingenting ändras. Man struntar i återremissen.”
Jag undrade varför dokumenten överhuvudtaget fanns på bordet när det var exakt samma dokument som förra året, och som då återremitterades av en majoritet i kommunfullmäktige. Och eftersom det inte hade skett något med fullmäktiges beslut och dokumenten, dvs policyn respektive riktlinjen för sponsring och donationer, så återstod det bara ett alternativ – ytterligare en återremiss.
Henrik Harlitz (M) gick upp i talarstolen:
“Kommunens högsta styrande organ tar ett beslut om att återremittera med motivering. Det är ett majoritetsbeslut som är taget i fullmäktige här och det kommer tillbaka ordagrant. Inte ens ett kommatecken är ändrat i det här. Jag vill nog hävda att detta är ett demokratiskt problem. … Jag hoppas att fler utav ledamöterna i fullmäktige inser hur allvarligt detta egentligen är.”
Det skulle senare visa sig att det gjorde inte ledamöterna i kommunfullmäktige…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gick i svaromål. Hans första ord var:
“Tillit. Förtroende.”
Då studsade man onekligen till. Vad menade han?
Benny Augustsson är ju den som egentligen är den ansvarige för hela ärendets hantering. Det är han som bestämmer dagordningen i kommunstyrelsen och därigenom också, indirekt, vilka ärenden som ska avhandlas i 
kommunfullmäktige. Och Augustsson släppte igenom ett ärende som inte hade verkställt ett beslut av Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. Hur tänkte Augustsson? Tänkte Augustsson att eftersom han själv inte hade röstat för återremiss så var han inte bunden av fullmäktiges beslut…?
Benny Augustsson (S) försvarade dokumenten och tyckte att de var bra. Det sa han inte för ett år sedan i kommunfullmäktige, och nu låg samma exakt samma dokument på ledamöternas bord. Han kommenterade inte med ett ord sin och förvaltningens “passivitet” när det gällde att utföra fullmäktiges beslut. Eller rättare sagt, obstruktionen och vägran att göra det.
Augustsson drog en underlig slutsats, som inte heller har hörts tidigare under de här 7,5 åren. Han sa att om motionens krav på t ex utvärdering och öppenhet skulle bli verklighet så:
“Det kommer också att bidra till att det kommer inte att vara föreningar som kommer att söka dom här bidragen och pengar för evenemang och så här.”
Jag vet inte riktigt vad han menade, skulle föreningarna ha något att dölja för allmänheten?
Och sedan ytterligare ett argument, som även det var nytt.
Motionen skulle innebära en “grannlaga uppgift”, i form av mer arbete. Jag tror att Augustsson menade bland annat mer arbete för kommunens tjänstepersoner om policyn och riktlinjerna utarbetades enligt kommunfullmäktiges beslut. Augustsson (S) menade uppenbarligen att tjänstepersonernas arbetsbörda gick före den kommunala demokratin.
Jag kan dock inte se att just kontroll på kommunens utbetalningar av skattebetalarnas pengar till enskilda föreningar skulle vara fel. Då finns det nog andra typer av uppföljningar och kontrollverksamhet i kommunen som borde analyseras, och avvecklas.
Augustsson menade att det också skulle bli för krångligt för föreningarna att söka bidrag. Jag förstår inte hur han kunde uttala sig om det när han inte kunde veta hur nya ansökningar skulle se ut. Förvaltningen och det politiska styret ville ju inte jobba med att ta fram sådana. Jag skulle dessutom vilja påstå att vissa föreningar tycks få pengar alltför lätt och att öppenhet kring kommunens utbetalningar är väsentlig. För kommuninvånarnas tillit och förtroende för kommunen… Det finns det flera föreningar som håller med om.
Augustsson menade att öppenheten är tillräcklig, alla avtal kring sponsring är tillgängliga som allmänna handlingar för alla. Augustsson sa ordagrant:
“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”
Fast det är de inte. Det återkom jag till i ett senare anförande.
Det som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) talade om stod inte i underlaget och han hade inte nämnt det under de 7,5 år som passerat sedan motionen lämnades in. Och kommunfullmäktige hade återremitterat ärendet med krav på omarbetningar. Jag konstaterade liksom Harlitz (M) att detta var:
“ett stort demokratiskt problem.”
Benny Augustsson begärde genmäle och nu förklarade han vad han menade med tillit och förtroende:
“Så som Stefan har lagt upp det här med motionen och det som ska göras och allting däremellan, det saknar fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation, till våra delegationsordningar och det som finns. Vi måste börja jobba mer i vår kommun med tillit och förtroende om vi ska komma nån vart.”
Jag förstår fortfarande inte vad Augustsson menade. Sakna “fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation”? Och det därför att tjänstemannaorganisationen inte gjorde det som kommunfullmäktige hade beslutat? Det är ju den kommunala demokratins kärna att kommunfullmäktige bestämmer. Då ska inte bara “tjänstemannaorganisationen” följa dessa beslut utan också kommunstyrelsen. Och där är Benny Augustsson själv ordförande…
”saknar fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation”
Går inte Augustssons (S) uttalande över gränsen…?
Jag tycker även, så här i efterhand, att det var förvånande och “konstigt” att Benny yrkade bifall till den nya policyn och riktlinjen för sponsring och gåvor – det fungerade ju tydligen bra med de dokument som hade funnits i alla år…
Jag äntrade talarstolen en sista gång. Det skulle sägas några ord om “tillit och förtroende”. Jag berättade att jag för nästan exakt ett år sedan, den 14 februari 2023, ställde fyra frågor till kommunstyrelseförvaltningen:
IFK resp IBK Vänersborg får marknadsföringsbidrag från kommunen. Jag undrar om det finns några andra föreningar som får detta marknadsföringsbidrag?- Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få marknadsföringsbidrag?
- Hur vet föreningarna att kommunen delar ut marknadsföringsbidrag och att det går att söka? Hemsidan?
- Hur finansierar kommunen marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det i ”potten”?
Jag berättade att jag hade påmint förvaltningen om mailet, vid flera tillfällen, men ändå inte fått något svar. Och nu hade det gått ett år. Jag skickade samma mail för en och en halv vecka sedan och jag har fortfarande inte fått något svar.
“Ska jag inte som politiker kunna få dom svaren, vilka sponsringsbidrag delas ut till våra föreningar. Och då börjar jag undra lite…”
Det visade, menade jag, att de här dokumenten som ärendet handlade om borde förändras enligt fullmäktiges beslut för ett år sen. Det borde onekligen behövas mer öppenhet och transparens… 
Och på tal om svar på mina fyra frågor:
“Jag hoppas på bättre tur i år än förra året.”
Avslutade jag anförandet. Det har fortfarande inte kommit några svar på mina fyra ganska enkla frågor, men det har getts ett löfte av en chefstjänsteperson att det ska komma.
På sätt och vis har diskussionen kring motionen och de två sponsringdokumenten blivit mindre viktiga i sammanhanget. Den viktigaste frågan har utvecklat sig till att bli frågan om demokrati. De styrande partierna och tjänstemannaorganisationen har vägrat att följa ett beslut av kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. Det är, som jag tidigare skrev, ett stort demokratiskt problem.
Det visade sig dock att det bara var tre partier som såg det så, Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.
De styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, följde kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är inte första gången som de styrande partierna nonchalerar och struntar i kommunfullmäktiges beslut när de inte själva har röstat för dem. Det har hänt så många gånger att Dan Åberg (M) har myntat ett bevingat uttryck för hur det fungerar i Vänersborg under socialdemokraternas och centerpartiets styre:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Dan Åbergs uttryck har återigen bevisat sin riktighet. Demokratin fungerar inte som den ska i Vänersborgs kommun.
Det kan noteras att Benny Augustsson var den ende från de styrande partierna som var uppe i talarstolen. Det är ovanligt. Mats Andersson (C) brukar som regel begära ordet och understryka vad Augustsson har sagt. Även Dan Nyberg (S) brukar yttra sig och bekräfta riktigheten i Augustssons argumentation, ofta med ytterligare argument. De båda satt tysta kvar på sina platser under debatten. Jag undrar varför.
I voteringen som följde på debatten var alternativen att säga nej till återremissen, vilket i praktiken innebar att de liggande dokumenten blev godkända, eller att lämna tillbaka dem till kommunstyrelseförvaltningen med uppmaningen “gör om, gör rätt”.
Det var Sverigedemokraternas och Medborgarpartiets röster som skulle avgöra.
Ingen från de två partierna hade sagt något från talarstolen. Däremot röstade de förra året för en återremiss och eftersom det var exakt samma dokument denna gång med samma motivering för återremiss så trodde väl alla att de hade kvar sin tidigare uppfattning.
Det hade de inte…
Sverigedemokraterna (SD) och Medborgarpartiet (MBP) avstod från att rösta. Det innebar att de styrande partierna fick majoritet.
Jag kan inte förstå hur SD och MBP kan ändra sig utan att motivera sitt nya ställningstagande. Och, framför allt, de två partierna visste ju konsekvensen av att avstå från att rösta. De förstod ju att det innebar att de godkände och legitimerade hela förfarandet som innebar att de styrande partierna, och ”tjänstemannaorganisationen”, struntade i förra årets beslut i kommunfullmäktige.
I sin “aktiva passivitet” meddelade de Vänersborgs kommuninvånare att det är ok för de styrande partierna att strunta i fullmäktiges beslut.
Det är allvarligt. Det är allvarligt att SD och MBP legitimerar inskränkningar i den kommunala demokratin. Det är så man undrar om Vänersborg har sett en ny styrande koalition… Särskilt när man noterar att i synnerhet SD på sistone har stött Socialdemokraterna och Centerpartiet i flera frågor. Men det är väl något som deras alltför många väljare får fundera på fram till nästa val…
Det var med tunga steg jag gick från kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen. Jag kunde inte släppa att demokratin i Vänersborgs kommun hade fått sig ytterligare en törn, med röstsiffrorna 23 ja och 15 för återremiss. Hela 12 ledamöter avstod alltså. Det hade räckt att två till hade röstat för återremiss så hade det blivit det (minoritetsåterremiss kräver 17 röster i fullmäktige).
Två röster avgjorde denna synnerligen viktiga principiella fråga. Vad sysslar kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun med?
Tillägg 19/2: Jag fick till slut svar på mina frågor. I blogginlägget ”Vilka föreningar sponsrar kommunen?” kan du se vilka föreningar i kommunen som har fått sponsring och evenemangsbidrag det senaste året.
Arenan fick inget bygglov
Taket på Arena Vänersborg måste åtgärdas. Det är ett välkänt faktum. I juni 2023 beslutade därför kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för reparationer och ombyggnader.
Det skulle antagligen behövas både mer omfattande åtgärder på arenan än planerat och mer pengar, betydligt mer pengar. Det är nämligen mycket som inte är som det borde med byggnaden och som borde åtgärdas, i varje fall om arenan ska kunna användas i mer än 7-10 år framåt.
Det här beskrev jag i ett blogginlägg för ett par veckor sedan, se “Läget för Arena Vänersborg?”. I inlägget beskrev jag också att projektet med takduksomläggningen mm på arenataket beräknas utföras mellan 1 april-20 december 2024. Uppfattningen är antagligen att det är akut med taket och att åtgärder behövs ganska omgående. Men först ska naturligtvis jobbet upphandlas. Det är inte gjort än.
I en tjänsteskrivelse från den 21 december förra året inför upphandlingen var det också kvar en liten detalj innan kommunen kunde begära in anbud:
“Ansökan om bygglov är inlämnad men ej godkänd.”
Och det är ju självklart ett måste att alla ritningar, åtgärder osv är godkända av byggnadsnämnden innan arenaprojektet kan gå ut på upphandling. Och innan taket mm kan åtgärdas.
Det visade sig att bygglovet inte var någon liten detalj. Som svar på ansökan om bygglov skrev Miljö- och byggnadsförvaltningen den 26 januari:
“… ansökan om bygglov uppfyller inte kravet på varsamhet, placering och utformning samt avviker från detaljplanen. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att bygglov inte kan ges för nuvarande utformning.”
Det var inget bra besked. Men detaljplanen måste följas. Det här beskedet inte bara försenar projektet att “få ordning” på arenataket, det försvårar och fördyrar sannolikt också åtgärderna. Bygglovsansökan måste ändras och miljö- och byggnadsförvaltningens krav måste uppfyllas.
Det är arkitektfirman “Yes Arkitekter” i Uddevalla som har gjort ritningarna till kommunen. Nu får företaget göra om en stor del av arbetet. Det är nämligen inte måttligt med krav som måste uppfyllas och ändringar som behöver göras…
Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att de åtgärder som var tänkta att vidtas på arenan:
“avviker från detaljplanen angående att delar av tillbyggnaderna på servitut och ledningsrättsområde, område för gångväg samt placeras på prickad mark”
Det var alltså tänkt att ta mark i anspråk som inte får bebyggas och därför måste dessa delar av tillbyggnaderna tas bort. Enbart detta “påpekande” låter i mina öron som tämligen komplicerat att ändra på.
Det är inte bara tänkta åtgärder som strider mot detaljplanen, det finns även anmärkningar på utformningen:
“Så som skärmtaken är redovisade uppfylls inte kravet på varsamhet, god form-, färg och materialverkan samt intresset för en god helhetsverkan.”
Inte heller detta är väl gjort i handvändning misstänker jag. Miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter:
“Ytorna mellan fackverkskonstruktionen planeras spärras av med Gunnebo-stängsel längs med hela byggnaden. Detta är en mycket tveksam åtgärd både ur gestaltnings- och trygghetsperspektivet.”
Miljö- och byggnadsförvaltningen menar också att marken inom stängslet inte bör vara asfalterad. Det gör att upplevelsen av närmiljön kring arenan försämras.
Kommunens stadsarkitekt har också yttrat sig. Han inleder:
“Arenabyggnaden präglar Vänersborgs siluett och är omtalad, tyvärr framför allt på ett negativt sätt. Därför är alla åtgärder avseende Arenan av mycket hög känslighet.”
Och det har han nog rätt i, även om flera bandyvänner säkerligen inte håller med.
Mycket av det som stadsarkitekten anför ligger till grund för miljö- och byggnadsförvaltningens skrivelse, men stadsarkitekten skriver också:
“Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden syftar åt att motverka större snöansamlingar. Jag är osäker om en lutning på 25 grader räcker. Det är dessutom mycket viktigt att denna takkonstruktion i sig inte på något sätt påverkar hallens bågkonstruktion eftersom det kan leda till en ökad obalanserad belastning (även utan snö- och vindlaster).”
Det här är onekligen något som arkitekterna måste titta närmare på. “Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden” ser ut att vara ett ganska stort ingrepp.
Stadsarkitekten gör också ett medskick:
“Takduken kan vid ändrad vikt utgöra ett anmälningspliktigt ingrepp i bärande konstruktion.”
Slutligen har Vattenfall Värme lämnat ett remissvar. Vattenfall skriver att om byggnation sker mellan 6-7 meter ut från fasaden på arenans sydöstra hörn (se de se de små ringarna på kartbilden till vänster) måste det säkerställas att det är möjligt med tanke på ledningarna:
“Vi måste kunna komma åt [ledningen] om det i framtiden skulle hända någonting. Alternativ ledningsflytt.”
Det var tänkt att bygga ett slags skärmtak i det sydöstra hörnet av arenan. 
Det är i denna porten som utrustning mm kan köras in. Ska ledningar flyttas låter det som en dyrbar åtgärd.
Det är tråkiga besked för de på kommunen som har arbetat med planerings- och ritningsarbetet inför upphandlingen. Det innebär att en hel del arbete är kvar att göra innan ett bygglov kan ges. Och då ökar antagligen tidspressen. Men det finns ingen återvändo. Arbetet måste göras om. Så det är nog tveksamt om tidsplanen håller, men det är svårt att säga. Kanske är sådana här omarbetningar rutin för arkitektfirman “Yes Arkitekter”.
Stadsarkitekten erbjuder sig att hjälpa till med arbetet och dialogen har för övrigt redan påbörjats. Stadsarkitekten är positiv till att man ska hitta en väg framåt.
Det kan man hoppas på, men jag anser nog fortfarande att det skulle behövas mer tid för en större utredning för att få svar på alla viktiga frågor kring arenan. Det behövs, misstänker jag, ett ordentligt och genomgripande faktaunderlag över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar i Arena Vänersborg. För övrigt bekräftas återigen att Arena Vänersborg tycks ha varit en felkonstruktion redan från början.
BUN: Norra skolan ska läggas ner
Kommande fredag, den 16 februari 2024, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Igår (9 feb) kom kallelsen:
“Ärende 11 Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”
Tiden är inne. Norra skolan ska läggas ner. Det ska aldrig mer vara en grundskola på Norra skolan. Beslutsförslaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. … De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det är således tänkt att BUN ska ta det formella beslutet om nedläggning på fredag. Rent praktiskt tycks det redan vara fattat.
På ett föräldraråd den 24 oktober 2023 informerades vårdnadshavarna om vad som var på gång. Då meddelade rektorerna, ur protokollet:
“Bilder visas av Holmängenskolan. Bygget är i full gång! … De elever som redan har plats på Norra skolan redan behöver inte söka på nytt till skolan på Holmängen.”
På mötet lämnades enligt uppgift från vårdnadshavare, det finns inget i protokollet om detta, synpunkten att det finns ett fullmäktigebeslut från 2012 om att alla skolor, inklusive Norra skolan, ska vara kvar. (Återkommer till fullmäktigebeslutet nedan.)
Den 27 november förra året fick vårdnadshavarna ett brev på posten från rektorerna på Norra skolan:
“Från och med höstterminen 2024 kommer grundskole- och fritidsverksamheten på Norra skolan att flyttas till den nya Holmängenskolan.”
Det var den första officiella och formella information som samtliga vårdnadshavare fick om kommunens planer. Jag tvivlar på att denna information var tillräcklig enligt Skollagen. I Skollagen 4 kap. “Kvalitet och inflytande” 13 § står det står det nämligen mycket tydligt (min fetstil):
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare 
som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
“Innan beslut fattas”. Så har inte skett. Dessutom borde samråd med vårdnadshavarna inte ske samtidigt som de får informationen för första gången – som på föräldrarådet den 24 oktober. Det har för övrigt inte varit något mer föräldraråd.
Rektorer kan inte besluta om en skolnedläggelse eller, som en del företrädare för kommunens styre hävdar, en “oproblematisk” flytt av verksamheten från en skollokal till en annan. Norra skolan och Holmängenskolan kan nämligen inte betraktas som en skolenhet. En skolenhet är:
“inte automatiskt synonymt med en rektors ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen.”
Det slår Förvaltningsrätten i Stockholm fast i en alldeles ny dom från 30 november 2023. (Domen har målnr 6799-23.) Förvaltningsrätten fortsätter:
“För att flera byggnader ska anses utgöra en och samma skolenhet krävs enligt förarbetena till skollagen att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop.”
Norra skolan och Holmängenskolan är inte att betrakta som en skolenhet eftersom de ligger alltför långt från varandra och det finns dessutom andra fastigheter och bilvägar mellan skolorna. Det innebär att skolflytten inte heller kan anses som att rektor beslutar om sin enhets inre organisation. Det skriver Förvaltningsrätten i domen, som naturligtvis inte handlar om Norra skolan och Holmängenskolan utan ett fall i Nacka kommun som har stora paralleller med Vänersborg. (I Nacka var avståndet mellan de två skolbyggnaderna ungefär en kilometer.)
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar slutligen:
“Förvaltningsrätten konstaterar att rektor har fattat det aktuella beslutet utan stöd i delegation. Som konstaterats ovan finns det inte heller stöd i skollagen för rektor att fatta ett beslut med det nu aktuella innehållet. Rektor får därmed anses ha agerat utan rättsligt stöd vilket medför att beslutet är att betrakta som en nullitet.”
En nullitet innebär skriver rätten:
“att det inte får verkställas eller på annat sätt tillämpas.”
Inte heller i Vänersborg har en rektor denna delegationsrätt.
Men nu ska BUN besluta på fredag… Borde det inte vara kommunfullmäktige?
I Lilla Edet fattade utbildningsnämnden ett beslut om att lägga ner skolor. Det överklagades 2015 till Förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten upphävde beslutet. (Mål nr 3208-15, 3321-15.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige.
Det finns emellertid en dom från Förvaltningsrätten i Linköping som har en annan syn på vem som får stänga en skola. (Mål nr 2405-23.) Rätten anser, som jag uppfattar det, att det är en förvaltningsfråga… Rätten diskuterar t ex antal elever som berörs och tycks inte heller ha läst Skollagen 4 kap… (Se ovan.) De som klagade anförde i stora delar Barnkonventionen som skäl för sitt överklagande och det var nog en felaktig grund.
Den 20 juni 2012 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg beslutet att:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Jag har svårt att se att BUN kan upphäva ett fullmäktigebeslut… Beslut i fullmäktige gäller tills ett nytt beslut fattas i fullmäktige som upphäver det gamla.
Dessutom beslutade kommunfullmäktige den 30 mars 2017 under punkten “Reviderad investeringsbudget 2017-2021”:
“Norra Skolan: flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.
Idrottsgatan 7/Silvertärnan: utöka de föreslagna 4 mkr med ytterligare 6 mkr, dvs 10 mkr. (finansiering möjliggörs genom framflyttning av investeringar för Norra Skolan)”
Det handlade om drygt 30 milj kr som alltså skulle investeras i Norra skolan år 2019 (möjligtvis 2020).
Den 20 januari 2020 fattade BUN beslut om att samhällsbyggnadsnämnden skulle starta projektering och verkställa byggnation av en ny skola på Holmängen. Jag undrade då om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Det var inte det, inte formellt i varje fall. Både Henrik Josten (M) och jag framförde att vi ville se att Norra skolan fick fortsätta som skola.
Det hör till saken att när en ny skola på Holmängen först började diskuteras talades det i BUN om att flytta elever från t ex Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan (av integrationsskäl), att 
flytta dåvarande grundsärskolan dit och att barn på det blivande bostadsområdet på Holmängen skulle få nära till en skola etc. Det skulle också kunna gå att ha förskola där, precis som det till viss del ska vara i höst. (Det finns planer att om några år bygga en ny förskola på Holmängen när elevantalet i grundskolan ökar…)
De investeringar på Norra skolan, som kommunfullmäktige beslutade om 2017, försvann ur hanteringen. Ärendet var uppe i kommunstyrelsens ärendeberedning april 2019, men ärendet lyftes bort med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan (MRP). En renovering av Norra skolan beräknades vid det laget kosta 60 milj kr. Det fanns aldrig med några investeringsmedel till Norra skolan i kommande MRP. På något sätt ”försvann” investeringen. Det här innebar emellertid inget beslut om nedläggning, bara att eventuella investeringar sköts på framtiden. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig blev gjort…
Det har med andra ord aldrig fattats några beslut om att lägga ner Norra skolan, varken i BUN eller kommunfullmäktige. Det bekräftas av att ärendet kommer upp på fredag… Men kommunfullmäktige har alltså vid besluten både 2012 och 2017 tagit för givet att Norra skolan ska vara kvar.
Holmängenskolan började byggas och i utredningar förespråkade barn- och utbildningsförvaltningen att Norra skolans elever skulle flyttas. Det har förvaltningen gjort hela tiden. Och ur ren förvaltningssynpunkt är det säkert en bra lösning, men sett ur vårdnadshavares synpunkt mindre bra. 
Det kommer att krävas bilskjuts till Holmängenskolan. Skolvägen är både lång (nästan 2 km fågelvägen, sedan kan naturligtvis inte barnen flyga utan måste gå längs gator) och alltför trafikfarlig för att låta barn från 6-9 år gå till och från skolan själva. Det kommer inte heller att finnas någon LM-skola i centrala Vänersborg och de småbarnsföräldrar som i framtiden flyttar till Sanden måste också ha bil. (Naturligtvis borde alla gå eller cykla, men hur troligt är det kalla blåsiga och snöiga vintermånader innan vårdnadshavarna ska till arbetet?)
Moderaterna och Vänsterpartiet har lagt var sin motion om att utreda om Norra skolan skulle kunna användas till förskola, F-3 och/eller anpassad grundskola eller en kombination av dessa. (Min motion kan laddas ner här. ) En utredning har gjorts, som också ska behandlas på fredag. Tyvärr tog det alltför lång tid för utredningen att komma igång…
Utredningen skriver i sammanfattningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare. Utifrån de utredda aspekterna föreslås utredningen framledes fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet.”
Det finns alltså ingen slutligt svar på motionerna. De bör “utredas vidare”…
Men visst, den nya Holmängenskolan blir fin och modern, inget tvivel om den saken. Det kan dock bli en viktig fråga i fortsättningen hur närhetsprincipen, att en elev har rätt att gå i en skolenhet nära hemmet, ska vägas mot att få en ny och modern utbildningsmiljö. Är det möjligt att bygga en ny skola mellan Frändefors och Brålanda, där eleverna från Frändefors, Brålanda, Rösebo och Skerrud ska gå? Ska eleverna på Blåsut skola flyttas till den nybyggda skolan i Öxnered?
Kanske vill de styrande partierna lägga ner fler grundskolor…?
Anm. Skriver mer om Norra skolan i blogginlägget: ”Imorgon(!) BUN”.
KF beslutade att…
Det var länge sedan jag blev så besviken på ett beslut i kommunfullmäktige. Det var utgången av ärendet “Policy och riktlinje för sponsring och donationer” som fick mig att känna en politisk tomhet som jag inte har upplevt på flera år. Men det ska jag kommentera i ett senare blogginlägg. (Se ”KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”.)
Jag beskrev kommunfullmäktiges ärenden dagen innan sammanträdet i blogginlägget “KF: Dialog, friskvårdsbidrag, suicid, sponsring och seniorbiljetter”. Det kan vara bra att läsa den om man vill ha lite mer kött på benen.
Sammanträdet började med en utmärkt information om “Invånardialoger som en del av styr-och ledningsmodellen”. Det var utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen Anna-Helena Wiechel och Erika Johansson som höll i föredragningen. Jag noterade att invånardialoger bland annat är tänkt att vara ett sätt att öka förtroendet för den lokala demokratiska processen. Det återstår att se om Vänersborgs politiker lyckas övertyga kommuninvånarna om det…
Mikael Forss presenterade sitt medborgarförslag om att bedriva fritidsgårdsverksamhet i skolor. Det gjorde han med den äran.
Innan sammanträdet skulle börja möttes kommunfullmäktiges ledamöter för ovanlighetens skull av en demonstration utanför kommunhusets entré. Det var en demonstration mot Israels bombningar och urskillningslösa dödande av oskyldiga kvinnor och barn i Gaza. Orsaken till att demonstrationen hölls just denna kväll var för att Rolf Westergren presenterade sitt medborgarförslag om varför Vänersborgs kommun borde bojkotta varor från Israel.
Sverigedemokraternas Anders Strand protesterade. Han menade att medborgarförslaget inte skulle få läggas. Strand hänvisade till kommunens reglemente om hur medborgarförslag ska vara utformade. I reglementet står att medborgarförslag inte får vara “odemokratiska, rasistiska eller strida mot lag”. Han menade att medborgarförslaget gjorde det eftersom det kunde uppfattas som bland annat antisemitiskt. Jag tror att det bara var SD:are som kunde tolka förslaget på det sättet. Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) menade att förslaget skulle beredas i vanlig ordning.
Det var inte den enda gången som Sverigedemokraterna utmärkte sig denna kväll.
Yrkandet i ett annat medborgarförslag, om att införa friskvårdsbidrag för anställda i kommunen, hade diskuterats flitigt på Facebook och i media. Det var nog många som hade hoppats på ett positivt bemötande av medborgarförslaget.
De blev besvikna. Inte någon ledamot begärde ordet. Kommunstyrelsens förslag på avslag av friskvårdsbidrag för anställda klubbades därför enhälligt. Jag tror att det egentligen var flera ledamöter som hade förberett anföranden, men att de typ väntade på att någon annan skulle vara först med att begära ordet. Och så gjorde ingen det, inte ens Sverigedemokraterna som förra året hade lagt en motion om just införande av friskvårdsbidrag. Jag antar att många väljare undrar varför SD nu har ändrat uppfattning.
Det var desto fler debattinlägg när moderaternas motion om “systematiskt arbete för suicidprevention” behandlades. Moderaterna ville att det borde finnas ett tydligt ansvar och en politiskt beslutad vilja med arbetet samt ett uppdrag till nämnderna.
“det måste finnas en tydlig struktur med politiskt ansvar och styrning.”
Sa Lena Eckerbom Wendel (M). Tor Wendel citerade Suicide Zeros första steg för det förebyggande arbetet mot suicid:
“Ta fram en politiskt förankrad strategi som utgår från aktuell kunskap.”
Alla var för övrigt eniga om att det utförs ett mycket bra arbete med suicidprevention i kommunen.
Jag röstade för kommunstyrelsens förslag liksom 37 andra av fullmäktiges ledamöter, men undrar så här i efterhand om det ändå inte låg något i moderaternas argument…
Kommunfullmäktige beslutade att kommunens demokratiberedning ska byta namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.
Elisabeth Johansson (KD), beredningens ordförande, berättade om Demokratiberedningens arbete och uppgifter. Ida Hildingsson höll lite av ett brandtal om jämställdhet och feminism. Udden var bland annat riktad mot den borgerliga regeringen och dess stödparti SD. Det gillade inte Cecilia Prins (L)…
Sverigedemokraterna sa inget trots att de var emot namnbytet i kommunstyrelsen.
Och så var det dags för det ärende som har föranlett flest medborgarförslag i kommunens historia – seniorbiljetterna/seniorkorten. Skulle kommunen besluta att införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024 – eller för +65 år?
På Vänsterpartiets hemsida finns det ett referat av ärendet som är värt att läsa. (Se “Västtrafiks seniorkort 65+ Vänersborg NEJ Trollhättan Ja?”.)
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förordade +70 år eftersom många fortsatte att förvärvsarbeta efter fyllda 65 år. Och då skulle det vara orättvist mot t ex sjukpensionärer och barnfamiljer om förvärvsarbetande 67-åringar fick åka gratis. Det, sa Augustsson:
“känns inte bra, i alla fall inte i mitt hjärta”
Det skulle alltså bli lättare att betala full avgift för sjukpensionärer och barnfamiljer om de visste att även andra fick betala…
Lutz Rininsland (V) trodde inte att de förvärvsarbetande mellan 65-69 år utnyttjade kollektivtrafiken i särskilt hög grad och förespråkade Vänsterpartiets förslag att sänka åldersgränsen till 65+. Rininsland läste högt från det underlag som förvaltningen hade lämnat till ledamöterna:
“Ett erbjudande med en lägre åldersgräns gör att man mer effektivt kan etablera en vana att resa kollektivt, en ökad rörlighet och förbättrad psykisk hälsa kan även senarelägga färdtjänstdebuten. Studier har även visat att ett ökat kollektivtrafiknyttjande leder till en ökad mängd vardagsmotion hos äldre genom att man oftare promenerar dagligen och vistas mer utomhus än man skulle gjort annars.”
Ida Hildingsson (V) framhöll att det var viktigt att fler åkte kollektivt ur klimat- och miljöhänseende. Hon passade också på att påpeka att Vänsterpartiet arbetade för att avgifterna på kollektivtrafiken på sikt skulle sänkas eller bli gratis.
Sverigedemokraterna yrkade bifall till socialdemokraternas, och kommunstyrelsens förslag, dvs åldersgränsen 70+.
Och så blev det också. Från och med 1 juli 2024 införs alltså avgiftsfria kollektivtrafikresor för +70 år i Vänersborgs kommun. Det avgjordes med 43 röster mot 7. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för 65+.
Till sist lade Göran Svensson (MBP) en motion om “Digital anslagstavla i Brålanda, Vargön och Vänersborg”. Vi får väl hoppas att det inte dröjer typ 7 år för motionen att komma tillbaka till kommunfullmäktige. I så fall har säkerligen en stor del av ledamöterna tröttnat på motionen – med avslag som följd…
Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades kl 20.53, och jag gick med tunga steg hemåt…
PS. Kommunfullmäktige sammanträde kan ses och höras i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
PPS. Det finns ett kortare referat av sammanträdet på det nybildade partiet “Sunt Förnufts” hemsida, klicka här. Dessutom har jag upptäckt att Lena Eckerbom Wendel (M) har en blogg, klicka här. Hon har långa pauser i sitt skrivande men nu i februari har hon redan publicerat tre blogginlägg. Och vem vet – Eckerbom Wendel kanske har börjat skriva på regelbunden basis.
PPPS. Precis när jag ska publicera blogginlägget tittar jag i TTELA – och får se denna rubrik “SD-politiker i Vänersborg har Adolf tatuerat i nacken”. Personen ifråga lämnade enligt TTELA i stort sett direkt både Sverigedemokraterna och kommunfullmäktige efter avslöjandet. Nu kommer det att bli två tomma platser för SD i fullmäktige.
Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)
Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.
Länsstyrelsen hade olika glasögon på sig när den granskade strandskyddsdispenserna på Juta respektive Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22.
Bengt Davidsson på Juta får inte klippa gräsmattan på sin tomt. Det privatiserar området. Byggnadsförvaltningen skrev den 27 januari 2021:
“Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.”
Dessutom motverkade klippningen växt- och djurlivet. Länsstyrelsen skrev den 17 maj 2023 i överprövningen av kommunens Jutabeslut:
“goda livsvillkor för djur- och växtliv, är mycket starkt. Den allemansrättsliga tillgången till naturen är även grundlagsfäst”
Det var ord och inga visor, grundlagen åberopades mot Davidsson…
Till grund för byggnadsnämndens beslut den 5 december 2023 om Sikhall 1:22 hade miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrat sig:
“Ytan där grillplatsen är placerad utgörs av klippt gräsmatta och saknar värden för växt- och djurlivet.”
Länsstyrelsen hade inget att erinra mot nämndens beslut.
Segelsällskapet får klippa gräsmattan utanför sin tomtplatsavgränsning, men inte Davidsson. Varför denna skillnad? Är växter och djur mindre värda i Dalsland? Eller gäller inte grundlagen i Dalsland?
Synen på träd och buskar inom de två allemansrättsligt tillgängliga områdena är också olika. Byggnadsförvaltningen skrev till Davidsson i januari 2021.
“Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning”
Inhägnaden runt de nyplanterade träden var till för att skydda dem mot älgar och rådjur etc.
I miljö och hälsas yttrande stod det om Sikhall 1:22:
“I anslutning till förrådscontainer växer två stycken uppväxta björkar med visst värde för växt- och djurlivet. Trädens värde utgörs av att de i stort sett är de enda träd som finns på fastigheten.”
De 4 trädgårdsträden på Juta var också de enda träd som fanns på gräsmattan. Träd är tydligen mer värda i Dalsland än på Juta…
Det är viktigt att komma ihåg att byggnadsnämnden senare ändrade sin syn på strandskyddsdispensen på Juta. Det gjorde inte Länsstyrelsen.
Davidsson fick också ett föreläggande av kommunen i januari 2021 att:
“Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning”
Ungefär 2 år senare skrev samma förvaltning om Sikhall 1:22:
“… lekutrustning, utemöbler, skyddsräcke vid servicebyggnad bedöms i detta fall inte vara avhållande med hänsyn till att området utgör en gästhamn och är allemansrättsligt tillgängligt.”
Davidsson ska kanske sätta upp en skylt vid vattnet – “Juta Gästhamn”… Då kanske Länsstyrelsen godkänner hans strandskyddsdispens också. Och sedan kan Davidsson få ha några utemöbler på sin gräsmatta… Som kanske då också får klippas…
Det som blev fastigheten Juta, som den ser ut idag, avstyckades 1970. Ägare till marken var vid tillfället staten. Älvsborgs läns Landstingskommun blev ny ägare. Det var en följd av att landstinget övertog den statliga mentalsjukvården.
Landstinget satte upp staket för att avgränsa fastigheten. Det syns emellertid inte på de suddiga flygfotona från 1975. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.) 
Staketet, som antagligen är utbytt vid ett senare tillfälle, dock innan Davidsson köpte Juta, finns kvar än idag. Davidsson har däremot satt upp trädgårdsbelysning ner mot älven.
Länsstyrelsen vill att Davidsson ska ta bort både staket och trädgårdsbelysning eftersom de ligger utanför tomtplatsavgränsningen. Anordningarna privatiserar Juta och hindrar allmänhetens passage. Länsstyrelsen skrev den 17 maj 2023 att “ljuspollarna”:
“avhåller allmänheten från att röra sig i området.”
Dessutom har en av Länsstyrelsens ärendehandläggare påpekat att öppningen på staketet vid den traditionella vandringsleden nere vid älven är för liten. Det var också privatiserande.
Länsstyrelsen granskade aldrig tillsynsärendet med staketet efter kommunens beslut för Sikhall 1:22. De granskar ju enbart givna dispenser. Det borde emellertid inte ha hindrat Länsstyrelsens ärendehandläggare att påpeka att staket är oerhört privatiserande. Det kan ju nämnas att samma handläggare från Länsstyrelsen anmälde Davidssons granne för att ha brutit mot strandskyddslagstiftningen vid besök på Juta… Fast det är klart, Länsstyrelsen var ju aldrig ute och kollade på Sikhall 1:22…
I protokollet från byggnadsnämndens sammanträde den 5 december 2023 konstateras inledningsvis att:
“Staketet runt fastigheten bedöms ha en avhållande effekt och bedöms vara en förbjuden åtgärd om staketet uppförts efter de generella strandskyddslagstiftningen år 1975.”
Och här är parallellen med Juta anmärkningsvärt tydlig. Byggnadsnämndens slutsats i Jutas fall var under drygt 5 år att det aldrig hade funnits något staket på Juta. Det syntes ju inte på flygfotona. I det här fallet, Sikhall 1:22, skriver nämnden:
“Staketet runt fastigheten bedöms funnits på platsen innan strandskyddslagstiftningen år 1975 och är därmed lagligen uppfört.”
Bevisen är flygfoton och privata foton samt uppgifter från de inblandade. Byggnadsnämnden, och Länsstyrelsen, tolkade dock denna information helt olika. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.) Länsstyrelsen hade för övrigt inga synpunkter på staketöppningens storlek i Sikhall – trots att öppningen är mindre än på Juta… (OBS. ”Skalan” på fotografierna är inte samma.)
Som sagt, byggnadsnämnden har ändrat sin bedömning i Jutaärendet, det har inte Länsstyrelsen…
Jag vill avsluta den här serien blogginlägg med att påpeka ett som jag ser det stort förbiseende från Länsstyrelsens sida när det gäller Juta. Det har med kompensationsåtgärder att göra. Byggnadsnämnden citerade i sitt beslut om strandskyddsdispens den 7 mars 2023 en dom från Mark- och
miljööverdomstolen från den 4 mars 2020 (M 4244-19):
“Om en redan utförd åtgärd avviker från en given strandskyddsdispens eller från vad som skulle kunna godtas vid en helt ny dispensprövning bör det däremot inte vara uteslutet att vid en proportionalitetsavvägning beakta om det finns möjlighet att på annat sätt kompensera för den negativa påverkan som åtgärden medför”
Mark- och miljööverdomstolen lutar sig mot Miljöbalken (16 kap. 9 § 3 p). Byggnadsnämnden kommenterade i sitt beslut:
“Fastighetsägaren har under en tid lagt dit en bro som möjliggör för allmänheten att passera det djupa diket i fastighetens norra del. Det har fallit väl ut och varit mycket uppskattat och ökat tillgänglighet och möjligheten att röra sig förbi fastigheten.”
Det tycks som om Vänersborgs byggnadsnämnd har följt lagen och de prejudicerande domarna noggrannare och bättre än Länsstyrelsen (och Mark- och miljödomstolen i Vänersborg).
Byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat beslut om två strandskyddsdispenser, en på Juta och en på Sikhall 1:22. Man kan tycka vad man vill om båda dispenserna, men nämnden har helt klart ändrat attityd och uppfattning jämfört med den traditionella negativa synen. Och på sätt och vis har nämnden varit, så att säga, mycket flexibel och tillåtande i båda fallen och behandlat båda fastighetsägarna lika.
Länsstyrelsen däremot har bedömt de båda strandskyddsdispenserna helt olika. Det som de tillåter, eller blundar för, i det ena fallet blir oerhört avgörande i det andra. I fallet Juta är det bara avslag, avslag och avslag. Jag förstår inte orsaken till Länsstyrelsens prövningar och beslut. Kanske någon annan gör det.
Tyvärr delar Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Länsstyrelsens syn på strandskyddsdispensen på Juta. (Se ”MMD: Dom över Juta”.) Det förstår jag inte heller. Men till det återkommer jag.
===
Inlägg i denna bloggserie:
- ”SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22” – 2 februari 2024
- ”Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad” – 4 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” – 5 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)” – 8 februari 2024
- ”Juta i Mark- och miljödomstolen (1)” – 24 februari 2024
- ”Juta i Mark- och miljödomstolen (2)” – 25 februari 2024
- ”Juta i Mark- och miljödomstolen (3)” – 28 februari 2024
KF: Dialog, friskvårdsbidrag, suicid, sponsring och seniorbiljetter
Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Det är första gången på det “nya” året.
Det är en ganska kort dagordning:
Sammanträdet börjar med en information om invånardialoger. I de nya riktlinjerna för kommunens styrning och ledning står det:
“Invånardialog och brukardialog används för ökad delaktighet och kvalitet.”
Det är alltså tänkt att invånardialoger ska användas för att öka kommuninvånarnas möjligheter att påverka och ha inflytande över kommunens styrning och därigenom även samhällsutveckling. Därför ska invånardialoger:
“genomföras systematiskt, för att fånga och ta tillvara även de perspektiv som annars kanske inte når beslutsfattarna.”
Det är naturligtvis viktigt att beslutsfattarna, dvs ytterst kommunfullmäktige, har kännedom om invånardialoger.
Tre medborgarförslag har lämnats. Det första handlar om att bedriva fritidsgårdsverksamhet i skolor. Förslaget ska presenteras muntligt av förslagsställaren. Det ska inte de andra två. Ett av förslagen handlar om kommunal köpbojkott av varor. Förslagsställarna föreslår att kommunen ska bojkotta varor från Israel. Det är eller borde vara en angelägen åtgärd för att tillsammans med andra städer och samhällen försöka stoppa Israels brutala krig i Gaza. (Tillägg kl 22.45. Detta medborgarförslag ska också presenteras muntligt. Jag missade det.)
Det andra medborgarförslaget handlar om gratis kollektivtrafik för 70+. Personen som skrev förslaget kompletterade sedan sitt förslag direkt efteråt. Tyvärr kom detta inte med i fullmäktiges handlingar. Han skrev i sin komplettering:
”Sedan tidigare har 24 kommuner i Västtrafiks område åldersgräns 65+ för seniorkort. Nu är det dags att Vänersborgs kommun åtminstone inför seniorkort för oss 70+ are.”
“Gratis kollektivtrafik” är ett ärende som ska beslutas senare under kvällen.
En motion lämnas in om byggande av en gradäng vid Huvudnässkolans aula. Motionärer är Mikael Karström (M) och Tor Wendel (M) och jag antar att Wendel kommer att presentera motionen. En gradäng är (Wikipedia):
“en trappstegsformad avsats, som bildar ståplats eller underlag för sittplats”
Ett medborgarförslag om att införa friskvårdsbidrag för de anställda i kommunen ska avgöras. Det är en aktuell fråga tack vare en artikel i TTELA häromdagen. (Se 
“Så stort är friskvårdsbidraget i din kommun”.) Kommunals ordförande i Vänersborg, Theresia Andersson, tycker inte att det är okej att Vänersborg inte har något friskvårdsbidrag för de anställda.
Förslaget har beretts i förvaltningen och beslutsförslaget är att det ska avslås. Motiveringen är att det ekonomiska läget är ansträngt. Det beräknas att förslaget kostar mellan 1,5-2,7 milj kr om det genomförs.
Jag tror att ärendet kommer att leda till en del debatt i fullmäktige.
Moderaterna Tor Wendels, Lena Eckerbom Wendels och Ann-Helen Selanders motion om systematiskt arbete för suicidprevention ska också behandlas. Motionen efterlyser en handlingsplan för suicidprevention utformad specifikt för Vänersborgs kommun, medan kommunstyrelsen föreslår att den nuvarande handlingsplanen för suicidprevention revideras.
Motionen kommer säkerligen också att leda till debatt. Min uppfattning är att arbetet mot suicid i kommunen är mycket omfattande och genomtänkt. Men det är klart, allt kan kanske bli ännu bättre.
I oktober 2022 lämnade Vänsterpartiet in en motion om att Demokratiberedningen i kommunen också skulle arbeta med jämställdhet. (Du kan ladda ner motionen här.) Det var en ganska omfattande motion, som har diskuterats ganska mycket i olika sammanhang. Resultatet av motionen har mynnat ut i förslaget att Demokratiberedningen ska byta namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen, men inget mer.
Kommunfullmäktige ska anta en strategi för laddinfrastruktur. Det innebär att Vänersborgs kommun ska ta fram en laddplan för:
“laddning av fordon där kommunen har rådighet vid bostäder, arbetsplatser, handel och besöksmål. Strategi för laddinfrastruktur beskriver kommunens roll och ansvar samt fastställer kommunens inriktning.”
Ärende 12 handlar om att kommunfullmäktige ska anta “Policy och riktlinje för sponsring och donationer”. Ärendet är en följd av en motion som lämnades av Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) den 21 september 2016(!). (Motionen kan laddas ner här.) Jag har skrivit 
åtskilligt om ämnet under årens lopp, senast i blogginlägget “KS: Sponsring och donationer v. 2024”. Det var när ärendet var uppe i kommunstyrelsen nu i januari.
Förslaget imorgon är exakt detsamma som det förslag som återremitterades av kommunfullmäktige den 17 maj 2023. Ingenting har gjorts med dokumenten, inte en bokstav har ändrats. 
Det tycker jag är i högsta grad anmärkningsvärt. Därför ska jag återigen yrka på återremiss. Denna gång tänkte jag lämna en motivering som är betydligt kortare, men som ändå innehåller det mest väsentliga. (Yrkandet och motiveringen kan laddas ner här.) Det kanske kan innebära, om återremissen vinner bifall, att kommunstyrelseförvaltningen tar fullmäktiges beslut på allvar och omarbetar och kompletterar dokumenten i enlighet med kommunens högsta beslutande organs vilja…
Innan fullmäktiges avslutas med en delårsrapport och några avsägelser av politiska uppdrag ska det fattas beslut i ärendet “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”.
Det är ett ärende som många kommuninvånare är intresserade av. Åldersgränsen för seniorbiljetter har varit föremål för flera motioner från Vänsterpartiet (se t ex “Avgiftsfritt Seniorkort från 65 år!”) och även upp mot 10 medborgarförslag.
Förslaget som ligger framför ledamöterna imorgon har följande lydelse:
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Vänsterpartiets uppfattning är att kommunfullmäktige ska införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för medborgare som är 65 år och äldre. Vi vill alltså sänka åldersgränsen. Det yrkade Vänsterpartiet i kommunstyrelsen den 24 januari och tänker yrka även imorgon. (Vänsterpartiets yrkande kan laddas ner här. Se även “BUN, BUN… Och lite KS”.)
Hur som helst så kommer åldern för de avgiftsfria kollektivtrafikresorna för seniorer att sänkas den 1 juli.
Det är som sagt en ganska kort dagordning, men det kommer att bli flera intressanta diskussioner och voteringar på morgondagens kommunfullmäktige. Sammanträdet kan som vanligt följas på kommunens webb-TV. Där går det också att se hela sammanträdet i efterhand. På kommunens hemsida kan man också ladda ner hela fullmäktiges underlag på 207 sidor, klicka här.
Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)
Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagat”.
Länsstyrelserna i Sverige kontrollerar enligt lag alla strandskyddsdispenser i alla kommuner. Länsstyrelsen i Vänersborg granskar varenda strandskyddsdispens som byggnadsnämnden i Vänersborg beviljar. I två blogginlägg ska jag granska Länsstyrelsens granskning och hantering av två strandskyddsdispenser, den på Bengt Davidssons Juta och den på Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22.
Länsstyrelsen har genom åren delat Vänersborgs byggnadsnämnds mycket restriktiva syn på att bevilja strandskyddsdispenser. (Se “SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22”.) 
När byggnadsnämnden avslår en strandskyddsdispens så tycks Länsstyrelsen i Vänersborg alltid vara nöjd. Men beviljar Vänersborgs kommun en strandskyddsdispens så brukar Länsstyrelsen som regel överpröva byggnadsnämndens beslut – och då blir dispensen avslagen.
När byggnadsnämnden den 7 mars 2023 ändrade inriktning och beviljade Juta en ny strandskyddsdispens sa Länsstyrelsen nej. Men när byggnadsnämnden 
beviljade Vänersborgs Segelsällskap strandskyddsdispens på fastigheten Sikhall 1:22 sa Länsstyrelsen – ja. Det var en stor överraskning…
Det finns flera paralleller mellan fallet Juta och fallet Sikhall 1:22. Jämförelserna visar att Länsstyrelsen inte har behandlat och bedömt Juta och Segelsällskapet på samma sätt. Den har haft olika bedömningsgrunder och ”bevisvärderingar” vid prövningen av de båda strandskyddsdispenserna. Det ska jag visa i det följande. I jämförelsen kommer jag att använda utdrag och citat från både Länsstyrelsens egna bedömningar, så klart, men även Vänersborgs byggnadsnämnds beslut och underlag, i de fall som Länsstyrelsen ställer sig bakom dessa bedömningar.
Det kan vara viktigt att vara ute och studera verkligheten. Det är nämligen inte alltid så lätt att göra riktiga tomtplatsavgränsningar utifrån en karta. Det kan ju faktiskt hända att kartan inte stämmer överens med verkligheten. (Fråga gärna ledamöter i byggnadsnämnden och tjänstepersoner på Länsstyrelsen som 2018 utifrån en felaktig karta godkände en tomtplatsavgränsning över Davidssons altan.)
Länsstyrelsen har under årens lopp gjort ett flertal besök på Juta. (Anmärkningsvärt nog utan att uppmärksamma att kartan 2018 inte överensstämde med verkligheten.) Handläggarna har vandrat omkring med anteckningsblock och kameror vid åtminstone 3 tillfällen. 
När det gällde bedömningen av Sikhall 1:22, Segelsällskapets fastighet alltså, ansåg handläggaren på Länsstyrelsen att det inte behövdes något besök på plats. Det räckte med kartor och fotografier…
I både fallet Juta och fallet Sikhall 1:22 fanns det fotografier som låg till grund för bedömningarna och besluten. Fotografiernas bevisvärde varierade dock avsevärt enligt Länsstyrelsen. Det handlade dels om flygbilder från det strategiska årtalet 1975 och dels om privata foton från andra tidpunkter. (Flygfotografiet till vänster visar Juta och fotografiet till höger Sikhall 1:22.)
Den 17 maj 2023 skrev Länsstyrelsen om Juta:
“Länsstyrelsen har tagit del av de uppgifter och flygbilder som fanns i kommunens ärenden, samt ytterligare flygbilder … Länsstyrelsen konstaterar att markområdet öster och norr om grusvägen inte har varit kontinuerligt hävdat som tomtmark efter 1975.”
Det tycks i och för sig som om Länsstyrelsen inte var riktigt säker på att Juta inte hade varit tomtmark 1975, och garderade sig därför med att det inte hade varit det, kontinuerligt(!), “efter 1975”… (Har Länsstyrelsen i Vänersborg en egen tolkning om årtalets betydelse?) 
Den 15 okt 2018 var emellertid Länsstyrelsen desto säkrare, och faktiskt, det var samma handläggare som gjorde bedömningen då som gjorde den i år, 2024, på Sikhall:
“Flygbilder över Jutatorpet visar att marken framför torpet inte var privat när strandskyddslagstiftningen kom 1975.”
Det var ingen tvekan. Det suddiga flygfotot från 1975 bevisade menade Länsstyrelsen att Juta inte var ianspråktaget. Juta var allmänrättsligt tillgängligt. Det var inte helt lätt att förstå Länsstyrelsens bedömning, eftersom t ex ett staket inte syns på ett sådant flygfoto. Samma handläggare(!) godkände dock byggnadsnämndens bedömning den 5 december 2023 av flygfotografiet från 1975
över Segelsällskapets blivande fastighet i Sikhall:
“Staketet syns inte på flygfoto från 1975. Med hänsyn på kvalitén på flygfotot samt tillkommen information bedöms fastighetsägaren har styrkt att staketet funnits på platsen innan 1975 och därmed lagligen uppfört.”
Ja, “kvalitén på flygfotot” var inte särskilt bra, det kan man lätt hålla med om. Saken var ju bara den att “kvalitén på flygfotot” över Juta 1975 inte heller var särskilt bra… Men i det fallet ansåg handläggaren på Länsstyrelsen att flygfotografiet var ett avgörande bevis…
Davidsson på Juta hade också andra fotografier, från “marken”, som visade staket och skyltar mm på Juta. De visade att marken hade varit ianspråktagen. De fotografierna räknades dock inte som ”tillkommen information” av Länsstyrelsen och kommenterades överhuvudtaget inte. Det var till skillnad från de 
kompletterade fotografierna på Sikhall som tydligen hade mycket högt bevisvärde. Det var ju nämligen så att “föreningen har angett…” och då måste ju de uppgifterna vara sanna. Varken byggnadsnämnden eller Länsstyrelsen behövde kontrollera uppgifterna. Eller rättare sagt, de blundade för de bevis som visade motsatsen.
Det handlade bland annat om fotografiet med en bil i bakgrunden som uppgavs vara taget i slutet av 70-talet. Den bilmodellen fanns emellertid inte före 1980… Det var dock inget som Länsstyrelsen tog i beaktande. (Se “Byggnadsnämnden och strandskydd 4” eller SVT när Pontus Gläntegård, V, förklarar – se “Hembygdsförening rasar mot kommunen” – 2.50 min in i sändningen .)
Det är många som har följt med i ärendena Juta och Sikhall 1:22 som undrar varför Länsstyrelsen inte granskar och bedömer alla på samma sätt…
Det finns fler exempel. I byggnadsnämndens underlag och beslut i ärendet Sikhall 1:22 den 27 nov 2023 ingick följande bedömning, som Länsstyrelsen inte hade några problem med att “godkänna”:
“Befintlig grillplats utan tak har funnits på platsen sedan innan -1975”
Studerar man det suddiga flygfotot från 1975 (se ovan) så kan man med hög grad av säkerhet konstatera att fotografiet visar, trots att det är otydligt, att det inte fanns något grillhus på fastigheten 1975… Det finns dessutom andra fotografier. Ett av dem visar en inskrift i grillfundamentet – “2000-05-06”… Det var då grillhuset byggdes. Det fanns helt enkelt inget grillhus på fastigheten 1975.
Länsstyrelsen höll med byggnadsnämnden om att det hade funnits en grillplats utan tak på Sikhall 1:22 ända sedan 1975. Det bekräftar den ansvarige ärendehandläggaren på Länsstyrelsen till SVT. Grillplatsen var därför laglig och att sedan sätta ett tak på den skulle inte motverka strandskyddets syften. Allmänhetens tillgång till strandområden var ändå säkrad, som byggnadsnämnden formulerade det i motiveringen till sitt beslut.
På Juta finns det inget grillhus. I varje fall inte än så länge, men det kanske är ett tips till Davidsson att bygga ett. Allmänhetens tillgång till strandområden skulle ju ändå vara säkrad… Davidsson har däremot ett mindre trädgårdsland på tomten. Det fanns där när Davidsson köpte Juta. Denna mindre odling, som de flesta husägare i t ex Nordstan har på sin tomt, kommer däremot att hindra tillgängligheten för allmänheten.
Byggnadsnämnden ger en intressant men ytterst tveksam motivering till dispensen för grillhuset:
“Särskilt skäl till grund för dispensen är att behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (…) samt behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området”
Den motiveringen för att ge strandskyddsdispens för ett grillhus utanför tomtplatsavgränsningen slår det mesta tycker jag. Måste en grillplats “ligga vid vattnet”? Och inte nog med det, nämnden skrev:
“Tak över grillplatsen bedöms stärka friluft-/båtlivet på fastigheten som är tillgänglig för allmänheten…”
I resonemangen kring Juta visar Länsstyrelsen inget av denna överslätande, förstående och “vidsynta” attityd…
Tvärtom! När Davidsson menar att allmänhetens insyn i hans bostadshus är ett “särskilt skäl”, precis som grillhuset var ett “särskilt skäl”, liksom den privata äganderättens ökade betydelse i bedömningarna (jämför Mark- och miljööverdomstolens domar “M 12640-19” och “M 1850-15”) så skrev byggnadsnämnden i oktober 2022:
“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävs mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restriktivt när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att de framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”
Grillhuset var ett “särskilt skäl” men inte Mark- och miljööverdomstolens domar…
Länsstyrelsen har inte haft något intresse av att kontrollera fakta på Sikhall 1:22. Och på Juta har Länsstyrelsen bara tagit hänsyn till “fakta” som den kunde tolka som stöd för sin egen uppfattning om avslag. Det är svårt att förstå varför Länsstyrelsen behandlar Davidsson på Juta annorlunda.
Det finns fler exempel…
Fortsättning följer i ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.
===
Inlägg i denna bloggserie:
- ”SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22” – 2 februari 2024
- ”Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad” – 4 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” – 5 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)” – 8 februari 2024
Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad
Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22”.
I SVT:s Lokala Nyheter Väst intervjuade Lisa Johansson Gestad Hembygdsförenings ordförande Jan Andersson. (Se “Hembygdsförening rasar mot kommunen” – 50 sek in i sändningen.) Det handlade alltså om det nedlagda tillsynsärendet och strandskyddsdispensen på Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22.
Ordförande Andersson var inte glad. Han uppfattade strandskyddsdispensen som gavs av byggnadsnämnden i Vänersborg till Vänersborgs Segelsällskap som ovanligt generös. Och visst var den det om man t ex jämför med handläggningen och alla turer under 5 års tid kring strandskyddsdispensen på Juta.
Andersson ansåg att Segelsällskapets staket och byggnader hindrar allmänhetens tillgång till bryggan. Allmänheten kan inte röra sig längs strandkanten från den ena hamnen till den andra. Staketet gör att fastigheten blir:
“ett sånt där monument över vi och dom.”
Jan Andersson sa vidare till SVT att han upplevde att kommunen och Vänersborgs Segelsällskap (VSS) hade kommit överens. Jag vet inte riktigt vad han menade med det.
Segelsällskapets ordförande Henrik Stålheim intervjuades också av SVT. Stålheim menade att allmänheten redan nu använder bryggan för att bada, och att det är helt på sin plats för VSS. Segelsällskapet ska också göra, berättade Stålheim vidare, en del förändringar på fastigheten för att göra området mer “öppet för allmänheten”, eller som en ledamot i byggnadsnämnden skulle uttrycka det – mindre privatiserad.
Ordförande Stålheim sa till SVT att Segelsällskapet ska:
“bredda den gången [vid grillhuset; min anm] och även en liten ramp upp mot bryggan och även flytta … en bänk som upplevs stå i vägen…”
Stålheim talade alltså om det som i strandskyddssammanhang kallas “kompensationsåtgärder”. Det ska Segelsällskapet göra frivilligt, föreningen är inte ålagd av byggnadsnämnden, eller Länsstyrelsen, att göra detta.
Jag vet inte om Gestad Hembygdsförening är nöjd med dessa förändringar eller hur förändringarna påverkar Förvaltningsrätten i Göteborg. Byggnadsnämndens beslut är nämligen överklagat både av ordförande Jan Andersson och en privatperson, “X”. Jag tänkte återge det viktigaste i överklagandena.
“X” skrev den 22 december till Länsstyrelsen:
“Tomten som VSS äger i Sikhall är varje sommar en diskussion kring privatisering. Utestängande av det rörliga friluftslivet är ett faktum … man blir ofta hänvisad ifrån deras brygga, som för övrigt är belagd med en vägbom för promenad. … De stänger alltså ute människor från det fria rörliga friluftslivet. Staketet som tillkommit på 79-80-81 är ytterligare ett övertramp.”
“X” framförde också sina synpunkter till miljö- och byggnadsförvaltningen. Han undrade om likställighetsprincipen gäller i Vänersborgs kommun. Det frågade han även Länsstyrelsen:
“Gäller inte lagen lika för alla i Vänersborgs kommun?”
Jan Andersson skrev den 25 december till Länsstyrelsen:
“Hembygdsföreningen anser att staket och grillplats mm mycket starkt privatiserar den gräsmatta som inte är privatzon, likaså grillplatsens läge just där tillgängligheten måste vara till gästhamnen, samt för att den andra infarten till tomten har en vägbom. Grillplats är väl utmärkt men kan inte vara i ett planerat gångstråk och ingången bör vändas mer neutralt mot vattnet.”
I detta mail på juldagen anför Andersson ett viktigt vittne, den tidigare delägaren i Sikhalls gård och ägaren till Sikhall 1:22. Han heter Jan Txxx (fullständigt namn och mobilnummer anges) och bor i Göteborg. Jan Txxx uppger enligt Andersson att:
“inget staket fanns innan de [VSS; min anm] fått lagfart på tomten 1978”
Den 28 december skrev Jan Andersson en överklagan till miljö- och byggnadsförvaltningen, vilket vad jag förstår vidarebefordrades till Förvaltningsrätten i Göteborg:
“Överklagan gäller att grillplatsen har alltid varit och ligger inom i pågående planarbete och är klassad som allmän plats och skall bilda hamntorg. Frågan borde bordläggas tills planarbetet är klart, grillplatsens läge blockerar tillträdet till Gästhamnen inom Sikhall 1:22 som även staketet i §139 avser. Grillplatsen kan vara kvar men flyttas ur planerat gångstråk till gästhamnen.”
Andersson hävdar också med fotografier som stöd att både staket och grillplats uppfördes efter det magiska årtalet 1975, då strandskyddsreglerna började gälla i hela landet.
Den 2 januari 2024 fattades ett delegationsbeslut i byggnadsnämndens namn. Det konstaterades i beslutet att det har inkommit två överklaganden av Jan Andersson och “X”, men:
“Inget har tillförts ärendet som föranleder en omprövning av beslutet.”
Det är positivt att Segelsällskapet på eget initiativ förändrar och förbättrar tillgängligheten i strandområdet för allmänheten. Huruvida allmänheten och hembygdsföreningen anser att åtgärderna är tillräckliga vet jag inte, men hembygdsföreningen skrev i sin överklagan:
“En avgränsning för Segelsällskapets verksamhet på någon del av tomten bör finnas.”
Jag antar att Jan Andersson i Gestad Hembygdsförening menar att det skulle kunna finnas staket på en mindre del av fastigheten, t ex runt lekplatsen. Det visar i varje fall, som jag ser det, att det finns ett utrymme för att komma överens oavsett vilken slutsats Förvaltningsrätten kommer fram till.
Man får inte heller glömma att Segelsällskapet inte är ålagda att göra några förändringar, men att VSS ändå visar en vilja att ”öppna upp” tomten för att markera att allmänheten har tillträde. Och allmänheten har ju faktiskt rätt att både gå och uppehålla sig, leka och grilla på Sikhall 1:22.
Det är viktigt att alla parter blir nöjda och att alla samarbetar. Det kommer att gynna utvecklingen av Sikhall. Det kanske till och med är ett måste för att det ska hända saker i Sikhall.
Byggnadsnämnden tycks, som sagt, ha gjort en 180 graders vändning jämfört med tidigare bedömningar och beslut i strandskyddsärenden. Nu inte bara friar 
nämnden hellre än fäller. Den friar oavsett omständigheter… Men hur kunde Länsstyrelsen i Vänersborg bedöma Vänersborgs Segelsällskaps och Bengt Davidssons ansökningar om strandskyddsdispens så olika?
Fortsättning följer i blogginlägget ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.
===
Inlägg i denna bloggserie:
- ”SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22” – 2 februari 2024
- ”Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad” – 4 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” – 5 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)” – 8 februari 2024
SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22
SVT:s Lokala Nyheter Väst har återigen satt Vänersborg och kommunen på kartan. I tisdags, 30 januari, sändes ett längre avsnitt, ca 3.30 min, om Sikhall. (Se “Hembygdsförening rasar mot kommunen” – 50 sek in i sändningen.)
Reportern Lisa Johansson uppmärksammade än en gång Vänersborgs byggnadsnämnd. Reportaget handlade om det nedlagda tillsynsärendet och strandskyddsdispensen på Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22. För att vara tydlig, det handlade inte om fastighetsregleringarna mellan kommunen och Sikhall och det överklagande till Förvaltningsrätten som är aktuellt. (Se blogginläggen om “SBN/Sikhall”.)
Vänersborgs Segelsällskap (VSS) anmäldes redan 2021 av en kommuninvånare som misstänkte att VSS hade brutit mot strandskyddsreglerna. Miljö- och byggnadsförvaltningen upprättade därför ett tillsynsärende som emellertid tog sin tid. Ärendet behandlades inte i byggnadsnämnden förrän den 5 december 2023. (Se “Brott mot strandskyddet i Sikhall”.)
Byggnadsnämnden beslutade då, den 5 december 2023:
“att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”
Beslutet innebar att nämnden inte ansåg att Segelsällskapet behövde strandskyddsdispens för lekplats, utemöbler, skyddsräcke vid servicebyggnad och staket som ringar in fastigheten. Men det var två saker som inte byggnadsnämnden kunde blunda för och låta passera. Det löste dock nämnden snabbt och lätt.
“Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens i efterhand för tak över grillplats 4,2m x 4,2m samt förråd 2,5m x 5m.”
Det var två bra beslut för Segelsällskapet, men beslut som skilde sig markant från andra beslut i tillsynsärenden och strandskyddsdispenser som har fattats av byggnadsnämnden de senaste åren. Byggnadsnämnden och miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg har som bekant en lång tradition av att vända på varenda sten för att 
hitta argument som begränsar fastighetsägarnas rättigheter. Mottot har varit att om det finns oklarheter och tveksamheter – tolka dem till den sökandes nackdel. Det har erfarits av bland annat blåbärsodlaren vid Hästefjorden, Magnus Larsson i Sikhall och Bengt Davidsson på Juta.
Nu vände alltså byggnadsnämnden helt om och intog en totalt motsatt position. Det verkade som om Miljöbalkens strandskyddsregler inte skulle gälla överhuvudtaget. Och som Pontus Gläntegård (V) skrev i sin reservation mot beslutet om den beviljade strandskyddsdispensen:
“Det kommer vara svårt med likhetsprincipen enligt kommunallagen om det räcker att skicka in ett kort från 80-talet och ange att det visar det man vill och myndigheten tar det som bevis på att det är från före 1975. Hur ska myndigheten hantera nästa liknande ärende?”
Byggnadsnämndens majoritet har onekligen ändrat färdriktning.
Jag har beskrivit byggnadsnämndens beslut i 5 blogginlägg. Om du vill veta mer så rekommenderar jag en genomläsning. Det första inlägget hittar du här: “Byggnadsnämnden och strandskydd”.
Byggnadsnämndens och förvaltningens bedömningar och beslut har regelmässigt setts med stort gillande av Länsstyrelsen i Vänersborg. Länsstyrelsen studerar och prövar alla beslut om strandskyddsdispens som fattas av kommunen. Det måste Länsstyrelsen enligt lag.
Länsstyrelsen i Vänersborg har som “tradition” haft samma grundinställning som Vänersborgs kommun – hellre fälla än fria. I fallet Davidsson på Juta anade antagligen Länsstyrelsen att det var “fara å färde”… Vad hade tagit åt byggnadsnämnden, hade den gett Davidsson dispens? (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Så verkade det i varje fall som Länsstyrelsen resonerade. Den bestämde sig nämligen snabbt för att överpröva beslutet – och upphävde det. Länsstyrelsen visade tydligt var skåpet skulle stå – på samma plats som alltid…
Länsstyrelsen studerade självklart också byggnadsnämndens strandskyddsdispens i Sikhall för Segelsällskapet. Det ska noteras att det var dispensen den prövade, inte tillsynsärendet. De flesta var tämligen säkra på att det skulle bli en överprövning, och att byggnadsnämndens beslut skulle upphävas. Sannolikheten var också stor att Länsstyrelsen även skulle ta upp staketet som avgränsade och privatiserade fastigheten – 
med precis samma attityd och uppträdande som den visade på Juta.
Och så, som en blixt från en klar himmel…
Tio dagar efter byggnadsnämndens beslut, den 15 december, och tydligen samma dag som ärendet hamnade hos Länsstyrelsen, så bestämde sig Länsstyrelsen snabbt och lätt om strandskyddsdispensen för Sikhall 1:22:
“Länsstyrelsen beslutar att godkänna Vänersborgs kommuns beslut den 5 december 2023 i ärende STR.2023.15 om strandskyddsdispens för förråd och tak över grillplats på fastigheten Sikhall 1:22, Vänersborgs kommun.”
Det var tydligen ett enkelt beslut för handläggaren på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen motiverade beslutet:
“Länsstyrelsen anser inte att det finns någon grund för att pröva kommunens beslut.”
Det fanns inga skäl skrev Länsstyrelsen att anta att:
“det inte finns förutsättningar för dispens, eller
en brist i ärendets handläggning [som] kan ha haft betydelse för utgången i ärendet”
Det var ett minst sagt överraskande beslut. Länsstyrelsen bedömde att alla Segelsällskapets åtgärder i Sikhall var lagenliga – medan samma ärendehandläggare bara några månader innan hade ansett att det mesta på Juta var olagligt… (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.)
Det var helt klart en 180 graders vändning av den ärendehandläggare på naturavdelningen på Länsstyrelsen i Vänersborg som sysslar med strandskyddsdispenser. Särskilt som man betänker att ärendehandläggaren och hennes fåtaliga kollegor var inblandade i upphävandet av byggnadsnämndens beslut på Juta…
Även Länsstyrelsen är självklart, precis som byggnadsnämnden, en myndighet som måste fatta beslut som följer lagen. Den måste också behandla alla invånare lika. Allmänheten får inte misstänka eller spekulera om att vissa avgöranden kan bero på handläggarnas uppfattning om enskilda fastighetsägare. Eller egna intressen. Eller att man känner varandra sedan tidigare…
Länsstyrelsen ska vara saklig i alla lägen, ta reda på fakta, vara objektiv, behandla alla lika och följa lagarna.
Byggnadsnämndens strandskyddsdispens, som alltså också “godkändes” av Länsstyrelsen, har överklagats.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad”.
===
Inlägg i denna bloggserie:
- ”SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22” – 2 februari 2024
- ”Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad” – 4 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” – 5 februari 2024
- ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)” – 8 februari 2024
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer