Arkiv
På måndag avslutar BUN terminen
På måndag, den 9 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Det är relativt många sidor i underlaget, 409 sidor, men det är ’”bara” 11 ärenden:
Det blir som framgår av dagordningen ett tämligen stillsamt möte. Ordförande Bo Carlsson (C) kommer inte ha något större besvär med att leda diskussionerna. Inte denna gång heller får jag väl tillägga. Det brukar gå lugnt till på BUN:s sammanträden.
Det är som vanligt en månadsuppföljning. Denna gång får vi lära oss att ”överskottet” för januari-maj ligger på drygt 8 milj kr, men det är så det brukar vara. Årsprognosen för 2025 ligger på “plus/minus noll”. Det kommer större kostnader senare som t ex semesterlöner.
Det märks att kommunen, liksom övriga Sverige, är inne i en barn- och elevminskning.
“Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 2.223 barn. Det är 17 färre än i maj förra året. BUN har budgeterat för 2.093 barn på helåret, men det brukar alltid vara fler barn på våren.
“Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 1.658 elever. Det är faktiskt samma som i maj förra året. Det beräknas att genomsnittet 
för året ska hamna på 1.635 elever.
Det gick i maj 4.656 elever i förskoleklass och grundskola, “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det var 73 elever färre än maj förra året. Budgeteringen ligger på i snitt 4.679 elever.
I den anpassade grundskolan gick det 97 elever. Det är 14 elever fler än maj förra året. Budgeten för året ligger på 101 elever. Den anpassade grundskolan ökar alltså i antal elever.
BUN ska lämna ett svar i samrådet om en “Ändring av detaljplan för Vänerparken”. Det är ingen större ändring av planen och byggnadsförvaltningen har tagit hänsyn till nämndens behov. Inom detaljplanens område ligger 
nämligen, just nu, tre förskolor – förskolorna Vänerparken 23, Vänerparken 25 och även Vänerparken 21 som tillfälligt används eftersom Skördegatans förskola är evakuerad till följd av pågående tillbyggnadsprojekt.
Den nya detaljplanen tar hänsyn till utemiljön som grönytor och parkmiljöer (det ser till och med ut som om det kan bli större ytor) och antalet parkeringsplatser för hämtning och lämning. Svaret från BUN blir därför:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot planförslaget som fortsatt möjliggör förskoleverksamhet i planområdet.”
BUN har uppdragit åt förvaltningen att genomföra en förstudie angående förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Förslaget är att förstudien avslutas eftersom:
“behovet av förskoleplatser vidare utreds som del i förvaltningens översyn av förskol- och grundskolorganisationen.”
Detta förklaras mot bakgrund av prognoser om minskade barn- och elevantal. Förvaltningen behöver utreda behovet av förskoleplatser i en helhet. Det har också en viss betydelse att samhällsbyggnadsnämnden inte har gått vidare med användningen av lokalerna på Norra skolan.
BUN ska också svara på en remiss om “långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Bakgrunden är att Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)
BUN ska enbart svara utifrån sitt eget intresse och behov:
“Barn- och utbildningsnämnden anser att den föreslagna inriktningen att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid Vattenpalatset och Brålandabadet skulle vara gynnsam för nämndens verksamheter och de elever som får simundervisning där.”
Förvaltningen återger dock i underlaget för en del av synpunkterna som lämnades i en enkät om vad stängningen av Hallevibadet har medfört.
“Förändringen påverkade dock verksamheterna negativt genom att skolans simundervisning krävde mer planeringstid och tillgänglighet försämrades genom att fler busstransporter krävdes för att transportera elever till Vattenpalatset. Det medförde högre kostnader för simundervisning för de skolor som tidigare nyttjade Hallevibadet. Verksamheter lyfte också fram farhågor gällande minskad säkerhet då överblicken över eleverna upplevdes minska i Vattenpalatset jämfört med Hallevibadet. Mindre mängdträning för eleverna framhölls också som en konsekvens av förändringen, med risk för minskad simkunskap hos eleverna.”
Förvaltningens svar på enkäten ifråga redogjorde jag för i ett inlägg för ett tag sedan – se “Följder av Hallevibadets stängning”. Det ska dock sägas tydligt, att Vattenpalatset har gjort allt de har kunnat för att ta emot alla elever och gett dem bra simundervisning. Utan Vattenpalatset vet jag inte hur simundervisningen i skolorna skulle ha lösts. Men visst är saknaden av Hallevibadet stort…
BUN ska också svara på en remiss om en informationshanteringsplan. Planen ska revideras på kommunstyrelseförvaltningens initiativ.
Underlaget består av över hundra sidor tabeller och jag måste erkänna att jag inte har en aning om vad ärendet egentligen handlar om… Och undrar lite stillsamt hur vi politiker ska kunna fatta beslut om en sådan här plan. Det ser ut som om det är en ren förvaltningsangelägenhet.
Nämnden ska också få information om “anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier”. Det har nämnden efterfrågat och det ska bli en intressant föredragning. 
Det har dock inte skickats ut något underlag i ärendet.
Som vanligt avslutas mötet med förvaltningschefens och ordförandes information. Vad som ska tas upp får inte nämnden reda på förrän på sammanträdet.
Sedan ska BUN ta ett välförtjänt sommarlov.
KS (4/6): I taxornas tecken
Jo då, det tillkom ett antal informationspunkter på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)
Politikerna i styrelsen fick lyssna på föredragningar om “planuppdrag Brålanda stationsområde”, “Delårsrapport april 2024”, 
“Revidering av avfallstaxa för 2026”, “Höjning av VA-taxa för 2026”, “Revidering av timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område”, “Taxa enligt lag om sprängämnesprekursorer”, “Taxa enligt lag om åtgärder mot förorening av fartyg”, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats”, “Rapportering för 2024 – Samordningsgruppen för miljö och klimat” och “Information om förslag till handlingsplan för svenskt näringslivsprogram”.
Jag ser framför mig hur många politiker bannar ödet för att de inte sitter i KS…
Informationsdelen av sammanträdet slutade inte förrän vid 14-tiden, med avbrott för en välbehövlig lunchrast. Men då hade KS även informerats om de styrande partiernas förslag till Mål- och resursplan 2026-2028, som innehåller budgeten för nästa år. Den tänkte jag beskriva i ett senare inlägg.
Under denna informationspunkt bereddes även övriga partier tid att presentera sina budgetförslag. Tystnaden sänkte sig då över konferensrummet. Moderaternas kommunalråd Henrik Harlitz harklade sig stillsamt och meddelade att alla skulle få en noggrann redovisning av moderaternas och liberalernas gemensamma budgetförslag om två veckor – på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 juni. Sedan var det tyst, och eftersom ingen sa något och ordförande Augustsson (S) var beredd att gå vidare, så begärde Vänsterpartiet, dvs jag, ordet.
“Vänsterpartiets fokus är att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Kommunen måste göra allt för att upprätthålla service och kvalitet inom vård, skola och omsorg. Vänsterpartiet vill inte riskera personalneddragningar. Vårt förslag innehåller också en satsning på miljöarbetet.”
Sedan blev det konkretare med mer fakta och siffror. Men även Vänsterpartiets budgetförslag sparar jag till senare.
Det var anmärkningsvärt att ingen annan presenterade sina förslag. En presentation och några väl valda ord skulle ha kunnat inbjuda till diskussioner med andra partier och kanske till och med till samarbete. Inget parti eller partikonstellation har ju majoritet i kommunfullmäktige. Tystnaden kunde tolkas som att de övriga oppositionspartierna har gett upp från början, eller som om de inte tror på sin egen budget.
I mitt förra inlägg (se “KS imorgon med budgetförslagen”) beskrev jag flera av de ärenden som behandlades. Här redogör jag bara för vad som diskuterades och beslutades. Och på de flesta ärendena blev det varken diskussioner eller andra beslut än de som hade föreslagits av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU).
I det förra inlägget skrev jag att jag var orsaken till en liten men viktig förändring i “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Igår lyckades jag också med den fantastiska bravaden att förändra beslutet i ärende 8, “Beslut om planuppdrag för Brålanda stationsområde”. I beslutsförslaget stod det “Brålanda stationsområde i Vänersborg”. Beslutet ändrades till:
“Brålanda stationsområde i Vänersborgs kommun”
En röst på Vänsterpartiet kan betyda mycket för besluten i kommunen…
Vänsterpartiet avgjorde även en omröstning i ärendet “Medborgarförslag om “konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors”. V:s gruppmöte beslutade att ställa sig bakom det föreslagna beslutet om avslag av medborgarförslaget. En enig kultur- och fritidsnämnd hade nämligen ställt sig bakom ett mycket välformulerat och genomtänkt yttrande som inte ville bifalla förslaget. Cecilia Prins (L) yrkade däremot att medborgarförslaget skulle bifallas delvis med en formulering som hade använts på medborgarförslagen om skateboardpark i Vänersborg – “när kommunens ekonomi tillåter”.
Medborgarförslaget avslogs, men ärendet ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige. Kanske kan utgången bli en annan då, vi får se.
Kommunstyrelsen ställde sig bakom en försäljning av fastigheten Hantverkaren 25 på Holmängens industriområde. Jag ställde en fråga om bostadshyresgästerna. Svaret från ordförande Augustsson var att besittningsrätten är stark och den gäller även vid, och efter, försäljning.
Revidering av avfallsföreskrifterna antogs. Vid informationen (om taxor på förmiddagens information) ställdes frågor om facken i sopkärlen. Enhetschef Niclas Janflod tycktes inte vara helt oförberedd på frågorna. 
Uppdelningen av de olika facken hade med statliga bidrag att göra och krav på tömningsintervaller. Det var vad jag förstod en av anledningarna till att restavfallet bara skulle tömmas en gång i månaden. Han hade dessutom egen erfarenhet av att det skulle fungera, dvs att facket var tillräckligt stort för att rymma barnblöjor för en månad. Jag har också erfarenhet, barnbarn i Värnamo som har haft detta sophanteringssystem i omkring 10 år. Min erfarenhet var dock inte riktigt densamma. Det ska dock finnas möjlighet att hyra ytterligare ett sopkärl för restavfall om det krävdes.
Ombyggnationen, “uppdateringen”, av Skräcklans vattenverk blir dyrare än beräknat. Jag ställde frågan hur KS kan godkänna att tilldelade investeringspengar har använts till förbättringar av arbetsmiljön, omklädningsrum och vistelseutrymmen för personalen. Dessa förbättringar ingick nämligen inte i investeringen utan hade tydligen skett på “eget initiativ”. Det var en känslig fråga som hade diskuterats även på KSAU visade det sig. Det var liksom inget att göra åt nu, “gjort var gjort”, typ. Jag undrade om denna hantering var prejudicerande. Det skulle den naturligtvis inte bli…
Jag undrar vad som hade hänt om social- eller barn- och utbildningsnämnden hade gjort likadant…
När pengarna till Fyrstads Flygplats AB skulle behandlas blev åldermannen Bo Carlsson (C) ordförande. Ordförande Augustsson (S) och vice ordförande Harlitz (M) var jäviga i frågan och vice ordförande Andersson (C) hade lämnat sammanträdet.
Vänsterpartiet är av miljöskäl emot flygplatsen. Dessutom kostar flygplatsen allt mer pengar, ganska mycket mer pengar. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.) Vänsterpartiet yrkade avslag.
Anna-Karin Sandberg (MP) höll med V (fast det sa hon inte uttryckligen), men lade ner sin röst. Hon tillhör ju de styrande partierna, som tillsammans med M+L+SD, är positiva till flygplatsen. Sandberg skickade dock med en brasklapp. Det är inte omöjligt att MP röstar nej till flygplatsen i kommunfullmäktige.
Jag begärde votering. Det blev 12-1. MP och MBP avstod från att rösta.
Sedan var det taxorna…
VA-taxan var först. Jag ställde frågan varför en obebyggd fastighet ska betala full anläggningsavgift. Jag fick inget konkret svar, bara att avgiften hade funnits med även i tidigare taxa. Taxan ska beslutas i KF.
Det blev en lång och mycket meningslös diskussion om timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område.
Det var en lång föredragning om denna taxa på förmiddagen. Det hjälpte föga. Harlitz (M) och Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på beslutet om dels taxans storlek (att den stod med i beslutet överhuvudtaget) och framför allt om indexregleringen. Kommunfullmäktige hade år 2020 nämligen redan fattat ett beslut om att Miljö- och hälsoskyddsnämnden kunde höja taxan enligt index utan att gå till fullmäktige. Och 2023 hade KF tagit ett nytt beslut om taxan utan att indexuppräkningen nämndes. Det handlade då om att fler områden skulle ingå i taxa K. Moderaterna menade därför att KF inte skulle besluta något denna gång om indexuppräkningen eftersom det redan hade fattats ett beslut.
Ordförande Augustsson lät diskussionen pågå trots att det egentligen bara blev upprepningar av argument. Augustsson var antagligen mån om att beslutet skulle bli formellt riktigt och en jurist kallades återigen till sammanträdet. Den fortsatta diskussionen blev ganska tröttsam.
“Jag zoomar ut nu.”
Sa en av ledamöterna.
Augustsson hävdade att oavsett tidigare beslut kunde kommunfullmäktige fatta ett nytt beslut – och det skulle innebära att båda de tidigare besluten blev upphävda. Och sedan skulle det nya beslutet innefatta allt.
Augustsson sa efter bortåt en halvtimme till Harlitz och Eckerbom Wendel att lägga ett yrkande och så fick det bli votering. Och det gjorde M.
Yrkandet avslogs efter acklamation. Och ledamoten ovan zoomade in igen…
När det gällde en annan taxa, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats” avstod M+L+MBP att delta i beslutet. Det blev dock ingen diskussion, utan partierna skulle återkomma i fullmäktige. Jag tror att i varje fall MBP ville se en lägre taxa för att stimulera handlare att komma till centrum med sina marknadsstånd. Så att centrum blev mer levande.
Initiativärendet från Cecilia Prins om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” utgick från dagordningen och skulle tas upp på nästa KS (i höst). Prins vill att elever ska få delta på KS-sammanträdena några gånger per år. Det var i varje fall tur att inga elever deltog på gårdagens sammanträde – med tanke på taxe-diskussionen. Då hade de aldrig velat bli politiskt aktiva.
Kl 15.30 avslutade ordförande Augustsson sammanträdet och samtliga ledamöter och ersättare “zoomade ut”.
KS imorgon med budgetförslagen
Imorgon onsdag den 4 juni har kommunstyrelsen (KS) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet.
Det är ett digert underlag för politikerna att läsa, 1.231 sidor. I ärlighetens namn är det flera sidor som är identiska. Det blir så när ett ärendes gång från förslag till beslut, via beredning i olika nämnder, kommer till KS. 
Alla ”papper” ska med. Och sedan blir det likadant i kommunfullmäktige (KF). Alla ärenden i KF kommer ju från kommunstyrelsen (med vissa få undantag).
Sedan är det flera ärenden som är väldigt “formella” och det kan räcka att läsa sammanfattningen och/eller den “fördjupade sammanfattningen” som finns i varje ärende – en service från tjänstepersonerna. Det finns ovanligt många sådana ärenden denna gång. (Kallelsen och handlingarna kan laddas ned från kommunens hemsida, klicka här. Notera att filen är på hela 247 Mb.)
Dagordningen har följande utseende:
Det tycks inte finnas några informationspunkter denna gång. Men med anledning av att samhällsbyggnadsnämndens och byggnadsnämndens båda presidier har bjudits in till sammanträdet för att kunna ta del av “inledande informationspunkt om planuppdrag för Brålanda stationsområde”, så antar jag att det inte är en alltför vild gissning att någon ska informera om detta…
Sedan informerar ju alltid kommunalråden om vad de har gjort sedan senast. De har denna gång varit med om flera intressanta möten och spännande besök. Ordförande Benny Augustsson (S) har t ex varit i Italien några dagar, det var med SERN. Vice ordförandena Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) var istället på Röda Korsets hus och samtalade med bostadslösa.
Punkt 5 “Mål- och resursplan 2026-2028” är sammanträdets stora ärende, men samtidigt kanske inte så stort som flera kan ha anledning att tro. Partierna kommer antagligen att som vanligt redogöra tämligen kortfattat för sina förslag, de finns ju skriftligt. Det blir kanske några frågor och kritiska kommentarer. Men det brukar sällan bli några större diskussioner. Partierna väntar med dem till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor. Det mötet sänds ju på kommunens webb-TV och det finns åhörare och media på plats…
I handlingarna, som kan laddas ner från kommunens hemsida (se ovan), medföljer endast budgetförslagen från de styrande partierna (S+C+KD+MP), Medborgarpartiet och Vänsterpartiet. M+L lämnade in sitt gemensamma förslag i början av denna vecka så det får KS-ledamöterna hämta i den numera kända digitala plattformen för hantering av dokument – Netpublicator. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)
Sverigedemokraternas budgetförslag kom idag, ännu senare än förslaget från M+L. Men SD har väl haft mycket annat att tänka på den senaste tiden. Det har ju skett några uppmärksammade avhopp från partiet . (Se TTELA “SD-politiker i Vänersborg avgår efter Hells Angels-avslöjande”.) I diariet såg jag för övrigt att Ola Wesley (SD) avsäger sig alla politiska uppdrag från och med den 1 juli. Wesley flyttar till Trollhättan och det innebär att SD resten av mandatperioden endast har 5 ledamöter och 0 ersättare på plats i KF – från att ha varit 10 ordinarie ledamöter och 5 ersättare efter valet 2022… (Se Vänsterpartiet “Tre budgetbeslut – alla i mitten av juni”.)
Som vanligt tänkte jag försöka att hinna med att redogöra för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag innan kommunfullmäktige den 18 juni. (Det går dock att ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag redan nu, “Vänsterpartiets förslag till MRP 2026-2028”.)
Delårsrapporten för april ska behandlas.
Denna gång finns det inga olikfärgade ploppar om hur de förväntade resultaten har uppnåtts. De kommer i samband med nästa delårsrapport, för augusti. Däremot innehåller rapporten en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och om kommunen uppnått sina finansiella mål.
Alla riktade uppdrag “följer tidsplanen”, utom ett. Angående “ökad gymnasiebehörighet” står det:
“Utifrån tilldelade medel för uppdraget 2025 har rektorerna sett över sina organisationer och riktat ytterligare resurser till årskurs 9. Nuvarande bedömning är att de uppsatta målen inte nås under 2025…”
Kommunfullmäktiges pengar har inte räckt… Och trots att rektorerna har fördelat om resurser från andra elever till eleverna i åk 9 så nås alltså inte målet, även om eleverna har förbättrat sina resultat, och kanske gör så än mer under resten av terminen. Vill kommunen verkligen nå sina mål måste också tillräckligt med pengar sättas av… Det räcker inte med fina formuleringar i olika dokument.
Kommunen redovisar ett positivt delårsresultat. Resultatet till och med april är +71 milj kr. Det prognostiserade resultatet för hela året uppgår dock fortfarande till 31 milj, dvs det budgeterat resultatet. Ekonomiavdelningen vill inte, kan inte, ta ut något i förskott, men visst ser kommunens ekonomi ljusare ut än befarat? Det kan nämnas att dessa siffror för kommunen som helhet gäller trots att socialnämnden prognostiserar ett underskott på 43,9 milj kr.
Investeringsbudgeten för 2025 är 616 milj kr. Det visar sig att nämnderna prognostiserar att investera för totalt 519 milj, vilket är nästan 100 milj kr lägre än beräknat.
En gång i våras krockade två sammanträden för denne bloggare. Barn- och utbildningsnämnden hade sammanträde, men några timmar in på mötet började ett sammanträde med budgetberedningen. Jag begav mig till budgetberedningens möte. När beredningens sammanträde var slut pågick fortfarande BUN:s möte. Jag gick därför tillbaka till BUN. Det visade sig att jag nekades att närvara på mötet. Det tyckte jag var mycket märkligt, och besökte några av kommunens jurister.
Imorgon ska KS föreslå kommunfullmäktige att besluta om följande ändring av “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”:
“De ledamöter och ersättare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdet och har rätt att delta i överläggningen.”
Juridikens språk är inte alltid helt lätt att förstå, men det betyder att i ovanstående läge så skulle jag ha fått komma tillbaka till BUN:s sammanträde… Kul att man lyckas åstadkomma någon förändring i kommunens sätt att fungera.
Kommunstyrelsen ska ge byggnadsnämnden i uppdrag att:
“ta fram ett förslag till ny detaljplan för Brålanda stationsområde i Vänersborg.”
Det är ett nödvändigt steg för det kommande tågstoppet. Jag undrar bara varför man måste förtydliga att Brålanda ligger i Vänersborg. Brålandabor anser sällan att Brålanda ligger i Vänersborg, däremot i Vänersborgs kommun… Och borde det inte höra till allmänbildningen som kommuninvånare att känna till att Brålanda faktiskt gör det?
Den nya detaljplanen omfattar det röda området. Eventuellt utredningsområde markeras i gult.
Och på tal om detaljer… Det föreslås att avfallsföreskrifterna ska revideras. 33 § ska lyda:
“Kärl med lock ska vid hämtningstillfället vara fria från snö.”
Det kan för många se ut som en detalj, men…
I broschyren “Nu inför vi hemsortering” (broschyren kan laddas ner här) ska sopkärlen vara utställda senast kl 06.00 på tömningsdagen. Det är ok, man ställer naturligtvis ut kärlen kvällen innan. Men om det snöar på natten? Ska fastighetsägarna gå upp kl 05.30 och kolla om det har snöat? Och har det snöat ska man som t ex äldre pensionär med svårigheter att röra sig, gå ut och borsta bort någon centimeter snö? Och om inte, så töms inte sopkärlet…
När man ser hur facken är sorterade i de två olika sopkärlen får man kalla kårar. Det sopkärl som innehåller restavfall ska tömmas en gång i månaden. I detta fack ska det enligt broschyren slängas bland annat blöjor, bindor, tamponger, kattsand och kondomer. Ska barnblöjor ligga en hel månad i sopkärlet varma sommardagar? Eller kanske två månader på vintern om det har snöat…? Känner kommunen till hur mycket blöjor det kan bli på en månad? Är det något som behöver tömmas oftare än annat så är det mat- och restavfall. Allt annat kan man åka till återvinningsstationen med om det krisar, eller mellanlagra i något utrymme.
Det finns ett ärende till som ingen i Vänsterpartiet i varje fall anser vara en detalj…
Beslutsförslaget på ärende 28:
- “Kommunfullmäktige beslutar att utöka borgensramen för Fyrstad Flygplats AB … vilket för Vänersborgs del innebär 23,8 mnkr utifrån ägarandel.”
- “Kommunfullmäktige beslutar att utifrån kommunens ägarandel bevilja bolaget ett aktieägartillskott på 5,1 mnkr under 2025. “
Dessutom står det i underlaget att det årliga ägaranslaget, verksamhetsbidraget, behöver öka under åren 2026-2028.
I underlaget står det:
“Linjetrafiken har under året minskat något i både antalet landningar och passagerare … Fraktverksamheten har i år haft en betydlig nedgång … Det statliga beredskapsuppdraget och tillhörande beredskapsersättning från Trafikverket, är lägre än budgeterat.”
Behöver vi en flygplats i Vänersborg-Trollhättan? Som dessutom börjar bli väldigt dyr… Vill kommuninvånarna verkligen att vi ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen?
Vänsterpartiet i Vänersborg tycker inte det.
Flera ärenden handlar om Frendevi och grundskolorna i Frändefors (i Vänersborgs kommun) och skateboardpark i centralorten. Det finns anledning att så småningom följa upp dessa ärenden och se om det händer något. Det gäller på sätt och vis också kommunens miljöarbete.
Flera taxor ska höjas – VA-taxa, avfallstaxa, timtaxa K (inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område), taxa för sprängämnesprekursorer, taxa om åtgärder mot förorening av fartyg och taxor för upplåtelse av offentlig plats.
Till sist, Cecilia Prins (L) har ett initiativärende. Det handlar om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”.
Inflytande är bra men jag tror inte att det är en bra idé att barn och unga ska vara med under kommunstyrelsens sammanträden. Det borde finnas andra sätt att ha dialog mellan politiker och barn/unga, kanske bilda ett ungdomsråd. Om det hade funnits intresse att delta på ett sammanträde så var det många, många år sedan jag såg en klass på ett sammanträde med kommunfullmäktige. KF:s sammanträden är ju offentliga. Det var en enda lärare på gymnasiet som brukade ta sin samhällskunskapsklass till KF. 
Det är många ärenden på dagordningen, men om det inte tillkommer en massa informationspunkter så tror jag inte att sammanträdet ska bli så långt. Många av ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.
Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (4/6): I taxornas tecken”.
Grannarna på Blåsut överklagar (4)
Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.
Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför även naturvärden som skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov.
Fastigheten Blåsut 2:18, dvs “Blåsut Höjd”, bedöms av Vänersborgs kommun ha naturvärdesklass 4. (Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämnden gränsar bedömningen till klass 3 – “påtagligt naturvärde”.) Enligt kommunens Naturvårdsstrategi, skriver grannarna, ska områden med denna klassning, klass 4:
“skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön med vissa särskilda undantag.”
Sakägarna (grannarna) kan i detta avsnitt till stora delar luta sig mot Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden avgav nämligen ett yttrande över bygglovsansökan, innan byggnadsnämndens beslut, där Miljö och hälsa inte tillstyrkte bygglovet:
“Kommunens antagna naturvårdsstrategi bör tillämpas avseende befintliga naturvärden. Detta innebär att exploatering och markplanering bör ske med hänsyn till konstaterade naturvärden på platsen. Detta saknas idag.”
Det finns till och med ett avsnitt i byggnadsnämndens bygglovsbeslut där Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter återges:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att exploateringen är olämplig ur naturvårdssynpunkt, då den skulle orsaka betydande skada på naturmiljön genom att ta i anspråk en stor del av den naturvärdesklassade miljön. Detta skulle även leda till att en av de få kvarvarande naturmiljöerna i området försvinner.”
Sakägarkretsen anser att yttrandet från Miljö- och hälsoskyddsnämnden går i linje med den gällande detaljplanen och dess syfte. Sakägarna tycker vidare att det beviljade bygglovet brister i värdering mellan olika kritiska intressen när nämnden väljer att godkänna en bygglovsansökan som:
“visar på omfattande ingrepp i terrängen, inklusive uppfyllnad och sprängning, vilket ytterligare förstärker det bristande hänsynstagandet till platsens fysiska förutsättningar – i strid med anpassningskravet”
Anpassningskravet återfinns i PBL 2 kap 6 §:
“Vid planläggning, i ärenden om bygglov … ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan”
På fastigheten finns det också konstaterade miljöer som är lämpliga för övervintring av större vattensalamander. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:
“Större vattensalamander är strikt skyddad enligt artskyddsförordningen 4§a. Detta innebär att såväl individer som deras livsmiljöer är skyddade och det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa djur eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser.”
Och nämnden skrädde inte på orden när den konstaterade:
“Det framgår inte att sökanden har tagit hänsyn till detta i markplanering eller placering av byggnader. Inte heller framgår eventuella skyddsåtgärder eller kompensationer.”
Grannarna håller naturligtvis med. De hävdar också att det i underlagen för bygglovet inte finns några planer eller handlingar i hur de rekommenderade skyddsåtgärderna ska uppfyllas. 
Det finns bara en kortfattad not om att rekommendationerna ska uppfyllas:
“Snarare påvisar byggplanerna en hög grad av asfaltering av arealen och andra hårda ytor på de ytor inga byggnader står vilket ej kan uppfattas som annat än kontraproduktivt med avseende på tillräckliga kompensationsåtgärder för de skyddade arterna ifråga.”
De menar att den omfattande planerade bebyggelsen och maximala exploateringen riskerar att förstöra viktiga livsmiljöer för både fridlysta växter (grannarna hävdar att det finns sådana) och djurarter. De anser också att byggplanen:
”svårligen [kan] ses som hållbar eller vara förenlig med den stipulerade försiktighetsprincipen enligt miljöbalken.”
Och Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev innan byggnadsnämndens beslut:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker inte bygglov med hänvisning till att det inte är säkerställt att artskyddslagstiftningen avseende större vattensalamander uppfylls. Därmed är det inte utrett att lokaliseringen för den sökta åtgärden är lämplig.”
Sakägarna tycker dessutom att det borde ske en noggrannare dokumentation av övriga fridlysta djurarter och växter som faktiskt också återfinns på platsen.
Grannarna avslutar avsnittet om naturvärden:
“Avvikelserna från de uppställda riktlinjerna i Miljöbalken samt uppenbar risk att decimera eller till och med utrota faktiska bestånd av fridlysta och rödlistade arter, som är strikt skyddade av EU’s art- och habitatdirektiv inklusive skyddade fridlysta arter i artskyddsförordningen, ska ses som betydande avvikelser och därför bör bygglovsansökan avslås.”
I en artikel i TTELA, som skrevs efter att byggnadsnämnden hade beviljat bygglovet, står det, och man får uppfattningen att uppgiften kommer från plan- och byggchef Annika Karlsson (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):
“Från det att bygglovsansökan först kom in i juni i fjol har anpassningar till platsen och terrängen gjorts av den sökande efter rekommendationer från förvaltningen.”
Babak Salahi är VD för bostadsföretaget Nova Nord AB som ska exploatera “Blåsut Höjd”. Företaget hade för övrigt, år 2024, enligt Allabolag, inga anställda, inte registrerat för F-skatt (måste inte ett företag vara det?), 163.000 kr i omsättning och ett resultat på -643.000 kr.
VD Babak Salahi citeras i TTELA:
“Vi har därför lagt stor vikt vid att lyssna på grannarnas synpunkter och har anpassat projektets utformning för att hitta en bra balans mellan våra mål och närboendes synpunkter.”
Enligt uppgift från en av berörda i sakägarkretsen stämmer inte detta:
“Det är snarare ett tillrättaläggande från deras sida. De har faktiskt justerat till det sämre under tiden som gått.”
Det finns ytterligare argument i grannarnas överklagan. De är t ex oroliga för de kommande sprängningarna eftersom de kan orsaka stora skador på deras hus. Kenny Sandhöj (SD), som reserverade sig mot beslutet i byggnadsnämnden, hade antagligen inte helt fel när ha sa till TTELA (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):
“de kommer att spränga ned hela berget i princip”
Nämndens ordförande Benny Jonasson (S), som sa ja till flerbostadshusen, verkade hålla med:
“Det är klart att det kommer bli jättestörningar”
Berget, sprängstenen, ska ju köras bort också…
Grannarna befarar även att alla borrhål kan få en negativ påverkan på bergvärme och vattenflöden.
Enskilda fastighetsägare i området kompletterar överklagan med specifika negativa effekter på just deras respektive fastighet. Det handlar t ex om att strålkastarljusen från bilar kommer att lysa rätt in i vardagsrum, att det blir direkt intrång i hemfridszonen och att balkonger och terrasser ger full insyn i vardagslivet.
Politikerna (inte alla) och tjänstepersonerna har alltså en helt annan syn än grannarna kring det blivande ”Blåsut Höjd”. De verkar ha tagit lätt på grannarnas yttranden före beslutet, argumenten viftades bort med typ “det ordnar sig”. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det som efter bygglovsbeslutet tycks vara det absolut viktigaste argumentet, i varje fall enligt uttalandena i TTELA:s artikel var – byggrätten.
“Byggrätten väger tungt”
Sa plan- och byggchef Annika Karlsson till TTELA. Ordförande Jonasson sa:
“Det är en privat exploatör som köpt tomten för miljoner. Han vill förstås inte bara ha en bergsknalle på Blåsut utan använda den byggrätt som faktiskt finns.”
Men… Inte har väl byggnadsnämnden gett bygglov för att Babak Salahi har köpt fastigheten dyrt? (Enligt uppgift köptes fastigheten för 5 milj kr.) Det tycks i varje fall som om Jonasson faktiskt bekräftade grannarnas påstående att byggnadsnämnden gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Som naturligtvis är att tjäna pengar på den inköpta tomten.
Babak Salahi skrev till TTELA:
“Vår ambition är att slutresultatet ska upplevas som en förbättring för hela området.”
Det är knappast några Blåsutbor som tror det…
Det dyker då och då upp en tanke i mitt huvud, rätt eller fel… Hade Babak Salahi Tabrizi fått någon form av grönt ljus för exploatering redan innan fastighetsköpet? Tabrizi fick ju marklov av byggnadsnämnden mycket snabbt. Dessutom ordnade Kretslopp och Vatten en servis i området trots att Länsstyrelsen hade beslutat om inhibering, eftersom grannarna hade överklagat marklovet. Kommunen bedömde att:
“inhibitionsbeslutet inte i sig hindrade en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkten.”
Det var alltså en “bedömning”… (Se “Kommunen spränger på Blåsut”.)
Ärendet kring byggnadsnämndens beviljande av bygglov är alltså överklagat till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har snabbt beslutat om inhibering vilket betyder att inget kommer att hända på “Blåsut Höjd” den närmaste tiden, inte förrän beslutet är fattat om “helheten”. Och det lär ta tid innan Länsstyrelsen kommer med sitt slutliga beslut om bygglovets vara eller inte vara. Innan ett sådant beslut fattas kommer också både byggnadsnämnden och exploatören, dvs Babak Salahi, att få yttra sig. Det kommande beslutet kommer antagligen också att överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, endera av exploatören eller grannarna. Och även MMD:s dom kan sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i Stockholm.
Det är svårt att se att ledamöterna i byggnadsnämnden skulle ha beviljat bygglovet om de hade sett grannarnas överklagan före beslutet. Fast å andra sidan slås man av de tendensiösa bedömningar som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen gjorde innan beslutet. Nämnden och förvaltningen verkade nämligen ha vridit och vänt på alla fakta för att få dem att passa deras förutbestämda åsikt om att bevilja bygglov. Och det trots att detaljplanen är ganska tydlig som jag ser det. För att inte tala om att de bortsåg från Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömningar.
Det är svårt att bli klok på byggnadsnämndens bedömningar. Vad prioriterar egentligen byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Vad är viktigt för dem?
I Vargön för att ta ett exempel, på Snickaregårdsvägen, stod det inget i detaljplanen om vilken färg taken och fasaderna skulle ha på husen. Men byggnadsnämnden och förvaltningen ansåg att fasaderna kunde ha vilken färg som helst, men taken på just vissa speciella hus skulle absolut vara röda, även om grannhusen några meter ifrån hade en annan takfärg. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.) Bedömningarna bland politiker och tjänstepersoner tycks skifta, och det är väldigt svårt, om inte omöjligt, att se vad de värderar högt, och inte.
Till sist undrar jag om det ändå inte var bra att byggnadsnämnden sa ja till bygglovet. Hade det blivit ett nej så hade Babak Salahi, som ansökte om bygglov, troligtvis överklagat och då kanske inte Länsstyrelsen skulle ha fått tillgång till 
alla de argument, analyser och domar som finns med i grannarnas överklagan… Eller också hade grannarna haft det tidskrävande och mödosamma arbetet framför sig.
Men visst är det något fel att vanliga kommuninvånare ska tvingas lägga ner så mycket tid och kraft för att hävda sin uppenbara rätt. Det borde kommunen kunna bespara dem.
Det lär finnas anledning att återkomma till “Blåsut Höjd”…
Anm. Se ”Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen”.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
- “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” – 27 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet” – 29 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)” – 30 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (4)” – 1 juni 2025
- ”Tråkig nyhet från Blåsut” – 8 juni 2025
- ”Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen” – 5 oktober 2025
Grannarna på Blåsut överklagar (3)
Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.
Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför flera skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov. Grannarna ägnar stort utrymme till den kanske allra viktigaste frågan – vad säger detaljplanen?
I blogginlägget “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” diskuterades detaljplanen, men då utifrån byggnadsnämndens perspektiv. Nämnden ansåg ju att detaljplanen från 1931, justerad 1933 och 1936, medgav att det uppfördes fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, totalt 24 lägenheter. Jag skrev också att byggnadsnämnden enligt mitt sätt att se gjorde en mycket “välvillig” tolkning av detaljplanen, dvs en mycket subjektiv bedömning. Och det anser även sakägarna (grannarna)… De har, inte helt överraskande, en annan bedömning.
Stadsplanen för fastigheten Blåsut 2:18 är alltså från 1931. Den justerades senare (två gånger) och enligt bestämmelserna gäller den idag som detaljplan.
Det finns även text i den gamla stadsplanen som kompletterar kartan, eller om det är tvärtom. I överklagan finns det ett längre “klipp” från stadsplanen. Jag har kortat ner det lite:
Texten på bilden ovan är från justeringarna av stadsplanen 1933 (punkt 15 och 16) och punkt 21 från 1936. Texten lyder:
“15. Å med BÖ betecknat område får högst en femtedel (1/5) av tomts yta bebyggas.
16. Huvudbyggnad skall, därest den icke kopplas med byggnad å grannes tomt, förläggas, om dess höjd överstiger fem (5) meter på minst sex (6) meters avstånd från grannes tomtgräns, och om byggnader är lägre på minst fyra och en halv (4,5) meters avstånd.
1/5 1936 21. För den med BÖ2 betecknade kvartersmarken skall dessutom gälla följande:
a. Tomtplats må ej utan synnerliga skäl givas mindre areal än 1000 kvadratmeter.”
På fastigheten får det enbart byggas för bostadsändamål (eller sådant handels- och hantverksändamål, som ej inverkar på byggnadens karaktär av bostadshus) och det ska vara fristående hus (vid tomtgräns kan sammanbyggnad ske).
De klagande anser alltså att det beviljade bygglovet inte är förenligt med detaljplanen. De menar att det i sammanhanget bör noteras att vid tolkning av en detaljplan ska den lagstiftning och praxis som gällde vid tiden för detaljplanens antagande beaktas. De hänvisar till rättsfallet RÅ 1990 ref 30:
“Alla planbestämmelser, inklusive de som handlade om byggnadshöjd och våningsantal, skulle alltså tolkas utifrån den lagstiftning och praxis som gällde när planen antogs.”
Grannarna hänvisar också till domar av MÖD, Mark- och miljööverdomstolen som har slagit fast detta. (Se mål nr P 8223-14 och P 6512-17.)
Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon definition av ”fristående hus” i 1931-års stadsplanelag (Stadsplanelag 1931:142). Inte heller är begreppet en- och tvåbostadshus definierade.
Det är alltså inte lätt att tolka och tillämpa gamla detaljplaner i dagens situation, men i överklagan går grannarna in på djupet. De menar att eftersom fastigheten, Blåsut 2:18, är betecknad med bokstaven Ö, öppet byggnadssätt, utesluter det flerfamiljshus. Grannarna hänvisar till rättsfallen MÖD 2016:18, MÖD P 6512-17 och MÖD P 3431-18.
De planerade husen kan inte heller definieras som ”fristående hus” menar de. I så fall skulle det handla om ett bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter och att det är självständigt, både visuellt och funktionellt. Och inte heller det handlar det om i det här fallet.
“Det innebär också att ingen av oss grannar överhuvudtaget ens kunnat drömma om att bo granne med fem stora huskroppar med totalt 24 lägenheter eftersom detaljplanen anger två enbostads- eller tvåbostadshus, Dvs maximalt 4 ”lägenheter”. 20 extra lägenheter är knappast en liten avvikelse och absolut inte något som en närboende bör anses kunna förvänta sig utifrån detaljplanen.”
Om Länsstyrelsen skulle komma fram till att bygglovet trots allt är ok uppkommer problem vad avser tomtplatsen skriver grannarna vidare.
“I mäklarens prospekt för lägenheterna anges att man på bottenplan får ”nyttjanderätt till egen trädgård…”. Om dessa fyrbostadshus kan anses vara ”friliggande en- eller två bostadshus” innebär det, att det också blir möjligt att uppföra friggebodar och Attefallshus eftersom sådana fristående komplementhus får uppföras till just friliggande en- eller tvåbostadshus.”
I det läget blir byggnationen planstridig eftersom det i detaljplanen står (se citatet ovan från den gamla detaljplanen):
”tomtplats må ej utan synnerliga skäl givas mindre areal än 1000 kvadratmeter.”
Det saknas synnerliga skäl för en tomtplats som understiger 1000 m² skriver grannarna:
“Undantaget är i tomtgräns – men fastigheten 2:18 är endast en tomt så undantag kan inte göras.”
Det står också i överklagan att två av de grannar som köpte varsin fastighet i området frågade kommunen innan köpet, vilken bebyggelse som kunde väntas i området. Det sägs för övrigt det var fler. De fick svaret av bygglovsenheten att detaljplanen från 30-talet var robust.
Det ska sägas att i överklagan är ovanstående resonemang ännu mer komplicerat och det hänvisas till ytterligare källor och domar. Men slutsatsen blir kort och gott – byggnadsnämndens bygglov strider mot detaljplanen.
Sakägarkretsen är även bekymrad över vilka effekter som avrinningen från de många hårdgjorda ytorna samt borttagande av vegetation kommer att få för fastigheterna mot Rostvägen och Katrinedalsvägen. Det blir allt oftare skyfallstiknande nederbörd och grannarna skriver att avrinningen från höjden har ökat kraftigt. Det är ett känt faktum att översvämningar på Blåsut inte är något ovanligt.
“En konsekvens- och riskanalys tillsammans med utredning kring påverkan av dagvattenavrinning saknas trots att det begärts som del av sakägarkretsens yttrande vid exploaterarens bygglovsansökan.”
De planerade flerbostadshusen på Blåsut Höjd ligger högt och sakägarna är bekymrade. De befarar att vattenavrinningen ökar ner mot deras fastigheter. De skriver att dagvattensystemets kapacitet redan idag är för låg och att brunnarna inte klarar av att svälja allt dagvatten vid regn.
Det är värt att nämna, som avslutning på detta avsnitt, vad Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser om detaljplanen. Nämnden har nämligen avgett ett yttrande över bygglovsansökan, före byggnadsnämndens beslut alltså.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:
“Bygglovsprövningen sker utifrån en detaljplan från 1930, då behovet och synen på grönområden och bostadsnära natur inte var densamma som idag. Fastigheten utgör ett av de sista grönområdena i ett annars tätbebyggt bostadsområde. Behovet av tillgång på allmänna grönytor bör vägas mot exploatering. I aktivitetslistan till kommunens översiktsplan punkt 7.1 lyfts behovet av att inventera gamla detaljplaner för att bedöma var behovet av uppdatering är som störst. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att kommunen innan grönområdet bebyggs genomlyser den aktuella planens betydelse för uppfyllande av nationella mål, rekommendationer och riktlinjer för hur mycket grönska en stad behöver utifrån till exempel tillgång, nåbarhet och ekosystemtjänster.”
Grannarnas överklagan innehåller även ett längre avsnitt om naturvärden. Då kommer jag tillbaka till Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande.
Fortsättning följer i blogginlägget Grannarna på Blåsut överklagar (4)
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
- “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” – 27 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet” – 29 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)” – 30 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (4)” – 1 juni 2025
- ”Tråkig nyhet från Blåsut” – 8 juni 2025
Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet
Anm. Fortsättning på inlägget “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.
Det finns flera företag inblandade i det som ska kallas “Blåsut Höjd”. Det är dock samma person som står bakom företagen och denne person ansökte förra året om bygglov som enskild person. Bygglovet på fastigheten Blåsut 2:18 beviljades som bekant av 
byggnadsnämnden den 7 april 2025. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det innebär att fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader ska uppföras i ett av de sista obebyggda skogs- och bergsområdena på Blåsut.
Den 15 maj lämnades ett överklagande och yrkande om inhibition in till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det var 25 personer från 14 grannfastigheter som överklagade byggnadsnämndens beslut.
Grannarna har gjort ett imponerande arbete med att författa överklagandet. Det är ett gediget och faktaspäckat dokument på 17 sidor. Grannarna analyserar varenda aspekt av bygglovet och de hänvisar till både lagtexter och domar. Det är inte första gången, tänker jag, som “vanliga invånare” tvingas att på sin fritid sätta sig in i de juridiska resonemangen, spetsfundigheterna och hårklyverierna för att hävda sin rätt mot Vänersborgs kommun. Det skulle inte förvåna mig om Vänersborgs kommun har de mest juridiskt kunniga invånarna i landet…
De klagande grannarna yrkar att:
- ”Länsstyrelsen ska upphäva det av nämnden beslutade bygglovet i sin helhet.”
- “Klagandena yrkar också att nämndens beslut om bygglov ska inhiberas.”
Inhibera betyder att Länsstyrelsen ska fatta ett snabbt beslut om att kommunens beslut om bygglov inte får verkställas innan Länsstyrelsen har fattat beslut om bygglovet i sin helhet. De klagande menar att om markförberedelser påbörjas i området kan det medföra irreparabla skador även om byggandet sedan stoppas.
Och det uppmärksammade Länsstyrelsen – och höll med om. Redan igår, onsdagen den 28 maj, beslutade Länsstyrelsen om inhibition. Det innebär alltså att inga arbeten på Blåsut Höjd får startas förrän Länsstyrelsen har fattat beslut om själva bygglovet. En liten, men ändå en framgång för de klagande. (OBS! Tillägg 8/6. Denna uppgift var felaktig! Se ”Tråkig nyhet från Blåsut”.)
De klagande grannarna har även upptäckt några formella fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens hantering av ärendet. Det visar om inte annat hur grundlig deras överklagan faktiskt är. De tycks inte missa någonting…
Grannarna påpekar för det första “brister i kommunicering av handlingar”.
Byggnadsnämnden har enligt grannarna fattat beslut med stöd av ritningar och handlingar som sakägarkretsen, dvs de klagande grannarna, inte har fått ta del av. Handlingarna har utfärdats senare än de handlingar som de har fått utskickade till sig:
“De handlingar och dessutom de med senare utfärdandedatum, som byggnadsnämnden fattat beslut på har inte kommunicerats med sakägarkretsen vilket utgör ett formellt handläggningsfel.”
Är det på det sättet som grannarna anför är det ett fel i handläggningen som verkar tämligen oprofessionellt från kommunens sida.
För det andra menar sakägarkretsen (grannarna) att bygglovsbeslutet har delgetts via förenklad delgivning och denna har inte varit korrekt genomförd.
De här formella felaktigheterna överklagas också, men jag är inte säker på hur Länsstyrelsen kommer att behandla dem. Det är naturligtvis viktigt att påpeka felaktigheter, men för mig ser det bara ut som det kan ha betydelse om Länsstyrelsen skulle avslå överklagandet på bygglovet i sin helhet. Eller också att Länsstyrelsen skickar tillbaka hela ärendet innan den överhuvudtaget har tittat på själva bygglovet. Vi får se hur Länsstyrelsen hanterar felaktigheterna.
De klagande fortsätter sin överklagan med en kortare bakgrund:
“Byggnationen kommer förändra områdets karaktär väsentligt. I stället för att bo i närheten av ett lummigt naturområde kommer vi att 
hamna granne till fem (5) flerbostadshus med 24 lägenheter, parkeringsplatser för 24 bilar, 79 cyklar och gångvägar.”
De påpekar också att det faktiskt handlar om 6 flerbostadshus eftersom två av dem är sammanbyggda, nr 5 och 6. (Se bild.)
Och så börjar “allvaret” med att sakägarkretsen sammanfattar på vilka grunder som överklagan av bygglovsbeslutet grundar sig på:
- “Bygglovet strider mot Stadsplanen (att se som detaljplan).”
- “Kravet på anpassning till omgivningen är inte uppfyllt.”
- “Byggnationen medför påtaglig olägenhet för grannar.”
- “Trafiksituationen är inte tillräckligt beaktad.”
- “Naturvärden och skyddade arter har inte beaktats.”
- “Dagvattenhantering är otillräcklig.”
- “Servitutet för tillfart till grannfastighet riskerar att hindras.”
- ”Tillräcklig hänsyn har inte tagits till barnperspektivet.”
Den första punkten, om detaljplanen, tar störst utrymme och den sparar jag till nästa inlägg. Jag måste dock direkt konstatera att det i detaljplanen från 1931 finns två hus inritade på kartan. Grannarna motsätter sig inte att dessa två fristående hus med högst två våningar uppförs enligt planen.
Grannarna menar att byggnadsnämnden i sitt beslut gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Det togs ingen hänsyn till befintlig boende- och bebyggelsestruktur. De anser att de kringboendes intresse av att bevara sin privata sfär och hemfridszon också är ett intresse som måste respekteras. Grannarna hänvisar till PBL 2 kap 1 § att:
“hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.”
De planerade bostadshusen i skogs- och bergsområdet kommer att hamna betydligt högre än omkringliggande fastigheter. Det innebär en betydande insyn mot sakägarkretsens fastigheter skriver grannarna:
“Det kommer påverka och inskränka på sakägarnas livsutrymme med konstant insyn på oss och vårt leverne.”
De nya husen kommer också att påverka skuggningen och leda till ett minskat dagsljusinflöde på de nedan liggande fastigheterna. Grannarna befarar även att det blir en ökad mängd buller och oljud av olika slag från de tilltänkta 24 hushållen.
Sammantaget skulle det här skapa stor olägenhet för grannarna och leda till:
“en betydande inskränkning av sakägarkretsens boendekvalitet”
Sakägarna ägnar ett avsnitt åt trafiksituationen. Den kommer att påverkas på ett sätt som inte kunde förutses i detaljplanen från 1930-talet. Och det är det lätt att hålla med om, och det blir ännu lättare om man åker upp i området och kör på Rostvägen. Rostvägen kommer att utgöra infartsvägen till det tilltänkta bostadsområdet för 24 hushåll.
“Rostvägen som fastigheten Blåsut 2:18 gränsar till är så smal att två bitar inte kan mötas som det ser ut idag.”
Det skriver grannarna, och det är ingen överdrift.
“Ökning av trafiken till följd av byggnationen kommer att leda till trafikproblem, säkerhetsrisker för fotgängare och cyklister, försvårad snöröjning samt begränsad framkomlighet för
utryckningsfordon, paket- och postbil samt återvinningsbil.”
Det finns ingen gång- eller cykelväg på platsen och om barnfamiljer bosätter sig på området kommer de knappast att kunna passera säkert med barnvagn. Byggnadsnämnden har knappast beaktat barnperspektivet.
Byggnadsnämnden anser att parkeringsbehovet är tillgodosett och att den ökade trafiken på Rostvägen till följd av byggnationen är acceptabel. Sedan gör nämnden ytterligare ett mycket diskutabelt påstående, nämligen att det:
”finns möjlighet att bredda vägen till 6 meter”
På sammanträdet visade enligt uppgift tjänstepersonerna med hjälp av Google Streetview samt på detaljplanekartan att vägen gick att bredda, på kommunal mark. Jag har dels varit och fotograferat på plats, men precis som förvaltningen använde jag istället Google Streetview…
Det är omöjligt att bredda vägen skriver grannarna – två av huskropparna på grannfastigheterna skulle hamna mitt ute på vägen. Och det syns tydligt på bilden till vänster. Och hur tänker sig nämnden och förvaltningen bredda Rostvägen när två andra byggnader ligger nära vägen mitt emot varandra? (Se bild till höger.)
De här förhållandena är antagligen också anledningarna till att kommunen inte redan har breddat vägen.
På andra sidan Rostvägen är en markremsa längs hela vägen prickad i detaljplanen. Det är inte tillåtet att bygga på prickad mark, men det gäller inte anläggningar som vägar. Men är marken som omger Rostvägen kommunal? Enligt Lantmäteriets kartor är den inte det – se bild nedan.
Alla fastigheter är privata, ända fram till Rostvägen. Jag vet inte hur förvaltningen tänkte, men kanske har jag missat något…
Planerna är att det ska finnas 24 P-platser för de boende i de fem nya flerbostadshusen. Och trots att det ska finnas plats för 79 cyklar, varav 48 platser ska bli väderskyddade, är det väl inte orimligt att anta att det finns hushåll som har mer än en bil. Det är säkerligen inte heller helt orimligt att anta att några hushåll någon gång får besök… Frågan är var de bilarna ska parkera. Parkering på Rostvägen lär vara utesluten, även om det tydligen, 
enligt överklagan, planeras för 4 P-platser någonstans vid Rostvägen. (Hittar dock ingen karta på var det skulle vara. Kanske vid krysset, i hörnet på Blåsut 2:18?)
Grannarna till det planerade “Blåsut Höjd” har i sin överklagan till Länsstyrelsen anfört fler skäl till att bygglovet ska upphävas i sin helhet. Jag återkommer.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
- “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” – 27 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet” – 29 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)” – 30 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (4)” – 1 juni 2025
- ”Tråkig nyhet från Blåsut” – 8 juni 2025
Bygglov beviljat på Blåsut (1)
Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. (Det har jag beskrivit i ett flertal blogginlägg – för länkar, se längst ner på sidan.)
Den 7 april 2025 behandlade byggnadsnämnden bygglovsärendet. Det fanns två förslag till beslut – bifall till förvaltningens förslag att ge bygglov och Sverigedemokraternas avslagsförslag.
I protokollet står det:
“Ordföranden frågar på båda förslagen och finner genom acklamation att nämnden beslutar att bevilja bygglov.”
Byggnadsnämnden gav alltså bygglov. Beslutet hade följande lydelse:
“Byggnadsnämnden ger bygglov med följande upplysningar:
– Åtgärden kräver tillstånd från Miljö- och hälsoskyddsnämnden för markarbeten enligt föreskrifter för GÄVSO- vattenskyddsområde.”
Kenny Sandhöj (SD), som hade yrkat på avslag, reserverade sig mot beslutet. Han ansåg att det var:
“orimligt att anta att ”fristående hus” skulle innefatta flerbostadshus i en detaljplan som författades 1933.”
Sandhöj anförde också att flerbostadshusen skulle devalvera värdet på de kringliggande fastigheterna och att den ökade trafiken på Rostvägen skulle medföra betydande olägenhet för de boende.
Pontus Gläntegård (V) lämnade en protokollsanteckning:
“Kommunens parkeringspolicy är oansvarig i detta ärende. Kraven om parkering borde ställts högre…”
Det är intressant att ingen begärde votering kan jag tycka. Det innebär ju på sätt och vis att ingen vet vad de andra ledamöterna tyckte i frågan om t ex de “fristående husen”. De kanske höll med Sandhöj om detta, men att det var annat som gjorde att de inte reserverade sig. Eller tänkte någon att det är lika bra att ärendet överklagas och att högre instanser får bedöma och avgöra frågan? Det får vi aldrig veta.
Byggnadsnämndens beslut innebär att den bedömer att den sökta åtgärden är förenlig med gällande detaljplan. Det betyder att nämnden anser att det är helt på sin plats att det uppförs fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, totalt 24 lägenheter, i det sista obebyggda skogs- och bergsområdet på Blåsut.
Beslutet innehåller en motivering, skäl för beslutet. Dessutom ingår tjänsteskrivelsen som är tämligen omfattande.
För fastigheten Blåsut 2:18 gäller alltså en detaljplan, nr B30, från 1933. Förvaltningen redovisar vad detaljplanen stadgar:
“Detaljplanen anger att området är avsett för bostäder där byggnaderna ska vara fristående. Högst 1/5 av fastigheten får bebyggas vilket motsvarar 1067 m². Huvudbyggnaden får ha högst två våningar, med en maximal byggnadshöjd på 8 meter. Den ska placeras minst 6 meter från fastighetsgränsen om byggnadshöjden överstiger 5 meter.”
Planen fortsätter att beskriva avstånden mellan byggnader och sedan står det:
“Komplementbyggnad för boendes privata bruk får placeras närmare fastighetsgräns än huvudbyggnad där nämnden finner det prydligt och ändamålsenligt bebyggande av kvarteret.”
Husen ska enligt detaljplanen vara fristående. Är de planerade husen enligt bygglovsansökan det? Det tyckte förvaltningen och det tyckte nämnden, med undantag av Sandhöj.
Förvaltningen konstaterar att termen ”fristående hus” inte definieras i Plan- och bygglagen (PBL) eller äldre lagar, men att Kungliga Byggnadsstyrelsen (1950-talet) ofta tolkade ”fristående hus” som områden för egnahems- och villabebyggelse. Sedan skriver förvaltningen att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i en dom (MÖD 2016:18) säger att:
“om planhandlingarna inte klart specificerar att avsikten är att endast en- eller tvåbostadshus ska uppföras, kan även flerbostadshus tillåtas.”
Jag har svårt att se att domen kan tolkas så, men det anser alltså de sakkunniga i förvaltningen. Det förs ytterligare ett resonemang som jag är tveksam till om det håller. Det står t ex att detaljplanekartan:
“illustrerar placeringen av två mindre byggnader på fastigheten, vilket inte anses tillräckligt tydligt för att utesluta att endast egnahems- och villabebyggelse, i form av en- eller tvåbostadshus, får uppföras.”
Det finns nog andra som tycker att plankartan är tillräckligt tydlig… (Jämför bilderna, pilarna och de röda kryssen visar de två utritade byggnaderna. Se även den större kartan ovan.) Och trots att hus 5 (se bild nedan) har två olika plushöjder (plushöjder är ett sätt att ange höjdmått på ritningar och kartor, i förhållande till en bestämd nollnivå):
“uppfattas huset genom funktion samt visuellt som fristående.”
Förvaltningens och nämndens slutsats blir då att:
“Samtliga fem huvudbyggnader, tillsammans med de tillhörande komplementbyggnaderna, bedöms uppfylla kravet på att vara fristående byggnader.”
Det är förvånansvärt många tolkningar, egna tyckanden och bedömningar när beslut fattas enligt PBL. Och vad sägs om denna bedömning:
“Avseende bestämmelsen om fristående byggnader, bedöms det inte finnas tillräckligt underlag i planen för att utesluta att flerbostadshus inte skulle vara tillåtet.”
Det är inte konstigt att kommuninvånare kan bli frustrerade över byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens tolkningar och beslut.
Jag kan också tycka att följande avsnitt hör till kategorin “egna tolkningar”:
“I äldre detaljplaner används begreppet ”tomtplats” ofta som synonymt med ”fastighet.” Det innebär att bestämmelsen syftar till att en fastighet inte får vara mindre än 1000 m², och inte till hur stor tomten för ett bostadshus ska vara.”
Även stadsarkitekten hade vissa synpunkter på detta:
“Med hänsyn till den i mina ögon något för stora byggrätten som detaljplanen möjliggör ligger exploateringsgraden ”på gränsen”.”
Jag återkommer till detta i ett senare inlägg.
Men det är svåra frågor och svåra tolkningar. Jag kan förstå det. Och ofta säger allmänheten att “kommunen ska fria istället för att fälla”. Och det gör man ju här. Men är intresset av fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader i ett bergs- och skogsområde viktigare än grannarnas intressen och viljan att skydda natur och miljö?
När man studerar motiveringen och skälen till byggnadsnämndens beslut om att bevilja bygglov kan det konstateras att de helt och hållet utgår från den i Vänersborgs kommun okände exploatörens enskilda intresse. Grannarnas inlämnade synpunkter får knappast något utrymme och vägs inte alls in i beslutet.
När det gäller andra hänsynstaganden som måste tas vid ett bygglov anser byggnadsnämnden att det “ordnar sig”, det behöver typ inte nämnden bekymra sig om:
- Anpassningskrav och betydande olägenhet får t ex inte medföra att det som är tillåtet enligt detaljplanen inte kan genomföras.
- Det kommer att fixa sig med de större vattensalamandrarna om föreslagna skyddsåtgärder genomförs.
- Parkeringsbehovet anses vara tillgodosett.
- Den ökade trafiken på Rostvägen bedöms acceptabel och inte orsaka några större olägenheter.
- Dagvattenhanteringen kommer att utformas så att dagvatten inte förs vidare ner på Rostvägen.
- Exploateringen bör ha kunnat förväntas av grannarna i området.
- Placeringen och utformningen av byggnaden bedöms inte medföra någon betydande olägenhet för grannarna när det gäller buller, insyn, skuggning eller minskad utsikt.
Även i dessa frågor är det uppenbart att subjektiva bedömningar spelar en stor roll…
Jag tror att fler av nämndens ledamöter egentligen var tveksamma till att bevilja bygglov, men de accepterade förvaltningens tolkning av detaljplanen och vad lagen säger om detaljplaner – även om detaljplanen på Blåsut är från 1933.
Men tolkade byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden lagen och detaljplanen rätt? Det tyckte inte grannarna till fastigheten Blåsut 2:18. De trodde inte heller att allt skulle “ordna sig”.
Grannarna har överklagat byggnadsnämndens beslut.
Fortsättning följer i inlägget ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
- “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” – 27 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet” – 29 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)” – 30 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (4)” – 1 juni 2025
- ”Tråkig nyhet från Blåsut” – 8 juni 2025
KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse
Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.
Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.
Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:
“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”
Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:
“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”
Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…
Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.
“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”
Hmmm…
“Jag har aldrig…”
Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.
Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:
“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”
Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.
Sedan var det min tur.
De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:
“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”
Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….
Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…
Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…
“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”
Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…
Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:
“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”
Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.
Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:
”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”
Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.
Sedan var det jag igen…
Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:
”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”
Och fortsatte:
“Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta 
anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.
Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”
Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:
“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”
Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.
Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.
Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).
Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:
“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”
Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:
“Det är fullständigt obegripligt för mig.”
Dan Nyberg (S) slog fast att:
“en revisor har per definition alltid rätt”
Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.
Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.
Det blir en spännande fortsättning i kommunen.
PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.
KF (21/5): 3 – 30 – 300
Det var ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Ordförande Annalena Levin (C) avslutade mötet redan kl 19.13. Det hann inte ens bli avbrott för en fikapaus…
Sammanträdet började med en presentation av Vänersamarbetet. Presentationen hölls av Laila Gibsson som är verksamhetssamordnare för Vänersamarbetet. På organisationens webbplats står det:
“Vänersamarbetet är en ekonomisk förening med alla 13 kommuner kring Vänern som medlemmar och med finansiellt stöd från Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Vänersamarbetet arbetar för en hållbar utveckling av Vänern inom områdena: samordning, näringsliv och kommunikation.”
Laila Gibssons presentation kan laddas ner här.
Sammanträdet fortsatte med att Victor Haglund från Frändefors presenterade sitt medborgarförslag. Hans förslag var att kommunen skulle ordna en multiarena i Frändefors. Victor Haglund tycks inte bara vara en politiker i vardande, han uppvisar även stora pedagogiska talanger.
Victor fångade genast fullmäktiges intresse genom att fråga hur många som hade varit i Frändefors någon gång. Det var i stort sett alla bedömde Victor efter att ha studerat handuppräckningen.
Victor fortsatte:
“Hur många av er har sett en samlingsplats som inte kostar pengar i Frändefors förutom skolan?”
Victor konstaterade att denna gång var det inte lika många händer uppe. Han fortsatte med att uttrycka sin besvikelse över oss politiker:
“Samhället går framåt fast i Frändefors går det bakåt.”
På 1970-talet när Frändefors var en egen kommun fanns det både post och bank sa Victor – och tågen stannade…
Det är en mycket sällsynt företeelse i Vänersborgs kommunfullmäktige att ledamöter applåderar ett anförande, men Victor blev ett undantag. Vi får så småningom se om ledamöternas uppskattning omvandlas till handling…
Resten av sammanträdet utvecklades till ett lugnt och stillsamt möte där i stort sett inga ledamöter begärde ordet. Fram till ärende 13 vill säga. Då behandlades Gunnar Lidells avsägelse som ordförande och även som ledamot i kommunrevisionen. (Se ”KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.) Det ärendet hade jag emellertid tänkt spara till ett kommande blogginlägg. Jag hoppas att jag fram tills dess får ett svar av juristerna på kommunstyrelseförvaltningen. I helgen skickade jag nämligen ett mejl och frågade om orsaken till att revisorerna inte får tillgång till kommunens ärendesystem “Netpublicator”.
Som sammanträdets sista ärende presenterade Gunilla Cederbom (V) en motion från Vänsterpartiet.
Cederbom använde samma pedagogiska metod som Victor Haglund och började med att fråga fullmäktige:
“Hur många träd ser du från ditt fönster? Ser du tre? Består ditt närområde av 30% trädkronor? Har du max 300 meter till ett grönområde?”
Cederbom fortsatte:
“Jo med principen 3 – 30 – 300.”
Principen innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad (=hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor) och att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Vänsterpartiet vill att kommunen inför principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utvecklingen av grönska i tätorterna. Det finns flera kommuner som redan har infört principen t ex Trollhättan, Malmö och Göteborg.
Grönska i tätorter har stora fördelar, bland annat ökar motståndskraften mot klimatförändringar, hälsoeffekter bland invånarna gynnas och den hjälper till att säkra och öka den biologiska mångfalden.
Jag återger hela motionen nedan. Motionen kan också laddas ner här.
===
Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna
Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar.
I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong.
Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar.
Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.
Principen 3-30-300 innebär:
- 3 träd – Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent – Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter – Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Syfte
- Principen 3-30-300 kan användas som ett bra verktyg för att utveckla grönstruktur i Vänersborgs tätorter.
- Metoden kan användas för att säkerställa att satsningar görs som ökar motståndskraften mot klimatförändringar i form av värmeböljor och skyfall.
- Hälsoeffekter gynnas: Att vistas i naturen sänker blodtryck och stress och på sikt har positiv inverkan på medborgarnas fysiska och mentala hälsa.
- Vid värmeböljor kan god tillgång till skuggplatser vara avgörande för att förhindra att personer drabbas av värmeslag.
- Biologisk mångfald behöver säkras och öka: En variation av insekter, grod- och kräldjur, växter och träd av olika storlek minskar sårbarheten och ökar pollineringen av t.ex. fruktträd, bärbuskar och säd.
En omvärldspaning visar att ett flertal andra kommuner har infört principen, exempelvis Trollhättan, Malmö, Göteborg.
Vänsterpartiet föreslår att:
- Kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna.
Vänersborg den 16 maj 2025
Gunilla Cederbom, Stefan Kärvling, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet
===
OBS! Vänsterpartiets representanter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Britt-Marie Karlsson och Sara Falkensjö har efter en studiecirkel om miljö och klimat författat grunden för denna motion.
PS. Sammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.
Igår BUN, imorgon KF
Det var ett kort möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår måndag. Bo Carlsson (C) avslutade mötet redan efter 2 timmar. (För dagordning och fakta kring ärendena, se “Vårens sista sammanträde med BUN?”.)
Det var nog inte bara jag som hade sett fram emot ett besök i BUN av en “vanlig” kommuninvånare med synpunkter på politikerna i nämnden. Anledningen till det planerade besöket var att invånaren hade lämnat in ett medborgarförslag. Men tyvärr hade förslagsställaren fått förhinder. Hennes förslag avslogs därför efter föredragningen utan diskussion. Det var dock flera av politikerna som tyckte att lagar och regler ibland kunde slå fel för enskilda.
Det ärende som tog mest tid var “Delårsrapport april 2025 med helårsprognos”. Det var som vanligt några olikfärgade ploppar i rapporten, men denna gång var det bara de uppdrag som kommunfullmäktige har riktat till BUN som redovisades. I augusti är det dags för de förväntade resultaten att redovisas. Och då blir det betydligt fler ploppar att skärskåda för politikerna…
BUN har liksom kommunens andra nämnder fått uppdraget “Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar”. Det blev några frågor på det. BUN jobbar med uppdraget men det är inte helt lätt. BUN inväntar nämligen:
“beslut om nya riktlinjer för internhyressystemet i Vänersborgs kommun för att kunna arbeta vidare med frågan om andrahandsuthyrning”
Henrik Josten (M) ställde frågor om skolbiblioteken. Ska det vara ambulerande bibliotekarier, hur ser det ut lokalmässigt? osv. Josten var lite besviken på att det inte fanns något riktigt bibliotek på den nybyggda Holmängenskolan. Förvaltningen svarade att det har gjorts en kartläggning i kommunen, men inga beslut är tagna än. Det har också påbörjats en rekrytering av två skolbibliotekarier, eventuellt kan det bli tre.
Jag frågade om den miljon extra som BUN har fått i år räcker till alla insatser för att öka gymnasiebehörigheten. Den hjälpte naturligtvis till, men resurser avsattes också från den “ordinarie prioriteringen” svarade tjänstepersonerna. Det är viktigt att resurser inte tas från de elever som har behov av stöd – i alla årskurser.
Det blev också några frågor om barn- och elevminskningen. Jag uttryckte mina farhågor om att förvaltningen inte kommer att klara av att spara de pengar som BUN hoppas på grund av det minskade barn- och elevantalet. Egentligen hoppas jag att inte förvaltningen gör det, eventuella besparingar sker nämligen med personalminskningar. 
Och det måste undvikas… Tycker jag.
“Kraven kanske ökar på personalen.”
Sa Bo Carlsson (C)… Det lät inte hoppfullt, och det tyckte nog inte Carlsson heller.
Det var svårt att få en klar bild över hur barn- och elevminskningen fördelade sig över kommunens delområden. Några områden och skolor nämndes där elevantalet ser ut att minska, t ex Frändefors, Tärnan och Vargön… Det är viktig kunskap eftersom de geografiska skillnaderna kan få betydelse för skolstrukturen. Men det är en känslig fråga och ordförande tyckte att vi kunde spara den. Det pågår en utredning om hur förskole- och skolstrukturen ska se ut de närmaste åren.
Slutligen fick vi svar på frågan om gårdagens sammanträde var “vårterminens” sista. Det var det inte. Det fanns åtminstone ett ärende som BUN måste avhandla innan sommarsemestrarna – ett yttrande på en remiss angående strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallsanläggningar. Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är nämligen klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)
Idag tisdag är det inte något sammanträde. Det är tur för då hinns det med ett blogginlägg och en genomläsning av handlingarna ytterligare en gång inför morgondagen. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde med kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:
Det blir som synes ett ganska kort möte. Underlaget är dessutom på endast 170 sidor. Det är till och med få medborgarförslag som ska presenteras imorgon, bara två.
Det första medborgarförslaget handlar om trafiken på Nygatan och framför allt i korsningen Nygatan och Östergatan. Medborgarförslaget vill att kommunen gör något åt denna farliga korsning. Jag kan inte hjälpa att jag blir ganska förvånad. 
Jag åker ofta i korsningen och ser inga problem med den. Men kanske är det problem under vissa tidpunkter, t ex på morgonen när alla skolbarn från Nordstan beger sig till Holmängenskolan och människor till sina arbetsplatser.
Victor Haglund från Frändefors har återigen lämnat in ett medborgarförslag. Han skriver att ungdomar inte känner sig välkomna i Frändefors:
“För det finns ingen plats för oss att samlas på. Vi går runt från plats till plats och blir bortkörda.”
Victor vill att kommunen fixar en multiarena i Frändefors! Punkt!
Peter Bryntesson har skrivit två medborgarförslag som har utretts/beretts i kommunen. Nu ska kommunfullmäktige avslå både förslaget om solpanelparker på parkeringsytor och en satsning på vertikala vindkraftverk. (Se “Kommunstyrelse 7 maj!!”.)
Göran Svensson (MBP) ska äntligen få en motion bifallen! Fullmäktige anser att det är helt riktigt att det införs digitala anslagstavlor i Brålanda, Vargön och Vänersborg. Kanske går Svensson upp och kompletterar med att yrka att även Frändefors ska få en tavla. Kanske i närheten av den framtida multiarenan…
Det finns några ärenden som är av mer formell karaktär och som antagligen inte leder till några diskussioner. Det handlar om investeringspengar. Kanske kan det dock vara på sin plats att påpeka att samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025, ärende 9, utökas med 3 milj kr för verksamhetsanpassning av Birger Sjöberggymnasiet. Kunskapsförbundets direktion har nämligen beslutat om att bilda ett estetiskt centrum på Birger Sjöberggymnasiet från och med höstterminen 2025. En glädjande nyhet!
Kommunfullmäktige ska godkänna” Årsredovisning för 2024” för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Förbundsdirektionen i NÄRF liksom de enskilda förtroendevalda ska också beviljas ansvarsfrihet för 2024. Som alla förhoppningsvis känner till vid det här laget finns inte NÄRF längre. NÄRF har slagits samman med räddningstjänstförbundet “Mitt Bohuslän” (Uddevalla, Munkedal och Lysekil) och heter nu “Räddningstjänsten Fyrbodal”.
Den sista ärendet är både unikt och intressant – “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”. Det handlar om Gunnar Lidells (M) avsägelse. Jag gissar att det blir några ledamöter som vill säga några ord i denna sak. Jag känner i varje fall till en… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
Sammantaget blir det nog ett kort och lugnt sammanträde imorgon. Sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV. Eller via “Radio Trollhättan”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer