Arkiv
Varför sitter S och C kvar vid makten?
Så blev det då ytterligare en debattartikel i TTELA. Igår fredag publicerades mitt svar på Marie Dahlins (S) och Bo Carlssons (C) angrepp på Vänsterpartiet i TTELA den 3 oktober (se här).
På sätt och vis svarade jag redan samma dag, fast då var det här på bloggen. (Se här.) Efter några dagars betänketid tyckte jag att diskussionen var så viktig att jag skickade en nyskriven debattartikel till TTELA.
Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken. Notera att TTELA av någon anledning har tagit bort citationstecknen när jag citerar ur en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting. (De finns med här.)
===== 
Varför sitter S och C kvar vid makten?
Vänsterpartiet har ingen dold agenda tillsammans med moderaterna för att störta de styrande partierna i Vänersborg, som Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) vill göra gällande i sin debattartikel i TTELA förra måndagen. Vänsterpartiet kör alltid med öppna kort när det gäller vår politik och våra ställningstaganden. Och vi tittar alltid på sakinnehållet.
I omröstningarna om budgetarna för 2016 och 2017 så var förslagen från de borgerliga partierna till förväxling lika Vänsterpartiets. Varför moderaterna och de andra allianspartierna lade dessa budgetförslag som prioriterade verksamheterna får de svara för själva. Vänsterpartiet har alltid prioriterat främst barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Det har vi gjort i alla år, och det gör vi fortfarande.
Budgeten för 2016 gav bland annat 16 miljoner kronor ytterligare till barn- och utbildningsnämnden och 15 miljoner kr till Socialnämnden jämfört med förslaget från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Budgeten för 2017 gav socialnämnden drygt 20 miljoner, barn- och utbildningsnämnden 10 miljoner och några miljoner till kultur- och fritidsnämnden.
De styrande partierna har förlorat två budgetomröstningar i rad. Det brukar räcka med en förlust för att de styrande ska avgå. De har ju inte längre fullmäktiges förtroende. (Misstroendeförklaring saknas på kommunal nivå.)
Dessutom beviljade fullmäktige inte ansvarsfrihet för Bo Carlsson i hans roll som ordförande i räddningstjänstens kommunalförbund för 2015.
Ändå sitter Marie Dahlin kvar som kommunstyrelsens ordförande och styr med de oppositionella partiernas budget, som dessutom skiljer sig markant från hennes egna budgetförslag. Dahlin och Carlsson skrev ju till och med att oppositionens budgetar inte tar ansvar för kommunens långsiktiga utveckling.
Sveriges Kommuner och Landsting menar i en av sina publikationer att ett sådant här handlande kan tolkas som att ”de styrande partierna är mer intresserade av att klamra sig kvar vid makten än att på ett handlingskraftigt sätt styra kommunen” och att väljarna då kan bibringas uppfattningen att ”partiets maktposition är viktigare än kommunens utveckling.”
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) borde passa på att använda TTELA:s spalter för att förklara varför de överhuvudtaget sitter kvar vid makten. Och varför inte samtidigt också försöka förklara för vänersborgarna varför de vill spara på gamla och sjuka, barn och ungdomar.
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Carlssons och centerns dubbelspel om Nuntorp
I debattartikeln som publicerades i TTELA igår fredag (se ”Centerpartiet med på att lägga ner Nuntorp” och TTELA) skrev jag om hur Bo Carlsson (C) och centerpartiet agerade i regionen när beslutet om Nuntorp fattades.
Det tycks som om enskilda centerpartister i främst dalslandsdelen av kommunen ändå inte riktigt verkar ha förstått det dubbelspel, eller kanske bättre, falskspel, som Bo Carlsson och centerpartiet spelar och har spelat.
Bo Carlsson och centerpartiet röstade för en nedläggning av Nuntorp. Samtliga centerpartister i regionfullmäktige röstade den 22 september 2015 för nedläggningen. Utan undantag.
Så var det och det är obestridligt. Centerpartiet ingår ju i den majoritet, tillsammans med moderater, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister, som styr Västra Götalandsregionen och som fattade beslutet om Nuntorps nedläggning.
Bo Carlsson var själv framme i talarstolen.
Carlsson började med att tala om hur duktiga eleverna var på Nuntorp, och det stämmer med all säkerhet. Men ibland, i synnerhet i politiska sammanhang, brukar man passa på att ge extra beröm till dem som man strax ska ge ett tråkigt och dystert besked, i detta fall att deras skola ska läggas ner…
Carlsson avslutade sitt tal:
”Signalvärdet är kristallklart till både elever och lärare och personal att vi behöver dom här utbildningsutbudena som finns i regionen. Och vi måste jobba seriöst under den här perioden och hitta rätt på det här ämnesområdet. Och det får inte finnas utrymme för nån obstruktion nånstans i regionen där man börjar med intagningsstopp och så vidare ute på skolorna som förstör hela det här beslutet. Det är väldigt viktigt att få säga. Det är ett fullmäktigebeslut vi fattar nu och alla som jobbar i nämnder och styrelser under fullmäktige måste ha detta klart för sig.”
Det går att höra talet på regionens hemsida. (Klicka här – Bo Carlssons anförande börjar 38.30 min in på inspelningen.)
Jag förstår faktiskt inte riktigt vad Bo Carlsson menar i sitt anförande, men han argumenterar i varje fall inte för att Nuntorp ska finnas kvar. Istället betonar han att det är ett fullmäktigebeslut som fattas och att det ska respekteras – och fullmäktige är det högsta beslutande organet i regionen. Och med tanke på att Carlsson en stund senare, som sagt, i samma fullmäktige, röstar på att lägga ner Nuntorp så måste talet ses i detta ljus.
Bo Carlsson (C) är ju som bekant också kommunpolitiker i Vänersborg och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Carlsson är även en av de tre som sitter i styrelsen i det kommunägda aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV). I denna egenskap vill Bo Carlsson att kommunen genom Fastighetsbolaget ska köpa Nuntorps fastighet…
Visst, det låter otroligt men så är det. Ena dagen lägger Carlsson ner Nuntorp, andra dagen vill han köpa fastigheten och hyra ut den till en friskola…
Huruvida Bo Carlsson är jävig eller inte finns det för övrigt skilda meningar om. Själv anser 
han uppenbarligen inte det. Andra tycker att jävssituationen är helt solklar… Jag lutar åt det senare. (Se ”Lidell anmäler jäv om Nuntorp!”.)
Det hör till saken att FABV har arbetat oerhört långsamt och trögt, nästan räddhågset. Det är till och med så att man nästan också får en känsla av inkompetens… Jag hittar nog inga andra ord för att beskriva processen i FABV. Eller brist på. I andra kommuner i samma läge har kvarnarna malt betydligt snabbare och det finns kommuner som redan har fattat bindande politiska beslut.
I Vänersborg har alltså inte ens ärendet om Nuntorp kommit till de politiska organen i Vänersborg, varken till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Det finns helt enkelt inget ärende. (Det beskrev jag för övrigt i min debattartikel.)
Ansvaret för detta ligger naturligtvis hos de som styr Vänersborg, framför allt hos Bo Carlsson (C) och Marie Dahlin (S), som även sitter i FABV:s styrelse. Det innebär också att Vänsterpartiet och kommunens andra politiska partier, inte formellt har tagit ställning till ett köp av Nuntorp för 38 miljoner kr (exklusive lösöre). Ärendet existerar inte politiskt i Vänersborg. (Vänsterpartiet i Vänersborg har inte tagit ställning ens informellt i frågan, även om vi naturligtvis har diskuterat den.)
Det händer för övrigt så lite i Vänersborg att till och med regionen förvånas. I en information till Naturbruksstyrelsen den 5 oktober skriver en av regionens tjänstemän:
”Fortfarande osäkert hur försäljningsprocessen går. Kommunen har inte återkommit till Bengt Säterskog kring ett ev köp varför processen för tillfället är avstannad.”
Processen hos regionen är ”avstannad” därför att Vänersborgs kommun inte har återkommit till regionens ansvarige tjänsteman. Kan det sägas tydligare? Kan inkompetensen och den bristande viljan hos de styrande i Vänersborg beskrivas tydligare?
Hela situationen är häpnadsväckande.
Är Bo Carlsson (C) och Marie Dahlin (S) rädda för att EU kanske stjälper det hela i slutändan? Eller är det kanske så att det som händer bara är ett politiskt
spel? Det vore ju inte första gången i Vänersborgs politiska historia… (Se här.)
Eller…
Det kanske är så att Bo Carlsson (C) och Marie Dahlin (S) egentligen inte vill köpa Nuntorp? De kanske bara låtsas för att vinna billiga politiska poänger?
”Vart är politiken i Vänersborg på väg?” Ett svar.
Idag hade Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) en debattartikel i TTELA om de senaste politiska turerna i Vänersborg. (Artikeln är inte publicerad i nätupplagan.) Anmärkningsvärt är att det tredje partiet i det styrande minoritetsblocket, miljöpartiet, inte 
har undertecknat artikeln.
Vänsterpartiet har redan skrivit sitt ”officiella” svar på artikeln på partiets hemsida – se ”Kommunledningen frågar, vi svarar…”. Den rekommenderas å det varmaste. På onsdag, eller när nu TTELA tar in den, kommer det också ett gemensamt svar på debattartikeln från moderaternas gruppledare i fullmäktige, Lena Eckerbom Wendel, och gruppledaren för Vänsterpartiet, Lutz Rininsland.
Men naturligtvis kan jag ändå inte frånhålla mig från några egna kommentarer…
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) försöker i debattartikeln att få det att framstå som att moderaterna och Vänsterpartiet har en dold agenda för att ”störta” det nuvarande styret. Det är ett kvalificerat skitsnack. Och är det förresten inte att kasta sten i glashus? Marie Dahlin och Bo Carlsson, en socialdemokrat och en centerpartist, anklagar moderater och vänsterpartister för samarbete. Vari skulle i så fall skillnaden ligga från deras eget samarbete?
Till skillnad från moderaterna och Vänsterpartiet så är däremot den styrande minoritetens agerande tämligen hemlighetsfullt. I februari 2015 ställde Vänsterpartiet en fråga till socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet i kommunfullmäktige:
”Borde det inte vara bäst för oss alla som har politiska uppdrag, borde det inte ligga i hela kommunens intresse att den träffade överenskommelsen görs offentligt så att vi vet 
vad som gäller?”
Marie Dahlin svarade:
”… det är ett internt material för våra partier”
Och det är fortfarande ett ”internt material”, dvs hemligt…
Moderaterna och Vänsterpartiet har inget dolt samarbete. Vänsterpartiet är helt öppet, och har så varit hela tiden, med vad vi tycker och hur vi jobbar politiskt. Det är bara att läsa partiets hemsida och/eller min blogg. Vänsterpartiet bevekelsegrunder har under alla år varit helt öppna för alla som vill veta. Men det är klart, Marie Dahlin läser ju inte bloggar… Och säkerligen inte Vänsterpartiets hemsida heller… Det verkar som Marie Dahlin inte vill veta.
Men Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) nöjer sig inte med denna fantasifulla och verklighetsfrämmande argumentation. De har också mage att påstå att moderaternas och vänsterpartiets agerande den senaste tiden har lett till ett ökat inflytande för sverigedemokraterna, eftersom sverigedemokraterna nu har blivit vågmästare.
”Oh my God!” skulle jag vilja utropa.
Vänsterpartiet kan inte göra något som helst åt valresultatet. Sverigedemokraterna fick 6 mandat i fullmäktige, det bestämde väljarna i Vänersborg. När socialdemokraterna och centerpartiet sonderade terrängen för sitt styre för den kommande mandatperioden tog de inte ens initiativ till samtal med Vänsterpartiet. Istället skrev Marie Dahlin ett brev där hon förklarade hur omöjligt det var att samarbeta med Vänsterpartiet.
Och detta trots att vi hade fört samtal om både ekonomi, budgetar, landsbygdsskolor och annat under den förra mandatperioden, när Gunnar Lidell (M) och minialliansen styrde.
Den plats som sverigedemokraterna fått i den vänersborgska politiken har de helt och hållet bjudits på av de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna.
När budgeten för 2016 skulle antas i juni 2015, så visste Marie Dahlin och Bo Carlsson att vi i Vänsterpartiet skulle lägga ner våra röster i slutomröstningen. Förslagen från S+C+MP (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) och M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna) var alltför dåliga, dvs alltför långt från Vänsterpartiets budgetförslag, och alltför lika för att Vänsterpartiet skulle rösta. Då förlitade sig S+C+MP på att de skulle få stöd för sin budget från sverigedemokraterna – mot förslaget från M+L+KD! Och det fick de också för övrigt…
Så var det med det.
Och så har det faktiskt fortsatt. När budgeten för 2016 fick tas om i april och när budgeten för 2017 skulle antas i juni, så sa Vänsterpartiet klart och tydligt att vi skulle rösta på de budgetförslag som var mest lika vårt eget. Vänsterpartiet tittar nämligen alltid på sakinnehållet. Det sa vi bland annat i direkta förhandlingar med S+C+MP (när det gällde budget 2017). Och de förslag som var nästan identiska med Vänsterpartiets visade sig vara, båda gångerna, förslagen från M+L+KD. Det sa vi till S+C+MP, och det såg de själva också.
Men de ville inte ändra på sina budgetar för att t ex gå Vänsterpartiet till mötes utan gick till kommunfullmäktige med sina egna förslag. Och hur skulle budgetförslagen från Marie Dahlin och Bo Carlsson kunna få majoritet, vad var det de hoppades på? Jo, att sverigedemokraterna
skulle ge dem sitt aktiva stöd!
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) räknade med att få igenom sina budgetar med sverigedemokraternas röster! Annars var de förlorade på förhand.
Nu visade det sig att sverigedemokraterna den ena gången kovände 180 grader och helt oväntat, som en blixt från en klar himmel, röstade på budgetförslaget från M+L+KD. Den andra gången lade sverigedemokraterna helt sonika ner sina röster.
Notera alltså att Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) har förlorat två budgetomröstningar – och ändå sitter kvar. Bara det är sjukt. Det visar hur krampaktigt de håller sig fast vid makten trots att de inte har fullmäktiges stöd.
Detta torde vara unikt i Sverige.
Dessutom beviljade inte kommunfullmäktige ansvarsfrihet för Bo Carlsson (C) i hans roll som ordförande i NÄRF, räddningstjänstförbundet. Det har Vänsterpartiet och jag motiverat i hur många inlägg som helst, både före och efter omröstningen i fullmäktige. Och dessutom från fullmäktiges talarstol. Men Bo Carlsson vägrar att ta konsekvenserna av detta misstroende från den församling som valde honom.
Även detta torde vara unikt i Sverige.
I debattartikeln skriver också Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) att moderaterna och Vänsterpartiet äventyrar kommunens långsiktiga utveckling. Och detta bara för att sätta käppar i hjulet för dess egen skull, bara för att vara emot S+C+MP.
Suck…
Naturligtvis finns det olika partier därför att vi och väljarna tycker olika saker. Det är liksom det val och politik går ut på.
Vi i Vänsterpartiet Vänersborg har alltid prioriterat verksamheterna, särskilt på barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens områden. Det har vi gjort i alla år, och det gör vi fortfarande. Det torde inte komma som någon överraskning för Dahlin och Carlsson.
Budgeten för i år (2016) gav bland annat 16 miljoner kronor ytterligare till barn- och utbildningsnämnden och 15 milj kr till Socialnämnden jämfört med förslaget från S+C+MP. Budgeten för nästa år (2017) gav socialnämnden drygt 20 miljoner, barn- och utbildningsnämnden 10 miljoner och några miljoner till kultur- och fritidsnämnden.
Det här kommenterade Marie Dahlin i ett mail till Jonathan Axelsson (se här):
”… ni köpte ju (V) för 40 miljoner…”
Jag undrar hur Marie Dahlin, och Bo Carlsson, tänker… Borde de inte passa på att använda TTELA:s spalter för att förklara för vänersborgarna varför de vill spara på gamla och sjuka, barn och ungdomar?
Marie Dahlin och Bo Carlsson (C) tycks vara desperata. Debattartikeln andas nämligen desperation och panik. De till och med drar fram Jonathan Axelssons (M) och min motion om kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring för att ”bevisa” moderaternas och Vänsterpartiets ”dolda agenda”. Som Vänsterpartiet skriver på sin hemsida (se här):
”Varför hetsa upp sig på förpackningen? Öppna motionen och begrunda det sakliga innehållet. Motioner skrivs väl inte utan att det föreligger en anledning?”
Och hur tror Marie Dahlin och Bo Carlsson att de ska få majoritet för sin forcerade, och kanske olagliga, behandling av motionen? (Se ”En ny kommunal skandal?!”.) Det är ju tämligen solklart hur M+L+KD+V kommer att ställa sig vid omröstningarna – det är ju en M-V-motion. Dahlin och Carlsson kan bara få majoritet om de får stöd av sverigedemokraterna…
Det här visar väl hur Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) tänker styra kommunen under resten av mandatperioden. De tänker få igenom sina förslag med sverigedemokraternas hjälp. För det är ju faktiskt så, att om det nu är som Marie Dahlin och Bo Carlsson skriver, och man får väl förmoda att de åtminstone själva tror på vad de skriver, att moderater och vänsterpartister har en dold agenda av att ”störta” deras styre – då innebär det ju att de bara kan styra med sverigedemokraternas stöd…
Eller hur?
Kanske borde de förklara detta för vänersborgarna…
Det finns i och för sig ytterligare ett alternativ… Att socialdemokraterna och centerpartiet börjar föra en vettig politik! Då kommer både jag och Vänsterpartiet, och vem vet, kanske också moderaterna, att rösta på deras förslag.
Men det verkar långt borta…
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) verkar istället vilja hålla sig kvar vid makten med sin alldeles egen hemmasnickrade politik. Till varje pris. Varför vet jag inte riktigt, kanske vill de slå vakt om de fördelar, ekonomiskt och prestigemässigt, som deras maktpositioner ger. Kanske är de också helt enkelt alltför fyrkantiga och prestigefyllda för att ändra på sig.
”Vart är politiken i Vänersborg på väg?” är rubriken på Marie Dahlins och Bo Carlssons debattartikel. Med tanke på att Marie Dahlin för några månader sedan begärde att få ut Gunnar Lidells (M) mail (se ”Dahlin vill läsa Lidells mail”) till Lutz Rininsland (V) och Stefan Kärvling (V) så undrar jag det också…
Lidell anmäler jäv om Nuntorp!
Som bekant har Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i Fastighets AB Vänersborg (FABV) uttalat sin vilja att köpa fastigheten Nuntorp för 38 miljoner kronor.
Ur FABV:s protokoll den 10 maj (se ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp”):
”Fastighets AB Vänersborg (FABV) ger Vd:n i uppdrag att se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Moderaten i FABV:s styrelse, Tor Wendel, reserverade sig mot beslutet (se ”Wendel vill inte köpa Nuntorp”).
Det kan tyckas märkligt att Bo Carlsson har denna inställning, att med 38 kommunala miljoner hjälpa till att starta upp en friskola med naturbruksutbildning, när samme Bo Carlsson i regionen, där han sitter i regionfullmäktige, faktiskt röstade för att regionen skulle lägga ner nämnda Nuntorp… (Se ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”.)
Hur som helst.
Ett förvärv av Nuntorp ska alltså beslutas av Vänersborgs kommunfullmäktige. Men frågan om ett köp har emellertid fortfarande inte nått Vänersborgs kommun. Därför är ärendet ännu inget ärende för någon politisk process i kommunen. Det är viktigt att hålla i minnet.
Moderaten Jonathan Axelsson har också engagerat sig i frågan om ett kommunalt köp av Nuntorp (se ”Nya turer kring skolan på Nuntorp” och ”TTELA och brev till EU”). Men från moderaternas ”starke man”, kommunalrådet Gunnar Lidell (M), har det varit tyst…
Och så kommer han att förbli… Tyst alltså. I diariet hittar jag nämligen följande notering:
”Anmälan om jäv…”
Från Gunnar Lidell…
Intressant.
Gunnar Lidell (M) skriver:
”… anmäler jag idag skriftligen jäv i ett ev. kommande kommunalt ärende om köp av fastigheten Nuntorp 1:14”
Lidell tänker alltså inte delta i den eventuellt framtida kommunala politiska diskussionen och processen kring ett förvärv av fastigheten Nuntorp!
Det kan tyckas märkligt att kommunalrådet och ”ledaren” för de tre samverkande borgerliga partierna (M+L+KD) ställer sig vid sidan i denna viktiga fråga. Varför det, kan man fråga sig.
Gunnar Lidell räknar upp en mängd skäl till att han betraktar sig som jävig:
- ledamot av regionens naturbruksstyrelse (som driver regionens naturbruksskolor)
- jord- och skogsbrukare i Frändefors
- har studerat vid Nuntorps lantbruksskola
- medlem av Nuntorpsskolornas elevförbund (och dessutom mångårig styrelseledamot)
- medlem och kund hos Hushållningssällskapet Väst samt Sundals Hushållningsgille
- medlem i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
- granne eller god vän med flera av de enskilda initiativtagarna till Dalslands Naturbruksutbildning AB.
Och som utomstående betraktare, så måste jag nog säga att det är starka, och avgörande, skäl för att Lidell faktiskt är jävig. Och är man jävig så får man inte delta i den politiska processen.
Kommunallagen kap 6 § 24:
”En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet.”
Det är tydligt.
I § 25 står det vidare:
”En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om … det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.”
Gunnar Lidell citerar dessa paragrafer i sin skrivelse och drar alltså slutsatsen att han är jävig.
Som jag ser det är det en helt riktig slutsats. Ja, för att vara ännu tydligare, det finns egentligen ingen tvekan om att Lidell gör helt rätt när han, redan nu och med ovanstående skäl, anmäler jäv i frågan.
Men som jag ser det, så finns det en annan politiker som också uppfyller många av de skäl som Lidell anför. En politiker som inte har anmält jäv i Nuntorpsärendet. Och som redan deltar i ärendet och dessutom har en nyckelroll (i FABV).
Behöver det nämnas att det är Bo Carlsson (C) jag tänker på?
Bo Carlssons överklagan avslås!
För läsare av denna blogg så är nog inte kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet för år 2015 någon nyhet. Det är säkerligen inte heller någon nyhet att Bo Carlsson (C) överklagade beslutet till Förvaltningsrätten.
Idag diariefördes domen från Förvaltningsrätten i Vänersborgs kommuns diarium. Bo Carlssons (C) överklagan avslås:
”Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”
Det var en mycket väntad dom från förvaltningsrätten.
Domen kom oväntat, och ovanligt, snabbt. Rättens motivering var vidare tämligen kortfattad. Den var också väldigt formell. Domen handlar nämligen enbart om ”tidsaspekten”:
”Bo Carlssons överklagande inkom visserligen till förvaltningsrätten redan den 18 juli 2016 men förutom en rent allmän uppgift om att kommunens beslut skulle vara olagligt saknas det i denna skrift helt några närmare omständigheter till stöd för överklagandet. Bo Carlsson har först den 31 augusti 2016 kommit in med kompletterande omständigheter till sitt överklagande.
Eftersom Bo Carlsson inom överklagandetiden inte anfört några omständigheter till stöd för sitt överklagande kan förvaltningsrätten inte göra någon annan bedömning än att det inte är visat att kommunfullmäktiges beslut om ansvarsfrihet för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund skulle vara olagligt eller ha tillkommit på ett otillbörligt sätt. Överklagandet ska därmed avslås.”
Förvaltningsrätten menar alltså att eftersom den komplettering till överklagandet som Bo Carlsson skickade in den 31 augusti anlände först efter det att överklagandetiden hade gått ut, så tar rätten ingen hänsyn till denna. När dessutom Bo Carlssons första överklagan (18 juli) inte innehöll några skäl eller motiveringar till varför kommunfullmäktiges beslut skulle vara olagligt – så står fullmäktiges beslut fast.
Bo Carlsson begärde anstånd med sin motivering till den 31 augusti. Men Förvaltningsrätten hade tydligen inte beviljat detta. (Jag har inte heller sett något brev från rätten angående detta i diariet.) Det är nog så att svarar inte rätten så blir det inget anstånd med tiden… Tydligen trodde Bo Carlsson att han automatiskt fick anstånd bara han meddelade detta.
Men så fungerar inte lagen…
Förvaltningsrätten gör alltså ingen prövning i själva sakfrågan. Vilket antagligen inte hade spelat någon roll – rätten hade med all sannolikhet kommit fram till samma beslut ändå. Tror i varje fall jag.
Förvaltningsrättens dom var följaktligen helt väntad. Även om motiveringen kanske var lite överraskande. Men finns det regler och lagar för vad som gäller vid ett överklagande, så gäller naturligtvis de. Även för Bo Carlsson. Därför är det uppenbarligen inte heller någon idé för Bo Carlsson (C) att överklaga Förvaltningsrättens dom. Om Carlsson nu går i sådana tankar.
Kanske har Bo Carlsson lärt sig något nytt om Sveriges lagar. I varje fall bör han ha lärt sig att kommunfullmäktiges beslut och ett överklagande är så pass viktiga att det inte går att prioritera något annat i ett sådant läge. Det är bara att ta sig tid att formulera och skriva en överklagan – innan överklagandetiden går ut.
.
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
- Bo Carlssons överklagan, 22 juli
- NÄRF: Bo Carlssons (C) överklagan, 2 september
Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.
Det händer en hel del i Brålanda, denna pärla på Dalboslätten. Företagarföreningen och med den väldigt många brålandabor är mycket aktiva och drivande för att ordna och arrangera olika typer av evenemang och tillställningar. Naturligtvis helt ideellt – i den berömda brålandaandans tecken. Det läggs ner ett imponerande arbete.
Igår lördag hölls den traditionella bygdefesten. Och den varken kan eller vill man missa. Självklart.
Det var många människor på plats. Och bilar. Själv fick jag tillåtelse av en man vid Equmeniakyrkan att parkera på kyrkans gräsmatta… Det var bara att tacka, och parkera. Fast det inte kändes helt rätt… Sist jag parkerade på en gräsmatta var i Göteborg för nästan 40 år sedan, då fick jag böter…
Det var många kända ansikten i folkvimlet. Men det blir väl så när man har ägnat större delen av sitt yrkesliv i södra Dalsland… Så det blev många trevliga samtal och diskussioner.
Moderaterna, centerpartiet och socialdemokraterna fanns på plats. Och de ansiktena var också kända. Och så blir det ju – när man ägnat över 20 år åt kommunalpolitik. Partierna delade ut flygblad till intresserade förbipasserande. De handlade till stor del om Nuntorp och kommunens köp av fastigheterna. Och lösöret.
På scenen kunde besökarna också höra Robert Svensson och Monica Andersson Skall berätta varför Hushållningssällskapet vill starta upp en fristående gymnasieskola på Nuntorp. Och en förutsättning för detta var enligt Svensson att:
”kommunen fattar ett beslut att köpa Nuntorpskolan.”
De båda talarna var optimistiska om skolans framtid. Svensson tyckte att Dalslands Naturbruksutbildning AB (bolaget som har bildats av Hushållningssällskapet för att bedriva skola) hade ett framgångsrikt koncept. Marknadsföringen ska bli betydligt bättre än tidigare, man ska bättre ta tillvara lärarkollegiets idéer, utbildningsutbudet ska breddas, det ska arbetas med grön integration och de ”nya svenskarnas” erfarenheter ska tas tillvara på ett bättre sätt.
Det är naturligtvis bra tankar och idéer, och jag tror inte att någon har något att invända mot dessa. Möjligtvis att de är alltför optimistiska. Men det är inte riktigt detta som diskussionen gäller i Vänersborg.
Robert Svensson och Dalslands Naturbruksutbildning räknade med att den fristående skolan ska gå med förlust de första åren. Och därför måste aktiebolaget få in kapital. Det hoppas man att få genom att sälja aktier, 10.000 kr per aktie. Det finns för övrigt aktier kvar för villiga köpare.
Monica Andersson Skall berättade om en plan B. Den handlade om vad Dalslands Naturbruksutbildning AB skulle göra om inte Skolinspektionen gav tillstånd till att bedriva en skola. Då var planen att överklaga. Jag antar att det inte är denna plan B som Marie Dahlin (S) pratar om, när hon i fullmäktige, och på andra ställen, nämner en plan B.
Robert Svensson utvecklade också vad plan B handlade om. Och för honom var plan B betydligt enklare, den fanns helt enkelt inte. Robert Svensson sa:
”Då vill jag vara tydlig. Då blir det inget.”
Plan B innebär tydligen olika saker för olika personer.
Som sagt, det delades ut flygblad på bygdefesten.
Socialdemokraternas och centerpartiets flygblad var i det närmaste identiskt lika. (Jag undrar vem som skrev originalet?) Endast några enstaka ord hade ändrats när de beskrev den, i deras ögon, illvillige moderaten Jonathan Axelsson:
”Nämnde moderat har skrivit till skolinspektionen och EU-kommissionen för att sätta käppar i hjulet…”
Citatet återfinns, som synes, i båda flygbladen…
På TTELA:s webbsida idag så har, äntligen, en artikel om Axelssons brev publicerats. (Se ”Fortsatt oenighet kring Nuntorp”.)
I TTELA-artikeln intervjuas Jonathan Axelsson (M). Han säger angående brevet till EU-kommissionen:
”Är det enligt den kommunala likställighetsprincipen att kommunen går in som fastighetsägare åt en privat friskola?”
Och det är kanske inte en helt irrelevant fråga. Faktum är ju att oron delas av Marie Dahlin (S). I kommunfullmäktige den 22 juni sa hon från talarstolen:
”Jag höll på att säga att det är värre än så. Man måste till och med tala om för EU nu, om fullmäktige ska hjälpa till och göra en sån affär. Så jag är inte rädd för kommunfullmäktige i Vänersborg utan det är väl mer vad EU har talat om för oss att vi har gjort fel förut.”
Skillnaden mellan de båda är kanske bara att Axelsson vill veta om upplägget är lagligt innan Vänersborgs fullmäktige tar ett beslut, medan Dahlin är beredd att ”chansa”?
Och det vill Dahlin tydligen, chansa alltså, trots att Vänersborg och Fastighets AB Vänersborg har varit föremål för EU:s granskning förr… Och då gick det inte så bra… Den minnesgoda kommer säkert ihåg att EU konstaterade ett olagligt kommunalt stöd till ett privat företag i samband med Toppskandalen för några år sedan. Vänersborgs kommuns agerande var oförenligt med EU:s inre marknad…
Det verkar som om Marie Dahlin (S) fruktar att det här kan hända igen. ”Går det så går det” har Dahlin sagt några gånger i fullmäktige i andra sammanhang. Det är väl så hon tänker nu också… Men att agera på ett liknande sätt en gång till, att riskera att bli föremål för EU:s långa legala arm igen, och fälld, är väl inte värdigt en kommun som Vänersborg?
När det gäller brevet till Skolinspektionen säger Axelsson i TTELA-artikeln:
”Man [Dalslands Naturbruksutbildning AB; min anm] ger sken av att allt är klappat och klart. Men regionen har inte tagit något beslut om att sälja och fullmäktige har inte tagit något beslut om att köpa.”
Och det har Axelsson helt rätt i, det finns ännu inga beslut. Ansökan från Dalslands Naturbruksutbildning innehåller felaktiga uppgifter… (Se ”Nya turer kring skolan på Nuntorp”.)
Så socialdemokraterna och centerpartiet anser alltså att Axelsson sätter käppar i hjulet när han vill att allt ska gå lagligt till och att man ska hålla sig till sanningen när man har kontakt med myndigheter…
Bygdefesten i Brålanda bjöd på fler överraskningar. Socialdemokraterna hade nämligen en liten frågesport… Eller quiz som det heter nu för tiden.
Fråga 4 handlade om Nuntorp…
”Vilka partier vill lägga ner Nuntorps naturbruksskola?”
Jag blev onekligen lite konfunderad. Vad var rätt svar? (Vet du?)
Jag var tvungen att fråga den socialdemokratiske nestorn Dan Nyberg, om det var Vänsterpartiet som var rätt svar. Jag menar, i så fall hade det ju varit fel. Vänsterpartiet har ju inte tagit ställning än (även om jag i min blogg är och har varit lite kritisk…). Vänsterpartiet har nämligen inte haft anledning att fatta beslut om ett ställningstagande – ett köp av Nuntorp är ju ännu inte aktuellt i varken kommunstyrelse eller fullmäktige. Ja, ska sanningen fram, och det ska den självklart, så finns det inte ens ett ärende om köp av Nuntorp i Vänersborgs kommun! Det betyder egentligen att inget parti ännu har tagit ställning i den formella politiska processen. För det finns ju ingen process!
Dan Nyberg (S) tyckte att jag skulle läsa frågan bättre. Ja visst ja, det stod ju ”i regionen”… Jag missade det. Det betydde att rätt svar var en 2:a:
”Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och miljöpartiet.
”
Hoppsan! Centerpartiet…
Centerpartiet?
Centerpartiet är ju faktiskt med och styr regionen – och det är som bekant Västra Götalandsregionen som beslutade att lägga ner Nuntorp.
”Har Bo Carlsson sett frågesporten?”
Undrade jag. Frågan och svaret var nog inte så populära i centerkretsar. Och hos Bo Carlsson… Socialdemokraternas allierade.
Tänkte jag…
Men faktum är ju, och fakta ska liksom sanningar läggas fram, att Bo Carlsson själv röstade
för en nedläggning av Nuntorp i regionen. Bo Carlsson sitter ju faktiskt i regionfullmäktige!
Bo Carlsson (C) har med andra ord aktivt varit med om att lägga ner Nuntorps Naturbruksskola!
Och det gör centerpartiets flygblad, som delades ut igår, nästan patetiskt… Snacka om att prata med kluven tunga och att försöka lura bygdefestbesökarna…
Jag citerar flygbladet:
”Det är viktigt att dra stråken rätt och för Centerpartiet är det självklart att slå vakt om Nuntorp som ett utbildningscenter för de gröna näringarna, säger Bo Carlsson.”
Förutom att jag reagerar på formuleringen om stråken, så är texten definitivt inte i överensstämmelse med sanningen.
En gång till. Jag kan inte låta bli. Jag brukar inte skriva om regionen, men jag känner att jag måste göra ett undantag nu. Det är ju oerhört väsentligt i debatten och den pajkastning som centerpartister (och socialdemokrater) ägnar sig åt.
Regionfullmäktige behandlade frågorna om gymnasieutbildningarna inom naturbruk den 
22 september 2015.
När Bo Carlsson och de andra fullmäktigeledamöterna anlände till sammanträdet på kommunhuset i Vänersborg (regionen sammanträder där) hälsades de välkomna av demonstranter, traktorer och kor utanför kommunhuset. Talkörerna ljöd om att Nuntorp skulle räddas. Detta hörde och såg naturligtvis Bo Carlsson och alla andra ledamöter. Ingen regionpolitiker kunde undgå frågans betydelse för Vänersborg.
Bo Carlsson och de andra centerpartisterna tillsammans med moderater, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister röstade för att tre skolor, Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp, skulle behållas. Medan Nuntorp, Strömma och Dingle skulle avvecklas:
”Naturbruksstyrelsen får uppdraget att … medverka till avveckling av de anläggningar som inte behövs för den fortsatta verksamheten…”
Men Bo Carlsson var inte bara en passiv röstande under fullmäktigesammanträdet. Han var med och yrkade – Bo Carlsson var aktiv innan han slutligen röstade för att lägga ner Nuntorp. Enligt vissa källor, till och med mycket aktiv.
Jag förstår mig inte på Bo Carlssons agerande. Och jag förstår inte hur han och centerpartiet kan skriva som de gör i sitt flygblad. De ljuger med berått mod…
Centerpartiet i regionen och Bo Carlsson har varit med och beslutat att Nuntorp ska läggas ner!
Jag kan inte heller låta bli att nämna socialdemokraternas yrkande i regionfullmäktige (när Nuntorp lades ner). Det kanske gör att det möjligen fanns ytterligare ett rätt svar på socialdemokraternas frågesport. Nämligen alternativ 1 – socialdemokraterna…
Socialdemokraterna yrkade i regionfullmäktige på att:
”naturbruksstyrelsen får i uppdrag att tillhandahålla minst två jordbruksutbildningar i Västra Götalandsregionen.”
Notera att det står ”minst två jordbruksutbildningar”. Regionen driver sex skolor i Västra Götaland. Det styrande borgerliga blocket lade ner tre skolor – och behöll tre.
Vilka fyra skolor ville socialdemokraterna lägga ner? Nuntorp? Det sa de dock ingenting om i sitt yrkande på regionfullmäktige.
Taktiskt? Oansvarigt? Fegt?
Och redan innan bläcket från regionfullmäktiges papper hade torkat så ändrade sig regionens socialdemokrater. Dagen efter regionbeslutet, på onsdagen, när regionens naturbruksstyrelse avhandlade Nuntorps vara eller inte vara, så beslutade socialdemokraterna och den miljöpartistiske ordföranden (som i regionen tillhör den borgerliga styret), att intagningen av elever till Nuntorp skulle stoppas redan hösten 2016. De borgerliga ledamöterna avstod för övrigt från att delta i beslutet.
Kanske var det en slamkrypare i socialdemokraternas frågesport? Kanske skulle de ha frågat om vilket parti som ville bevara Nuntorp i regionen. Rätt svar hade då varit kryss – Vänsterpartiet…
Hur som helst.
Det var några händelserika timmar i Brålanda igår. Det hände mycket under kort tid.
Det är nästan så att jag redan längtar till nästa bygdefest.
NÄRF: Bo Carlssons (C) överklagan
Vi är många som har väntat med spänning på vad Bo Carlsson (C) skulle skriva i sin överklagan till Förvaltningsrätten. Carlsson begärde ju den 18 juli förlängning av tidsfristen för att få möjlighet att i lugn och ro utveckla sina argument under sommaren. Tiden gick ut i onsdags och kl 17.51 samma dag skickade Carlsson in sin överklagan till Förvaltningsrätten i Göteborg. Således i allra sista stund.
Det gäller kommunfullmäktiges beslut den 22 juni 2016 att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet för sin roll som ordförande i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) under 2015. Bo Carlsson anser att detta beslut är olagligt.
Bo Carlsson framförde några argument för överklagan i TTELA den 30 juni (se här) och sa då:
”Jag anser att jag har väldigt starka skäl.”
Och vi har nog varit många som har väntat på de ”starka skäl” som Carlsson skulle framföra till Förvaltningsrätten – och som skulle bevisa att fullmäktiges beslut var olagligt. Det har ju faktiskt varit svårt för oss vanliga fullmäktigepolitiker att på egen hand upptäcka dessa ”starka skäl”. Vi har bara kunnat se hur Carlsson har misskött sitt ordförandeuppdrag…
Bo Carlsson framför 6 argument till Förvaltningsrätten:
- Revisorerna tillstyrkte ansvarsfrihet för NÄRF 2015.
- De andra ägarkommunerna, Trollhättans, Färgelandas och Melleruds kommuner, beviljade ansvarsfrihet.
- Vänersborgs kommun beviljade inte ansvarsfrihet till ordförande men till de andra ledamöterna i NÄRF:s direktion (”styrelse”).
- Direktionen tog itu med ekonomin när den fick läget klart för sig.
- Idag är NÄRF i ekonomisk balans.
- Handlingsprogrammet är nu klart för antagande.
Så det här var alltså Bo Carlssons ”starka skäl”…
De två första argumenten kan Förvaltningsrätten direkt bortse ifrån. Carlsson utvecklar inte heller dessa argument på något sätt.
Vänersborgs fullmäktige har enligt Kommunallagen rätt att fatta ett eget, självständigt beslut, oavsett vad revisorerna skriver eller vad andra kommuner tycker. Dessutom var ledamöterna i kommunfullmäktige i Vänersborg, vågar jag påstå, oerhört väl inlästa och insatta i frågorna.
I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (2015-07-10, mål nr 1862-14) klargörs vad som gäller:
”När revisionsberättelsen lagts fram för fullmäktige ska fullmäktige ta ställning till revisorernas förslag. Fullmäktige har en exklusiv rätt att besluta i frågan. Fullmäktiges beslut kan bli ett annat än revisorernas förslag.”
Även det tredje argumentet kan Förvaltningsrätten bortse ifrån. Fullmäktige har enligt Kommunallagen rätt att pröva ansvarsfriheten individuellt. Bo Carlsson ”glömmer” också att nämna att vice ordförande i NÄRF, Monica Hanson (S, Trollhättan) tilldelades en varning av Vänersborgs fullmäktige. Det här utvecklades under 
fullmäktigedebatten och handlar helt enkelt om att ordförande har ett särskilt ansvar för verksamheten.
Bo Carlsson är som ordförande ytterst ansvarig för ledningen och styrningen av förbundet. Det är meningen att ordförande ska vara insatt i verksamheten och vara i regelbunden kontakt med de högre cheferna. Som i sin tur har skyldighet att rapportera till direktionens ordförande. Ordförande är också den som t ex fastställer dagordningen för direktionens sammanträden. Det ska han göra utifrån sina kunskaper om vad som sker inom förbundet och vad som är viktigt och nödvändigt att ta upp. För uppdraget som ordförande har Bo Carlsson för övrigt ett arvode på 51.030 kr om året.
Sedan kan jag inte riktigt förstå varför Bo Carlsson försöker göra andra ”medskyldiga” till förbundets bristande ledning och styrning. Skulle det vara någon ”tröst” för Carlsson om alla andra politiker i direktionen också hade nekats ansvarsfrihet?
Bo Carlsson utvecklar på sätt och vis det här argumentet. Carlsson skriver:
”Kan man bara kritisera ordföranden och inte övriga ledamöter när alla har samma information?”
Och det kan alltså fullmäktige. Dessutom far Carlsson med osanning – alla ledamöter hade inte samma information. Självklart inte, de båda ordförande deltar i möten, har kontakt med de högre cheferna, får telefonsamtal, mail etc kontinuerligt under veckorna.
Carlsson passar här också på att ge moderaterna en känga:
”Ingen anmärkning riktades mot fyra stycken av direktionens ledamöter, däribland Henrik Harlitz som är partikamrat med Gunnar Lidell som drev frågan att inte bevilja ordförande ansvarsfrihet i fullmäktige.”
Carlsson skriver det inte rent ut, men han antyder att frågan om ansvarsfrihet hade partipolitiska undertoner. Men moderaterna har ”bara” 10 mandat i fullmäktige. Fullmäktige hade inte kunnat besluta om att inte bevilja Carlsson ansvarsfrihet om inte också liberalerna, kristdemokraterna, vänsterpartiet, välfärdspartiet och sverigedemokraterna också hade röstat för det.
Eller menar Carlsson att dessa partier inte har något självständig politisk hållning, utan alltid röstar som Gunnar Lidell vill? Hade det varit på det sättet, så hade Carlsson inte varit med och styrt varken Vänersborg eller NÄRF…
När det gäller den 4:e punkten (om ekonomin), så är Bo Carlssons beskrivning helt enkelt inte riktig. NÄRF:s presidium, eller direktionen, tog inte itu med ekonomin när signalerna om ett underskott först kom.
Redan den 9 juni 2015, när delårsrapporten från april 2015 med bokslutsprognos behandlades, slogs det larm om att NÄRF hade gjort ett underskott under årets fyra första månader med 628.000 kr. Dessutom beräknades underskottet för helåret bli 1,5 milj kr. Jag tror inte att det är alltför spekulativt eller konspiratoriskt att anta att Bo Carlsson hade fått kännedom om siffrorna åtminstone några veckor innan de presenterades för direktionen.
På sammanträdet den 9 juni så beslutade faktiskt direktionen, när den för första gången fick reda på det prognosticerade underskottet (1,5 milj kr), om:
”stor återhållsamhet”
Förhoppningsvis visste ekonomichefen och de andra cheferna, och anställda, vad ”stor återhållsamhet” innebar. Det finns dock ingen konkretisering i beslutet på vad detta innebar. Det var inte heller någon som fick ansvar för att verkställa det, kommunicera eller följa upp det. Det är faktiskt så att frågan om återhållsamhet inte behandlades i några av de följande sammanträdena under resten av året.
Den 28 september diskuterades förbundets delårsbokslut och den förväntade bokslutsprognosen, som nu prognosticerade ett underskott på 3 milj kr.
I de förtroendevalda revisorernas yttrande över delårsrapporten sägs klart och tydligt att:
”Vi understryker att det är direktionens ansvar att fatta beslut och vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de resurser som tilldelats och därmed uppnå en ekonomi i balans.”
Vad gjorde då direktionen med Bo Carlsson som ytterst ansvarig? Jo, direktionen fattade beslutet (28 september) att olika saker skulle ”ses över” och att:
”presidiet, tillika utskottet (dvs Bo Carlsson och Monica Hanson; min anm) ska titta närmare på den ekonomiska situationen.”
Det fattades inga beslut om åtgärder eller något annat.
Bo Carlsson skriver till Förvaltningsrätten:
”På det ekonomiska planet tog vi itu med det när vi i direktionen fick läget klart för oss.”
Vilket han alltså inte gjorde… Men Carlsson räknar upp fem åtgärder i sin överklagan som ska visa hans handlingskraft. Som punkt 1 och 2 i denna uppräkning nämner han 
investeringsstopp och anställningsstopp. Vad Bo Carlsson inte nämner för Förvaltningsrätten är att dessa åtgärder vidtogs först den 21 december, drygt en vecka före årsskiftet…
Ur protokollet den 21 december:
”Direktionen beslutade om omedelbart investeringsstopp (utöver, det inom ordinarie verksamhet, nödvändiga säkerhetsmateriel). Direktionen beslutade om omedelbart anställningsstopp (vikarier, för att få hel styrka, får anställas).”
Åtgärderna var också, som synes, behäftade med vissa undantag…
Det tycks för mig som Bo Carlsson helt kallt försöker vilseleda Förvaltningsrätten i Göteborg…
De andra åtgärderna som enligt Carlssons överklagan vidtogs, ”översyn av våra försäkringar”, ”konsulthjälp, data” och ”konsulthjälp, löner och administration”, var av mindre ekonomisk betydelse. Dessutom hittar jag inte dessa åtgärder i något protokoll…
Carlsson skriver också att idag är NÄRF i ekonomisk balans (punkt 5). Nu handlade ju ansvarsfriheten om 2015 och inte om 2016… För att uppnå ekonomisk balans för 2016 har NÄRF höjt medlemsavgiften för medlemskommunerna, dvs skattebetalarna i Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda och Mellerud. De bidrar alltså med mer pengar till NÄRF i år än förra året. Den höjda medlemsavgiften innebär för NÄRF en inkomstförstärkning med 2,033 milj kr. Och det är 
ju ett bekvämt sätt att få ordning på ekonomin…
Detta nämner inte Bo Carlsson till Förvaltningsrätten. Av någon anledning…
Och som sista argument till Förvaltningsrätten anför Carlsson att handlingsprogrammet är klart för antagande. Nu ja, men ansvarsfriheten handlade om 2015 och inte 2016.
Det är lag på att ett handlingsprogram ska finnas – ”Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.” Det har tagit några år för NÄRF att utarbeta och anta ett sådant här handlingsprogram. Men visst, det är väl bra att det nu, 2016, har antagits.
Det var argumenten i Bo Carlssons (C) överklagan till Förvaltningsrätten om varför kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja honom ansvarsfrihet var olagligt. Och jag kan väl tycka att Carlssons argumentation är lite tunn, förutom att den är vilseledande och inte helt i överensstämmelse med sanningen. Carlsson har ju haft ganska lång tid på sig att formulera överklagandet.
Till sist ser jag att två av de argument som Bo Carlsson framförde i TTELA den 30 juni (se här) inte finns med till Förvaltningsrätten. I TTELA stod det:
”Han påpekar att det finns kriterier för att inte få ansvarsfrihet, att en uppenbart och uppsåtligen ska ha gjort något för att skada verksamheten eller berika sig själv.”
Kanske kan man undra varför Carlsson inte anförde dessa argument. De borde ju ur Carlssons synpunkt sett vara ganska tunga.
Nu tror jag inte att Förvaltningsrätten studerar de sakskäl som Bo Carlsson anger i sitt överklagande. Min erfarenhet av Förvaltningsrätten i sådan här frågor (och jag har personlig erfarenhet…) är att den bara tittar på det juridiska, dvs har kommunfullmäktige agerat enligt lagen när den inte beviljade Bo Carlsson ansvarsfrihet.
Och det har Vänersborgs kommunfullmäktige gjort… Fullmäktige har agerat helt enligt Kommunallagen.
:
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
- Bo Carlssons överklagan, 22 juli
Bo Carlssons överklagan
Bo Carlsson (C) beviljades alltså inte ansvarsfrihet av Vänersborgs kommunfullmäktige för sin roll som ordförande i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, NÄRF, för år 2015. Det har jag beskrivit i flera bloggar (se nedan).
I TTELA den 30 juni (se här) berättade Bo Carlsson att han skulle överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg:
”Jag anser att jag har väldigt starka skäl.”
Nu har Bo Carlsson överklagat beslutet.
Vi är nog många som hade väntat med stor spänning på de ”starka skäl” som Carlsson skulle framföra till Förvaltningsrätten och som skulle bevisa att fullmäktiges beslut var olagligt. Det har ju varit svårt för oss vanliga fullmäktigepolitiker att på egen hand upptäcka dessa ”starka skäl”. Vi har bara kunnat se hur Carlsson har misskött sitt ordförandeuppdrag…
Men med både förvåning och en viss besvikelse grusades alla förväntningar. Carlssons överklagan slutade i ett antiklimax.
Det verkar inte som om Bo Carlsson har haft särskilt gott om tid i sommar för att skriva en ordentlig överklagan. Eller också har han inte tyckt att en överklagan har varit speciellt angelägen. Av någon anledning. Kanske har Bo Carlsson prioriterat andra uppgifter under den månad som har gått sedan fullmäktiges beslut.
För det kan väl inte vara så att Carlsson inte hittar några argument eller ”starka skäl” för att överklaga beslutet?
Bo Carlssons överklagan är inte bara mycket kort, den innehåller inga argument överhuvudtaget. Carlsson begär egentligen bara tid fram till den 30 augusti för att skriva sin överklagan.
Så här lyder Bo Carlssons överklagan till Förvaltningsrätten:
”Härmed vill jag överklaga Vänersborgs kommuns beslut Fråga om ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning avseende Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbun — NÄRF
Dnr 2016/162.
Grunden är att beslutet är olagligt och jag yrkar därmed att beslutet upphävs.
Vidare begär jag anstånd med att utveckla grunderna. Anstånd begärs till den 31 augusti 2016.”
Jag måste säga att jag tycker att det verkar snällt sagt lite slött av Bo Carlsson att inte ”ha hunnit” skriva en ordentlig inlaga till Förvaltningsrätten. I de fall jag själv har varit i kontakt med Förvaltningsrätten så har inlagor författats tämligen omgående. Om inte annat för att man har ansett att ett yttrande eller ett överklagande har varit mycket väsentligt.
Och Bo Carlsson var ju i intervjun i TTELA tämligen säker på att han hade hur många ”starka skäl” som helst, som skulle bevisa hans oskuld. Men det kanske inte var så lätt…
Vi får se om Förvaltningsrätten ger Bo Carlsson anstånd och tillåter honom att komma med synpunkter senare…
Vi som har väntat på Bo Carlssons utvecklade överklagan får i varje fall fortsätta vår väntan. Att Bo Carlsson enligt mångas mening gör bort sig med sin överklagan håller jag inte med om. Carlsson har all rätt att överklaga, han har all rätt ”försvara sin förlorade heder”. Även om man kan tycka att det hade varit mer rakryggat om Bo Carlsson helt enkelt hade accepterat fullmäktiges beslut och dragit konsekvenserna och avgått…
.
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson
Den 30 juni uttalade sig som bekant Bo Carlsson (C) i TTELA (se här) om kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja honom ansvarsfrihet. Jag har i två bloggar analyserat och kommenterat de, som Bo Carlsson själv säger, ”starka skäl” som han anför för att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se ”Bo Carlsson överklagar! (1/2)” och ”Bo Carlsson överklagar! (2/2)”.)
Bo Carlssons skäl var inte speciellt starka… Han griper efter minsta lilla halmstrå i sin iver att hitta skäl och argument för att 28 ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige hade fel när de beslutade att inte bevilja honom ansvarsfrihet.
Det finns emellertid ett skäl som jag tycker att det finns anledning att titta lite extra på.
I TTELA stod det:
”Han (Bo Carlsson; min anm) påpekar att det finns kriterier för att inte få ansvarsfrihet, att en uppenbart och uppsåtligen ska ha gjort något för att skada verksamheten eller berika sig själv.
– Det finns inget sådant i det här fallet, och jag anser att jag har väldigt starka skäl att överklaga beslutet.”
Det finns inte några kriterier i kommunallagen för att inte få ansvarsfrihet. Det är viktigt att slå fast. Det finns inte heller någon skrivning om uppsåt. Detsamma är det med att ”berika sig själv”. I förarbetena till kommunallagen nämns inte heller några av dessa saker.
Men, som jag skrev i fredags (se ”Bo Carlsson överklagar! (2/2)”), så står det följande i förarbetena till kommunallagen om att ”skada verksamheten”:
”Vägrad ansvarsfrihet förutsätter i regel att det som läggs den förtroendevalde till last har medfört en i någon mening ekonomisk skada för kommunen.”
Och på ett annat ställe:
”Enligt rättspraxis … krävs för vägrad ansvarsfrihet att den förtroendevalde agerat på ett sätt som stört en kommunal förvaltningsuppgift eller åstadkommit ekonomisk skada för kommunen eller landstinget.”
I förarbetena talas det således en del om ekonomisk skada, men vad det innebär utvecklas inte. I sådana lägen brukar man titta på hur domstolarna har dömt för att få vägledning. Det gjorde jag också. Men tyvärr… Jag hittar inget som är tillämpligt. (Vilket naturligtvis inte betyder att det inte finns några.) De rättsfall jag hittar beskriver situationer där revisorerna avstyrker ansvarsfrihet, men fullmäktigeförsamlingar beviljar ansvarsfrihet. Alltså precis tvärtom mot vad som hände i Vänersborg.
I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (2015-07-10, mål nr 1862-14) kastas emellertid lite ljus i frågan. Rätten skriver så här:
”I kommunallagen anges inte på vilka grunder fullmäktige kan vägra ansvarsfrihet.”
Som sagt. Texten i domen fortsätter:
”I förarbetena till kommunallagen anges bl.a. följande angående frågan om ansvarsfrihet. När revisionsberättelsen lagts fram för fullmäktige ska fullmäktige ta ställning till revisorernas förslag. Fullmäktige har en exklusiv rätt att besluta i frågan. Fullmäktiges beslut kan bli ett annat än revisorernas förslag.”
Redan här tycker jag mig se att en överklagan av Bo Carlsson är dömd att misslyckas. ”Fullmäktige har en exklusiv rätt att besluta”… Citatet visar också att det är helt ok att fullmäktige har en annan uppfattning i ansvarsfrågan än revisorerna.
Domen ger också exempel på orsaker som gör att fullmäktige ibland inte följer revisorernas förslag:
”t.ex. fullmäktiges egna iakttagelser och analyser samt resultatet av den kontroll som sker inom ramen för styrelsens och nämndernas berednings- och beslutsprocess.”
I utredningen ”Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting” (SOU 2004:107), som gjordes i samband med en översyn av kommunallagen, får man ytterligare information:
”Kommunallagen anger inte på vilken grund fullmäktige kan vägra ansvarsfrihet. I den juridiska litteraturen anses att revisionsansvaret är ett blandat politiskt – juridiskt ansvar.”
Det kan vara bra att veta att det här inte enbart handlar om juridik…
Dock hänvisar utredningen också till slutsatser från ett rättsfall:
”Slutsatsen av Regeringsrättens dom blir att det faktum att fullmäktiges majoritet inte känner förtroende för en enskild ledamot inte räcker som skäl för vägrad ansvarsfrihet – om denne inte kan påvisas ha stört utförandet av förvaltningsuppgift eller förorsakat (riskerat förorsaka) ekonomisk skada för kommunen. Slutsatsen av Morafallet torde vara att fullmäktige har ett tämligen omfattande utrymme att göra 
lämplighetsbedömningar – så länge de vilar på relevanta omständigheter.”
Det här torde vara det rättsfall som skulle kunna ge Bo Carlsson ett visst hopp i en överklagan… Eller? Ok, ett visst hopp – men kanske ändå inte…
”… fullmäktige har ett tämligen omfattande utrymme att göra lämplighetsbedömningar…”
Och de relevanta omständigheterna fanns med i den motivering som Gunnar Lidell lämnade in (från moderaterna. liberalerna och kristdemokraterna) i samband med behandlingen i fullmäktige, och som jag å Vänsterpartiets vägnar yrkade bifall till:
”Vi konstaterar att NÄRF för verksamhetsåret 2015 redovisar ett förhållandevis stort negativt resultat. I verksamhetsberättelsen saknas beskrivningar av de händelser som lett till eskalerande kostnader. De under 2015 uppenbart ökande problemen med ekonomi och ledning verkar heller inte ha uppmärksammats förrän under hösten 2015. Med detta som grund riktar vi kritik mot ledning och styrning av NÄRF under 2015.
Vi noterar dessutom att revisorerna framför kritik mot direktionen, baserat på att NÄRF ännu ej antagit ett handlingsprogram 2015-2018 i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.”
Det är inte alltid helt lätt i juridikens, enligt många, framför allt juristerna själva, underbara värld… SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) försöker bringa mer klarhet i hur revisorerna tänker, eller bör tänka, när de riktar anmärkning eller avstyrker ansvarsfrihet. Skriften heter ”God revisionssed i kommunal verksamhet 2014” (och kan laddas ner här).
De grunder som revisorerna enligt skriften, och praxis, använder bör väl, tänker jag, också kunna användas av ledamöterna i fullmäktige.
Revisorernas kritik (och därmed politikernas) kan sammanfattas i åtta olika grupper av grunder. Jag tänkte för fullständighetens skull redogöra, relativt kortfattat, för dem i det följande genom att helt enkelt citera broschyren.
- Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige eller i föreskrifter.
Fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål och riktlinjer uppnås inte. Det handlar om väsentliga och uppenbara brister eller avvikelser. - Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll
Styrelse eller nämnd har uppenbart brustit i sin uppgift att styra, leda, följa upp och kontrollera verksamheten. En verksamhet drivs t.ex. inte på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, balanskravet uppnås inte eller ignoreras.
Styrelse eller nämnd saknar tillfredsställande system för styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Alternativt har styrelse eller nämnd inte använt sina system eller dessa bedöms som otillräckliga.
Styrelse eller nämnd har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med underskott och/eller brister i verksamheten. Det kan handla om för sent insatta, inga eller otillräckliga åtgärder. - Förtroendeskada eller annan immateriell skada
Andra skador än i första hand ekonomiska har konstaterats. Dessa bedöms allvarligt ha skadat kommunens förtroende hos medborgarna och/eller har reell betydelse för kommunens verksamhet. - Ekonomisk skada
Betydande ekonomisk skada har uppkommit eller uppenbar risk för sådan skada föreligger genom att ansvarig(-a) person(-er) har varit oaktsam(-ma) eller agerat avsiktligt. Tillgångar kan ha förkommit eller skadats. Det kan t.ex. handla om oaktsam hantering av eller bristande hushållning med medel, tecknande av ofördelaktiga avtal etc. - Obehörigt beslutsfattande
Styrelsen eller nämnd har fattat beslut utan att det finns stöd för detta i styrelsens eller nämndens uppdrag eller i delegationen från fullmäktige. - Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning
- Otillräcklig beredning av ärenden
Fullmäktige har blivit vilseledda genom bristande underlag i beredningen, vilket har lett till mycket olämpliga eller felaktiga beslut eller resultat. Ett exempel på detta kan vara otillräcklig beredning av budgeten. Det kan även röra sig om bristande insyn i beslutsärenden genom att beredningen sköts informellt och inte formaliseras. - Ej rättvisande redovisning
Kommunens redovisning av verksamhet och/eller ekonomi är oriktig eller ofullständig eller har andra uppenbara brister som försvårar styrning, ledning, uppföljning och kontroll.
Årsredovisningen avviker från kommunal redovisningslag och/eller god redovisningssed i kommunal verksamhet. Den ger därmed inte en rättvisande, eller till och med en felaktig, bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Felet/felen är väsentliga och påverkar bilden av kommunens resultat och ekonomiska ställning.
Nu menar jag inte att Bo Carlsson skulle ha brustit på alla dessa punkter, långt därifrån. Tja… Inte på några i varje fall… Men det är uppenbart att styrningen och ledningen av NÄRF under Bo Carlssons (C), och Monica Hansons (S), ledning har haft uppenbara brister. Det syns tydligt att det är på ganska många av revisorernas grunder som det finns mycket i övrigt att önska.
Jag ska avsluta med ytterligare ett citat, från utredningen ovan (SOU 2004:107):
”Erfarenheten visar att i de flesta fall när en förtroendevald inte beviljats ansvarsfrihet tar hon eller han det politiska ansvaret och avgår självmant.”
Så brukar det vara. Hur blir det i Vänersborg? Vad väljer Bo Carlsson?
:
Bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
Bo Carlsson överklagar! (2/2)
Bo Carlsson (C) tänker alltså, enligt TTELA (se här), överklaga kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja honom ansvarsfrihet i sitt uppdrag som ordförande i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) år 2015.
Bo Carlsson säger till TTELA:
”Jag anser att jag har väldigt starka skäl.”
Bo Carlsson anger i TTELA-artikeln 8 skäl:
- Politikerna fick inte kännedom om de ekonomiska problemen förrän på hösten 2015.
- Politikerna har vidtagit de åtgärder man kan begära.
- NÄRF är i ekonomisk balans just nu.
- Om ordförande inte beviljas ansvarsfrihet så borde ingen annan i direktionen heller beviljas det.
- Det har inte funnits något uppsåt att skada verksamheten.
- Det har inte funnits något uppsåt att berika sig själv.
- Trollhättan och Mellerud har beviljat ansvarsfrihet.
- Det finns en dold agenda, det är ett politiskt spel.
Jag går igenom listan punkt för punkt.
1. Politikerna fick inte kännedom om de ekonomiska problemen förrän på hösten 2015.
När jag bläddrar i protokollen från direktionens sammanträden 2015 ser jag att redan den 9 juni, när delårsrapporten från april 2015 med bokslutsprognos behandlas, slås det larm om att NÄRF hade gjort ett underskott under årets fyra första månader med 628.000 kr. Dessutom beräknades underskottet för helåret bli 1,5 milj kr. Jag tror inte att det är alltför spekulativt eller konspiratoriskt att anta att NÄRF:s presidium hade fått kännedom om siffrorna åtminstone några veckor innan det presenterades för direktionen.
Så när Bo Carlsson säger till TTELA (30 juni 2016) att:
”Det stämmer att det var ekonomiska problem, men det kom inte till vår kännedom förrän på hösten.”
Så är det inte korrekt information till vänersborgarna…
Vid direktionens sammanträde den 24 augusti sades inget om det ekonomiska läget. Den 28 september däremot presenterade förbundets ekonomichef en rapport om NÄRF:s situation. Hon berättade att resultatet för januari-augusti visade på ett underskott om 2,447 milj kr och att prognosen för helåret var ett underskott på 3 milj kr.
Till TTELA den 24 juni 2016 sa Bo Carlsson:
”Att underskotten i ekonomin uppmärksammades sent menar han beror på att den förre räddningschefen inte gav korrekt information till politikerna.”
Förbundschefen gjorde sitt sista sammanträde med direktionen den 24 augusti. Sedan blev han i praktiken avskedad. Förbundschefen fick, som det hette, ”arbeta” hemifrån, dvs inte alls. Han hade inga större möjligheter att informera någon om något – förbundschefen blev ju knappast själv informerad…
Slutsats: Bo Carlsson talar inte sanning på den här punkten. Han blev informerad om det ekonomiska läget så fort som det uppdagades. Det känns inte heller särskilt moraliskt riktigt att lägga skulden på den förre förbundschefen. Menar Carlsson att förbundschefen duperade politikerna?
2. Politikerna har vidtagit de åtgärder man kan begära.
På sammanträdet den 9 juni så beslutade faktiskt direktionen, när den för första gången fick reda på det prognosticerade underskottet (1,5 milj kr, se ovan), om:
”stor återhållsamhet”
Man kan undra hur direktionen, med Bo Carlsson som ordförande, kunde fatta detta beslut när de ekonomiska problemen, enligt Carlssons egen utsago, inte kom till politikernas kännedom förrän på hösten…
Förhoppningsvis visste ekonomichefen och de andra cheferna, och anställda, vad ”stor återhållsamhet” innebar. Jag kan dock inte se att någon konkretisering på vad detta innebar gjordes på sammanträdet. I protokollet framgår inte heller att någon fick ansvar för att verkställa beslutet, kommunicera eller följa upp det. Det är faktiskt så att frågan om återhållsamhet inte behandlades i några av de följande sammanträdena under året.
På samma sammanträde (9 juni) bestämdes att:
”Förbundet kommer att göra månadsvisa uppföljningar för att följa utvecklingen av årets budget.”
Det kom ingen månadsuppföljning ens på nästkommande möte den 24 augusti… Och som jag ser det, så ligger ansvaret för detta, liksom på dagordningens utformande, helt och hållet på ordförande.
Den 28 september diskuterades förbundets delårsbokslut och den förväntade bokslutsprognosen (underskott på 3 milj kr, se ovan).
I de förtroendevalda revisorernas yttrande över delårsrapporten sägs klart och tydligt att:
”Vi understryker att det är direktionens ansvar att fatta beslut och vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de resurser som tilldelats och därmed uppnå en ekonomi i balans.”
Vad gjorde då direktionen med Bo Carlsson som ytterst ansvarig. Jo, direktionen fattade beslutet (28 september) att olika saker skulle ”ses över” och att:
”presidiet, tillika utskottet (dvs Bo Carlsson och Monica Hanson; min anm) ska titta närmare på den ekonomiska situationen.”
Det fattades inga beslut om åtgärder eller något annat. Antagligen därför att presidiet inte hade förberett frågan ordentligt eller gett direktiv till någon i förvaltningen att bereda eller utreda detta.
Trots NÄRF:s prekära ekonomiska läge hade presidiet inget sammanträde i oktober. Den 20 november däremot möttes direktionen. Då var det drygt en månad kvar av året… Direktionen beslutade om inköpsstopp för sådant som inte krävdes för den normala verksamheten. Det fanns ingen definition på vad som menades med ”normal verksamhet”. Även eventuell kompetensutbildning ställdes in.
Den 11 december, mötena kom tätare nu, vidtogs inga åtgärder mot det stundande underskottet. Knappt tre veckor innan år 2015 var till ända beslutade direktionen istället att:
”ta fram en konsekvens-/riskanalys gällande av direktionen föreslagna åtgärder.”
TTELA skrev i gårdagens tidning:
”Bo Carlsson menar att de tog till många medel för att lösa situationen efter att de ekonomiska bekymren blev klarlagda. Man införde bland annat investerings- och anställningsstopp, och började utreda vilka tjänster man kunde sluta att köpa från Trollhättan och Vänersborg.”
Det stämmer till viss del… Den 21 december, drygt en vecka före årsskiftet, beslutade NÄRF faktiskt om investeringsstopp och anställningsstopp – med vissa restriktioner.
”Direktionen beslutade om omedelbart investeringsstopp (utöver, det inom ordinarie verksamhet, nödvändiga säkerhetsmateriel). Direktionen beslutade om omedelbart anställningsstopp (vikarier, för att få hel styrka, får anställas).”
Detta beslutades alltså så sent som den 21 december! Och det var naturligtvis alldeles för sent.
Slutsats: Politikerna med ordförande Bo Carlsson som ytterst ansvarig vidtog inte de åtgärder man kan begära och som revisorerna krävde. De åtgärder som vidtogs var inte heller tillräckligt kraftfulla och de sattes framför allt in alldeles för sent. Det verkar helt enkelt inte som NÄRF tog det prognostiserade underskottet på allvar. 
3. NÄRF är i ekonomisk balans just nu.
Bo Carlsson framför som ”förmildrande omständighet” för den bristande ledningen och styrningen för år 2015 att det är ekonomisk balans just nu – 2016…
”Men vi verkar vara i balans redan nu.”
Med tanke på Bo Carlssons ”kontroll” av den ekonomiska utvecklingen under förra året, så finns det väl anledning att tvivla på Carlssons utsaga även för 2016… Och läsarna noterar nog också att Bo Carlsson själv tycks ha sina tvivel – ”verkar vara”…
NÄRF har höjt medlemsavgiften för 2016 för medlemskommunerna – skattebetalarna i Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda och Mellerud bidrar alltså med mer pengar till NÄRF i år än förra året. Den höjda medlemsavgiften innebär en inkomstförstärkning för år 2016 med 2,033 milj kr. Och det är ju ett bekvämt sätt att få ordning på ekonomin…
Slutsats: Argumentet har ingen bäring på år 2015.
4. Om ordförande inte beviljas ansvarsfrihet så borde ingen annan i direktionen heller beviljas det.
Det här argumentet känns lite naivt… ”Varför säger du till just mig? Han gjorde ju också så…”
Bo Carlsson är som ordförande ytterst ansvarig för ledningen och styrningen av förbundet. Det är meningen att ordförande ska vara insatt i verksamheten och vara i regelbunden kontakt med de högre cheferna. Som i sin tur har skyldighet att rapporterna till direktionens ordförande. Ordförande är också den som t ex fastställer dagordningen för sammanträdena. Det ska han göra utifrån sina kunskaper om vad som sker inom förbundet och vad som är viktigt och nödvändigt att ta upp.
För uppdraget som ordförande har Bo Carlsson ett arvode på 51.030 kr om året.
Sedan kan jag inte riktigt förstå varför Bo Carlsson försöker göra andra ”medskyldiga” till förbundets bristande ledning och styrning. Skulle det vara någon ”tröst” för Carlsson om alla andra politiker i direktionen också hade nekats ansvarsfrihet….?
Slutsats: Bo Carlsson är som ordförande ytterst ansvarig för ledningen och styrningen av förbundet.
5. Det har inte funnits något uppsåt att skada verksamheten.
Nej, här kan jag hålla med Bo Carlsson. Men det är det inte heller någon som har påstått.
Bo Carlsson menar antagligen med detta påstående, och nästa (punkt 6), att uppsåt måste finnas (som rekvisit) för att en politiker inte ska beviljas ansvarsfrihet. Carlsson menar, tror jag, att kommunfullmäktige har begått ett formellt fel och att beslutet om att inte bevilja ansvarsfrihet därmed är olagligt.
Här har Bo Carlsson både fel och mindre fel… Det står inget om ”uppsåt” i kommunallagen – och inte heller i förarbetena.
När det gäller att ”skada verksamheten” så står det inte något om detta heller i kommunallagen, men i förarbetena står det däremot:
”Vägrad ansvarsfrihet förutsätter i regel att det som läggs den förtroendevalde till last har medfört en i någon mening ekonomisk skada för kommunen.”
Och på ett annat ställe:
”Enligt rättspraxis … krävs för vägrad ansvarsfrihet att den förtroendevalde agerat på ett sätt som stört en kommunal förvaltningsuppgift eller åstadkommit ekonomisk skada för kommunen eller landstinget.”
Som jag ser det var det framför allt Bo Carlssons ansvar att NÄRF gick med ett ekonomiskt underskott år 2015 (som jag har redogjort för ovan). På det sättet har Carlssons agerande naturligtvis medfört ”en i någon mening ekonomisk skada” för Vänersborg och de andra medlemskommunerna.
Bo Carlssons agerande har också, fortfarande som jag ser det (se ”Bo Carlsson överklagar! (1/2)”), genom bristande ledning och styrning ”stört en kommunal förvaltningsuppgift”.
För övrigt tycks rättsläget vara något oklart, det står ”i regel” och ”rättspraxis”. (Jag ska under helgen se om jag kan hitta mer information om detta.)
Slutsats: Det här skälet är det enda av de skäl som Bo Carlsson anför som det, enligt min 
mening, kan ”ligga något i”. Även om jag inte tror att Carlsson har eller kommer att få rätt.
6. Det har inte funnits något uppsåt att berika sig själv.
Bo Carlsson menar att det här måste finnas med för att någon ska kunna nekas ansvarsfrihet. Precis på samma sätt som den föregående punkten.
Här har Bo Carlsson fel. Det står inget om att ”berika sig själv” i varken kommunallagen eller förarbetena.
För övrigt var det nog fler än jag som ”hoppade till” när Carlsson i TTELA i samband med att han nämnde det här med att skada verksamheten och berika sig själv fortsatte:
”Det finns inget sådant i det här fallet.”
Ungefär som att det fanns sådana här skäl i andra fall…
Det tycks mig också vara något beklämmande att Bo Carlsson själv röstade för att inte politikerna i barn- och ungdomsnämnden skulle beviljas ansvarsfrihet år 2010 för bygget av arenan. Utan att då ta hänsyn till om någon hade uppsåt att skada verksamheten eller berika sig själv…
Slutsats: Detta är inget skäl som Carlsson kan anföra i en laglighetsprövning.
7. Trollhättan och Mellerud har beviljat ansvarsfrihet.
Det är sant. Å andra sidan är jag inte riktigt säker på hur insatta alla ledamöter i de andra kommunerna har varit i det som hänt på NÄRF under 2015. Det är inte helt lätt och det tar tid att sätta sig in i alla protokoll, handlingar, revisorsrapporter osv. Det kanske hade blivit ett annorlunda utfall om dessa kommuner hade behandlat frågan efter Vänersborg…
8. Det finns en dold agenda, det är ett politiskt spel.
Den här punkten skrev jag om i gårdagens blogg – se ”Bo Carlsson överklagar! (1/2)”.
Framtid
Sannolikheten för att Förvaltningsrätten i Göteborg i sin laglighetsprövning ska komma fram till att fullmäktiges beslut var olagligt är låg. Bo Carlsson har nämligen inga starka skäl, möjligtvis ett som kanske går att åberopa.
För några år sedan (närmare bestämt år 2010) när Förvaltningsrätten dömde i ett annat fall angående ansvarsfrihet i Vänersborg, så tittade Förvaltningsrätten inte ens på sakskälen. Rätten tittade inte heller på om verksamheten hade ”skadats”.
Förvaltningsrätten i Göteborg skrev i sitt domslut:
“Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått.”
Det betydde att Förvaltningsrätten ansåg att kommunfullmäktige kunde besluta som det ville.
Bo Carlsson (C) bör enligt min mening ta konsekvenserna av fullmäktiges beslut. De 28 fullmäktigeledamöter visade genom sitt ställningstagande helt enkelt att de saknade förtroende för Carlssons sätt att leda och styra NÄRF.
I Kommunallagens 4 kap 10 § står det:
”Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Jag tycker att det rycker allt närmare en sådan åtgärd från kommunfullmäktige. I synnerhet därför att Bo Carlsson uppenbarligen inte förstår vad det innebär att kommunfullmäktige inte beviljar ansvarsfrihet. Man får känslan att Carlsson anser sig stå över den folkvalda församlingens beslut. Tycker kommunfullmäktige inte som Carlsson, så är det fel på kommunfullmäktige och inte han själv.
Med den synen på kommunfullmäktige och demokratin ser jag inte att Bo Carlsson ens kan sitta kvar som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer