Arkiv
KF i onsdags (14/12)
Kommunfullmäktige i onsdags var inte riktigt bara Nunntorp. Även om Nunntorp upptog det mesta av tiden.
Sammanträdet började med att årets kulturstipendium delades ut. Pristagaren, den frändeforsbördige konstnären och målaren David Claesson, var emellertid inte på plats. Priset mottogs istället av en släkting till David Claesson.
Närvarande 
var däremot mottagaren av kulturpriset. Det var ingen mindre än Peter Johansson som förärades priset. Johansson fick det bland annat som ett erkännande för sitt mångåriga arbete med att sprida kunskap om kommunens historia.
Det var ett mycket välförtjänt pris. Peter Johansson besitter en gedigen kunskap och har en stor förmåga att trollbinda sin publik när han förmedlar den. Något som han också gav exempel på i sitt tacktal.
Och sedan var det dags för barn- och utbildningsnämnden att dela ut årets pedagogiska pris.
Två olika arbetslag delade på priset – ett arbetslag från Tenggrenstorps förskola och det andra från Kumlienskolan.
Camilla Husberg från Kumlienskolan mottog priset som representant för arbetslaget. Och hennes tacktal glömmer man inte heller i första taget…
Anna Hermansson och Annika Johansson mottog priset för Tenggrenstorps förskolas räkning.
Det finns många hårt arbetande, engagerade och oerhört duktiga pedagoger i Vänersborg, som visar prov på en fantastisk kreativ och lustfylld pedagogik. All heder åt pristagarna.
Prisceremonierna följdes av att kommunen bjöd pristagarna och ledamöterna av kommunfullmäktige på en enkel förtäring. Jag vet inte om detta berodde på att Lutz Rininsland (V) var ordförande för sammanträdet denna kväll. Eller om även den ordinarie ordföranden Lars-Göran Ljunggren (S) hade bjudit deltagarna på detta. (Fast det vet jag att han hade gjort…)
Det var hur som helst ett mycket trevlig inslag.
Ärendet om återkallandet av Bo Carlssons (C) uppdrag som en av Vänersborgs representanter i direktionen för NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) togs inte upp denna kväll. (Se TTELA.) Det var ju som bekant Gunnar Lidell (M) som hade lagt detta yrkande, eftersom Carlsson har vägrat att avgå trots att han inte beviljades ansvarsfrihet av Vänersborgs fullmäktige. (Se ”Lidell vill entlediga Bo C från NÄRF!”.)
Lidell hade helt enkelt lämnat in sitt yrkande för sent. Det kommer följaktligen inte att behandlas förrän nästa år… Fast det är förvisso inte särskilt långt dit.
Bo Carlsson har en hel mängd frågor att begrunda över julhelgen… Det är inte bara yrkandet om återkallandet av uppdraget i NÄRF, Carlsson lär också behöva fundera på varför han som en av de ledande representanterna för den styrande minoriteten inte får igenom ett enda större beslut i fullmäktige…
Eller hur han ska handskas med det eventuella åtal som kan följa på den skövling av fornminnen på sin mark som han är ansvarig för… (Se ”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…”.)
Jag tror inte att Bo Carlsson kommer att få en särskilt trevlig jul… Även om han får ett mycket helhjärtat stöd av sin ”regeringskollega” Marie Dahlin (S), som från talarstolen tyckte att alltihop liknade:
”en personlig vendetta.”
Kanske Marie Dahlin (S) också skulle ta sig en funderare över julhelgen på Bo Carlssons lämplighet som ”regeringspartner”… Och kanske om hon överhuvudtaget ska sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande resten av mandatperioden…
Och varför inte? Kanske skulle även den tredje medlemmen i det styrande triumviratet också ta sig en funderare… Jag tänker på Marika Isetorp (MP) som i stort sett är osynlig i politikens Vänersborg. Förutom på alla bilder från olika arrangemang. I onsdags tyckte Isetorp att det var oppositionens fel att allt går snett för de styrande partierna:
”Stefan i Vänsterpartiet skyller på kommunledningens passivitet i stället för att ta ansvar själv…”
Jag tror inte att Marika Isetorp riktigt förstår vad det innebär att styra en kommun…
Nunntorpsdebatten fortsätter i de sociala medierna, även om den har ”tunnat ut” betänkligt. Några diskuterar om att regionen borde utsträcka sin tidsgräns innan den går ut med försäljning på den öppna marknaden. Det visar nog, anser jag, att dessa inte tycker att en fortsatt naturbruksskola är det viktigaste med Nunntorp. Ingen aktör med intresse av att starta en skola skulle under nuvarande omständigheter hinna lämna in en ansökan till Skolinspektionen före den 31 januari 2017. Och det skulle innebära att en skola inte kan komma igång förrän tidigast höstterminen 2019. (Om ens då, när det redan finns 5 naturbruksskolor i regionen.) Kommunen skulle stå med tomma lokaler i 2,5 år och förlora hyresintäkter på 25 miljoner. (Visst skulle dock några miljoner kunna komma in på utarrendering av mark och skog.)
Vad som är de viktigaste argumenten för dem som fortfarande vill att kommunen köper Nunntorp vet jag inte.
Till sist noterar jag att TTELA:s journalist Niklas Johansson, som lyssnade på hela debatten i fullmäktige, sakligt och objektivt konstaterar i fredagens TTELA (se här):
”Nej-sidans argument var genomgående av praktisk natur (realistiska) medan andra sidan talade om vad man ville åstadkomma (önskedrömmar).”
Och:
”Men till saken hör att flera oppositionspolitiker under kvällen, med Lena Eckerbom Wendel (M) och Stefan Kärvling (V) i spetsen, ställde fullt relevanta frågor kring affären utan att få några riktiga svar.”
Det väntar förvisso återigen ett spännande politiskt år.
Vad sa Vänsterpartiet om Nunntorp?
Igår redogjorde jag för kommunfullmäktiges behandling av ärendet Nunntorp (se ”Ärendet Nunntorp”). När det gällde faktabitarna hänvisades i huvudsak till mina gamla bloggar. Några har faktiskt undrat vad detta var för faktabitar och vad som egentligen framfördes av Vänsterpartiet och mig. Därför tänkte jag helt enkelt publicera mitt manuskript från onsdagskvällen. Naturligtvis läser man inte helt innantill när man står på podiet framför alla ledamöter och åhörare, vilket gör att det jag faktiskt sa kan skilja sig från detta manuskript. Jag hade också en del ”oförberedda” repliker. Dessa finns inte med.
Jag kan också säga att flera i den borgerliga oppositionen framhöll vikten av att kommunen måste hushålla med sina pengar och prioritera sina investeringar. De framhöll att kommunen står inför stora investeringar på t ex förskole- och grundskoleområdet, men också på andra områden (jfr kommunhuset och sessionssalen). De menade att kommunen måste satsa på kärnverksamheterna i första hand. Något som jag för övrigt håller med om.
Det är ett långt manuskript som följer. Jag förstår att det inte blir någon ”kioskvältare”… Men kanske kan man se denna blogg som en extra gratisbilaga. Typ.
För att underlätta läsningen så är det uppdelat i avsnitt med olika rubriker. Om man inte orkar läsa allt, så kan man kanske läsa det eller de avsnitt som man är intresserad av. (Vissa centerpartistiska ersättare rekommenderas emellertid att läsa allt…)
====
Inledning
Många hoppas på att det ska bli som förr med Nunntorps naturbruksskola. Och det har jag full förståelse för. Och jag beklagar djupt att jag inte kan hålla med och säga att det blir så. Som jag ser det har kommunledningen omöjliggjort detta genom sitt passiva och viljelösa och initiativfattiga sätt att driva frågan. Och det beklagar jag.
Som politiker har också vi ett ansvar för att använda skattebetalarnas pengar med förnuft. Vi måste fatta beslut utifrån fakta och kunskap. Och jag är inte säker på att detta håller på att ske i Vänersborg. Det känns som att det just nu är mest önskedrömmar och fromma förhoppningar som är ledstjärnan i kommunledningens politik.
Bakgrund – Regionen
Den 22 september 2015 fattade Västra Götalandsregionens fullmäktige beslutet att lägga ner Nunntorp. Den borgerliga majoriteten bestående av centerpartister (inklusive Bo Carlsson), moderater, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister röstade för att tre naturbruksskolor skulle läggas ner.
Regionen driver som bekant sex skolor i Västra Götaland. Det styrande borgerliga blocket (inklusive miljöpartiet) beslutade alltså att lägga ner tre av dessa skolor – och behålla tre. Socialdemokraterna var för övrigt beredda att lägga ner fyra skolor och bara behålla två. Vilka fyra skolor socialdemokraterna ville lägga ner framgick inte av yrkandet i regionfullmäktige, antagligen av taktiska skäl…
Vänsterpartiet tog tidigt ställning för Nunntorp. Vid regionfullmäktiges möte yrkade Vänsterpartiet bland annat:
”Fastställa Regionutvecklingsnämndens uppdrag att beställa gymnasieutbildning inom naturbruk för ungdomar vid fyra skolor fr o m höstterminen 2017. Samtliga naturbruksskolor utvecklar egna profiler, men med följande inriktningar: … Nunntorp med inriktning lantbruk. Samtliga skolor ska även erbjuda särskola. … Det bör utredas hur samtliga skolor kan utveckla sin vuxenutbildning i dialog med berörda parter.”
Vänsterpartiet i regionen ville alltså behålla Nunntorp som naturbruksskola. Men våra representanter i regionfullmäktige fick inte gehör, förslaget röstades ner.
Och vilka de andra politikerna var som röstade för att avveckla Nunntorp behöver vi kanske inte räkna upp här, det framgår av omröstningslistan. Men Bo Carlsson var en av 76 ledamöter som röstade ja till regionstyrelsens förslag.
Faktiskt redan dagen efter regionbeslutet, när regionens naturbruksstyrelse avhandlade Nunntorps vara eller inte vara, så beslutade socialdemokraterna och den miljöpartistiske ordföranden (som i regionen alltså tillhör det borgerliga styret) att intagningen av elever till Nunntorp skulle stoppas redan hösten 2016. De borgerliga ledamöterna avstod för övrigt från att delta i det beslutet.
Bakgrund Vänersborg
Ingen i den samlade oppositionen har blivit riktigt klok på varför kommunledningen i Vänersborg inte har gjort mer för att driva ärendet om ett köp av Nunntorp.
På Strömmaskolan i Sätila, som också var en av de naturbruksskolor som regionen lade ner tillsammans med Nunntorp, träffades regionen och Hushållningssällskapet i Sjuhärad redan i oktober förra året och diskuterade ett övertagande. Hushållningssällskapet Sjuhärad har nu köpt upp Strömmaskolan och har fått ok från Skolinspektionen att starta upp en friskola.
Dingle Naturbruksgymnasium var den andra av de naturbruksskolor som regionen lade ner. Även här var det förhållandevis snabba ryck. Den 30 juni beslutade Munkedals kommunfullmäktige att förvärva fastigheten i Dingle. Dingleskolans Elevförbund har fått ja av Skolinspektionen för att starta en friskola där.
Jag vill med ovanstående exempel från Dingle och Strömma visa att det var ett helt annat tempo än det var i Vänersborg. I Vänersborg hände det nämligen ingenting…
Och detta trots att Marie Dahlin redan i februari inför en stor publik på 130 personer sa (Melleruds Nyheter 11 feb):
”Fastighets AB har hand om ärendet och vi ska diskutera frågan i mars. Sedan ska frågan upp i kommunfullmäktige i april, maj.”
Det var inte förrän den 21 mars som ordförande i Fastighets AB Vänersborg (FABV), Marie Dahlin, avgav en avsiktsförklaring om att förvärva Nunntorp. Men det innebar egentligen inget konkret. Sedan dröjde det till den 10 maj. Då beslutade FABV:s styrelse att:
”Fastighets AB Vänersborg (FABV) ger Vd:n i uppdrag att se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nunntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Sent vaknade ”syndarna”, skulle man kanske kunna säga, men fortfarande var det inget konkret som hände. Det var en utredning som skulle göras, en utredning som borde ha startat i och med regionens nedläggningsbeslut…
Till och med regionen reagerade på den exceptionella bristen på handlingskraft från Vänersborgs sida. I en information till Naturbruksstyrelsen den 5 oktober i år skrev en av regionens tjänstemän:
”Fortfarande osäkert hur försäljningsprocessen går. Kommunen har inte återkommit till Bengt kring ett ev köp varför processen för tillfället är avstannad.”
Utredningen, som FABV beslutade om den 10 maj, presenterades inte för kommunstyrelsen förrän den 17 oktober 2016… 13 månader efter regionfullmäktiges beslut. Och med utredningen restes egentligen fler frågetecken än de som besvarades…
Vänsterpartiet har varit öppna för att diskutera ett förvärv av Nunntorp. Men det underlag som lämnades inför kommunstyrelsesammanträdet reste alldeles för många frågor. Det gick inte att utläsa ur underlaget att det var lagligt eller ekonomiskt möjligt att Vänersborgs kommun (genom FABV) skulle kunna förvärva Nunntorp. Dessutom fattades det en hel del faktauppgifter.
De styrande partierna och Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) har visat en stor oförmåga och ovilja att driva ärendet. Om kommunledningen hade agerat i tid kunde flera av problemen ha lösts.
Köpeavtalet
Redan den första förutsättningen beslutsförslaget, ”köpesumman ska uppgå till högst 38 Mkr”, är tveksam. I denna summa ingår nämligen inte vissa lagstadgade avgifter. Det tillkommer direkt ytterligare ca 1,6 miljoner kronor. Och då blir det mer än 38 miljoner…
Sedan är det väl tämligen naivt att tro att kommunens, genom Fastighets AB Vänersborg (FABV), kostnader stannar där. Vänersborgs kommun ska själv stå för kostnaderna för alla dolda fel, något som kan öka kostnaderna med ytterligare ett antal miljoner. Det vet alla som har haft med fastighetsaffärer att göra. Dessutom behöver fastigheterna handikappanpassas, med t ex hiss, och nya IT-investeringar behövs. Det kommer att öka kommunens kostnader för Nunntorp tämligen omgående.
Ytterligare en sak kan möjligtvis tillkomma, nämligen lösöre och inventarier.
FABV beslutade nämligen den 10 maj att också köpa lösöret:
”… köpa fastigheten (inklusive lösöre)”
Lösöret ingår inte i summan 38 milj kr. Det handlar om maskiner, fordon, verktyg, bänkar och en hel massa andra saker. Det är mycket lösöre som behövs i alla de fastigheter som utgör Nunntorp. Och vill man ha djur, t ex grisar och kor, så får kommunen införskaffa det också…
Eller är det tänkt att den som FABV ska hyra ut Nunntorp till ska köpa in detta? Tänkte t ex Dalslands Naturbruksutbildning det? Nej.
I ansökan till Skolinspektionen skriver Dalslands Naturbruksutbildning:
”Lokalerna hyrs utrustade för skolverksamhet/inackordering (Vänersborgs fastighetsbolag (helägt av Vänersborgs kommun) förvärvar fastighet och inventarier i nu befintlig skolverksamhet).”
Dalslands Naturbruksutbildning hade i sina kalkyler räknat med att kommunen (FABV) också köper in lösöre och inventarier.
Vad lösöret, dvs fordon, maskiner och kor etc, är värderat till är för övrigt fortfarande sekretessbelagt av regionen.
Kommunen är hur som helst redan långt över 38 miljoner i köpesumma…
Hyran
Kommunen behöver, enligt det underlag som vi har på bordet, årliga hyresintäkter på ungefär 10 miljoner kronor för att det ska gå runt, och då är ändå inte alla kostnader inräknade. Inte ens Dalslands Naturbruksgymnasium hade tänkt betala ens hälften av denna summa på 10 milj kr om de hade fått tillstånd att starta en skola på Nunntorp.
Och i nu-läget finns inga hyresgäster. Det blir kommunen som i så fall får betala för tomma lokaler.
Visst kan kommunen få in ett antal miljoner i arrende för åkermark, intäkter från skogen, eventuell uthyrning av bostäder och restaurang eller något annat från andra aktörer, men enligt de flestas bedömning så kommer dessa intäkter att ligga långt ifrån de 10 miljonerna som skulle behövas för kommunen.
Utbildning
Den andra förutsättningen i beslutsförslaget, ”syftet med köpet är … att bedriva utbildning/naturbruksgymnasium och särskolegymnasium samt vuxenutbildning i gröna näringar”, blir jag ärligt talat inte riktigt klok på. Vem ska bedriva utbildning på Nunntorp?
Dalslands Naturbruksutbildning AB, med Hushållningssällskapet som huvudägare, har klart och tydligt sagt att tåget har gått. Skolinspektionen har ju dessutom avslagit ansökan om att få starta naturbruksskola på Nunntorp och överklagandetiden har också gått ut.
Visst kan en ny ansökan lämnas in, men då kan en skola – med bara elever i åk 1 – inte starta förrän absolut tidigast hösten 2018. Det blir minst sagt svårt… Och det blir det oavsett vilket företag som tänker starta en utbildning.
Det är ju också så att en ny ansökan till Skolinspektionen för att starta en ny utbildning hösten 2018 måste vara inlämnad senast den 31 januari 2017, om en och en halv månad. Om inte det hinns med så kan en utbildning starta tidigast hösten 2019.
Och då riskerar kommunen att stå med tomma lokaler i 2,5 år. Och förlora 25 miljoner kr i missade hyresintäkter…
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) skrev i oktober 2015 ett brev adresserat till Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och Naturbruksstyrelsen, alla på en gång. Dahlin skrev bland annat:
”För att ge en ny huvudman möjlighet att ta över ägarskap och ledning av skolan är det av största vikt att intagningsstoppet för naturbruksskolan Nuntorp hävs. En första förutsättning för ett övertagande är att det faktiskt finns en fungerande verksamhet att ta över och driva. Vänersborgs kommun vädjar därför att beslutet om intagningsstopp till naturbruksskolan Nuntorp omedelbart upphävs.”
Beslutet upphävdes inte.
Men Marie Dahlin ”upphävde” sin tidigare uppfattning… Det är tydligen inte längre en förutsättning för ett övertagande att det faktiskt finns en fungerande verksamhet att ta över och driva.
Nu är det väl inte bara jag som ser att det i förslaget står:
”Syftet med köpet är främst … att bedriva utbildning”
”Främst”…?
Det är som jag ser det en tydlig gardering. Det visar att de som har lagt förslaget inte är särskilt säkra på att det finns någon som vill starta utbildning. Och hur skulle de kunna vara det, det finns ju ingen som har anmält intresse av att bedriva utbildning förutom Dalslands Naturbruksutbildning AB.
Formuleringen ”… främst …” får mig att undra hur sverigedemokraterna resonerar. Ser inte sverigedemokraterna att chanserna att någon vill bedriva utbildning med all sannolikhet är försvinnande små? Sverigedemokraterna var nämligen oerhört tydliga i sitt ursprungliga yrkande med att förutsättningen för ett köp av Nunntorp för deras del var just att bedriva utbildning.
Är sverigedemokraterna på väg att bli lurade av de rutinerade politikerna i socialdemokraterna och centerpartiet?
Vi ska också komma ihåg att regionen lade ner skolorna bland annat för att elevantalet minskade. Regionen såg ingen möjlighet att bedriva naturbruksutbildning på sex skolor i regionen. Nu blir Dingle och Strömma friskolor. Och regionen har kvar tre. Det betyder att fem av de ursprungliga sex driver naturbruksutbildning.
Det får mig att undra, var ska ett ev naturbruksgymnasium på Nunntorp få elever ifrån?
Fastighets AB Vänersborg (FABV)
I FABV:s ägardirektiv definieras bolagets ekonomiska mål:
”Uthyrning av bolagets fastigheter ska ske på marknadsmässiga villkor. Bolaget ska arbeta utifrån en avkastningsnivå på 4 procent av eget kapital.”
FABV måste gå med vinst. Och hur ska det gå till om FABV förvärvar Nunntorp?
I ägardirektivet:
”Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun möjlighet att ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
I ägardirektivet står det uttryckligen, innan bolaget fattar beslut. Som jag ser det så måste, om nu kommunfullmäktige idag säger ja till kommunstyrelsen förslag, FABV fatta ett nytt beslut i frågan.
Juridik
Det finns en hel del juridiska funderingar i underlaget på ett kommunalt köp av Nunntorp.
Jag ska ta upp några.
Överhuvudtaget, som det står i underlaget, är befogenheten att tillgodose enskilda företags lokalbehov starkt begränsad. Det måste finnas särskilda skäl om detta är möjligt. För grundsatsen i Kommunallagen är:
”att kommunala åtgärder, som huvudregel, ska ha en allmän inriktning [och den inriktningen] har ansetts överträdd när det är fråga om att uppföra industribyggnad för huvudsakligen ett enda företag”
Det står vidare i underlaget:
”Både KL (Kommunallagen; min anm) och BfL (lagen om vissa kommunala befogenheter; min anm) ger … klart besked om att individuellt anpassad lokalhållning åt enstaka företag faller utanför kommunens ordinära kompetens och att kommunala kapitaltillskott till näringslivet inte får ske på detta sätt.”
Ett kommunalt köp av Nunntorp för att sedan hyra ut fastigheten till ett aktiebolag för att bedriva friskola skulle således kunna vara ett brott mot Kommunallagen.
Dalslands Naturbruksgymnasium AB skriver i sin ansökan till Skolinspektionen för att få starta en skola:
”Dalslands Naturbruksgymnasium AB kommer att hyra undervisningslokaler av Vänersborgs Fastighets AB helägt av Vänersborgs kommun.”
I ansökan står det också:
”Lokalerna hyrs utrustade för skolverksamhet/inackordering (Vänersborgs fastighetsbolag (helägt av Vänersborgs kommun) förvärvar fastighet och inventarier i nu befintlig skolverksamhet).”
I det juridiska avsnittet i underlaget står det att kommunen inte enligt lagen får tillhandahålla ”specialanpassade lokaler”:
”I författningskommentaren … nämns att avsikten med befogenhetslagen inte är att det ska vara fråga om specialanpassade lokaler.”
Och som det ser ut nu är lokalerna på Nunntorp synnerligen ”specialanpassade” för undervisning.
Vi har EU också.
Marie Dahlin sa från talarstolen i fullmäktige den 22 juni:
”Jag höll på att säga att det är värre än så. Man måste till och med tala om för EU nu, om fullmäktige ska hjälpa till och göra en sån affär. Så jag är inte rädd för kommunfullmäktige i Vänersborg utan det är väl mer vad EU har talat om för oss att vi har gjort fel förut.”
Visst säger Marie Dahlin egentligen att hon också befarar vad EU ska säga om en eventuell fastighetsaffär.
I underlaget:
”EG-rättens statsstödsregler innebär att alla företag som utgångspunkt ska drivas utan stöd från det allmänna. … Exempel på statsstöd är upplåtande av byggnader gratis eller till ett pris som understigande rådande marknadsmässiga priser.”
Jag vet inte om kommunledningen och sverigedemokraterna kör i en optimistisk anda och hoppas att allt ordnar sig. Och visst, det kan det kanske göra. Men det är en chansning, trots att Vänersborg och Fastighets AB Vänersborg har varit föremål för EU:s granskning förr… Och då gick det inte så bra… Den minnesgoda kommer säkert ihåg att EU konstaterade ett olagligt kommunalt stöd till ett privat företag i samband med Toppskandalen för några år sedan. Vänersborgs kommuns agerande var oförenligt med EU:s inre marknad…
Avslutning
Om kommunledningen hade agerat i tid kunde flera av problemen ha lösts. Men kommunledningen har schabblat, tvekat, fördröjt, slarvat, underskattat och brustit i handlingskraft. Som ärendet Nunntorp har skötts av den styrande minoriteten så har tåget redan gått.
Däremot kan ju andra intressenter bli desto gladare om inte kommunen köper Nunntorp. Och andra intressenter lär ju inte saknas, i varje fall inte av debattinlägg, insändare, inlägg på sociala medier att döma. Om inte kommunen (FABV) köper Nunntorp så kommer Västra Götalandsregionen nämligen istället att påbörja en försäljning av fastigheten på den öppna marknaden.
Så kanske blir slutet ändå gott när det gäller affären Nunntorp. Även om kommunen genom FABV inte köper fastigheten.
Och som jag sa inledningsvis. Många hoppas på att det ska bli som förr med Nunntorps naturbruksskola. Och det har jag fortfarande full förståelse för. Och jag hade, som jag sade inledningsvis, önskat att jag kunde stå här och ge beskedet att det nu ska bli en naturbruksskola. Men jag kan inte det. Som jag ser det har kommunledningen genom sitt passiva sätt att driva frågan omöjliggjort detta. Och det beklagar jag djupt.
Men vi måste komma ihåg. Vi politiker har ett stort ansvar att använda skattebetalarnas pengar med klokskap och förnuft. Vi måste fatta beslut utifrån fakta och kunskap. Men just nu känns det som att det är mest önskedrömmar och fromma förhoppningar som är ledstjärnan i kommunledningens och sverigedemokraternas politik.
Och så får det inte vara.
Därför yrkar jag avslag på kommunstyrelsens förslag.
Ärendet Nunntorp
Igår hade kommunfullmäktige en maratondiskussion om Nunntorp. Skulle fullmäktige godkänna att Fastighets AB Vänersborg (ett kommunalt aktiebolag) förvärvade (köpte) Nunntorp, eller inte? Fullmäktiges svar blev – inget av det. Hela ärendet återremitterades nämligen.
Vid återremittering av ett ärende gäller inte majoritetsbeslut. Det räcker med att 1/3 av ledamöterna röstar för en återremiss för att ärendet ska gå tillbaka för ytterligare utredning. Och eftersom det finns 51 ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige så krävs det ”bara” 17 ledamöter för en återremiss. Och tillsammans har moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna och Vänsterpartiet 21 ledamöter.
Det betyder att ett köp av Nunntorp varken besvarades med ja eller nej. Frågan ska nu utredas vidare och komma tillbaka till fullmäktige.
I praktiken är återremissen ett nej till ett kommunalt köp av Nunntorp, eftersom Västra Götalandsregionen, som äger Nunntorp, ville ha besked idag, eller i varje fall innan jul, från Vänersborgs kommun. Och nu får inte regionen det. Regionen kommer efter årsskiftet därför att gå ut på den öppna marknaden för att sälja Nunntorp. (Om inget ändras i planerna.)
Ärendet Nunntorp började med att Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han förklarade sig jävig.
Carlssons jävsförklaring var en stor överraskning för de flesta ledamöter, i varje fall i oppositionen. Bo Carlsson hade ju deltagit i hela processen, både som styrelseledamot i FABV (=Fastighets AB Vänersborg) och som politiker i kommunstyrelsen. Varför han helt plötsligt, just idag, blev jävig svarade han inte på. Däremot började Carlsson argumentera för sin ståndpunkt i frågan. Fast han var jävig… Det slutade med att ordförande för kvällen, Lutz Rininsland, fick avbryta Carlsson.
Jag tror att Carlsson var rädd för att beslutet skulle överklagas utifrån hans jäv. Och då tog han ”det säkra före det osäkra”. Fast jag tror att det egentligen var för sent. Om ett beslut hade fattats av fullmäktige igår, så tror jag ändå att det kunde ha överklagats. Carlsson har ju deltagit hela vägen, både som ledamot i kommunstyrelsen och, framför allt, i FABV. Och nu ”erkände” han ju dessutom sitt jäv… För visst var Bo Carlsson (C) jävig, och har så varit under hela processen. Det råder ingen tvekan om det. Bland mycket annat är han ledamot i Dalbo hushållningsgilles styrelse, som är en underförening i Hushållningssällskapet. Som för övrigt enligt senaste årsmötesprotokollet planerar/planerade aktieköp i Dalslands Naturbruksutbildning AB. Det var också detta medlemskap som Carlsson angav som skäl.
I den långa debatten ställde oppositionen en mängd frågor, den framförde undringar och funderingar kring Nunntorp. Frågorna handlade om ekonomi, förväntade inkomster, utgifter i form av dolda fel, tillgänglighetsanpassning och IT, juridik (kommunallagen och EG-rätten), om lösöret också skulle köpas, om prioriteringar av kommunala investeringar, vem som skulle driva en eventuell utbildning, om det fanns några intressenter, om Fastighets AB:s ägardirektiv osv osv. (Läsare av denna blogg är väl ganska väl förtrogen med dessa funderingar och frågor antar jag. Därför återger jag inte argumenten igen.)
Oppositionens ledamöter, måste jag säga, var mycket pålästa och kunniga. (Och visst, jag räknar mig själv dit.) Men de styrande partierna (S+C+MP), sverigedemokraterna och välfärdspartiet gav inga som helst svar eller nya faktauppgifter. Istället möttes oppositionen av önsketänkanden och fromma förhoppningar och ibland mer eller mindre
ogenomtänkta argument. Och ibland undrade jag om några av de styrande ledamöterna hade läst underlaget…
Anders Strand (SD) trodde att möjligheterna skulle bli större att bedriva utbildning på Nunntorp om kommunen köpte fastigheten än om något privat bolag gjorde det. Madelaine Karlsson (S) menade att ett köp visade att man hade en tro på Brålanda. Ola Wesley (SD) tyckte att en levande landsbygd krävde Nuntorp. Annalena Levin (C) sa att fullmäktige skulle lita på FABV, dvs Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). (Detta trots att Carlsson strax innan hade förklarat sig jävig.) Mats Andersson (C) ansåg att politiken uttryckte en viljeinriktning. Reidar Eriksson (S) menade att kommunen skapade förutsättningar för utbildning. Marie Dahlin (S) sa att hon trodde på landsbygden och att det var en satsning på framtiden.
Ingen av dem förklarade hur en tro på Brålanda eller landsbygden eller framtiden eller hur en viljeinriktning skulle kunna betala underhåll, renoveringar, räntor och amorteringar…
Bo Dahlberg (S) erkände faktiskt att det inte fanns några fakta, vilket var ett slags moment 22 som han sa, men att ett köp av Nunntorp visade på en vidsynthet, framåtanda och optimism. Vilket för övrigt, precis som Marie Dahlins inlägg, lät som ett eko från den tid då i stort sett identiska argument framfördes för att bygga arenan.
Jag överdriver inte, oppositionen fick inga som helst svar på sina frågor, inga faktaargument framfördes som bringade klarhet, inga ekonomiska kalkyler presenterades – det var bara önskedrömmar som framfördes. Bara.
Jag ställde t ex samma fråga till flera av dessa talare, om de kunde upplysa fullmäktige om vilka intressenterna för att bedriva utbildning på Nunntorp var. Ingen svarade överhuvudtaget, förrän Marianne Karlsson (C) slutligen sa att det visste hon inte.
Nä, det visste nog ingen vem som ville bedriva utbildning på Nunntorp. Av den enkla anledningen att det med all sannolikhet inte finns några intressenter. Men dessa ledamöter trodde och hoppades, de trodde och hoppades att utbildningsföretag skulle ställa sig i kö för att bedriva utbildning. Om kommunen bara köpte Nunntorp…
Den här typen av argument duger inte. Det har hänt alltför ofta under socialdemokratisk och centerpartistisk ledning förr, ibland med ekonomiskt förödande resultat. Det går inte att som Marianne Karlsson (C) säga, att om bara kommunen köper Nunntorp för 38 miljoner kronor så kan vårbruket komma igång på Nunntorp nästa år…
Jag förstår att det finns många som är besvikna på att kommunfullmäktige inte beslutade att köpa Nunntorp, men som jag ser det måste beslut, i synnerhet i den här storleksordningen, fattas utifrån fakta och kunskap.
Och det gick inte att rösta ja utifrån de premisser som presenterades i underlaget. Det hade varit synnerligen oansvarigt gentemot Vänersborgs skattebetalare.
Men hade kommunledningen, dvs Marie Dahlin (S) och den jävige Bo Carlsson (C), drivit frågan med större ambition och kraft från början så hade utgången kunnat bli en annan. Regionen beslutade ju faktiskt att lägga ner Nunntorp redan den 22 september 2015. För övrigt ett beslut som Bo Carlsson var med om att fatta. Hade processen kommit igång i tid och inte förrän i mitten på oktober (2016!) så är jag övertygad om att vi kunde ha fått tillfredsställande svar på de flesta frågor.
Det är nästan så att jag tror att Marie Dahlin och Bo Carlsson inte själva trodde på idén att köpa Nunntorp, men av opportunistiska skäl ville att oppositionen skulle få bära hundhuvudet…
Jag hoppas hur som helst att de styrande lär sig av det som hände, lär sig att oppositionen i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet vill ha ”ordning och reda” och kunskap och fakta på bordet innan beslut fattas. Vi vill inte fatta beslut utifrån förhoppningen att allt ska ordna sig av sig självt.
Strax efter att Lutz Rininsland svingat klubban och förklarat mötet avslutat kl 22.40 kom den centerpartistiske ersättaren Henrik Jansson fram till mig och ville ställa några frågor – om varför jag var emot ett köp av Nunntorp. Och jag som hade pratat i 30-40 minuter under kvällen om just detta…
Utanför kommunhuset slöt ytterligare två centerpartister upp.
Den ene påstod att det var mitt och enbart mitt fel att Nunntorp lades ner. Nu kunde hans sondotter inte gå i 3:an till hösten. Och visade därmed att han inget förstått. Det hade inte blivit någon utbildning på Nunntorp i höst oavsett utgången av sammanträdet. Det är Västra Götalandsregionen (inklusive hans partibroder Bo Carlsson) som har lagt ner Nunntorp och det finns ingen som skulle ha bedrivit undervisning nästa höst. Dalslands Naturbruksutbildning fick ju nej av Skolinspektionen för att starta en friskola.
Det var si och så där med kunskapen. Centerpartiets ordförande Ingvar Håkansson var den tredje i ”församlingen”. Han kastade glåpord, personliga förolämpningar och kränkningar omkring sig. Det var faktiskt lite obehagligt och något som jag tidigare inte har upplevt som politiker.
Och Ingvar Håkansson fortsatte senare under kvällen med att utgjuta sin vrede på Facebook. Och han hittade naturligtvis det ultimata argumentet:
”Idag lider jag med alla moderater som nu ser vilka ledamöter de röstat in i fullmäktige. Att kommunister inte har bättre vett var ju redan känt.”
Håkansson ifrågasatte helt enkelt oppositionens intelligensnivå. (Vilket han också gav uttryck för i ”samtalet” utanför kommunhuset.)
Och så kom det gamla ”kommunistepitetet” till heders. Det har jag inte hört, med undantag av några nazister på FB, sedan S Anders Larsson använde det i fullmäktigedebatten om nedläggningen av Huvudnässkolan. Men Håkansson använde epitetet redan under sammanträdet. Han skrev:
”Sitter nu på fullmäktige i Vänersborg. Där har just nu moderater och kommunister kastat sig i famnen på varandra och firar att de så här i juletid lyckats lägga ner Nuntorp och gjort 60 tal anställda arbetslösa”.
Håkansson förstod inte vad kvällens ärende handlade om. Han förstod inte att det var Västra Götalandsregionen, inklusive Bo Carlsson, som hade lagt ner Nunntorp, och att kommunfullmäktige diskuterade ett köp av fastigheten. Och att de anställda ändå inte hade haft någon anställning till hösten, eftersom det inte ska startas någon skola då. Oavsett beslut.
Och vad då firade? Det var väl ingen som firade. Vilket Håkansson för övrigt senare kom på att det gällde också andra partier:
”Kd och liberalerna är också med och firar att de har lagt ner Nuntorp.”
Det var mitt första personliga möte med centerpartiets ordförande Ingvar Håkansson. Jag hoppas att det också blir det sista.
Jag kan inte heller låta bli att återge slutet på ett inlägg av Annalena Levin (C) (på ett av Ingvar Håkanssons inlägg på FB):
”Jag beklagar verkligen beslutet och ser med spänning fram emot vilken av de jäviga ledamöterna som kommer köpa Nuntorp nu då för det måste väl vara den personliga vinningen de har att vara jäviga på. Eller vad var deras orsak tro?”
Det måste vara partikamraten Bo Carlsson (C) som Levin (C) tänker på. Han är den ende av de jäviga som brukar mark i Brålanda…
Nunntorp har sjabblats bort av de styrande i Vänersborgs kommun. Oavsett beslutet igår så hade det inte blivit som förr. En skola på Nunntorp hade ändå inte kunnat komma i gång kommande höst. Och är det något utbildningsföretag som vill starta skola någon gång i framtiden, vilket det troligtvis inte finns, så hade en skola inte kunnat starta förrän tidigaste hösten 2018. Med tanke på att sista ansökningsdatum för att bedriva en friskola hösten 2018 går ut den 31 januari 2017, så hade en skola antagligen, om det hade funnits intressenter, inte kommit igång förrän hösten 2019.
Det är varken sjysst eller hederligt att påstå att gårdagens återremiss innebär en nedläggning av Nunntorps skola. Det är Västra Götalandsregionen, inklusive Bo Carlsson, som har lagt ner skolan.
Ansvaret faller tungt på Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C).
Lidell vill entlediga Bo C från NÄRF!
”Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 22 juni 2016 beviljades Bo Carlsson i sin egenskap av förtroendevald i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, ej ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015.”
Så börjar ett yrkande som diariefördes idag.
Det är Gunnar Lidell (M) som har lämnat in ett ärende som han vill att fullmäktige ska behandla redan imorgon onsdag. Ärendet har rubriken:
”Beslut om entledigande från uppdrag”
Och det är ord och inga visor.
Gunnar Lidell vill att kommunfullmäktige återkallar Bo Carlssons (C) uppdrag i NÄRF.
Det är brukligt i Sverige att personer som inte beviljas ansvarsfrihet avgår ”frivilligt”. Det är ett ganska självklart beslut, de har ju inte längre sina ”uppdragsgivares” förtroende…
Men visst kan man överklaga beslutet om man inte är nöjd med det av någon anledning. Det tycker jag är helt på sin plats. Och det gjorde Bo Carlsson. Förvaltningsrätten i Göteborg avslog emellertid hans överklagan. (Se ”Bo Carlssons överklagan avslås!”.) Och då finns det inget annat att göra för personen ifråga än att ta konsekvenserna. Dessutom utvecklade ju flera talare i fullmäktige, bland annat jag själv (se ”NÄRF och ansvarsfrihet” del 1, del 2 och del 3), orsakerna till att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet. Det var en lång rad av tillkortakommanden, för att uttrycka det milt, som han hade visat.
Bo Carlsson vägrar avgå.
Och vad gör kommunfullmäktige då?
Kommunallagens kap 4, § 10:1 ger fullmäktige möjlighet och rätt att återkalla uppdraget:
”10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Vilket är det som Gunnar Lidell nu yrkar:
”Kommunfullmäktige beslutar … att entlediga Bo Carlsson (C), från uppdraget som ledamot i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) med omedelbar verkan.”
Och enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting – se här, sid 7) kan också ett sådant beslut av fullmäktige:
”fattas direkt utan ytterligare beredning”
Det betyder, såvitt jag förstår, att fullmäktige redan imorgon kan återkalla Bo Carlssons uppdrag i NÄRF. Ärendet behöver inte gå via t ex kommunstyrelsen. Det som talar mot ett avgörande imorgon är att yrkandet inkom först idag.
Och man kan kanske tycka att Gunnar Lidells yrkande borde ha inkommit tidigare. Beslutet om att inte bevilja Carlsson ansvarsfrihet togs ju redan den 22 juni. Men det har att göra med att Bo Carlsson inte har skrivit på delgivningskvittot förrän nu. (Det skrev jag om i söndags, se ”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…”.)
Gunnar Lidell (M) skriver i sitt yrkande:
”Förvaltningsrätten lyckades inte nå Bo Carlsson, varken via första eller andra delgivningen, således begärdes om ”Forcerad delgivning”. … Förvaltningsrätten beställde på förekommen begäran delgivning med hjälp av Polisens delgivningscentral i början av nov, vilket också verkställdes 2016-12-08.”
Det är ju faktiskt lite beklämmande att NÄRF:s ordförande och tillika kommunstyrelsens
2:e vice ordförande inte sköter sina plikter.
Hur går omröstningen imorgon kväll då? Kommer kommunfullmäktige att återkalla Bo Carlssons (C) uppdrag?
När kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet den 22 juni så var det ju detsamma som att säga att fullmäktige inte tyckte att Carlsson skulle sitta kvar i NÄRF. Därför så tror jag att samma ledamöter som röstade för att inte bevilja ansvarsfrihet också kommer att rösta för att återkalla hans uppdrag.
Om nu ärendet avgörs imorgon…
Och om inte Bo Carlsson (C) väljer att föregå ett entledigande genom att avgå…
Rapport från dagens BUN (12/12)
Idag, dagen före det stora och högtidliga firandet av Lucia, så sammanträdde Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) för sista gången detta nådens år 2016. Men jag tror inte att det var för att årets stora högtider står för dörren, som mötet blev osedvanligt lugnt. Det var nog snarare för att vi var överens om det mesta. Fast vissa ganska stora oenigheter kunde emellertid anas bakom de muntra fasaderna. Det blir dock tillfälle för nämnden att återkomma till dessa. Idag var det inga beslut av den karaktären som fattades. (Jag tänker inte återge alla de fakta som jag redan har presenterat i min två bloggar före sammanträdet, utan hänvisar till dem för den som vill veta mer – ”Ekonomi” och ”Norra skolan”.)
Nämnden fick däremot mycket, och viktig, information.
Verksamhetschef Tomas Granat presenterade en del siffror från Skolverket – som är synnerligen intressanta att ha i åtanke, bland annat när det är dags för budget 2018. (Och kanske 2017…)
Granat jämförde Vänersborg med genomsnittet i riket. (Siffrorna är från 2015.)
Förskola:
Inskrivna barn per årsarbetare: Vänersborg 5,92 – Riket 5,2.
Inskrivna barn per avdelning: Vänersborg 18,6 – Riket 16,7.
Kostnad (kr) per inskrivet barn: Vänersborg 127.800 – Riket 138.800.
Pedagogisk omsorg:
Andel inskrivna barn i enskild regi: Vänersborg 84% – Riket 43%.
Inskrivna barn per personal: Vänersborg 5,17 – Riket 4,6.
Kostnad per inskrivet barn: Vänersborg 106.400 – Riket 123.500.
Fritidshem:
Inskrivna barn per årsarbetare: Vänersborg 24,4 – Riket 21,9.
Kostnad per inskrivet barn: Vänersborg 32.300 – Riket 35.300.
Det är väl ingen överdrift att påstå att Vänersborg ligger tämligen långt efter det ”genomsnittliga Sverige” när det gäller satsningar på barnen. Vilket är synnerligen beklämmande tycker jag.
Och det ser inte bättre ut på skolans område…
Förskoleklass:
Antal elever per lärare: Vänersborg 20,4 – Riket 16,4.
Kostnad per elev: Vänersborg 42.100 – Riket 53.000.
Grundsärskola:
Antal elever per lärare: Vänersborg 3,9 – Riket 3,9.
Kostnad per elev: Vänersborg 355.400 – Riket 433.400.
Grundskola:
Antal elever per lärare: Vänersborg 12,6 – Riket 12,1.
Kostnad per elev: Vänersborg 91.400 – Riket 98.400.
Min uppfattning är att politikerna i Vänersborgs kommun måste välja vilket Vänersborg de vill ha. Vill de satsa på våra barn och ungdomar. Eller ska de satsa på stora investeringar som Nunntorp, Wargön Innovation, bostäder på ett översvämningshotat Sanden osv. Politikerna måste välja – de kan inte satsa på alltihop. Som en ledande socialdemokrat trodde när arenabeslutet fattades en gång i tiden… Ytterst är det naturligtvis vänersborgarna som bestämmer, på valdagen i september 2018.
BUN går enligt prognosen plus minus noll i år. När förvaltningen blickar framåt så ser det desto dystrare ut…
Det blir en mängd ökade driftskostnader på grund av investeringar, t ex Mulltorp och Rösebo, men också ytterligare några år framåt när den nya förskolan i kv Hönan ska byggas (det ser ut som om processen äntligen ska komma igång), Öxnered skola ska byggas till och en ny skola på Holmängen ska uppföras. Det behövs också en ny idrottshall för alla elever på Idrottsgatan… Till det har nämnden ett stort antal paviljonger som ska betalas.
Efter årsskiftet ska Kostenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen ta över personalen på skolköken från BUN. Kostenheten vill att BUN ska betala 3 milj kr mer än vad BUN självt har betalat när verksamheten drevs i egen regi. Ingen vet hur Kostenheten räknar. Min teori är att samhällsbyggnadsförvaltningen ”passar på” att anställa typ tre extra chefer för verksamheten. Som BUN ska betala…
Nämnden är med bara detta kanske uppe i en kostnadsökning på åtminstone 5 milj kr för nästa år.
Inför 2017 tillförs BUN ytterligare 11 milj kr. I beslutet, som var mini-alliansens (M+L+KD) förslag och som stöddes av Vänsterpartiet (alternativet var förslaget från S+C+MP som inte alls ville ge BUN dessa extra miljoner), är förutsättningen emellertid:
”om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än 10 elever (jämfört med BUNs budget 2017) ersätts nämnden per elev med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats för motsvarande plats under 2016.”
En onödigt omständlig passus kan jag tycka. Elevantalet ökar ändå i en grad som långt överstiger dessa ”reservpengar”. De 11 miljonerna räcker bara till hälften av den elevökning som förväntas år 2017…
BUN bör alltså få åtminstone 15 miljoner mer år 2016 än vad som är beslutat, enligt förvaltningen ännu mer…
Med andra ord, det måste till pengar för att kunna behålla den ”standard” som vi har idag i Vänersborg – en ”standard” som då ligger relativt långt under genomsnittet i Sverige. Och som borde, måste, höjas.
Nämnden diskuterade också det för BUN specifika budgetproblemet med att grundskolorna arbetar med läsår, medan kommunen i övrigt har kalenderår. En idé som lyftes var att, som en del andra kommuner gör, arbeta med 3-årsbudgetar. För enbart skolan då.
Men inte nog med detta…
Förvaltningen påtalade också svårigheterna att rekrytera legitimerade pedagoger. Det gäller både förskola och grundskola. Det är nog så att arbetsvillkor borde förbättras i kommunen och löner höjas…
Som sagt, Vänersborgs kommun står, återigen, inför ett vägval. Hur vill vi att kommunen ska se ut om 10 år? Vad ska Vänersborg prioritera?
Slutligen.
Norra skolan diskuterades också. Vi var några ledamöter som inte var nöjda med Fastighetsenhetens besked om att Norra skolan inte gick att bygga ut. Vi ”gamlingar” i nämnden påminde oss att den förre stadsarkitekten, som väl kan sägas var känd för sitt kulturella intresse och noggrannhet, sa att detta var möjligt. Och då var det nog det trodde vi. Vi ville gärna att Fastighetsenheten skulle titta på frågan igen…
Nämnden var enig om att en ny skola behöver byggas på Holmängen. Det är dock en förutsättning att en tunnel under järnvägen byggs så att Holmängen knyts ihop med Mariedal- och Torpaområdena. Jag tog också upp att förvaltningen kanske skulle titta på Tärnanskolan i relation till den nya skolan.
Och i skymningen kl 15.15 vandrade BUN-ledamöterna hemåt…
Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…
Helgen har gått, och går, i politikens tecken. Precis som de flesta vardagar…
Det har blivit mycket Nunntorp, ärendet om ett kommunalt köp är ju en av punkterna på onsdagens kommunfullmäktige. Det har blivit både fördjupning och sammanställning av fakta.
På fullmäktiges sammanträde kommer förhandlingarna för övrigt att ledas av ”åldermannen” Lutz Rininsland (V). Det beror 
på att samtliga ordinarie ordförande (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) är frånvarande. Och då får ”åldermannen” rycka in som ordförande. Och ålderman råkar vara Vänsterpartiets alldeles egen Lutz. Det är andra gången som Rininsland sitter ordförande.
En fråga som har valsat runt i media de senaste veckorna, och faktiskt blivit en riksnyhet, är den om att centerpartiets Bo Carlsson har skövlat ett fornminne på sin mark.
Det här har ingenting med kommunalpolitik att göra utan är en fråga för åklagare och polis, och kanske domstol, och Bo Carlsson. Det som jag tycker är politiskt intressant, det är vilka argument några ledande centerpartister använder för att försvara Bo Carlssons agerande.
Ingvar Håkansson, Centerpartiets lokala ordförande i Vänersborg, säger till GT (se ”Förundersökning mot grävande toppolitiker”):
”Han har inte grävt upp något kulturminne, han har rensat bort några buskar i sin åker. Att han skulle har rensat bort ett kulturminne är bara påhitt.”
Ingvar Håkansson föregår inte bara rättsprocessen, han inkompetensförklarar experterna och tjänstemännen på Länsstyrelsen, som efter besiktning på plats, är de som har polisanmält händelsen.
Det är ett synnerligen anmärkningsvärt uttalande av en politiker.
Och Ingvar Håkansson (C) fortsätter till GT:
”jag tycker att det är skrämmande om polisen ska syssla med sånt här när det finns så mycket skjutningar och annat som de borde ägna sig åt i stället.”
Det är precis som att polisen ska se mellan fingrarna på alla andra misstänkta brott, dvs de ska enligt Håkansson i praktiken bli ”lagliga”, så länge grova brott som skjutningar förekommer.
En av centerpartiets ersättare i fullmäktige går ett steg ännu längre:
”Dessutom är man tvungen att bryta mot lagar ibland när det är fel på lagar.”
Ersättaren anser det helt enkelt vara ok och rättfärdigt att bryta mot lagar som man inte gillar. Det är inte svårt att räkna ut vad som skulle hända i Sverige om alla invånare hade denna inställning. Det var många som argumenterade mot den centerpartistiske ersättaren i fullmäktige, på Facebook, men han stod fast vid sin uppfattning.
Jag undrar om dessa två lokala centerpartisters syn på rättsväsendet och Sveriges lagar är representativa för centerpartiet i stort…
Och på tal om rättsväsendet.
När Förvaltningsrätten har avkunnat en dom, så får de som är berörda av domen den utskickad till sig. I utskicket medföljer en blankett, ett delgivningskvitto, som man ska skriva på för att visa att man har tagit del av domen. Jag har själv skrivit på sådana här blanketter några gånger och skickat tillbaka dem påskrivna. Så klart. Det är egentligen först då som Förvaltningsrätten vet att att domen har blivit känd för de inblandade.
Av någon anledning så har Bo Carlsson inte skickat in sin delgivningsblankett/-kvitto till Förvaltningsrätten. Bo Carlssons överklagan avslogs av Förvaltningsrätten den 13 september. Så det var ett tag sedan… Det handlar alltså om Bo Carlssons överklagan av kommunfullmäktiges beslut att inte ge honom ansvarsfrihet för sin roll i NÄRF under år 2015.
Nu har emellertid Bo Carlsson skrivit på delgivningen, tre månader senare:
Det tycks dock inte ha varit helt lätt att få Bo Carlsson att skriva under… Det framgår av ordet:
”Stämningsmannadelgivning”
Jag citerar från Sveriges Domstolars hemsida (se här):
”Stämningsmannadelgivning sker normalt genom att en person med stämningsmannabehörighet lämnar en handling eller ett meddelande till delgivningsmottagaren. Detta delgivningssätt används främst när myndigheten inte har lyckats delge mottagaren på annat sätt.”
Tydligen har Bo Carlsson inte skickat in något papper överhuvudtaget, utan Förvaltningsrätten har sett sig nödsakad att utse en person, med stämningsmannabehörighet, för att personligen delge Bo Carlsson domen.
Ja, ja, man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…
.
PS. Tillägg kl 22.40.
Den centerpartistiske ersättaren i fullmäktige, som jag skriver om, menar att jag har missuppfattat vad han menade.
Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser
Vänsterpartiets motion om att kommunen skulle fortsätta att sköta om badplatsen i Väne-Ryr, som kommunen har gjort i 50 år, avslogs av kommunfullmäktige för en knapp månad sedan. (Se ”Gårdagens KF”.) Nästa onsdag (14/12) har fullmäktige sammanträde igen. På ledamöternas bord kommer det då att ligga en ny motion från Vänsterpartiet…
Vi vänsterpartister har dragit slutsatser och lärt oss av fullmäktiges avslag. Därför återkommer vi med en motion som är ”anpassad” till och utformad utifrån de argument som ”motståndarna” framförde. Denna gång kan kanske hela fullmäktige bli överens om riktlinjer för den kommunala skötseln av badplatser.
============
Motion om kommunal skötsel av allmänna badplatser
I november avslog fullmäktige motionen om att kommunen skulle sköta badplatsen i Väne-Ryr. Ett av de främsta argumenten i debatten var att kommunen ska behandla alla badplatser lika. Och eftersom det enligt badplatskartan på hemsidan ”Ung i Vbg.se” finns 15 badplatser i kommunen så skulle i så fall kommunen sköta dessa också.
Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, ställa upp och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på utvalda badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.
Det är 15 väldigt olika badplatser som upptas på kommunens ”badplatskarta” och vi är inte ens säkra på att just de verkligen finns och inte heller på om det finns fler. Badplatsen vid t ex Rörvik saknas, men dit vet vi att familjer åker.
De badplatser som kommunen sköter om är Boteredssjön och Sikhall (skötselansvarig: fastighetsenheten), Skräcklan (skötselansvarig: gatuenheten), Gardesanna och Nordkroken (skötselansvarig: serviceenheten). Och sedan sköts Ursand och Grönvik av Ursand Resort & Camping AB.
Av de 9 badplatser som är kvar är någon privat i den meningen att de med ett hus i närheten inte vill att badplatsen ska vara ”allmän, t ex badplatsen vid Gundlebosjön. Två av badplatserna är bara bryggor – som t ex Gaddes brygga i Blåsut och bryggan vid roddklubben i Fredriksberg (nära Gropbron). Det är väl frågan om att de här badplatserna kan kallas allmänna badplatser.
Någon badplats används antagligen mestadels av en begränsad grupp som ingår i en förening som vid Lillesjön. Andra badplatser har vi rent spontant svårt att tro att barnfamiljer (som inte bor väldigt nära badplatsen) tar sitt ”pick och pack” och åker till, t ex Åskaken eller Hästefjorden.
Det kanske inte blir så många badplatser kvar för kommunen utöver de fem där man idag har tagit på sig ”Skötsel och renhållning”. Det är dock en fråga för kommunen att utreda vilka badplatser det kan bli fråga om. Vi tror inte heller att det skulle bli speciellt kostsamt för kommunen, men detta måste naturligtvis utredas och kostnaderna vägas mot allmännyttan.
Vi yrkar att:
- att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel
- att utredningen föreläggs kommunfullmäktige som därefter beslutar sig för vilka slutsatser dessa underlag leder fram till.
BUN: Norra skolan
Igår bloggade jag om måndagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”December-BUN: Ekonomi”.) Då ”sparade” jag ett ärende…
TTELA hade idag en artikel om Norra skolan och den föreslagna nya skolan på Holmängen. (Se ”Ny skola kan byggas på Holmängen”.)
Jag är inte helt säker på var skolan är tänkt att ligga, kartorna i utskicket är inte lätta att tyda, men någonstans här förmodar jag:
TTELA skriver:
”Förvaltningen gör bedömningen att det är nödvändigt att bygga en ny F-6 skola med tre klasser i varje årskurs på Holmängen, för att avlasta befintliga skolor och för att skapa nya platser. Totalt är ytan beräknad efter 450 elever, med möjlighet till fler. Den tomt som anses bäst lämpad ligger i närheten av Kilgatan, intill Regionarkivet.”
Och det är (naturligtvis) helt riktigt. TTELA skriver också att det finns planer på en gångtunnel under järnvägen från Torpa- och Mariedalsområdet. Som jag ser det, så är detta ett måste om en ny skola ska byggas. Och enligt min uppfattning behövs det en ny skola på Holmängen.
Det är dock framtiden för Norra skolan som jag inte blir riktigt blir klar över. I beslutsförslaget står det:
”Att vidare utreda lämplig dimensionering av Norra skolan i samband med en eventuell projektering av en ny skola på Holmängen.”
Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan om en ”renovering av Norra skolan till att utgöra en två-parallellig F-6-skola”. Det har gått till så att förvaltningen har specificerat vilka funktioner som behövs och så har Fastighetsenheten tittat efter om detta kan ordnas på skolan. Och slutsatsen blir att:
”de funktioner som behövs inte kan rymmas inom nuvarande byggnad och det saknas möjligheter till utbyggnad och utökning av fastigheten.”
Och då tänker jag, vad är det då tänkt att bli av Norra skolan? Är planerna att det ska bli en en-parallellig skola? En lågstadieskola? Eller ska det bli någon ”blandning” med olika många klasser i de olika årskurserna? Eller…?
Nu ska inget beslut fattas på den här sidan årsskiftet, förslaget är ju att utreda vidare – med den inskränkningen att det inte kan bli en två-parallellig skola.
Men…?
Jag har tittat på utredningen som leder fram till slutsatsen att Norra skolan inte kan bli en två-parallellig skola, och jag känner mig inte riktigt tillfreds…
På Norra går det nu totalt 295 elever och det finns två paralleller i varje årskurs. Det finns också en grundsärskola och fritids. Det är trångt. Två fritidsavdelningar och expeditionen är placerade i det gamla skyddsrummet och tre fritidsavdelningar använder lokaler som används som klassrum under skoltid. Det saknas personalutrymmen och personalen har endast en toalett. Det är också trångt i matsalen. Nämnden har för övrigt försökt lösa en del av trångboddheten med två tillfälligt inhyrda moduler.
Och visst skulle skolgården kunna vara större och parkeringssituationen bättre…
Det är naturligtvis ingen bra situation. Det finns onekligen en del problem med ytorna på Norra…
Fastighetsenheten bedömer att en utbyggnad av skolan är olämplig, eftersom fastighetens yta är för liten. Fastighetsenheten bedömer också att det inte går att utöka fastigheten.
Den tidigare stadsarkitekten hade tankar på att det skulle gå att bygga ut Norra skolan – på grusplanen ut mot sjön. Någon har också sagt att det borde gå att ta mark från parken och bygga på. Jag vet inte, men det känns lite som att alla möjligheter kanske inte är helt uttömda.
När jag tittar på de krav som barn- och utbildningsförvaltningen ställer upp för en fungerande två-parallellig F-6-skola så är det väldigt stora krav. Det ska bland annat finnas ett grupprum, för 10 elever, till varje klass och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap ska kunna bedrivas. Och då undrar man kanske lite hur skolan kan fungera idag. Och också hur många andra LM-skolor i Vänersborg som har dessa utrymmen.
Visst, det skulle vara önskvärt, på varenda skola i kommunen, men om det nu inte är det på de andra skolorna, och på Norra idag, varför ska det vara det för Norra om några år?
Jag tror faktiskt inte att det är nödvändigt med ett grupprum för varje klass. Jag tror inte heller att det behövs NO/Teknik-salar. Det skulle vara viktigare med bättre undervisningsmateriel… Och legitimerade HKK-lärare lär det inte finnas stationerade på
kommunens LM-skolor. De finns på högstadierna och då är det nog bättre, precis som det är nu, att eleverna åker till t ex Torpaskolan för sin HKK-undervisning.
Det kanske också skulle gå att göra om fritidslokalerna i skyddsrummen till riktiga klassrum. Fastighetsenheten var faktiskt inne på det. Det kanske till och med skulle gå att flytta särskolan till en nybyggd skola på Holmängen. Det kanske skulle gå, och det vet jag att det gör, att göra så att lågstadiet hade rast vid en tidpunkt och mellanstadiet vid en annan, så att skolgården räcker till.
Och varför räknar förvaltningen med 25 elever i varje klass när den räknar med 20-25 för den nya skolan på Holmängen, som finns med i samma utredning? 60 elever mer eller mindre på en skola är mycket…
Jag kan inte värja mig från tanken att förvaltningen ”tar i” när det gäller kraven, just för att svaret ska bli att det inte går att ha en två-parallellig skola kvar på Norra. Jag hoppas att det inte är så. Det skulle nämligen vara önskvärt, som jag ser det, att Norra skolan även fortsättningsvis får vara just en två-parallellig skola.
Det är naturligtvis lätt att ha synpunkter och lätt att ställa frågor – det är svårare att ge svar. Men jag tror att har man utgångspunkten att ”det här ska vi lösa” så kanske svaren blir annorlunda.
Handlingarna inför nämndens möte kan laddas ner här.
December-BUN: Ekonomi
Nästa vecka, ”Luciaveckan”, blir en hektisk politisk vecka. På måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde och på onsdag kommunfullmäktige.
Det blir antagligen ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Handlingarna inför nämndens möte kan för övrigt laddas ner här.) Flera viktiga frågor ska behandlas. På förra mötet stod Blåsut skola i centrum, denna gång har turen kommit till Norra skolan…
En ny budgetprognos för år 2016 kommer att presenteras för BUN. Tidigare har nämnden jobbat utifrån ett prognosticerat underskott på drygt 3 milj kr. Men efter att alla pengar, statliga bidrag etc, har kommit på plats i räkenskaperna så tror ekonomerna nu att resultatet för året blir plus/minus 0. Och det är ju glädjande, i varje fall ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag kan inte låta bli att undra hur det hade sett ut om den styrande minoritetens (S+C+MP) budgetförslag hade gått igenom i fullmäktige… Den minnesgode erinrar sig säkert att oppositionen röstade igenom en budget som gav ett tillskott till BUN, utöver de styrandes förslag, på 16 miljoner kr…
De ”extra” pengarna har behövts till bland annat den stora elevökningen som har skett i kommunens förskolor och grundskolor. Det går just nu 4.796 elever i grundskolan (inkl grundsärskolan) och det är 266 elever fler än för ett år sedan. På fritids (inkl pedagogisk omsorg) går det 2.045 elever, vilket är 72 fler än förra året. Och på förskolorna (inkl pedagogisk omsorg) återfinner vi 2.096 barn. Det är 65 barn fler än i november 2015.
Det står dock hela 199 barn i kö till förskolorna, medan det bara finns 24 lediga platser kvar. Av dessa barn har 11 inte fått sitt förstahandsval på fyra månader.
Det är ingen bra situation. BUN har försökt lösa, och löst en del, med att hyra in moduler. Men nämnden skulle ha behövt en ny förskola i kvarteret Hönan på plats i det här läget. Men vad som sker med beslut om Hönan (som nämnden har fattat ett flertal gånger) vet jag inte. Det är nästan så att man kan tro att det fortfarande finns någon eller några i kommunledningen som förhalar verkställandet. Men det får vi antagligen mer information om på måndag.
Det är också en aning oroväckande att studera de olika enheternas budgetresultat. En skolenhet går med ett underskott på drygt 3 milj kr, medan två skolenheter gör ett överskott på vardera drygt en miljon kr. Det känns som att det har blivit något galet i resursfördelningen. Det kanske är läge att titta över denna?
BUN ska också fatta beslut om verksamhetsplanen och detaljbudgeten för år 2017. Det låter nog mer spännande än vad det är. Kommunfullmäktige har ju tilldelat nämnden en budget och nu ska pengarna fördelas på nämndens olika verksamheter. Och jag kan inte se något konstigt i förslaget från förvaltningen. Pengarna går ut till förskolorna och skolorna som de ska. Frågan är väl bara om pengarna räcker inför de stora utmaningar som förskolan och skolan står inför kommande år.
Det kan kanske vara på sin plats att påpeka att även denna budget beslutades av oppositionen, denna gång med en rösts övervikt (sverigedemokraterna avstod från att rösta) över de styrande partiernas (S+C+MP). Det ger 11 milj kr mer till barnen och eleverna än ursprungsförslaget.
När det gäller ekonomi och pengar är det tänkt att nämnden också ska höja avgifterna för maxtaxa för förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Bakgrunden är, och jag tror att jag gör det lätt för mig genom att helt enkelt citera från underlaget:
”Enligt … Skolverket … har förordningen avseende maxtaxan ändrats. Ändringen innebär att inkomsttaket indexregleras och Skolverket föreslår nya avgiftsnivåer för maxtaxa. I samband med denna ändring av förordningen så kommer Skolverket att minska bidragen till kommuner som tillämpar maxtaxa. För Vänersborgs del innebär detta minskade statsbidrag med 1.007.562 kr.”
Texten kanske inte är helt lätt att förstå, men det betyder rent konkret att avgifterna höjs, enligt följande:
Förskola, pedagogisk omsorg 1-5 år:
- Barn 1: 49 kr i mån (maxbelopp: 1.362 kr)
- Barn 2: 33 kr i mån (maxbelopp: 908 kr)
- Barn 3: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
Fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:
- Barn 1: 33 kr i mån (maxbelopp: 908 kr)
- Barn 2: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
- Barn 3: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
Det ska noteras att dessa siffror gäller maxbeloppet. Har man lägre inkomst blir höjningen mindre.
Det är tråkigt att höja avgifter. Det har en tendens att drabba de med lägst inkomst hårdast, men som jag ser det så är det nog en ofrånkomlig höjning. Eventuell kritik ska riktas mot de centrala myndigheterna.
Det är på förslag att nämnden ska gå till kommunfullmäktige (via samhällsbyggnadsnämnden) och begära pengar för en utbyggnad av Fridhems förskola och en ombyggnad av Mulltorps förskola.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ska fatta beslut om att begära ytterligare 3 milj kr, sammanlagt 14 milj kr, för att bygga ut Fridhems förskola med två avdelningar. Mariedals förskola ska nämligen slås ihop med Fridhem är det tänkt. Förskolan på Mariedal finns nu i tillfälliga lokaler på den gamla Habiliteringen. Det var tidigare tänkt att Mariedals förskola skulle flytta till den nya förskolan i kv Hönan…
Mulltorps förskola blir, som många har befarat, dyrare än beräknat. Det har bland annat att göra med att nya ritningar har tagits fram eftersom byggnadsnämnden avslog den tidigare bygglovsansökan. Nämnden behöver därför ytterligare 6,5 milj kr, totalt 17 milj, till ombyggnaden av Mulltorp.
Båda dessa ärenden, Fridhem och Mulltorp, måste till kommunfullmäktige för beslut. Om vi betänker att nämnden också ska fatta beslut om en helt ny skola F-6 på Holmängen, och har fattat beslut om en stor tillbyggnad av skolan i Öxnered, så kan var och en räkna ut att Vänersborgs kommun har en hel del stora och nödvändiga investeringar framför sig. Det kanske är läge att se t ex ett kommunalt köp av Nunntorp i detta ljus…
Men inte nog med det. Nämnden ska också godkänna hyresavtal för fyra paviljonger/moduler vid Brålanda förskola, Öxnered förskola, Väne-Ryr förskola och Onsjöskolan till en kostnad på, oops, 2.394.179 kr per år…
I en kommande blogg ska jag redogöra för det kanske viktigaste ärendet på hela sammanträdet, ärendet ”Utredning Norra skolan och ny skola på Holmängen”. Sanningen är att jag behöver fundera ett tag till på detta… Som sagt, handlingarna kan du ladda ner här.
Ta inte vatten över huvudet på Sanden
I januari förra året presenterade ett antal studenter från Chalmers sina idéer för hur Vänersborg skulle kunna utvecklas. (Se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.) Några av studenterna hade arbetat särskilt med Sanden. De såg naturligtvis fördelarna med att bygga på Sanden, men jag tror ändå att slutintrycket av presentationen blev att bostäder på Sanden kanske ändå var ”överkurs”. Studenterna pratade om industrierna på Sanden, hamnen, översvämningshotet, den instabila marken och menade att stora åtgärder måste vidtas för att bygga där. Och stora åtgärder är stora kostnader. (Fast det sa de inte.)
Igår redogjorde jag för Rambölls utredning om hur kommunen kan komma till rätta med problemen kring vattnet (översvämning och nederbörd). (Se ”Rinna ut i Sanden”.) Det skulle enligt preliminära beräkningar kosta kommunen 150 miljoner kronor.
Det kanske vore en idé, som Roy skrev i en kommentar till min förra blogg (se här), att utreda vad det skulle kosta staten att reglera Vänerns vattennivå med en tunnel till t ex havet. (Kanske skulle en sådan kunna kombineras med en kanal från Vänersborg till Uddevalla?) Det är ju fler tätorter runt Vänern än Vänersborg som har problem med översvämningsriskerna.
Låt mig först slå fast. Sanden skulle kunna bli ett fantastiskt område för bostäder. Det skulle kunna kombineras med fina parker, gång- och cykelbro till centrum respektive Blåsut och kanske till och med någon anlagd badstrand i området. (Som kommunen kanske skulle kunna sköta om…)
Men det finns problem med att förverkliga drömmarna om en ny stadsdel på Sanden – fler problem än bara vattnet… Jag har beskrivit dessa problem i en blogg för drygt två år sedan (”Att sticka huvudet i Sanden”). Jag tänkte göra en sammanfattning av dessa problem.
Redan i gårdagens blogg tog jag upp frågan om hamnen. Ramböll liksom alla kommunala utredningar förutsätter att hamnen ska läggas ner (flyttas), om en byggnation av bostäder ska kunna komma igång. Det sägs dock i kommunala skrivelser att det även i framtiden måste finnas en kaj i området, där båtar kan lägga till vid broöppning. Och på denna plats måste också allmänheten ha tillträde. Det sägs också från kommunala tjänstemän att Sjöfartsverket vill ha kvar en nödkaj i hamnen.
Sanden är byggd av fyllnadsmassor, skriver kommundirektör Ove Thörnkvist till kommunstyrelsen i maj 2014:
”som vi vet är förorenade, men inte av vad.”
Kommunen vet fortfarande inte hur föroreningarna ser ut och vad de består av. Ramböll konstaterade i sin utredning ”oljelukt”. Det kanske inte är så farligt, men inget vet. Kommunen har ju råkat ut för överraskningar förr när det gäller förorenade massor, t ex vid arenabygget och byggandet av bostäder vid Quality. Sanering av förorenade massor kan kosta stora, stora summor. Saneringen för t ex tre bostadshus vid Quality kostade kommunen 9 milj kr…
Ett annat problem är trafikstörningarna. Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev för några år sedan:
”I dag kommer störningarna från trafiken på Vassbottenleden och Dalbobron, från järnvägstrafiken och från båttrafiken och från industrier i den södra delen av området. Buller från vägtrafiken innebär att bostadsbyggnader måste byggas speciellt bullerskyddande.”
Förvaltningen konstaterade alltså buller och störningar från alla håll…
Det som inte nämndes, det är att det finns restriktioner att bygga vid trafikleder där farligt gods transporteras. Och farligt gods, det transporteras rätt som det är på både järnvägen, 
Dalbobron/Vassbottenleden och på kanalen. Det handlar ju om att det kan ske olyckor med gaser och sådant.
På Trafikverkets hemsida (se här) står det om vägtransporter:
”Ett generellt riktvärde för vidare undersökning av påverkan av farligt gods är 150 meter från det identifierade riskområdet. … Avståndet kan också vara längre, till exempel där det är nära till flera transportleder.”
När det gäller järnvägstransporter skriver Trafikverket:
”Ett riktvärde att gå efter kan vara att göra riskanalyser för transporter av farligt gods för bebyggelse inom 150 meter från närmaste spårmitt då nya åtgärder planeras.”
Området att bygga bostäder på tycks krympa…
Vad jag förstår så finns det också regler och förordningar kring att balkonger, friskluftsintag och entréer inte får vara vända mot farliga godsleder. Men det vet naturligtvis experterna i Byggnadsförvaltningen bättre.
Hur som helst måste frågan om risker utredas. SKL (Sveriges kommuner och landsting) skriver i broschyren ”Transporter av farligt gods” (se här):
”Vid upprättande av en detaljplan ska en bedömning göras av om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. I denna behovsbedömning ska riskerna för människors hälsa eller för miljön beaktas. Om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.”
Det kanske går att lösa frågan om farligt gods, men det måste utredas noggrant. Och något säger mig att kostnaderna för en ny stadsdel på Sanden kan öka ytterligare…
Det måste också göras något, om man tänker bygga bostäder, åt närheten till industrierna på Sanden. I de kommunala utredningarna står det att detta innebär:
”speciella åtgärder.”
Vad dessa speciella åtgärder innebär utvecklas inte, men det låter i varje fall som något som kostar pengar. Och ska industrierna bort, vilka några har pratat om, så måste marken kanske köpas av kommunen och alternativa lokaliseringar för industrierna tas fram.
Kommundirektören skrev också för två år sedan:
”En splittrad ägarbild och befintliga verksamheter försvårar en omvandling från industriområde till bostadsområde.”
Det verkar inte som om kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) har planer på att kommunen ska köpa upp mark på Sanden. Det skulle troligtvis bli alltför dyrt.
På kartan nedan så ser vi ägarförhållandena på Sandenområdet. (De rödlinjerade områdena är kommunens mark.)
Mycket av marken är som synes privat… Det är väl egentligen bara gatorna och hamnområdet som ägs av kommunen. (Anm. Enligt uppgift ska också Vänersborgsbostäder och Fastighets AB Vänersborg äga fastigheter på Sanden, men jag har inte fått några kartor eller uppgifter på vilka fastigheter detta i så fall är. Det finns kanske anledning att återkomma.)
TTELA skrev i fredags (se ”Så ska Sanden räddas”), och jag antar att uppgifterna kommer från intervjun med Marie Dahlin:
”Sedan blir [det] upp till fastighetsägarna hur man vill göra. Antingen kan 
man sälja sina fastigheter eller ansöka om detaljplaner för olika ändamål.”
Sedan skrev TTELA, och nu citeras Marie Dahlin:
”Det här blir en process mellan fastighetsägarna. Nu är det upp till dem att hitta en drivkraft att gå vidare. Några är intresserade, några är inte alls intresserade.”
Jag vet inte riktigt hur kommunens planer ska kunna gå i lås under dessa förutsättningar. Kanske räknar Marie Dahlin med att markpriserna ska stiga så enormt att de flesta markägarna vill sälja till hugade bostadsbolag. Vilket i sin tur naturligtvis påverkar priset för de som vill bygga där och, i slutändan, hyresgästerna. Eller snarare, de som blir ägare till bostadsrätterna…
Det finns massor med saker att utreda vidare innan ett bostadsbyggande kan komma igång på Sanden. Ramböll räknade upp 8 punkter (se ”Rinna ut i Sanden”), i denna blogg har jag kompletterat med ytterligare punkter.
Och vad jag vet så är Rambölls utredning den enda som har gjorts för området under de två senaste åren. Trafikverket jobbar i och för sig, fast vissa skulle nog snarare säga att jobbet ligger i malpåse för närvarande, med planer för en ny järnvägsbro, perronger och övergång mm, men detta kan nog skapa fler problem för kommunens planer på Sanden än de löser tror jag.
Om alla framtida utredningar skulle visa att det vore ett bra och ekonomiskt rimligt alternativ för kommunen att bygga på Sanden, så bygg!
Men tills dess är det viktigt att kommunen inte tar sig vatten över huvudet. Kanske är det bättre att istället börja bygga någon annanstans i kommunen. Det saknas ju inte attraktiva områden för, eller planer på, bostadsbyggande.
Och vänta med Sanden tills alla fakta ligger på bordet.
Senaste kommentarer