Arkiv
Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder
Den 19 september 2024 fanns det ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens dagordning som hade rubriken ”Fastighetsbildande åtgärder Sikhall”. Det var ett historiskt ärende – och det blev också ett historiskt beslut.
Beslutet hade följande lydelse:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Beslutet innebär att Magnus Larsson efter 17 år får köpa tillbaka delar av den mark i Sikhall som Vänersborgs kommun orättmätigt och orättfärdigt förköpte/exproprierade 2007. Kommunen tilltvingade sig då stora och samtidigt de mest attraktiva delarna av Larssons nyförvärvade fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
I tisdags var sista dagen för överklagande av beslutet och enligt kommunen och Förvaltningsrätten i Göteborg har det inte inkommit några överklaganden. Det innebär att samhällsbyggnadsnämndens beslut nu har vunnit laga kraft och att parterna kan underteckna avtalet/överenskommelsen om fastighetsreglering i Sikhall.
Det betyder att en punkt är satt för de diskussioner och den turbulens som en längre tid har pågått kring de fastighetsrättsliga frågorna. Nu är det dags att blicka framåt – mot en ordentlig utveckling av Sikhallsområdet. Fastighetsregleringarna är nämligen en nödvändig åtgärd för att Larsson ska kunna göra verklighet av sina planer och visioner. En annan nödvändig del är att utarbeta och färdigställa den detaljplan för området som byggnadsnämnden fattade beslut om att upprätta den 19 maj 2015. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Men med de fastighetsrättsliga regleringarna på plats kan Magnus Larsson ändå börja utveckla Sikhall.
Det var som sagt ett historiskt beslut av samhällsbyggnadsnämnden, men det var inte enhälligt. Socialdemokraterna och Centerpartiet, som har varit motståndare till allt som Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall har velat åstadkomma i området, gjorde motstånd in i det sista. I den avgörande voteringen röstade S+C mot avtalet, och fick även med sig sin styrande allianspartner Kristdemokraterna. Och det är synnerligen beklämmande. S+C har sedan Magnus Larsson köpte fastigheterna i Sikhall 2005 gjort allt för att försvåra och omöjliggöra för honom.
Och man kan tycka att det borde vara nog nu, särskilt när alla kommuninvånare kan se, eller inte se, vad kommunen har gjort i Sikhall. Det är bara att göra ett besök på toaletterna i området just nu, eller ta en titt på den igenvuxna badstranden. Och jämföra med t ex det arbete och de pengar som Larsson har lagt ner på att renovera Sikhalls magasin.
Nä, Socialdemokraterna och Centerpartiet ger sig inte och de tre styrande partierna röstade på följande förslag från ordförande Ann-Marie Jonasson (S):
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt kommunfullmäktiges beslut 20230517 § 72 se bifogat protokoll.”
Det är ett helt oförståeligt förslag som egentligen bara antyder att oppositionspartierna bryter mot fullmäktiges beslut och därmed lagen. Det håller de tydligen fast vid trots att nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade det tidigare beslutet i nämnden med en liknande motivering (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”) – och domstolen avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
De styrande partierna hade enligt uppgift mycket svårt att förklara vad de egentligen yrkade på medan oppositionspartierna bestämt hävdade att det var de som
faktiskt följde kommunfullmäktiges beslut. (Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att läsa kommunfullmäktiges inriktningsbeslut från den 19 maj 2023 – se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens överenskommelse med Magnus Larsson godkändes med röstsiffrorna 6-5. (Se bild.)
De fastighetsbildande åtgärder som nu ska genomföras i Sikhall är följande för Sikhallsviken, dvs vid Sikhallsbadet:
Fastigheten Sikhall 1:6 ägs av Magnus Larsson och nu får Larsson köpa en del av kommunens fastighet, se området ”Till Sikhall 1:6”.
I Sikhalls småbåtshamn regleras fastigheterna på följande sätt:
Magnus Larsson får köpa tillbaka samma mark som han köpte 2005… Nästan, kommunen behåller större delen av grusplanen. Fastigheten Sikhall 1:22 ägs av Vänersborgs Segelsällskap.
Det ska tilläggas att överenskommelsen också innehåller tre avtalsservitut. (Servitut är en rätt för en fastighet att använda någon annans fastighet.) Servituten slår sammanfattningsvis fast allmänhetens och Segelsällskapets tillträde och tillgång till öppet vatten. Segelsällskapet får också möjlighet att bygga ut sin brygga.
Igår onsdag fattades viktiga beslut i kommunfullmäktige för Brålandabygden. Överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson är lika viktig för Sikhall. Förutsättningarna för att verkligen utveckla södra Dalsland är på plats. Nu gäller det att politikerna också visar handlingskraft och fullföljer och underlättar för att målsättningarna ska genomföras. För Sikhalls del innebär det att arbetet med detaljplanen slutförs så snabbt som möjligt.
Rekordmycket bajsvatten
Det poppade upp en notis i min mobiltelefon:
“Rekordmycket bajsvatten släpps ut från reningsverken”
Det var ett inslag från P4 Jämtland. Det var lite överraskande, det är ju inte ofta man får nyhetstips från Jämtland. Men det har hänt. Och rubriken lät ju spännande…
Jag trodde först att radioinslaget handlade om Åre kommun. Åre har figurerat i media de senaste 5-6 åren på grund av de utsläpp som skett av orenat avloppsvatten, dvs bräddning. Och visst, P4 Jämtland hade ett färskt inslag om att Åre hade bräddat i ett vattenskyddsområde (Se “Åre erkänner: Släppte ut bajsvatten i vattenskyddsområde”.)
Men denna gång handlade radioinslaget om en annan jämtländsk kommun. P4 Jämtlands reporter Fredrik Vestberg intervjuade VA-chefen Helen Löfgren på Strömsunds kommun i norra Jämtland. Löfgren berättade att kommunens ledningsnät inte klarade av “topparna” vid t ex snösmältning och störtskurar.
I inslaget intervjuade Vestberg även strateg Erik Karlsson på branschföreningen Svenskt Vatten. Karlsson konstaterade att utsläppen ökar i landet och att det får konsekvenser. Det bräddas nämligen nästan alltid i vattendrag. Till skillnad från enskilda avlopp skulle jag vilja tillägga.
Fredrik Vestberg talade i inslaget om en ny rapport från Svensk Vatten. Jag skrev till honom och han skickade mig länken till rapporten “Resultatrapport för VASS Drift 2023”. (Den kan laddas ner här.)
Resultatrapporten är en nationell sammanställning av basfakta och driftresultat från år 2023 av vattenförbrukning, läckage och vattenförluster mm. Det handlar om både dricks- och avloppsvatten.
Och bräddningar…
Rapporten bygger på svar från 231 kommuner, vilket motsvarar 94 procent av Sveriges befolkning. (Sedan har samtliga nyckeltal som redovisas i rapporten extrapolerats att gälla för hela landet utifrån de kommuner som besvarat undersökningen.)
Det släpptes ut stora mängder avloppsvatten förra året. Man ska dock komma ihåg att VA-systemen kan vara konstruerade så att avloppsvattenflödet i varierande grad också inkluderar dagvatten (främst i områden med kombinerade ledningsnät) och så kallat tillskottsvatten. Det sistnämnda består i huvudsak av inläckande grundvatten och dricksvatten som läckt ut från vattenledningarna samt dränvatten (=vatten i marken som avleds genom dränering) från husgrunder.
Mängden obehandlat avloppsvatten som bräddades från ledningsnät eller avloppsreningsverk förra året i Sverige var 30.630.623 kbm (kubikmeter). Det är detsamma som 30.630.623.000 liter, alltså 30 miljarder 630 miljoner 623 tusen liter… Det var mer än det dubbla i jämförelse med ett “normalår” och den största mängd som släppts ut under de senaste 10 åren.
Det handlar alltså om utsläpp som huvudsakligen hamnar i vattendrag. I Vänersborgs fall bräddas det orenade avloppsvattnet ut i Vänern vid Göta älvs utlopp och i Frändeforsån som mynnar i Vänern… Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg bräddade förra året 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter). Det beräknas dessutom att det bräddades sammanlagt 590 kubikmeter, dvs 590.000 liter, från pumpstationerna i ledningsnätet. I Brålanda bräddades det 2.408 kbm (2.408.000 liter) och 32.020 kbm på ledningsnät och pumpstationer. (Se “VA och utsläppen 2023”.)
Den största delen av Sveriges befolkning är anslutna till kommunala VA-system. Procentuellt håller sig andelen anslutna på samma nivå, knappt 90 procent, både för dricksvatten och spillvatten. Drygt 10 procent av befolkningen har således enskilda VA-lösningar.
Det är ofattbart att kommuner i Sverige, som t ex Vänersborgs kommun, genom åren har “jagat” enskilda avloppslösningar (se t ex “Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus”) och tvångsanslutit fastighetsägare till det kommunala VA-nätet. Det är uppenbarligen inte de enskilda avloppen som är boven när det gäller förorenade sjöar och vattendrag i landet. Och värre blir det för de kommunala VA-systemen i takt med klimatförändringarna och den ökade mängden nederbörd.
För övrigt innehåller rapporten “Resultatrapport för VASS Drift 2023” (kan alltså laddas ner här) en mängd nyckeltal. Eftersom vi diskuterade förväntade resultat, nyckeltal etc i barn- och utbildningsnämnden i måndags noterar jag att det finns några intressanta sådana för Kretslopp och Vatten (i samhällsbyggnadsnämnden). Ett nyckeltal i rapporten är den totala dricksvattenförbrukningen per person och dygn. Två andra handlar om personal. Det är antalet anställda inom drift och underhåll i förhållande till ledningsnätets längd och antal anställda inom ledning, utredning, planering och beställarfunktioner i förhållande till antalet servisanslutningar, dvs antal kunder.
Det skulle kunna vara intressant att jämföra sådana nyckeltal med andra kommuner.
Det fanns flera intressanta inslag om avlopp och bräddningar på P4 Jämtland och resultatrapporten är också värd att åtminstone ögna igenom.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
Toaletterna på Sikhall
Den 8 oktober infördes en insändare på TTELA:s hemsida. Några dagar senare fanns den i papperstidningen. Insändare hade rubriken “Offentliga toan var låst i fina Sikhall – varför?”.
Signaturen “Lisbeth” skrev:
“För ett par dagar sedan tog jag med min far från äldreboendet till Sikhall. Jag hade berättat hur fint magasinet hade blivit och han ville se det med egna ögon. Till saken hör att min far är 80+ och har lite svårt att gå och han har också problem som just gubbar kan ha. Han behöver lätta på trycket ganska ofta. Och så klart, efter en stund på Sikhall var det dags. Pappa var tvungen att uppsöka toalett.
Döm av min förvåning, den offentliga toan var låst!
Olyckan var framme. Den trevliga turen till Sikhall vändes till sin motsats. Pappa blev så ledsen. Vad jag tyckte synd om honom.
Men vad är det för kommun vi har som låser toaletterna på vinterhalvåret? Ska inte äldre människor kunna besöka vårt fina Sikhall efter sommaren?”
TTELA har inte gjort något eget reportage med anledning av insändaren. Däremot så fick kommunens verksamhetschef på Fastighet och Service tillfälle att svara på insändaren:
“Hej Lisbeth och pappa! Först av allt, jättetråkigt med din pappa. Vi förstår om han blev ledsen och vi beklagar verkligen det.
Tyvärr har vi enbart möjlighet att hålla öppet våra offentliga toaletter på badstränderna på sommartid. Vi öppnar toaletterna den 1 april och stänger dem igen den 30 september. Då stängs vatten, värme och andra vitala delar av och därefter är toaletten stängd till våren då fler besöker våra stränder igen.
Att ha toaletterna öppna vintertid med drift, skötsel, städ och rondering är en stor risk. Vi kan tyvärr inte ha lika stor uppsikt på vintern som vi har under sommaren. Skulle ett vattenrör, värmerör eller något annat gå sönder av kyla eller skadegörelse, kan toalettbyggnaden hinna ta stor skada innan någon uppmärksammar att en skada är skedd. Därför behöver vi stänga toaletterna på de ställen som inte har så många besök vintertid.
De enda offentliga toaletterna som vi har öppna året om är vid Skräcklestugan i Vänersborg, på torget i Vänersborg och på rastplatsen vid Laxbron, där många rör sig och nyttjar toaletterna frekvent vinter som sommar.”
Det saknas med andra ord pengar. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämndens pengar behövs enligt fastighetschefen bättre på andra ställen än till några toaletter på Sikhall – eller Nordkroken eller Gardesanna. De som vill besöka badstränderna på vinterhalvåret får göra det på egen risk, i varje fall om man är 80+. Men det gör ingenting, besökarna är inte så många – hur nu kommunen vet det. Sikhalls toaletter t ex har ju varit låsta under halva året i flera år.
Toaletten på den stora grusplanen vid Sikhalls småbåtshamn har funnits på platsen sedan ganska lång tid tillbaka. Enligt uppgift byggdes den till Sikhalls magasin när magasinet förklarades som byggnadsminne av Länsstyrelsen 1987 (se ”Sikhalls magasin”). Byggnadsminnesförklaringen innebar att det inte blev tillåtet att installera vatten och avlopp i magasinet. Det skulle medföra alltför stora ingrepp i kulturarvet. Toaletterna uppfördes därför på grusplanen utanför magasinet av Stiftelsen Sikhalls magasin. Toaletten servade alltså magasinet, där bedrevs nämligen uthyrning av magasinets lokaler för t ex bröllop. Toaletterna var låsta för allmänheten.
Så var det när Magnus Larsson köpte fastigheten 2005. Någon vecka efter att köpeavtalet var påskrivet och klart förklarade kommunen att den ville förköpa/expropriera fastigheten. 2007 blev det verklighet. Det officiella motivet för expropriationen/förköpet var, skrev kommunen till Länsrätten den 16 februari 2006 (Magnus Larsson hade överklagat kommunens beslut):
“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. Det behövs större parkeringsplatser vid badet och magasinet Fler båtbryggor skall anläggas för att utveckla båtturismen. Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. … För att allmänhetens tillträde till området skall garanteras överskådlig tid och underlättas är det av vikt att kommunen äger marken istället för en privatperson. Syftet med förvärvet av marken är att denna skall garanteras bli tillgänglig även i framtiden för allmänheten.”
Magnus Larsson hade å sin sida beskrivit i en inlaga vad han ville utveckla på sin fastighet. I beskrivningen ingick bland annat en ny toalettbyggnad…
Den 18 november 2008 beslutade byggnadsförvaltningen att bygga en ny toalett på samma plats, som nu hade övergått i kommunens ägo. Det sägs att kommunen och Stiftelsen var överens om att de nya toaletterna skulle kunna utnyttjas också av magasinets gäster, hela året. Jag hittar dock inga handlingar om detta eller att kommunen överhuvudtaget reflekterade över att det var Stiftelsen Sikhalls magasin som hade uppfört toaletterna för magasinets behov. Det hela är underligt eftersom kommunen visste att själva magasinet fortfarande ägdes av Stiftelsen.
Toaletterna skulle vara till för att garantera och underlätta allmänhetens tillträde till stranden. Men tydligen bara på somrarna… Är det någon som tänker besöka Sikhall någon solig vinterdag, grilla korv och fiska eller åka skridskor på isen ska de akta sig för att göra behoven i området. Det är knappast lagligt.…
Jag undrar om kommunen kan förköpa/expropriera en fastighet för att säkerställa allmänhetens tillgång till ett strandområde – och sedan i praktiken omöjliggöra tillgången under vinterhalvåret… I synnerhet om det gäller äldre män på 80+…
Jag tvivlar på att det är OK, i varje fall är det moraliskt förkastligt. Kommunen borde öppna upp Sikhall för allmänheten, och gästerna på magasinet, och låsa upp toaletterna. Även på vinterhalvåret. Om kommunen inte har råd så får kommunen överväga att låta Magnus Larsson förvärva även denna del av fastigheten.
PS. Det ska tilläggas att sådana här kommunala förköp troligtvis är helt omöjliga med dagens förändrade lagar.
KF-beslut mot bättre vetande (7)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (6)”.
Den 11 september beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att:
- “tilldela samhällsbyggnadsnämnden 3 mnkr i budget 2025, för nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2025”
- “utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr till trafiksäkra belysningsstolpar.”
Det var inte riktigt samma beslut som samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen tidigare hade fattat. Den andra punkten ändrades nämligen under sammanträdet på Mats Anderssons (C) förslag.
Innan beslutet klubbades röstade kommunfullmäktige på det yrkande om återremiss som Kärvling (V) hade lämnat:
“Det har tillkommit ny information i ärendet som påverkar bland annat kostnaderna. Underlaget måste därför kompletteras.”
Kommunfullmäktige beslutade att ärendet skulle avgöras under sammanträdet, dvs Kärvlings yrkande avslogs, med röstsiffrorna 32-15. Förutom Vänsterpartiet röstade också Moderaterna och Liberalerna på återremiss. Det fattades en röst för att det skulle bli återremiss. Det skulle nämligen ha räckt med 1/3 av rösterna.
Det ska noteras att Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet inte på något sätt motiverade varför de stödde de styrandes förslag om att fatta beslut på sittande möte. De bara röstade med… Och det gjorde de också när ovanstående två beslutspunkter avgjordes. Moderaterna och Liberalerna röstade, också efter att återremissen avslagits, “ja” till den första punkten, men “nej” till den andra. När återremissen blev nedröstad avstod Vänsterpartiet från att delta i detta häpnadsväckande beslut.
Moderaterna reserverade sig skriftligt mot beslutet. Henrik Harlitz (M) och Tor Wendel (M) skrev bland annat följande i reservationen (reservationen kan laddas ner här):
“Kommunen saknar rådighet över de åtgärder som beslutats och tillstånd har inte inhämtats. Ärendets beredning är därmed tveksam liksom möjligheten att genomföra uppdraget.”
Jag blev nu i efterhand (när jag läste protokollet) fundersam, hade Moderaterna rätt? Det skulle i så fall omintetgöra ett verkställande av beslutet. M brukar kunna sådant här, men en sådan här enkel sak måste
väl de tvärsäkra ledamöterna i S och C ha dubbelkollat…? Ann-Marie Jonasson (S) och Benny Augustsson (S) var ju tydliga med att Trafikverket (TFV) hade avsagt sig allt ansvar. Och om inte politikerna hade kollat med TFV så måste väl ändå tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen ha gjort det…? Tänkte jag. Men eftersom jag oftast är kritisk till vad personer påstår så ville jag vara säker. Jag skrev till Trafikverket… Och fick svaret:
“Det finns inga krav på att Trafikverket ska ta över eller ersätta kommunala anläggningar bara för att dessa är placerade på statlig väg. Vi på Trafikverket bygger anläggningar där vi bedömer att de behövs utifrån vårt regelverk. Det är fritt fram för kommuner att ”komplettera” med kommunbelysning på statlig väg om de anser att det behövs på övriga platser enligt deras regelverk eller önskemål från kommuninvånare.”
Och Trafikverket avslutade sitt svar:
![]()
”Om kommunen beslutar sig för att så är fallet måste de fortfarande ansöka om tillstånd från Trafikverket. En sådan anläggning måste följa kraven i VGU.”
“ansöka om tillstånd från Trafikverket”… Moderaterna hade rätt. Vänersborgs kommun måste få tillstånd av Trafikverket och det har uppenbarligen inte kommunen. Det betyder att kommunfullmäktiges beslut för närvarande inte kan verkställas. Det är pinsamt att Vänersborgs kommunfullmäktige fattar sådana här beslut, även om förvaltningen förmodligen nu i efterhand kommer att ansöka om grönt ljus från TFV. 
Det finns ingen ände på eländet. Inte mycket i underlaget och av det ledamöterna från de styrande partierna sa från talarstolen tycks stämma.
Rättelse! I mitt förra blogginlägg (se “KF-beslut mot bättre vetande (6)”) skrev jag att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna låg på cirka 65.000 kr per stolpe och år. Det var så jag tolkade tjänsteskrivelsen, och gör egentligen fortfarande. En läsare reagerade på detta och menade att det var på tok för dyrt. Det kändes som att han hade rätt. Jag kontrollerade därför uppgiften genom att fråga Grästorp Energi vad Vänersborgs kommun betalar för elen på Vänersnäs:
”Totalkostnaden exkl. moms ligger således på 74.644 SEK/senaste 12 månadersperioden.”
Den totala kostnaden exklusive moms för vägbelysningen på samtliga stolpar på Vänersnäs ligger under det senaste året på 74.644 kr…
Med denna summa i åtanke och motsvarande i Västra Tunhem så tror jag att hela ärendet, och beslutet,
skulle kunna ha tagit en helt annan vändning i fullmäktige – om ledamöterna varit medvetna om de verkliga kostnaderna…
Som sagt, det finns troligtvis ingen ände…
Jag tänker inte förklara varför Vänsterpartiet avstod från att delta i det slutliga beslutet. Det framgår säkerligen av de 6 blogginläggen. Jag tänker inte heller sammanfatta inläggen, däremot vill jag peka på två saker som gör det befogat att kalla detta beslut skandalöst.
Det underlag som låg till grund för beslutet hade uppenbara brister. Det avslöjade mailet från Trollhättan Energi med all tydlig önskvärdhet. Det saknades inte bara information i underlaget, faktaunderlaget innehöll rena felaktigheter. Politiker måste ha fullödig information och all tillgänglig fakta för att kunna göra välgrundade och riktiga överväganden – och fatta underbyggda och bra beslut. Anser jag. Det tyckte inte majoriteten i kommunfullmäktige, dvs S+C+KD+MP+SD+MBP.
Det var inte bara att underlaget var bristfälligt och felaktigt. De styrande partierna, S+C+KD+MP, undanhöll väsentlig information och fakta för de andra partierna. De mörkade medvetet, och gömde undan kunskap och information för att driva igenom beslutet. Det var en slags politisering av tillgången till information och fakta. Kunskap är som bekant makt. Den som har mer kunskap har mer makt…
Den 11 september 2024 var en märklig dag med ett besynnerligt och uppseendeväckande beslut. Det är anledningen till att jag med dessa blogginlägg har velat dokumentera alla turer och inlägg så fullständigt som möjligt. Det ger förhoppningsvis information och kunskap till politiskt intresserade och väljare hur det går till i politikens Vänersborg. Kanske kan också någon lära sig av de misstag som har begåtts…
PS. Det går att i efterhand se hela ärendets behandling och debatten på kommunens webb-TV.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KFN om Brättelänken
I torsdags, den 26 september, var jag på föreläsningen “Vänersborg 380 år”. Det var museichef Peter Johansson som på ett engagerande, faktaspäckat och humoristiskt sätt berättade om stadens fascinerande historia. Johansson är en fantastisk berättare som har en osedvanlig förmåga att fängsla och trollbinda sin publik. Han gör historien levande med anekdoter och intressanta detaljer. Jag förstår ärligt talat inte hur han kan hålla reda på alla årtal och personer. Tänk om det fanns sådana talare i kommunens fullmäktigeförsamling…
Peter Johansson började Vänersborgs historia med Brätte. Brätte som låg vid Vassbottens södra ände och vars lämningar finns kvar än idag. Det är fortfarande endast en mindre del av 1500-talsstaden som är uppgrävd. Johansson framhöll att Brätte är unikt i Sverige. Det framförde han också i ett brev till kommunen med anledning av planerna för Brättelänken (mer om dessa planer strax). Museichefen skrev följande om Brätte (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):
“Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Det finns troligtvis ingen motsvarande lämning av en medeltida stad i Sverige. Det finns därför de som kallar Brätte för Sveriges Pompeji.
Museichef Peter Johansson har sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera en markradarundersökning av Brätte. En sådan undersökning ska genomföras för att få en bättre bild av staden Brättes utbredning och struktur. Planerna är att undersökningen ska utföras i höst. Resultatet kommer kanske att presenteras i samband med den utställning som Vänersborgs museum just nu arbetar med och som ska vara klar i vår.
Vänersborgs kommun har som bekant planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö, den så kallade Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.) Det finns två alternativ för vägsträckningen, det norra och det södra. Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), har föreslagit det norra alternativet (1 på bilden till höger), dvs att vägen ska dras mellan den uppgrävda delen av den gamla staden och Vassbotten – mitt över Brättes outforskade handels- och hamnområde. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Det var, och är, enligt min mening ett häpnadsväckande beslut. Det är helt otroligt att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte tycks vara medvetna om Brättes historiska och kulturella värde. Och som vanligt, nödgas jag att säga, var förvaltningens underlag ofullständigt och därigenom felaktigt. Beslutet med underlagen skickades till kommunstyrelsen som remitterade förslaget bland annat till några nämnder. (Se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”.)
Jag har tidigare redovisat remissvaren från byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. De båda nämnderna var raka och mycket kritiska mot förslaget och underlaget. De talade klarspråk och avfärdade helt enkelt förslaget genom att “dra ett streck över det”. (Se “MH dissar SBN:s Brätteutredning” och “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.)
I tisdags, den 24 september, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att avge sitt yttrande på remissen.
Remissvaret skilde sig från de andra två nämnderna. Svaret är i och för sig sakligt, men mycket återhållsamt och försiktigt. Det verkar som om nämnden inte ville kritisera sina kollegor i samhällsbyggnadsnämnden eller tjänstepersonerna i förvaltningen. Jag förvånas också över att en så stor del av remissvaret handlar om natur och biologisk mångfald. Det kan jag tycka hör mer till miljö- och hälsoskyddsnämndens område.
Kultur- och fritidsnämnden anser att det finns utredningar i underlaget (en naturvärdesinventering och en rapport om mindre hackspett) som egentligen inte har med de två alternativa vägsträckningarna att göra. Den konstaterar också att en tredje utredning, en arkeologisk utredning, inte är relevant. Och det är den inte. Undersökningen har titeln “Utredning väster Brätte” och har inte alls med den gamla medeltidsstaden att göra. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Kultur- och fritidsnämnden nämner däremot inte “motsatsen” – att det finns relevanta utredningar som inte tas upp i samhällsbyggnadsnämndens underlag. Jag tänker på den arkeologiska undersökning som utfördes 2018 av Bohusläns museum. Kanske borde museichef Peter Johanssons brev till kommunen också ha refererats.
Nämnden konstaterar att de båda vägalternativen berör ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar. Kommunens Översiktsplan citeras (för mer fakta om vad som står i ÖP om Brätte, se “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”):
”Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så kallade riksintressen. I dessa områden finns utpekade natur- och kulturvärden som inte påtagligt får skadas.”
Med detta som utgångspunkt skriver kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden anser att det saknas en tydlig konsekvensbeskrivning av hur området faktiskt skulle påverkas av förläggande av en ny väg, vilket försvårar omständigheterna för ett ställningstagande mellan de två alternativa vägdragningarna.”
Jag vet inte om ställningstagandet blir så försvårat – den av samhällsbyggnadsnämndens föreslagna vägsträckningen är ju tänkt att gå rätt genom fornminnet. Och det är uteslutet. Yttrandet fortsätter:
“Det ska också tilläggas att Länsstyrelsen i samband med förslag till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön inkommit med ett yttrande där det framgår att Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och därför bör utgå.”
Det stämmer. (Se “Brätte: FÖP 2023”.) Länsstyrelsen kommer med 99,9% säkerhet att säga nej till samhällsbyggnadsnämndens vägplaner genom fornminnet. Just av det skälet att vägen planeras att gå mitt genom ett riksintresse med kända fornlämningar.
Yttrandet avslutas med några synpunkter som jag inte kan påminna mig ha sett i några andra remissvar. Det refereras till att det i samhällsbyggnadsnämndens underlag står att det förordade norra alternativet avlastar trafiken på Edsvägen (vägen mellan Onsjö/Korseberg och Båberg). Nämnden har:
“svårt att se hur Brättelänken skulle bidraga med detta då vägdragningens syfte är att leda trafik till Edsvägen.”
Det är en bra synpunkt. Kultur- och fritidsnämnden ifrågasätter även påståendena att det norra alternativet skapar förutsättningar att göra fornminnesområdet mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det möjliggör nya anslutningar in i området. Det kan vara värt att ha i minnet när kommunstyrelsen så småningom ska behandla remissyttrandena.
Slutsatsen av kultur- och fritidsnämnden beslut till yttrande är helt klart, trots att det är försiktigt, ett nej till samhällsbyggnadsnämndens förslag till vägdragning. Tillsammans med remissvaren från miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden innebär svaren ett rungande nej till det norra vägalternativet.
Som museichefen skrev i sitt mail:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”
Kultur- och fritidsnämnden var enig i sitt beslut, men centerpartiets Marianne Karlsson lämnade en protokollsanteckning:
“Att lyssna till verksamheterna som berörs är av stor vikt med tanke på framtida behov av matproduktion så att jordbruksmark används i annat syfte undviks. Att inte förminska ridskolans möjligheter att bedriva verksamheter då hästar/djur ofta är till hjälp för människans välmående bör beaktas, då de ofta får ta emot förtroenden som kan bidra till bättre psykisk hälsa. (Djur berättar inte vidare det de hört.)”
Protokollsanteckningen kan tyckas lite märklig. Den kan tolkas på två sätt. För det första att Centerpartiet är emot yttrandet från nämnden. Brättelänken ska inte finnas vid ridskolan och korsa åkrarna. Jordbruk och djurskötsel är viktigare än fornminnen. Det är i så fall samma uppfattning som centern har visat sig stå för tidigare… Den andra tolkningen är att Centerpartiet helt enkelt är emot en väg mellan Öxnered/Skaven och Onsjö, oavsett vägsträckning.
Remissvaren ska så småningom sammanställas av kommunstyrelsen. Slutsatsen kan bara bli en – och den slutsatsen var egentligen given redan innan ärendet skickades ut på remiss.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
KF-beslut mot bättre vetande (6)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.
Det händer ibland att perspektivet på omgivningen förändras. När jag har åkt runt i stan de senaste veckorna har jag upptäckt hur grymt många lyktstolpar med belysning det finns. Längs varenda gata finns det gatlyktor, inte bara i gatukorsningar eller busshållplatser. Överallt. Och alla av stål… I Nordstan har till och med fiskmåsarna fått stålstolpar. Även om belysningen är mycket svag på kvällar och nätter, men jag antar att det är så fiskmåsarna vill ha det…
Det finns närmare 8.500 belysningsstolpar med tillhörande anläggningar utmed vägar och gc-vägar i Vänersborgs kommun. Det skrev samhällsbyggnadsförvaltningen i en tjänsteskrivelse den 4 april. 340 av dessa är placerade utmed allmänna vägar där svenska staten (Trafikverket) är väghållare. Trafikverket (TFV) anser inte att dessa är nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt. De här belysningsstolparna togs över av kommunen någon gång under 1980-talet. Det är alltså länge sedan som TFV avsade sig
ansvaret. (Senare tog TFV tillbaka ansvaret för några av stolparna.) De “gamla” (de var inte så gamla på 80-talet) har fått stå kvar. 110 av dem är trästolpar. Det är dessa trästolpar som har bedömts vara i dåligt skick.
Belysningsarmaturerna på trästolparna är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än moderna modeller. I tjänsteskrivelsen står det att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna ligger på cirka 65.000 kr per stolpe och år. (Tillägg 30/9! Denna siffra är fel. Rättelse i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.) De moderna LED-armaturernas elförbrukning är ungefär 50%.
En akutreparation av en skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, uppges av samhällsbyggnadsförvaltningen kosta mellan 35.000-80.000 kr. Det låter lite dyrt kan jag tycka, särskilt om kommunen bara byter ljuskällan. TFV skriver på sin hemsida (se TFV):
“Till exempel kostar det cirka 35.000 kr att sätta upp en ny belysningsstolpe (2021). Om det handlar om en rivning tillkommer en rivningskostnad, troligen nytt kablage och belysningscentraler.”
Men det är klart, siffran är från 2021.
Kommunens kostnader för vägbelysningen kan springa iväg. Och kommunfullmäktige har inte en aning om var det ska sluta…![]()
Efter beslutet i kommunfullmäktige skrev jag till Grästorp Energi för att få svar på några frågor. Jag fick ett tämligen snabbt och utförligt svar.
“Detta med belysningen på Vänersnäs har en lång och komplicerad historia.”
Elnätschefen på Grästorp Energi beskrev historien. Det var tydligen en ”syförening” som drog ihop medel till att bygga gatubelysningen… Sedan bildades Vänersnäs elförening som så småningom gick upp i Grästorp Energi. Vänersborgs kommun tog senare över ansvaret och kostnaderna för gatubelysningen. Grästorp Energi skötte dock underhållet på entreprenad åt Vänersborg. Någon gång på 2010-talet övertog Vänersborg underhållet.
Elnätschefen i Grästorp fortsatte:
“Grästorp Energi har vid ett antal tillfällen utrett gatubelysningen på Vänersnäs och föreslagit hur man skulle göra med denna för att spara driftskostnader samt rusta upp denna. Vi erbjöd oss att genomföra arbetet för att det skulle bli gjort men ansåg att Vänersborg Kommun anlitar den entreprenör som de har avtal med eller anser vara mest lämpad.”
Det verkar inte som om Vänersborgs kommun har tagit något intryck av Grästorp Energis intentioner. Min känsla av formuleringarna i mailet är att personalen på Grästorp Energi är lite besvikna på och missnöjda med inställningen hos Vänersborgs kommun. Det tycks som om Vänersborg inte alltid har velat träffas och komma överens med Grästorp om hur de ska lösa situationen på Vänersnäs.
Om det förslag som lades av kommunstyrelsen och de styrande när det gällde Vänersnäs så kommenterade chefen:
“Det finns ett antal stolpar med olika ”funktion”. Det finns stolpar med sambyggnation och stolpar för enbart belysning. I de stolpar där det finns en sambyggnation är det mycket opraktiskt om
Vänersborg tar ned dessa stolpar men vi ser gärna att de tar bort armaturerna och kablaget för belysningen. I de stolpar som bara tjänar gatubelysningen kan Vänersborg ta ned dessa stolpar utan någon invändning från oss. Vänersborgs Kommun till och med bör ta ned dessa.”
Vänersborgs kommun äger alltså belysningen, men inte trästolparna, inte alla i varje fall. Det låter också på elnätschefen som om stolparna kan vara i dåligt skick.
Jag frågade också om hur belysningselen mäts och kostnaderna. Elnätschefen skrev:
“Det är här själva kärnan till problemet ligger.”
Och han beskrev en mätarreform från 2006 där all elförbrukning skulle mätas. Gatubelysningen var dock undantagen, men runt om i landet började anläggningsinnehavare en ombyggnation av matningar till gatubelysning. Ansvaret låg på anläggningsinnehavarna, men på Vänersnäs hände inget. Vänersborgs kommun är anläggningsinnehavare för gatubelysningen på Vänersnäs…
Det har med andra ord inte direkt varit Grästorp Energis fel att tiden har stått still “utåt Vänersnäs”…
Elnätschefen fortsatte:
“Nu har vi en ny mätarreform som gäller. Från och med 1 januari 2025 ska det inte finnas någon omätt ström, inte en gång på gatubelysning.”
Oj! Nu plötsligt kanske jag förstår varför det var så bråttom med ärendet i Vänersborg att man struntade i fakta och fattade beslut på chans. Eller? Men konsekvenserna av den nya lagen har varit en väl förborgad hemlighet för politikerna i Vänersborg, i varje fall de som inte är med och styr. Varför har ingen i förvaltningen eller bland de styrande lyft detta? Är det kanske för att kommunen är alldeles för sent ute?
Sedan redogjorde elnätschefen på Grästorp Energi om kostnader och debitering och skrev bland annat:
“Debiteringen av belysningen på Vänersnäs sker med den så kallade schablonmetoden. Det finns en vedertagen beräkning hur denna schablon ska tillämpas. … Denna energi debiteras Vänersborg Kommun.”
Det är svårt att förstå hur Vänersborgs kommun kan ha missat att Grästorp Energi är inblandad på Vänersnäs och bland annat äger stolpar, när fakturor regelbundet har inkommit och betalats.
Jag ska avsluta genom att återge ett längre citat om framtiden från mailet från Grästorp Energi, dvs det som bör vara klart vid årsskiftet…
“Vänersborg Kommun måste bygga om sin belysning så att det finns ett abonnemang som matar belysningspunkterna. Alltså, schablonmetoden går inte att fortsätta med. Detta gör man enklast genom att samla ihop alla matningar till ett kluster av lampor till ett mätarskåpskåp. Detta mätarskåpskåp behöver kompletteras med ett styrutrustning/-skåp där ljus- eller tidsrelä finns som sköter på- och avslag av belysningen.
Mätarskåpet i sin tur ansluts av Grästorp Energi där vi placerar mätning av ljuspunkterna. För detta tillkommer en anslutningsavgift för varje skåp och debitering av elnätsavgifterna sker efter den faktiska strömåtgången. Elkostnaden debiteras också efter mätt och verklig förbrukning.
Vänersborg Kommun har alltså att göra en inventering av vilka ljuspunkter som ska finnas kvar och lämpligen samla ihop dessa till belysningskluster. Man måste sedan utreda kabeldragningarna, i vissa fall luftledningarna, för att få ihop ett ”internnät” till en samlingspunkt som blir matningspunkten där tidigare omskrivna mätarskåp och styrutrustning placeras. Hur man lämpligast samlar ihop sina belysningspunkter i kluster och hur man väljer att förlägga sina belysningsnät har inte Grästorp Energi några synpunkter på. Det är var anslutningspunkten av mätarskåpet placeras som vi kan diskutera då det kan bli onödigt kostsamt att dra fram matning till anslutningspunkten. En kostnad som faller på Vänersborg Kommun.
Anslutningskostnaden för varje anslutningspunkt följer Energimarknadsinspektionen beräkningar för kostnader för anslutning. När det gäller ett abonnemang på 16-25A ligger kostnaden på 40.000:-/anslutningspunkt med ett avstånd på 200 meter från matande transformator.
Efter 201 meter upp till 600 meter tillkommer en kostnad på 342:-/meter. Mellan 601-1.200 meter är kostnaden 176.800:- + 810:-/meter och mellan 1.201-1.800 meter är kostnaden 662.800:- + 475:-/meter.”
Vänersborgs kommun måste se till att så snabbt som möjligt, “helst förra året”, komma överens med Grästorp Energi om anslutningspunkterna. Det kan uppenbarligen bli mycket kostsamt, särskilt om man inte tänker rätt.
Det finns alltså mycket att utreda och det kan sluta med tämligen stora kostnader. Det kanske inte räcker med 3 milj kr i investeringar… En sådan här utredning borde ha legat på kommunfullmäktiges bord den 11 september. Enligt uppgift på fullmäktige har en utredning nu satts igång, även om ingen utanför de styrande partiernas krets har hört talas om en sådan. Utredningen verkar dock förlöpa i ett makligt tempo. Vänersborgs kommun har fortfarande inte kontaktat Grästorp Energi.
I nästa blogginlägg, som blir det sista i denna serie, ska jag redovisa själva beslutet i kommunfullmäktige. Det blir också ett avslöjande, jag fick nämligen ett mail från Trafikverket…
Och allt det här har hänt och händer på grund av en punkt på dagordningen som många, inklusive jag själv, från början såg som enkel och okontroversiell.
Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (5)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (4)”.
Ann-Marie Jonasson (S) avslutade sitt anförande med en liten “bomb”:
“Vi har även stolpar utåt Vänersnäs som ägs av Grästorps Energi, där dom levererar. Det är samma problematik där.”![]()
Det finns alltså ännu fler trästolpar som inte Vänersborgs kommun äger – “utåt Vänersnäs”… Med andra ord, ännu fler felaktigheter i underlaget till kommunfullmäktige.
Fanns det inget slut på eländet…?
Mats Andersson (C) började fullmäktigesammanträdet med att mörka att han visste om att Trollhättan Energi ägde trästolpar i Vänersborgs kommun, och att det var orsaken till att han ändrade beslutsförslaget. Det nya förslaget skulle bättre passa in i den nya situationen. Vilket det inte gjorde ändå. Och som sagt, Andersson meddelade inte oppositionen att det fanns nya fakta.
Mats Andersson hade naturligtvis fått reda på att även Grästorp Energi ägde trästolpar på Vänersnäs. Det sa han inte heller… Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) avslöjade detta i sitt anförande.
Ann-Marie Jonasson hade inget skäl att dölja detta faktum. Det var ju redan avslöjat, av Vänsterpartiet, att Trollhättan Energi ägde stolpar i Floget vid Hunnebergs västra sida. Det fanns inget mer att förlora – förutom då att den där Kärvling eller Harlitz eller någon annan i V, M eller L kanske skulle berätta om Grästorp Energi, också. Och då hade hela debatten blivit än mer pinsam… Bättre förekomma än förekommas.
Det framkom inte var och vilka trästolpar som Grästorp Energi äger på Vänersnäs. Det förvånar emellertid inte om Grästorp Energi äger ganska många. Och i underlaget var det ett flertal trästolpar som skulle monteras ned.
Här följer några exempel på trästolpar som Vänersborgs kommun hade tänkt sig att montera ned på Vänersnäs:

Hallby Vänersnäs Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar. Röda punkter: Befintliga stålstolpar.
Och så då de 17 stolparna i Floget vid Hunnebergs branter i Västra Tunhem…
Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi berättar i ett mail att det även finns andra stolpar i Västra Tunhem. Trollhättan Energi äger sammanlagt ett 30-tal stolpar. I dessa hänger det koncessionspliktiga elnätet som förser boende med el i området. Som jag har skrivit tidigare är delar av dessa stolpar sambyggda med Vänersborgs kommuns belysning och faktiskt även med teleoperatör.

Prästgården Västra Tunhem. Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Röda punkter: Befintliga stålstolpar.
Ljusarmaturerna och elledningarna mellan dessa äger alltså Vänersborgs kommun, medan Trollhättan Energi äger ”resten”. Det finns ett separat elnätsabonnemang med en separat elmätare som mäter belysningsanläggningens förbrukning. Det abonnemanget står Vänersborgs kommun för och har gjort så sedan lång tid tillbaka.
Om man räknar ihop de trästolpar med belysning som Vänersborgs kommun, enligt underlaget till fullmäktige, vill montera ned på Vänersnäs är det sammanlagt 40 trästolpar. Då vet jag alltså inte hur många av dessa som Grästorp Energi äger, bara att Grästorp Energi äger ett antal. På Floget handlade det om 17 trästolpar och 9 stolpar vid Prästgården och Bryggum. Samhällsbyggnadsnämnden begärde alltså 3 milj kr för att montera ned 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar, oavsett om stolparna var i ett bra skick eller inte – och så visar det sig att kanske hälften av dessa, närmare bestämt 66 stolpar, kanske inte ägs av kommunen. Ändå tyckte S+C+KD+MP+SD+MBP att nämnden skulle ha de 3 miljonerna…
Det är en underdrift att påstå att underlaget till fullmäktige inte var bra. Det var bedrövligt dåligt.
På Brålanda Bygdefest den 14 september vimlade det av politiker. Alla partier var representerade, nästan. Jag passade på att prata med två i den styrande partikoalitionen (S+C+MP+KD) och en från ett av de två oppositionspartierna (SD+MBP) som röstade på de styrandes förslag.
En av fullmäktigeledamöterna i de styrande tyckte att samhällsbyggnadsförvaltningens underlag var riktigt dåligt, och att sådana underlag inte borde få lämnas till politikerna. Den andre uttryckte sig något mer kortfattat:
“Pinsamt!”
Politikerna hävdade alltså att det helt och hållet var tjänstepersonernas ansvar att underlaget var undermåligt. Politikerna hade ingen del i det “dåliga” underlaget. De blev svaret skyldiga när jag lite provocerande påstod att det var de politiker som röstade igenom de beslut som grundade sig på de undermåliga underlagen som bar åtminstone en del av ansvaret.
Och när jag också frågade hur de kunde rösta när de ansåg att underlaget var så pinsamt, felaktigt och missvisande så var det, förutom några “hummanden”, stön och grymtanden, bara bortförklaringar. Det var ingen fråga för kommunfullmäktige, det skulle ordna sig, samhällsbyggnadsnämnden skulle göra rätt i fortsättningen osv…
Men pengarna då? Det var ju 3 milj kr för nedmontering av trästolpar och 3 milj till att trafiksäkra belysningsstolparna. Även om det enligt ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) inte längre var aktuellt med stolpar utan “belysningspunkter” (se “KF-beslut mot bättre vetande (4)”). Det handlade om 6 miljoner… Det är mycket pengar, fråga t ex barn- och utbildningsnämnden. Svaret var att samhällsbyggnadsnämnden säkerligen skulle lämna tillbaka de pengar som inte gick åt…
Det här var alltså två KF-ledamöter som är med och styr Vänersborgs kommun.
Den tredje politikern förklarade sitt och partiets röstande med att hen litade på det som sades från talarstolen av Mats Andersson (C), Kenneth Borgmalm (S), Ann-Marie Jonasson (S) och Benny Augustsson (S). Hen trodde tydligen att jag, Henrik Harlitz (M), Tor Wendel (M) och Cecilia Prins (L) for med osanning…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade, precis som de andra ledamöterna från de styrande, ett inlägg i debatten. Augustsson sa vad han hade förberett och bemötte inte den kritik som riktats mot underlaget och beslutsförslaget. Det var inte så viktigt…
Benny Augustsson sa, 22 min in i ärendet:
“Det här rör ju bara punkt 1 som är nedmontering av stolpar för att i Floget är det 17 stycken trästolpar och det är en stålstolpe och det är trästolparna vi pratar om. Sen står det också att det är inga stolpar nära busshållplatser eller liknande. Det innebär ju också att vi inte tänkt att det ska upp några nya stolpar där. Så investeringspunkten den är ju kvar, som den ligger, men det här kan ju leda till att, ja, vi lägger 3 miljoner för att ta ner stolparna. Det som kan bli av det här kan bli att det kostar lite mindre då, eftersom det kanske är 17 stolpar mindre. Men är det nånting och återremittera ett ärende för?”
Jag förstår ärligt talat inte riktigt vad Augustsson menade, men det verkade inte som han hade lyssnat på sin partikollega Ann-Marie Jonasson (S). Hon sa ju att kommunfullmäktige inte längre pratade trästolpar (se “KF-beslut mot bättre vetande (4)”):
“Det betyder ju det att vi självklart inte kan ta ner deras stolpar. Däremot skulle vi kunna ta ner belysningspunkten. Det är om belysningspunkter vi pratar.”
Ja, underlaget handlade om trästolpar eftersom de var farliga, men nu var det belysningspunkter… Benny Augustsson (S) bemötte inga argument och han nämnde inte mailet från Trollhättan energi. Augustsson verkade dessutom ha missat Jonassons avslöjande om att Grästorp Energi ägde stolpar på Vänersnäs.
Det blev ajournering (paus) för fika. Det närmade sig beslut.
Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (6)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (4)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (3)”.
Mats Andersson (C) och Kenneth Borgmalm (S) ansåg att kommunfullmäktige skulle fatta beslut trots att underlaget var undermåligt och felaktigt. Det var inte bara att Trollhättan Energi ägde stolparna i Floget som Vänersborgs kommun hade tänkt ta bort. Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi slog också fast i intervjun med TTELA (se TTELA “Gatubelysning skulle plockas ned – men tillhör inte Vänersborgs kommun”):
“Jag har ingen information om att de ska vara dåliga. Stolparna ses över och besiktas hela tiden. Vi har gjort byten kring Floget under åren och har inga planer på en extra insats.”
Med andra ord. Samhällsbyggnadsförvaltningens påstående att trästolparna hade uppnått sin livslängd och att en nedmontering inte längre kunde vänta var felaktigt. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (3)”.) Påståendet stämde inte på trästolparna i Floget. Stämde påståendet på de trästolpar i andra delar av kommunen som Vänersborgs kommun också ville montera ned? Hur skulle fullmäktiges ledamöter kunna veta? Ingen visste, men det gjorde tydligen inget – S+C+KD+MP+SD+MBP tyckte att man kunde fatta beslut ändå… Vilket också innebar att 3 milj kr skickades med till nedmontering av stolpar – som inga ledamöter visste hur många de var…
Ett tredje politiskt tungt namn i den styrande koalitionen begärde ordet, nästan 20 minuter in i ärendet. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), tillika ersättare i kommunstyrelsen.
“Trafikverket är som flera har påpekat här inte intresserade av att ha belysningen kvar på sina vägar.”
Jonasson fortsatte med att prata om likabehandlingsprincipen mellan tätort och landsbygd.
“Ska vi släcka ner landsbygden?”
Undrade Jonasson. Och tyckte att vi skulle ställa upp för våra kommuninvånare. Jag förstod inte riktigt, hela ärendet gick ju ut på att det skulle släckas ner på landsbygden. Kommunen ville ju spara pengar. I underlaget till beslutet stod det (se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”):
“…nedmontering av 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar … samt att uppdatera … 42 belysningspunkter…”
Jag ser att i vissa grupper på Facebook så tar några centerpartister detta som en stor politisk seger – “bara” 68 belysningspunkter på landsbygden ska försvinna. (Siffran blev lägre när Trollhättan Energi kom in i bilden.)
Seger? Möjligtvis en Pyrrhusseger då… Det var för övrigt ingen i fullmäktige som krävde att ännu fler lyktstolpar skulle monteras ned. Kanske var det något av de styrande partierna…? KD? MP? S…?
Och på tal om nedmontering av belysning och stolpar på landsbygden. I Brålanda finns det fyra kommunalt ägda trästolpar som samhällsbyggnadsförvaltningen vill montera ned. De fanns inte med i underlaget till fullmäktige och det beror på att stolparna inte står längs några vägar. De fyra trästolparna belyser grusplanen i Centrumparken – och den isbana som spolas upp där så fort det blir några dagars minusgrader på vintern. Det är Räddningstjänsten i Brålanda som spolar, och det har blivit en årlig tradition. Det gör stationsbefäl Hans Andersson och Räddningstjänsten helt gratis. Deltidsbrandmännen ställer upp på sin fritid och utan ersättning. (Se TTELA “Räddningstjänsten förvandlar grusplanen till isbana”.)
Stationsbefäl Andersson sa till TTELA 2022:
“Vi gör det för bygden. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag åker förbi på kvällarna och det är fullt med folk som åker skridskor och grillar korv.”
Hans Andersson och Räddningstjänsten tänker fortsätta spola upp is i Centrumparken, men om trästolparna monteras ner och belysningen tas bort blir det slut på skridskoåkningen. Det blir alldeles för mörkt. Brålandabor protesterar, och vem vet, kanske jämför de med arenan och lamporna där…
Det var en liten utvikning med tanke på nedsläckning av landsbygden och likabehandling, som både Jonasson (S) och Mats Andersson (C) pratade om i fullmäktige…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Jonasson fortsatte sitt anförande:
“Ja, det har framkommit att Trollhättans Energi äger dom stolpar som finns utefter Floget. Det stämmer, jag fick också det här mailet under gårdagen.”
Jonasson medgav alltså att hon, och förvaltningen, hade fått mailet från Trollhättan Energi dagen innan fullmäktiges sammanträde. Som jag har skrivit tidigare, men som tål att upprepas, så höll hon inne med denna information. Jonasson skickade inte mailet vidare till 2:e vice ordförande i nämnden, Tor Wendel (M), eller kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M). Jonasson dolde alltså medvetet viktig information för oppositionen.
Det är mycket anmärkningsvärt och visar på en slags politisering av tillgången till information och fakta. Detta hör definitivt inte hemma i kommunpolitiken anser jag. Kunskap är som bekant makt. En ordförande i en nämnd ska inte undanhålla relevant information för de andra ledamöterna i nämnden. Alla politiker ska ha tillgång till samma information och fakta. (Även förvaltningen borde naturligtvis ha skickat informationen vidare, åtminstone till Tor Wendel men faktiskt till alla ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden.)
Och så fortsätter Jonasson sitt anförande och gör en kullerbytta, naturligtvis för att komma ifrån det obehagliga faktum att hela underlaget var undermåligt och felaktigt. (Som ordförande i samhällsbyggnadsnämnden torde Jonasson tillsammans med förvaltningschef Andreas Knutsson vara ytterst ansvariga för underlagen från samhällsbyggnadsförvaltningen.)
Jonasson (S) fortsatte från talarstolen:
“Det är så att dom (Trollhättan Energi; min anm) äger stolparna eftersom dom levererar elström till fastigheterna i det här området, men vi, kommunen, vi har ju dom här belysningspunkterna, själva lamphållaren och ledningen till det här. Det hänger alltså i dom här stolparna som Trollhättans Energi äger. Det betyder ju det att vi självklart inte kan ta ner deras stolpar. Däremot skulle vi kunna ta ner belysningspunkten. Det är om belysningspunkter vi pratar.”
Kunskapen om att det är Trollhättan Energi som äger stolparna i Floget var inte känt förrän nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi skrev mailet. Det har jag skrivit om tidigare. Det försökte Jonasson att “prata bort”. Istället menade hon att det handlade om “belysningspunkterna”, lamphållare och ledningar.
Om det inte handlade om stolparna utan bara belysningspunkter, så blev det ännu mer fel i underlaget. Och inte bara det, Mats Anderssons förslag till beslut i fullmäktige, som Jonasson yrkade bifall till, skulle också vara fel:
“Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till att trafiksäkra belysningsstolpar.”
Diskussionen, och underlaget, handlade huvudsakligen om stolpar och trafiksäkerhet. Men om det verkligen var fallet, att fullmäktige bara talade belysningspunkter, så skulle naturligtvis så många belysningspunkter som möjligt vara kvar. Nu visade Jonasson, och de styrande partierna, att det inte alls handlade om trafiksäkerhet eller likabehandlingsprincip eller – att det ska vara tänt på landsbygden. Det handlade om att nedmontera belysningspunkter för att kommunen ska spara pengar…
Och då skulle man kunna ställa sig frågan varför inte samhällsbyggnadsnämnden tog reda på om kommuninvånarna på landsbygden, i t ex vägföreningar eller byalag, ville vara med och bekosta belysningspunkterna. Det skulle ju kunna bli ganska billigt t ex i Floget. Det är ju i stort sett bara elen som ska betalas… Det som skulle kosta, och som SBN ville få extra pengar för, menade tydligen Jonasson, är ju att kommunen ska upp i stolparna och montera ner belysningen och ledningarna. Det skulle inte behövas…
Ann-Marie Jonasson (S) avslutade sitt anförande med en liten “bomb”. Hon meddelade att Grästorp Energi också ägde trästolpar i Vänersborg kommun…
Oops. Ännu fler felaktigheter i underlaget till fullmäktige. Och kommunstyrelsen. Och samhällsbyggnadsnämnden. Det fanns alltså ännu fler trästolpar som inte Vänersborgs kommun ägde…
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (5)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (3)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (2)”.
Kärvling (V) hade fått ordet i fullmäktige. Han läste upp mailet från Trollhättan Energi:
“Jag vill upplysa om att ägandet av trästolparna tillhör oss på Trollhättan Energi Elnät.”
Det var ny information som totalt omkullkastade det underlag som fullmäktiges ledamöter hade läst.
Underlaget, liksom all tidigare diskussion och alla tidigare beslut i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och kommunstyrelsen (KS), utgick från att det var de trästolpar som ägdes av Vänersborgs kommun som skulle monteras ned. Och det var självklart, Vänersborgs kommun kan ju inte montera ned stolpar som kommunen inte äger.
Mitt inlägg vände upp och ner på hela ärendet. Trodde i varje fall jag. Det ansåg dock inte Kenneth Borgmalm (S). Han begärde omedelbart replik på mitt inlägg. Och det snabbt och utan minsta tvekan. Snabbheten, säkerheten och stringensen i Borgmalms inlägg vittnade tydligt om, som jag ser det, att han var förberedd. Han hade naturligtvis insett att det trots allt fanns en möjlighet att någon ledamot bland oppositionspartierna hade fått kännedom om mailet från Trollhättan…
Kenneth Borgmalm (S) sa, och inlägget återges i sin helhet (utom själva det formella yrkandet):
“Jag vet inte om det klarlägger någonting, men det här förslaget som Mats la förut, där togs det bort 42 stolpar för det är inte fullmäktige som pratar om 42 stolpar utan vi pratar ju om en nedmontering och även uppsättning av viss belysning och det var känt att dom här stolparna i Floget… Men det är ju samhällsbyggnadsnämnden som får pengar av oss för att jobba med att montera ner och montera upp där det behövs. Så att jag anser inte att det här vänder upp och ner på någonting av om vi nu har beslutsformuleringen och jag yrkar bifall…”
Jag tror Borgmalm höll på att slinta med tungan. “det var känt att dom här stolparna i Floget…”, sa Borgmalm. Han avslutade aldrig meningen. Tänkte han säga att det var känt att stolparna ägdes av Trollhättan Energi? Och så kom han på att det inte alls var känt…? Det var ju uppenbart att det inte var känt – varför skulle annars nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi Elnät maila till Vänersborg och påpeka det?
Borgmalms inlägg visar också med all önskvärd tydlighet att Mats Anderssons (C) yrkande om en ändring av beslutsförslaget på punkt 2 var en direkt följd av mailet från Trollhättan. Det var därför beslutsförslaget om “trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter” (text i det ursprungliga förslaget som SBN och KS beslutade) togs bort i Anderssons nya yrkande. Det blev ju färre än “42 belysningspunkter” nu när det visade sig att Vänersborg inte ägde stolparna i Floget.
Det är, återigen, mycket anmärkningsvärt att inte Mats Andersson (C), som är kommunens näst “mäktigaste” politiker (i varje fall på papperet), upplyste kommunfullmäktige och invånarna i Vänersborg om detta i sitt inledningsanförande…
Sedan måste jag säga att jag upplevde det lite som en personlig besvikelse att just Kenneth Borgmalm (S) hävdade att kommunfullmäktige kunde fatta beslut på undermåliga och felaktiga underlag. Det hade jag inte förväntat mig.
Jag passar på att göra en liten utvikning här, eller kanske snarare en fördjupning.
TTELA publicerade efter kommunfullmäktiges sammanträde ytterligare en artikel i ”lyktstolpefrågan”. (Se TTELA “Gatubelysning skulle plockas ned – men tillhör inte Vänersborgs kommun”.) Artikeln innehöll bland annat en intervju med en tjänsteperson på samhällsbyggnadsförvaltningen. (TTELA skriver ut namnet, jag gör inte det.)
TTELA frågade tjänstepersonen i Vänersborg om kommunen visste om att vissa av stolparna inte ägdes av kommunen.
Tjänstepersonen svarade:
“Jag vet inte om det blev något missförstånd, men det är självklart att vi inte ska montera ned det vi inte äger.”
Tjänstepersonen undvek som synes att svara på frågan. Därför frågade TTELA en gång till:
Och återigen svarar tjänstepersonen undvikande:
“Vi har vetat om att det varit sambyggt ja.”
Det blev inget svar på frågan. Säkra källor i kommunhuset berättar också för mig att det aldrig nämndens något om att Trollhättan Energi ägde trästolpar i Floget…
Men vad betyder “sambyggt”? Tidigare i artikeln refererade TTELA nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi:
“Belysningen är sambyggd med eldistributionen i området … Stolparna kan med anledning av detta inte tas bort…”
Och lite senare i artikeln sa nätuvecklingschefen:
“Vänersborgs kommun kan plocka ner själva ljusarmaturen i stolparna, det är upp till dem. Men vad gäller stolparna i de fallen där vi hänger i samma stolpe för just elnätet, kan man inte ta bort – för de försörjer ju el i husen.”
Det är inte heller helt säkert att samhällsbyggnadsförvaltningen ens visste att belysningen var sambyggd med eldistributionen. En ledamot i SBN (inte min partikamrat Bucci) talade om för mig att hen hade ställt en fråga om detta på ett nämndsammanträde.
Svaret från förvaltningen var “lugnande” och undvikande, det var typ inga problem… Och det är klart, om förvaltningen och nämnden hade vetat om “sambyggnaden” så hade de också vetat att de inte kunde montera ned stolparna… (Såvida de inte trodde att någon fastighetsägare hade tjuvkopplat in sig på elnätet… 🙂 )
Hela frågan om vägbelysning har blivit ett ärende av två skäl, kommunen vill spara pengar och – trästolparna är inte trafiksäkra. Det torde därför inte heller vara helt ointressant i sammanhanget vad nätuvecklingschefen i Trollhättan säger om trästolparna:
“Jag har ingen information om att de ska vara dåliga. Stolparna ses över och besiktas hela tiden. Vi har gjort byten kring Floget under åren och har inga planer på en extra insats.”
Oj. Och samhällsbyggnadsförvaltningen som hävdade i underlaget:
“Trästolparna har uppnått sin livslängd och nedmontering kan inte längre vänta. De måste därför monteras ner av trafiksäkerhetsskäl under 2024.”
Vem har rätt, Trollhättan eller Vänersborg…?
TTELA konstaterade i artikeln att Vänersborgs kommun säger att den “behöver dubbelkolla ägandeförhållandena kring stolparna”. Och det ifrågasätter ingen. Kanske ska skicket på trästolparna också kollas…
Sedan levererade Ann-Marie Jonasson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ytterligare ny och tidigare okänd information. Det visade sig att även Grästorp Energi ägde trästolpar utmed “allmänna vägar med statligt väghållaransvar” i Vänersborgs kommun. På Vänersnäs!
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (4)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
Kommunen spränger på Blåsut
Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Planerna var att bygga 24 lägenheter fördelade på sex hus i skogsdungen på höjden. Området benämns i byggplanerna för Blåsut Höjd. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.)
Byggnadsnämnden hade redan den 14 juni gett marklov. Beslutet fattades av byggnadsförvaltningen på delegation och är det första och nödvändiga steget mot att området får bebyggas. De berörda grannarna vid skogs- och bergsområdet överklagade byggnadsnämndens beslut om att bevilja marklov till Blåsut Utveckling. (Se “Marklovet överklagat för Blåsut Höjd”.)
Den 19 juli fattade Länsstyrelsen beslut i ärendet (se “Länsstyrelsens beslut om Blåsut”):
“Länsstyrelsen förordnar att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla och bifaller således yrkandet om inhibition.”
Hela ärendet stoppades tills vidare. Byggnadsnämndens beslut fick inte börja verkställas förrän Länsstyrelsen hade gjort en slutlig prövning av det överklagade beslutet.
Eller?
I förra veckan, den 12 september, började det sprängas i området…
Det blev en viss aktivitet i Blåsutgruppen på Facebook. Blåsutbor undrade vad som var på gång och om inte bygget hade stoppats. Andra reagerade på att det inte hade gjorts någon besiktning på grannfastigheterna innan sprängningarna. Marken var ju bergig.
Jag blev också överraskad över att det sprängdes, byggnadsnämndens beslut var ju inhiberat (“stoppat”) av Länsstyrelsen. Jag skrev till Tekniska på Vänersborgs kommun. Det var denna enhet på samhällsbyggnadsförvaltningen som stod för sprängningen.
“Det stämmer att Tekniska startade med sprängning för en ny servis på Rostvägen.
Denna är föranledd av en beställning av ny anslutning i verksamhetsområde där Kretslopp och Vatten ansvarar för att tillse behov, vilket beställs och utförs via Tekniska.”
Gällde det fastigheten Blåsut 2:18 undrade jag. Igen. Jag hade faktiskt frågat om det redan i det första mailet.
“Tyvärr är detta en fråga som jag får hänvisa till va-verket@vanersborg.se för svar på.”
Sådana svar genererar automatiskt nya frågor… Jag skrev till Kretslopp och Vatten, en annan enhet på förvaltningen.
“Tekniska började spränga för en ny servis på Rostvägen i Blåsut förra veckan. Arbetet är föranlett av en beställning av ny anslutning i verksamhetsområde där Kretslopp och Vatten ansvarar för att tillse behov.
Är arbetet en förberedelse för Blåsut Höjd, dvs byggnationen av sex stycken fyrbohus med totalt 24 lägenheter på fastigheten Blåsut 2:18?
Hur förhåller sig i så fall kommunens åtgärder till Länsstyrelsens beslut i ärendet den 19 juli om inhibition av kommunens beslut?”
Jag fick svar snabbt, men svaret gjorde mig både överraskad och mycket fundersam:
“Jag har inte informerats om Länsstyrelsens beslut i ärendet den 19 juli om inhibition av kommunens beslut. Jag får efterfråga beslutet och se hur det påverkar anslutningen.”
Hur står det egentligen till med kommunikationen mellan kommunens enheter och förvaltningar? Tänkte jag, och tänker väl egentligen så fortfarande… Information och beslut som angår flera parter i ”kommunhuset” måste ju kommuniceras säkert, organiserat och på upparbetade kanaler.
Och varför beställde byggnadsförvaltningen överhuvudtaget en ny anslutning när Länsstyrelsen tills vidare har stoppat byggplanerna?
Två dagar senare, igår den 19 september, fick jag följande besked från Kretslopp och Vatten:
“Vår bedömning är att inhibitionsbeslutet inte i sig hindrar en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkten som kommer sättas av 0,5 m utanför tomtgräns.
Inhibitionsbeslutet avser endast det beviljade marklovet för fastigheten som ska bebyggas (Vänersborg Blåsut 2:18). Marklovet avser väg inom fastigheten och inhibition har skett då länsstyrelsen inte anser att det finns tillräckligt underlag för prövningen. Som du skriver har Kretslopp och vatten ett ansvarar att tillse behov nämligen att kommunen har en utbyggnadsskyldighet inom verksamhetsområdet, det vill säga en skyldighet att snarast ”så snart det kan ske” tillse att behovet av allmänna vattentjänster tillgodoses i området genom en allmän va-anläggning.”
”Vår bedömning” torde vara byggnadsförvaltningens bedömning. Och det är intressant att det ändå är en bedömning. Det finns, som jag ser det, alltid en viss osäkerhet i en bedömning.
Men huruvida inhibitionsbeslutet inte hindrar en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen vågar jag inte uttala mig om. Även om jag som lekman kan tycka att det är uppenbart att det är Blåsut Utvecklings byggplaner som är orsak till utbyggnaden av VA-anläggningen. Om inte byggplaner fanns på fastigheten så vore ju en utbyggnad helt onödig. Utbyggnaden är helt uppenbart en förutsättning för en byggnation på fastigheten – en utbyggnad som är inhiberad av Länsstyrelsen…
Det här är dock en juridisk fråga som “grannarna”, som har överklagat byggplanerna, får undersöka noggrannare. Resultaten skulle kunna bli sprängstoff…
En politisk fråga torde vara varför samhällsbyggnadsförvaltningen lägger ner pengar på arbeten som kan visa sig vara totalt onödiga. Det förekommer knappast ett enda sammanträde i kommunstyrelsen där det inte finns minst ett ärende där samhällsbyggnadsnämnden äskar mer pengar… Och så visar det sig att pengar investeras i nya VA-anslutningar i obebodda skogs- och bergsområden i kommunen.
Helt i onödan.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024








Senaste kommentarer