Arkiv
KS: Ny resursfördelningsmodell
I onsdags (3 december) sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Ett av ärendena behandlade jag i torsdagens inlägg. (Se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”.) I detta inlägg ska jag koncentrera mig på ärende 15, “Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet”. Det var emellertid inte bara en återrapportering av en utredning som det handlade om – kommunstyrelsen skulle fatta beslut.
Jag hade inte sett varken utredningen eller förslaget innan underlagen damp ner i mailboxen i torsdags eftermiddag förra veckan. Ärendet hade inte föregåtts av någon som helst information, dialog eller diskussion. Och så blev det märkligt nog inte heller i onsdags. Det skulle fattas beslut utifrån förslaget – och det snabbt och lätt. Och ärendet skulle inte ens gå vidare till kommunfullmäktige…
Det handlar alltså om en modell som ska användas när kommunen utarbetar budgeten för kommande år. I budgeten (Mål- och resursplanen) fördelas resurserna, dvs pengarna, mellan de olika nämnderna och verksamheterna – hur mycket pengar ska förskola och skola få, äldrevården, gator och vägar osv osv. I det arbetet ska den så kallade befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen användas.
Ordförande Benny Augustsson (S) inledde ärendet med att säga att förslaget om en ny resursfördelningsmodell inte innebar att den ersatte politikens och politikernas roll i budgetarbetet eller beslutsfattandet. Det var “bara” en pusselbild som skulle komplettera all annan information som var nödvändig. Men om det var på det viset skulle man kunna undra varför KS överhuvudtaget skulle fatta ett beslut i ärendet. Vi politiker vill ju ha alla fakta på bordet innan vi fattar beslut. Det är ju, eller borde vara, en självklarhet. Tyvärr upplever vi i Vänsterpartiet i och för sig tämligen ofta att vi inte får det. Men det kanske beror på att vi inte har fattat något beslut om att all tillgänglig fakta ska finnas med i beslutsunderlag?
Benny Augustsson (S) meddelade även att beslutsförslaget var ändrat sedan behandlingen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). Den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen skulle inte införas som underlag inför ramsättningen i budgetarbetet med detsamma, som beslutades i KSAU, utan inte förrän år 2027.
Vad bra tänkte jag, då skulle vi ju kunna skjuta på beslutet. Då skulle vi kunna få information om modellen, sätta oss in i den, analysera och diskutera för- och nackdelar osv innan beslut fattades.
Vänsterpartiet lämnade in ett yrkande om återremiss med följande motivering:
“Att införa en genomgripande resursfördelningsmodell för budgetarbetet kräver en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog i KS innan beslut tas.”
I min enfald trodde jag att alla partier skulle bifalla förslaget. De kunde ju inte veta mer än vi i Vänsterpartiet. Trodde jag. Det var bara Göran Svensson i Medborgarpartiet som inte gjorde det. Eller så ansåg de andra ledamöterna helt enkelt att beslut kunde fattas utan någon djupare kunskap i ärendet. 
Det händer ibland, tyvärr… Men man hade ju sina misstankar vartåt beslutet skulle hamna när ingen annan i KS sa något. Jag yrkade därför på avslag av förslaget om det inte blev någon återremiss.
Det blev ingen återremiss – och det blev inget avslag.
Vänsterpartiet lämnade in en reservation. Den var skriven dagen innan eftersom “man har varit med förr”. Jag återger reservationen nedan och ber er läsare att fundera på vad en sådan här modell kan innebära och vart den leder.
==
Reservation ärende 15 Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet
Vänsterpartiet anser att det krävs en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog innan beslut fattas om att införa en genomgripande förändring av resursfördelningsmodellen för budgetarbetet i kommunstyrelsen.
Tanken med en ny resursfördelningsmodell är att den ska användas som underlag inför ramsättningen från och med Mål- och resursplan 2027 – 2029.
Den nya resursfördelningsmodellen är kopplad till kommunens befolkningsprognos och standardkostnaden. Standardkostnad är statens beräkning av vad en kommun borde behöva betala rent teoretiskt för en viss verksamhet. Det handlar alltså inte om kommunens faktiska kostnader.
Vänsterpartiet anser att det kan leda helt fel att använda en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell, även som ett av andra underlag.
Modellen utgår enbart från standardkostnader, dvs teoretiska kostnader beräknade av staten, och inte från kommunens verkliga kostnader. Den förstärker befintliga obalanser. Äldreomsorgen ligger +33 mnkr över standardkostnad och denna avvikelse kommer att permanentas. Modellen säger vidare att eftersom antalet barn minskar ska barn- och utbildningsnämndens budget minska, men mindre barnantal betyder inte proportionellt lägre kostnader. Modellens beräkningar innebär dessutom en mycket snabb neddragning utan att det finns någon analys av konsekvenserna för elevernas behov, kvalitet eller likvärdighet.
Resursfördelningsmodellen innehåller ingen bedömning av hur kvaliteten påverkas, vad verksamheterna faktiskt behöver för att klara sina uppdrag, hur personalförsörjningen ska gå ihop, hur ökade behov inom skola (t ex psykisk ohälsa, nyanlända, NPF) hanteras eller hur äldreomsorgens ökade behov av kompetens och bemanning ska lösas.
En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell är ett teoretiskt verktyg, som inte tar hänsyn till faktiska kostnader i verksamheten, ingen hänsyn till särskilda lokala förutsättningar, ingen hänsyn till hur verksamheten bäst kan bemannas. De politiska ambitionerna och prioriteringarna ingår inte i modellen utan ska som vanligt komma i nästa skede och vad har då modellen haft för nytta?
==
Det går att ladda ner reservationen här och om du vill läsa utredningen om den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen så går den också att ladda ner här.
Jag funderar för övrigt på att återkomma senare med en mer noggrann analys av resursfördelningsmodellen och dess konsekvenser.
Om KF 11 dec 2024
Några minuter före kl 21 reste sig kommunfullmäktiges ledamöter från sin stolar och påbörjade färden hemåt för sista gången i nådens år 2024.
Det var som förväntat ett ganska lugnt möte även om det blev en del diskussion, framför allt i de ärenden som jag skrev om i blogginlägget “Årets sista KF”.
Revision
Efter att ordförande i kommunfullmäktige Annalena Levin (C) gått igenom formalia så började det egentliga sammanträdet med en information av vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S). Cassel informerade om “Förstudie av krisberedskapsarbetet”. Han förklarade innebörden i den kritik som revisorerna framförde men menade samtidigt att kommunen redan jobbar med “utmaningarna”.
Frändefors
Ordförande Levin drog sannolikt en djup suck av lättnad när ordförande Magnus Magnusson innan mötet hade meddelat att han talade för samtliga 38 personer som hade lämnat in medborgarförslag. Levin tyckte det var en bra idé och lät honom därför få några extra minuter i talartid. Magnusson utnyttjade tiden väl.
Magnusson är ordförande i Frändefors IF, populärt kallat Fiffen av oss som tillbringat stora delar av våra liv i den ofta bortglömda orten. Han utgick mycket pedagogiskt från en flygbild över Frendevi och förklarade på vilken plan det behövdes nytt konstgräs, vilken plan som saknade belysning, var det går att bygga ut idrottshallen och var en väg kan anläggas för att trafiken inte ska genom skolområdet. (Se TTELA ”Vill att Frendevi rustas upp – 38 medborgarförslag inskickade.”)
De församlade fick en mycket tydlig bild av hur det ser ut i området och vad som krävs för förbättringsåtgärder.
E-förslag
Sverigedemokraterna var på många sätt i centrum denna kväll, på gott och ont… Av 18 namn på valsedeln 2022 är det nu bara 7 ledamöter kvar i fullmäktige, och igår var en av ledamöterna dessutom frånvarande. Det betydde 4 tomma SD-stolar.
Sverigedemokraten Anders Strands motion om att “utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag” behandlades. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.)
Lutz Rininsland (V) och Ida Hildingsson (V) ansåg att E-förslag var ett sämre alternativ för invånarnas delaktighet och inflytande än dagens medborgarförslag. Göran Svensson (MBP) tyckte att kommunen kanske kunde ha både och, medan Demokrati- och jämställdhetsberedningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) menade att det var en bra idé att utreda alla förslag. Sedan kunde de förslag som inte var bra förkastas.
Kommunfullmäktige biföll motionen vilket innebär att E-förslag som verktyg för medborgardialog ska utredas.
Nollbasbudgetering
Det fattades också beslut om Anders Strands motion om att utreda om “nollbasbudgetering är ett lämpligt verktyg för kostnadskontroll”. (Se “Årets sista KF”.) Det var flera ledamöter som begärde ordet och alla, utom Strand själv och Henrik Harlitz (M), yrkade avslag. Argumenten handlade om att kommunen nyligen har sjösatt en ny styr- och ledningsmodell och att resursfördelningsmodellen håller på att utredas. Det finns inte tid och möjlighet att i detta läge göra ytterligare förändringar. Flera talare menade också att “nollbasbudgetering” egentligen handlade om att skära ner på de offentliga verksamheterna för att spara pengar, t ex till sänkta skatter. Det avvisades dock av Strand och Harlitz.
Det blev votering. Det var 14 ledamöter från SD och M som röstade för motionen, 3 ledamöter avstod (L+en M) och resten, 30 ledamöter, röstade för att motionen skulle avslås.
Friluftsstrategin
Friluftsstrategin antogs enhälligt. Det blev ingen debatt men flera talare från de flesta partierna passade på att strö lovord över strategin och att kommunen äntligen hade fått en sådan på plats. Flera talare betonade att nu måste kommunen verkligen se till att det blir verkstad av strategin och planerna. Strategin får typ inte bli någon “hyllvärmare”, som flera andra kommunala dokument har en tendens att bli… (Här kan du se en video om friluftsstrategin på Facebook.)
Ajournering
Det kändes nästan som om sammanträdet ajournerades precis i detta läge för att typ fira enigheten bland ledamöter och partier. Så var det naturligtvis inte. Sammanträdet hade pågått ungefär 90 minuter och det var dags för en paus – och en julaktig landgång. Och den smakade bra…
Avgifter boendestöd
Några rutinärenden behandlades innan det var dags för ärende 12, “Ändring av avgift för boendestöd i Taxor och avgifter inom socialnämnden”. (Jag har skrivit flera inlägg där jag tagit upp detta ämne. Se “Årets sista KF (11/12)”, “En politikers avgiftsdilemma” och “Rapport från KS (2/2)”.) Utifrån argumenten i dessa inlägg argumenterade jag för ett tilläggsyrkande, dvs det var ett stöd för det liggande beslutsförslaget men Vänsterpartiet ville ha med ytterligare en beslutspunkt:
“De brukare som inte kommer upp i avgiften 420 kr/mån betalar enligt självkostnadsprincipen, dvs vad besöket verkligen kostar.”
Med förslaget får den stora majoriteten av brukare sänkta avgifter för boendestödet, men ett mindre antal kommer att få betala 420 kr/mån trots att de inte får insatser som motsvarar denna summa. Några av dessa har det ekonomiskt knapert. Vänsterpartiet ville ta bort denna orättvisa.
Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, tyckte att det var ett som han sa “behjärtansvärt förslag”, men argumenterade mot Vänsterpartiets tilläggsyrkande. Nyberg använde delvis andra sakuppgifter än vad han tidigare framförde i kommunstyrelsen för två veckor sedan. Det fick Ann-Helen Selander (M) att utbrista:
“Jag köper inte detta Dan.”
Det slutade med en votering. Det var “bara” 17 personer som stödde Vänsterpartiets tilläggsyrkande, V+M+L+MBP. De styrande partierna höll som vanligt ihop när socialnämndens ordförande hade framfört sin bestämda mening. Jag tyckte mig återigen se att några skruvade på sig i sina stolar…
De som avgjorde voteringen var 6 sverigedemokrater och en moderat… SD har en tendens att berätta för alla hur mycket de bryr sig om de “svaga” grupperna i samhället (dvs etniska svenskar). I praktiken så är det sällan så.
Revisorer
Två av de förtroendevalda revisorerna har avgått. Två nya valdes, Gunnel Boman (V) och Jan Palmqvist (SD).
Avslutning
Den som är intresserad kan se och lyssna på hela sammanträdet i efterhand. Inspelningen hittar du på kommunens webb-TV – klicka här.
Årets sista KF (11/12)
Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången år 2024.
Ärendena på dagordningen är inte heller denna gång särskilt kontroversiella trots att partierna naturligtvis har olika åsikter om några av dem. Det känns därför som en naturlig avslutning på en höst som har varit lite politiskt “avvaktande”. Det blir nog mer fart på politiken till våren. Då ska ju om inte annat budgeten för 2026 behandlas och beslutas.
Dagordningen för fullmäktiges sammanträde ser ut så här:
Två av de förtroendevalda revisorerna, ordförande i revisionen Gunnar Lidell (M) och vice ordförande Magnus Cassel (S), ska informera kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, och kommuninvånarna, om “Förstudie av krisberedskapsarbetet”.
Först trodde jag att det handlade om höstens phishing-attack (se “Phishing med bottennapp”). Men så var det inte, även om IT-säkerhet är en del av krisberedskapsarbetet. Revisionsföretaget EY inleder rapporten:
“Omvärldsfaktorer har de senaste åren aktualiserat frågan om hur kommuner hanterar extraordinära händelser. Till dessa händelser hör exempelvis krig med efterföljande flyktingströmmar, en pandemi och hybridkrigsföring med IT-attacker mot kritisk infrastruktur.”
Syftet med förstudien var att kartlägga kommunstyrelsens krisberedskapsarbete. EY identifierade följande risker:
- “Risk att krisberedskapsarbetet inte bedrivs enligt aktuella lagar och riktlinjer i de fall styrdokument inte uppdaterats i tid.”
- “Risk att kommunstyrelsen, mot bakgrund av bristande uppföljning av arbetet, inte har möjlighet och kunskap nog att i tillräcklig utsträckning styra det kommunövergripande och förvaltningsspecifika krisberedskapsarbetet för att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt krisberedskapsarbete.”
- “Risk för att krisberedskapsarbetet på förvaltningsnivå är ojämnt och/eller otillräckligt till följd av avsaknad av styrning.”
Det låter som krisberedskapsarbetet i kommunen inte fungerar, men jag tror ändå att det är ganska bra. Min bedömning är att det redan jobbas med samtliga risker även om kommunen ännu inte har nått ända fram. Vi får höra vad revisorerna Lidell och Cassel har dragit för slutsatser.
Frändefors kommer att spela en slags huvudroll imorgon. Hela 30 medborgarförslag har lämnats in. Det torde vara något slags rekord. De handlar om konstgräs, läktare, duschar och belysning för fotbollen i Frändefors. Och 9 av förslagsställarna kommer till sammanträdet och presenterar sina förslag. (Se TTELA ”Vill att Frendevi rustas upp – 38 medborgarförslag inskickade”.)
Jag tycker att det är ganska fantastiskt. De politiskt tillbakadragna och lågmälda invånarna i Dalslands sydligaste samhälle som alltid har betalat sin kommunalskatt mobiliserar och talar för samhällets gemensamma intressen. Efter denna kväll kommer alla i kommunfullmäktige att veta att även Frändefors finns på kommunkartan…
Jag tror inte att den stora uppslutningen från Frändefors hade varit möjlig om Anders Strands (SD) idéer om e-förslag hade varit införda. Strand har nämligen motionerat om att:
“se över möjligheterna att införa e-förslag som verktyg för medborgardialog i stället för dagens Medborgarförslag.”
Förslaget innebär att endast de medborgarförslag behandlas som får tillräckligt antal röster under en viss tid på kommunens hemsida.
Det är helt ok att utreda, utvärdera och förbättra nuvarande ordning med medborgarförslag. Utredningen måste dock ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Med andra ord precis som Demokrati- och jämställdhetsberedningen skrev i sitt yttrande:
“Demokrati- och jämställdhetsberedningen ställer sig positiva till att utreda om e-förslag som metod är mer gynnsam för invånarnas delaktighet och inflytande än befintligt medborgarförslag.”
Anders Strand (SD) har skrivit ytterligare en motion som kommunfullmäktige ska fatta beslut om. Strand förklarar i motionen:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”
Strand vill att kommunen ska utreda om nollbasbudgetering är ett lämpligt verktyg att använda. Och visst finns det inslag i en nollbasbudgetering som låter både intressanta och lockande…
Men… Jag tror att det egentliga syftet med Strands och Sverigedemokraternas motion är att hitta vägar för att skära ner på kommunala verksamheter och istället privatisera dem. En annan uppenbar risk med nollbasbudgetering är att det skulle bli svårt att få en långsiktighet i verksamheternas planering.
Och framför allt kräver nollbasbudgetering mycket tid och resurser. Strand skriver själv i motionen:
“Det torde dock påtalas att en nollbasbudgetering är en väldigt komplicerad och tidskrävande process…”
Just nu arbetas det i kommunens förvaltningar och nämnder med att implementera den nya styr- och ledningsmodellen. 
Kommunen bör avvakta med eventuella nya grepp kring budgetprocessen tills det visar sig att den nya styr- och ledningsmodellen fungerar, och tills alla politiker och tjänstepersoner är “bekväma” med den nya modellen.
Vad jag vet finns det inte heller någon kommun som har arbetat med nollbasbudgetering. Sölvesborg nämns ibland men det verkar mest ha varit prat om att någon nämnd skulle pröva metoden.
Av bland annat dessa orsaker anser Vänsterpartiet, och jag, att motionen ska avslås. Antagligen kommer den också, till skillnad från den förra motionen, att avslås av fullmäktige. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)
Det tredje och sista ärendet som det kommer att bli diskussion om är ärende 12 – “Ändring av avgift för boendestöd i Taxor och avgifter inom socialnämnden”.
Även detta ärende har jag skrivit om tidigare. (Se “En politikers avgiftsdilemma” och “Rapport från KS (2/2)”.) Jag tror att samtliga partier faktiskt är överens, och även om det tilläggsyrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram, om ingen annan gör det.
Förslaget innebär en sänkning av avgifterna för boendestödet. Nu är kostnaden för brukarna 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån. Med det nya förslaget sänks kostnaden för de flesta brukarna till 420 kr/mån. Och det är en mycket positiv nyhet. Det är emellertid ett fåtal brukare som kommer att få betala 420 kr/mån trots att de inte får insatser som motsvarar denna summa. Och det är inte speciellt rättvist, särskilt som några av dessa har det ekonomiskt knapert.
Vänsterpartiet anser, liksom den allmänna meningen verkade vara i kommunstyrelsen, att de brukare som inte kommer upp till avgiften 420 kr/mån bara ska betala vad besöken kostar – typ enligt tidigare avgift.
Morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige kan du följa i direktsändning på kommunens webb-TV – klicka här.
Rapport från KS (2/2)
Anm. I torsdags beskrev jag några av kommunstyrelsens ärenden – “Rapport från KS (1/2)”.
Anders Strands (SD) motion om att utreda en så kallad nollbasbudgetering avslogs efter diskussion och votering. Strand förklarade i motionen:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”
Strand yrkade på att kommunstyrelsen skulle bifalla motionen och motiverade med samma argument som återfanns i motionen. När han fick frågor så hänvisade Strand till kommunfullmäktige om två veckor (11 december) – där skulle han svara och motivera ytterligare. Och det är klart, det är större publik i fullmäktige så hans synpunkter når fler. Men vill han övertyga andra partier om motionens fördelar borde han nog ha debatterat och talat för den också i kommunstyrelsen.
Moderaterna Harlitz och Eckerbom-Wendel argumenterade emellertid för motionen. De betonade att motionen yrkade på en utredning, inte att direkt genomföra något. 
Socialdemokrater argumenterade mot, och som jag “antydde” i mitt inlägg innan sammanträdet, Vänsterpartiet tyckte också att kommunen skulle avvakta. Kommunen har nyligen beslutat om en ny styr- och ledningsmodell och det arbetas för fullt med att implementera denna. Den nya modellen borde få tid att “sätta sig”. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)
Motionen avslogs med 8 röster och 7 för bifall. Vänsterpartiet avgjorde voteringen med sin röst skulle man kunna säga.
Medborgarförslaget om konsthall och kulturverksamhet i Vattenverkets hus avslogs också. Vattenverket är helt nödvändigt för kommunens vattenförsörjning. Jag passade dock på att fråga varför kommunen inte kunde utreda att ha t ex kulturverksamhet på någon annan del av Skräcklan. Det sades då, bland annat av ordförande, att det inte gick för att förslaget handlade om Vattenverket. Då nämnde jag att nyligen hade KS avslagit en motion om trygghetsboende, men samtidigt på eget initiativ kompletterat motionen med ett eget yrkande som man sedan röstade igenom… Då gick det att rösta igenom något annat än vad som yrkades. Jag fick ett meddelande på Messenger:
“Där fick du till det”
Även medborgarförslaget om att kommunen ska verka för att Storgatan i Brålanda ska övergå till kommunalt väghållarskap avslogs. Det är en på sikt nödvändig förändring att kommunen tar över. Ett övertagande i detta läge skulle dock bli dyrt för kommunen. De kommande åren behöver nämligen, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, armaturer och kablage bytas. Dessutom behövs det också en ny gatubeläggning. Jag tyckte att kommunen skulle verka för ett övertagande den dag då Trafikverket har åtgärdat Storgatan. Förhoppningsvis senast den dag då Brålandas tågstation tas i bruk… Jag fick medhåll av en av centerpartisterna.
Det nyinsatta ärendet “Ändring av avgift för boendestöd i taxor och avgifter inom socialnämnden” gav upphov till en mängd frågor. En fråga som dock inte ställdes var varför ärendet kom upp just i onsdags, och helt plötsligt. Ärendet skickades nämligen ut till KS i tisdags, dagen före sammanträdet. Men socialnämnden hade faktiskt fattat beslut om att skicka ärendet vidare redan den 21 mars… (Ingen meddelade varför det har tagit en sådan tid för förslaget att komma till KS.)
Först konstaterades, efter en fråga, att siffrorna i underlaget stämde. Avgiften för boendestödet sänks från 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån till 420 kr/mån. Det var ju en fantastisk nyhet för brukarna, men i handlingarna stod det vidare:
“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”
Och då blev ju åtminstone jag, och några till, lite fundersamma. Jag frågade därför vilka det var som inte tillhörde “de flesta”, hur många de var och hur mycket kostnaderna höjdes för dessa? Det stod också att den:
“fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
Och det lät orättvist. Kommunjuristens yttrande gav i sammanhanget också upphov till funderingar:
“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”
Det här yttrandet hade beslutsförslaget inte tagit någon hänsyn till.
Det var ingen som riktigt kunde svara på frågorna, inte ens de ledamöter som också satt i socialnämnden. Ordförande Augustsson kallade därför till sig både kommunjuristen och en sakkunnig från socialförvaltningen.
Och visst blev politikerna i KS klokare, men hade underlaget till socialnämndens sammanträde i mars bifogats kallelsen hade nog alla förstått ännu bättre.
I socialnämndens handlingar stod det angående orsaken till den sänkta taxan:
“… kunna främja att personer som är redo att flytta ut från en bostad med särskild service enligt LSS, där det inte tas ut någon omvårdnadsavgift utifrån rådande lagstiftning, kan göra det utan att drabbas alltför kraftigt ekonomiskt.”
De minskade intäkterna av den sänkta taxan kompenseras om någon flyttar ut från ett LSS-boende. Eller som socialförvaltningen uttryckte det:
“Positiva effekter som eftersträvas är minskad efterfrågan av mer kostsamma lösningar, framförallt platser avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS, både genom kvarboende i ordinarie bostad och genom ökad utflyttning.”
Denna utflyttning torde ju också vara positiv för den enskilde.
Det var alltså en minoritet som skulle förlora på förändringen. I socialnämndens underlag stod det:
“För ett fåtal personer, med mycket få insatser på en månad (under 13 minuter) kan förändringen innebära att man får en ökad kostnad. För de personerna kommer verksamheten att arbeta för att alternativa stödformer kan ersätta den personella stödinsatsen om personen vill avsluta av ekonomiska skäl, men det kan också innebära att fler har ekonomisk möjlighet att ta emot stödet i sin helhet.”
Enligt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) handlade det om drygt 10 personer. Några av dessa hade det tydligen ekonomiskt knapert. De skulle i vissa fall behöva mer stöd och det skulle de nu kunna efterfråga när avgiften sänktes.
KS diskuterade om det fåtal som hade mycket korta besök skulle slippa avgiften 420 kr och istället betala självkostnaden, dvs vad det korta besöket verkligen kostade. Som kommunjuristen hade föreslagit. De hade det ju ekonomiskt tufft. Det skulle i det stora hela inte heller ha någon som helst betydelse för nämndens intäkter. Flera i KS tyckte det. Ordförande Augustsson (S) tyckte också att det lät rimligt och sa att “vi” kanske skulle kunna ändra beslutsförslaget på denna punkt innan det kom upp i fullmäktige.
Vem som ska författa ett nytt, något förändrat beslutsförslag vet jag inte, men förhoppningsvis blir det så. I varje fall tycktes enigheten vara stor.
Och tro det eller ej – kommunstyrelsens sammanträde avslutades redan kl 15.12.
KS: SD-motion, Brålanda och miljoner
I mitt förra blogginlägg skrev jag om ett antal ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen (KS) på onsdag. (Se “Viktigt KS: KFV, Dalbobergen, friluftsliv mm”.) Det finns fler ärenden.
Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige (KF) att bifalla en motion av Anders Strand (SD). Det är kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som föreslår KS det. I KSAU har Moderaterna, med två platser, och Sverigedemokraterna, med en plats (Anders Strand själv), majoritet. De styrande partierna har nämligen “bara” två ledamöter, en socialdemokrat och en centerpartist. De ville för övrigt att motionen skulle avslås, precis som tjänstepersonerna.
Motionen handlar om att utreda om:
“nollbasbudgetering är ett lämpligt verktyg för kostnadskontroll.”
I tjänsteskrivelsen beskrivs nollbasbudgetering på följande sätt:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt. Tillvägagångsättet brukar vanligen vara att budgetera kostnader för obligatoriska verksamheter först, därefter om det finns medel kvar, fördela medel till frivilliga verksamheter.”
Vänersborgs kommun har nyligen beslutat om en ny styr- och ledningsmodell och det arbetas för fullt ute i organisationen för att genomföra och arbeta efter denna. Kommunstyrelseförvaltningen anser därför att man ska avvakta resultatet av detta arbete med den nya modellen innan eventuella utredningar om nya alternativa budgetmetoder påbörjas. Och vem vet, kanske även Anders Strand tycker att det ligger något i det. Strand skrev nämligen i motionen:
“Det torde dock påtalas att en nollbasbudgetering är en väldigt komplicerad och tidskrävande process och därför inget som borde göras varje år, utan ske löpande i kommunens olika nämnder och i lämpliga intervaller.”
Nollbasbudgetering kräver mycket tid och resurser så jag kan alltså hålla med förvaltningen, och de styrande partierna, att kommunen kanske skulle avvakta tills det visar sig att den nya styr- och ledningsmodellen fungerar, och tills alla politiker och tjänstepersoner är “bekväma” med denna. Dessutom, som jag skrev i mitt förra blogginlägg (se “Viktigt KS: KFV, Dalbobergen, friluftsliv mm”), ska ju Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) redovisa resultatet av sin analys av bland annat kommunens ekonomistyrning.
Med detta sagt, måste jag säga att tanken om en annorlunda budgetmetod låter mycket intressant och lockande…
Kommunstyrelsen kommer med all sannolikhet att avslå medborgarförslaget om att låta Artscape måla “nya” vattentornet (Marierovägen). Förslagsställaren menar att vattentornet är otroligt fult och intetsägande. Förvaltningen skriver i underlaget att det i samband med Artscapes tidigare projekt i kommunen konstaterats att:
“byggnaden inte går att komma åt med skylift på grund av dess höjd och kringliggande terräng, utan att det skulle behöva uppföras byggnadsställningar. Detta bedömdes bli för kostsamt. Vattentornet är utöver det ett skyddsobjekt vilket ställer särskilda krav på alla typer av åtgärder som görs på platsen.”
Det är svårt att argumentera mot denna motivering.
Ett medborgarförslag om konsthall och kulturverksamhet i Vattenverkets hus på Skräcklan föreslås också avslås. Det är förståeligt eftersom:
“anläggningarna och byggnaderna som hör till vattenverket fyller en viktig samhällsfunktion och utgör skyddsobjekt”
Däremot förstår jag inte riktigt varför ingen har undersökt om det finns någon annan plats på Skräcklan som lämpar sig för en konsthall eller åtminstone någon slags kulturverksamhet…
Infrastrukturgruppen i Brålanda, en arbetsgrupp i Brålanda Företagarförening, föreslår i ett medborgarförslag att Vänersborgs kommun ska verka för att ta över väghållaransvaret över Storgatan i Brålanda från Trafikverket. I underlaget står det:
“Förslagsställarna menar att nuvarande förhållande utgör ett hinder till förändring då kommunen inte har rådighet till olika hållbara infrastrukturlösningar. De menar också att det inte är samhällsekonomiskt hållbart när väghållaransvaret i orten är delat.”
Samhällsbyggnadsnämnden, som ansvarar för det kommunala vägnätet, håller med förslagsställarna. Det skulle innebära fördelar för kommunen att ha rådighet över Storgatan. Men, menar samhällsbyggnadsnämnden vidare, det blir för dyrt. Drift och underhåll av Storgatan kostar och de kommande åren behöver armaturer och kablage bytas. Dessutom behövs det också en ny gatubeläggning.
Förhoppningsvis åtgärdar Trafikverket de sistnämnda sakerna innan tågstoppet i Brålanda blir ett faktum, och då skulle det kanske passa bra att kommunen tar över väghållaransvaret i samband med att tågen börjar stanna…
Den 30 oktober behandlade kommunstyrelsen ett medborgarförslag om fler akutboenden för hemlösa. KS beslutade att föreslå för fullmäktige att avslå medborgarförslaget. Det visade sig emellertid att det hade blivit ett formellt fel i processen. Ärendet skulle ha avgjorts av kommunstyrelsen, inte av kommunfullmäktige. Därför kommer ärendet upp igen på onsdag. Denna gång ska KS helt enkelt besluta att avslå medborgarförslaget.
Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, har en del synpunkter på de skrivningar i underlaget som motiverar avslaget. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.)
Jag har med dessa rader, och mitt förra blogginlägg (se “Viktigt KS: KFV, Dalbobergen, friluftsliv mm”), redogjort för samtliga ärenden av större vikt och intresse. Så därför tänkte jag passa på att ge mina läsare en liten ekonomisk uppdatering.
I ett blogginlägg för nästan exakt en månad sedan (se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”) skrev jag om oktober månads budgetuppföljning. Nu har månadsuppföljningen från november kommit.
Kommunens resultat för september uppgick till +51 milj kr. Det var 32 milj kr bättre än i augusti. Nu visar det sig att resultatet för oktober blev ännu bättre – resultatet uppgick till +75 milj kr. Det betyder att kommunens resultatmål för 2024 uppnås med råge. Överskottet beräknas uppgå till 2,9% av skatter och generella statsbidrag.
De 75 miljonerna är pengar som politiker och ekonomer inte hade räknat med för 17 månader sedan när budgeten för 2024 antogs. Resultatet budgeterades då till +1 milj kr. Det är alltså “som vanligt”, kommunens resultat blir större än beräknat. Det hade med andra ord funnits åtskilliga miljoner att fördela till välfärden…
Som Vänsterpartiet föreslog i sitt budgetförslag…
PS. Dagen innan kommunstyrelsens sammanträde tillkom det ytterligare ett ärende på dagordningen, ”Ändring av avgift för boendestöd i taxor och avgifter inom socialnämnden”. Du kan läsa om det i inlägget ”En politikers avgiftsdilemma”.
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. 
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
Och så lade jag till:
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
Budget 2024 och investeringar…
Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har oftast gått på förvaltningarnas linje. Dock inte alltid. Barn- och utbildningsnämnden lyfte t ex bort nedläggningen av Rösebo skola från besparingsförslagen..
Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt.
Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.
De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)
Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också alla de andra partierna lägga sina förslag.
Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De får som sagt träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.
Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för en blogg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt, som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på kommunens anslagstavla i kallelser och protokoll från respektive nämnds sammanträde i april.
Den 7 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir nästan alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2024 (MRP 2024-2026) två veckor senare, den 21 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella besparingar kommunen vidtar och vilka nedläggningar av verksamheter som möjligtvis behöver vidtas.
Läget inför 2024 ser mörkt ut.
Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Denna gång är det dock inte kommunens egen förskyllan att det ser mörkt ut, i varje fall inte enbart. Det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering. Fast det är klart, med lite framförhållning kanske utgångsläget för Vänersborgs kommun hade varit ljusare.
Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Men i denna blogg tänkte jag inte göra det. Jag tänkte “bara” redogöra för alla de investeringar som pågår just nu och som kommunen planerar att genomföra under den närmaste planperioden, 2024-2026.
Investeringar
Kommunen står inför en mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter och VA, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning men även för sociala insatser som särskilda boenden. Ytterligare andra har att göra med en växande befolkning och, kanske framför allt, fler barn och ungdomar samt äldre. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar för investeringarna via hyrorna.)
När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott eller också lånar den upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Lån som redan har tagits har en lägre ränta än de som tas nu eller senare under perioden. Just nu får nog kommunen räkna med att betala en ränta på 3%.
Här redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2026. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här.) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar. (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)
Pågående investeringar
- Holmängens avloppsreningsverk, 158 mnkr
- Skräcklans vattenverk, 255 mnkr
- Rörviks vattenverk, 91 mnkr
- Dalbobron, 50 mnkr
- Öxnered/Skaven etapp 2, 55 mnkr
- Holmängens skola 280 mnkr
2024
- Utökning av förskoleplatser Onsjö, 12,5 mnkr
- Arenataket, 20,8 mnkr
2024-2026
- Skredsäkring och förstärkning av Vargöns hamn 2023-2025, 32 mnkr (mestadels statliga pengar)
- Investering i B-huset, Sportcentrum, 62 mnkr
- Ledningsnätet (ledningar vatten och avlopp mm), 60 mnkr
- Avfallshantering 70 mnkr (nya sopkärl, sopbilar mm)
- Nytt industriområde i Grunnebo med 5,0 mnkr
- Sanden, Södra 245,8 mnkr (inkl P-hus, 115 mnkr. Inom en 10-årsperiod beräknas projektet till totalt ca 442 mnkr)
- Lågreservoar Brålanda 2024-2025, 11,5 mnkr
- Brättevägen 2025-2026, 35 mnkr (väg Onsjö-Öxnered)
- Fritidsgård 2026, 28 mnkr
- Brätte ishall 2026, 8 mnkr (ishockey)
- GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered 2024-2026, 27 mnkr
- Utökning av förskoleplatser Brålanda 2026, 37 mnkr
- Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar 2026, 45 mnkr
Till dessa investeringar kommer troligtvis också investeringar i följande objekt. De är emellertid inte beslutade än.
- Nya lokaler Räddningstjänsten (“brandstation”), 95 mnkr
- Nytt badhus, 230-330 mnkr
Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller?
Budget 2023 (2): Mål och lagar
Visionen för Vänersborgs kommun:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Kommunfullmäktige fastställde visionen 2013. Visionen kopplas sedan till inriktningsmål som visar kommunfullmäktiges “övergripande viljeinriktning”. 
Inriktningsmålen konkretiseras i nästa steg i förväntade resultat.
Det blir många dokument och många mål och resultat. Och allt ska sedan mätas, sammanställas, dokumenteras, jämföras, analyseras, diskuteras, redovisas och presenteras. På detta sätt ska Vänersborgs kommun bli allt bättre och nå allt närmare ett förverkligande av visionen. Är tanken. Typ.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål är:
- “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika
förutsättningar att påverka sina liv” - “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
- “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”
Självklart är det inriktningsmål som på många sätt är utmärkta. Men de är självklart inget värda om de stannar på papperet – och här har vi naturligtvis ett problem. Hur kopplas t ex inriktningsmålet om “bättre skolresultat” till praktisk politik? Svaret är tyvärr att inriktningsmålet inte direkt följs av någon satsning på grundskolan. Kommunen satsar fortfarande mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige.
Så är det med de flesta inriktningsmål. De används inte för att styra varken fördelningen av pengar eller den praktiska politiken. Det är en stor skillnad på vad som sägs och skrivs och vad som händer i verkligheten.
Kommunen har också flera finansiella mål. De betonas ofta mer än inriktningsmålen. Kommunallagen kräver t ex att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. Men ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat bör uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag, kommunen ska alltså gå med överskott.
Det finns självklart också riktlinjer. Så ska t ex
“kommunens anläggningar och fastigheter … ha ett planerat och fullgott underhåll.”
Det visade dock revisorerna häromsistens att så inte var fallet. (Se “Tuff kritik från revisorerna…”.)
Det är alltså, på alla plan, en sak att ha fina dokument med mål, visioner, policys, regler och riktlinjer och en helt annan att omsätta de fina formuleringarna i praktiken.
Och det har naturligtvis ofta med tilldelade ekonomiska medel att göra. Det krävs nämligen i stort sett alltid kompetent personal för att utföra något. Det kan gälla i hemtjänsten, på äldreboendet, i förskolan, i klassrummen, i reningsverket, på återvinningsstationen osv. Men fler händer och fötter kostar…
Under avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” beskrivs de eventuella konflikter som kan bli mellan pengar och personal, mellan ekonomi och lagar:
“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras).”
Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…
Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten. Och vem eller vilka blir de skyldiga om kommunen inte följer lagarna? Politikerna? Eller kanske kommunens personal som t ex rektorerna…?
Dessutom vet vi att kommunens verksamheter och därmed budgetansvar är “uppdelade”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat osv. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…
Lite senare i texten konstateras också nämndernas ansvar:
“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”
Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…
Det ingår även en omvärldsanalys i mål- och resursplanen.
Kriget i Ukraina leder förutom elände, lidande och död till:
“negativa effekter på den globala tillväxten och inflationen genom högre energi- och råvarupriser, störningar i internationell handel och genom en ökad osäkerhet.”
Det är redan tidigare ett tryck på inflationen, men 2023 förväntas den sjunka till 2%. De här skrivningarna är antagligen skrivna för några månader sedan, möjligtvis är de inaktuella… BNP-tillväxten i Sverige dämpas i år men kommer att bli stark under 2023. Den offentliga konsumtionen kommer att öka och sysselsättningen stiga, men reallönerna sjunker sannolikt medan räntorna förväntas höjas. Kommunens skatteintäkter förväntas bli högre än tidigare prognoser.
Det är en del av den information som finns i Mål- och resursplanen. De allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag
Den 11 september är det val. Då ska vänersborgarna avgöra vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande fyra åren.
De förslag som partierna vill genomföra efter valet hittas i deras budgetförslag. Det spelar egentligen ingen roll vad partiföreträdarna säger i valrörelsen, finns inte förslagen med i budgeten så kommer de inte att genomföras. Det är nämligen med budgeten som politikerna styr kommunen. I budgeten bestäms hur pengarna i kommunen ska fördelas – hur mycket pengar som kommunen ska använda till skolan, hur många personer som kan anställas i hemtjänsten, hur många gator som ska asfalteras, vilka idrottsanläggningar som ska renoveras osv.
Den 22 juni ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs budget för 2023. Samtliga partier lägger fram egna budgetförslag, utom de tre styrande partierna och Moderaterna och Liberalerna. M+L lägger fram ett gemensamt förslag. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna vill år 2023 och det är dessa förslag som de olika partierna lägger fram till väljarna och söker deras stöd för.
Jag ska i ett antal bloggar gå igenom de olika partiernas budgetförslag. Och självklart ska jag börja med budgetförslaget från Vänersborgs styrande minoritet, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Men det gör jag egentligen av en speciell anledning. Det är nämligen så att de styrandes förslag, som går under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, är annorlunda än de andra budgetförslagen.
Ordförande Augustssons (S) förslag till Mål- och resursplan (MRP), som budgeten kallas, är ett digert och genomarbetat budgetförslag. Men det beror på att det innehåller väldigt mycket annat än det man förknippar med ett budgetförslag. Det innehåller stora och omfattande delar skrivna av kommunens tjänstepersoner, framför allt från ekonomiavdelningen.
Förslaget tar upp allmänna saker som beskriver en slags bakgrund till kommunens ekonomiska situation och till den fördelning av pengar som förslaget mynnar ut i. Det innehåller vidare beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, omvärldsbevakning, befolkningsutveckling, pensionskostnader etc.
MRP:n innehåller också en omfattande finansiell analys. Syftet med den analysen är att:
“försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.”
Och årets analys konstaterar bland annat att det liggande budgetförslaget, från Benny Augustsson (S), inte uppnår målet att resultatet ska uppgå till 2%…
Förslaget till MRP innehåller också en redogörelse och analys för investeringarna för perioden 2023-2025. Jag ska återkomma till investeringarna vid ett senare tillfälle men jag måste ändå nämna några kommande investeringar som är av det större formatet. Det ska under treårsperioden investeras 244 milj kr i Skräcklans vattenverk och 60 milj kr i Rörviks vattenverk… Och 46 miljoner i Holmängens avloppsreningsverk. Holmängenskolan, som har börjat byggas, kommer att kosta 132 milj under 2023-2024. Det ska investeras 2 milj kr i arenan nästa år och ytterligare 20 milj år 2024. 
Det är taket som ska åtgärdas. Sedan en kort men viktig skrivning om Brålanda:
“Investeringar för tågstopp i Brålanda ska prioriteras, då statliga och regionala beslut är på plats.”
När det gäller pensioner så är det en viktig post i kommunens kostnader, och budgetarbete. Det är värt att citera följande korta men viktiga avsnitt:
“Det nya tjänstepensionsavtalet AKAP-KR, som gäller från och med 2023, innebär tillsammans med en hög inflation under 2022, kraftigt ökade pensionskostnader. Kommunens pensionsprognos har reviderats upp med ca 40 mnkr från och med 2023.”
All den information och fakta som finns i ordförande Augustssons förslag utgör utgångspunkten även för övriga partiers budgetförslag. Det är viktigt att konstatera. Men upplägget, med ekonomernas omfattande ekonomiska redogörelse som sedan mynnar ut i det konkreta politiska förslaget till fördelning, är inte bra. Jag håller faktiskt med den borgerliga oppositionen när den i sitt budgetförslag förra året skrev:
“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”
Det gäller att skilja på vad som är tjänstepersonernas underlag och vad som är de styrande partiernas politiska vilja. Men själva faktaunderlaget och analyserna är en intressant, stimulerande och mycket givande läsning. De ger en stor kunskap om Vänersborgs kommun och dess ekonomi och verksamheter.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Dagens BUN-möte: Besparingar!
Äntligen fick jag återse flera “gamla” kända BUN-ansikten, även om det var via iPadens display. Nestorn Gunnar Bäckman (KD) deltog liksom jag för första gången sedan mars. Tyvärr blev sammanträdet längre än beräknat, eller rättare sagt, än vad jag hade beräknat. Det gjorde att jag tvingades lämna det i förtid. Läkartider i dessa tider av köer fick gå före. Jag hann åtminstone framföra det jag hade tänkt på mötet.
Sammanträdet började med att Lena Tegenfeldth, Vänersborgs relativt nya kommundirektör, presenterade sig för nämnden. Det blev inte så mycket personlig information. Det var helt ok tycker jag, vi har redan läst i TTELA att hon t ex har spelat bandy en gång i tiden. Nä, Tegenfeldth berättade istället en del om hur hon har tänkt sig kommunkansliets organisation och hur kommunen ska jobba framledes.
De flesta ärenden, i stort sett alla, som nämnden behandlade idag har jag skrivit om i tidigare bloggar. Det hände inget oväntat och nämnden fattade egentligen de beslut som var förväntade. (Se “Mer om BUN (30/11)” och “BUN 30/11: Ströms Slott”.)
Ströms Slott AB var uppe för behandling. Det har säkert framgått att varken jag eller nämnden är speciellt imponerade eller förtjusta i den verksamhet som företaget bedriver i Vänersborg. Nämnden beslutade enligt det förslag som låg på bordet. (Se “Mer om BUN (30/11)”.) Det innebar att Ströms Slott får ett föreläggande om att åtgärda ett antal brister, brister som barn- och utbildningsnämnden har påpekat redan tidigare. Ströms Slott får till den 26 februari 2021 på sig att redovisa vad de har gjort för att åtgärda bristerna. För övrigt är det nog bäst att inte skriva så mycket mer. Man vet aldrig vad som kommer att hända mellan kommunen och Ströms Slott. Skollagen ger ju till och med kommuner rätt att återkalla tillstånden för sådana här verksamheter. (Skollagen 26 kap.)
Den mycket imponerande förskole- och grundskoleplanen 2021-2029, som nu har reviderats, presenterades för nämnden. (Du kan ladda ner den här.)
Det är ingen tvekan att det skulle krävas många miljoner kronor för att renovera, bygga till och bygga om förskole- och skollokaler i kommunen. Det renoveras och byggs en del nytt, t ex skolan i Öxnered, men kommunen har hamnat på en hopplös efterkälke. Det råder lokalbrist på flera enheter, lokaler är inte ändamålsenliga, ventilationen måste åtgärdas på många andra, det fattas specialsalar som t ex till hem- och konsumentkunskap (främst på låg och mellan), det saknas lokaler för fritidshemmen och det finns tillfälliga moduler på i stort sett varenda skolgård i kommunen. Det visste nämnden redan tidigare och nu blev det en repetition. När budgetar och pengar diskuteras och 
beslutas är det däremot tyst från de styrande partierna och den borgerliga “oppositionen” om sådana här “små detaljer”.
För få och bristfälliga lokaler hindrar naturligtvis måluppfyllelsen i både förskola och skola, vilket är oerhört allvarligt. För att inte tala om den otrygghet som skapas och de incidenter som blir följden. Man kan undra hur politikerna egentligen betraktar våra barn och ungdomar.
Jag frågade också ordförande Mats Andersson (C) vad den genomlysning som kommunfullmäktige beslutade om i samband med budgetbeslutet egentligen skulle genomlysa. De 6 betongpartierna gav ju kommunstyrelsen i uppdrag att:
“…starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”
Det skulle jag fråga kommunstyrelsen om sa Andersson först – tills han antagligen insåg att han var med och röstade igenom förslaget och dessutom sitter i kommunstyrelsen och också blir dess 2:e vice ordförande efter årsskiftet. Genomlysningen visar, sa Andersson sedan, att kommunstyrelsen kommer att ta ett större ansvar för verksamheten. Jag fick nöja mig med det svaret, fast jag tror inte ett dugg på det. Jag förstår fortfarande inte varför inte förskole- och grundskoleplanen skulle räcka.
En stor del av resten av sammanträdet kom att handla om att barn- och utbildningsnämnden har fått för lite pengar nästa år, och även i år, i förhållande till de behov som finns och de krav som ställs. Ordförande Andersson sa vid ett tillfälle att vi hade hamnat utanför ämnet, att det inte var budgeten för nästa år som vi skulle diskutera och besluta om. Det var riktat till mig, men Andersson hade helt rätt i sin anmärkning…
Nämnden fick en föredragning om månadsuppföljningen. I den framgår det att prognosen är ett plus/minus/noll-resultat. Resultatet är möjligt därför att personalen i framför allt grundskolan t ex elevassistenter har dragits ner ganska betydligt i höst.
Jag frågade om vad som krävs för att följande meningar ska tas bort i kommande månadsuppföljningar:
“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”
Och:
“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”
Av förvaltningen framgick det att behoven är “otroligt stora” och att det innebär en stor utmaning. Och det även nästa år. Betongpolitikerna i församlingen låtsades som de inte hade hört mitt inlägg…
Den resursfördelningsmodell som BUN använder tar 5% av den tilldelade budgeten (anslagsbindningsnivå, barnomsorg/grundskola) och fördelar dessa pengar i strukturbidrag till enheterna. Det har från olika håll framförts att mer än 5% skulle reserveras för detta. Men enligt förvaltningen gick inte det, eftersom de skolor med bäst förutsättningar också måste ha lärare i alla klassrum…
Så tajt är det alltså med resurser. Då kan man undra om de elever i behov av stöd på skolor med “bäst förutsättningar” får det stöd de har rätt till. Det skulle uppenbarligen också behövas mer pengar än vad de 5%-en genererar till stöd för elever i de andra skolorna…. Återigen ett tydligt bevis på att grundskolor inte får tillräckligt med ekonomiska resurser från betongpartierna i Vänersborgs kommun.
Det blev en lång men intressant föredragning under ärendet “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning 2020”. Dagens ämne var ”Lärdomar från verksamheterna”. Jag tänkte inte återberätta vad som presenterades, men en av ledamöterna i nämnden hade hört att det just nu finns en stor otrygghet ute på en del skolor, både bland elever och personal. Och så är det, det bekräftades av förvaltningen. Vid samtal som jag har haft med representanter från de båda lärarfacken framgår att de tror att det beror på att elevassistenter och annan personal har fått lämna skolan i höst (på grund av besparingarna). Naturligtvis torde det också bero på att så många “ordinarie” och legitimerade lärare har varit frånvarande under höstens corona-pandemi.
Efter lunchen var det dags för detaljbudgeten. Jag hann med att höra förvaltningens föredragning och sedan att framföra mina synpunkter, innan det var dags att avlägsna mig. Vilket antagligen några betongpolitiker gladde sig åt.
I våras beräknade barn- och utbildningsförvaltningen att det saknades 7,7 milj kr i de tilldelade budgetramarna på grund av elevökning. (Nämnden skulle få ökade kostnader för hyror också, men det fick BUN kompensation för av kommunfullmäktige så det lämnar jag utanför.) Nu har prognoserna justerats nedåt. Elevökningen blir mindre än förväntat, men det blir fortfarande en ökning. Nämndens kostnader för volymökningen beräknas uppgå till 3,7 milj kr. Och då räknar förvaltningen, och uppenbarligen också nämnden, att de 3 miljonerna som BUN kan ansöka av kommunstyrelsen för “insatser för barn i behov av särskilt stöd” ska täcka detta underskott… (Och att 0,7 milj kr överförs ur nämndens förfogandeanslag.)
Trolleri på hög nivå skulle jag vilja påstå. Och läs noga nu…
Nämndens personalkostnader ska minska 2021. Ja, du läste rätt. Personalkostnaderna ska minska nästa år – och det trots att fullmäktiges lönekompensation är med i beräkningen. Den personal som finns kvar ska få höjda löner, men ändå minskar alltså lönekostnaderna. Vad betyder det? Enkelt min käre läsare, personal kommer att “friställas”, inte få jobba kvar, få sluta, leta efter andra jobb osv. Men jag lärde mig ett nytt begrepp idag för denna process. Det beror på förvaltningens arbete för en “budget i balans”… (Det ska noteras att några tjänster också försvinner på grund av minskade bidrag från Migrationsverket.)
Nämndens ledamöter fick därmed i varje fall reda på hur förvaltningen räknar för att få budgeten att gå ihop nästa år. Och ingen skugga ska falla på de utmärkta tjänstemännen i förvaltningen. De är oerhört kompetenta, men vad ska de göra när politikerna ger dem för lite pengar…?
Det är helt klart att budgeten kommer att innebära besparingar. De elevassistenter som har fått sluta inför höstterminen kommer inte att återanställas. Och det innebär följaktligen att de elever som fick extra stöd och “coaching” får klara sig betydligt mer på egen hand nästa år…
Det kommer fortfarande att bli ett problem att rymma kostnaderna för barn med särskilda behov inom budget och “fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget”.
På sin presentation berättade kommundirektör Tegenfeldth att ett av kommunfullmäktiges 6 mål lyder:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
Det kommer inte att finnas några pengar för att öka kvaliteten i verksamheterna nästa år eller att lyfta kunskapsresultaten i grundskolan.
Jag har tidigare skrivit om det slag i ansiktet på alla professionella pedagoger som de 3 milj kr som kommunfullmäktige avsatte tillfälligt nästa år till kommunstyrelsen för:
“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”
Jag ska inte upprepa mig, du kan läsa om min uppfattning i bloggen “Budget 2021 (1/2): BUN”. Men jag måste nämna följande, eftersom det bland politiker i nämnden råder en total missuppfattning om vem som bestämmer om stöd till elever. Det är nämligen inte kommunstyrelsen, det är inte ens kommunfullmäktige…
Stöd till elever beskrivs i Skollagen, 3 kap. “Barns och elevers utveckling mot målen”. I 7 § står det:
“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Notera “ska han eller hon ges sådant stöd”. Det står inte – om kommunstyrelsen beviljar pengar…
I 9 § fortsätter Skollagen:
“Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. … Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.“
Jag hoppas att vissa politiker noterar att det i Skollagen faktiskt står “rektorn” och inte kommunstyrelsen…
Det är alltså rektor som beslutar om det särskilda stödet till elever. Rektor behöver inte motivera det för kommunen. Det är rektor själv som bestämmer. Det behöver inte redovisas till huvudmannen. Det är ett uppdrag från riksdag och regering. Huvudmannen ska “bara” se till att ge skola och förskola de förutsättningar som behövs för att uppfylla styrdokumenten. Och en viktig förutsättning är – ekonomiska resurser.
Strax innan jag skulle gå så sa ordförande Mats Andersson (C) att betongpartiernas (S+C+MP+M+KD+L) budgetbeslut för nästa år innebär en satsning på förskola och grundskola i Vänersborg. Man fick ju inte glömma att kommunen antagligen skulle få omkring 3 miljoner i statsbidrag till skolan nästa år…
Fullmäktiges satsning på förskolan och skolan innebär alltså att staten ska satsa 3 miljoner… Det var det sista jag någonsin kommer att höra av ordförande Mats Andersson (C) på ett BUN-sammanträde. Vid årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer