Arkiv
KF 30 jan: Väne Ryrs skola
På onsdag har kommunfullmäktige sammanträde. En rad ärenden ska avgöras. För de boende i Väne Ryr är ärende 1 det absolut viktigaste:
”Fråga om öppnande av Väne Ryrs skola för förskoleverksamhet m m samt redovisning av enkät.”
Ärendet kommer till stor del att avgöra Väne Ryrs framtid. Ja, helt enkelt om Väne Ryrs samhälle har någon framtid. Det är svårt för ett område att behålla sina invånare om det inte finns någon förskola eller skola. För att inte tala om hur svårt det är att få någon att flytta dit. Det vet de som bor i Väne Ryr. Det ser de med egna ögon.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige lyder:
”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne-Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass 2013. För att en ev fortsättning av verksamheten ska kunna bedrivas för framtiden krävs ett underlag om minst 15 elever.”
Jag har tidigare haft synpunkter på att beslutet är otydligt, vilket det är. (Se ”Väne Ryrs öde på väg att avgöras”). Jag tror emellertid att det läggs ett annat förslag på fullmäktiges bord på onsdag, som blir betydligt tydligare på alla punkter, både vilka verksamheter det gäller, tidpunkter och förutsättningar.
Vi får se vilka partier som ställer sig bakom ett öppnande av Väne Ryrs skola. I kommunstyrelsen var det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Välfärdspartiet, som inte har någon ordinarie plats i kommunstyrelsen, stöder också förslaget. Det vore konstigt om något av dessa partier skulle ha ändrat sig sedan kommunstyrelsen. Det betyder i så fall att en majoritet av fullmäktiges ledamöter (29 av totalt 51 ledamöter) står bakom ett öppnande av Väne Ryr. Hur Sverigedemokraterna, med sina 2 ledamöter, ställer sig är svårt att veta. Men jag tror att Kurt Karlsson och Cecilia Skenhall stöder det.
En förskola och grundskola 1-3 skulle kunna få liv i Väne Ryr igen. Det vore också en tydlig signal att ”storoppositionen” fortsätter att satsa på landsbygden.
Visst kommer det att kosta en del. För att öppna skollokalerna i Väne Ryr krävs det investeringar på ungefär 3 miljoner kronor. Det handlar om t ex hiss, värmesystem och ventilationssystem. Hyran för lokalerna skulle öka för BUN:s del med drygt 100.000 kr per år. Det här är vad kommunen och BUN skulle riskera att förlora, om satsningen av någon anledning skulle misslyckas. Och då är detta den ”stora satsningen”. Det finns möjligheter att göra mindre omfattande investeringar, vilket skulle minska kostnaderna i motsvarande grad. Jag anser att kommunen kan ta den här ”risken”. Och om ”satsningen” i Väne Ryr skulle misslyckas, så skulle kommunen ändå ha nyrenoverade och fina lokaler… Som kanske skulle kunna hyras ut…
Till detta kommer självklart också kostnader för personal, läromedel och annat undervisningsmaterial. En del av dessa kostnader hade kommunen haft även om barnen hade gått på Onsjöskolan. Men vi måste också komma ihåg, att de 15 elever från Väne Ryr (från förskoleklass till åk 5), som just nu går på skolor i Trollhättan, kostar Barn- och Ungdomsnämnden ungefär 1,7 milj kr varje år. De här pengarna kommer kommunen att spara in på sikt och det kan ju faktiskt bli så att ”strömmen” istället vänder. Det kan bli så att föräldrar som bor i Trollhättan, Lilla Edet och Uddevalla placerar sin barn i Väne Ryr.
Blir inte skolan för liten? Det finns naturligtvis risk för det. Men blir den det, så beror det till stor del på att föräldrar inte väljer Väne Ryr, och då har de ju så att säga gjort sitt val. Sedan kommer det att bli en liten skola, även om alla väljer den.
I sin utredning om ett öppnande av Väne Ryrs skola kommer Barn- och Ungdomsförvaltningen fram till bland annat följande slutsatser :
- ”att det är möjligt att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass och uppfylla formella krav utifrån styrdokumenten.
- att elevunderlag och småskalighet medför att det krävs särskilda insatser för att upprätthålla hög kvalitet på verksamheten.
- att på sikt öppna en grundskola F-3 kräver ändrade förutsättningar för bl, a resurstilldelning”
Redan i år har elevpengen höjts (för första gången i mannaminne!) och alla småskolor, under 50 elever, har fått ett extra bidrag på 200.000 kr. Det är, som jag och Vänsterpartiet ser det, bara det första steget i en ökad satsning på barnen och ungdomarna.
Det kommer med andra ord att vara helt möjligt att driva en skola i Väne Ryr. Det har vi förvaltningens ord på.
Det har dock blivit en liten fnurra på tråden…
I det utskick som förvaltningen har gjort till alla föräldrar med barn som är 6 år, det är val till förskoleklass, så erbjuds barnen i Väne Ryr placering på Onsjöskolan. Inte ett ord nämns om att en förskoleklass ska startas i Väne Ryr!
Det är ganska anmärkningsvärt, tycker jag, eftersom alla redan den 17 december visste vad som var på gång. Det var då frågan behandlades i KSAU. Även förvaltningschefen på Barn och Ungdom kände naturligtvis till KSAU:s beslut.
Hur gör föräldrarna i Väne Ryr nu med valet till förskoleklass? På Väne-Ryrskolans föräldraförenings hemsida läser jag:
”Vi ställde även frågan om ansökan/val till förskoleklass och Marie Dahlin ringde till Kommundirektören Ove Thörnkvist och han sa att vi så fort som möjligt ska ringa till barn och ungdomsförvaltningen och säga följande:
‘Kommundirektör Ove Thörnkvist har rekommenderat oss att ringa till er och begära anstånd för att göra våran ansökan angående fritids och förskoleklass i Väne-Ryr tills efter kommunfullmäktiges möte 2013-01-30.'”
Sjövallen och Bandygrytan
Under hösten har elever på Rånnums skola arbetat med hur den framtida Sjövallen i Vänersborg skulle kunna se ut. Det är ett arbete som har initierats av Vänersborgs kommun. Till sin hjälp har eleverna haft, förutom sin lärare Anneli Bäckström, också en arktitekturpedagog. Barnen har gjort mer än att ”bara” bygga modeller.
Eleverna har som synes ”planerat” hela området kring Sjövallen. En stor aktivitetspark har blivit resultatet. Förslaget visades på Konsthallen i förra veckan i form av många kreativa modeller, kartor och motiveringar.
Här följer några av de modeller som eleverna hade gjort.
En fotbollsplan är aldrig fel i en aktivitetspark. Med konstgräs kan man väl anta. Ted och Chrille tyckte att kommunen behöver en arena till. Dock inte till bandy, utan till t ex skateboard.
Fantasin var stor bland eleverna i åk 4. Men inte bara det, förslagen var genomtänkta och i de flesta fall realistiska.
Det var en trevlig och lärorik utställning. Eleverna har med all säkerhet lärt sig massor om samhällsplanering, arkitektur etc. Nu ligger bollen hos kommunen. De ansvariga har ett stort ansvar att genomföra åtminstone delar av de idéer som eleverna har tagit fram. Annars kommer nog barnen att känna sig ordentligt lurade…
Utställningen inspirerade mig för övrigt till att ta en promenad till Sjövallen.
Sjövallens historia är lång och många minnen är associerade med området. Här spelades bland annat ”italienska ligan” på 60-talet, VIF:s interna fotbollsliga, under ledning av Henry ”Piola” och Sven-Olof Hagstedt. Sjövallens grus utnyttjades nämligen tidigt på säsongen, innan lagen fick beträda gräset på Torpafältet. Med nummer 10 på ryggen gjorde också undertecknad en hel del mål för Fiorentina… (Några fler än den hårdskjutande lagkamraten Göran Reis. Hihi…)
Inte långt från Sjövallen, lite längre ”in i skogen”, ligger också en annan ryktbar idrottsplats – Bandygrytan. Här har många gamla vänersborgare tagit sina första vingliga skär på skridskorna…
På Bandygrytan spelades det bandy långt innan arenan var påtänkt. Ja, till och med långt innan Isstadion var påtänkt. Det finns många minnen associerade även med Bandygrytan, t ex hur isen brast vid ena målet, mitt under en match – när det var hörna.
Förr plogades planen regelbundet, även om ungdomarna ofta själva fick använda skyfflar, bandyklubbor, pinnar och grenar, innan kommunens fritidsenhet dirigerades dit av legendaren Göran Ericsson. Jag har hört att planen har plogats även denna vinter, men under min promenad låg det snö över hela ”grytan”. Vilket är lite tråkigt, eftersom det gör skridskoåkning omöjlig. Kommunen borde ploga Bandygrytan så fort det behövs, tycker jag.
Jag vet inte hur känd Bandygrytan är bland ”nyare ”vänersborgare. Det borde nog göras lite mer reklam för den, t ex på kommunens hemsida. Bandygrytan är hur som helst ett fantastiskt ställe som rekommenderas, naturskönt beläget som det är alldeles vid Vänern.
Det går för övrigt inte att jämföra skridskoåkning ute på Bandygrytan en solig vinterdag med skridskoåkning inne i en arena…
Kanske skulle kommunen också kunna ordna en grillplats vid planen? (Även om jag inte har byggt någon modell på hur en sådan skulle kunna se ut…)
Vänersborg är vackert. Ibland tycker jag att vi är lite dåliga på att utnyttja alla möjligheter som finns.
Kanske skulle eleverna från Rånnum tillsammans med arktekturpedagogen kunna göra ett besök i fullmäktige och sprida ännu fler idéer?
BUN 21 jan(2): Fler återremisser
Det blev inte bara beslut om återremiss när det gällde Mörtvägens förskola. Det blev också Barn- och Ungdomsnämndens beslut i två andra viktiga frågor.
Den korta verksamhetsberättelsen ”klubbades igenom”. Det är ju förvaltningen som ”äger” detta dokument (se ”Pengar, kläder mm”), så det var inte så mycket att diskutera. Just nu… Nämndens verksamhet kommer att tas upp mer i samband med den långa verksamhetsberättelsen och i det kommande budgetarbetet.
Ärende 4, om det nya skolskjutsreglementet, var en tung fråga. (Se ”Skolskjutsar”.)
Flera ledamöter ansåg att de avstånd, som krävs mellan hemmet och skolan, för att en elev ska bli berättigad till skolskjuts, var i längsta laget. Förvaltningen menade dock att det ofta bor yngre barn i samma område som äldre, vilket i praktiken innebär att det blir kortare väg till skolskjutsen än det verkar ”på papperet”. Dessutom är det samma avstånd som gällde i tidigare reglemente. Och det har fungerat.
Skolskjutsar i förhållande till det fria skolvalet diskuterades flitigt. (Se återigen ”Skolskjutsar” för mer information.) Nämnden var väl ganska överens om att det riktiga egentligen vore att alla elever fick helt fria skjutsar till den skola som de valde. Men det är ju det här med pengarna…
Ordförande Eckerbom Wendel (M) hade ett tilläggsförslag om att:
”… elever som är berättigade till skolskjuts om de valt av kommunen anvisad skola (hemskola) har rätt att få skjuts till den av kommunen anvisade skolan även om man valt en annan skolenhet…”
Förslaget skulle enligt förvaltningen kosta 1,2-1,8 milj kr. Den summan ifrågasattes av flera ledamöter.
Sedan var det även det här med att nämnden tidigare har fattat ett beslut om fri skolskjuts till elever som väljer en profilklass. Detta beslut var inte ”inbakat” i det nya skolskjutsreglementet. Jag påminde mig också att nämnden, redan under S Anders Larssons tid som ordförande, hade fattat någon typ av beslut om fria skolskjutsar, om det var flera barn i samma familj som hade valt en annan skola. Några av nämndens ”gamla” ledamöter påminde sig också detta. Ingen visste dock riktigt hur det beslutet lydde.
Nämnden drog slutsatsen av allt detta att ärendet borde utredas ytterligare. Med andra ord, återigen en återremiss. Nämnden var enhällig.
Och så var det den socialdemokratiska motionen om arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet. (Se ”Pengar, kläder mm”.)
Diskussionens vågor gick höga. Eckerbom Wendel (M) ansåg att det var en ”dyr” motion. Eckerbom Wendel reagerade på formuleringen:
”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”
Det betydde, menade hon, att nämnden skall köpa in 2 uppsättningar. Det var ordet ”erhålls” som ställde till det. Och det kunde flera ledamöter hålla med om. Det borde ha stått ”erbjuds”.
Förvaltningen i sin tur föreslog att nämnden skulle avslå motionen med hänvisning till att det redan fanns rutiner för arbetskläder. Dessa rutiner omfattade dock endast arbetsbyxor, vilket flera reagerade mot. Dessutom var inte dessa rutiner nedskrivna.
Jag förde fram argumentet att en sådan här diskussion inte skulle ha förts på en ”manlig” arbetsplats. Där hade det varit självklart att arbetsgivaren stod för arbetskläder. Folkpartiets Kerstin Andersson, som tidigare hållit med mig(!) i diverse frågor, reagerade starkt.
”Det här har inte med jämställdhet att göra, inte ett skvatt!”
Birgitta Persson (S) och Marika Isetorp (MP) ställde upp till mitt försvar.
”Håller med Stefan.”
Sa Birgitta.
”Stöd till Kärvling.”
Sa Isetorp.
Kerstin Andersson hade dock inte något emot att personalen erbjöds arbetskläder.
Ordförande Eckerbom Wendel föreslog att motionen skulle avstyrkas, samtidigt som BUN skulle utreda frågan vidare med syfte att skriva ner rutinerna. Oppositionen var inte nöjd, utan tyckte att svaret då innebar ett slags ”dubbelt budskap”. Motionen handlade ju om mer än t ex arbetsbyxor.
Socialdemokraterna tvekade lite om hur de skulle ställa sig, men frågan avgjordes av Marika Isetorp (MP). Hon yrkade helt sonika på att motionen skulle bifallas.
Och det skulle se ut, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (V höll med MP) yrkar bifall till en socialdemokratisk motion, men inte socialdemokraterna själva…
BUN kompromissade, och gissa vad? Rätt. En enhällig nämnd beslutade om återremiss. Frågan om arbetskläder till förskolepersonalen ska utredas ytterligare och ett förslag till nya rutiner ska upprättas. I motionens anda. (Motionen behövde inte heller besvaras förrän senast den 25 april, så det är gott om tid.)
Hattrick i återremisser!
Förutom att nämnden fick en hel del information om både det ena och det andra, så skulle nämnden också besvara en motion från Vänsterpartiet om ”ordning och reda på Ursand”.
Motionen ska så småningom behandlas i kommunfullmäktige och där lär det väl bli en intressant diskussion kan man tänka. På gårdagens sammanträde kommenterade förvaltningschef Javette det skriftliga svar som fanns i handlingarna. Han sa bland annat att de investeringar som gjorts på Ursand endast handlade om att åtgärda gamla försyndelser. Kommunen hade helt enkelt iordningsställt Ursand till det skick, som det förväntades att vara. Inga hyreshöjande åtgärder hade alltså vidtagits. För övrigt är det numer Samhällsbyggnadsnämnden som har hand om Ursand och det är fastighetschefen som ”okejar” alla fakturor. Så hade det också varit förra året. BUN:s förvaltningschef skrev inte på något förrän fastighetschefen hade yttrat sig.
På Vänsterpartiets fråga om om IFK Vänersborgs fakturor (se ”Pengar, kläder mm”) angående det elektroniska biljettsystemet och om de var att betrakta som bluffakturor, så svarade förvaltningschef Kent Javette:
”Vi uppfattar det inte som en bluffaktura. Det handlar om meningsskiljaktigheter. … Det är tredje tillfället … Vi vill inte köpa. Vi kan inte ta ansvar för andras löften.”
Och med det svaret lät jag mig nöja.
Till sist.
BUN beslutade att införa ett pedagogiskt pris. Faktiskt. Ingen återremiss här inte.
Det blir i två kategorier, förskola/barnomsorg och grundskola/grundsärskola. Prissumman är på totalt 40.000 kr. Juryn kommer att bestå av 7 personer, en professor i utbildningsvetenskap från Högskolan Väst, utvecklingsledaren, verksamhetscheferna och två representanter från personalorganisationerna. Juryn ska bedöma kvaliteten på nomineringarna och fördelningen av pengarna. Prispengarna, som kan gå till både enskilda och arbetslag, ska användas till förkovring i professionen. När det gäller kriterierna, så ser de ut så här:
”Pedagogerna ska:
- Skapa ett positivt klimat med trygghet och arbetsro i den pedagogiska verksamheten för att stimulera barns/elevers engagemang och intresse och därigenom främja lärande.
- Med förnyade metoder, eller ett innovativt arbetssätt i tillämpning av beprövade metoder, stimulera till utveckling och nytänkande i barns/elevers lärande.
- Förena eget kunnande om de processer genom vilka människan formas och förändras, med förmåga att påverka individer utifrån deras olika bakgrund och förutsättningar för lärande.
- Ta initiativ till olika former av samarbete med barn/elever, kollegor och övrig personal.”
Kul idé tycker jag!
BUN 21 jan(1): Mörtvägen – återremiss
Det blev ett långt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igår. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) slog inte klubban i bordet för att avsluta sammanträdet förrän kl 19.45. Efter 6 timmar och 30 minuter…
Mörtvägens förskola diskuterades länge. (Se ”Mörtvägen”.) Verksamhetschef Boel Jansson informerade och nämnden fick betydligt fler fakta på bordet än som fanns i handlingarna. Många av de frågor som Vänsterpartiet, och andra, ställde fick svar. Och de
var väl egentligen inte särskilt positiva för Mörtvägen.
Det finns 6 förskolor i Vargön med sammanlagt 18 avdelningar. År 2007 föddes det 85 barn i Vargön, år 2008 81 barn, år 2009 78, år 2010 78, år 2011 74 och förra året bara 61 barn. Barnantalet sjunker i Vargön och förvaltningens slutsats är att barnen helt enkelt inte kan fylla förskolorna. Vidare menade verksamhetschefen att förskolor med 2 avdelningar är sårbara och svåra ett driva ur både ett pedagogiskt och ekonomistiskt perspektiv.
Hyran för Mörtvägens förskola ligger på 519.000 kr om året, städ 113.000 kr och vaktmästeri 20.000 kr. En nedläggning av Mörtvägens förskola skulle alltså innebära en besparing för BUN på totalt 652.000 kr om året.
Mot detta står att Mörtvägens förskola är en mycket bra fungerande förskola och belägen i kanske kommunens finaste område, långt från trafikerade vägar och med endast några hundra meter från stränderna i Nordkroken. Mot detta står också att det kostar 200.000 kr för nämnden att ”gå ur” lokalerna (återställningskostnader av olika slag) och, inte minst, att besparingen för hyran i stället blir en kostnad för Samhällsbyggnadsnämnden. Pengar flyttas helt enkelt mellan förvaltningarna, men fortfarande är det kommunen och skattebetalarna som står för pengarna. Om inte fastigheten kan säljas eller hyras ut till någon annan förstås. Vilket i mitt tycke ser svårt ut, eftersom, vad jag kan förstå, lokalerna är byggda som en förskola. Här fanns det dock andra åsikter.
Man skulle också kunna se det som att de minskade barngrupperna i förskolorna i Vargön faktiskt innebär ett mera optimalt antal barn i grupperna. Att barngrupperna är för stora som de är just nu. Detta betyder dock att nämnden måste satsa mer pengar för att behålla och kanske anställa mer personal.
Och med tanke på att kommunen har pengar till annat än barn och ungdomar…
Senast igår, efter BUN-mötet, fick jag från välunderrättade källor ta del av ett rykte, som säger att kommunen har bidragit med ytterligare pengar, upp mot 100.000 kr, till bandy-VM.
Det sticker onekligen i ögonen. Kanske inte bara på en ledamot i BUN…
Vänsterpartiet ansåg på gårdagens sammanträde att det är svårt att fatta ett riktigt beslut, i en så svår fråga som en nedläggning innebär, när så många nya och viktiga fakta läggs på bordet under själva sammanträdet. Det gör det svårt att sätta sig in i allt och dessutom finns det ingen tid att diskutera helheten med föräldrar, allmänhet, partimedlemmar och andra intresserade.
Barn- och Ungdomsnämndens beslut blev att återremittera ärendet. Beslutet var enhälligt.
Beslut om Mörtvägens vara eller inte vara fattas alltså inte förrän nästa sammanträde.
Årets första BUN-möte närmar sig (3): Pengar, kläder mm
Ganska sent på fredag eftermiddag kom mailet med ärende 3 på dagordningen, ”Bokslut 2012: Kort verksamhetsberättelse”.
De här berättelserna, det finns långa också, brukar vara ganska lika år från år. Det är tjänstemännen som skriver dem, och ”äger” dem. Det innebär att vi politiker inte kan ändra i innehållet. Varför vi politiker då ska fatta beslut om dem har jag aldrig begripit mig på.
Det är nog inte så många andra än politikerna i BUN, som läser verksamhetsberättelsen. Det är på sätt och vis synd, oftast står det en del intressant och ”matnyttigt” om det gångna verksamhetsåret.
En verksamhetsberättelse berättar om verksamheten. En intressant fråga är – vilken verksamhet beskriver verksamhetsberättelsen? Är det verksamheten ute på ”golvet”, t ex i förskolor och skolor – eller är det förvaltningens verksamhet? Jag tänker t ex på andra stycket i verksamhetsberättelsen:
”För förskola och grundskola har året präglats av arbetet med att införliva den nya skollagen och den nya läroplanen samt systematiskt kvalitetsarbete.”
Det här stämmer kanske för en del förskolor och skolor. Förhoppningsvis, skulle jag vilja tillägga. Däremot vet jag att rektorer har pratat om det här när de har mötts, till och med gått kurser tror jag. Men det är ju något annat än att det görs ett arbete ”på golvet”. Pedagogerna har t ex inte haft någon utbildning i Skollagen.
Ett annat exempel, den digitala lärplattformen – edWise. Den:
”har införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev.”
Det är väl ett känt fenomen att edWise varken används i någon större utsträckning eller fungerar särskilt bra ute på enheterna. Däremot kan förvaltningen lätt få ut typ frånvarostatistik ur plattformen…
Den korta verksamhetsberättelsen tar upp:
- Årets verksamhet
- Jämförelsetal för nämndens verksamhet
- Målavstämning
- Ekonomi
- Personal
- Investeringar
Det finns en hel del ekonomi i verksamhetsberättelsen. De två kanske viktigaste avsnitten är nog följande:
”Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett underskott på 2,3 Mkr. I utfallet för grundskolan ingår skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom för fritidspedagoger med 2,7 Mkr. Det prognostiserade utfallet i augusti var ett underskott på 9,2 Mkr. Bokslutet visar på ett bättre resultat än prognostiserat med 6,9 Mkr. Skolskjutsar, semesterskuldsförändring, lärarlyftet, inkomstjämförelse barnomsorgsavgifter och lägre övergripande kostnader samt beslut om återhållsamhet är det som främst bidrar till förbättringen.
Nettokostnaderna har ökat med 17,5 Mkr vilket motsvarar 2,8 % sedan bokslutet 2011. Personalkostnaderna har ökat med 0,7 % från 2011. Bidrag till fristående och enskilda har ökat med 6,9 Mkr vilket medför en ökning med 9 %, vilket innebär att andelen av nettokostnaden ökat från 12 % till % 13 av nettobudgeten.”
Ett underskott på 2,3 milj kr alltså. Ett helt ok resultat ur budgetsynvinkel. BUN:s budget är på nästan 650 miljoner kr – en bra bit över en halv miljard…
Och sedan är det ju ett ganska ”stort hål” på ett inte helt oväntat ställe:
”Arena och fritid har ett totalt beräknat underskott på 7 Mkr. Underskottet avser i huvudsak driften av Arena Vänersborg, som uppgår till ett underskott på 5,8 Mkr avseende högre kostnader än erhållen budget.”
Notera att det är ett underskott i förhållande till budgeten, inte arenans totala kostnad. Den totala kostnaden närmar sig 30 milj kr, fast jag ser ingen siffra på det i berättelsen.
Det är värt att notera att antalet anställda inom Barn och Ungdom fortsätter att minska, precis som det har gjort under en längre period. År 2010 var 1.044 personer anställda, år 2011 1.022 och år 2012 985. En minskning med 59 anställda på 2 år.
Innan jag lämnar den korta verksamhetsberättelsen för den här gången, så ska jag återge ett sista citat.
”Samtliga underskott inom grundskola och fritidshem [några enheter går med underskott] återfinns på personalkostnaderna. Enheterna har haft svårighet att anpassa organisationen till budget 2012. Fler fritidsbarn innebar att elevpengen sänktes till 2012. I budgeten för 2013 tillförs grundskola och fritidshem 16 Mkr till personaltäthet. Samtliga enheter beräknar då att ha en budget i balans.”
I mars ska den långa verksamhetsberättelsen vara färdigskriven. Den är viktigare. Då är betygsresultat och ännu fler ”hårda fakta” med.
Barn- och Ungdomsnämnden ska på sitt möte imorgon också behandla några motioner. Det betyder att nämnden ska ge ett svar till kommunstyrelsen om vad nämnden anser om dem.
Två socialdemokrater, Theresia Nordlund och Bengt Larson, yrkar i sin motion att:
”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”
Den menar att:
”Denna personal vistas i inte alltid så sunda och friska miljöer. Alla vet vi hur små barn är, det är inte alltid så noga med renlighet mm. Det är förkylningar, magsjukor osv.”
Jo, det känner vi till. Jag föreställer mig att personalen dagligen får tvätta sina kläder, sina egna privat inköpta kläder, med allt vad det innebär av slitage och kostnader. Är det inte så att det här är ett problem som sällan drabbar yrken, som domineras av manligt anställda?
Förvaltningen föreslår att nämnden ska föreslå fullmäktige att avslå motionen. Motiveringen är att:
”rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheter.”
I handlingarna utvecklas detta:
”Inom Barn och Ungdomsförvaltningen har personal arbetskläder för utemiljö. Redan i dagsläget har personal på flera av förskolorna arbetsbyxor för inomhusmiljö. All personal i förskolan har möjlighet att via sin chef beställa arbetsbyxor och hittills har efterfrågan inte varit särskilt stor.”
Här kan man ju fundera på varför bara ”flera av förskolorna” har tillgång till arbetsbyxor och inte alla. Och varför bara byxor? Det kanske också är så att personalen inte efterfrågar arbetsbyxor, därför att de inte känner till att de kan få arbetsbyxor? Och om nu inte efterfrågan är särskilt stor, kan inte det leda till slutsatsen att, som motionärerna vill, alla då kan erbjudas ”arbetskläder för inomhusmiljö”?
BUN ska behandla flera frågor. Jag ska dock inte redogöra för riktigt alla. Dock några ord om ärende 10, ”Införande av Pedagogiskt pris”.
BUN föreslås besluta att ett pedagogiskt pris ska införas, därför att:
”Skickliga pedagoger/personal spelar en avgörande roll för barns utveckling och lärande i förskolan och för hur elever lyckas i skolan. Därför föreslås att Vänersborgs kommun instiftar ett ”Pedagogiskt pris”, till personal som har utmärkt sig i sitt pedagogiska uppdrag och bidragit till ökad måluppfyllelse.”
Först tyckte jag att det inte var någon bra idé. Det är som med musik, tänkte jag, inte kan man tävla om sådant. Men så kom jag ihåg hur enormt glad och uppskattad jag kände mig när min kollega Olle Zandén och jag faktiskt vann ett pedagogiskt pris en gång i tiden, LO-Spegeln. Dessutom blev priset en stimulans till fortsatt arbete med att utveckla undervisningen.
Det är klart att kommunen ska instifta ett pedagogiskt pris!
Frågan är väl bara vem som har kompetensen att utse pristagarna.
.
PS. Igår skrev min partivän James Bucci en blogg. Den kan du läsa här. Buccis inlägg fick mig att ställa följande fråga på sammanträdet:
”Jag ser i diariet att IFK Vänersborg ytterligare en gång har skickat en faktura, denna gång på 455.627 kr, till Barn- och ungdomsnämnden för biljettsystemet Actor. Förvaltningschefen har återigen med hänvisning till tidigare svar bestridit den.
IFK Vänersborgs faktura är vad jag förstår att beteckna som en sk bluffaktura. Kronofogden skriver på sin hemsida:
”Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad.”
Vänersborgs kommun har tidigare fått bluffakturor. Kommunen har då valt att, precis som Kronofogden rekommenderar på sin hemsida, att polisanmäla dem. Det handlar ju om försök till bedrägeri.
Mina frågor är därför:
Har IFK Vänersborgs bluffaktura polisanmälts?
Om nej, varför inte?”
Årets första BUN-möte närmar sig (2): Mörtvägen
Det är alltså BUN-möte på måndag.
Efter att nämnden har behandlat skolskjutsreglementet (se ”Årets första BUN-möte närmar sig (1)”), så ska en mycket känslig och svår fråga behandlas – en fråga som handlar om nedläggning… Nedläggning av Mörtvägens förskola på Nordkroken…
Nedläggningsbeslut är inget roliga. Det tycker ingen, varken politiker eller tjänstemän. Tvärtom, det är det värsta som finns…
En stor del av BUN:s verksamhet förra året handlade om nedläggningar. Nedläggningar av skolor. En majoritet, där dock den styrande mini-alliansen inte ingick, ville undvika det när det gällde skolor. Och så blev det. Ingen skola lades ner. (Med undantag av Sundals Ryr, där det ändå inte pågick någon verksamhet.)
Förskolorna, som också ingick i den så kallade strukturöversynen, kom liksom bort. Istället tog nämnden ett separat beslut om detta på sitt novembermöte. Det beslutet innehöll 7 punkter, varav den sista punkten lydde:
”Bygg till Lindvägens och Granås förskolor och avveckla 2 avdelningsförskolor i Vargön.”
Jag trodde att detta var ett slags inriktningsbeslut på sikt. Typ. Men se, det var det inte. Min partikollega Bäckström var dock mer klarsynt. Han skrev i sin blogg efter BUN-sammanträdet i november:
”En annan sak som kom igen var, ”Litet är dåligt stort är bra”. Denna gång handlade det om förskolan. Verksamhetschefen för förskolan ville ha ett inriktnings beslut från politiken, där hon vill förankra sina ideer om att ta bort små enheter och göra större. … Jag tror vi sköt oss i foten igår.”
Magnus Bäckström vill inte lägga ner några förskolor eller skolor.
Barn och Ungdom har dåligt med pengar. Kommunen har dåligt med pengar. Inget snack om den saken. Men jag har oerhört svårt att acceptera att det alltid tycks finnas pengar till vissa saker. Och visst tänker jag på arenan… Jag tänker också på bandy-VM, på sponsring till IFK Vänersborg, på Toppfrys, på missade momspengar på Solängen, på dyra lokaler i Vänerparken, på ombyggnad av Resecentrum osv.
Men till den vanlige vänersborgaren, till det lilla barnet, eller eleven, eller den gamle och sjuke – då ska det sparas eller ”hållas igen”.
Jag skulle vilja fråga vänersborgarna något sådant här:
Om vi säljer arenan, slutar att spendera pengar på att sätta Vänersborg ”på kartan”, slutar att satsa pengar på icke-lagstadgade verksamheter och istället satsade allt, och kanske mer till genom en mindre skattehöjning, på barn och ungdomar, gamla och sjuka, gator och fastigheter – skulle ni tycka att det var en bra idé?
Något säger mig att de flesta vänersborgare skulle tycka det.
Nu ligger följande förslag framför nämndledamöterna:
- ”att from 2013-0831 stänga Mörtvägens förskola
- att senast 2013-06-30 säga upp Mörtvägens förskolas lokaler.”
Förskolan på Mörtvägen ska läggas ner därför att, och jag citerar ur handlingarna:
”Under de senaste åren har tillgången på förskoleplatser i Vargön överstigit behoven.
En avdelning på Hallebergs förskola har till och från hållits stängd och Mörtvägens förskola har varit fylld till ca 2/3, vilket inneburit att förskolan har varit bemannad med färre personal än om förskolans platser varit besatta. En konsekvens av detta har bl.a varit att arbetssituationen för personalen varit ansträngd.”
Det saknas en hel del i underlaget anser jag. Det borde finnas mer fakta, om BUN ska kunna ta ett nedläggningsbeslut. Jag saknar både siffror och ”mjuka” fakta. Hur mycket kostar det att driva Mörtvägens förskola? Vad kostar det att bygga till Lindvägens och Granås förskolor? Vad innebär en nedläggning för barnen? Vad innebär en nedläggning för personalens situation? Vad skulle förvaltningen spara vid en nedläggning?
Vid novembermötet beslutade faktiskt BUN att:
”genomförande av åtgärder sker i takt med de ekonomiska förutsättningarna.”
Det måste enligt min mening innebära att konkreta beslut i anslutning till inriktningsbeslutet, för det var ett inriktningsbeslut (det framgår också av beslutsprotokollet), bör beläggas med specifika ”plus/minus”-uppgifter. Inte kan väl nämndens ledamöter fatta beslut utan att veta konsekvens/nytta/kostnad av sitt ställningstagande?
Jag kan det inte.
Till sist undrar jag också:
- vad händer med byggnaderna, lokalerna, som BUN lämnar ifrån sig?
- innebär inte arbetet med VA i Nordkroken att det planeras för fler bostäder i området?
- behövs en ny resursfördelningsmodell?
- har BUN avsatt för lite pengar till förskolorna?
Årets första BUN-möte närmar sig (1): Skolskjutsar
På måndag, den 21 januari, har Barn- och Ungdomsnämnden sitt första sammanträde för år 2013. Det är 14 ärenden på föredragningslistan.
Nämnden ”mjukas upp” med information om skollagens krav på behöriga lärare 2015. Därefter följer den korta verksamhetsberättelsen. Den har jag i skrivande stund inte tillgänglig. Den skickas inte ut förrän imorgon fredag. Det gäller att planera in inläsningstid på helgen…
Under ärende 4 hittar vi ett viktigt ämne. BUN ska besluta om ett nytt skolskjutsreglemente. Det nya reglementet är på fyra sidor och det finns med i utskicket. Anledningen till att BUN ska fatta beslut om ett nytt skolskjutsreglemente beror inte bara på att det har kommit en ny Skollag, utan framför allt på att Skollagens skrivningar har prövats rättsligt.
Vänersborgs kommun har varit inblandad i två tvister kring skolskjutsar. De handlade om huruvida kommunen ska betala busskort till elever som dels har valt den fristående skolan Fridaskolan och dels en skola i en annan kommun (Trollhättan). Eller inte.
Kommunen sa “nej”, kommunen ville inte betala alltså. Föräldrarna överklagade till Förvaltningsrätten och den sade “ja”, dvs kommunen ska betala. Kommunen överklagade i sin tur till Kammarrätten. Kammarrätten biföll kommunens överklagande. Med andra ord, Barn- och Ungdom behövde inte betala skolskjutsar till friskolor eller till skolor i andra kommuner. Kammarrättens domar har för övrigt stor betydelse för kommunerna i hela Sverige.
De här domarna plus ”beaktande av kommunens ekonomi” leder till att förvaltningen inte föreslår
”någon service utöver den lagstadgade.”
I den detaljbudget som nämnden fick i december beräknades skolskjutsarna kosta 19 milj kr för 2013. Det handlar om mycket pengar. Hur mycket skolskjutsarna kostade 2012 är inte framräknat än.
Vad säger man då om det nya skolskjutsreglementet?
Jag tycker personligen att de avstånd som krävs mellan hemmet och skolan, för att en elev ska bli berättigad till skolskjuts, är i längsta laget. Väglängden mellan hem och skola ska t ex vara minst 2 km för en elev som går i förskoleklass eller åk 1. Jag har svårt att se att föräldrar en mörk och snöig vintermorgon släpper iväg sin 6-åring på en 2 km lång promenad till skolan alldeles på egen hand. Jag tycker också att det är långt för en 13-åring att själv ta sig 5 km till skolan. (Väglängden som berättigar till skolskjuts för åk 7-9 ska vara längre än 5 km.) Det är dock de regler som har gällt tidigare. Och det har gått bra. Eller?
Carl Bildts regering införde det fria skolvalet 1992. Och det gäller än idag. Det innebär att elever och föräldrar fritt ska få välja skola. I Skollagen står det:
”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.”
Reformen har, inte helt oväntat, lett till en segregering och bristande likvärdighet i den svenska skolan. Jag tyckte inte om reformen då, och jag är fortfarande mycket, mycket tveksam. Men nu är det som det är, det finns ett fritt skolval i Sverige.
Frågan är emellertid om det finns ett fritt skolval i Vänersborg.
För att fritt kunna välja skola måste ju eleverna kunna ta sig till den skola de väljer. Annars är ju det fria skolvalet inte särskilt fritt. I det föreslagna skolskjutsreglementet ska de elever i Vänersborg som väljer en annan kommunal skola än sin hemskola (den skola som BUN placerat dem i) inte vara berättigade till skolskjuts.
Som jag ser det, så sätter BUN det fria skolvalet ur spel. Eleverna i Vänersborg har inget fritt skolval, såvida de inte har föräldrar som har råd att betala busskort ur egen ficka. Så får det naturligtvis inte vara. Elevernas skolgång ska inte bestämmas av föräldrarnas plånbok.
Eller? Vad säger Skollagen? Är det Vänersborgs kommun som sätter Skollagen ”ur spel”? Nja… I Skollagen står det också angående skolskjuts:
”Denna rätt [till skolskjuts] gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem…”
Fast…
”I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.”
Rent lagligt är det kanske så att en elev inte har rätt till skolskjuts, om eleven t ex bor i Brålanda och väljer att gå på den centrala skolenheten. Detta har, vad jag vet, dock inte prövats juridiskt. Eller gäller Kammarrättens domar (se ovan) också kommunala skolor? Inte bara friskolor? Det kanske är så. Det kanske är Skollagens paragrafer som ”krockar”?
I förslaget till nytt skolskjutsreglemente står det inget om vad som gäller vid val till profilklass. Det finns ju ett antal profiler i Vänersborg, på Vänerparken och på Tärnan. Vad jag förstår så finns det ett särskilt beslut av BUN, att kommunen då ska stå för skolskjuts. Vilket i så fall innebär en ”service utöver den lagstadgade”. Vad som gäller vid val av profil borde skrivas in i reglementet.
Det finns en annan aspekt av det här med det fria skolvalet, även om det inte har med skolskjutsreglementet att göra. BUN har redan fått kritik för att det fria skolvalet har satts ur spel. I den granskning som revisorerna gjorde i höstas menade revisorerna att eleverna inte fritt kan välja skola därför att Tärnan, Torpa och Vänerparken har slagits samman till en skolenhet, den centrala skolenheten. Eleverna kan bara välja ”enhet”, inte en särskild skola.
Revisorerna skrev i sin rapport:
”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”
Det här borde BUN ta till sig… Är det ett fritt skolval, så är det. (Eller?) Tycker man inte om det, så borde det ifrågasättas principiellt och på en högre nivå (riksdagen) – och inte genom att ”naggas i kanten” och motarbetas kommunalt.
Det finns också en annan orättvisa inbyggd i det föreslagna skolskjutsreglementet. En elev som bor t ex nära 45:an i Frändefors har ju lättare att ta sig till Torpaskolan, om eleven väljer den centrala skolenheten (även om föräldrarna får stå för kostnaderna), än en elev i Gestad. Eleven i Gestad måste ta sig till 45:an för egen maskin.
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) har ett tilläggsförslag, som för ovanlighetens skull redan finns med i utskicket, som råder bot på denna orättvisa. Eckerbom Wendels förslag skulle innebära att Gestad-eleven, som ska gå på t ex Torpaskolan, får skolskjuts till Dalboskolan, som är elevens ”hemskola”. (Sedan får eleven ordna resten av resan själv.) Det förslaget skulle innebära en större rättvisa för de som bor på landsbygden. Det stödjer jag.
Kommunen, liksom BUN, befinner sig i en kärv ekonomisk situation just nu. Jag vet. Det skulle kosta en hel del pengar att se till att alla elever verkligen får ett fritt skolval, dvs att kommunen står för alla kostnader för skolskjuts. Oavsett vilken skola som eleverna väljer. Hur stora merkostnaderna för detta skulle bli för kommunen, framgår dock inte.
Fast. Ska det fria skolvalet för eleverna bli lidande på grund av kommunens ekonomiska felsatsningar? Ska de elever som bor på landsbygden och/eller de elever som har föräldrar med en mager plånbok få betala för att kommunen istället satsar t ex 300.000 kr på bandy-VM? (Eller ett par miljoner på en melodifestival, gud bevare!)
Jag tycker inte det. Egentligen. Men just nu har ju inte BUN pengarna…
Vad göra?
Melodifestival i arenan?
Är det inte det ena så är det det andra. Idag gör Bertilsson och TTELA en stor affär av att det inte är någon melodifestival i arenan! (TTELA)
Melodifestival!?
Jag säger som en känd vänersborgare skrev i sin ”blogg” en gång i tiden:
”Jag får riktigt stålsätta mig. Stålsätta mig så jag nästan blir trött!”
Varför ska Vänersborgs kommun, som just nu går på knäna av alla kostnader, satsa en massa miljoner på att arrangera en deltävling i melodifestivalen?
Melodifestivalen?
För att synas i Sverige? För att sättas ut på kartan? För att bli Sveriges bästa musikkommun?
Varför ska Vänersborgs kommun satsa en massa pengar på en melodifestival i stället för att satsa på barn och ungdomar, sjuka och gamla, gator och vägar, fastigheter osv?
Varför inte satsa de pengar som finns på de som bor i Vänersborgs kommun. Så att vänersborgarna, alla vänersborgarna, får ett bra liv?
Det är klart att IFK vill ha hit en deltävling i melodifestivalen. För IFK innebär det ju bara vinster… Kommunen betalar kostnaderna och IFK kammar hem vinsterna. För Bertilsson och IFK är det en enkel ekvation.
Jag blir nästan trött! Men jag stålsätter mig…
När jag läser artikeln får jag intrycket av det är Bertilsson och IFK Vänersborg som äger arenan. Varför skulle Bertilsson annars träffa (citat från TTELA):
”arrangörerna av melodifestivalen och gick då igenom förutsättningarna för att arrangera schlagertävlingen i Arena Vänersborg”
Och varför skulle dessa arrangörer träffa Stig Bertilsson?
Jag förstår inte.
Melodifestivalen i arenan?
”Vi har en fantastisk arena för ett sådant arrangemang.”
Säger Stig Bertilsson.
”Det enda som fordras är extra golvisolering.”
Säger en tjänsteman på kommunen.
Skulle golvisolering räcka för att få upp temperaturen i arenan? När jag hörde på en föredragning för inte så länge sedan krävdes det mer, t ex fläktar i taket och avskärmningar. Om jag minns rätt skulle notan gå på 10-12 miljoner. Och skulle balkar och sådant hålla för all utrustning som krävs, högtalare, spotlights, alla kameror osv?
Och akustiken? Arenan är inte byggd för bra ljud.
”Hur var det nu?”
Skrev bloggaren som jag citerade ovan, och fortsatte;
”Jag måste stålsätta mig! Jag vill inte vara negativ!”
Kan man inte vara negativ? Kan man vara positiv? Men man måste väl åtminstone vara realist! Vänersborgs kommun har en hårt ansträngd ekonomi. Inte kan vi väl satsa pengar på en melodifestival?
Och till sist.
Stig Bertilsson säger i TTELA-artikeln:
”…men tyvärr finns det ett väldigt begränsat intresse från politikerhåll.”
Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel, precis som Stig Bertilsson moderat, kommenterar i artikeln:
”Det finns inget motstånd, jag vet inte var det kommer ifrån. Ingen har sagt att vi inte ska göra det.”
Jag vet inte om Bertilsson och IFK har bollat frågan om melodifestival till kommunens politiker. Typ mellan skål och vägg. Moderater emellan. Men jag vet att det i varje fall inte har skett på något officiellt sätt. Barn- och Ungdomsnämnden har inte hört något. Det har inte tagits upp i Kommunstyrelsen. Det har inte tagits upp på några politiska möten överhuvudtaget vad jag vet. I diariet har varken jag eller de andra vänsterpartisterna stött på något om Bertilsson och melodifestivalen.
Melodifestival?
”Jag får riktigt stålsätta mig. Stålsätta mig så jag nästan blir trött!”
Väne Ryrs öde på väg att avgöras
Frågan om Väne Ryrs skola har baxats… Och nu har frågan baxats ända hit, ända till kommunfullmäktige. Nu ska snart Väne Ryrs öde avgöras. För gott.
Barn- och Ungdomsförvaltningen, Barn- och Ungdomsnämnden (BUN), Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och, i onsdags, Kommunstyrelsen (KS) har sagt sitt. Den 30 januari fattar kommunfullmäktige (KF) det slutgiltiga beslutet. Ska Väne Ryr öppnas för förskola? Eller förskoleklass? Eller fritids? Eller grundskola? Eller både och, eller alltihop…? Eller inget…?
Hanteringen av ärendet har inte skett helt friktionsfritt och vad de olika partierna har tyckt, har ofta varit oklart. Det har varit en del ”turer” på vägen kan man väl lugnt konstatera. I BUN röstade t ex Centerpartiet med mini-alliansen om att inte öppna Väne Ryr (”Centern sviker landsbygden!”), medan socialdemokraterna lade ner sina röster.
Efter BUN verkade det dock som om diskussionerna i de olika partierna började ta fart. I KSAU i december hade flera partier ändrat uppfattning. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet röstade för att:
”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass.”
Det blev KSAU:s beslut. En ny formulering av förslaget. Vad det innebar var inte helt klockrent. (Se ”Väne Ryr”) När så KS i förra veckan tog upp Väne Ryr-frågan, så ändrades beslutsförslaget ytterligare en gång. Mitt under sittande möte lämnade Marie Dahlin (S) ett nytt förslag. Det lydde:
”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne-Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass 2013. För att en ev fortsättning av verksamheten ska kunna bedrivas för framtiden krävs ett underlag om minst 15 elever.”
Det här nya förslaget blev så småningom också Kommunstyrelsens beslut. Bakom beslutet stod Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet . Japp, även Vänsterpartiet. (Jag är inte med i KS.)
Det här beslutet, som ska lämnas till KF som förslag till det slutgiltiga beslutet, är inte direkt solklart. Vad betyder t ex ”För att en ev fortsättning av verksamheten…”? Man kan undra, vilken ”verksamhet”? Som det står i beslutet kan det bara betyda förskola och förskoleklass. Men skolan då? Och fritids? Det står faktiskt inget om skola och fritids.
Eller var det skola och fritids som menades med ”verksamheten”? Några som deltog i KS anser att det handlade om skolan (1-3). Underförstått.
Och vad menas med ”för framtiden”? Är det 2013? 2014? Eller 2015?
Enligt Marika Isetorp (MP), som hade ett eget förslag i KS, handlar det om 2013 (se Isetorps blogg). Men jag tror att det är en missuppfattning, jag är ganska säker på att det handlar om 2014.
Beslutet i kommunstyrelsen är alltså otydligt. Antagligen är det helt enkelt så att det sades saker runt bordet, som kompletterade det skriftliga förslaget och som gjorde att partierna kom överens. Jag tror att de som röstade för förslaget menade att förskolan och förskoleklass ska öppnas 2013, och ”fungerar” detta – då öppnas skolan hösten 2014.
Sedan är det nog så att uttrycket ”minst 15 elever” betyder att nu måste familjerna säga ja till att placera barnen på Väne-Ryr! På riktigt. Samtidigt måste det klargöras, i det kommande beslutet, vad som är tänkt att ske om det t ex blir 15 elever år 2014, men bara 13 elever år 2015. Det måste nog också klargöras om det ska det vara 15 elever i enbart åk 1 eller 15 elever i förskoleklass och årskurs 1. Eller om det menas sammanlagt 15 elever på hela skolan, dvs sammanlagt i åk 1-3. Och hur det blir om det blir 14 elever. Eller 13.
Beslutet måste vara klart och tydligt på papper! Och det är inte beslutsförslaget från KS. Formuleringen måste skrivas om och förbättras för att undanröja alla tveksamheter. Innan KF kan besluta.
Marika Isetorp (MP) sitter i både KS och BUN. Isetorp har bloggat om KS-mötet (”Politik är ingen bandymatch”). Så här skriver Isetorp:
”S hade nästan samma förslag men med en minimisiffra för antalet barn.”
Är det bara det här som är skillnaden mellan S-C-V och MP, så borde partierna kanske ha kunnat ”prata ihop sig”. Isetorp skräder dock inte orden när hon motiverar MP:s ställningstagande:
”Jag tyckte förslaget (från Marie Dahlin; min anm) var rimligt, men fick avsmak för sättet det presenterades på vid ajourneringen. Det handlade inte om fördelar med förslaget. Istället knöt politikern näven och boxade sig i handflatan med orden ”Nu ska vi krossa dom”. Vederbörande syftade på minialliansen, som försöker styra i Vänersborg.”
Sakligt sett så står nog inte oppositionspartierna så långt från varandra. Finns det andra ”motsättningar” i bakgrunden så måste dessa lösas. Vi politiker måste hantera sakfrågorna, och inget annat.
För övrigt kan jag inte tänka mig att det blir några 15 elever som börjar åk 1 år 2014 i Väne Ryr. Det är för mycket begärt att föräldrar ska flytta sina barn, som redan går på en annan skola, till en helt ny miljö med nya lärare, ny klass och nya kompisar. Jag tror helt enkelt att man får räkna med att de som börjar i förskoleklass år 2013, bildar åk 1 år 2014. Och de som börjar förskoleklass år 2014 bildar årskurs 1 år 2015. Och då, men först då, blir det 15 elever. Ungefär. Tror jag.
Blir det fler som väljer Väne Ryr, t ex att föräldrar faktiskt flyttar sina barn från en annan skola till Väne Ryr eller att barn från Lilla Edet eller Trollhättan väljer Väne Ryr (vilket inte är helt uteslutet), så är det bara positivt!
Men jag tror att kommunen får räkna med lite extra kostnader det första året. Det får bli 15 elever på några års sikt.
Hur som helst. Det är viktigt att föräldrarna väljer att placera sina barn i Väne Ryr…
Barn- och ungdomsförvaltningen gör det dock inte lättare. I dagarna har förvaltningen gjort ett utskick till alla föräldrar med barn som är 6 år. Det ska väljas till förskoleklass.
I utskicket får föräldrarna med 6-åringar i Väne Ryr meddelandet att barnen erbjuds placering på Onsjöskolan. Inte ett ord nämns om Väne Ryr!
Visst, skolan i Väne Ryr ”finns inte”. Inte nu. Och inga beslut är tagna. Inte än. Men herregud (höll jag på att skriva), det vet väl alla, att politikerna håller på att öppna Väne Ryr. Och att det med all sannolikhet blir en förskoleklass. Det är väl allmänt känt?!
Det är klart att berörda tjänstemän på Barn och Ungdom vet det också. Varför informerades inte föräldrarna om att Väne Ryr kommer att öppnas? Så att de faktiskt kan välja Väne Ryr. Redan nu.
Bandy-VM – en vin(n)are?
Snart är det bandy-VM. En av idrottsårets stora höjdpunkter. Och bandy-VM ska spelas i Vänersborg. I Arena Vänersborg. Arrangerat av IFK Vänersborg. Med bidrag från kommunstyrelsen i Vänersborg. På 300.000 kr. Plus subventionerad hyra, dvs ingen hyra överhuvudtaget. (Arenan kostar kommunen omkring 80.000 kr per dag.) Och med en av kommunen nyinköpt bandysarg för 73.500 exklusive moms.
Och nu är det ju inte längre någon risk att arenan ska rivas… Arenan är ju inget svartbygge… Antagligen.
Och nu är det ju inte heller någon risk för att taket inte ska hålla, om det snöar mycket. Arenans tak förstärktes på försommaren för 2,5 milj kr. Så det ska nog hålla. Antagligen. Fast det kommer nog inte att snöa.
Fast om det regnar mycket? Försommarens takreparation handlade ju inte om att reparera för vattenläckaget. Det handlar däremot en utredning om, vad man ska göra och hur mycket det ska kosta alltså. Fast det kommer nog inte att regna.
Men helt säker kan man kanske ändå inte vara. Länsförsäkringar sådde vissa tvivel om den saken i en inlaga till tingsrätten i somras.
Vad kommunen gör med Radiosportens önskemål när det gäller anpassning av kommentatorshytterna vet jag inte. Genomförs de förändringarna, så kommer de att kosta en del. Men det är väl ingen politisk fråga… Fast Radiosporten kommer nog ändå.
Med andra ord, Arena Vänersborg är redo för bandy-VM. (Antagligen.)
Bandy-VM lär kosta en hel del för IFK Vänersborg. De 6 lagen ska ha hotellrum, mat 3-4 gånger om dagen, förbrukningsmaterial, transporter, träningstider, fritidsarrangemang, antagligen egna rum för all utrustning, osv. En bankett med alla deltagare ska också hållas. Dessutom ska ett antal domare härbärgeras och även flera representanter för det internationella bandyförbundet, som lär ha ledamöter även från länder som Argentina och Indien.
Och så är det ju det här med B-gruppen. Alla matcher i bandy-VM brukar, även B-gruppen alltså, arrangeras på en gång och på ett ställe. Men vad jag förstår så ska IFK Vänersborg betala en sanktionsavgift, som går till det internationella bandyförbundet, för att slippa arrangera de andra grupperna. Enligt IFK:s hemsida:
“den klart största kostnaden som är förknippad med arrangemanget.”
Det kan nog bli svårt att få arrangemanget att gå ihop rent ekonomiskt. Men IFK:s ordförande Stig Bertilsson är optimistisk:
“Vi har budgeterat och räknat noggrant. Bedömningen är att IFK, framför allt tack vare de stora ideella insatser som görs, ska kunna få ett ekonomiskt överskott av VM.”
Men… Varifrån kommer inkomsterna? Publikt lär det inte bli någon dundersuccé, bortsett från matcherna mellan Sverige och Ryssland. Jag vet inte hur många biljetter som redan har sålts till bandy-VM. På TV4Nyheterna Väst sa nyhetsuppläsaren den 20 nov:
”…bara 4.000…”
Fast 4.000 biljetter är ganska mycket, och det har nog sålts fler sedan dess. Men det är klart. Det finns sammanlagt 68.000 biljetter. Fast då räknar man nog med att arenan rymmer 5.700 åskådare. Men Byggnadsförvaltningen/Byggnadsnämnden säger 3.000. Och det är Byggnads som bestämmer. Fast i förrgår (8 januari) kom det in en reviderad brandskyddsdokumentation med bl a högre publiksiffror till Byggnadsförvaltningen… Arenan kan nog ta in fler åskådare.
Det är tänkt att det ska vara publik- och reklamintäkterna som ska finansiera bandy-VM. IFK kanske också drar in intäkter på TV-rättigheter och sponsring? Kanske lyckas IFK hyra ut de sex outhyrda logerna i arenan?
Och så var det den ständigt aktuella frågan om biljettsystemet. (Jag har skrivit ganska utförligt om biljettsystemet tidigare. Se t ex IFK och arenans elektroniska biljettsystem.) IFK köpte in ett elektroniskt biljettsystem och hävdade att Vänersborgs kommun hade lovat att betala det. Barn- och Ungdomsnämndens fd ordförande S Anders Larsson förnekade dock detta i TTELA (3 juli 2012). Larsson sa:
“Någon sådan deal, att IFK först skulle köpa och sedan kommunen av IFK, finns inte.”
Stig Bertilsson och IFK hävdade dock motsatsen. I ett brev skrev Stig Bertilsson till Lena Eckerbom Wendel, BUN:s nuvarande ordförande:
“Vi har i IFK en vittomfattande dokumentation i biljettsystemfrågan.”
Andreas Vänerlöv var, när biljettsystemet “diskuterades”, 1:e vice ordförande i BUN (företrädde då KD) och dessutom medlem i den projektgrupp som hade det “operativa ansvaret” för arenabygget. Nu har Vänerlöv slutat med politik och ingår i IFK Vänersborgs styrelse. Vänerlöv sa till TTELA (3 juli):
“Vi var alla överens om att kommunen skulle äga systemet, och alla inblandade vet att överenskommelsen finns.”
Andreas Vänerlöv brukar inte fara med osanning.
Den skrivelse som IFK Vänersborg skickade till kommunen avslutades med:
“Det är en stark önskan från IFK Vänersborg att saken kan diskuteras formellt vid ett möte innan fortsatta åtgärder övervägs.”
Det var tuffa tag. Och kommunen har hela tiden vägrat att betala fakturan…
Men skam den som ger sig. De ”fortsatta åtgärder” som IFK nämnde i skrivelsen var tydligen att skicka en ny faktura. Den 10 december (2012) skrevs denna. IFK Vänersborg krävde återigen att BUN skulle betala biljettsystemet. IFK:s faktura är på sammanlagt 455.627 kr. Nästan en halv miljon kronor alltså. Den 3 januari (2013) svarar Barn och Ungdoms förvaltningschef Kent Javette,
”att det inte finns något behov av biljettsystem inom förvaltningens ansvarsområde.”
Och IFK:s faktura bestrids. Kommunen tänker inte betala.
Fortsättning följer säkerligen…
IFK Vänersborg får lite draghjälp med reklamen av P4Väst. För bandy-VM alltså. Ett nytt grepp tas. Med musik. Jimmie och Peter, på P4Väst, ska göra en bandylåt, tillsammans med lyssnarna. (Se här.) En bra låt kan behövas. P4Väst har ju kända för att ha skrivit flera bra låtar som har med arenan att göra… (Se här och här.)
Och sist men inte minst.
Tillsammans med Vänersborgs Vinagentur presenterar IFK Vänersborg ytterligare ett nytt grepp. Två officiella viner för Bandy-VM lanseras. Ett rött och ett vitt.
En bra VM-låt och lite vin. Kanske är det nyckeln till större inkomster och därmed ett lyckat arrangemang av bandy-VM?
Men hör alkohol och idrott ihop? Bandyfolk, med sina portföljer, tycker ofta det. Jag gör det inte.
Vi får se om bandy-VM går ihop ekonomiskt. För IFK Vänersborg är det nog tveksamt. För företagarna i Vänersborg (hotell, affärer etc) är det tveklöst ja. För skattebetalarna i Vänersborg är det lika tveklöst nej.
Senaste kommentarer