Arkiv
En återblick: VA och VM
Så kom då den första snön lagom till att man skulle åka från barnbarnet i Värnamo via Göteborg tillbaka till kommunen vid Vänerns sydspets. Det var tur att vinterdäcken var påsatta.
Vid återkomsten till regionhuvudstaden såg jag att Magnus Larsson i Sikhall hade skrivit en kommentar (se här) till min VA-blogg (se ”Tvångsanslutning till VA”). Kommentaren gav ytterligare fakta i målet och därför vill jag gärna återge den i sin helhet här:
”VA taxan 2017 ut är 185.652. Taxan höjs med 5% 2018 till 194.934. Då först kan Timmervik koppla in sig. Sedan får den enskilde betala grävning och inkoppling av pumpen som är 1.90 cm hög och i vissa fall får sprängas ner. Även ledningar behöver ibland sprängas fram. Den enskilde får nog räkna med ett snitt på 240.000, ungefär 200.000 mer än en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar. Det är vad den enskilde skall välja i första hand enligt kommunens egen folder Avlopp på rätt sätt. Om den som blivit tvångsansluten inte kan betala kan hen lämna ett intyg från banken att hen inte får ta mer lån. Hen får då en avbetalnings plan på 10 år av kommunen. Klarar inte hen ränta och amortering till banken klarar inte hen heller kommunens avbetalningsplan och får lämna hus och hem. Jag är inte imponerad av detta. Det borde tas fram bättre lösningar tex att kommunen drar fram stammar, alla som vill ha får direkt, andra kopplas på allteftersom deras anläggningar tar slut under en period av 10 till 15 år i verksamhetsområde.”
Det är onekligen så att kommunens planer och mål krockar med flera enskilda invånares. Men som det har sett ut i Sverige, och i Vänersborg, så har kommunerna i det stora hela helt enkelt kört över invånarna. Skälet har officiellt varit miljöhänsyn, men jag tror inte att det är så alla gånger. Många invånare har helt acceptabla VA-anläggningar och i några fall är de privata lösningarna överlägsna kommunens, t ex Solvarms i Sikhall. Det är nog så att det på något sätt är enklare för kommunerna att alla har samma, dvs att de är inkopplade i det kommunala VA-systemet. Dessutom är det naturligtvis gynnsamt för kommunen och VA-kollektivet om så många som möjligt är med och betalar.
Naturligtvis ska inte Vänersborg ge avkall på miljökraven. I kommunens broschyr ”Avlopp på rätt sätt” (i samarbete med Trollhättan och Lilla Edet) beskrivs detta på ett bra sätt. Det kan vara värt att citera följande passage:
”Miljöbalken är den lagstiftning som reglerar hur avloppsvatten ska tas om hand. Den säger att avloppsvatten ska avledas, renas och tas om hand på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. I Miljöbalken gäller s. k. omvänd bevisbörda. Det innebär att det är den som släpper ut avloppsvattnet som ska visa att avloppsanläggningen klarar miljöbalkens krav. Det gäller både vid drift och vid miljöprövningen inför anläggandet.”
Det är ändå dags för kommunen att stanna upp och ta sig en funderare. Det är inte ok att av ”hävd och gammal vana” tvinga kommuninvånarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och det nu, direkt! (Det skulle nämligen också kunna vara möjligt, som Magnus Larsson skrev, att fastighetsägare kopplas på allteftersom deras anläggningar behöver bytas ut.)
Kostnaderna är i många fall orimligt höga och många, i synnerhet äldre, har inte möjlighet att betala eller få banklån. Det är nog inte bara jag som har reagerat på alla skyltar längs vägarna i Gestad-/Sikhalltrakten med ”Till salu”. Huruvida detta har med VA-anslutningarna att göra har jag ingen aning om, men många skyltar har det varit det 
senaste året.
Jag upprepar min åsikt att innan kommunen fattar beslut om nya verksamhetsområden så måste det till bättre och fullödigare underlag, där lagarna presenteras objektivt och på ett sådant sätt att politikerna får alla möjliga tolkningar och synvinklar.
Jag noterar att det gjordes ett kompletterande utskick idag inför kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag, men det var handlingar från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, handlingar som jag hade sett redan tidigare. De kastade inget mer ljus i ärendet.
Och från VA till VM. Bandy-VM.
I fredagens TTELA (se ”Politiker hävdar att VM-beslut är olagligt”) hävdar Bo Carlsson (C) att kommunstyrelsens beslut om bandy-VM var olagligt. (Det skrev jag om i bloggen ”Bandy-VM 2019?”.)
Enligt TTELA, så fastslogs det i beslutet, som fattades av oppositionen dvs M, L, KD, SD och V, att de 400.000 kr som kommunstyrelsen anslog till VM, var ”allt kommunen skulle bidra med”.
I beslutet stod det inte riktigt så. Det stod:
”De 400 tkr förutsätts vara kommunens hela åtagande, samtliga övriga kostnader åligger IFK Vänersborg att finansiera.”
Jag tror inte att kommunstyrelsen kan ålägga nämnderna hur de ska handskas med sina pengar, där har Bo Carlsson troligtvis rätt, men det handlar väl till syvende og sidst om hur ordet ”förutsätts” tolkas. Gunnar Lidell (M), som lade förslaget som sedan beslutades, anser inte att beslutet är olagligt. Jag tror inte heller det.
Men det finns bara ett sätt att få reda på det, och det är att kommunstyrelsens beslut överklagas. Överklagar ingen beslutet, så blir alla kommunala beslut automatiskt lagliga.
För övrigt har IFK Vänersborg dementerat uppgifterna från tidigare. Det finns inte några skriftliga avtal mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg om kommunens ekonomiska åtaganden, varken med politiker eller kommundirektörer.
Bo Carlsson och röd lördag
På onsdag är det återigen dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Och eftersom sessionssalen är plomberad och stängd så har ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) bestämt att mötet ska hållas på Dalboskolan i Frändefors. Lite på min gamla hemmaplan med andra ord. Det har ju varit denne bloggares arbetsplats i över 30 år. Jag undrar bara om vi verkligen får plats i aulan. Men det ger sig.
Fullmäktige har som vanligt en hel del ärenden att behandla. (Du kan ladda ner ärendelistan med handlingar här.) Dock reagerar jag på att det inte finns någon punkt om att välja en ny ledamot för den från NÄRF entledigande Bo Carlsson (C). Men vad jag förstår så kan dock ordförande få med detta i sista stund, eftersom det är ett valärende.
Det går för övrigt rykten att den styrande minoriteten, dvs S+C+MP, tänker föreslå Carlsson igen… Fast det tror jag inte på, det skulle vara att provocera ledamöterna i fullmäktige alltför mycket. De entledigande ju Carlsson för bara en månad sedan, den 29 mars. Det skulle inte heller vara rätt mot Bo Carlsson själv, tycker jag. Vad skulle han ta sig till om fullmäktige sade nej till honom? Igen.
Några anser också att Bo Carlsson inte ens borde fundera på att ta några nya ansvarsfulla förtroendeuppdrag under en pågående polisutredning. Det pågår ju faktiskt en polisutredning mot Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen. (Se TTELA:s artikel ”Kommunalråd anklagas för att ha grävt upp fornlämning”.) Men jag ser inte riktigt sambandet mellan detta misstänkta brott och uppdraget i NÄRF eller ansvaret som 2:e vice-ordförande i kommunstyrelsen. Fast visst händer det inte alltför sällan att politiker tar time-out om de är föremål för polisens intresse.
Ídag hade Vänsterpartiet Röd Lördag vid gågatekrysset.
Röda Lördagar är något som Vänsterpartiet arrangerar en gång i månaden. Då finns det möjlighet för vänersborgarna att ställa Vänsterpartiets politiker till svars… Fast det tycks inte som om särskilt många vänersborgare är intresserade av att ställa partiets politiker till svars. Förhoppningsvis beror det på att de är nöjda med partiets politik
Och vill man inte prata politik så kan man ändå komma till de Röda Lördagarna. Det finns kaffe – och framför allt bjuds det på bra musik. Idag underhöll Liza och Erik och de är fantastiskt duktiga musiker.
Om du hade oturen att missa Liza och Erik så misströsta inte. Det kommer nya chanser. De kommer tillbaka till Vänersborg redan om en månad, den 27 maj. Då är det dags för en ny Röd Lördag. Sedan kommer Liza och Erik att spela och sjunga på Aqua Blå i början på juni.
Storbråk i BUN?
Jag har väl egentligen mer är bara antytt i mina två redogörelser för måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden (se ”BUN vill ha kvar skolan i Väne-Ryr” och ”En sammanfattning”) att det stundtals var en något ”infekterad” stämning. Nu har jag läst en reservation från Tove af Geijerstam (L), Anton Lidell (M) och Gunnar Bäckman (KD) som bekräftar detta och som kanske också tar det hela till en ny och högre nivå.
Det handlar om ärendet ”Verksamhet årskurs 1-3 vid Väne-Ryrs skola från och med höstterminen 2017”, dvs frågan om Väne-Ryrs skolas vara eller inte vara.
Det hade ju kommit in en del material, mail mm, till ordförande Mats Andersson (C) under helgen från föräldrar till elever i Väne-Ryr. Detta material kopierades och delades ut strax innan ledamöterna gick på lunch. Eftersom det strulade lite med kopieringen så tog det lite tid, vilket gjorde att de flesta ledamöter gick på lunch utan att ha fått papperen. (Det gällde dock inte undertecknad vänsterpartist.)
Materialet hade enligt uppgift ”stämplats in” redan på morgonen, men ännu inte hittat sin väg till diariet. De fanns alltså inte officiellt med i diariet för de som t ex ville söka efter dem. Några dokument tog upp enskilda elever och familjer, med namn. Även namn på skolledare och personal i förvaltningen fanns med. I sådana fall brukar det ske en sekretessprövning om handlingarna ska lämnas ut till offentligheten. Det kan ibland lösas genom att personuppgifter ”maskas”, dvs namnen och de känsliga uppgifterna tas bort, innan handlingarna blir offentliga. Andra gånger beläggs handlingarna helt enkelt med sekretess. De inkomna handlingarna från föräldrarna hade emellertid inte sekretessprövats överhuvudtaget.
Ordförande Andersson försökte gå någon slags ”medelväg” genom att få nämndens ledamöter och ersättare att ”känna” någon slags moralisk sekretess, dvs att vi som var närvarande på sammanträdet inte skulle avslöja eller sprida uppgifterna i materialet från Väne-Ryr. Nämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) protesterade mot hela hanteringen och upplyste ordförande Andersson om vad som gällde. Geijerstam är mycket insatt i sådana här frågor sedan sina många år som ordförande i socialnämnden.
I den reservation som de borgerliga ledamöterna lämnade in står det, och jag citerar hela avsnittet där reservanterna beskriver vilka formaliafel som de anser att ordförande begick:
- ”Ytterligare material tillfördes förhandlingarna, inte vid sammanträdets början, utan de var tillgängliga för samtliga först efter lunch.”
- ”Detta material utgjordes av utskrivna kopior av inkomna mail. Förvaltningen hade inte beretts möjlighet att sekretesspröva dessa mail enligt gällande lagstiftning. Ordförande upplystes om detta, och valde att ändå fortskrida, enligt vår bedömning i strid mot lagen. …”
- ”Nämnden har inte skrivit under sekretessförbindelse. Detta var ordförande medveten om, och valde att fortskrida trots det, och samtidigt försöka hålla nämnden bunden vid någon form av informell, moralisk, självpåtagen sekretess.”
- ”De mail som inkommit kom inte från kommuninvånare. Detta upplystes inte nämnden om. Det innebär att nämnden ovetande kan ha agerat på sådant som inte hör till nämndens kompetensområde.”
Jag kan väl inte annat än att bekräfta att den beskrivning som reservanterna ger av händelseförloppet är helt korrekt. Och reservanterna har nog också rätt i att ordförande Mats Andersson inte hanterade de inkomna handlingarna på ett riktigt sätt. Han borde inte ha delat ut dem till nämnden överhuvudtaget, särskilt som Geijerstam upplyste ordförande om vad som gällde.
Och egentligen också för att handlingarnas innehåll inte togs upp i diskussionerna. Det som stod i de inkomna handlingarna användes inte ens som argument av ordförande själv för att behålla skolverksamheten i Väne-Ryr.
Sådana här fel som ordförande Andersson troligen har gjort är allvarliga och strider antagligen mot en eller flera lagar. Reservanterna själva tänker dock inte gå vidare, de skriver:
”De formaliafel som begicks av ordförande bedömer vi ställer oss som nämnd i en bekymmersam och olycklig situation. Beslutet bör egentligen överklagas med grund i dessa fel, men vi vill avstå från överklagan då det är vår övertygelse att ingen gagnas av ytterligare utdragna beslutsprocesser när det gäller skolor. Vi bedömer att felen inte kan kallas misstag, eftersom ordförande upplystes om varje fel, av oss och av förvaltningschef, under mötets gång, och ändå valde att fullfölja.”
Det är väl ingen tvekan om att Geijerstam, Lidell och Bäckman ifrågasätter det sätt som ordförande Andersson leder nämndens sammanträden på – och kanske är de också tveksamma till hans förhållningssätt som ordförande överhuvudtaget. Det vet jag inte, men tonen i reservationen är ju onekligen ganska tuff… Osedvanligt tuff. Och det är ju inte första gången som Mats Andersson tolkar lagar och regelverk på ett felaktigt sätt. Vem minns t ex inte när han vägrade Vänsterpartiets representant att väcka ett ärende? Och fick veta av Förvaltningsrätten att så fick man inte göra. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Protokollet från BUN justerades igår, onsdag. Sedan brukar protokollen publiceras på kommunens hemsida i stort sett omedelbart . Det har emellertid inte skett denna gång. Protokollet finns fortfarande inte på hemsidan. Jag vet inte varför. Reservationen är dock diarieförd – och man kunde få ut den utan sekretessprövning.
Den reservation som Tove af Geijerstam (L), Anton Lidell (M) och Gunnar Bäckman (KD) lämnade innehöll också argument mot nämndens beslut i sak, dvs att behålla skolverksamhet i Väne-Ryr. Och de argumenten vill jag till sist redovisa:
”Sakskälen grundar sig i förvaltningens tydliga bedömning, och vårt instämmande i den bedömning, att elever i allmänhet, om inte särskilda skäl föreligger, gynnas av att undervisas och tillbringa sina skoldagar med ett rimligt urval av kamrater. Skolverket rekommenderar en nedre gräns för elevantal om 50 elever när en ny friskola startas. Detta tycker vi är en gräns som bör tillämpas även för kommunala skolor. Den nedre gräns om 15 barn vid höstterminsstart 2017 som sattes upp av S, C, MP och V i kommunfullmäktigebeslutet att åter öppna skolan måste i vart fall respekteras – den tvingades inte på beslutsfattarna utifrån , utan föreslogs och beslutades av dem själva. BUNs beslut innebär att man inte längre, från S, C och MPs sida, vill kännas vid sin egen bedömning. Att bedriva skola för så få som 12 barn strider dessutom, bedömer vi, dels mot nämndens beslutade förväntade resultat gällande likvärdighet, dels mot vad skollagen säger om skolans kompensatoriska uppdrag.”
Ärendet Väne-Ryr kommer så småningom att avgöras i kommunfullmäktige. Jag tror att det då blir både en spännande debatt – och ett spännande beslut. Som det ser ut nu så är det en majoritet för Väne-Ryrs bevarande, men det är inte alls säkert att den håller i sig.
Och vem vet, kanske vill föräldrarna i Väne-Ryr också tillföra något innan det är dags för beslut.
Ska Bo Carlsson (C) entledigas?
Äntligen!
Äntligen ska frågan om Bo Carlssons (C) entledigande som ledamot i NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) upp på dagordningen. Entledigandet ska behandlas på kommunfullmäktiges kommande sammanträde den 29 mars.
Bakgrunden är att kommunfullmäktige den 22 juni 2016 inte beviljade Bo Carlsson, i sin egenskap av förtroendevald i NÄRF, ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015. Det beslutet fattade fullmäktige därför att Carlsson inte hade skött sina uppgifter som ordförande i NÄRF på det sätt som fullmäktige kunde begära. Och Bo Carlsson är vald av Vänersborgs kommunfullmäktige för att representera Vänersborg i NÄRF. (Vill du veta mer om orsakerna till att Bo Carlsson inte beviljades ansvarsfrihet kan du läsa mina tre bloggar i ämnet, ”NÄRF och ansvarsfrihet”- del 1, del 2 och del 3.)
Beslutet om att inte bevilja Carlsson ansvarsfrihet är alltså redan fattat. Orsakerna till detta behöver inte diskuteras mer, fullmäktige har sagt sitt. Nu är det konsekvenserna som ska upp till behandling. Det är därför lite konstigt att underlaget till ärendet består av hela 84 sidor…
I vanliga fall avgår personer som inte beviljats ansvarsfrihet frivilligt. De inser ju att de inte längre har förtroende från de personer som har valt dem. I en del fall överklagar personen först beslutet, eftersom hen inte håller med. Och det är helt ok. Bo Carlsson gjorde det, men fick avslag av Förvaltningsrätten.
Men Bo Carlsson avgår ändå inte.
Det var därför som Gunnar Lidell (M) den 13 december lämnade in ett yrkande till fullmäktiges ordförande om att återkalla Bo Carlssons uppdrag i NÄRF. Lidell stödjer sig på Kommunallagen, vars skrivningar är tydliga. I kap 4, § 10:1 står det:
”10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Det har hänt en gång tidigare under min aktiva tid som politiker att kommunfullmäktige inte har beviljat personer ansvarsfrihet. Det var när barn- och ungdomsnämnden, både ordinarie ledamöter och ersättare, inte fick ansvarsfrihet för arenabygget. Jag tillhörde då dem som hölls ansvarig för att kostnaderna hade skenat iväg från 140 till 286 milj kr. Trots att jag hade röstat nej till arenabygget både i BUN och i kommunfullmäktige. I samband med beslutet om att inte bevilja ansvarsfrihet så entledigades sedan hela barn- och ungdomsnämnden av kommunfullmäktige, person för person. (Jag också, inklusive
min ersättare Eva Lindgren, som inte hade varit ordinarie vid något tillfälle.)
Bo Carlsson hörde till dem som röstade för att samtliga i nämnden, oavsett hur de hade röstat eller agerat, skulle entledigas. Det tyckte Carlsson och alla andra centerpartister, och socialdemokrater, var helt befogat… Alla var liksom kollektivt skyldiga. Utom då han själv eller Lars-Göran Ljunggren (S) som var kommunalråd vid tillfället. De beviljades ansvarsfrihet av sina partivänner.
Jag vet att det finns ledamöter i fullmäktige som tycker att själva beslutet om att inte bevilja ansvarsfrihet för Bo Carlsson är tillräckligt och att det liksom räcker som ”markering” på vad fullmäktige tycker. De tycks mena att ansvarsfrihet ska ses som något symboliskt, typ en liten prick i protokollet som inte betyder något. Jag tror att detta är att se saken på fel sätt.
Att inte bevilja en förtroendevald ansvarsfrihet är allvarligt. Det betyder att personen inte har skött sina uppgifter på ett sätt som man förväntade sig och därmed brustit i förtroende och ansvar. En sådan här underlåtenhet kan faktiskt till och med leda till anspråk på skadestånd (Kommunallagen 5 kap 25 b §):
”Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadeståndstalan skall väckas.”
Att väcka anspråk på skadestånd är inte aktuellt i det här fallet, men jag tycker att det visar på allvaret i den icke beviljade ansvarsfriheten. Som kommunfullmäktige redan har beslutat om.
Tittar man på litteraturen i ämnet så tycks det vara mer eller mindre självklart att ledamöter avgår om de inte beviljas ansvarsfrihet. Det som diskuteras ibland är om någon ska avgå om det bara är en tiondel som röstar för icke-ansvarsfrihet. Det är nämligen så 
bland t ex aktiebolag att det finns ett minoritetsskydd och att en tiondel av de röstande räcker för att någon inte ska beviljas ansvarsfrihet. Så är det emellertid inte i fullmäktige, men här är det å andra sidan en majoritet som har fattat beslutet.
Slutsatsen, enligt mitt sätt att se, är att ett entledigande är den självklara följden av kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet. Även de som röstade för ansvarsfrihet borde därför rösta för ett entledigande – eller åtminstone lägga ner sina röster.
Det är ju ansvarsfriheten som är det viktiga beslutet, entledigandet är ju bara konsekvensen.
KF: Det saknas nåt på dagordningen…
Nästa vecka, närmare bestämt på onsdag, är det dags för årets första sammanträde med kommunfullmäktige. Ärendelistan (dagordningen) är diger. Hela 26 ärenden, och då är ändå inte ”övriga 
ärenden” medräknade. Ändå är det ett ärende som saknas, och det ärendet drar till sig mest uppmärksamhet…
Den 22 juni 2016 beviljade inte kommunfullmäktige Bo Carlsson, i sin egenskap av förtroendevald i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015. Och i ett sådant läge brukar den berörde avgå ”frivilligt”, möjligtvis efter att först ha överklagat beslutet. Det gjorde Bo Carlsson, men Förvaltningsrätten avslog denna överklagan.
Men Bo Carlsson avgick ändå inte…
Därför lämnade Gunnar Lidell (M) den 13 december in ett yrkande till fullmäktiges ordförande, som då händelsevis skulle vara Lutz Rininsland (V), eftersom de andra tre ordförandena samtliga var bortresta. Lidells yrkande hade rubriken:
”Beslut om entledigande från uppdrag”
Gunnar Lidell ville att kommunfullmäktige skulle återkalla Bo Carlssons uppdrag i NÄRF. Vilket inte var särskilt konstigt egentligen. Det var ju en naturlig följd av fullmäktiges beslut. Rininsland tog emellertid inte upp ärendet därför att det lämnades in för sent.
Det var den 14 december 2016, på onsdag är det den 22 februari 2017. Och kommunfullmäktiges ordinarie ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) är återigen på plats och tänker naturligtvis återta sin ordförandeklubba. Men Ljunggren tänker inte behandla ärendet om Bo Carlssons entledigande… Ärendet finns inte med på ärendelistan… Det har Ljunggren själv bestämt.
Varför är det ingen som vet. Förutom troligtvis Ljunggren själv då.
Gunnar Lidell (M) skrev till Ljunggren i fredags och frågade:
”Finns det någon särskild anledning till att ärendet saknas, eller har det helt enkelt skett ett misstag?”
Lars-Göran Ljunggren (S) svarade mycket kort tidigare idag (tisdag):
”Ärendet kommer inte upp i feb.”
Ljunggren konstaterade bara det som Lidell redan visste… Och undrade över… Men ordförande Ljunggren lämnade ingen motivering, ingen förklaring. Ingenting.
Och det är klart att man undrar. Det finns nämligen inga formella hinder att ta upp 
ärendet. Kommunallagens kap 4, § 10:1 är tydlig:
”10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Och ett sådant beslut kan också (se här, sid 7):
”fattas direkt utan ytterligare beredning”
Själva ärendet har ju faktiskt redan behandlats och ”beretts” – och kommunfullmäktige fattat sitt beslut, dvs att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet. Nu är det inget att diskutera, entledigandet följer med automatik av det första beslutet. Fast visst, inte direkt med automatik. Ett nytt beslut ska naturligtvis fattas av fullmäktige. Och några fullmäktigeledamöter kan kanske tycka att Bo Carlsson redan har fått sitt ”straff”. Fast jag vet inte riktigt vad det i så fall är för ”straff” han har fått… Carlsson sitter ju kvar ”i orubbat bo” och vägrar att inse att han överhuvudtaget har gjort något fel.
Men det är naturligtvis upp till var och en att bestämma hur de tänker rösta. Om nu fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) tänker låta fullmäktigeledamöterna rösta någon gång…
Jag undrar för övrigt hur fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) hade behandlat ärendet om det hade gällt någon oppositionspolitiker, typ Morgan Larsson, Kurt Karlsson, Jonathan Axelsson eller varför inte jag själv…
Nunntorp – en epilog?
Trettondagshelgen tillhör väl inte de mest firade helgdagarna under året. Och att vi skulle fira de tre vise männens ankomst till Jesusbarnet ter sig väl för de flesta tämligen främmande. Men ännu mer främmande skulle det väl vara att fira den kanske mer sannolika händelsen – Jesus omskärelse. Fast trettondagens ursprung är omstritt. I den ortodoxa kyrkan hävdar man att Jesus döptes på trettondagshelgen.
Jag har hur som helst inte firat något av det. Däremot är det trevligt att få någon extra dag tillsammans med barnbarnet. Dessutom har jag denna helg upptäckt att 
jag verkligen gillar koriander. Koriander tycks vara en krydda som är lika omstridd som trettondagen – endera älskar man koriander eller också hatar man det. Några säger att det är medfött vilken sida man tillhör.
Kanske är det så i politiken också?
Väl hemkommen gäller det att komma ikapp – gå igenom emailskörden, spana in alla uppdateringar på Facebook och naturligtvis att läsa TTELA. Fast det var bara ett missat nummer denna gång. Å andra sidan är det inte varje dag som tre av Vänersborgs visa kvinnor och män skriver en gemensam debattartikel…
Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), som undertecknade lördagens debattartikel (se ”Vi har en tro på Dalsland”), har styrt, eller försökt styra, Vänersborg i två år nu. Och det här är nog, tror jag, första och enda gången som de har skrivit en gemensam debattartikel. Bara det kan ju vara värt att fira denna trettondag…
Gårdagens debattartikel var tämligen kort och handlade inte helt oväntat om Nunntorp. Den var samtidigt också ett svar på en debattartikel som tre moderater skrev strax innan jul. (Se ”Därför yrkade M på återremiss i Nuntorpsfrågan”.)
Det är för övrigt intressant att Bo Carlsson har skrivit under debattartikeln. Carlsson förklarade ju sig jävig under fullmäktigesammanträdet.
Wikipedia definierar jäv:
”Jäv är en rätts- eller beslutssituation där en person kan tänkas vara partisk eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet.”
Bo Carlsson borde rimligen ha låtit någon annan centerpartist skriva under debattartikeln – är man jävig så är man. Då ska man låta bli att överhuvudtaget befatta sig med ärendet.
Jag tyckte nog att moderaternas debattartikel var väldigt saklig. Den förklarade varför moderaterna agerade som de gjorde i Nunntorpsfrågan och undertecknarna räknade upp ett antal frågor som ställdes och som inte fick några svar i fullmäktige.
Dahlin, Carlsson och Isetorp skriver i sin debattartikel:
”Alla fakta som passar er har framförts, men de som är besvärande har ni lämnat utanför. … Inget om varför vi ville köpa fastigheten framkom från ”motståndarna”.”
Det är en mycket intressant argumentation. Dahlin, Carlsson och Isetorp anklagar moderaterna för att de inte framför sina politiska motståndares argument i stället för sina egna. Det torde vara ett tämligen nydanande sätt att kritisera sina motståndare, det brukar väl vanligtvis vara så att varje sida framför sina egna argument…
Moderaterna visade som sagt med sin artikel att det var många frågor som lämnades obesvarade under fullmäktigedebatten. Vilket jag kan intyga. Vänsterpartiet ställde för övrigt ytterligare ett stort antal frågor under debatten som inte besvarades. (Se t ex ”Vad sa Vänsterpartiet om Nunntorp?”.)
Dahlin, Carlsson och Isetorp besvarar inga av dessa frågor i denna debattartikel heller. Däremot vill de tro. Och det passar ju bra denna högtid – skulle man ju kunna skämta till det om man ville…
Det här med att fatta beslut utifrån tro och förhoppningar har vi i Vänersborg varit med om många gånger förut när det gäller socialdemokrater och centerpartister. Det har gällt att tro på arenan, Topp, Sanden, hamnen i Vargön osv. Nu har socialdemokraterna och centern tydligen fått med sig miljöpartiet på denna ”fatta-avgörande-och-dyrbara-beslut-utifrån-att-tro”-politik.
Dahlin, Carlsson och Isetorp ger följande argument till att kommunen skulle ha köpt Nunntorp för 38 miljoner kronor – ett Nunntorp med ett stort underhålls- och renoveringsbehov och en årlig driftskostnad på 10 miljoner:
”Nämligen tron på Dalsland, tron på de gröna näringarna, tron på en 
verksamhet för särskolan.”
Tro, tro, tro.
Det här är de enda argument som framförs av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, inte bara i debattartikeln utan också i fullmäktige.
Och det är precis vad både moderater och vänsterpartister faktiskt har sagt om S+C+MP:s argumentation. Det finns inga sakliga argument, det finns inga ”besvärande” argument. Det finns bara tro och förhoppningar.
Och nu kan de som har tvivlat på detta med egna ögon läsa i TTELA… Det fanns, och finns, bara tro, tro, tro…
Det fanns inget i underlaget eller i det som framfördes av S+C+MP från talarstolen som på något sätt visade hur ett köp av Nunntorp skulle gynna de gröna näringarna eller Dalsland. Och när det gäller särskolan vet ju alla att Dalslands Naturbruksutbildning fick avslag av Skolinspektionen på sin ansökan att starta en särskola…
Det går inte att styra en kommun genom fatta avgörande och dyrbara ekonomiska beslut utifrån att tro.
Ingen större ordning i NÄRF
Det närmar sig slutet på året, och de sista politiska sammanträdena har hållits. Och protokollen justerats… Så också på NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund).
Det har varit ett både händelserikt och turbulent år för NÄRF, i varje fall vad det gäller NÄRF:s förhållande till Vänersborgs kommunfullmäktige. Diskussionerna i fullmäktige mynnade som bekant ut i att NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) den 22 juni 2016 inte beviljades ansvarsfrihet för år 2015. (Se ”Avgå Bo Carlsson!”.) Bo Carlsson överklagade sedan fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg, men Förvaltningsrätten avslog Carlssons överklagan. (Se ”Bo Carlssons överklagan avslås!”).
Eftersom Bo Carlsson vägrade att avgå yrkade Gunnar Lidell (M) på kommunfullmäktiges sammanträde den 14 december att Bo Carlsson skulle entledigas från sitt uppdrag i NÄRF:s direktion. Lidells yrkande lämnades dock in för sent och kommer därför att tas upp, och fattas beslut om, senare i vår – förhoppningsvis redan på nästa sammanträde den 22 februari 2017.
Kritiken mot NÄRF har till viss del fortsatt under 2016. De professionella revisorerna i PWC har till exempel inte varit helt nöjda. Revisorerna avslutade delårsrapporten från augusti med följande ord:
”Med hänsyn till bristande rapportering av måluppfyllelsen anser vi att delårsrapporten inte fullt ut uppfyller syftet att ge direktionen och medlemmarna möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av verksamheten.”
Vi får väl se vad revisorerna säger när bokslutet kommer nästa år.
Under året har NÄRF fått en ny förbundschef (en tjänsteman alltså, inte en politiker) och det ser ut som att mycket av verksamheten trots allt har styrts upp. Dessutom verkar samarbetet mellan ledningen och personalen ha förbättrats avsevärt. I 
protokollet från NÄRF:s senaste sammanträde, den 15 december, stod det:
”Förbundet anser att man har goda diskussioner med fackliga representanter. De fackliga representanterna instämmer.”
Och det bådar gott inför NÄRF:s framtid.
NÄRF:s politiska direktion diskuterade ekonomi på decembersammanträdet. Och skötseln av ekonomin bådar, kan man nog säga, mindre gott inför framtiden…
På sammanträdet fanns för övrigt endast 4 beslutande politiker och 2 ersättare på plats. Bo Carlsson (C) var t ex inte närvarande och inte heller hans ersättare Lars-Göran Ljunggren (S). Vänersborg representerades av moderaterna Henrik Harlitz och ersättaren Dan Åberg. (I direktionen ingår det 6 ordinarie ledamöter och 6 ersättare.)
NÄRF redovisar för perioden januari till november 2016 ett överskott på 5,5 miljoner kronor. Och det kan kanske tyckas vara positivt. Men en budget görs för att avspegla ”verkliga” intäkter och kostnader. Den upprättas så att verksamheten ska kunna planeras och styras på ett bra och effektivt sätt och att relevanta beslut ska kunna fattas. Budgeten är helt enkelt ett sätt att ha kontroll över ekonomi och verksamhet.
Det är följaktligen inget positivt med att göra ett stort överskott. Såvida inte överskottet beror på att det till exempel har varit färre utryckningar än förväntat, färre olyckor och bränder etc. Men så tycks inte ha varit fallet.
I protokollet förklaras det stora överskottet så här:
”Förbundet har erhållit utbetalning om 742 tkr avseende Fora medel för avtalsförsäkringar 2004. Inköp och investeringar har skett inför implementering av IVPA-verksamhet. Under perioden har förbundet erhållit högre intäkter än budgeterat avseende teknisk återställning. Personalkostnaderna har blivit något lägre än budgeterat. Sotningsverksamheten redovisar ett överskott, 123 tkr avseende Färgelanda och 83 tkr för Trollhättan.”
Dessutom har uppföljningen av budgeten mycket i övrigt att önska… Uppföljningen tycks ha varit lika bristfällig som själva utarbetandet av budgeten.
Vi ska komma ihåg att NÄRF gick med ett underskott på 4,793 miljoner kronor år 2015. Därför beslutades det om en höjd medlemsavgift för de fyra ägarkommunerna (Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Mellerud), vilket innebar en inkomstförstärkning för NÄRF för år 2016 med 2,033 milj kr. I början av året beslutade dessutom kommunernas fullmäktigeförsamlingar om höjda taxor (på begäran av NÄRF) och så sent som i november beslutade Vänersborgs fullmäktige (liksom i de andra kommunerna) att återigen höja taxorna. Det reagerade jag på i fullmäktigedebatten eftersom prognosen för NÄRF då var ett överskott på en miljon kronor… (Se ”Onsdagens KF”.)
Prognosen var alltså tidigare i höst ett överskott på en miljon kronor, ett antal veckor senare ligger den på 5,5 miljoner…
När NÄRF-direktionen fick reda på den ekonomiska prognosen på sammanträdet (15 december) blev det tydligen en allvarlig diskussion.
Ur protokollet:
”Direktionen påtalar en stor oro för den ekonomiska redovisningen under året. Det är av yttersta vikt att få en rättvisande redovisning av ekonomin för att kunna ta de beslut som krävs, vilket även tidigare påpekats. Under året har det ekonomiska resultatet varierat kraftigt ifrån lagd budget.”
Åtminstone några av politikerna i direktionen har tydligen reagerat på uppföljningarna och redovisningarna. Och det var kanske dags…
Förbundschefen berättade för direktionen att man har startat upp en översyn på:
”budgetarbetet, avseende intäkter och kostnader, för att säkerställa en rättvisande ekonomi.”
Känslan är nog att det krävs mer än en översyn. Det verkar som om det finns något grundläggande fel någonstans på NÄRF. Och nog känns det också lite som om det finns risk för att Bo Carlsson (C) inte beviljas ansvarsfrihet för år 2016 heller… Vi får som sagt se vad revisorerna säger så småningom.
KF i onsdags (14/12)
Kommunfullmäktige i onsdags var inte riktigt bara Nunntorp. Även om Nunntorp upptog det mesta av tiden.
Sammanträdet började med att årets kulturstipendium delades ut. Pristagaren, den frändeforsbördige konstnären och målaren David Claesson, var emellertid inte på plats. Priset mottogs istället av en släkting till David Claesson.
Närvarande 
var däremot mottagaren av kulturpriset. Det var ingen mindre än Peter Johansson som förärades priset. Johansson fick det bland annat som ett erkännande för sitt mångåriga arbete med att sprida kunskap om kommunens historia.
Det var ett mycket välförtjänt pris. Peter Johansson besitter en gedigen kunskap och har en stor förmåga att trollbinda sin publik när han förmedlar den. Något som han också gav exempel på i sitt tacktal.
Och sedan var det dags för barn- och utbildningsnämnden att dela ut årets pedagogiska pris.
Två olika arbetslag delade på priset – ett arbetslag från Tenggrenstorps förskola och det andra från Kumlienskolan.
Camilla Husberg från Kumlienskolan mottog priset som representant för arbetslaget. Och hennes tacktal glömmer man inte heller i första taget…
Anna Hermansson och Annika Johansson mottog priset för Tenggrenstorps förskolas räkning.
Det finns många hårt arbetande, engagerade och oerhört duktiga pedagoger i Vänersborg, som visar prov på en fantastisk kreativ och lustfylld pedagogik. All heder åt pristagarna.
Prisceremonierna följdes av att kommunen bjöd pristagarna och ledamöterna av kommunfullmäktige på en enkel förtäring. Jag vet inte om detta berodde på att Lutz Rininsland (V) var ordförande för sammanträdet denna kväll. Eller om även den ordinarie ordföranden Lars-Göran Ljunggren (S) hade bjudit deltagarna på detta. (Fast det vet jag att han hade gjort…)
Det var hur som helst ett mycket trevlig inslag.
Ärendet om återkallandet av Bo Carlssons (C) uppdrag som en av Vänersborgs representanter i direktionen för NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) togs inte upp denna kväll. (Se TTELA.) Det var ju som bekant Gunnar Lidell (M) som hade lagt detta yrkande, eftersom Carlsson har vägrat att avgå trots att han inte beviljades ansvarsfrihet av Vänersborgs fullmäktige. (Se ”Lidell vill entlediga Bo C från NÄRF!”.)
Lidell hade helt enkelt lämnat in sitt yrkande för sent. Det kommer följaktligen inte att behandlas förrän nästa år… Fast det är förvisso inte särskilt långt dit.
Bo Carlsson har en hel mängd frågor att begrunda över julhelgen… Det är inte bara yrkandet om återkallandet av uppdraget i NÄRF, Carlsson lär också behöva fundera på varför han som en av de ledande representanterna för den styrande minoriteten inte får igenom ett enda större beslut i fullmäktige…
Eller hur han ska handskas med det eventuella åtal som kan följa på den skövling av fornminnen på sin mark som han är ansvarig för… (Se ”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…”.)
Jag tror inte att Bo Carlsson kommer att få en särskilt trevlig jul… Även om han får ett mycket helhjärtat stöd av sin ”regeringskollega” Marie Dahlin (S), som från talarstolen tyckte att alltihop liknade:
”en personlig vendetta.”
Kanske Marie Dahlin (S) också skulle ta sig en funderare över julhelgen på Bo Carlssons lämplighet som ”regeringspartner”… Och kanske om hon överhuvudtaget ska sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande resten av mandatperioden…
Och varför inte? Kanske skulle även den tredje medlemmen i det styrande triumviratet också ta sig en funderare… Jag tänker på Marika Isetorp (MP) som i stort sett är osynlig i politikens Vänersborg. Förutom på alla bilder från olika arrangemang. I onsdags tyckte Isetorp att det var oppositionens fel att allt går snett för de styrande partierna:
”Stefan i Vänsterpartiet skyller på kommunledningens passivitet i stället för att ta ansvar själv…”
Jag tror inte att Marika Isetorp riktigt förstår vad det innebär att styra en kommun…
Nunntorpsdebatten fortsätter i de sociala medierna, även om den har ”tunnat ut” betänkligt. Några diskuterar om att regionen borde utsträcka sin tidsgräns innan den går ut med försäljning på den öppna marknaden. Det visar nog, anser jag, att dessa inte tycker att en fortsatt naturbruksskola är det viktigaste med Nunntorp. Ingen aktör med intresse av att starta en skola skulle under nuvarande omständigheter hinna lämna in en ansökan till Skolinspektionen före den 31 januari 2017. Och det skulle innebära att en skola inte kan komma igång förrän tidigast höstterminen 2019. (Om ens då, när det redan finns 5 naturbruksskolor i regionen.) Kommunen skulle stå med tomma lokaler i 2,5 år och förlora hyresintäkter på 25 miljoner. (Visst skulle dock några miljoner kunna komma in på utarrendering av mark och skog.)
Vad som är de viktigaste argumenten för dem som fortfarande vill att kommunen köper Nunntorp vet jag inte.
Till sist noterar jag att TTELA:s journalist Niklas Johansson, som lyssnade på hela debatten i fullmäktige, sakligt och objektivt konstaterar i fredagens TTELA (se här):
”Nej-sidans argument var genomgående av praktisk natur (realistiska) medan andra sidan talade om vad man ville åstadkomma (önskedrömmar).”
Och:
”Men till saken hör att flera oppositionspolitiker under kvällen, med Lena Eckerbom Wendel (M) och Stefan Kärvling (V) i spetsen, ställde fullt relevanta frågor kring affären utan att få några riktiga svar.”
Det väntar förvisso återigen ett spännande politiskt år.
Ärendet Nunntorp
Igår hade kommunfullmäktige en maratondiskussion om Nunntorp. Skulle fullmäktige godkänna att Fastighets AB Vänersborg (ett kommunalt aktiebolag) förvärvade (köpte) Nunntorp, eller inte? Fullmäktiges svar blev – inget av det. Hela ärendet återremitterades nämligen.
Vid återremittering av ett ärende gäller inte majoritetsbeslut. Det räcker med att 1/3 av ledamöterna röstar för en återremiss för att ärendet ska gå tillbaka för ytterligare utredning. Och eftersom det finns 51 ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige så krävs det ”bara” 17 ledamöter för en återremiss. Och tillsammans har moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna och Vänsterpartiet 21 ledamöter.
Det betyder att ett köp av Nunntorp varken besvarades med ja eller nej. Frågan ska nu utredas vidare och komma tillbaka till fullmäktige.
I praktiken är återremissen ett nej till ett kommunalt köp av Nunntorp, eftersom Västra Götalandsregionen, som äger Nunntorp, ville ha besked idag, eller i varje fall innan jul, från Vänersborgs kommun. Och nu får inte regionen det. Regionen kommer efter årsskiftet därför att gå ut på den öppna marknaden för att sälja Nunntorp. (Om inget ändras i planerna.)
Ärendet Nunntorp började med att Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han förklarade sig jävig.
Carlssons jävsförklaring var en stor överraskning för de flesta ledamöter, i varje fall i oppositionen. Bo Carlsson hade ju deltagit i hela processen, både som styrelseledamot i FABV (=Fastighets AB Vänersborg) och som politiker i kommunstyrelsen. Varför han helt plötsligt, just idag, blev jävig svarade han inte på. Däremot började Carlsson argumentera för sin ståndpunkt i frågan. Fast han var jävig… Det slutade med att ordförande för kvällen, Lutz Rininsland, fick avbryta Carlsson.
Jag tror att Carlsson var rädd för att beslutet skulle överklagas utifrån hans jäv. Och då tog han ”det säkra före det osäkra”. Fast jag tror att det egentligen var för sent. Om ett beslut hade fattats av fullmäktige igår, så tror jag ändå att det kunde ha överklagats. Carlsson har ju deltagit hela vägen, både som ledamot i kommunstyrelsen och, framför allt, i FABV. Och nu ”erkände” han ju dessutom sitt jäv… För visst var Bo Carlsson (C) jävig, och har så varit under hela processen. Det råder ingen tvekan om det. Bland mycket annat är han ledamot i Dalbo hushållningsgilles styrelse, som är en underförening i Hushållningssällskapet. Som för övrigt enligt senaste årsmötesprotokollet planerar/planerade aktieköp i Dalslands Naturbruksutbildning AB. Det var också detta medlemskap som Carlsson angav som skäl.
I den långa debatten ställde oppositionen en mängd frågor, den framförde undringar och funderingar kring Nunntorp. Frågorna handlade om ekonomi, förväntade inkomster, utgifter i form av dolda fel, tillgänglighetsanpassning och IT, juridik (kommunallagen och EG-rätten), om lösöret också skulle köpas, om prioriteringar av kommunala investeringar, vem som skulle driva en eventuell utbildning, om det fanns några intressenter, om Fastighets AB:s ägardirektiv osv osv. (Läsare av denna blogg är väl ganska väl förtrogen med dessa funderingar och frågor antar jag. Därför återger jag inte argumenten igen.)
Oppositionens ledamöter, måste jag säga, var mycket pålästa och kunniga. (Och visst, jag räknar mig själv dit.) Men de styrande partierna (S+C+MP), sverigedemokraterna och välfärdspartiet gav inga som helst svar eller nya faktauppgifter. Istället möttes oppositionen av önsketänkanden och fromma förhoppningar och ibland mer eller mindre
ogenomtänkta argument. Och ibland undrade jag om några av de styrande ledamöterna hade läst underlaget…
Anders Strand (SD) trodde att möjligheterna skulle bli större att bedriva utbildning på Nunntorp om kommunen köpte fastigheten än om något privat bolag gjorde det. Madelaine Karlsson (S) menade att ett köp visade att man hade en tro på Brålanda. Ola Wesley (SD) tyckte att en levande landsbygd krävde Nuntorp. Annalena Levin (C) sa att fullmäktige skulle lita på FABV, dvs Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). (Detta trots att Carlsson strax innan hade förklarat sig jävig.) Mats Andersson (C) ansåg att politiken uttryckte en viljeinriktning. Reidar Eriksson (S) menade att kommunen skapade förutsättningar för utbildning. Marie Dahlin (S) sa att hon trodde på landsbygden och att det var en satsning på framtiden.
Ingen av dem förklarade hur en tro på Brålanda eller landsbygden eller framtiden eller hur en viljeinriktning skulle kunna betala underhåll, renoveringar, räntor och amorteringar…
Bo Dahlberg (S) erkände faktiskt att det inte fanns några fakta, vilket var ett slags moment 22 som han sa, men att ett köp av Nunntorp visade på en vidsynthet, framåtanda och optimism. Vilket för övrigt, precis som Marie Dahlins inlägg, lät som ett eko från den tid då i stort sett identiska argument framfördes för att bygga arenan.
Jag överdriver inte, oppositionen fick inga som helst svar på sina frågor, inga faktaargument framfördes som bringade klarhet, inga ekonomiska kalkyler presenterades – det var bara önskedrömmar som framfördes. Bara.
Jag ställde t ex samma fråga till flera av dessa talare, om de kunde upplysa fullmäktige om vilka intressenterna för att bedriva utbildning på Nunntorp var. Ingen svarade överhuvudtaget, förrän Marianne Karlsson (C) slutligen sa att det visste hon inte.
Nä, det visste nog ingen vem som ville bedriva utbildning på Nunntorp. Av den enkla anledningen att det med all sannolikhet inte finns några intressenter. Men dessa ledamöter trodde och hoppades, de trodde och hoppades att utbildningsföretag skulle ställa sig i kö för att bedriva utbildning. Om kommunen bara köpte Nunntorp…
Den här typen av argument duger inte. Det har hänt alltför ofta under socialdemokratisk och centerpartistisk ledning förr, ibland med ekonomiskt förödande resultat. Det går inte att som Marianne Karlsson (C) säga, att om bara kommunen köper Nunntorp för 38 miljoner kronor så kan vårbruket komma igång på Nunntorp nästa år…
Jag förstår att det finns många som är besvikna på att kommunfullmäktige inte beslutade att köpa Nunntorp, men som jag ser det måste beslut, i synnerhet i den här storleksordningen, fattas utifrån fakta och kunskap.
Och det gick inte att rösta ja utifrån de premisser som presenterades i underlaget. Det hade varit synnerligen oansvarigt gentemot Vänersborgs skattebetalare.
Men hade kommunledningen, dvs Marie Dahlin (S) och den jävige Bo Carlsson (C), drivit frågan med större ambition och kraft från början så hade utgången kunnat bli en annan. Regionen beslutade ju faktiskt att lägga ner Nunntorp redan den 22 september 2015. För övrigt ett beslut som Bo Carlsson var med om att fatta. Hade processen kommit igång i tid och inte förrän i mitten på oktober (2016!) så är jag övertygad om att vi kunde ha fått tillfredsställande svar på de flesta frågor.
Det är nästan så att jag tror att Marie Dahlin och Bo Carlsson inte själva trodde på idén att köpa Nunntorp, men av opportunistiska skäl ville att oppositionen skulle få bära hundhuvudet…
Jag hoppas hur som helst att de styrande lär sig av det som hände, lär sig att oppositionen i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet vill ha ”ordning och reda” och kunskap och fakta på bordet innan beslut fattas. Vi vill inte fatta beslut utifrån förhoppningen att allt ska ordna sig av sig självt.
Strax efter att Lutz Rininsland svingat klubban och förklarat mötet avslutat kl 22.40 kom den centerpartistiske ersättaren Henrik Jansson fram till mig och ville ställa några frågor – om varför jag var emot ett köp av Nunntorp. Och jag som hade pratat i 30-40 minuter under kvällen om just detta…
Utanför kommunhuset slöt ytterligare två centerpartister upp.
Den ene påstod att det var mitt och enbart mitt fel att Nunntorp lades ner. Nu kunde hans sondotter inte gå i 3:an till hösten. Och visade därmed att han inget förstått. Det hade inte blivit någon utbildning på Nunntorp i höst oavsett utgången av sammanträdet. Det är Västra Götalandsregionen (inklusive hans partibroder Bo Carlsson) som har lagt ner Nunntorp och det finns ingen som skulle ha bedrivit undervisning nästa höst. Dalslands Naturbruksutbildning fick ju nej av Skolinspektionen för att starta en friskola.
Det var si och så där med kunskapen. Centerpartiets ordförande Ingvar Håkansson var den tredje i ”församlingen”. Han kastade glåpord, personliga förolämpningar och kränkningar omkring sig. Det var faktiskt lite obehagligt och något som jag tidigare inte har upplevt som politiker.
Och Ingvar Håkansson fortsatte senare under kvällen med att utgjuta sin vrede på Facebook. Och han hittade naturligtvis det ultimata argumentet:
”Idag lider jag med alla moderater som nu ser vilka ledamöter de röstat in i fullmäktige. Att kommunister inte har bättre vett var ju redan känt.”
Håkansson ifrågasatte helt enkelt oppositionens intelligensnivå. (Vilket han också gav uttryck för i ”samtalet” utanför kommunhuset.)
Och så kom det gamla ”kommunistepitetet” till heders. Det har jag inte hört, med undantag av några nazister på FB, sedan S Anders Larsson använde det i fullmäktigedebatten om nedläggningen av Huvudnässkolan. Men Håkansson använde epitetet redan under sammanträdet. Han skrev:
”Sitter nu på fullmäktige i Vänersborg. Där har just nu moderater och kommunister kastat sig i famnen på varandra och firar att de så här i juletid lyckats lägga ner Nuntorp och gjort 60 tal anställda arbetslösa”.
Håkansson förstod inte vad kvällens ärende handlade om. Han förstod inte att det var Västra Götalandsregionen, inklusive Bo Carlsson, som hade lagt ner Nunntorp, och att kommunfullmäktige diskuterade ett köp av fastigheten. Och att de anställda ändå inte hade haft någon anställning till hösten, eftersom det inte ska startas någon skola då. Oavsett beslut.
Och vad då firade? Det var väl ingen som firade. Vilket Håkansson för övrigt senare kom på att det gällde också andra partier:
”Kd och liberalerna är också med och firar att de har lagt ner Nuntorp.”
Det var mitt första personliga möte med centerpartiets ordförande Ingvar Håkansson. Jag hoppas att det också blir det sista.
Jag kan inte heller låta bli att återge slutet på ett inlägg av Annalena Levin (C) (på ett av Ingvar Håkanssons inlägg på FB):
”Jag beklagar verkligen beslutet och ser med spänning fram emot vilken av de jäviga ledamöterna som kommer köpa Nuntorp nu då för det måste väl vara den personliga vinningen de har att vara jäviga på. Eller vad var deras orsak tro?”
Det måste vara partikamraten Bo Carlsson (C) som Levin (C) tänker på. Han är den ende av de jäviga som brukar mark i Brålanda…
Nunntorp har sjabblats bort av de styrande i Vänersborgs kommun. Oavsett beslutet igår så hade det inte blivit som förr. En skola på Nunntorp hade ändå inte kunnat komma i gång kommande höst. Och är det något utbildningsföretag som vill starta skola någon gång i framtiden, vilket det troligtvis inte finns, så hade en skola inte kunnat starta förrän tidigaste hösten 2018. Med tanke på att sista ansökningsdatum för att bedriva en friskola hösten 2018 går ut den 31 januari 2017, så hade en skola antagligen, om det hade funnits intressenter, inte kommit igång förrän hösten 2019.
Det är varken sjysst eller hederligt att påstå att gårdagens återremiss innebär en nedläggning av Nunntorps skola. Det är Västra Götalandsregionen, inklusive Bo Carlsson, som har lagt ner skolan.
Ansvaret faller tungt på Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C).
Lidell vill entlediga Bo C från NÄRF!
”Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 22 juni 2016 beviljades Bo Carlsson i sin egenskap av förtroendevald i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, ej ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015.”
Så börjar ett yrkande som diariefördes idag.
Det är Gunnar Lidell (M) som har lämnat in ett ärende som han vill att fullmäktige ska behandla redan imorgon onsdag. Ärendet har rubriken:
”Beslut om entledigande från uppdrag”
Och det är ord och inga visor.
Gunnar Lidell vill att kommunfullmäktige återkallar Bo Carlssons (C) uppdrag i NÄRF.
Det är brukligt i Sverige att personer som inte beviljas ansvarsfrihet avgår ”frivilligt”. Det är ett ganska självklart beslut, de har ju inte längre sina ”uppdragsgivares” förtroende…
Men visst kan man överklaga beslutet om man inte är nöjd med det av någon anledning. Det tycker jag är helt på sin plats. Och det gjorde Bo Carlsson. Förvaltningsrätten i Göteborg avslog emellertid hans överklagan. (Se ”Bo Carlssons överklagan avslås!”.) Och då finns det inget annat att göra för personen ifråga än att ta konsekvenserna. Dessutom utvecklade ju flera talare i fullmäktige, bland annat jag själv (se ”NÄRF och ansvarsfrihet” del 1, del 2 och del 3), orsakerna till att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet. Det var en lång rad av tillkortakommanden, för att uttrycka det milt, som han hade visat.
Bo Carlsson vägrar avgå.
Och vad gör kommunfullmäktige då?
Kommunallagens kap 4, § 10:1 ger fullmäktige möjlighet och rätt att återkalla uppdraget:
”10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Vilket är det som Gunnar Lidell nu yrkar:
”Kommunfullmäktige beslutar … att entlediga Bo Carlsson (C), från uppdraget som ledamot i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) med omedelbar verkan.”
Och enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting – se här, sid 7) kan också ett sådant beslut av fullmäktige:
”fattas direkt utan ytterligare beredning”
Det betyder, såvitt jag förstår, att fullmäktige redan imorgon kan återkalla Bo Carlssons uppdrag i NÄRF. Ärendet behöver inte gå via t ex kommunstyrelsen. Det som talar mot ett avgörande imorgon är att yrkandet inkom först idag.
Och man kan kanske tycka att Gunnar Lidells yrkande borde ha inkommit tidigare. Beslutet om att inte bevilja Carlsson ansvarsfrihet togs ju redan den 22 juni. Men det har att göra med att Bo Carlsson inte har skrivit på delgivningskvittot förrän nu. (Det skrev jag om i söndags, se ”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…”.)
Gunnar Lidell (M) skriver i sitt yrkande:
”Förvaltningsrätten lyckades inte nå Bo Carlsson, varken via första eller andra delgivningen, således begärdes om ”Forcerad delgivning”. … Förvaltningsrätten beställde på förekommen begäran delgivning med hjälp av Polisens delgivningscentral i början av nov, vilket också verkställdes 2016-12-08.”
Det är ju faktiskt lite beklämmande att NÄRF:s ordförande och tillika kommunstyrelsens
2:e vice ordförande inte sköter sina plikter.
Hur går omröstningen imorgon kväll då? Kommer kommunfullmäktige att återkalla Bo Carlssons (C) uppdrag?
När kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet den 22 juni så var det ju detsamma som att säga att fullmäktige inte tyckte att Carlsson skulle sitta kvar i NÄRF. Därför så tror jag att samma ledamöter som röstade för att inte bevilja ansvarsfrihet också kommer att rösta för att återkalla hans uppdrag.
Om nu ärendet avgörs imorgon…
Och om inte Bo Carlsson (C) väljer att föregå ett entledigande genom att avgå…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer