Arkiv
Fler tankar om staden
Det har varit en del diskussion den senaste tiden om tillståndet i Vänersborgs stad. Ja, egentligen ända sedan frisör Marie Karlsson lade ut sina bilder med kommentarer på Facebook.
Vänersborgs centrum skulle onekligen behöva ett lyft. Det är de flesta som deltar i diskussionerna helt överens om.
Huvudnäsaulan behöver t ex en översyn och renovering, kioskerna på Torget borde rivas och ersättas med någonting nytt, lekplatsen på Plantaget måste rustas upp osv. Och sedan har vi ju faktiskt en del privatägda fastigheter som står och förfaller i centrala Vänersborg. 
Följer man kontot “overgivet_vanersborg” på Instagram så får man en bra bild över hur det ser ut med de “övergivna” fastigheterna. Kontot, skriver personerna bakom, är:
“dedikerat till övergivna hus i centrala Vänersborg.”
TTELA skrev om kontot i somras med en bild av Timjanhuset i bakgrunden… (Se “Ellens och Staffans jakt på övergivna fastigheter i centrala Vänersborg”.) Och det finns fler byggnader som “overgivet_vanersborg” ännu inte fotograferat t ex huset i hörnet Drottninggatan/Vallgatan 
och även huset bredvid, det gamla församlingshemmet.
Det finns många tomma affärslokaler i centrum även om de inte är direkt övergivna. Fastighetsägare säger att efterfrågan från affärsidkare att hyra lokaler är lågt. Jag vet inte om det beror på höga hyror eller att vänersborgarna hellre handlar på Överby eller på nätet än i stan.
Margaretha kommenterade tillståndet i centrala stan på Facebook häromdagen:
“…hus förfaller, lokaler står tomma, restauranger stänger, potthål överallt, i vissa grönområden får det växa igen, bra för miljön enligt kommunen, boende i kommunen åket till andra städer för att fröjdas, det är skitigt i hela stan, ex hundbajs…”
Margaretha tyckte att det skulle anordnas en städdag i Vänersborg.
En städdag skulle behövas – och billigt för kommunen skulle den också bli. Den kanske kunde förläggas i samband med att sopbilen börjar köra runt på gatorna och samla in allt grus från vinterns halkbekämpning. Och i Plantaget kunde kommunen bjuda på kaffe. 
Eller ska kanske Forum Vänersborg göra det istället?
Forum Vänersborg är en ekonomisk förening som arbetar för att skapa möjligheter för utveckling och samverkan. På sin webbplats skriver Forum Vänersborg:
“Vi är en samverkansplattform för föreningar, företag, fastighetsägare och kommunen – alla som vill bidra till en levande och framgångsrik småstad.”
Forum får drygt en milj kr (inklusive moms) från kommunen varje år. Och visst anordnar Forum, eller är med och anordnar, en hel del arrangemang i centrala Vänersborg, t ex påskparaden, Aqua Blå och Oktobermarknaden. Arrangemangen uppskattas av invånarna, men en miljon av skattebetalarnas pengar till just en förening? Tja, kanske…
Det krävs pengar för att rusta upp centrum och pengar är en bristvara i Vänersborgs kommun. Samtidigt finns det investeringar som är akuta och som det inte går att komma ifrån. Jag tänker t ex på saneringen av Sjövallen. Det finns ju P-Fas i marken. Det har avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar. Sedan måste Dalbobron repareras. Det finns också investeringar som det finns olika uppfattningar om, är de nödvändiga eller inte? De styrande partierna, S+C+KD+MP, anser t ex att investeringen i en ny GC-bro från Sundsgatan till Sanden för 10 milj måste byggas. Denna investering tycker samtliga partier i oppositionen, M+SD+V+MBP+L, är onödig.
Frågan är om takbytet på Arena Vänersborg är ett måste. Jag tror att invånarna i kommunen inte är eniga kring denna investering. I de styrandes budget är 22 milj kr avsatta till arenataket. Det visar sig dock inte vara tillräckligt utan snart kommer ett ärende till kommunstyrelsen om ytterligare 15 milj kr. Det ska få taket att hålla i 20-30 år enligt källor i kommunhuset. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Men tänk om fläktsystemet inte håller utan måste bytas ut, eller att marken börjar röra på sig. Det finns inga indikationer på något sådant här just nu. Men ska man investera 22+15 miljoner om man inte är säker på att det inte behövs läggas ut ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Sedan är ju frågan om det går att öka arenans intäkter. På vinterhalvåret är arenan uthyrd i stort sett jämt, men kan man få in fler aktiviteter på sommarhalvåret när isen är borta?
De styrandes vision, i varje fall enligt Dan Nybergs (S) tolkning, är ju att Sanden ska förvandlas till Vänersborgs Manhattan (se “Slow City? New York City?”).
Kanske skulle kommunen fortsätta på det spåret och bygga om arenan sommartid till Sveriges första och största idrottshall för baseball…?
Slow City? New York City?
TTELA skrev den 3 mars:
“Frisörens bilder väcker debatt i Vänersborg.”
Marie Karlsson, som är frisör, hade promenerat runt i centrala Vänersborg. Hon reagerade på hur det såg ut i stan. Karlsson tog fram mobilen, fotade och publicerade sedan bilder på skräp, trasiga skyltar och tomma kiosker på Facebook. Det gav upphov till debatt…
Till TTELA sa Marie Karlsson:
“Ska Vänersborg vara en Törnrosastad?”
Marie Karlsson flyttade till Vänersborg från Trollhättan 2014. Det verkar inte som hon ångrar sin flytt, Karlsson tycker nämligen att Skräcklan är:
“världens finaste plats.”
Jag vet inte om det är världens finaste plats, men fint är det och en stor anledning till att vänersborgarna trivs med sin stad. Och att folk vill bo i Nordstan…
Men inte flyttar man till Vänersborg om man vill uppleva en sprudlande stad där människor alltid är vakna och där det alltid händer något, dag som natt? Inte förväntar man sig att Vänersborg är en stad där människor trängs i centrum och umgås, festar eller bara går runt, shoppar, trivs och pratar med varandra? Nä, det är inte Vänersborg. Det är väl snarare Trollhättan.
I Vänersborgs centrum står lokaler tomma och öde. Kioskerna på torget är igenbommade och stängda. Byggnadsnämnden gav rivningslov den 10 juni förra året, men inget har hänt. Kioskerna står kvar. Det tar sin tid. Det sägs dock att en rivning är på gång, men jag tror inte att det blir aktuellt än på ett tag. Det finns nämligen en del problem med att riva kiosken närmast Kungsgatan. Det finns toaletter i byggnaden och elektronik för att styra trafiksignalerna. Det måste kommunen lösa, men det krävs sannolikt en ny detaljplan för att göra om och bygga nytt – på torget och egentligen i hela kulturaxeln. Stadsarkitekten skrev i ett mejl förra året:
“Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”
Det tar tid att arbeta fram en detaljplan. Jag vet inte ens om byggnadsförvaltningen har fått något sådant uppdrag. Det finns i varje fall ingen pågående detaljplan i området enligt kommunens webbplats. (Se “Pågående detaljplaner”.)
Tankarna på att utveckla centrum har funnits länge. 2010-2011 utlystes en arkitekttävling om hur Vänersborgs stadskärna skulle utformas. (Se “Torget, kulturaxeln och demokratin”.) Det vinnande bidraget inleddes:
“Kulturaxeln är den oputsade juvel som med sin regelbundenhet och potential kan vara en plattform för ett rikt stadsliv. Den kan förena och sprida en fantastisk kvalité till staden. … I centrum av denna starka länk ligger Vänersborgs stolta torg…”
Kioskerna på Vänersborgs stolta torg symboliserar dock något helt annat just nu – tillsammans med trasiga lekredskap på lekplatsen i Plantaget. De roligaste redskapen med vattenrännan och den
elektroniska utrustningen, har inte fungerat på flera år. Hur roligt är det för barnen? Och i andra änden av kulturaxeln finns Huvudnäsaulan. Den förfaller och det läcker in, fönster och dörrar behöver bytas, det är fuktskador. Men aulan går fortfarande att rädda… (Se “Några ord om Sanden norra och aulan”.)
Men det går långsamt. Allt går långsamt i Vänersborg, staden sover.
Men långsamheten var en gång något positivt. Det målades upp som ett mål, som en vision – Vänersborg skulle vara en seg och långsam stad. Vänersborg skulle vara en:
“Slow City”
Det var kommunens dåvarande kommunchef Guy Mahlviker som i ett visionärt ögonblick myntade begreppet:
“Slow city innebär ett fint boende med hög livskvalité. Man ska ta sig tid att umgås och ha en social trygghet. Jag tycker att Vänersborg till stor del redan är en slow city.”
Sa Mahlviker till TTELA redan 2004. (Se TTELA “Vänersborg är redan en slow city”.)
Jag vet inte om Slow City är ett bra eller lockande begrepp för invånare och andra, som t ex trollhättebor.
I sitt inlägg, skrev TTELA, tog Marie Karlsson (tidigare trollhättebo) även upp:
“Folkets hus som gått i konkurs, Folkets park som vittrar sönder och en scen på gågatan som står tyst.”
Scenen på gågatekrysset är inte längre tyst (se ”Vad händer i stan?”), men Folkets hus öde är tragiskt. Det är dock en annan historia. Men helt klart är att konkursen gjort Vänersborg centrum ännu “långsammare”.
Vi får se vad kommunens relativt nyanställda centrumutvecklare anser om “Slow City” som kommunens slogan.
Vänersborgs centrum kan bli hur fint och attraktivt som helst. Det ligger några stenkast från vattnet med bad och båtplatser. Strandpromenaden är vacker och det finns stora möjligheter till utveckling – från Fisketorget till Sjövallen, från järnvägsbacken till torget och Plantaget. Det gäller att politikerna vaknar. Och fastighetsägare inte minst.
Men faktiskt, igår vaknade politikerna till slut ur sin Törnrosasömn, i varje fall i det styrande blocket (S+C+KD+MP). De beslutade i gårdagens fullmäktige att investeringen i en ny gång- och cykelbro över hamnkanalen ska fullföljas.
Kommunen ska satsa ungefär 10 milj kr av skattebetalarnas pengar på den nya bron. (Se ”Vad händer i stan?”.) Bron ska binda samman centrum, via Sundsgatan, med Sanden södra. Denna satsning på en 4:e bro över hamnkanalen ska enligt de styrande partierna bidra till en blomstrande utveckling. Dan Nyberg (S) utropade från talarstolen att de som var emot investeringen i denna nya GC-bro var emot att Sanden utvecklades till Vänersborgs Manhattan…
Så istället för att använda de 10 miljonerna till att t ex utveckla Fisketorget, Torget, Plantaget och Huvudnäsaulan så ska pengarna alltså användas till en 4:e bro mellan Vänersborgs centrum och Manha…, ursäkta Sanden. Kanske ska den nya GC-bron döpas till Manhattan Bridge? Och de två närmaste broarna till Brooklyn Bridge och Williamsburg Bridge? Precis som i New York…
Men tills Vänersborgs Manhattan står klar, efter ytterligare kommunala investeringar för upp till en halv miljard kronor (t ex översvämningsrisker, föroreningar och bärighet på marken – se ”Sammandrag KS (7/6)”), kan jag rekommendera alla som har tröttnat på den sega och sömniga staden att bege sig till Nordstan. 
Om drygt en vecka kommer det att bli liv i stadens norra kvarter – människor kommer att vara vakna, dag som natt. Det kan till och med bli så högljutt och fullt av rörelse att besökarna önskar sig tillbaka till den långsamma staden, svept i sin Törnrosasömn.
Den 27 mars kommer fiskmåsarna att inta taken på bostadshusen i Nordstan.
Några ord om Sanden norra och aulan
Det händer en del saker i staden som inte alltid dyker upp på politikernas bord. I varje fall inte omedelbart. Det kan man se vid en botanisering i kommunens diarium. Det finns mycket av intresse. I detta inlägg tar jag upp Sanden norra och Huvudnässkolans aula.
Sanden norra
I onsdags skrev jag om detaljplanen och en fastighetsägare på Sanden södra. (Se “Sanden södra: Likställighet eller expropriation?”.) Idag ska jag nämna några ord om en arrendator på Sanden norra. Det finns nog bara en tror jag, och det är Vänersborgs Segelsällskap.
Sanden är som bekant en ö. Den består till stor del av fyllnadsmassor som lagts i det tidigare grunda sundet mellan Vänern och Vassbotten. Det var fyllnadsmassor från kanalbygget i början på 1900-talet som till största delen skapade industriområdet.
Det finns markområden på Sanden som inte är tillfredsställande stabila. Det är naturligtvis ett av problemen för alla som vill bygga på Sanden södra, men också för Segelsällskapet på Sanden norra.
Segelsällskapet har fått vissa problem och begär markförbättringar:
“Hela området är beläget på mark bestående av utfyllnadsmassor som tillförts i kommunens regi. Allt sedan den stora översvämningen av Vänern år 2000-2001 har området besvärats av större och mindre slukhål orsakade av att det mer finkorniga materialet lakats ur utfyllnadsmassorna, 
vilket försvårar användningen av marken och som potentiellt kan utgöra risk för skador och olyckor. Det finns nu dels lite större hål på några platser under konstgräsbeläggningen, dels ett flertal mindre hål i området kring bränsleförrådet (fyren) och signalmasten. Hålen inom konstgräsområdet är särskilt bekymmersamma då de inte bara stör vår egen verksamhet utan också utgör risk för olyckor i samband med evenemang som Aqua Blå”
Segelsällskapet anser att det är kommunen som markägare som ska åtgärda bristerna och återställa arrendemarken till det skick den hade vid klubbens tillträde.
Det är väl så det fungerar antar jag. Det kan säkerligen bli dyrt, men det är antagligen bara en försmak av vad det kommer att kosta kommunen när Sanden södra ska exploateras. Det är ju inte bara slukhål i marken som är problemet. Det finns gott om föroreningar – och så är det översvämningsriskerna…
Huvudnässkolans aula
Huvudnässkolans aula, eller Brödrosten, som många kallar den nu för tiden, står tom. Den används knappast, det finns ingen hyresgäst. Inredningen och tekniken är omodern och det yttre underhållet är eftersatt. Det har inte gjorts något av vikt med byggnaden på flera år. Aulan står mest som ett monument över svunna tider.
“Svunna tider” ja. På den här tomten framför Vänersborgs museum, mitt i kulturaxeln, har det funnits en skola sedan 1869. Mellan 1961-1963 uppfördes Huvudnässkolan och den gamla skolan, läroverket, revs. Huvudnässkolan bestod av A-, B- och C-huset samt aulan och den invigdes den 19 oktober 1963. Båda mina barn har gått på Huvudnässkolan…
Under förra året gjordes en statusbesiktning av aulan. Det är ingen upplyftande läsning. Allt är dock inte katastrof. Koppartaket på aulan är t ex i ett gott skick och det är även betongbågarna. Det finns emellertid mycket som behöver åtgärdas…
Inspektionen mynnade ut i en lista med skador/risker.
Mark: “skador på fasaderna samt fuktskador invändigt … gräs, jord, sten samt asfalt [ligger] kloss an mot grunden vilket innebär att fukten stannar mot densamma.”- Fasader: “skarvar och möten med hängskivor samt kompletteringar av tenn i mötet mellan kopparplåt och de höga fönstren behöver justeras.” “De putsade partierna mot väster och öster behöver tas ner och göras om då de uppvisar fuktskador och bom mellan puts och bärande stomme.”
Fönster: “…isolerar inte speciellt bra. … Fönster i marknivå mot norr har plåtomfattningar som inte är fackmässigt utförda. De höga fönsterna på aulan är delvis skadade samt är otäta vilket medför att det har trängt in vatten i salen. Som en följd av detta så är innerbågen med dess raster rostangripna.”- Ytterdörrar: “Dörrar i mark och källarplan är uttjänta och släpper in fukt och vatten då de är så pass skadade i nederkant. På insida dörrar till aulan är det fuktskador och släpp i linoleummattorna. Övriga ytterdörrar är i bruksskick, men likt fönster saknar de ett bra isoleringsvärde.”
Yttertak: “De lägre takytorna som är lagda med tätskiktsmatta bör bytas inom en fem-årsperiod. Med tanke på att dessa tak har invändig avvattning så bör man ligga i framkant för att eliminera risken för inläckage.”
Huvudnässkolans aula, “brödrosten”, är onekligen ett minnesmärke över svunna tider, men visst skulle aulan kunna användas även i framtiden. De nödvändiga åtgärderna kommer att bli kostsamma, men väntar kommunen alltför länge så fortsätter förfallet. Och sedan kan det bli omöjligt eller alltför dyrt för att göra något.
Det är med andra ord dags att politikerna bestämmer sig för vad de vill göra med aulan. Och lyssnar man till vänersborgarna så tror jag att de flesta vill behålla den. I så fall är det hög tid att lyfta in aulan i budgetprocessen och börja planera in underhåll så fort som möjligt. Väntar kommunen för länge kan det bli för sent.
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
Rapport från KS (8/10)
I onsdags, den 8 oktober 2025, sammanträdde kommunstyrelsen (KS).
Förvirrad bloggare
Sammanträdet började något förvirrat. I varje fall för undertecknad. Efter att dagordning (ärendelista) och handlingar hade skickats ut förra torsdagen så meddelades i tisdags att två nya ärenden skulle behandlas. Ärendena lades in mitt i dagordningen vilket föranledde att flera numreringar i mina anteckningar fick ändras och även ett yrkande och en reservation i två olika ärenden – nya pdf:er fick skapas. Och när sammanträdet började i förrgår så hade ytterligare ett ärende lagts in på dagordningen. Ärendet lades som vanligt inte in sist utan som nr 11 (av 27 ärenden). Nya omnumreringar i anteckningarna och nya pdf:er…
Delårsrapporten
Mötet fortsatte med två längre föredragningar – om Delårsrapporten och “detaljplanen för Sportcentrum och Torpagärdet”.
I delårsrapporten blev det en diskussion om hur positivt det egentligen är om behörigheten till yrkesprogram i åk 9 ökar samtidigt som andelen elever som uppnått minst betyget E i alla ämnen inte uppgick till mer än 69,0% och meritvärdet låg 11 poäng under det så kallade “modellberäknade värdet” (=elevernas resultat vägs mot bland annat föräldrars utbildningsnivå, födelseland, kön och 
socioekonomiska faktorer). Vänersborg borde ligga på 221 poäng. Det låg i våras på 210 poäng.
Madelaine Karlsson (S), som är vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion, meddelade att elever på Introduktionsprogrammet ökade kraftigt i antal i höst.
“Går det verkligen framåt i grundskolan?”
Undrade Henrik Harlitz. Och det gör det, men alltför långsamt.
Det var en diskussion som förhoppningsvis kan få kommunens partier att inse att det behövs större ekonomiska resurser till grundskolan om resultaten ska förbättras.
Detaljplan Torpaområdet
Diskussionen kring detaljplanen på Torpaområdet handlade inte i första hand om föroreningarna som finns i markerna strax söder om Birger Sjöberggymnasiet, även om alla var medvetna om dem. Det var trafiksituationen som ägnades störst uppmärksamhet. Och det vet ju alla som varit i området hur det kan se ut när tusen personer ska hem efter en bandymatch… På dagarna är det också kraftig trafik med både bussar och andra tyngre fordon, samtidigt som oerhört många elever rör sig i området och korsar gatorna. Det är ingen lätt uppgift att lösa hur trafikflödena i området ska organiseras.
Så här ser förslaget till detaljplan ut just nu.
Det kan fortfarande ske ändringar innan detaljplanen antas någon gång under våren.
Dalbobron
Kommundirektör Tegenfeldt informerade om Dalbobron. Flera borrprov har tagits och just nu väntar kommunen på en rapport om hur provresultaten har utfallit. Det är tre expertföretag inblandade och de ska tillsammans sammanställa sina resultat. Prognosen är allstå att Dalbobron ska vara stängd för trafik i 9 månader. Det finns dock en förhoppning om att GC-trafik ska kunna få tillträde till bron tidigare. För övrigt stämmer uppgifterna i TTELA om kostnader etc. (Se “Färjelösning kostar 30 miljoner – kommunen saknar finansiering”.)
Kommundirektören berömde de olika förvaltningarna för hur snabbt de hade agerat för att lösa de akuta problem som hade uppstått. Det gällde allt från skola till hemtjänst. Kommunen har samarbetat med både regionen och staten för att lösa problemen, och samarbetet hade fungerat väldigt bra. Brostängningen kräver mycket arbete och tid från många tjänstepersoner.
Vad som har gått fel och varför inget har gjorts tidigare trots varningssignaler är svårt att få reda på. Handlingar och undersökningar som begärs ut från kommunen är hårt maskade, dvs sekretessbelagda. Och sådant föder misstänksamhet…
Göran Svensson (MBP) kom med några intressanta inspel. Han undrade varför det inte ställs ut räddningstjänstfordon på Blåsut. Som det är nu kommer det att ta längre tid för fordonen att komma till en eldsvåda på “andra sidan bron”. De minuter extra som det blir fråga om skulle kunna bli förödande. Alla som känner till brandförlopp vet hur viktig varje minut är. Och varför placeras inte en ambulans på brandstationen i Vänersborg i detta läge? Det här är dock inget som kommunen bestämmer över, det ligger på Räddningstjänstens bord.
Piotr Gabrys (M) ställde den oroväckande frågan om vad som skulle hända om det samtidigt skulle bli fel på Vänersborgs två andra broar… Det ville ingen tänka på.
Forum Vänersborg
Och så var det då frågan om det upprättade avtalet mellan Vänersborgs kommun och ”Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening”.
Jag framförde de synpunkter som beskrevs i blogginlägget i tisdags. (Se “Imorgon onsdag – KS”.) Inlägget handlade om bristande information och transparens samt att kommunens andra tätorter hade “glömts bort”. Jag hade förberett ett yrkande på återremiss som jag hade skickat ut till ledamöterna i KS.
En förklaring till de “luddiga” formuleringarna i avtalet var att man vill undvika att kommunen skulle bli tvungen att upphandla Forums verksamhet… Och för övrigt tyckte nog ordförande Augustsson (S) att i varje fall Brålanda inte alls var bortglömt. Dessutom var det i stort sett bara företag och organisationer i Vänersborgs stad som var medlemmar i Forum Vänersborg.
Den bristande informationen skulle dock åtgärdas. Ordförande Augustsson lyfte med KS godkännande helt enkelt bort ärendet från dagordningen. Ärendet ska avgöras på nästa sammanträde – och då ska KS få en föredragning om Forum Vänersborgs arbete. Det var bra men innebär samtidigt att det inte finns några planer på att ändra skrivningarna i det upprättade avtalet.
En halv miljon till stadskärnan
Det sista extrainsatta ärendet på KS hade rubriken “Beslut om socialt förebyggande och trygghetsskapande åtgärder”. Det var en något missvisande rubrik kan jag tycka. Det handlade om att KS skulle anslå 500 tkr till:
“insatser för attraktivare och tryggare stadskärna.”
Motiveringen till den halva miljonen var:
“Med anledning av Dalbobrons stängning och sämre möjligheter för många att ta sig till centrum, är attraktionsskapande insatser än viktigare. Genom att stärka det kulturella utbudet i centrum och arbeta för ökad trivsel, kan vi bidra till att stärka attraktiviteten för platsen och säkerställa flödet av besökare.”
Ingen sa något, inte heller jag. Ärendet var som sagt extrainsatt och partierna hade inte haft någon möjlighet att diskutera frågan. Ett enigt KS kom därför att stå bakom beslutet.
Men, “den enes död är den andres bröd”… TTELA skrev i veckan att Tempo Frändefors hade ökat försäljningen med 20-30 procent sedan brostängningen.(Se TTELA “Efter brostängningen: Succé för Tempo Frändefors”.) Jag gissar att Cypressen i Brålanda också har haft ett uppsving.
Den dagen Dalbobron blir farbar igen så antar jag att det går åtminstone några hundratusen kronor till Brålanda och Frändefors för att bland annat fortsätta att säkerställa flödet av besökare…
Markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning
Kommunstyrelsen skulle fatta beslut om en revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter. (Se “Imorgon onsdag – KS”.)
Det är ett viktigt och samtidigt mycket komplicerat dokument. Jag ansåg att KS inte hade fått tillräcklig information i ärendet t ex om konsekvenserna för enskilda fastighetsägare. Jag hade därför förberett en reservation i ärendet eftersom jag misstänkte att ingen skulle bry sig om mina argument för en bordläggning, men det sa jag inte.
Mina farhågor besannades emellertid inte på något sätt. Ordförande Augustsson tyckte att det var helt ok med en bordläggning. KS beslutade så och på nästa möte ska ärendet föredras, dvs information ska lämnas, innan beslut.
Arvoden och ersättningar till förtroendevalda
Det blev en lång och stundtals förvirrad diskussion kring ärendet “Revidering av bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda”. Det var nästan så att man trodde, och önskade, ytterligare en bordläggning eller kanske snarare en återremiss.
Ärendet handlade dock inte om höjda arvoden till politiker, som man kanske kunde tro. (Återigen en lite missvisande rubrik, även om det skedde en viss förändring i beräkningen av de förtroendevalda politikernas arvoden.)
Ärendet handlade om ersättning till:
“ledamöter i intressesammansatta organ som inte är förtroendevalda”
Dessa ledamöter ska i fortsättningen ha rätt till sammanträdesarvode och reseersättning. Det kan t ex gälla representanter för pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet. Innan förändringen kan bli verklighet ska dock ärendet beslutas i kommunfullmäktige och sedan i den nämnd som har sådana intressesammansatta råd. Socialnämnden ansvarar t ex för det kommunala pensionärsrådet.
Övrigt
KS ansåg att Tärnanskolan ska få de nödvändiga pengarna för att åtgärda fuktproblematiken. Jag frågade varför BUN ska stå för kostnaderna med en höjning av hyran. (Se “Imorgon onsdag – KS”.) BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) svarade något, som jag uppfattade det, cyniskt:
“Det är detta system vi har.”
Ingen i KS kunde svara på varför fastigheterna Slommehagen 1:28 och 1:10 i Melleruds kommun tillhörde Vänersborg.
Det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster ska utvidgas till att inkludera detaljplaneområdet Grunnebo Södra. Det gäller det blivande industriområdet. Några bostadshus ska också anslutas till det kommunala VA-nätet, men enligt Henrik Harlitz (M) var de berörda fastighetsägarna positiva till detta.
KS hade inga invändningar mot att rivningsförbudet för Holmens gamla kontorsbyggnad tas bort. 
Det är byggnadsnämnden som hade ställt frågan till KS.
Ordförande Augustsson (S) tackade till sist för bra diskussioner – och avslutade sammanträdet. Klockan var då 14.40.
Torget, kulturaxeln och demokratin
Det har under året fattats en del beslut i kommunen om Vänersborgs centrala delar. Tjänstepersoner i kommunen har infört nya regler kring användningen av scenen på gågatukrysset (se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”) och politikerna har antagit nya taxor/avgifter för att använda kommunens mark i centrum (se “Centrum, Fridamäss och avgifter”). Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden, den 27 februari, att riva kioskerna på torget och byggnadsnämnden gav rivningslov redan den 10 juni. (Se “Om torgkioskerna: To be or not to be”.)
Det är många vänersborgare som har reagerat på att flera viktiga beslut har fattats utan att invånarna har fått vara med och påverka. Droppen för Sara Johansson var att kioskerna på torget skulle rivas utan att någon i kommunhuset hade frågat invånarna om deras åsikter. (Se “Om torgkioskerna: To be or not to be”.)
Sara Johansson ordnade ett möte i fredags på biblioteket. Hon hade särskilt bjudit in ledamöter i byggnadsnämnden. Det var flera från nämnden som hade hörsammat inbjudan. Det fanns även andra politiker på plats, bland annat flera ledamöter från kommunstyrelsen och demokrati- och jämställdhetsberedningen. Märkligt nog var inga från Socialdemokraterna eller Centerpartiet närvarande. Det var också ett antal tjänstepersoner med på mötet, t ex förvaltningschefen på miljö- och byggnadsförvaltningen, en utvecklingsledare på kommunstyrelseförvaltningen samt två representanter från kultur- och fritidsförvaltningen. Det var även några “vanliga” invånare närvarande. De skulle ha kunnat vara fler, men å andra sidan hördes de som var där…
Ledamöter från byggnadsnämnden fick frågan om varför de hade gett rivningslov för kioskerna. De förklarade noggrant att nämnden är en myndighetsnämnd som måste följa lagen. Det fanns inget utrymme för tolkningar i det här fallet. Kioskerna hade inget högre kulturhistoriskt värde och det fanns inte heller något rivningsförbud i detaljplanen. Nämnden hade inget val, utan fick ge rivningslov vilket de ville eller ej.
Sara Johansson undrade varför beslutet om kioskerna på torget togs utan att tillfråga invånarna. Vilket alltså var samhällsbyggnadsnämndens beslut (se ovan). Ingen kunde riktigt svara på frågan, men antagligen var det så att kioskerna helt enkelt ansågs vara i vägen för en omdaning av torget. Ett beslut om rivning betraktades säkerligen inte heller som någon stor sak, varken för samhällsbyggnadsnämnden eller invånarna. Nämnden tog möjligtvis för givet att ingen ville bevara kioskerna. Den dåvarande förvaltningschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen sa till TTELA (se “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”) att kioskerna var i behov av renovering och en ombyggnad som det saknades pengar till. Det fanns inte heller någon som var intresserad av att driva verksamhet i kioskerna. (Den tidigare hyresgästen sades upp, se TTELA “Özgür driver kioskerna på torget i Vänersborg – kastas ut”.)
I underlaget till samhällsbyggnadsnämndens beslut om rivning stod det följande om kioskerna:
“Det planerade underhållet för de kommande tio åren är uppskattat till 1 miljon kronor, exklusive eventuella verksamhetsanpassningar. Med tanke på underhållskostnaderna och bristen på intresse från potentiella hyresgäster och köpare, är det ekonomiskt ohållbart att behålla byggnaderna.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen beskrev också några mindre förändringar på torget innan beslut om större omdaningar skulle fattas:
“Rivningen (av kioskerna; min anm) skulle frigöra ytan för att till exempel kunna skapa en provisorisk food court, vilket kan bidra till en mer levande och attraktiv miljö. Möjligheten att sätta upp belysning för att skapa en inbjudande och trevlig atmosfär ska undersökas. Genom 
att använda olika typer av belysning, såsom strålkastare, ljusslingor och dekorativa lampor, kan en varm och välkomnande miljö skapas som lockar både invånare och besökare. Den provisoriska food courten kan erbjuda ett varierat utbud av mat och dryck, vilket bidrar till en dynamisk och social atmosfär.”
Det blev faktiskt inte så mycket prat kring kioskerna på fredagens möte, även om en del ville bevara dem. De flesta var överens om att torget och kulturaxeln borde genomgå stora förändringar. Hur centrum skulle se ut diskuterades i smågrupper och en del förslag fördes fram.
Slutsatsen var dock att kommuninvånarna måste få vara med och bestämma. Diskussionerna kom därför att riktas in mot invånarinflytande. Hur skulle invånarna kunna göra sina röster hörda om hur centrum i allmänhet och Kulturaxeln i synnerhet skulle se ut både i en nära framtid och några år framåt? Särskilt när det ingick i samhällsbyggnadsnämndens beslut om rivning i februari att förvaltningen fick i uppdrag att utreda den framtida utformningen av torget.
Det krävs sannolikt en ny detaljplan för att göra om och göra nytt i kulturaxeln och på torget. Det anser även stadsarkitekten. Han skrev i ett mejl:
“Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”
Den nuvarande detaljplanen för torget (från december 2000) har följande utseende (detaljplanen kan laddas ner här):
Stora ytor på torget är reserverade för parkerings- och busshållplatser…
Detaljplanen för “Huvudnässkoletomten” (Läroverket 1) är från 1959…
Denna detaljplan är helt inaktuell.
Det är ingen tvekan om att det behövs inte bara en utan kanske två nya detaljplaner. Det arbetet skulle kunna påbörjas under nästa år under förutsättning att byggnadsnämnden får en beställning.
Man kan nog ana att en ny detaljplan är den allmänna meningen också i kommunhuset. När de två moderaterna, Tor Wendel och Mikael Karström, 
lämnade in en motion i januari 2024 om att bygga en gradäng vid Huvudnässkolans aula, blev beslutet i kommunfullmäktige i april 2025 att:
“i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras.”
Kommunfullmäktige tog nog för givet att utvecklingen av stadskärnan innebär ett “helhetsgrepp”, dvs en ny detaljplan. Politiker och tjänstepersoner vill antagligen inte göra några förändringar av kulturaxeln förrän planen är klar.
Tankarna på att utveckla centrum har funnits länge. 2010-2011 utlystes en arkitekttävling om hur Vänersborgs stadskärna skulle utformas. Det vinnande bidraget inleddes:
“Kulturaxeln är den oputsade juvel som med sin regelbundenhet och potential kan vara en plattform för ett rikt stadsliv. Den kan förena och sprida en fantastisk kvalité till staden. … I centrum av denna starka länk ligger Vänersborgs stolta torg…”
Det finns alltså idéer och många på kommunen, både politiker och tjänstepersoner, har ägnat stor tankemöda de senaste åren på hur centrum ska utvecklas och gestaltas. Jag tror också att arkitekttävlingens bidrag lever kvar i minnet hos många. (Det går att ladda ner den vinnande bidraget här.) Nästa år ska dessutom en person anställas på halvtid som “centrumutvecklare”. Det kanske kan få fart på arbetet med stadens centrum.
Det finns goda förutsättningar för att kommunen bestämmer sig för att ha en bred dialog med allmänheten, och andra, i processen kring utformningen av centrum, och detaljplanens utseende. Om inte får Vänsterpartiet yrka på att en invånardialog ska genomföras…
Det stora hindret för en utveckling av centrum är nog inte viljan eller bristande demokrati, det är snarare pengarna…
==
Inlägg om Vänersborgs centrum:
- ”Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 20 augusti 2025
- ”Om torgkioskerna: To be or not to be” – 29 augusti 2025
- ”Centrum, Fridamäss och avgifter” – 31 augusti 2025
- ”Torget, kulturaxeln och demokratin” – 2 september 2025
Centrum, Fridamäss och avgifter
Det var ovanligt många vänersborgare ute på stan i lördags. Det var Fridamäss och flera arrangemang återfanns i centrum. Det var allt från modevisning och visning av brandbilar till bakluckeloppis och Scensommarfest på Fisketorget. Det var en tillströmning och ansamling av människor i centrum som alla önskar att det alltid skulle vara. Men som det alltför sällan är…
Centrum i Vänersborg har blivit lite av en het potatis. Det hördes många upprörda röster på Facebook när meddelandet nådde invånarna att från och med nu ska det vara i stort sett tyst från scenen på gågatukrysset. I de nya anvisningarna står det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Vilket förvaltningen senast dessutom tolkade som att (se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”) scenen endast får användas:
“för kommunens kulturarrangemang”
På Fridamäss igår var det inte särskilt högljutt, tyckte jag, men kanske de boende i centrum hade en annorlunda uppfattning. Det var inte heller Vänersborgs kommun som arrangerade modevisningarna på scenen. Och inte heller kan man väl räkna en modevisning till kulturarrangemang? Nä, det torde finnas ett behov av tydligare regler kring vad som gäller och en bättre konkretisering av vad kommunens nya anvisning om scenen innebär.
Det är få vänersborgare som förstår kommunens nya policy. Alla säger sig vilja ha fler människor i centrum, men att då införa restriktioner för scenen har naturligtvis motsatt effekt. Det ska dock sägas att det däremot är helt ok att föra både väsen och ta marken direkt framför scenen i anspråk, t ex för valtal, gatumusikanter, lotteriförsäljning och protester mot Israels folkmord i Gaza. Det bestämmer polisen. Det är dessutom gratis att vara på denna del av Edsgatan. 
Kommunen tar inget betalt. På gågatan och i gågatukrysset är det alltså fritt fram att utan betalning sätta upp bord, marknadsstånd och annat. Så betalar t ex Vänersborgs HC inget när klubben regelbundet står och säljer billotter. Och det beror inte på att försäljningen numera omges av lägre ljudvolym än tidigare…
Längre ner på Edsgatan, mellan torget och Plantaget, var det väldigt många människor igår. De besökte bakluckeloppisen, ett arrangemang som återfinns varje lördag förmiddag. Det är dock färre säljare och besökare än förr om åren. 
Det är Vänersborgs FK (VFK) som arrangerar och organiserar bakluckeloppisen. Säljarna betalar en summa till VFK för att få en plats. VFK sköter tilldelning av platser, insamling av pengar, kontroll av vad som säljs (ex alkohol ej tillåtet) och grovstädning. Det är emellertid inte gratis för VFK. Det har det varit tidigare. Klubben har fått ta denna del av Edsgatan i anspråk gratis. Sedan förra året betalar emellertid VFK en summa pengar till kommunen. I år är avgiften höjd till 5.000 kr om året. Det är ingen jättesumma, men en tämligen stor andel av de intäkter klubben får på verksamheten.
VFK:s inkomster går oavkortat till verksamheten, till fotbollen. Det är precis som VHC:s billotteri. Intäkterna går till ungdomsverksamheten. Skillnaden i kommunens “policy” är alltså att på gågatukrysset står VHC gratis, mellan Kungsgatan och Drottninggatan kostar det pengar.
Det är inte helt enkelt att förstå hur kommunen resonerar kring avgifterna. Men så tänkte jag att antagligen var jag medskyldig till dessa regler kring avgifter. 
Jag drog mig till minnes att kommunfullmäktige fattade beslut den 18 juni om “Taxor för upplåtelse av offentlig plats”. De nya taxorna skulle för övrigt börja gälla från den 1 augusti, i år alltså.
I underlaget till kommunfullmäktige stod det att skälen till ändringen av taxorna var:
“Taxan för oktobermarknaden behöver ändras. Det är meningen att marknaden ska vara självfinansierad av taxan och inte gå minus vilket den gör idag.”
Det beslutade dokumentet handlar dock om mer än Oktobermarknaden. Det står bland annat i dokumentet att en matvagn/foodtruck får betala en avgift till kommunen på 20.000 kr per år eller 2.000 kr per månad, kaffevagn/glassvagn/korvstånd betalar hälften. 
Serveringstält över 15 kvm kostar 1.500 kr per dag. Och så kommer man till avgiften för att ha loppmarknad. Avgiften för en loppmarknad är 200 kr per dag. (200 kr per dag multiplicerat med 50 veckor är 10.000 kr.)
Ovanstående exempel på avgifter är tagna från avsnittet “Försäljningsändamål”. Det definieras, i varje fall av mig, som att någon privatperson eller företag tjänar pengar på verksamheten att sälja något.
I dokumentet “Taxor för upplåtelse av offentlig plats” följer sedan avsnittet “Annat kommersiellt ändamål”. Avsnittet handlar om reklampelare, evenemang som t ex tivoli och cirkus men också “Andra kommersiella arrangemang”. 
Det står exempelvis att arrangemang upp till 2.000 kvm kostar 1.000 kronor per dag och arrangemang över 10.000 kvm 2.000 kronor.
Jag vet inte riktigt vad som är skillnaden mellan “Försäljningsändamål” och “Andra kommersiella arrangemang”, men efter “Andra kommersiella arrangemang” står det:
“För kommersiella arrangemang ordnade av skolklass, ideell förening/organisation eller liknande uttas hälften av ovan nämnda taxor.”
Det är inte helt lätt att tolka “ovan nämnda taxor”. Betyder det alla taxor i hela dokumentet eller bara taxorna under rubriken “Andra kommersiella arrangemang”?
Det står vidare:
“Arrangemang upp till 500 m² som ordnas av skolklass, ideell förening/organisation eller liknande är taxefria.”
VFK:s loppmarknad torde alltså vara över 500 kvm och eftersom VFK är en ideell förening betalar klubben bara hälften, dvs 5.000 kr om året.
Det var det av kommunfullmäktige beslutade dokumentet “Taxor för upplåtelse av offentlig plats”. Det finns också en lag som är aktuell i sammanhanget och som det hänvisas till i beslutsunderlaget till fullmäktige.
I Ordningslagen slås det fast att kommunen har möjlighet att ta ut avgift för upplåtelser av offentlig plats. Det regleras i sin tur av avgiftslagen (Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.):
“Om tillstånd enligt 3 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen.”
Enligt lagen om avgifter gäller inte självkostnadsprincipen utan det handlar om ett belopp som:
“kan anses skäligt.”
Det kan också konstateras att kommunen inte måste ta ut några avgifter.
Det finns flera frågetecken kring taxorna och reglerna som gäller i centrum. Jag borde kunna räta ut alla frågetecken eftersom jag har varit med och i kommunfullmäktige sagt ja till “Taxor för upplåtelse av offentlig plats”. Men jag kan inte det. Nu i efterhand ser jag att taxorna kanske avhåller människor från att ordna olika arrangemang i centrum. Och det är ju helt fel tänkt. Naturligtvis måste kommunen ta ut avgifter som ersätter kommunen för det merarbete och extra kostnader som ett arrangemang medför. I varje fall till viss del. Men det måste vägas mot att locka människor och arrangemang till centrum.
Det finns emellertid ingenstans i kommunfullmäktiges beslut om att skillnader ska göras på avgifter på gågatan jämfört med andra delar av Edsgatan…
I budgeten för 2026 beslutade kommunfullmäktige att utöka kommunstyrelsens budgetram med 450.000 kr till tjänst för utveckling av stadskärnan. Kanske kan en “centrumutvecklare” ta tag i bland annat avgiftsfrågan.
Det är en uppgift som är viktig i en diskussion, och förhoppningsvis invånardialog, om hur vi vill ha det i hela Vänersborg centrum – inte bara på Edsgatan utan på torget, Plantaget och tomten vid fd Huvudnässkolan.
I fredags var det ett möte om kioskerna på torget och framtiden för kulturaxeln och centrum. (Se “Om torgkioskerna: To be or not to be”.)
Det mötet återkommer jag till i inlägget ”Torget, kulturaxeln och demokratin”.
==
Inlägg om Vänersborgs centrum:
- ”Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 20 augusti 2025
- ”Om torgkioskerna: To be or not to be” – 29 augusti 2025
- ”Centrum, Fridamäss och avgifter” – 31 augusti 2025
- ”Torget, kulturaxeln och demokratin” – 2 september 2025
Om torgkioskerna: To be or not to be
I centrum av staden Vänersborg har kioskerna på torget stått i centrum. Så skulle man kunna uttrycka det lite vitsigt. De två kioskerna har stått på sina platser sedan urminnes tider och det finns väl knappast en enda vänersborgare som inte har köpt en korv eller en glass i någon av kioskerna. Och turister har förvånats över att det finns två kiosker så nära varandra och med samma utbud.
Nu är det tänkt att traditionen ska brytas och stadsbilden förändras. Kommunen har beslutat att jämna kioskerna med marken. Kommuninvånarna har delade uppfattningar, ska kioskerna stå kvar eller ska de rivas? Sara Johansson vill ha dem kvar och reagerar dessutom på att kommunen inte har rådfrågat vänersborgarna innan rivningsbeslutet fattades. Ikväll har hon kallat till möte kl 17.30 i biblioteket.
Det har varit en längre process kring torgkioskernas vara eller inte vara. TTELA har i flera artiklar följt utvecklingen de senaste två åren.
Redan i oktober 2023 skrev TTELA en artikel om kioskerna. (Se TTELA 20/10 2023 “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”.)
TTELA skrev:
“De båda byggnaderna på Torget i Vänersborg är utrymda och igenbommade efter att kommunen sagt upp avtalet med den som drev gatuköken.”
Så var det. Avtalen sades upp, men kommunen hade ingen som stod beredd att ta över någon av kioskerna och driva verksamheten vidare.
TTELA följde upp artikeln några dagar senare med att fråga några vänersborgare vad de ville se på torget. Det var ju ganska tråkigt att det inte längre gick att få sig en mosbricka på Göstas korv eller på Grill-Ivar. Eller den mer moderna snabbmaten, hamburgare. Hamburgare hade vänersborgarna aldrig hört talas om på 60-talet när kioskerna uppfördes, mer än möjligtvis skymtat i någon amerikansk film. (Se TTELA 23/10 2023 “Vänersborgarnas röster: ‘Det vill vi se på Torget’”.)
Anledningen till TTELA:s artikel var att kommunen sökte någon eller några som var intresserade av att driva verksamhet i en eller båda kioskerna. Intresset visade sig dock mycket svalt, och ointresset har stått sig ända tills idag.
TTELA publicerade ytterligare några artiklar efter årsskiftet. Den första artikeln var särskilt intressant. Den redogjorde för kioskernas historia. (Se TTELA 17/2 2024 “Kioskerna – en del av vänersborgarnas liv i årtionden”.)
“Vid årsskiftet 1965/1966 stod kioskerna klara, och under våren 1966 rapporterade ELA att bygget blev dyrare än beräknat.”
Jag minns det som igår. Ja, egentligen inte riktigt. Det var väl inte förrän sent på hösten 1968 som jag gjorde min “vuxendebut” på torget tillsammans med kompisen Göran. Efter det blev kioskerna en central punkt i livet ett antal år framåt. I TTELA:s artikel sa en vänersborgare:
“Jo, jag har väl varit där en del om nätterna och ätit korv.”
Och så var det, det var en korv med mos som gällde. Mosbrickan var obligatorisk, särskilt i början av 70-talet. Då var det dans i parken på torsdagar och på småtimmarna ringlade köerna långa på torget…
Jag tror inte att det var några av gästerna som i köerna stod och funderade på om kioskerna var snygga eller inte, om de var att betrakta som historiska kulturminnen eller inte. Det enda av betydelse var att de tillhandahöll varm korv.
Diskussionen om vad som borde göras på torget blev allt intensivare. Det såg som sagt mörkt ut, det tillhandahölls ju varken korv eller glass. Och om ingen ville hyra kioskerna, skulle det då vara så här i framtiden också?
TTELA piskade upp stämningarna. Tidningen tog kontakt med den välkände arkitekturkritikern Mark Isitt. (Se TTELA 17/2 2024 “Vänersborgs stadsarkitekt om kioskerna: ‘De ser förjävliga ut’”.)
“Nej, fan, riv dem. De gör ju ingenting annat än att förfula.”
Sa Isitt till TTELA. Och fick medhåll av stadsarkitekt Martin Staude:
“de ser förjävliga ut”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) höll inte med:
“De pryder sin plats, skulle jag säga. I mitt liv har de alltid funnits på Torget, så de är en naturlig del.”
Sedan vet jag inte om TTELA uppfattade Jonasson rätt när TTELA skrev:
“enligt Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) är det inte aktuellt att riva kioskerna.”
Bara 10 dagar senare, den 27 februari, fattade nämligen samhällsbyggnadsnämnden ett enigt beslut om att riva kioskerna:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att riva båda kioskerna på huvudnäs 2:14 och uppdrar åt förvaltningen att ansöka om rivningslov.”
Naturligtvis berättade TTELA om beslutet, dock utan att intervjua ordförande Jonasson (S), som enligt TTELA skulle ha gjort en total omsvängning på några dagar. Inte heller någon annan politiker i nämnden intervjuades. (Se TTELA 18/3 2025 “Kioskerna på Torget i Vänersborg kan komma att rivas”.)
Beslutet motiverades med att det inte fanns någon som ville hyra kioskerna och att ha dem kvar tomställda skulle enligt förvaltningen kosta 1 milj kr de kommande 10 åren. Så trots att kioskerna på torget hade ett kulturhistoriskt värde och skulle behandlas varsamt vid ombyggnad och underhåll så skulle de rivas. Det innebar följaktligen att samhällsbyggnadsnämnden skulle vända sig till byggnadsnämnden för att begära rivningslov.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade också att:
”uppdra åt förvaltningen att utreda framtida utformning av området där kioskerna är placerade på torget.”
Hos nämnden fanns tydligen tankarna på torgkiosker kvar. I underlaget slogs det för övrigt fast att kioskerna hade ett kulturhistoriskt värde
Ärendet behandlades ovanligt snabbt. Redan den 10 juni fattade byggnadsnämnden ett enhälligt beslut:
“Byggnadsnämnden ger rivningslov.”
Som skäl för beslutet angavs att det inte fanns något rivningsförbud i detaljplanen och att kioskbyggnaderna inte hade några höga kulturhistoriska värden som borde bevaras. TTELA skrev (se TTELA 19/6 “Torgkioskerna i Vänersborg ska rivas – borta redan till hösten”):
“Rivningsjobbet – som väntas kosta mellan 1,5 och 2 miljoner kronor – ligger redan ute för upphandling.“
Planen är att rivningen ska komma igång i september och vara klar i mitten av oktober, innan Oktobermarknaden.
Sara Johansson överklagade beslutet till Länsstyrelsen och yrkade att det upphävdes. Hon anförde att byggnaderna hade berikat generationer och att designen av mexitegel skapade ett unikt karaktärsdrag som måste bevaras varsamt. Johansson kritiserade också kommunen för att den inte hade involverat och engagerat medborgarna. (Se TTELA 15/7 “Sara kämpar för att bevara kioskerna på torget”.)
Den 22 juli fattade Länsstyrelsen beslut:
“Länsstyrelsen avvisar överklagandet”
Länsstyrelsen motiverade beslutet:
“Det är kommunen som vid lovgivning bevakar de allmänna intressena. Varken i plan- och bygglagen eller i dess förarbeten finns något uttalat skyddssyfte för grannars intressen som skulle kunna ge dem rätt att överklaga i detta fall, se RÅ 1993 ref 14. Klaganden har därför inte rätt att överklaga rivningslovet. Överklagandet ska därför avvisas.”
Hela rasket, båda torgkioskerna, ska alltså rivas. Planen är att det ska skapas en provisorisk food court med ett varierat utbud av mat och dryck. Den skulle kunna bidra till en mer levande och attraktiv miljö, vilket bidrar till en dynamisk och social atmosfär. Det skriver samhällsbyggnadsförvaltningen.
Det är nog allt som kan hända de närmaste åren på torget. Kanske kan belysning bli annorlunda, lampor sättas upp, en del bänkar, bord och blommor placeras ut. Men dels saknas pengar och dels lär det behövas en ny detaljplan. Stadsarkitekt Staude skriver:
”Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”
Min åsikt om kioskerna?
I ELA stod det i en bildtext 1962 till ett foto på fyra av de mindre, mobila kiosker som då fanns på torget (se TTELA 17/2 2024 “Kioskerna – en del av vänersborgarnas liv i årtionden”):
“Även om de olika kioskerna i och för sig kan vara ganska tilltalande så förskönar de sannerligen inte Vänersborgs torg. Men det lär bli en ändring till det bättre vad det lider.”
Jag tycker att det stämmer bra även för 2025.
Ikväll var det alltså ett möte om kioskerna på torget.
==
Inlägg om Vänersborgs centrum:
- ”Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 20 augusti 2025
- ”Om torgkioskerna: To be or not to be” – 29 augusti 2025
- ”Centrum, Fridamäss och avgifter” – 31 augusti 2025
- ”Torget, kulturaxeln och demokratin” – 2 september 2025
Tystnad ska råda på gågatuscenen
På Oktobermarknaden 2014 invigdes scenen vid gågatukrysset i Vänersborgs centrum. Det var strax efter valet och kommunfullmäktige hade inte hunnit välja någon ordförande. 
Det innebar att fullmäktiges ålderspresident, dvs den ledamot som hade suttit längst i fullmäktige, tillfälligtvis fick vara ordförande.
Kommunfullmäktiges ålderspresident var, och är fortfarande, Lutz Rininsland (V) och det var han som fick det ärofyllda uppdraget att inviga scenen. På ögonblicksbilden ser man hur Rininsland precis har klippt av det blågula bandet, som sakta singlar ner mot scengolvet.
Scenen vid gågatukrysset har sedan invigningen 2014 varit en viktig samlingsplats i Vänersborgs centrum. Otaliga äro de som har stått på scenen och spelat, sjungit, deklamerat dikter, visat kläder, blivit utfrågade och intervjuade. Politiker har diskuterat inför val, fått frågor och skäll av allmänheten och partierna har hållit tal och gjort propaganda. 
Folkrörelser och solidaritetsgrupper har hållit appeller och manat till handling och solidaritet. Det har hållits mer eller mindre formella tal om Vänersborg, personer som har utmärkt sig har presenterats, diplom och medaljer har delats ut och vinnarna i påskparaderna har kallats upp till scenen och visat upp sig och sina utstyrslar inför publiken.
Och säg den vänersborgare som inte har varit närvarande vid gågatukrysset och scenen när Bo Tallbo har dragit vinnarna i hockeyklubbens berömda billotteri.
Det är slut med det nu.
Den 21 mars i år antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har alltså inte varit några politiker med i beslutet och enligt uppgift har anvisningarna inte heller diskuterats av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.
I de nya anvisningarna står det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Restriktionerna handlar inte om säkerhetsfrågor, vilket skulle kunna vara fallet i dessa tider med risk för terrorattentat etc. Motiveringen till de förändrade reglerna är enbart ljudvolymen. En tjänsteperson på förvaltningen utvecklar:
“Orsak till förändringen är en samlad bedömning utifrån inkomna synpunkter under en längre tid som har att göra med ljud i omedelbar närhet till bostäder och handel.”
För mig låter det ganska fantastiskt. Personer flyttar in till stadskärnan i Vänersborg och klagar på att det är för högt ljud från scenen vid gågatukrysset. Affärsinnehavare störs av att människor och eventuella kunder är alltför högljudda… Är det inte meningen att det ska finnas mycket folk i centrum, är det inte det vi alla vill och förväntar oss?
Men tyvärr. Det är inte särskilt ofta som det är mycket folk i centrum. Och det är väl i ärlighetens namn på det viset att scenen i stort sett alltid används under dagtid och särskilt under 2-3 timmar på lördag förmiddagar. Är det verkligen störande för affärsinnehavare och boende? Är det skäl för sådana här regler?
Det framgår inte heller av anvisningarna vad som menas med högt ljud. Hur många decibel i en stadskärna är för högt? Det torde om inte annat vara mycket subjektivt. Personer störs av olika ljud. Är det musik man gillar eller hatar? Är det ett budskap man sympatiserar med eller inte? Är det ett parti som man röstar på eller inte?
Det känns oerhört märkligt att anvisningen föreskriver att ljudvolymen ska vara låg utan att definiera vad “låg” är – och vem avgör då om ljudvolymen är för hög och har en störande effekt…
Det ska dock inte bli helt tomt på scenen i framtiden. I anvisningarna står det att scenen i fortsättningen får bokas för “kulturarrangemang och uppträden” (med låg ljudvolym). Även här saknas definitioner. Vad är “kulturarrangemang och uppträden” rent konkret? Det är ingen hemlighet att olika partier har olika uppfattningar om vad kultur är. Sverigedemokraterna har, i varje fall nationellt, en avvikande uppfattning. Vad gäller i Vänersborg?
Det tycks som om kommunen också brottas med denna fråga. Vid en fråga till förvaltningen så fick jag svaret:
“Sedan i våras har gågatuscenen fått ett ändrat användningsområde som numera endast upplåts (kan bokas) för kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
“Kulturarrangemang och uppträden” innebär alltså enligt svaret verksamheter arrangerade av kommunen. Det innebär att musikskolans yngre åldrar kan spela låten “Köttbullar med lingon” på scenen. Om de inte spelar för högt. Men att socialdemokraterna inte skulle få sjunga Internationalen. Även om de sjunger tyst. Fast det finns en gardering med i svaret – “i huvudsak”. Det kan alltså finnas undantag. Vilka? Kan kommunstyrelsens ordförande sjunga “Arbetets söner”?
När tillstånd söktes för att använda scenen vid en manifestation för Gazas folk blev det avslag. Motiveringen från kommunen var då:
“Vänersborgs kommun, gatuenheten, avstyrker ansökan att använda kommunens Scen då denna endast används för kommunens kulturarrangemang.”
Denna gång var definitionen strikt – endast “kommunens kulturarrangemang”. Det finns inga undantag. Det var alltså en tredje definition…
Det hör till saken att manifestationen, precis som det mesta, fick, och får, använda gågatukrysset, dvs själva marken. Där får partier, musikgrupper och andra rigga upp högtalare och mikrofoner, men alltså inte på scenen. Jag vet inte om den här ordningen minskar ljudnivån för boende och affärsinnehavare.
Den 21 mars i år beslutades alltså “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun” av förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. En anvisning ska specificera sådant som inte uttryckligen står i en riktlinje. (Se bild.)
Bilden är hämtad från “Riktlinjer för styrande dokument” utgiven av Vänersborgs kommun. I denna riktlinje står det:
“En riktlinje anger ramarna för det handlingsutrymme som finns i en viss fråga. Riktlinjer lämnar även ett visst utrymme för verksamheten att utforma detaljerna i arbetet, men skapar en gemensam norm och visar hur arbetet ska utföras.”
Det ska noteras att riktlinjer beslutas av politiker.
En anvisning beskriver mer praktiskt hur riktlinjen ska följas i vardagen. Den är mer detaljerad och konkret än en riktlinje, men den ska inte gå emot riktlinjen eller utvidga dess innehåll på ett sätt som förändrar grundprinciperna.
“Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”, som jag har skrivit om här, utgår från “Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats”. Denna riktlinje är antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 19 april 2022. I denna riktlinje nämns överhuvudtaget inte scenen vid gågatukrysset…
Som jag ser det så reglerar anvisningen något som ligger utanför riktlinjen. Det är enligt min mening problematiskt. Anvisningen överskrider helt enkelt sitt mandat. Något dokument måste ändras, endera anvisningen eller också riktlinjen. Och tills dess bör inte anvisningen gälla…
Vi får se hur det går med de “formella” dokumenten. Under tiden kommer det att mestadels vara tyst från scenen vid gågatukrysset. Däremot kommer det alltså att låta som vanligt på gatorna och marken runt scenen. Men vem vet, blir det för högljutt i krysset kanske boende och
affärsinnehavare återkommer med fler klagomål. Och då är det inte omöjligt att kommunen inte tillåter det heller utan kommer med fler inskränkningar.
Det kanske bara blir fiskmåsarna som kommer att höras i stadskärnan – och de håller definitivt inte en låg ljudvolym…
PS. Det lär ha inkommit ett medborgarförslag om scenen. Det har jag dock inte läst och just nu kommer jag inte in i kommunens diarium.
==
Inlägg om Vänersborgs centrum:
- ”Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 20 augusti 2025
- ”Om torgkioskerna: To be or not to be” – 29 augusti 2025
- ”Centrum, Fridamäss och avgifter” – 31 augusti 2025
- ”Torget, kulturaxeln och demokratin” – 2 september 2025
Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)
På kommunens Facebook-sida publicerades igår fredag en nyhet:
“Ett av Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, har en lång och spännande historia bakom sig. Huset har också stått tomt i några år, men i veckan skrevs avtal med en hyresgäst som kommer att bedriva näringsverksamhet i byggnaden.”
Nyheten följdes upp på kommunens webbplats (se “Sellbergska huset är nu uthyrt”). Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beskriver vad som har hänt:
“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”
Vägen till uthyrningen av “Sellbergska” (fd “dockmuseet”) har dock varit lång och krokig. Det har inte alls gått så enkelt och smärtfritt som kommunen ger sken av. Det kan man läsa mer om i ett blogginlägg som jag skrev efter att försäljning eller uthyrning diskuterades i kommunstyrelsen den 2 april – se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”. Där kan man även läsa mer om Daghälls planer med huset och fastigheten.
Men nu de senaste veckorna har det gått snabbt. Kommunen har faktiskt imponerat. Hanteringen visar att vill tjänstepersoner och politiker ha något gjort, som de tror på, så finns det en “högre växel”, även i Vänersborg… Samhällsbyggnadsutskottet fattade beslut om uthyrning den 24 juni och den 26 juni var avtalet påskrivet.
I sammanfattningen av ärendet i samhällsbyggnadsutskottet står det:
“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”
Patrique Daghäll är en känd konst- och kulturprofil i Vänersborg. Han har arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.
På kommunens webbsida utvecklar kommunens näringslivschef Jill Stor uthyrningen:
“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”
Jag håller med näringslivschefen. Det blir kanon att Patrique Daghäll får hyra Sellbergska huset. Det är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer.
Uthyrningen av Sellbergska huset till Patrique Daghäll kommer definitivt att bidra till, som Ann-Marie Jonasson påpekar, ett levande centrum.
PS. Det går att läsa mer om om Sellbergska huset i TTELA, se “Äldsta träbyggnaden i Vänersborg kan komma att hyras ut” eller höra museichef Peter Johansson berätta om huset.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer