Arkiv
DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)”.
Det är inte helt lätt att få grepp om hanteringen av detaljplanen och arbetet med den i samhällsbyggnadsnämnd och -förvaltning. Den 25 juli skrev jag därför till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) och 1:e vice ordförande Tor Wendel (M). Jag redogjorde kort för bakgrunden och avslutade:
“Jag undrar vad som egentligen hände i SHB och anledningen till att ärendet tog sådan tid. Varför skickades ärendet t ex tillbaka till förvaltningen i maj 2020 och varför bordlades det på sammanträdet i september 2020. Sedan förstår jag inte heller på vilket sätt politiken var inblandad.
Vore tacksam för svar, kommentarer och information kring det som hände under processen i SHB.”
Ordförande Anders Wiklund (MP) har svarat att han ska svara senare, men fortfarande har jag inte fått några svar på mina frågor och funderingar. Det är synd. Det hade varit mycket intressant att t ex få reda på vad förvaltningschef Andreas Knutsson sa till ordförande Wiklund under sammanträdet i september, efter att förvaltningschefen hade pratat med kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) utanför sammanträdeslokalen. (Se ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år”.) De ”informella” samtalen ledde, som jag har beskrivit tidigare, till att ärendet om Sikhall bordlades.
Vice ordförande Tor Wendel (M) skrev den 31 juli att han inte har uppfattat att det har förekommit några direktiv eller politiska förhalanden alls från samhällsbyggnadsnämndens sida. Han menade att politikerna har sett positivt på en utveckling av Sikhallsområdet i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.
Wendel skrev också att ärendet har varit komplicerat, att det så att säga har varit fler frågor än svar. Han nämner som exempel frågan om avyttring av vattenområdet:
“…om detta t ex komplicerar senare tillståndsgivning för pir samt om detta beslut skulle kunna bli prejudicerande inom kommunen.”
Och det kan säkert vara fallet, att det här har varit komplicerat alltså. Men den här aspekten av ärendet lyftes till politikerna i nämnden av ordförande Anders Wiklund (MP) först i oktober 2020. Det är möjligt att nämndens presidium (de tre ordförandena) hade diskuterat frågan efter sammanträdet en månad tidigare. Men det är förvånande att ordförande inte redan under processens gång hade meddelat sina invändningar, åsikter och farhågor till de tjänstepersoner som arbetade med ärendet.
På samhällsbyggnadsnämndens oktobersammanträdet hade ju, som framgått i en tidigare blogg, tjänstepersonen ett förslag som gick fastighetsägaren Magnus Larsson till mötes. Ordförande hade då ett annat yrkande, som också fick majoritet i nämnden. Det var bara James Bucci (V) som stödde förvaltningens beslutsförslag. Det har jag beskrivit tidigare.
Tor Wendel (M) betonar avslutningsvis att han inte kan tala för detaljplaneprocessen i stort.
Jag mailade också den tjänsteperson som hade arbetat med ärendet i samhällsbyggnadsförvaltningen – och fick ett långt och utförligt svar. Hen skrev:
”Detaljplanen medger i samrådshandlingarna utveckling av en småbåtshamn i sikhall på bland annat kommunens fastighet Sikhall 1:4 och på fastigheten Sikhall 1:6.” [Sikhall 1:6 är Magnus Larssons fastighet; min anm.]
Tjänstepersonen betonade att förvaltningen var positiv till planen. En dialog hade inletts med Magnus Larsson om köp av del av kommunens mark/vatten.
”Som ett steg i den processen om markköp sökte samhällsbyggnadsförvaltningen en fastighetsbestämning (2019-06-05), vilket betyder att gränserna utreds av en lantmätare…”
I fastighetsbestämningen blev först det kommunala lantmäteriet inblandat, som sig bör, men också det statliga lantmäteriet. Staten blandades in eftersom Magnus Larsson ansåg att det kommunala lantmäteriets gränser inte var helt korrekta. Och eftersom Larsson hade mindre goda erfarenheter av Vänersborgs kommun genom åren så ville han att en objektiv part skulle fastställa gränserna. Kommunen var ju faktiskt också en av parterna i gränsdragningen – och då borde någon annan avgöra var gränserna gick, tyckte Larsson.
Jag tror att det är nödvändigt med en liten utvikning.
Magnus Larsson har under många, många år haft med kommunen att göra. Jag har i tidigare bloggar under åren redogjort för hur kommunen på ett medvetet och systematiskt sätt försökt sätta käppar i hjulen för honom. (Se t ex ”Sikhall 1:6”.)
Det började 2005 när Magnus Larsson köpte fastigheten Sikhall 1:6. Det hade funnits flera intressenter på fastigheten, däribland Bo Carlsson, även på den tiden kommunstyrelsens 2:e vice ordförande. Carlssons ”regeringskollega”, kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), föreslog efter Magnus Larssons förvärv att kommunen skulle utnyttja sin förköpsrätt och köpa hela fastigheten – till ”det rörliga friluftslivet”. Det var den 2 november 2005. Det är väl svårt att tänka sig att Ljunggren skulle ha agerat på samma sätt om det hade varit Bo Carlsson som hade köpt fastigheten istället för Magnus Larsson. Det spred sig en märkligt unken doft kring ärendet.
Magnus Larsson motsatte sig kommunens planer på förköp, dvs expropriering. Men den rättsliga processen dröjde och under hotet att bli av med hela fastigheten så såg sig Magnus Larsson tvingad att gå med på en uppgörelse. Larsson var tvungen att avstå en del av sin fastighet till kommunen och ”det rörliga friluftslivet”. Larsson fick se hur kommunen så att säga styckade sönder fastigheten. Det är för övrigt samma områden som fastighetsägarna i Sikhall har andra planer för än kommunen. Det är de områden som Magnus Larsson förhandlar med kommunen om att få servitut på eller köpa. Det handlar om skogsområdet väster om badstranden och området, bland annat parkeringen, vid Sikhalls magasin och segelsällskapets fastighet. (Denna fastighet ägs dock, och har ”alltid” gjorts, av segelsällskapet.) Till områdena hör också mycket vatten, bland annat det vatten där lantmäteriet skulle dra gräns.
Hela detta vattenområde tillhörde alltså vid tiden för Magnus Larssons köp av Sikhall 1:6 just denna fastighet. Kommunen visste vad den gjorde när den styckade hans fastighet…
Vänersborgs kommun fortsatte att lägga krokben för Magnus Larsson. Byggnadsnämnden avslog i stort sett allt han ville göra på sitt bostadshus. Det handlade bland annat om skärmtak och fönsterutformningarna. Efter ett antal överklaganden till Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen fick Magnus Larsson rätt på alla punkter. Det var den 21 mars 2013, efter 7,5 år, som Larsson vann den sista striden om sin bostad…. Magnus Larsson hade då fått rätt i samtliga 7 fall.
Jag kan inte avgöra vilken roll Bo Carlsson har spelat i alla turer på Sikhall eller om han är jävig eftersom han också ville köpa Sikhall 1:6, men förlorade budgivningen till Magnus Larsson. Eller om förvaltningschef Andreas Knutsson är att betrakta som jävig bara för att han sedan länge är ingift släkt till Bo Carlsson. Men jag vet att Magnus Larsson anser det och jag har velat förklara varför Magnus Larsson har dessa uppfattningar. (Se Magnus Larssons kommentar på en tidigare blogg.) Min uppfattning i ärendet är mer principiellt. I kommunala ärenden, och särskilt i sådana här känsliga ärenden, som detaljplanen har blivit och som kommunens förköp tidigare var, är det viktigt att kommunens avsikter inte kan ifrågasättas. Kommunens trovärdighet måste upprätthållas. Kommuninvånare måste veta att kommunen behandlar alla invånare lika.
Det var utvikningen. Magnus Larsson ville alltså att det statliga lantmäteriet blandades in i processen kring fastighetsbestämningen. Men det tog tid. Det tog drygt 1,5 år innan statens fastighetsbestämning var klar den 16 december 2020. Och gränserna ändrades bara obetydligt av det statliga lantmäteriet, men ändringarna var till Larssons fördel.
I en tidigare blogg skrev jag att Sikhallsärendet vid ett tillfälle blev återremitterat av politikerna (till tjänstepersonerna) på våren 2020 (25 mars). Tjänstepersonen kommenterade och förklarade i sitt mail:
”När ärendet presenterades i nämnden fick förvaltningen frågan varför nämnden inte var varse om dessa dialoger med fastighetsägaren innan. Jag svarade då att jag hade haft ärendet upp under våren i fastighetsutskottet och då fått ärendet återremitterat.”
I fastighetsutskottet sitter nämndens tre ordförande och två ersättare, dvs både Anders Wiklund (MP) och Tor Wendel (M) är ledamöter i utskottet. Det är alltså samma personer som är de ledande och tongivande i nämnden…
Förvaltningen hade presenterat en lösning för fastighetsutskottet som kortfattat innebar att kommunen och Magnus Larsson gemensamt skulle:
”återkalla förrättningen från statliga lantmäteriet och underteckna överenskommelse om att enas om den utredning kommunala lantmäteriet utrett. Samtidigt skulle avtal om fastighetsreglering upprättas så att vattenområde genom ny förrättning skulle regleras till Sikhall 1:6 och ett servitutsavtal för en vågbrytare till förmån för Sikhall 1:6 skulle upprättas.”
Magnus Larsson och tjänstepersonen ansåg att det tog alldeles för lång tid för det statliga lantmäteriet. De kom därför överens om att gå vidare i processen utan statens lantmäteri. Det här ville alltså inte politikerna i fastighetsutskottet. Vilket självklart försenade hela processen…
Jag får inte riktigt Tor Wendels beskrivning att stämma överens med tjänstepersonens. Men eftersom jag har förtroende för båda dessa personer, så är det kanske undertecknad bloggare som inte riktigt förstår.
I oktober 2020 fattades det då ett beslut i samhällsbyggnadsnämnden, som återigen gick emot tjänstepersonens förslag. Tjänstepersonen skriver i mailet till mig:
”Nämnden beslutade då bland annat ett markanvisningsavtal skulle upprättas vilket så gjordes under vintern och konsulterades fram och tillbaka med jurist innan det signerades av SBN ordförande och skickades till fastighetsägaren i mars. Detta avtal har förvaltningen ännu inte fått i retur av fastighetsägaren till Sikhall 1:6.”
Magnus Larsson vill inte skriva på detta avtal eftersom det skulle innebära att det är han som ska stå för utredningskostnaderna avseende:
”arkeologi, förorenad mark och geoteknik.”
Sedan kan det bli ytterligare kostnader beroende på vad dessa utredningar kommer fram till. Om det t ex visar sig att marken är förorenad så ska Magnus Larsson också:
”utföra och bekosta all utredning, miljökontroll, hantering av förorenade massor, inklusive transport till mottagningsanläggning, mottagningsavgift och övriga avhjälpandeåtgärder.”
Det kan också nämnas att det finns ett gammalt uttjänt skeppsvrak på botten i viken. Magnus Larsson ser framför sig hur han, förutom den arkeologiska utredningen, skulle kunna få bekosta en bärgning, en restaurering osv osv.
Kommunen har också erbjudit Magnus Larsson att skriva på ett avtal om servitut på en (annan) del av kommunens fastighet – för att anlägga en pir/vågbrytare. (För att förhindra stora vågor i hamnen.) Det kan tyckas generöst, men är man lite bevandrad i bankvärlden så vet man att det i stort sett är omöjligt att låna pengar till något man vill uppföra eller bygga på någon annans än sin egen mark… Magnus Larsson skulle aldrig få ett banklån till dessa åtgärder.
Kommunen vill hela tiden tvinga Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna att betala i stort sett alla kostnader för att upprätta en detaljplan, trots att de inte har någon garanti för att detaljplanen kommer att tillåta dem att exploatera marken genom att bygga hus, bygga ut campingen och småbåtshamnen osv. Det är orimligt.
Är det konstigt att många kommuninvånare, särskilt i Gestad och Sikhall, anser att kommunen står i vägen för utveckling?
Tjänstepersonen förklarar slutligen även tidsåtgången i stort:
”Handläggningen kan tyckas tagit lång tid – med fler juridiska konstruktioner som ska rimma med varandra behöver stämmas av flera gånger med flera olika tjänstemän och deras professioner för att inte bli felaktig.”
Jag vet inte riktigt hur mycket klokare jag blir av de svar jag har fått. Eller om läsarna av detta blogginlägg har blivit det. Fastighetsägarna i Sikhall är i varje fall övertygade om att planprocessen medvetet har försenats, och kanske till och med förhalats. Det är svårt att uttala sig om tycker jag, men med den information som jag har fått kan det i varje fall inte uteslutas. Det är svårt att inte reagera för tidsåtgången… En tidsåtgång som bland annat beror på att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden inte har följt tjänstepersonernas råd och förslag. Och det har de inte gjort vid ett flertal tillfällen på initiativ och förslag av ordförande Wiklund (MP), som tyvärr inte har svarat på mitt mail. Inte än i varje fall.
Det har alltså tagit samhällsbyggnads 2,5 år att arbeta fram ett markanvisningsavtal – ett avtal som dessutom utformades på ett sätt som gjorde det omöjligt för Magnus Larsson att skriva på…
Fortsättning följer i bloggen ”DP Sikhall (9): Framtiden”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- “DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- “DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år”.
Det är många som frågar sig, inte minst fastighetsägarna på Sikhall, varför processen med detaljplanen till stora delar tycks ha legat nere mellan typ februari 2018 och oktober 2020. Naturligtvis sammanställde och analyserade byggnadsförvaltningen de yttrandena som hade inkommit under samrådet, och det tog säkert sin tid. Och visst utfördes en del externa utredningar och inventeringar. Men vad hände egentligen på samhällsbyggnadsförvaltningen/-nämnden som nu hade blivit inblandade i detaljplaneprocessen?
Jag frågade byggnadsförvaltningen (22 juni 2021) varför processen överhuvudtaget tog sådan tid. Beslutet om att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken fattades ju redan den 19 maj 2015. Jag fick följande svar:
“Övergripande kanske kan sägas att det är en komplex situation och att kommunens rådighet är begränsad då den allra största delen av marken är privatägd och vägen är statlig. Under en tid var det tydligt så att processen väntade på kommunen. Sökande fastighetsägare ville få till avtal för att känna sig trygg med att gå vidare med kostsamma utredningar och det tog lång tid innan samhällsbyggnadsnämnden i höstas till slut fattade beslut om att gå vidare med det.”
Det tog alltså lång tid på samhällsbyggnadsnämnden…
Och byggnadsförvaltningen väntade uppenbarligen på samhällsbyggnads. Den skrev den 20 oktober 2020:
“Så fort avtal [mellan samhällsbyggnadsnämnden och fastighetsägarna] finns på plats kommer planarbetet att återupptas…”
Planarbetet låg alltså nere i väntan på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Någon eller några tjänstepersoner från byggnadsförvaltningen var med på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde (tillsammans med tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen) den 8 oktober. Det hade de inte varit en månad tidigare, den 17 september. Det var det sammanträdet då planärendet Sikhall hade blivit bordlagt, efter att kommunalrådet Bo Carlsson (C), som inte satt i samhällsbyggnadsnämnden, mitt under mötet hade kontaktat förvaltningschefen. Nu delgavs samhällsbyggnadsnämnden ny information vilket inte ska vara fallet när ett ärende bordläggs. Bordläggning innebär nämligen att beslut i ärendet skjuts upp och att samma ärende i oförändrat skick ska tas upp vid nästa sammanträde. Ärendet borde därför istället ha återremitterats i september.
Ordförande Anders Wiklund (MP) försvarade den långa beredningstiden på samhällsbyggnads med att nämnden bara hade haft ärendet i en månad.
Det stämde inte sa då en av tjänstepersonerna…
Tjänstepersonen förklarade att hen hade haft ärendet sedan förra sommaren (2019) och att det hade funnits många aspekter att utreda, men hen sa också att presidiet i samhällsbyggnadsnämnden, där bland annat ordförande Anders Wiklund (MP) ingår, hade fått ärendet till sig våren 2020. Sedan kom det fram att tjänstepersonen hade fått ärendet tillbaka från politikerna i presidiet i maj. Orsaken till denna “återremiss” framgick inte.
Det framkom uppgifter under sammanträdet som gjorde det i det närmaste omöjligt att dra någon annan slutsats än att processen kring planarbetet hade dragit ut på tiden på grund av politisk inblandning. Det förekom även uppgifter på sammanträdet, från byggnadsförvaltningens tjänstepersoner, om ett medvetet utdragande av processen genom krav på diverse utredningar. Det nämndes att det till slut blev orimligt/oförsvarligt att dra ut mera på tiden.
Om det här stämmer så tycks ärendet medvetet ha försenats. Och det vore mycket anmärkningsvärt. Jag skrev därför till samhällsbyggnadsförvaltningen (tjänstemännen) och frågade varför det hade tagit så lång tid med ärendet. Det gemensamma svaret från utredningschefen, VA-chefen och framför allt från den som har det övergripande
ansvaret, förvaltningschefen själv, Andreas Knutsson, var kanske inte helt förvånande:
“Vi känner inte till att detta har fastnat hos oss på Samhällsbyggnad.”
Och det är ju inte säkert att alla tre känner till… Men tycker förvaltningschefen att över ett års beredning i samhällsbyggnadsförvaltningen, sedan en återremiss följt av en bordläggning är normalt?
Det börjar bli komplicerat med alla turer som omgärdat detaljplanearbetet, och inte minst processen i samhällsbyggnadsförvaltningen/-nämnden. Jag skrev därför även till ordförande och 1:e vice ordförande i nämnden och till den ansvarige tjänstepersonen på förvaltningen.
Fortsättning följer i bloggen ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- “DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- “DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet”.
Jag har begärt ut och fått ganska mycket underlag från kommunen när det gäller arbetet med detaljplanen för Sikhallsviken. Allt som jag hittills har återgett är i stort sett taget från dessa “officiella” dokument. Alla svar från samrådet, som jag redogjorde för i den förra bloggen, lämnades in till kommunen i början av 2018.
Med ett undantag, ett mycket kortfattat mail från Trafikverket i december 2018, så finns det inga handlingar i ärendet förrän den 8 oktober 2020. (Det är ett sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämnden som jag återkommer till senare.)
Det går alltså drygt 2,5 år utan att det finns några dokument som jag kan ta del av. Kanske finns det några handlingar någonstans i kommunen, men när jag fick ta del av samtliga handlingar kring detaljplanen fick jag också reda på att en del dokument:
“innehåller personuppgifter som vi inte ska lämna ut och mycket är rent arbetsmaterial som inte diarieförts.”
Om det finns sådana handlingar från de här 2,5 åren vet jag inte. Det är hur som helst mycket förvånande, och kanske till och med anmärkningsvärt, att det blir ett slags “tomrum” i dokumentationen under dessa 2,5 år. Fastighetsägarna undrade också vad som hände.
Det har naturligtvis tagit en hel del tid för byggnadsförvaltningen att sammanställa och analysera de olika yttranden som inkom under samrådet. Det är helt förståeligt, men självklart tog det inte 2,5 år.
Det finns emellertid en information till byggnadsnämnden från byggnadsförvaltningen som kan kasta ett visst ljus över vad som hände denna tid. Det handlar om en tjänsteskrivelse daterad den 20 oktober 2020.
Tjänsteskrivelsen beskriver att det under perioden förekom en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Kommunen studerade hur sträckningen för GC-vägen kunde se ut. Och vad jag förstår så framförde också Trafikverket önskemål om att kommunen skulle ta över hela ansvaret för Sikhallsvägen. Kommunen sa ”nej” och sedan ändrade sig Trafikverket. På försommaren 2019 enades kommunen och Trafikverket om en sträckning i, stort sett, samma läge som de kommunala VA-ledningarna längs med den befintliga vägen.
Det kunde dock inte, vad jag kan se, vara detta som försenade processen i någon större utsträckning. Samtidigt, som jag har skrivit tidigare, ansåg fastighetsägarna att kommunen uppträdde alltför passivt gentemot Trafikverket.
Det genomfördes en naturvärdesinventering både på land och i vatten under sommaren 2019. Den handlade bland annat om det omdiskuterade skogsområdet väster om badstranden. En sådan inventering tar naturligtvis sin tid, en sommar, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. (Rapporten kan laddas ner här: ”NVI Artskyddsutredning Sikhall190920.pdf”.)
Jag citerar från sammanfattningen:
“Vid inventeringen avgränsades totalt två naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Naturvärdena i ytorna är kopplade till ett delvis naturligt meandrande vattendrag med gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter samt till en samling grova ädellövsträd. Övriga naturmiljöer inom inventeringsområdet består överlag av produktionsartad granskog, ungskog och åkermark vilka har lägre naturvärden. Vattenmiljöerna innehåller få vattenväxter och är relativt homogen vilket gör att den inte uppnår klass 3. Calluna rekommenderar att det naturvärdesklassade vattendraget och dess kantzoner (minst 5 m) lämnas orörda vid en exploatering. Det östra naturvärdesobjektet ser inte ut att beröras av föreslagen exploatering. Vid Callunas inventering noterades 14 naturvårdsarter och i utsök från ArtDatabanken återfinns ytterligare ett stort antal naturvårdsarter i omgivningen.”
“Totalt 38 skyddade arter kan komma att påverkas av föreslagen exploatering. Calluna bedömer ändå att det är ingen till mycket liten risk att gynnsam bevarandestatus kommer att påverkas för majoriteten av de skyddade arterna…”
Calluna rekommenderar vidare en häckfågelinventering för att kunna göra säkrare bedömningar.
Under sommaren 2019 inleddes även en fastighetsbestämning. Den gjordes därför att gränserna i vattenområdet mellan kommunens fastighet och Sikhall 1:6, dvs Magnus Larssons fastighet (den så kallade politikerhyllan), var osäkra. Byggnadsförvaltningen informerade byggnadsnämnden:
“Gränserna säkerställande behövs för att ligga till grund för avtal kring nyttjande av vattenområden för vågbrytare och småbåtshamn.”
Denna fastighetsbestämning var i sin tur en förutsättning för att eventuella avtal skulle kunna ge fastighetsägare trygghet att gå vidare med nödvändiga utredningar.
Byggnadsnämnden blev slutligen informerad om att samhällsbyggnadsnämnden den 8 oktober 2020, dvs knappt 2 veckor tidigare, hade ställt sig positiv till att:
“sälja delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4 för att möjliggöra utveckling av småbåtshamn och beslöt att teckna markanvisningsavtal och servitutsavtal för att stödja utvecklingen.”
Och i och med det beslutet så skulle avtal kunna skrivas och då:
“kommer planarbetet att återupptas genom att utredningar genomförs och därefter genom att arbeta fram granskningshandlingar.”
Byggnadsnämnden fick ta del av denna information på sitt sammanträde den 3 november 2020.
Och då kommer vi till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 8 oktober 2020. Det är protokollet från detta möte som är det första dokument jag har fått ut sedan samrådsyttrandena i början av 2018…
Jag citerade ovan byggnadsförvaltningens sammanfattning av samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beslutet hade följande ordagranna lydelse (citat från protokollet):
“Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv att sälja del eller delar av Sikhall 1:4 som utpekas för användning till småbåtshamn i kommande laga kraft vunnen detaljplan.
Samhällsbyggnadsnämnden ska teckna ett markanvisningsavtal gällande till och med 2022-12-31 med fastighetsägaren till Sikhall 1:6, avtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del. Markanvisningsavtalet avser den delen av Sikhall 1:4 som utpekas i samrådshandlingar till småbåtshamn.
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet. Servitutsavtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.”
Det kan vara bra att veta att ärendet, med beteckningen “Sikhalls framtida utveckling”, var uppe för behandling redan en månad tidigare, den 17 september. Då beslutade nämnden att bordlägga ärendet. Det finns i protokollet ingen motivering till varför ordförande Anders Wiklund (MP)
föreslog bordläggning. Och det är lite underligt tycker jag, särskilt som James Bucci (V) motsatte sig bordläggningen och yrkade att beslut skulle fattas på sammanträdet.
Jag har fått till mig att ordförande Wiklunds yrkande om bordläggning föregicks av en speciell händelse under sammanträdet.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C), som inte är med i samhällsbyggnadsnämnden, kallade mitt under mötet till sig förvaltningschef Andreas Knutsson. Efter ett samtal utanför rummet kom förvaltningschefen tillbaka och sade något till ordförande Wiklund (MP), som ingen deltagare kunde höra. Efter de orden ville ordförande ta bort Sikhallsärendet från dagordningen. Det var bara Vänsterpartiets ledamot, James Bucci som protesterade – dagordningen var ju redan fastslagen.
Hur som helst, en månad senare, den 8 oktober, fattade nämnden beslutet ovan. James Bucci (V) reserverade sig återigen. Han yrkade istället på att förvaltningens förslag också skulle bli nämndens beslut. Bucci menade att det förslaget hade störst möjlighet till att snabbast se till att köparens tankar med småbåtshamn och sjöbodar i Sikhall kunde genomföras. Och det är det lätt att hålla med om…
Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag, som James Bucci (V) yrkade bifall till hade följande lydelse:
- ”Uppdra åt förvaltningen att dra tillbaka ansökan om fastighetsbestämning hos statliga lantmäteriet.
-
Uppdra åt förvaltningen att nå en överenskommelse om fastighetsbestämningen i vattnet enligt kommunala lantmäterimyndighetens utredning av gränsdragningen. Överenskommelsen upprättas av kommunala lantmäterimyndigheten. Överenskommelsen undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del. - Uppdra åt förvaltningen att upprätta en överenskommelse om fastighetsreglering för att reglera vattenområde till Sikhall 1:6. Överenskommelsen undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.
- Fastighetsägarna undertecknar servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet. Servitutsavtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.”
Det här förslaget avslogs alltså av nämndens majoritet.
Ingvar Håkansson (C) förklarade sig jävig och deltog inte i beslutet. Det gjorde han inte heller vid bordläggningsbeslutet månaden innan. Jag vet inte varför.
Det är också av intresse att läsa hur samhällsbyggnadsförvaltningen sammanfattade ärendet för sin nämnd:
“En planprocess har pågått för utveckling av Sikhall under en längre tid. För att arbetet ska kunna fortskrida och fastighetsägarna ska vara bekväma med att investera stora summor i fortsatta utredningar och planarbeten behöver deras intressen i att genomföra planen säkras genom avtal som gäller under förutsättning att detaljplanen vinner laga kraft. Kommunen har tidigare pekat ut Sikhall som ett område för landsbygdsutveckling i strandnäralägen. Kommunen är i området en minoritetsägare vad gäller fastighetsareal men äger mark på komplexa områden för utvecklingen. Privata fastighetsägare vill driva planprocessen framåt. Fastighetsrättsliga åtgärder och avtal behöver ingås för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt.
Åtgärderna behöver genomföras i förhållande till varandra för att nå eftersträvat resultat och därmed kan planarbetet fortlöpa.”
Det låter som om samhällsbyggnadsförvaltningen är positiv till processen och visst vill “privata fastighetsägare … driva planprocessen framåt”… Och visst har planprocessen pågått under en längre tid… Och visst behövdes det “fastighetsrättsliga åtgärder och avtal” för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt.
Men varför tog processen så lång tid på samhällsbyggnadsnämnden/-förvaltningen? Det finns en del som tyder på att det hände saker bakom kulisserna.
Fortsättning följer i bloggen ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- “DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- “DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (4): Oenigheter”.
Den 12 december 2017 var ett förslag till detaljplan för Sikhallsviken klart. I byggnadsnämndens protokoll stod det:
“Planförslaget har bedömts vara av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse varför planförslaget handläggs med utökat förfarande… Planförslaget ska således kungöras och samrådas under minst tre veckor.
Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan, daterat november 2017.
Samråd med Länsstyrelsen om betydande miljöpåverkan sker i samband med samrådet för detaljplanen.”
Plankartan i förslaget till detaljplan hade följande utseende:
(Du kan ladda ner ovanstående plankarta genom att klicka här.)
Förslaget till detaljplan gick ut på samråd.
Och om det hade varit oenigheter och “utmaningar” för fastighetsägarna tidigare, så var det ingenting mot vad som blev fallet när Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Länsstyrelsen kom med sina yttranden…
Men först lite kort om några andra svar.
Sjöfartsverket och Försvarsmakten var positiva och/eller hade inget att anmärka. Vänersborgs Segelsällskap var positivt och hade synpunkter som på olika sätt handlade om att utveckla hamnområdet och föreningens egen verksamhet och fastighet. Samhällsbyggnadsnämnden hade några mindre synpunkter på förslaget.
Kommunstyrelsen ansåg att byggnadsförvaltningen skulle ha utvecklat motiveringarna utförligare varför strandskyddet skulle kunna hävas. Sedan hade den mycket kritik av mer formell karaktär, typ om beteckningar, bestämningar etc på detaljplanekartan.
Och så var det då Miljö- och hälsoskyddsnämnden. På grund av kort svars- och handläggningstid fattades beslutet i ärendet av nämndens dåvarande ordförande Per Sjödahl (MP).
Nämnden hade flera synpunkter bland annat på att grövre träd skulle bevaras och skyddas, liksom mindre hackspettar och fladdermöss.
Nämnden förordade också ytterligare inventeringar kring t ex biotopskydd och föroreningar (från båtbottenfärger, oljor och andra föroreningar från hantering av båtar). Det borde även ske provtagning av bottensedimenten inför muddring ansåg nämnden, liksom en naturvärdesinventering.
Nämnden hade också synpunkter på strandskyddet:
“Nämnden anser att strandskyddet ska ligga kvar på all naturmark för att säkra tillgängligheten och skydda naturvärden. Argument för upphävande av strandskyddet som att topografin inte möjliggör tillträde bedöms inte hålla. Ett av strandskyddets syften är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet bör därmed ligga kvar inom miljöer med konstaterade naturvärden och som har betydelse för biologisk mångfald.”
Nämnden genom ordförande Sjödahl (MP) hade fler kritiska synpunkter på planförslaget. Men också en del positiva.
Jag kan väl tycka att det tycks gälla mycket olika måttstockar för kommunen, dess tjänstemän och politiker. Ju längre från tätorten man kommer desto viktigare blir naturen och djuren, och ju mindre viktiga blir människorna… Trots att det finns betydligt fler skogar, mer stränder, natur och djur på landsbygden än i stan. Men i stan är det helt ok att t ex hugga ner skogar på Kindblomsvägen i Blåsut eller i Mariedal Östra, eller till och med mindre skogsdungar där barnen leker vid Mariedalskolan. Det ska också avverkas mycket skog i Öxnered och på Skaven för att möjliggöra bostadsbyggande. Det görs utan några större betänkligheter. För att inte tala om tämligen stora skogar vid t ex Trestad Center som avverkas för att bereda plats för industriell verksamhet… Men på landsbygden behövs det tydligen varken fler bostäder eller t ex parkeringsplatser… Där ska skogarna frodas, växtlivet blomma och fågellivet lämnas ostört, typ överallt… (Utom kanske på Ursand då. Där går det att avverka skog för att bereda plats för parkeringar och villavagnar…)
Det lilla skogsområdet i Sikhall väster om badstranden tycks vara kommunens mest värdefulla skog… Jag har svårt för att kommunen behandlar kommundelar olika.
Och sedan kom Länsstyrelsens yttrande, på 12 sidor… Det började med en samlad bedömning:
“Länsstyrelsen anser att Sikhall är ett lämpligt område för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Detta har konstaterats i kommunens nyligen antagna översiktsplan. Länsstyrelsen kan dock inte gå så mycket djupare i sin bedömning av området eftersom nödvändiga utredningar inte har genomförts. Kommunen behöver jobba vidare med frågor som rör MKN vatten, dagvattenhantering, strandskydd, riskbedömning för bränslestation, stigande vatten, geoteknik samt förorenad mark. Det behöver tas fram arkeologiska utredningar samt naturinventering av hela eller delar av planområdet. Förutsättningarna för att utveckla småbåtshamnen behöver noggrannare utredas.”
Tillsammans med alla inventeringar och utredningar som Miljö- och Hälsoskyddsnämnden ansåg skulle göras kan man nog dra slutsatsen att dessa två “myndigheter” knappast ville ha någon utveckling på Sikhall. Det skulle nämligen vara de fastighetsägare som ville ha en detaljplan som skulle stå för den absoluta merparten av kostnaderna… Och det säger sig själv, varför skulle fastighetsägarna satsa så mycket pengar på utredningar och inventeringar när de inte kunde veta om resultatet av alla utredningar skulle bli positivt? Inte kunde de satsa miljontals kronor och sedan få ett nej till utveckling och bebyggelse av Sikhall…
Jag saxar lite av Länsstyrelsens synpunkter och kommentarer.
- “I nuvarande beskrivning av MKN (=miljökvalitetsnormer) för vatten saknar Länsstyrelsen förslag till möjligheter att förbättra läget och höja statusen.
- En dagvattenutredning behöver tas fram som beskriver hur kvalité och kvantitet på dagvattenflödet kan komma att påverkas vid en utbyggnad.
- den östra småbåtshamnen [anses] olämplig och behöver utgå ur planen. En utbyggnad av hamn i detta läge riskerar både växt och djurlivet i denna del av planområdet.
- Hanteringen av strandskyddet inom planområdet behöver bearbetas och förbättras. Detta för att skyddet inte ska riskera att upphävas i strid med gällande bestämmelser.”
Och när det gällde strandskyddet så var Länsstyrelsen på total kollisionskurs med kommunen, och fastighetsägarna. Länsstyrelsen underkände de flesta av byggnadsförvaltningens förklaringar och motiveringar. Det var enligt Länsstyrelsen helt nödvändigt för allmänheten att strandskyddet behölls i stort sett överallt.
Jag har inte nämnt det förut, men i kommunens förslag till detaljplan så är en gångbrygga inritad mellan småbåtshamnen och badet. Länsstyrelsen menade att gångbryggan måste beskrivas på ett betydligt utförligare sätt om Länsstyrelsen skulle kunna bedöma om denna del av planen var genomförbar.
Det fanns flera privatpersoner i området som reagerade negativt på denna gångbrygga i planen. Jag kan nog hålla med dem, även om jag förstår idén med bryggan. Ett av argumenten mot en gångbrygga var att den skulle skära av hela viken så att ”karaktären av öppet vatten” försvann. Man skulle inte heller kunna cykla på gångbryggan och då måste det ändå byggas en GC-väg.
Jag har inte heller skrivit om att kommunen i planbeskrivningen har planerat för en ”sjömack”. Den uppehåller sig Länsstyrelsen mycket vid. Den skriver bland annat:
- “Kommunen behöver beskriva riskbilden och avstånd mellan skyddsobjekt och påfyllnadsplats och ”pumpö” på tankstationen. Det gäller dels till bostäder, dels till båtplatserna vid bryggorna. Kommunen behöver också titta på hur området och marken runt tankstationen ser ut, lutning och rinnmöjligheter.
- Länsstyrelsen anser att en geoteknisk utredning ska utföras.
- Planen behöver även förhålla sig till SMHI rapport och nya beräkningar för Vänerns nivåer
- Det saknas uppgifter i planhandlingen om att det gamla hamnområdet kan innehålla förorenade sediment … Det är viktigt att både land och vattenområdet undersöks.
- Länsstyrelsen anser att en naturinventering måste utföras.
- en arkeologisk utredning behöver utföras”
Länsstyrelsens yttrande är nog att betrakta som mer eller mindre en dödsstöt för fastighetsägarnas vilja och möjlighet att utveckla Sikhall, åtminstone om det var de som skulle stå för alla kostnader.
Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- “DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- “DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (4): Oenigheter
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag”.
Den 12 dec 2017 var ett förslag till detaljplan för Sikhallsviken klart. Förslaget innehöll många bra idéer, men de fastighetsägare som hade beställt planen var inte riktigt nöjda.
Kommunen ville t ex placera grönområden där fastighetsägarna ville exploatera. Den värnade och ville bevara exempelvis vissa skogsområden vid sjön. Det är några markområden som kommunen inte hade skött som den skulle, och
fortfarande inte sköter. Kommunen stämplade också på egen hand områden som “natur” under planprocessens gång, vilken enligt fastighetsägarna riskerade att från början lägga en kall hand över utvecklingen.
Kommunens representanter kunde å sin sida inte förstå varför fastighetsägarna inte kunde acceptera kommunens synpunkter på dessa markområden. Förvaltningen menade det fanns naturvärden där som kommunen hade ansvar för att bevaka och förstod inte heller varför det lilla skogspartiet inte kunde (citat från mail med byggnadsförvaltningen):
“fungera som en kvalitet som kan bidra till platsens attraktionskraft.”
Fastighetsägarna ville att skogsområdet skulle bli mer som en park. De ville bland annat anlägga promenadvägar i skogen och bygga gångbroar över den bäck, Svarte bäck, som rinner genom dungen. De menade också att det ändå måste rensas i både skog och bäck.
Kommunen hade ju inte skött området, och nu var det mer busk och sly än skog. Flera Sikhallsbor liknar området vid ett träsk. Fastighetsägarna menar vidare att deras förslag på flera sätt skulle vara positivare för naturen än kommunens. Sedan får man inte glömma att det finns tämligen mycket skog i områdena kring Sikhall och Gestad.
Om fastighetsägarna fick sin vilja fram med skogsområdet så skulle det innebära att bostäder som skulle byggas och campingen som skulle utökas kunde få sjöutsikt, utsikt över badplatsen. Det skulle också gå att göra stranden vid Sikhalls badplats större.
Det här skogsområdet som ägs av både kommunen och en av fastighetsägarna, ungefär hälften var, är fortfarande en av de stora “stridsfrågorna”.
Det förslag till detaljplan som fastighetsägarna lämnade i början av 2015, och som startade hela processen, såg ut så här:
Kommunens förslag för området såg ut så här (kan laddas ner här):
Det mörkgröna området är camping, det gula är bostäder och det ljusgröna området vid stranden med texten “Natur” är skogsområdet i fråga. (Det ljusgröna området “Park” är själva badplatsen.)
Det fanns en del andra saker som “parterna” var oeniga om, t ex att det i kommunens detaljplaneförslag fanns inritat ett område för småbåtshamn. Det var i och för sig helt i linje med fastighetsägarnas önskemål, men de ville också se servicehus och betydligt fler sjöbodar och båtplatser i området.
Det har också varit en del diskussioner kring vägen till/från och vid Sikhall. Den diskussionen har för övrigt pågått länge. Redan i februari 2011 föreslogs det i en utredning från WSP att det skulle anläggas en GC-väg längs vägen. Vägen är smal och krokig, och det finns alltså ingen GC-väg.
I kommunens detaljplaneförslag stod det:
“Vägen är en ca 5 meter bred väg … Trafiksäkerheten på vägen är låg, främst för oskyddade trafikanter, med tanke på vägbredd, siktförhållanden och tillåten hastighet.”
Om de planer som fastighetsägarna hade med betydligt fler bostäder i området så skulle trafiken på vägen öka ganska avsevärt. I
förslaget till detaljplan föreslogs därför åtgärder, som t ex en GC-väg, siktförbättringar och att det skapades säkra hållplatslägen för skolskjuts. Det var och är emellertid Trafikverket som är väghållare och det innebar att bollen inte låg hos kommunen. Det behövdes tas fram ett avtal mellan kommunen och Trafikverket för att kommunen skulle kunna anlägga en gång- och cykelväg. Det arbetades på detta, men Trafikverket ändrade uppfattning under processens gång. Det slöts dock så småningom ett avtal med Trafikverket. Men fortfarande har ingen GC-väg anlagts… Det borde naturligtvis ha gjorts i samband med att kommunen grävde ner VA-ledningar längs vägen… (Se “KF: GC-vägen i Sikhall”.).
Fastighetsägarna anser att kommunen inte har legat på Trafikverket i tillräcklig utsträckning. Som det verkar i nu-läget finns det de som anser att det är exploatörerna som ska betala för en förbättring av vägen. Vilket i så fall skulle vara detsamma som att det inte ska hända något. Exploatörerna, dvs fastighetsägarna, kan rimligen inte betala tiotals miljoner för att förbättra en väg…
Byggnadsförvaltningen bedömde vidare att:
“genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”
I förslaget påpekades däremot att en miljökonsekvensbeskrivning skulle tas fram för anläggandet av bryggorna i hamnen. Det handlade då om att det krävdes tillstånd för vattenverksamhet.
Det står för övrigt ganska mycket mer i förslaget till detaljplan, men jag tror att jag har återgett det mest väsentliga. En liten anekdotisk iakttagelse kan i och för sig kanske vara på plats.
I förslaget står det:
“Kostnader för att ta fram detaljplanen beräknas översiktligt bli knappt 300.000 kr exklusive eventuella utredningar.”
Arbetet med detaljplanen har nu 2021 passerat miljongränsen och ligger dessutom närmare 1,5 än en miljon…
Trots att fastighetsägare och kommunen inte var överens om allting i förslaget till detaljplan, så fattade byggnadsnämnden beslut om samråd den 12 december 2017. Och det var inget konstig med samråd i sig, det ingår i detaljplaneprocessen.
Fortsättning följer här ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- “DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas”.
Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken, området som detaljplanen skulle omfatta justerades den 22 september 2015 och den 12 december 2017 var ett
förslag till detaljplan klart. Detta förslag skulle ut på samråd. Från beslut till samråd hade det tagit drygt 2,5 år. Det var en lång tid.
I inledningen av detaljplaneförslaget stod det under rubriken “Planens syfte och huvuddrag” (du kan ladda ner förslaget till detaljplan genom att klicka här):
“Detaljplanen syftar till att skapa sjö- och naturnära bostadstomter och utöka attraktiviteten för boende och besökande genom utveckling av småbåtshamn och de båda campingplatserna…”
Kommunens förslag till detaljplan hade följande utseende:
Det är kanske inte helt lätt att tyda kartan, men det går att ladda ner den här (”Plankarta”) – då får man bättre koll.
Det finns väldigt mycket positivt i detaljplaneförslaget, framför allt när det gäller en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling – strandskyddet. Förvaltningen ville upphäva strandskyddet på flera ställen.
Det räknas i 7 kap 18 c § Miljöbalken upp ett antal skäl som kan upphäva eller ge dispens från strandskyddet:
- “redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,- behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
- behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
- behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
- behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.”
Byggnadsförvaltningen gick igenom område för område i förslaget och förklarade vilka skäl som var tillämpliga på varje plats. Förvaltningen konstaterade också att de flesta områdena även ingick i ett LIS-område.
Naturvårdsverket skriver (se Naturvårdsverket) om LIS-områden:
“Kommunerna kan i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet.”
Strandskyddsdispenserna skulle möjliggöra t ex utvidgning av campingen, utveckling av småbåtshamnen, nya bryggor, förrådsbyggnader och parkeringsplatser samt ny bostadsbebyggelse.
Processen vid arbetet med förslaget till detaljplan hade kantats av olika åsikter. Fastighetsägarna/exploatörerna hade framfört flera önskemål som kommunen inte hade velat gå med på. Fastighetsägarna, som ju beställde och därmed också skulle bekosta planen (förutom 20% som kommunen stod för), hade en ganska klar bild över hur de ville utveckla Sikhallsområdet. De hade en vision, en bild av hur de ville att området skulle gestaltas. De enskilda detaljerna i området var som pusselbitar i denna helhetsbild, men naturligtvis var alla bitar nödvändiga för att pusslet skulle sitta ihop och bilda en helhet.
Fastighetsägarna menade att det fattades några pusselbitar i förvaltningens förslag. Det var viktiga bitar för att helheten skulle fungera. Kommunen hade inte samma bild/vision framför ögonen, den såg inte riktigt samma utveckling av Sikhall framför sig som fastighetsägarna.
Det är naturligtvis viktigt att ha i minnet att fastighetsägarna/exploatörerna ville få möjligheter att tjäna pengar på utvecklingen av Sikhall. Inte för att de, eller jag, tror att de skulle bli rika på att utveckla Sikhall, men de hoppades självklart att de pengar de investerade och lade ner i området åtminstone skulle betalas tillbaka.
Det intresset har inte kommunen. Å andra sidan har kommunen intresse av att det går bra för företagen i kommunen. Det ingår i kommunens mål. Ett fungerande näringsliv ger kommuninvånarna sysselsättning och inkomster. Och kommunen får ökade skatteintäkter osv. Kommunen vill underlätta för näringslivet. Det utvecklas i ett av inriktningsmålen i den senaste Mål- och resursplanen:
“Företag i Vänersborgs kommun får ett gott bemötande där entreprenöriellt företagande välkomnas. … Näringslivet möts av en lyhörd förvaltning och effektiva beslutsvägar.”
Det förväntade resultatet för detta inriktningsmål är att:
“Kommunens service och bemötande till näringslivet ska öka”
Det är naturligtvis viktigt att detta gäller “i alla delar” av kommunen.
Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (4): Oenigheter”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- ”DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas
Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.
Beslutet om att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken, som den kommande detaljplanen kallades, antogs av en enhällig byggnadsnämnd den 19 maj 2015.
Det sökta planområdet beskrevs på följande sätt av byggnadsförvaltningen:
“[Området] sträcker sig från hamnen och badplatsen i Sikhall in ungefär en kilometer mot land (se karta). Terrängen är måttligt kuperad och landskapet varierande med mindre fält och skogspartier. I området finns bland annat ett gammalt hamnmagasin med stort kulturhistoriskt värde, fornlämningar, en mindre småbåtshamn, en badplats och ett experimentellt bostadshus inbyggt i ett växthus.”
Det experimentella bostadshuset inbyggt i ett växthus är för övrigt det hus som har blivit miljö- och byggnadsförvaltningens “röda skynke”, nämligen Solvarms naturhus…
Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen var mycket positiva till fastighetsägarnas planer. Nya bostadsområden kunde skapas som var både sjönära och grönnära. Bostäderna kunde få utsikt över vattnet och över grönområden, och det skulle bli lätt att ta sig till stranden och till gröna omgivningar. Allt det som beslutsfattarna till kommunens översiktsplan för området såg framför sig.
Men inte nog med det. Den fördjupade översiktsplanen lyfte fram Sikhall som ett av de områden som kunde utvecklas genom bland annat ny bostadsbebyggelse, större byggrätter, gästhamn och utökning av camping (se karta nedan).
Allt talade för att det bara var att köra igång. Och arbetet påbörjades. Andan i byggnadsförvaltningen var, förmodar jag, positiv och god. Och jag antar också att även fastighetsägarna var nöjda.
Några månader senare, den 14 september (2015), kom ett tjänsteutlåtande som medförde vissa justeringar i planerna:
“Inför upprättande av planavtal med sökande fastighetsägare har det visat sig att det finns intresse hos ytterligare en fastighetsägare att medverka, vilket innebär en utvidgning av området österut. … en av de ursprungligen sökande valt att tills vidare avvakta … delar av det ursprungligen tänkta planområdet bör undantas från detaljplanen då det utgörs av samlade ytor avsedda för lantbruk.”
Detaljplaneområdet kom att få följande utseende:
Den 22 september (2015) beslutade byggnadsnämnden enligt förvaltningens nya och något justerade förslag.
I nämndens beslut sammanfattades ärendet på följande sätt:
“Detaljplanen syftar till att skapa sjö- och naturnära bostadstomter och utöka attraktiviteten för boende och besökande genom utvecklingsmöjligheter för småbåtshamnar och de båda campingplatserna inom det utpekade LIS-området (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i Sikhall. Detaljplanen vill också ge möjlighet att bygga upp en bystruktur där man kan driva mindre verksamheter av olika slag, gärna med inriktning på besöksnäring, blandat med bostäder. Detaljplanen innehåller förslag till bostadstomter, områden för småbåtshamnar, utökning av campingområden och trafiksäkerhetshöjande åtgärder utmed väg 2154 i form av gång- och cykelväg samt busshållplatser.”
Alla de inblandade, både tjänstemännen på byggnadsförvaltningen och fastighetsägarna, var fortfarande mycket nöjda och tyckte att detta lät bra.
Och nu kunde arbetet med detaljplanen för Sikhallsviken sätta igång på allvar. Fast det kom att ta lite längre tid än vad nämnden och förvaltningen hade trott. Detaljplanen kunde inte antas hösten 2016 som beräknat.
Först drygt 2 år senare, den 12 december 2017, beslutade byggnadsnämnden att:
“samråda om detaljplan för Sikhallsviken.”
Det skulle inte bli den sista förseningen.
Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- ”DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- ”DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
DP Sikhall (1): Ny detaljplan
Sikhall, vid Vänern, i Dalsland – en pärla.
Här är badvattnet kanske varmast i hela Vänern. De långgrunda stränderna och de sydliga vindarna skapar en vattencirkulation som trycker in ytvattnet mot stranden. Sanden i Sikhall är mjuk och fin. Det finns knappt en enda sten på den sandiga bottnen, som sträcker sig hundratals meter ut i vattnet.
Det finns stugor på Sikhall. Det finns en camping. Det finns en kiosk. Det finns en restaurang. Det finns parkeringar.
Sikhall är på många sätt jämförbart med Ursand. Kanske till och med strået vassare. Men det spelar inte så stor roll. Kommunen har satsat, och satsar, på Ursand. Sikhall ligger längre från kommunhuset.
Så började jag en blogg för 8 år sedan. (Se “Sikhall – en pärla vid Vänern”.) Texten har fortfarande stor giltighet. Kommunen har i och för sig byggt en del offentliga toaletter och det har dragits VA till området. Det har även byggts en del bostadshus och det finns fastighetsägare som försöker göra det fint, snyggt och trivsamt för allmänheten.
I onsdags arrangerades t ex “Sikhall Rock 1.0” med musik av bandet ”Just nu”. Sikhallsborna samlades vid den så kallade “Politikerhyllan” där Magnus Larsson hade sett till att en scen hade uppförts. Människorna njöt av det fina vädret, uppträdandet och den gratis korven – med bröd. Jag hade själv nöjet att närvara tillsammans med ett hundratal andra människor. De jag samtalade med var extremt nöjda med arrangemanget.
Men kring badplatsen, själva hjärtat i Sikhall, har tiden till stor del stått stilla. Ja, det är faktiskt så att utvecklingen delvis har gått bakåt. Kommunen har misskött en del av sin mark och låtit den växa igen.
Om man jämför dagens Ursand och Sikhall så ser man skillnaden…
Bert Karlsson har utvecklat Ursand som idag har 5 stjärnor och blivit en av Sveriges mest besökta campingar. Bert har under åren ofta agerat först och frågat efter lov efteråt. Visst har kommunen stundtals satt “hårt mot hårt”, men oftast har kommunen accepterat Berts åtgärder. (Ibland efter vite eller hot om…) Och när Bert har “glömt” av att det fanns en detaljplan för området, så ändrade och anpassade kommunen oftast den.
I Sikhall försöker fastighetsägare och entreprenörer med Magnus Larsson i spetsen utveckla Sikhall. De följer regler och lagar och begär bara en positiv attityd från kommunen och tillstånd för det som de vill göra. Men kommunen är trög och hittar oftast problem. Vilket alltför ofta leder till att kommunen säger nej, eller glöm det, eller vänta, eller vi måste utreda… Och tiden går
och inget händer. Ibland önskar man att kommunen behandlade alla sina invånare och alla sina kommundelar på samma sätt. Lite som kommunens vision antyder:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Och då menar jag inte att kommunen ska sätta stopp för Bert Karlsson på Ursand. Nä, kommunen behöver sina entreprenörer. Kommunen bör istället hjälpa och underlätta för andra på samma sätt som för Bert, t ex för fastighetsägarna och entreprenörerna i Sikhall.
Entreprenörer och fastighetsägare i Sikhall, varav Magnus Larsson är en, vill att kommunen upprättar en detaljplan på Sikhall. Det är en förutsättning för byggnation och utveckling. Eller de ville i varje fall upprätta en detaljplan… Och det vill de egentligen nog fortfarande, men tiden går – och kostnaderna blir allt större.
Det är nämligen så att fastighetsägarna i Sikhall redan den 4 mars 2015 ansökte om planbesked för att få lov att stycka av tomter för småhusbebyggelse. Fastighetsägarna ägde nämligen tillsammans det mesta av marken inom det tänkta planområdet. De föreslog också:
”en utbyggd båthamn med rastplats och sjöbodar, ny gång- och cykelväg och utökning av badstranden.”
För att kunna förverkliga sina önskemål och planer var kommunen alltså tvungen att upprätta en ny detaljplan. Och byggnadsnämnden var positiv. Den beslutade den 19 maj 2015 att:
- “meddela positivt planbesked för att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken som bland annat omfattar fastigheterna Sikhall 1:6, Sörbo 1:9-10, Häljerud 1:14 och Gestad Berg 1:42. Beslutet fattas med stöd av 5 kap 2 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).
- Byggnadsnämnden beslutar att huvudsyften med detaljplanen är att skapa möjlighet för bostadsbebyggelse samt utveckling av Sikhalls hamn och strandområden.
- Byggnadsnämnden beslutar att ge byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för det aktuella området.

- Byggnadsnämnden bedömer att detaljplanen kan antas hösten 2016.
- Byggnadsnämnden beslutar att kommunen ska teckna ett planavtal med fastighetsägarna innan planarbetet påbörjas.”
Detaljplanen skulle tas fram för nedanstående område (se röd markering på kartan), bli klar drygt ett år senare (hösten 2016) och betalas av de fastighetsägare/”exploatörer” som ansökte om planbesked.
Detaljplanen är 6 år senare fortfarande inte klar…
Anm. DP i rubriken står för ”detaljplan”.
Fortsättning följer här: ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas”
===
Bloggar i denna serie:
- ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
- ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
- ”DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
- ”DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
- ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
- ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
- ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
- ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
- ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021
Underhållning i Vänersborg
Vi är många i Vänersborg som saknar Aqua Blå. Nu har festivalen blivit inställd två år i rad, men vi när väl alla stora förhoppningar om att den återkommer nästa år. Och då är det förresten valår, vilket kanske kan innebära att de politiska partierna återfinns bland utställarna… Och det om något är väl värt att se fram emot…
Det har överlag varit lite stiltje på underhållningsfronten under dessa coronatider. Så har t ex konserterna på Ullevi med Iron Maiden och Rammstein blivit inställda två år i rad…
Fast det har naturligtvis inte varit helt tomt på musik- eller kulturinslag, inte ens i Vänersborg. Men nu börjar det komma igång lite mer ”på allvar” – både här och där i kommunen. Det händer på t ex Skräcklestugan, Gula Huset i Brålanda och Ursand – för att bara nämna några ställen. På Ursand spelar t ex Scotts på torsdag. Och i dagens TTELA kan vi också läsa om det glädjande beskedet att caféverksamheten på Villa Björkås ska starta igen. Det är väl också en slags underhållning. Precis som bad.
På Facebook finns det flera som har efterlyst besked om när Vattenpalatset ska öppna. Jag skrev därför till bolagets VD och fick följande besked:
“Vi siktar på att öppna i slutet av augusti. Sen beror ju mycket på att allt skall fungera med det maskinella. Vilka regler som kommer att gälla är svårt att säga då vi inte vet hur Corona läget ser ut i höst.”
Det pågår för övrigt en stor utredning om kommunens bad och simhallar, inklusive Vattenpalatset då förstås. Utredningen ska diskuteras på kommunstyrelsens första sammanträde i höst. Det lär bli anledning att återkomma till denna utredning vad det lider.
Imorgon onsdag kl 18.00 händer det saker i Sikhall. Då blir det underhållning i form av “Sikhall Rock 1.0”. Det har enligt uppgift byggts upp en scen i närheten av Sikhalls magasin, inte långt från ”politikerhyllan”. Politikerhyllan är stället där den inte helt obekante Magnus Larsson bor. Magnus Larsson är enligt säkra källor även ett bekant namn i Vänersborgs kommunhus…
På Sikhall Rock blir det musik av bandet ”Just nu”. Och vad jag förstår av affischen så kommer uppträdandet att gå i Tomas Ledins tecken.
Det politiska inslaget under kvällen står Magnus Larsson för. Han svarar nämligen villigt på alla frågor om varför detaljplanen för Sikhall aldrig blir klar, inte ens efter 5 års arbete i kommunhuset…![]()
Arrangörerna följer självklart de regler som Folkhälsomyndigheten rekommenderar och det kommer att bjudas(!) på korv och bröd.
Det kanske blir en uppstart till ytterligare en festival i kommunen. Det vore trevligt. Det finns för övrigt anledning att återkomma till Sikhall. Förutom Magnus Larsson bor även familjen Solvarm i området…
Solvarm i Kammarrätten
Solvarms långa och segdragna kamp mot Vänersborgs kommun har skildrats tämligen utförligt i min blogg under åren. Det har varit strider mot Miljö- och byggnadsförvaltningen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden, men också mot
samhällsbyggnadsförvaltningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. Tjänstemännen i Kretslopp och vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) var till och med beredda att i domstol försvara att de hade lagen på sin sida mot Solvarm.
Det är många både inom och utom Vänersborgs kommun som frågar sig varför. Jag är en av dom, och jag tror att Solvarm är en annan. Det är en gåta varför Solvarm är så utsatt och i det närmaste förföljd. Anders Solvarm är ju en stor kämpe för miljön och har ambitionen att bygga världens
smartaste miljövänliga kretsloppshus. Han vill inte bråka, han vill utveckla sitt cirkulära avloppssystem. Ett system som för övrigt uppmärksammas både internationellt och i resten av Sverige
Så det är väldigt svårt att förstå varför ordförande Ann-Marie Jonasson (S), som i kommunfullmäktige betonade sin lojalitet mot Sveriges lagar, hellre lyssnar på sina egna tjänstemän än de som är experter på lagar och miljöfrågor, nämligen domarna i Mark- och miljödomstolen… Som den 2 september 2019 slog fast att Solvarms VA-system sammantaget var bättre än kommunens.
Som ”tur” var hade oppositionens ledamöter i miljö- och hälsoskyddsnämnden samma uppfattning som domstolen. De röstade för att Solvarm skulle få sitt tillstånd, och de fick majoritet i nämnden. (Se “Solvarm vann!”.)
Detta var den 19 maj och slutet på en lång process under våren. Den 3 mars 2021 hade miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat att återremittera ärendet (se ”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen”) och på det följande sammanträdet den 7 april lyftes ärendet helt sonika bort från dagordningen.
Till sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag enligt riktlinjerna i nämndens återremiss från den 3 mars. Tjänstemännens förslag var inte offentligt. Inte ens för familjen Solvarm själv… Miljö- och hälsoskyddsnämnden, liksom byggnadsnämnden, har nämligen sina egna regler om vad som är offentligt och inte. I kommunens övriga nämnder, inklusive kommunstyrelsen, offentliggörs allt underlag inför sammanträdena. Det kan tyckas vara en grundläggande demokratisk princip…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden motiverade sitt beslut att inte lämna ut handlingarna inför det kommande sammanträdet på följande sätt:
“Vid tidpunkten för begäran om att få del av aktuella uppgifter har handlingen inte expedierats och ärendet som den hänför sig till är inte slutbehandlat, varför den begärda handlingen inte är upprättad i lagens mening. Handlingen är således inte en allmän handling.”
Det är faktiskt samma motivering som jag har fått, och säkert många andra, när handlingar har begärts ut.
Förvaltningen sammanfattade:
“Anders Solvarm har begärt att få ut en handling avseende arbetsmaterial som är under bearbetning inför beslut för Miljö- och hälsoskyddsnämnden den 7 april 2021 gällande ansökan om avlopp på fastigheten Sikhall 1:20. … Miljö- och byggnadsförvaltningen har genom e-post kommunicerat till sökande om att handlingen inte är en allmän handling. Dokumentet är i dagsläget ett arbetsdokument som ska skickas till Miljö- och hälsoskyddsnämnden inför beslut den 7 april 2021. Förvaltningen anger att dokumentet blir allmän handling efter att nämndens protokoll har justerats.”
Solvarm accepterade inte det här utan överklagade förvaltningens beslut till Kammarrätten. Kammarrättens dom avkunnades i tisdags, den 29 juni:
“Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborgs kommun för handläggning i enlighet med det som anges i skälen för kammarrättens avgörande.”
Kammarrätten motiverade sin dom med att återge paragrafer i Tryckfrihetsförordningen, Förvaltningslagen och Offentlighets- och sekretesslagen. Sedan skrev Kammarrätten:
“I målet är upplyst att det ärende till vilket den begärda handlingen hör numera är avslutat, varför handlingen är allmän. Det finns därmed inte skäl för att avslå Anders Solvarms begäran på den grunden att handlingen inte är allmän.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bör som första instans pröva dels om det finns hinder på grund av sekretess mot att lämna ut handlingen, dels – för det fall det finns sådant hinder – om utlämnande ändå ska ske på grund av reglerna om rätt till partsinsyn.”
Men ändå är inte domen helt solklar tycker jag. I och för sig är det solklart att Kammarrätten anser att Solvarm skulle ha fått handlingarna innan sammanträdet. Det står ju i Förvaltningslagen 10 §:
“Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet.”
Det får bara göras undantag om handlingarna är att betrakta som sekretessbelagda. Men det kan de svårligen betraktas som. De handlade ju om Solvarm själv och hans avloppssystem. Jag tror att miljö- och byggnadsförvaltningen helt enkelt hade missat den här lagen…
Det som inte är klarlagt är vad Kammarrätten anser om handlingarna i sig – var de allmänna eller inte. Det har betydelse för alla oss andra som vill ha ut handlingar från Miljö- och byggnadsförvaltningen.
Tyvärr blir det nog så att Miljö- och byggnadsförvaltningen kommer att fortsätta betrakta handlingar inför nämndens sammanträden som att de inte är allmänna – och därför inte offentliga.
Men spelar det egentligen någon roll vad lagen (eventuellt) medger för tolkningar? Vänersborgs kommun säger sig arbeta för offentlighet och öppenhet – och ett av kommunens övergripande inriktningsmål lyder:
“I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Det innebär bland annat, står det i Mål- och resursplanen, att alla invånare kan påverka och delta i samhället oavsett bakgrund. Och hur ska invånarna kunna göra det utan information?
Vi får se om kommundirektören går in och ändrar rutinerna, och attityderna, i Miljö- och byggnadsförvaltningen. Eller möjligtvis politikerna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden själva. Eller kanske de styrande politikerna i kommunen? Det har ju lagts flera motioner som yrkar på större öppenhet och demokrati, och flera av dem har kommunfullmäktige antagit. (Se ”Motioner om ökad demokrati”.)
Anm. Du kan ladda ner domen från Kammarrätten här.








Senaste kommentarer