Arkiv
Systematiskt kvalitetsarbete
Nämn begreppet ”Systematiskt kvalitetsarbete” på en skola och du får höra en stor suck. Minst. I Barn- och Ungdomsnämnden har vi ibland fått läsa kvalitetsredovisningar från olika skolenheter i kommunen. Det känns som om rektorerna har skrivit dem med en ”suck”. Om de nu har skrivit några.
På BUN:s junisammanträde lämnade revisorerna en rapport om ”intern kontroll”. Där skriver de:
”En plan för systematiskt kvalitetsarbete bör upprättas på respektive skola.”
Riksdagen har bestämt att alla skolor ska arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Skollagen beskriver i 4 kap, som har rubriken ”Kvalitet och inflytande”, hur detta arbete ska gå till.
”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.- Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen … ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. - Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet … ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
- Det systematiska kvalitetsarbetet … ska dokumenteras.
- Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.”
Jag tror att det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt. Inte bara för att Skollagen kräver det. Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Vart ska vi och var är vi idag?
Det är så man jobbar i näringslivet och det är så som IFK:s nye tränare Stefan Karlsson jobbar när han ska rädda kvar laget i elitserien.
Och så måste svensk skola jobba också! Det måste till ett systematiskt kvalitetsarbetet för att skolan ska kunna utvecklas och bli bättre!
I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling. Det handlar om en undervisning som ska vara ämnesinriktad och begreppsläggande. Det handlar om en undervisning som:
”leder till att eleverna allt mer utvecklar sina kompetenser att använda intellektuella, kommunikativa, logiskt problemlösande och praktisk-estetiska förmågor som redskap för att till exempel kommunicera, lösa problem eller föra olika typer av underbyggda resonemang.” (Steve Wretman. Grundskoletidningen 5/2012.)
Det systematiska kvalitetsarbetet måste utgå från elevernas resultat och analysera vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.
Så enkelt är det. Så svårt är det.
Det centrala är klassrummet. Det är där som lärandet äger rum. Och i klassrummet är undervisningen central. Och i undervisningen är läraren central.
På flera skolor i Vänersborg, i de skolor som överhuvudtaget har ett systematiskt kvalitetsarbete, händer det att eleverna inte är delaktiga i kvalitetsarbetet – mer än genom ifyllande av diverse enkäter med frågeställningar som inte ger kvalitetsmått – om en elev är ”nöjd” säger ju inte så mycket om kvaliteten i utbildningen. På vissa skolor deltar heller inte lärarna i kvalitetsarbetet! Frågan är då om det bedrivs något systematiskt kvalitetsarbete överhuvudtaget? Är dokumenten bara pappersprodukter…?
Det är rektorn som ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs. Enligt min mening krävs det att rektorerna har rätt kompetens, om de ska kunna ”leda” detta arbete. En rektor bör helst vara ”den bäste pedagogen” på skolan. Dessutom en som är väl bevandrad i den senaste pedagogiska forskningen.
Så är det inte idag, inte i Sverige, inte i Vänersborg. På en fråga till förvaltningschefen för Barn- och Ungdom i Vänersborg, gällande vikten av att rektorn har pedagogisk kompetens för att undervisa på det stadium där denne är rektor, svarade han:
”Det är ointressant”
Det är inte ointressant. Det är i högsta grad intressant och viktigt. Det är avgörande att en rektor blir rektor på pedagogiska meriter. Docent Hans-Åke Scherp skriver:
”Kvalitetsarbetet ska i likhet med all annan verksamhet i skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Att rektor är en kompetent pedagogisk ledare är en nyckelfaktor om den svenska skolan inte ska fortsätta att halka efter den övriga världen när det gäller elevernas skolresultat.
För att få tid till att utöva sitt pedagogiska ledarskap måste rektor befrias från att hålla på med tillsynsansvar över fastigheter, rapporter om tillbud och skador, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner, städrutiner, rutiner kring snöröjning, skolskjutsfrågor, lås och larm och budgetansvar med rapporter och uppföljning osv.
I ett Sverige som halkar efter resultatmässigt är det nödvändigt att återupprätta skolans och lärarens status och erkänna lärarens avgörande roll i lärandet. Idag gapar platserna på lärarhögskolorna tomma. De stolar som är upptagna består till stor del av studenter som inte kom in på något annat program. Det går inte att 17% av alla lärare lämnar skolan och byter yrke varje år.
Arbetsgivarna, SKL och landets kommuner (det finns undantag), måste också ändra sin attityd gentemot landets lärare. Vidare måste lärarna ges förutsättningar att fokusera på och utveckla undervisningen. Det går inte att ha som målsättning att suga ut så mycket arbete som möjligt ur lärarna. Arbete som ofta tar fokus från undervisningen och arbetet med elever. Det har gått så långt att planeringen av undervisningen får hinnas med om det blir tid över efter att ha vaktat i korridorerna, skrivit omdömen och åtgärdsprogram, organiserat kvarsittningar, gått igenom frånvarorapporterna, talat med kuratorn, städat undan i salen, dokumenterat eleverna, rättat nationella prov osv.
Som Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik, säger i sin sammanfattning av Hatties rapport ”Synligt lärande”:
”Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut det mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt.”
Låt lärarna koncentrera sig på att undervisa och och att utveckla undervisningen. Låt andra yrkeskategorier ta hand om alla kringuppgifter. Som det står i Skolverkets Allmänna Råd för det systematiska kvalitetsarbetet:
”[Personalen ska ha] tid och stöd för att gemensamt reflektera över och analysera vad som fungerar bra eller mindre bra i undervisningen.”
Då kommer det systematiska kvalitetsarbetet att kunna leda till en skola, där eleverna lär sig och utvecklas.
.
PS. Grundskoletidningen (5/2012) har många bra artiklar om det systematiska kvalitetsarbetet.
Olycka på arenan – vem är ansvarig?
Jag fick nyss ett mail:
”Vad är detta??”
I mailet fanns en länk till TTELA och ytterligare en fråga:
”Nått som ni pratade om på sista BUN-mötet??””
Naturligtvis klickar jag på länken:
”Kräver förklaring om arenavägg.
Nu måste Vänersborgs kommun förklara hur man ser på olyckan när en tillfällig vägg i Arena Vänersborg föll över en person nyligen.”
Det har tydligen hänt en olycka på arenan i samband med att ”Framtidsforum” arrangerades i november. Det hade jag ingen aning om! Med andra ord, det var inget vi informerades eller pratade om på det senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden.
Nu är för övrigt olyckshändelsen anmäld till Arbetsmiljöverket, som kräver att Vänersborgs kommun ska förklara sig.
Naturligtvis är hela händelsen att betrakta som en olycka. Den hade heller inget att göra med själva byggnaden Arena Vänersborg. Det handlar inte om detta. Det jag undrar över är varför nämnden inte fick information på det senaste sammanträdet. Är det för att ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) anser att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för förvaltningen?
Antagligen.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. I Arbetsmiljölagen står det:
”3 kap. Allmänna skyldigheter
2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.”
Ansvaret ligger alltså hos arbetsgivaren. Och arbetsgivare är…? Jag hittar en skrift på Arbetsmiljöverkets hemsida: ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”. Där står det:
”Du som är politiker i fullmäktige och nämnd är yttersta representant för kommun och landsting som arbetsgivare. … Du som är nämndpolitiker ska se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Det kräver kommunallagen.”
I praktiken sköts naturligtvis arbetsmiljöarbetet av tjänstemännen. Men vem har då ansvaret om det händer en olycka. Vem har ansvaret i det aktuella fallet på arenan?
I författningen ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” (AFS 2001:1) skriver Arbetsmiljöverket i en kommentar:
”Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats.”
Barn- och Ungdomsnämnden är i lagens mening att betrakta som arbetsgivare. Nämndens ledamöter är alltså ansvariga. Jag är ansvarig.
Och BUN som inte ens har fått information om att det har hänt en olycka… Naturligtvis borde nämnden ha fått det på det senaste sammanträdet.
När jag förkovrar mig lite för att skriva denna blogg stöter jag också på följande avsnitt i författningen från Arbetsmiljöverket:
”9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. (AFS 2008:15).”
Jag kan inte låta bli att notera att det inte bara är fysiska olycksfall som Arbetsmiljöverket skriver om. Det handlar också om ”ohälsa”! I dagens Hallandsposten hittar jag artikeln: ”Högstadielärare sover dåligt och är ofta stressade”. I sådana här lägen skriver Arbetsmiljöverket att:
”10 § Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs.
Genomförda åtgärder skall kontrolleras.”
Tänk. Jag undrar om arbetsgivaren i Halmstad har läst dessa rader… Förresten, jag undrar om arbetsgivaren i Vänersborg har gjort det… (Jag har.)
Men det sistnämna hörde inte till olycksfallet på arenan.
Årets sista Kommunfullmäktige
Igår avslutades den politiska höstterminen när det gäller sammanträden, i varje fall för min del. Kommunfullmäktige hade sin sista sammankomst.
Först på dagordningen var utdelandet av några utmärkelser. Jonatan Larocca Ramm, gitarrist och sångare i Graveyard, fick årets kulturpris. Han kunde själv inte närvara på grund av engagemang på annat håll. Fullmäktige fick dock se och lyssna på en video. (Du kan se och lyssna på honom här.)
Årets kulturstipendium gick till duon ”En Vocalist och En Cellist”, dvs Anna K Larsson och Sanna Andersson från Frändefors. De framträdde i sessionssalen med ett eget arrangemang av ”Uti vår hage” – ett mycket uppskattat nummer!
Grattis till ”pristagarna”.
Innan de politiska förhandlingarna drog igång, så avnjöts en enklare måltid för ledamöterna och alla gäster. Noteras kan att kommunen är mycket serviceminded på det här området. Det serverades LCHF! Jag tackar och bugar.
Det var nog egentligen bara en fråga på gårdagens fullmäktige som är värd att blogga om, ärende 3: ”Angående organisationsförändring för överförande av Arbetsmarknadsenheten AME till socialnämnden samt beslut om Arbetslöshetsnämndens organisatoriska tillhörighet ”.
Bakgrunden till ärendet är, som Lutz Rininsland skriver, att Gymnasienämndens huvudsakliga uppdrag (ungdomsutbildning och vuxenutbildning) från årsskiftet överlämnas till Kunskapsförbundet Väst. Det klargjordes i ett tidigt skede att ansvaret för Arbetsmarknadsenheten (AME) inte skulle följa med till kommunalförbundet.
Arbetsmarknadsenheten (AME) har alltså legat på Gymnasienämnden under senare år. Tidigare har den legat under Socialnämnden respektive Kommunstyrelsen. Nu var frågan om Socialnämnden skulle bli arbetslöshetsnämnd eller om Kommunstyrelsen skulle fortsätta att vara det.
En ganska omfattande utredning hade gjorts för att ta reda på fakta i sammanhanget. I denna utredning har utredaren verkligen vänt på varenda sten, för att komma fram till ett bra resultat. I utredningen listas både fördelar och nackdelar med att kommunstyrelsen skulle fortsätta att vara arbetslöshetsnämnd. Nackdelarna blir då fördelar för att Socialnämnden ska ta över ansvaret.
Det som talar för att kommunstyrelsen ska vara arbetslöshetsnämnd:
- ”Viktigt
Det symboliserar starkt hur allvarligt kommunstyrelsen ser på frågan…. - Tradition
Traditionellt har det varit på det sättet i Vänersborg… - Förmåga
Kommunstyrelsen kan skapa kompetens/resurser/tjänster för att i sin förvaltning kunna följa arbetsmarknadspolitiken, utreda och analysera nödvändiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, föreslå åtgärder och handlägga frågor om kommunens hjälpverksamhet vid arbetslöshet samt finansiera önskade åtgärder.
Fungerande rutiner i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och hjälpverksamhet vid arbetslöshet kan skapas…
Kommunstyrelsen kan ta eget initiativ till att förändra mål- och resursplanen, att väga in inriktningsmål och förväntade resultat…”
Det som talar mot att kommunstyrelsen ska vara arbetslöshetsnämnd:
- Otydlig ledning
I Vänersborg har kommunstyrelsen, oavsett vilken nämnd som haft ansvaret för arbetsmarknadsenheten, alltid varit arbetslöshetsnämnd. Enligt min bedömning har detta, till viss del, lett till otydlig ledning, otydlighet i vem som ger uppdrag och otydlighet i vem som egentligen ansvarar för verksamhet och resultat. För att skapa tydlighet och effektivitet brukar rättesnöret om att hålla samman resurser, resultatstyrning, ansvar och befogenheter vara det som fungerar.
Arbetslöshetsnämndens uppgift att motverka arbetslöshet och dess följdverkningar kan i våra dagar – och från årsskiftet – bäst utföras av socialnämnden. Det är inte kommunstyrelsen utan socialnämnden som har att hantera de kraftigaste följdverkningarna av arbetslöshet, t.ex. försörjningsstödet. Kommunstyrelsen har inte – som socialnämnden – kompetens att ”handlägga frågor om kommuns hjälpverksamhet vid arbetslöshet” som arbetslöshetsnämnden ska göra….” - Outnyttjad kompetens
Socialnämnden besitter kompetens, drivkraft och har, som ingen annan, verktyg för att hantera detta – särskilt arbetslöshetens verkningar. Socialnämndens drivkraft till verksamhetsutveckling, helhetssyn och effektivitet inom området kan komma att hämmas. Totalnyttan med socialnämndens samlade ansvar förspills. - Ineffektiv process
Ärenden lämnas till kommunfullmäktige som har att ta ställning till förslag och ge uppdrag till socialnämnden. I förslaget ska kommunstyrelsen ha utrett finansiering, i egen eller nämndens budget, och effekter av förslaget. Eftersom ärendet berör nämnden ska den ha yttrat sig före fullmäktiges beslut. Processen på ett ärende blir; kommunstyrelsen → remiss till socialnämnden → kommunstyrelsen → kommunfullmäktige → kommunstyrelsen → socialnämnden (samt naturligtvis arbetsutskott, handläggning, budgetering mm). Detta kommer att fördröja hanteringen av arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetens verkningar och motverkar fullmäktiges vision om ”effektivitet”, inriktningsmål om att ”arbetssätt och arbetsformer ska utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet” eller det förväntade resultatet om att ”tidseffektivare arbetsprocesser ska utvecklas”.
Utredaren gör en sammanvägd bedömning:
”Ingen önskar otydlig ledning, outnyttjad kompetens och ineffektivitet. Min bedömning är att tyngre skäl talar för att socialnämnden ska vara arbetslöshetsnämnd än att det ska vara styrelsen.”
Utredaren föreslår alltså att Socialnämnden ska bli arbetslöshetsnämnd.
Utredningen behandlades i Gymnasienämnden, där AME tidigare låg, den 16 oktober. En enhällig nämnd ställde sig bakom utredningens slutsats att socialnämnden skulle bli arbetslöshetsnämnd.
Drygt en vecka senare, den 25 oktober, behandlades utredningen i socialnämnden. En enhällig nämnd ställde sig även där bakom utredningens förslag.
Det kan tilläggas att socialchefen, inför nämndens sammanträde, skrev:
”I synnerhet sistnämnda motiv [ineffektiv process; min anm] med risker för mycket tidsödande beslutsprocesser i frågor som fordrar snabba åtgärder, finner jag vara ett vägande skäl till att följa utredarens förslag. … Ett av motiven med överföringen är att få en bättre och snabbare hantering för personer som uppbär försörjningsstöd och behöver arbetsförberedande insatser.”
I kommunstyrelsen den 28 nov ändrade sig helt plötsligt socialdemokraterna och centerpartisterna. Från att ha röstat för att Socialnämnden skulle bli arbetslöshetsnämnd i Gymnasienämnden och Socialnämnden röstade de nu mot.
Hmm…
Det spelade dock ingen roll. Samtliga andra partier röstade för att Socialnämnden skulle bli arbetslöshetsnämnd.
Och så kommer vi till slut fram till fullmäktige igår…
På Socialdemokraternas hemsida hittar vi deras version av vad som hände:
”Mitt under fullmäktiges debatt, pirutterade de tre högerpartierna 380-grader och satte Svarte Petter i handen på Vänsterpartiet. utan att tala med regeringsstöttarna i vänsterpartiet. … Lutz Rininsland (V): – (han) påstår att konstruktionen är helt igenomtänkt , menandes kommunstyrelsen, där hans parti ingår.”
Visst, mini-alliansens partier ändrade sig. Dock inte 380 grader, 
snarare 180 grader… De gjorde som sossar och centerpartister i kommunstyrelsen – de ändrade sig helt och hållet. Igen. Det händer på varenda fullmäktige nu för tiden. Mini-alliansen har ingen egen vilja och politik.
Socialnämndens ordförande, Tove af Geijerstam (FP), gick helt enkelt upp i talarstolen och yrkade bifall till förslaget från S och C. Utan en enda motivering! Utan att berätta varför mini-alliansen helt plötsligt hade ändrat sig! Inte ett enda argument! (Tove af Geijerstam hade varit frånvarande när frågan behandlades i Socialnämnden.) Å andra sidan var det kanske bättre än Gunnar Lidell (M) och de andra. De satt tysta. Men de hade också ändrat sig, skulle det visa sig… Sådär, helt plötsligt…
Var är den politiska debatten i Vänersborg? Mellan skål och vägg i kommunhuset?
Jo, så är det. De politiska frågorna avgörs mellan skål och vägg mellan heltids- och arvoderade politiker från betongpartierna. Det bekräftade Bo Carlsson (C), när han från talarstolen sa:
”Det har skett en positionsförskjutning.”
En ”positionsförskjutning” sedan sammanträdet med kommunstyrelsen alltså. Detta sa Carlsson innan Tove af Geijerstam (FP) hade deklararerat mini-alliansens ändrade hållning! Diskuterar man mellan skål och vägg behöver ju inte diskussionerna nå vänersborgarna… Praktiskt.
Vad socialdemokraterna på sin hemsida menar med att Vänsterpartiet hade Svarte Petter på hand vet jag inte. Om det är ett sätt att raljera över att vi var i minoritet, så är det inte första gången vi är det. Som vänsterpartist i Vänersborg är man ganska van. Men att Vänsterpartiet blir kallade ”regeringsstöttare” är en grov förolämpning. Det vet alla som följer med politiken i Vänersborg, att Vänsterpartiet konsekvent har tagit en egen och helt självständig ställning i alla frågor. Vi har genom åren klart och tydligt deklarerat våra åsikter i genomarbetade yrkanden och reservationer. (Eller bloggar.) Vänsterpartiet har varit helt öppet. Våra ställningstaganden har dessutom ofta inneburit kritik mot de etablerade betongpartierna, oavsett om de har varit borgerliga eller socialdemokratiska.
”Regeringsstöttare”?
Personen som skriver på socialdemokraternas hemsida, och som har skrivit det jag citerade ovan, heter Leif Höglund. Leif Höglund representerar socialdemokraterna i Gymnasienämnden. Leif Höglund var med vid sammanträdet när Gymnasienämnden behandlade frågan om vilken nämnd som skulle bli arbetslöshetsnämnd. Gissa hur Leif Höglund röstade? Man tror knappt att det är sant, men Leif Höglund röstade för att Socialnämnden skulle bli arbetslöshetsnämnd!
Otroligt!
Till slut.
Jag kan inte låta bli att undra en sak. Min blogg är t ex min, inte Vänsterpartiets. Det jag skriver här står jag för, ingen annan. Leif Höglund (S) skriver på socialdemokraternas hemsida. Tidigare hade han en egen blogg, som, vad jag förstår, är nedlagd nu. (Antagligen för få läsare.) När Leif Höglund skriver på socialdemokraternas officiella hemsida – är det verkligen socialdemokraterna som står bakom, eller skriver Höglund bara för sig själv? Så länge inget annat sägs, så utgår jag dock från att det är socialdemokraterna i Vänersborg som står bakom.
.
PS. Lutz Rininsland har också bloggat om gårdagens fullmäktige. Se här.
BUN 10 dec (2): Frågor och svar
I min förra blogg (”Kors i taket!”) refererade jag vad som hände på gårdagens möte med Barn- och Ungdomsnämnden. Det jag inte tog upp, och som jag nu tänkte komplettera med i detta inlägg, är svaren på de fem frågor som jag ställde skriftligt. Lena Eckerbom Wendel (M) hade tagit sig tid att svara på dem skriftligt, så därför blev det inte någon större diskussion kring dem. Däremot så har jag ”grävt” lite idag, och fått fram en del intressanta uppgifter…
Vill du se fyra av de fem frågorna i sin helhet, så kan du se dem här. Den sista frågan ställde jag strax före sammanträdet.
1. Fråga om Ursand
Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:
”Det hade varit mycket märkligt om presidiet valt att inte notera förvaltningschefens statusrapportering till handlingarna. När förvaltningen är klar med sin beredning återkommer ärendet först till presidiet och därefter till nämnden. Detta är en del i normal ärendehantering.”
Visst, det låter väl ok. Det framgick dock inte av protokollet från presidiets sammanträde att ärendet fortfarande var under beredning.
Eller? Är ärendet det?
Jag vet idag (tisdag) att yttrandet redan är skrivet, dvs ärendet är berett och klart. Och har så varit ett tag. Yttrandet har skrivits gemensamt av Barn- och Ungdomsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunkansliet.
Det är tre som har undertecknat, men vem som har skrivit och vilken dag vet jag inte. Helt klart är att det inte kan vara kommunkansliet som har skrivit yttrandet. Kommunkansliet skulle aldrig ta fel på Ove Thörnkvists titel. Yttrandet är daterat den 27 nov, dvs dagen efter BUN:s presidiemöte, men samtidigt ganska långt innan gårdagens BUN-möte…
Så igår var yttrandet definitivt klart. Det var inte under beredning. Men det kanske måste gå via presidiet innan det kommer upp i nämnden. Kan det vara så? Men kunde inte Eckerbom Wendel berättat som det var, att beredningen var klar? Varför ska en nämndledamot behöva titta i diariet för att få reda på vad som händer i den egna förvaltningen?
2. Mörkt i skidspåret
Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:
”Kommunen saknar idag regelverk för anläggningsstöd till föreningar. Detta ingår i utredningen om föreningsstöd – ärende 11 vid dagens sammanträde. Frågan kommer till nämnden så snart det finns ett förslag berett ifrån förvaltningen.”
Eckerbom Wendel menade att det är viktigt med ett regelverk. Lösningen på sådana här frågor får inte vara beroende av vem som känner vem. Det kan ingen säga emot naturligtvis. Men jag menade att det i detta fallet dels handlade om ”småpengar” och dels att elljusspåret används av så många andra än föreningsmedlemmarna. Eckerbom Wendel höll med om detta…
Nu har ju frågan blivit löst ändå. Två företag från Trollhättan(!) skänker 20.000 kr för att täcka elkostnaden. Det är ju tacknämligt, men ändå pinsamt. Tycker jag. Att det ska behöva vara två företag från Trollhättan som skänker pengar till vänersborgarna…
I kommentarerna i TTELA skräds inte heller orden:
- ”Vänersborgs kommun i ett nötskal…”
- ”Hoppas att Vänersborgs politiker från Barn och Ungdom och fritidschefen håller till i Arenan istället där det har belysning, så att vi övriga kan njuta av belysningen som grannkommunens företagare står för.”
- ”Ge dessa två företagare ”årets vänersborgare” priset. Osjälviskt och föredömligt!”
- ”Ja tack, snälla Trollhättebor !
Ni har ingen kvarnsten runt halsen som Vänersborgarna kommer att få ha under många år i form av ett stort skrytbygge som ingen vet vad det kommer att kosta.” - ”Kära Vänersborgare!
Ingen fara! Vi gör detta så gärna eftersom vi har pengar över. ( Vi anlitade proffs för vårat arena-bygge).
Solidaritet”
Den sista kommentaren är för övrigt undertecknad ”Nya Moderaterna Trollhättan”…
3. Skottning på arenan
Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:
”Snöröjning på Arena Vänersborg hanteras enligt avtal på samma sätt som annan kommunal snöröjning. För exakt krontal rekommenderar jag en kontakt med förvaltningen.”
Eckerbom Wendel själv är tydligen inte intresserad av kostnaderna för en inhyrd specialkran från lastbil för att röja snö från taket på arenan. Jag tog kontakt med förvaltningen. Jag fick följande svar:
”En sådan bil med borste, specialgjord för att borsta snö på höga höjder kostar 1550:-/tim.”
Jag passade också på att ställa en följdfråga:
”Behöver det röjas snö på arenataket? Har inte taket förstärkts, så att det ska hålla?”
Och jag fick följande svar alldeles nyss:
”Taket har förstärkts och snörasskydd har tagits bort (på södra långsidan) så att snön kan rasa fritt och så sker också.
Dock måste vi även i fortsättningen ta bort snön på den sk. lågdelen. Det görs med maskinborste från lastbil. Ingen mänsklig varelse får vistas på lågdelen när det finns snö ovanför. Det finns sk rökluckor på lågdelen som måste vara fria så dom kan öppnas vid behov.”
De är snabba med svar från Arena-Fritid. Jag tackar för det. (Arena-Fritid har svarat på fler frågor. Fortsätt läs…)
4. Publik i arenan
Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:
”Med risk att göra mig dum så gissar jag att alla siffrorna utom möjligen Wikipedias stämmer. Tex så tror jag inte att räddningstjänsten bryr sig om om man kan se matchen utan man ser enbart till utrymningsmöjligheterna.”
Jag noterar att Eckerbom Wendel hellre riskerar ”att göra [sig] dum” än att ta reda på fakta… Även i denna fråga tog jag kontakt med förvaltningen. Jag fick följande svar:
”Det är brandskyddsdokumenten som ligger till grund för hur många besökare som får vara i Arenan vid som olika scenarion. Bandymatch medger en personbelastning på 5.700 personer.”
Bilagan ”Brandtekniska beräkningar” bifogades också. Det är en bilaga till brandskyddsdokumentationen, som det för övrigt finns två versioner av – en version på Räddningstjänsten och en annan på Byggnadsförvaltningen. (Se här.)
I bilagan ”Brandtekniska beräkningar” står det:
”Personsäkerheten är verifierad med personantal enligt följande:
Bandymatch 5.700 personer
Detta personantal utgör ej ett maximalt tillåtet personantal, utan ett troligt för den typen av aktiviteter. Så länge som garderob ej anordnas i entrén är det ovan angivna personantal som skall anses som maximalt. Läktare antas fullsatta.”
Hmm…
”Detta personantal utgör ej ett maximalt tillåtet personantal”. Betyder det att det kan gå in ännu fler? Fast… ”ovan angivna personantal som skall anses som maximalt.” Tydligen kan det inte gå in ännu fler. I varje fall inte om de har ytterkläderna med sig in i arenan… ”Så länge som garderob ej anordnas i entrén.” Men om garderob anordnas i entrén?
Det är Byggnadsförvaltningen som är den myndighet som bestämmer och i Byggnadsförvaltningens papper, som ska vara de riktiga, står det:
- ”Läktare: 3.000 personer
- Planen: 50 personer
- Omklädningsrum, kontor mm: 200 personer
- Lobby inkl pub och konferensrum: 350 personer
- Loger, pressrum: 100 personer”
Så vad gäller? För den brandskyddsansvarige på Arena Vänersborg så är det 5.700 personer som gäller. Vad Byggnadsförvaltningen säger om detta, det vet jag inte. Jag har fortfarande inte fått något svar på det mail jag skickade förra tisdagen…
5. Oplogat på Vänersvallen
Den här frågan har jag inte skrivit om förut. Jag fick den av en av mina läsare. Den löd så här när jag ställde den igår:
”Det finns ett stort antal flickor och killar, kvinnor och män, som spelar fotboll i någon av kommunens många föreningar. Det är den största idrotten i Vänersborg.
Varför är fortfarande Vänersvallen oplogad?
Hur ser kommunens plan ut för alla fotbollsspelande aktiva i kommunen som vill disponera Vänersvallen?”
Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:
”I handlingarna till dagens sammanträde för ärende 5 står det under rubriken ‘Åtgärdsplan’: ‘Vänersvallen fotboll nord: (…) b) vid snö plogas planen, vilket kan leda till att den i 2-3 dagar ej är tränings- och spelbar.”
Det var väl ett bra svar? Det var bara det att det var på fel fråga. Igår förmiddag, när jag skickade frågan, så var Vänersvallen oplogad. Det var ju därför jag ställde frågan! Jag upprepade detta muntligt. Jag fick inget svar. Däremot sa Orvar Carlsson (KD) att Peter Nilson hade sagt till honom att:
”Vi plogar så fort vi kan.”
Tydligen är det mycket att göra just nu på Arena-Fritid. (De kanske måste svara på en massa frågor från vissa politiker…?) Vänersvallen är fortfarande inte plogad idag tisdag. Ingen har ”rört planen” sedan den första snön kom. Är det en vecka sedan? Däremot är planen på Isstadion hjälpligt plogad, fast det ligger en del vallar kvar på den.
Epilog
Det är intressant nästan jämt på BUN:s möten… Trots att alla beslut togs i enighet igår så hände det trots allt en hel del. Lena Eckerbom Wendel (M) kunde inte heller avhålla sig från att, i moderat anda, både muntligt och i det skriftliga svaret, påpeka att de frågor som jag ställde egentligen inte var frågor för nämnden…
Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:
”Förvaltningen finns även mellan nämndsammanträden. För detaljfrågor av verkställighetskaraktär rekommenderar jag ett mail eller ett telefonsamtal direkt till berörd tjänsteman. Om man inte vet vilken tjänsteman man ska vända sig till så har kommunen en prisbelönt växel som garanterat kan stå till tjänst.”
Det var årets sista sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden.
GOD JUL TILL ALLA I NÄMNDEN!!
BUN 10 dec: Kors i taket!
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden var väl en mer eller mindre sensation! Inga voteringar, inga reservationer, inga protokollsanteckningar. Alla beslut togs i enighet!
Kors i taket med andra ord.
Sammanträdet inleddes med några mer rutinartade ekonomiska ärenden. (För att få mer kött på benen om vad mötet handlade om, så hänvisar jag till mina tidigare bloggar här och här.)
När vi kom till ärende 5 om hur de 16 milj kr, som fullmäktige förstärkte BUN:s budget med för 2013, skulle fördelas, så blev det inte heller här någon diskussion… Däremot fick nämnden reda på att inga pengar har avsatts för ett eventuellt öppnande av Väne Ryr. Och det kan man väl kanske förstå, inget beslut är ju taget än. Om fullmäktige beslutar att öppna Väne Ryr, så menade ordförande Eckerbom Wendel (M) att fullmäktige inte får ta ofinansierade beslut.
”Kommunfullmäktige får finansiera detta beslut!”
Och det har hon antagligen rätt i. Något att tänka på inför kommande behandling i fullmäktige.
Annars fick vi på den här punkten lära oss en del. 1-5-åringarna i förskolan ökar med ungefär 20 barn i vår. Förvaltningen räknar dock med en viss minskning till hösten. Det beräknas inte bli någon ytterligare ökning i den enskilda pedagogiska omsorgen under 2013. Antalet barn mellan 10-12 år på fritids kommer att öka. Nu är 40 fler barn inskrivna än budget och förvaltningen räknar med en ökning på ytterligare 40 barn nästa år. Antalet barn på fritids har för övrigt ökat med 60% sedan 2009. Det finns 250 barn i enskild pedagogisk omsorg. De externa verksamheterna kostar nämnden 100 milj kr per år (inkl lokalkostnader). Och lokalkostnaderna för den kommunala verksamheten uppgår till 87 milj kr.
För övrigt innebar beslutet som nämnden fattade att alla småskolor, under 50 elever, får ett extra bidrag 2013 på 200.000 kr. Jag undrade om de här pengarna räckte till småskolorna. Revisorerna hade ju skrivit i en rapport:
”Modellen för resursfördelning begränsar på de små enheterna rektorernas möjligheter att kunna ta sitt ansvar i enlighet med gällande styrdokument.”
Förvaltningschef Javette ansåg att pengarna räckte. När jag frågade om inte dessa extrapengar visade att nuvarande resursfördelningsmodell var otillräcklig tyckte samme Javette att detta inte innebar någon:
”…ändring av resursfördelningsmodellen. Det är ett tillägg för 2013. Modellen är rättvis, den utgår från elevantal.”
Enhetschef Boel Jansson redogjorde för tillsynsbesök på enskilda förskolor. Det finns ingen färdigskriven rapport än, men Jansson ansåg att läget var bra. Det finns inga anmärkningar. Och det var fina verksamheter!
Det hade gjorts oanmälda besök i den enskilda pedagogiska omsorgen. Här fanns det några anmärkningar, men inte mer än att de kunde rättas till. I varje fall det mesta. Uppfattade jag det som.
I Vänersborg finns det 50 anställda inom den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 130 barn i åldern 1-5 år och 125 barn mellan 6-12 år.
Ärende 9 handlade om revisorsrapporten ”Granskning av rektorers styrning och ledning”. (Jag har skrivit mycket om den här rapporten tidigare… Se t ex här.) Av förvaltningens kommentarer till rapporten kändes det lite som om förvaltningen och förvaltningschefen ville vifta bort den…
I förvaltningens ”Synpunkter på rapporten” står det inledningsvis:
”Rapporten visar att rektorerna … har … goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag.”
Jag undrade hur förvaltningen kunde dra den slutsatsen. Svaret var att revisorerna hade gjort intervjuer och enkäter (dock inga prov…) med rektorerna. Jag undrade också vad förvaltningschefen ansåg om att rektorer ”chefar” över ett stadium som de inte är behöriga att undervisa på. Det tyckte inte förvaltningschefen var intressant. Det viktiga var att Skollagen följdes.
Kan inte en kommun som Vänersborg ställa högre kvalitetskrav? Eller?
Revisorerna skrev i sin rapport:
”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”
Det här tog inte förvaltningen upp i sina synpunkter. Det gjorde jag. Förvaltningschefen menade att den här frågan bara kan avgöras vid en prövning. Typ att någon anmäler förhållandet till Skolinspektionen… Men det var ju kommunens egna revisorer som hade påpekat detta. Sa jag.
”Det behöver inte betyda att revisorerna har rätt.”
Sa Kent Javette.
Jag tog också upp resursfördelningsmodellen. (Undrar om någon tyckte att jag var tjatig…) Den behandlades också i revisorernas rapport. Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Tanken är naturligtvis att resurser ska fördelas efter behov. (Det skrev dock inte revisorerna.) Förvaltningschefen ansåg att Vänersborg svarar upp mot detta krav och att det är Skolinspektionens uppgift att:
”hitta fel.”
Hur blev nämndens beslut då? Jo, den samlade ”stor-oppositionen” (S, V, MP, C och VFP) lade fram ett tilläggsyrkande. Det gick ut på att förvaltningen skulle få ett uppdrag att återkomma med en redovisning av de punkter som revisorerna hade sett som ett behov av att förbättra. Det gällde orsaker till den låga måluppfyllelsen, om resurser, indelningen av skolenheterna och resursfördelningsmodellen.
Det viktiga med beslutet, som också mini-alliansen anslöt sig till, var att nu blir dessa frågor helt plötsligt politiska frågor som ska behandlas i nämnden. Och inte frågor för förvaltningen….
Nu är det bara två ärenden kvar. Frågorna som jag ställde, fem stycken(!), får jag ta en annan dag. Kanske imorgon.
I ärende 10, ”Strukturell översyn”, slog förvaltningen fast att Blåsuts skola och Öxnereds skola inte behöver byggas ut på kort sikt. Sven-Eric Sjöbergh menade att det inte kommer att ske någon större uppgång i elevantal.
”Stor-oppositionen” diskuterade den här frågan under ajourneringen. Sjöling (S) förde fram att det borde ske en utredning om den framtida skolsituationen i den västra stadsdelen – när det gäller skolbyggnader. Ska Blåsut skola eller Öxnered skola byggas ut på sikt? Hur mycket skulle det kosta att bygga en helt ny skola?
Det var ett bra förslag. Nämnden borde ha långsiktiga planer. Det finns ju planer på att området ska växa i framtiden. BUN har de senaste åren dessutom tagit alltför snabba, ogenomtänkta och kortsiktiga beslut. Det vore bra om BUN låg lite i framkant i planeringen.
Det tyckte mini-alliansen också. Förslaget blev hela nämndens beslut. Nämnden hemställer att Samhällsbyggnadsnämnden ska utreda.
BUN fastställde också det nya regelverket för föreningsbidrag.
Jag lyfte frågan om de lokaler som kommunen äger och där hyran subventioneras för de föreningar som använder dem. Det blir en orättvisa jämfört med de föreningar som t ex har egna lokaler eller billigare lokaler men kanske dyrare utrustning. Typ.
Ordförande Eckerbom Wendel (M) höll med. Frågan om de kommunala hyressubventionerna ska utredas. Eckerbom Wendel såg mycket bestämd ut.
Tio ärenden. Och nämnden var överens om allihop. Otroligt!
PS. Under fikarasten fick nämnden lyssna på skönsång från musikskolans Lucia och tärnor. Tack så mycket!
Imorgon ett nytt BUN-möte (3): Några frågor
Läsare av denna blogg är väl vid det här laget ganska insatta i vad morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden ska handla om. Om någon har glömt, så finns det beskrivet här: ”Snart ett nytt BUN-möte (1)” och ”Snart ett nytt BUN-möte (2)”.
Jag tänkte också ställa fyra frågor.
1. Fråga om Ursand
I BUN-presidiets protokoll 2012-11-26 står:
”§ 212 Svar på Motion om ordning och reda på Ursand dnr 2012/45
Lutz Rininsland (V) mfl har till kommunfullmäktige ställt motion om Ordning och reda på Ursand. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till bl.a BUN för yttrande.
Förvaltningschef Kent Javette informerade i ärendet.
Ordförande beslutar att notera informationen till handlingarna.”
Eftersom kommunfullmäktige har begärt ett yttrande av Barn- och ungdomsnämnden över motionen så undrar jag varför presidiet beslutade att notera informationen till handlingarna?
2. Fråga om skottning på arenan
Min partikollega Bäckström såg att man använder specialkran från lastbil för att röja snö från taket på arenan…
Vad kostar snöröjningen på arenan?
3. Fråga: Mörkt i skidspåret
Jag läste som många andra artikeln ”Mörkt i skidspåret när pengar saknas” i TTELA i 
lördags. Den berättade att elljusen vid Skidstugan bara lyser två kvällar i veckan. Vänersborgs Skidklubb har inte råd att ha ljuset tänt mer. Det kostar nämligen 30.000 kr om året att ha elljuset tänt och det är mycket pengar för en förening. I Trollhättan står kommunen för sådana här kostnader.
Varför kan inte Vänersborgs kommun stå för dessa 30.000 kr till elljuset med tanke på att det är många, många fler som använder spåren än bara medlemmar i Skidklubben?
4. Fråga om publik i arenan
Jag har försökt att få besked om hur många personer som arenan maximalt kan ta in under en bandymatch. Jag har fått åtminstone fem olika bud:
- Wikipedia: 3.300 personer
- Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (nov 2007): 3.500 personer
- Kommunens hemsida: 4.000 personer
- Byggnadsförvaltningen: 3.000 personer
- Räddningstjänsten: 5.700 personer
Vilken siffra är det som stämmer?
Det var mina fyra frågor. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) blir väl lika glad som vanligt över frågorna… Vi får se om hon tycker att det är politiska frågor, eller om det är saker som vi politiker inte ska bry oss om. Det kanske enbart är förvaltningsfrågor…
Har du något du vill fråga om? Skicka dina frågor till mig, så kan jag kanske ställa dem.
Vad innebär en fullsatt arena?
Jag skrev en blogg om bandy för inte så länge sedan. (”Bandy Bandy”) Signaturen ”Bloggläsare” lämnade följande kommentar:
”Egentligen borde det vara lätt … enligt brandskyddsföreskrift för offentliga lokaler ska uppgift om godkänt max antal personer i arenans olika lokaliteter (läktare, foajé, konferensrum, mm) vara tydligt anslaget på en skylt vid ingångarna. Efter tre års användning är det väl inga tveksamheter kring kapacitet … kommunens hemsida bör vara den som har den korrekta informationen men uppgifterna utanför kommunen skiftar:
– Wikipedia: 3.300 (vid isarrangemang) och 8.500 vid konsert.
-Vbg hemsida: 4.000 varav 1.100 sittplatser och 9.000 vid konsert.
– Bandyförbundet: 3.300 varav 1.100 sittplatser.
– Evenemang-hemsidor: 9.000 åskådare.”
Olika källor, olika siffror. Vilka stämmer? Hur många personer går det in i arenan? Till vänster ser vi siffrorna från kommunens hemsida som signaturen ”Bloggläsare” tror är de korrekta. Jag bestämde mig för att försöka få svar om de var det.
Jag var på arenan förra fredagen. IFK mötte Bollnäs. IFK förlorade. Det var en urdålig match, där Bollnäs kontrollerade hela spelet. IFK gjorde mål på en soloprestation och Joakim Hedqvists två frilägen var ett resultat av två klassiska bandylyror à la Elless… IFK visade ingen som helst vilja eller ambition. IFK fick inte ens någon utvisad!
När jag var i arenan passade jag på att leta efter skylten vid ingångarna med uppgift om godkänt max antal personer i arenan.
I Boverkets byggregler (BBR 18, BFS 2011:6) står det:
”I samlingslokaler eller i förrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen.”
Det är av säkerhetsskäl, bland annat för brandskyddet, som det finns maxgränser. Men jag hittade ingen sådan här skylt. Rättare sagt, det fanns ingen skylt.
Det gjorde mig konfunderad. Jag skrev till både Byggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten. Räddningstjänsten svarade att det fanns inga tvingande regler om skyltar.
Räddningstjänsten skrev:
”Skyltning i denna stora samlingslokal anses inte vara nödvändigt då den används till olika evenemang med olika personantal.”
Ok. Men hur många personer får vistas i Arena Vänersborg samtidigt då? Varför så många olika uppgifter?
Jag hittade ett dokument i min dator från 2007-12-05. Det är Byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande till ”Bygglov 0546/2007, Vidar 1, nybyggnad av arena för idrotts- och kulturverksamhet, Arena Vänersborg”. Det handlar alltså om bygglovet till arenan.
Det står:
”Planmässigt avses huvudvolymen att upptas av bandyplan med tillhörande besöksläktare för ca 3000 personer…”
Hmm. ”ca 3.000 personer.” Den 15 dec 2007 behandlades bygglovsansökan av Byggnadsnämnden. Och som läsarna förstår så beviljande Byggnadsnämnden bygglov för arenan – i enlighet med tjänsteutlåtandet.
Utgångspunkten är alltså 3.000 åskådare på läktarna.
I ett yttrande från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden nämns dock en annan siffra. I yttrandet nämns siffran 3.500 personer. Uppgiften tycks komma från ett epostmeddelande från WSP daterat den 12 december 2007.
Vi kollar vidare.
Från Byggnadsförvaltningen fick jag i veckan den gällande brandskyddsdokumentationen. Den är från 2010-06-10. På sidan 7 står det:
På en bandymatch gäller alltså:
- Läktare: 3.000 personer
- Omklädningsrum, kontor mm: 200 personer
- Lobby inkl pub och konferensrum: 350 personer
- Loger, pressrum: 100 personer
3.000 åskådare på läktarna. Igen.
Eller?
Från Räddningstjänsten fick jag en annan, ganska häpnadsväckande, uppgift. Också i veckan.
”Bandymatch ca 5700 personer (personer på läktare och alkoholservering)”
Va? 5.700 personer?
Jag fattar ingenting. Brevväxlingen fortsätter. Jag pratar i telefon. Det blir flera mail fram och tillbaka.
Siffrorna från Räddningstjänsten kommer från ett dokument som heter ”Brandtekniska beräkningar”. Det är daterat 2012-07-20 och är en bilaga till en annan brandskyddsdokumentation, en brandskyddsdokumentation som heter ”Brandskyddsdokumentation Relationshandling Reviderad A”. Denna sistnämnda handling är daterad 2010-07-20, drygt en månad senare alltså än den brandskyddsdokumentation som finns på Byggnadsförvaltningen.
Räddningstjänsten säger också att en konsult har beräknat antalet åskådare. Antalet åskådare är:
”inte skrivet i sten.”
Räddningstjänsten menar också att arrangören i fråga får göra en bedömning utifrån maxantalet åskådare.
Och det är ju detta jag vill veta. Hur många personer går det maximalt in i arenan? Vad innebär en fullsatt arena? 3.000 personer? 3.300 personer? 3.500 personer? 4.000 personer? 5.700 personer? Fem olika bud.
Både Byggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten är i varje fall överens om en sak, det är byggnadsförvaltningen som är den myndighet som bestämmer. Byggnadsförvaltningens papper ska vara de riktiga.
Som Byggnadsförvaltningen skriver:
”Dokumentationen är i detta skede relationshandling och redovisar faktiskt utförande i samband med slutbesiktning för sakkunnigintyg som av oss bedömts uppfylla gällande myndighetskrav.”
Alltså 3.000 personer. Det står ju så i Byggnadsförvaltningens officiella papper.
Eller?
Vad konstigt det här blev. Jag ville ju bara ha reda på hur många åskådare arenan kan ta. Varför skulle det vara så svårt?
Jag sammanställde uppgifterna i ett sista mail och skickade det till både Byggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten. Det var i tisdags och sedan dess har jag inte hört ett knyst.
En oroväckande tystnad. Anar liksom att något är fel…
Snart ett nytt BUN-möte (2)
Igår skrev jag om de ärenden på dagordningen som handlar främst om ekonomi på det kommande sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se här.)
Några rapporter ska också behandlas av nämnden på måndag. ”Rapport avseende uppföljning och kontroll av verksamhet vid enskilda förskolor, fritidshem, samt pedagogisk omsorg” heter en av rapporterna. En annan heter ”Rapport avseende uppföljning av verksamhet vid fristående skolor”.
I denna senare rapport noterar jag att:
”Ägarna i de fristående skolorna är öppna för erbjudanden om att deltaga i till exempel SKL-enkäter, resultatsammanställningar och önskar dialogmöten med ansvariga politiker.”
Det vore inte helt fel med dialogmöten. Vi politiker i BUN har i stort sett ingen koll på vad som händer i friskolorna. Inte heller gäller offentlighetsprincipen i dessa skolor. Förvaltningen föreslår därför att sådana här möten hålls minst vartannat år. Bra.
Det följer med ett digert material om friskolor som Skolverket har gett ut. Jag noterar på ett ställe:
”Kommuner och landsting kommer under vissa förutsättningar att kunna äga aktier eller andelar i en huvudman som driver en fristående skola, eller på annat sätt ha ett rättsligt inflytande i verksamheten.”
Det vore väl en intressant idé att BUN köpte aktier i t ex Fridaskolan. Då kunde ju kommunen få verklig insyn.
Nämnden ska också yttra sig över en betydligt intressantare rapport, en rapport från revisorerna: ”Granskning av rektorers styrning och ledning”.
Jag har skrivit 3 blogginlägg om denna rapport:
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (1)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (2)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (3)
Jag ska nedan redogöra kortfattat (ja, ja, ganska kortfattat i varje fall) för några av de punkter som jag skulle vilja lyfta. Vill du ha mer ”kött på benen” så hänvisar jag till blogginläggen ovan.
Först. Förvaltningen har följande synpunkter på rapporten:
”Rapporten visar att rektorerna i Vänersborgs kommun har rimliga förhållanden och goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag. En utökad dialog mellan rektorer och nämnd är planerad för vårterminen 2013, med syfte att tillsammans utveckla analysverktyg som kan verka för ökad måluppfyllelse. Revisionsrapporten lyfter också fram förbättringsområden som redan har identifierats i förvaltningens samverkansforum och utvecklingsarbeten har påbörjats. Det gäller till exempel förbättringsområden inom de digitala funktionerna (EdWise/lärplattformen), arbetstidsanvändningen och organisation.”
De förbättringsområden som revisorerna har lyft fram är enligt förvaltningen:
- ”En utökad dialog mellan nämnd och rektorer för bland annat analys av den låga måluppfyllelsen
- Analyser av resursfördelning
- Organisation av enheter
- Stöd till rektorer i juridiska frågor och i fastighetsfrågor
- Förbättring av funktionen i de digitala systemen (EdWise-lärplattformen
- Arbetstidsanvändning och arbetsorganisation
- Rektors delegationsmöjligheter”
Jag skulle vilja lyfta och diskutera följande på sammanträdet.
- Hur ska ”spänningen” mellan rektorns statliga uppdrag och att rektorn är anställd av kommunen hanteras?
Eller som Skolverket uttrycker det:
”…grundproblem i skärningspunkten mellan nationell styrning och kommunal självstyrelse.”
Huvudmannen, dvs BUN, ska ju som bekant inte ge rektorn något pedagogiskt uppdrag – det har rektorn fått av staten! Huvudmannen ska i stället ge förutsättningar, de nödvändiga redskapen – för att rektorer, och lärare, ska kunna genomföra det nationella uppdraget!
Det här vore något att diskutera.
- Hur ska Barn- och Ungdomsnämndens mål se ut?
Som en följd av det statliga uppdraget till rektorer och lärare under ett kommunalt huvudmannaskap vore det naturligt att diskutera de mål som BUN har satt upp. I flera fall har dessa mål ersatt Skollagens krav på att något ska uppfyllas.
- Hur bör en ny resursfördelningsmodell se ut?
Resursfördelning borde också diskuteras. Revisorerna tycker att denna i stort sett är bra, men Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Resursfördelningen i Vänersborg tar inte sådana hänsyn. Fullmäktiges beslut om skolstrukturen borde också ge anledning för nämnden att fördjupa sig i denna fråga.
- Hur ska BUN dela in skolenheterna?
Revisorerna skriver:
”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”
De skriver vidare:
”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”
Den här frågan anser jag borde prioriteras av nämnden.
Likaså borde det vara en fråga för nämnden att förvaltningen har bestämt att Frändefors (F-6), Rösebo (F-3) och Dalboskolan (7-9) ska slås ihop till en skolenhet från och med nästa läsår. Det här var inget som revisorerna fick reda på i sin granskning.
Revisorerna skriver:
”Kan en skolenhet omfatta flera skolbyggnader? Ja, om de … på ett naturligt sätt hör ihop…”
Frändeskolan, Rösebo och Dalboskolan hör inte ihop på ett naturligt sätt.
- Har rektorerna förutsättningar att vara pedagogiska ledare?
Revisorerna skriver att rektorerna är nöjda med situationen.
”Åtta av tolv rektorer anser att de kan genomföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare.”
Att vara en pedagogisk ledare är rektorns centrala statliga uppdrag. Att fyra av tolv rektorer, dvs 1/3 (33%), anser att de inte kan genomföra detta uppdrag är uppseendeväckande! Vi ska inte heller glömma att flera rektorer har slutat sina jobb i Vänersborg de senaste åren och flyttat till omkringliggande kommuner.
Revisionsrapporten ger upphov till många viktiga frågor för nämnden. Och det är viktigt att vi politiker inte blundar för dessa, utan tar upp dem till behandling. Målet för BUN måste ju vara att skolan i Vänersborg ska bli bättre. Hur stod det i visionen?
”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”
Det kan vi inte uppnå genom att stoppa huvudet i sanden och gömma undan problem.
Till sist.
BUN ska också besluta om ett nytt regelverk för fördelning av föreningsbidrag. Bidragsformerna blir de här:
- ”Startbidrag — främjar start av nya föreningar
- Grundbidrag — stärker föreningarnas ekonomiska plattform
- Kommunalt aktivitetsstöd — främjar aktivitet. Fördelas enligt samma regler som statligt LOK-stöd.”
Startbidraget blir högst 1.000 kr (totalt) och grundbidraget 2.000 kr per år. Storleken på det kommunala aktivitetsstödet beslutas från år till år.
För att vara berättigade till föreningsbidrag ska alla föreningar upprätta ett bokslut där det också ska framgå:
”hur den [föreningen] i praktiken arbetar mot droger och för jämställdhet och tillgänglighet, samt hur föreningen arbetar för ett hållbart samhälle.”
Det var väl det mesta av det som ska behandlas på Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde på måndag.
Snart ett nytt BUN-möte (1)
Det närmar sig sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igen. Måndag den 10 dec hålls årets sista möte.
Ärendepunkterna är som vanligt många. Det handlar en hel del om ekonomi. Som vanligt det också. Ibland undrar jag om det inte borde vara enbart ekonomer som sitter i nämnden.
Det blir en budgetuppföljning. Dock vet jag inget om denna, eftersom alla papper lämnas först vid själva sammanträdet. Sedan blir det en punkt om ”överföring av investeringsbudget avseende Arena-Fritid”.
Det handlar om att en stor del av BUN:s investeringsbudget ska lämnas över till Samhällsbyggnadsnämnden (enligt beslut i kommunfullmäktige). Samhällsbyggnadsnämnden ska ta över alla BUN:s fastigheter vid årsskiftet. Vilket inte är helt fel tänkt…
Någon kanske undrar över varför BUN har avsatt investeringspengar till Ursands camping. För 2013: 5,0 milj kr, 2014: 5,0 milj kr och för 2015: 5,0 milj kr, dvs sammanlagt 15,0 milj kr. Ni kan vara lugna. Ni är inte ensamma om att undra vad investeringspengarna ska användas till.
Allvarligt talat, de ska inte användas alls.
”I dagsläget finns inga överenskommelser om investeringar.”
Pengar har alltså avsatts ”uti fall att”… Men det är väl ok – används inte pengarna så lämnas de bara tillbaka. Vad de eventuellt ska användas till, det vet jag inte. Efter Uppdrag Gransknings reportage om Götene, så vet jag inte om det blir någon satsning med Bert Karlsson på Ursand överhuvudtaget.
Hur som helst, efter årsskiftet är det Samhällsbyggnadsnämnden som har hand om Ursands Camping och Bert. Inte BUN. Puh…
Ärende 4 på dagordningen heter ”Beslut om åtgärder med anledning av försämrad skatteprognos”. Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att:
”överväga införande av restriktioner avseende investeringar, inköp samt kurser och konferenser. Restriktionerna bör införas snarast.”
Och BUN gör naturligtvis som kommunstyrelsen säger. BUN ska besluta att:
”ge förvaltningschefen i uppdrag att upprätta en skrivelse till alla beslutsattestanter inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde om restriktivitet avseende budget 2013.”
Jag hoppas bara att ”alla beslutsattestanter inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde” kommer ihåg att lagar, som t ex Skollagen, går före kommunala krav på att hålla budget. Men att tänka efter en gång till innan man inhandlar något kan säkert vara bra… Tänk om Ljunggren och S Anders och andra hade gjort det innan ett visst beslut den 20 juni 2007… (Se här – ett fantastiskt klipp från kommunfullmäktige!)
Handlingarna för ärende 5 fick jag precis i min mailbox. Förvaltningen har upprättat ett förslag på hur de extra 16 miljoner kr (jämfört med årets budget), som kommunfullmäktige beslutade i juni, ska användas nästa år.
Två miljoner kr går direkt till fristående skolor och fritidshem. Sådan är lagen, det är inget att göra något åt. Å andra sidan är det ”vänersborgare” som går i friskolorna! Och de ska naturligtvis behandlas på samma sätt som andra vänersborgare.
Det kan noteras att förvaltningen föreslår att varje grundskola som har färre än 50 elever skall få 200.000 kr extra nästa år. Det här är en stor principiell nyhet. Förvaltningen föreslår ett avsteg från resursfördelningsmodellen! Kanske ett litet erkännande av att den nuvarande resursfördelningsmodellen inte fungerar så bra… Fast den var så bra… Eller? (Läs mer här.)
Det blir sammanlagt 1 miljon kr extra till de små skolorna. Jag tycker i och för sig att det låter lite snålt, och jag undrar egentligen vad dessa pengar räcker till. Å andra sidan ska ju också elevpengen öka. 12 milj kr läggs på att öka den. Tillsammans med ”småskolebidraget” kanske det gör skillnad. Jag hoppas det.
De 16 miljoner kr, som egentligen är 14 kommunala miljoner, räcker till sammanlagt 29 nya tjänster. Jag tycker att detta är fantastiskt. Det är inte tillräckligt, men det är ett viktigt trendbrott efter alla år av besparingar och nedskärningar på våra barn och ungdomar. En trend som dock hade fortsatt om moderater, folkpartister och kristdemokrater hade fått som de hade velat. De ville nämligen spara 6 miljoner kr för 2013.
Jag hoppas att de partier som röstade för dessa 16 milj kr, S, V, C och VFP (inte MP, de lade ner sina röster!) fortsätter satsningen på grundskolan kommande år också. Plus att det också kommer att satsas på förskolan.
I förvaltningens förslag finns det också besparingar, besparingar på 2,4 milj kr. Arena och Fritid föreslås spara en milj på att minska personalen med 2,5 tjänster.
Det ska vidare sparas en halv miljon på att spola upp isen i arenan senare på sommaren/hösten. Ett bra förslag, om det inte vore för att just sommarbandyskolan för ungdomar drabbades. Å andra sidan är det en fruktansvärt dyr bandyskola, så jag anser nog att förslaget är ok. Det kanske skulle kunna ordnas en bandyskola senare på säsongen, typ under bandysäsongen.
Förvaltningen tänker försämra uppvärmningen av konstgräsplanen vid Vänersvallen och därigenom spara 500.000 kr. Det kan göra att planen inte går att använda ett antal dagar under vintersäsongen, om det blir mycket snö. Med tanke på hur många utövare av fotboll som det finns i kommunen, så är jag tveksam till denna besparing. Det är inte mycket pengar med tanke på alla tjejer och killar som spelar fotboll.
200.000 kr ska också sparas genom att musikskolan ska använda mindre lokalytor på Vänerparken. Det låter väl ok.
Det var de ekonomiska ärendena. Ja, det finns faktiskt någon till, men den är av ganska rutinmässig karaktär.
Det blir en kortare blogg imorgon om de övriga ärendena.
Kränkande särbehandling
Jag rörde tydligen vid ett känsligt ämne med bloggen ”Lidell, PFU, rektorer och lärarlöner”. Det har nämligen kommit några mail om hur anställda i Vänersborgs kommun behandlas, bland annat av sina chefer. De flesta synpunkterna kommer från människor inom Barn- och Ungdomsförvaltningen. Kanske inte helt oväntat.
Att skriva om kränkningar är naturligtvis känsligt på flera sätt. Det handlar om enskilda personer. Det kan vara svårt att veta vad som egentligen, rent objektivt, har hänt. Ord kan stå mot ord. Kränkningar, om de förekommer, sker ofta i smyg och med ”små medel”. De kan till och med vara dolda för omgivningen.
Att jag överhuvudtaget tar upp ämnet beror på att jag själv har en ”viss” erfarenhet. Jag vet att det är, och kan bli, ett stort problem med kränkningar. För de inblandade. Eller i varje fall för den kränkte.
Jag tänkte med denna blogg inte beskriva något enskilt fall. Jag tänkte bara beskriva lite om vad som gäller kring kränkande särbehandling. Men ni får gärna fortsätta att höra av er. (Min emailadress är karvling@hotmail.com)
Jag hittade en viktig publikation ute på nätet om ”kränkande särbehandling”. Den är utgiven av Arbetsmiljöverket.
”Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”
Andra benämningar på kränkande särbehandling är mobbning, trakasserier och psykiskt våld. Det kan handla om:
- ”Förtal
- Undanhållande av information
- Förolämpningar eller negativt bemötande
- Omotiverat fråntagande av arbetsuppgifter
- Saboterande av arbetets utförande
- Utfrysning”
Eller:
- ”att förlöjliga någon inför andra.
- att hota.
- att förtala och/eller baktala.”
Det är allvarligt om det händer sådana här saker på en arbetsplats. Arbetsmiljöverket skriver att man inte får vänta, utan att man ska börja med en gång. (Källa: ”Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet”.)
”5 § Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp.”
Och man ska (skriften ”Kränkande särbehandling”):
”utgå från den kränktes upplevelse”
En kränkning är en känsla, en upplevelse. Den finns där. Och kränkningar kan inte accepteras.
”Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.”
Jag hittar också ett dokument från Vänersborgs kommun. Det heter ”Anvisning – mot kränkande särbehandling (mobbning)” och är daterat 2009-04-17. Anvisningen följer föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.
”Kränkande särbehandling är enligt Arbetsmiljölagen förbjudet och kan inte accepteras på en arbetsplats. Alla arbetsplatser ska därför planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs.
Ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling.”
Gång på gång möter jag i olika skrifter råd till hur kränkande särbehandling ska mötas, eller bemötas:
- ”Vänta inte – börja med en gång
- Inta en objektiv och problemlösande hållning
- Lyssna på alla berörda
- Ha ett konfidentiellt samtal med den som utsätts
- Ge stöd åt den utsatte och erbjud stödkontakt
- Om det framförs kritik om en arbetstagare bör denne få del av denna kritik för att sakligt kunna bemöta den. Handla inte över huvudet på den utsatte.
- Förneka eller dölj inte att det finns konflikter”
Och
- ”Utred orsakerna
- Vidta åtgärder
- Följ upp”
Det som jag har beskrivit ovan kan tyckas vara självklarheter, något som alla ställer upp på:
Kränkande särbehandling ska inte förekomma på en arbetsplats! Kränkande särbehandling ska inte förekomma i Vänersborgs kommun!
Det är dock inte alltid så enkelt. Det är bland annat ett problem med dessa regler och föreskrifter. De utgår från att chefen ska ta tag i situationen.
Men om det nu är så att det är chefen som kränker…?
Vem vänder sig den anställde till då? Det är ju chefen som har ansvaret för att kränkningar inte ska förekomma på en arbetsplats.
Finns det någon policy i Vänersborgs kommun som kan tillämpas då? Jag kan inte hitta någon…
Senaste kommentarer