Arkiv
Solvarms naturhus i Sikhall (1)
Den 22 mars avvisade samhällsbyggnadsnämnden Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät. Det var bara Vänsterpartiets två ledamöter som röstade för ett undantag.
Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Nytt avslag för Solvarm”.) Det har även en av Vänsterpartiets ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden gjort. James Bucci skrev tre bloggar om samhällsbyggnadsnämndens tvivelaktiga beslut. (Se ”Det sket sig – ärendet Solvarm var för hett”, ”Vattentjänstlagen 9 §” och ”Vänersborgs kommuns inställning till Sikhall 1:20 luktar skit”.)
Samma dag som samhällsbyggnadsnämnden sa nej till Solvarm hade Solvarm besök av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. De två tjänstemännen visade upp en annan sida än den Solvarm hade mött tidigare… Det återkommer jag till.
I denna blogg vill jag beskriva hur Solvarms hus fungerar och varför Vänsterpartiet som enda parti i Vänersborg (i varje fall hittills) anser att Solvarm bör få ett undantag för att ingå i verksamhetsområdet, som det heter på fackspråk, dvs slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät.
Grundinställningen hos Anders Solvarm är:
”för kommunen är avlopp ett problem, för mig är avlopp en resurs.”
Hela Solvarms hus är ett växthus. Ja, det är riktigt. Över det ”traditionella” bostadshuset så har Solvarm byggt ett växthus (se bild nedan).
I växthuset har Solvarm installerat ett avancerat kretsloppssystem med växtbäddar. Det är överlägset det system som kommunen använder och som kommunen vill tvinga in Solvarm i. Ja, kommunens VA-system är inte ens ett kretsloppssystem…
Solvarm gör det som miljöbalken och EUs miljölagstiftning tar sikte på: ett cirkulärt system för säkert omhändertagande av avlopp med lokalt kretslopp av näringsämnen och återlämnande av rent vatten (högsta badkvalitet). Solvarm menar att kretslopp av näringsämnen är helt avgörande för vår planets framtid. Och det är svårt att argumentera mot det…
Solvarms teknik med växtbäddar bygger på omfattande forskning och erfarenheter gjorda kring bland annat rotzonsanläggningar, minireningsverk, slamavskiljare och markbäddar med olika typer av filtermassor. Solvarm har ett kretsloppsystem med 3 växtbäddar i serie inuti växthus med efterpolering i trädgårdsdamm.
Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius har analyserat och utvärderat reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall. Kjerstadius beskriver i sin rapport Solvarms hus på ett mycket detaljerat sätt. Jag återger det i sin helhet därför att det på ett utmärkt sätt visar vad Solvarm egentligen sysslar med. Det finns ju politiker och tjänstemän som tydligen tvivlar på Solvarms lösningar, och motiv…
- ”Steg 1) Uppsamling i slamavskiljare. Slamavskiljaren (trekammarbrunn) är belägen i husets källare och används för sedimentering och hydrolys av organiskt material. Slamavskiljaren minimal syretillförsel (anaeroba förhållanden) och töms cirka en gång per år (slammet körs till Holmängens eller Brålanda reningsverk i Vänersborgs kommun).”
- ”Steg 2) Avloppspump. Avloppsvattnet som flödar över ur trekammarbrunnen samlas upp i en pumpbrunn belägen i husets källare och pumpas upp till växtbädd 1 på husets takterass.”
- ”Steg 3) Växtbädd 1 med rotzon på husets takterrass. Vattnet leds in i växtbäddar med perforerad rörledning och sprids ca 1dm under växtbäddens yta. Växtbäddarna har fyllnadsmaterial av lecakulor vilket ökar den aktiva ytan för mikroorganismer att växa på. Rötterna från växter som odlas i växtbäddarna ger rotzoner utgör ytterligare kontaktyta för mikroorganismer att växa på. Vid samtliga kontaktytor utvecklas biofilmer med mikroorganismer där spontan kväverening sker genom nitrifikations- och denitrifikations-processer. Överskottsvatten från växtbädden samlas upp i tank i källaren och pumpas vidare till växtbädd 2.”
”Steg 4) Växtbädd 2 med rotzon kring husets ytterkant (fortfarande innanför växthus). Fungerar likadant som växtbädden på husets takterrass men har en annan klimatzon pga lägre temperatur.
Eventuellt överskottsvattnet samlas upp med dränering och leds till steg 5.”- ”Steg 5) Överskottstank med vattenspel. Eventuellt överskottsvatten från växtbäddarna kring husets fasad samlas upp i en 5 kbm tank kopplad till ett vattenspel. Från tanken pumpas vatten intermittent upp till vattenspelet. På så vis erhålls en barriär mot mördarsniglar samtidigt som avloppsvattnet syresätts. Vattenspelet innehåller ett breddavlopp som leder vatten ut ur huset då överskottstanken är full.”
- ”Steg 6) Breddavlopp ut ur huset till nedgrävd tvåkammarbrunn. Det är värt att notera att under sommarhalvåret samlas inget vatten upp i överskottstanken (se resultat nedan) varför steg 6 och senare steg av avloppsreningen endast används under vinterhalvåret. Från tvåkammarbrunnen leder ett överfall till trådgårdsdammen (steg 7).”
- ”Steg 7) Trädgårdsdamm med vassodling. Från trådgårdsdammen finns en breddning till dike (utsläpp från fastighetsgräns).”
Det kan tilläggas att Solvarm har byggt till ännu en liten (1 kvm) växtbädd (nr 3) för kryddörter efter att rapporten skrevs…
Är det någon som tvivlar på att Solvarms kretsloppssystem är både genomtänkt och avancerat? (Mer än politiker och tjänstemän i Vänersborgs kommun då…) Enligt min mening finns det knappast något liknande kretsloppssystem i hela landet. Det kanske var att ta i förresten. Det finns tre liknande hus till i Sverige och ett också i Norge. Solvarm har varit med och byggt dom också…
Det görs av vissa politiker och tjänstemän en stor affär av att kommunen kommer och hämtar slam hos Solvarm. Det handlar om en tömning varje år, och då hämtar kommunen endast 1 kbm slam. Solvarm håller dessutom just nu på att utveckla ett förbättrat kretsloppssystem som ska ta tillvara även detta slam. (Slammet ska våtkomposteras och hygieniseras inuti växtbädd 1.) Det har dock på oklara grunder stoppats av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen (mer om detta senare).
Solvarms kretsloppssystem har utvärderats och det har mätts överallt. Orsaken till det är egentligen inte att Solvarm tror att hans system har brister eller tvivlar på att det är bättre än kommunens. Solvarm forskar och vill att systemet ska bli så bra som möjligt. Han ser det som en bricka för att förbättra miljön på planeten.
Hamse Kjerstadius har också analyserat prover från naturhuset. Han skriver:
”Sett till reduktionen i koncentration över hela behandlingslinjen (punkt A till punkt Ö) så är den mycket hög. Minskningen i koncentration var 98% för COD, >99% för total kväve respektive >99% för totalfosfor. Den största delen av denna reduktion sker inuti Naturhuset (punkt A till punkt X) medan en viss ytterligare reduktion sker i tvåkammarbrunn och damm utanför Naturhuset.”
Det här är värden som kommunens egna reningsverk knappast kan konkurrera med…
Kjerstadius skriver vidare:
”…inget avloppsvatten lämnar Naturhuset under 7 av årets 12 månader. Detta är inte så konstigt då de fem månaderna då vatten lämnar fastigheten är under vinterhalvåret då både växtlighet och evaporation är som lägst i växthuset. Det bör tilläggas att samtliga växtbäddar i Naturhuset bevattnas med vatten från brunn under husets sommarmånader. Trots denna bevattning rinner alltså inget vatten ut ur huset under 7 av årets månader.”
Det kanske är läge att förtydliga. De 5 månader som avloppsvatten lämnar huset är det inte orenat. De unika värden, som redovisas ovan, och nedan, gäller. Saken är alltså den att huset inte lämnar något vatten överhuvudtaget under resten av året.
Kjerstadius är också intresserad av driftssäkerheten:
”Naturhuset Sikhall bebos endast av fem personer. Pumparna som pumpar avloppsvatten ut till växtbäddarna går endast då nivån i husets uppsamlingstank blir tillräckligt hög, det vill säga när de boende är hemma och använder toalett eller andra avlopp. Resten av systemet är passivt så till vida att reningen sker i växtbäddar belägna inuti ett växthus. Växtligheten i bäddarna behöver ses om under odlingssäsongen för att garantera en god tillväxt men det är ett system som skulle kunna stå utan handpåläggning under flera veckor även under växtsäsong. Detta, i kombination med att avloppsvatten endast genereras när de boende är hemma i Naturhuset gör att driftsäkerheten i avseende på pumpar och växtbäddar får anses som god.”
Det är knappast så att det går att uttrycka det på ett mer positivt sätt av en kritisk vetenskapsman och forskare…
Till sist vill jag avsluta med Kjerstadius definitiva slutsatser. (Jag kan inte säga att jag förstår alla detaljer, men det gör antagligen de som är insatta, eller borde vara…) I slutsatserna ingår också några jämförelser med kommunens system, något som för övrigt görs kontinuerligt i hela rapporten:
- ”Reduktionen i koncentrationer inuti Naturhuset är hög (91% COD, 86% tot-N och 64% tot-P).”
- ”Reduktionen i koncentrationer över fastigheten är mycket höga (98% COD, >99% tot-N och >99% tot-P) i jämförelse med Holmängens ARV.”
- ”Eftersom vattenflödet minskar kraftigt inuti Naturhuset så ackumuleras ämnena i
resterande vattenflöde. Den riktiga reduktionen är således större än koncentrationsminskningen och analyserna behöver kompletteras med flödesmätningar och massbalanser för att finna den riktiga reduktionen.” - ”De totala utsläppen av kväve och fosfor är uppskattningsvis mycket lägre för Naturhuset (en faktor 4 för fosfor respektive en faktor 80 för kväve). Skillnaden beror på att en stor mängd ovidkommande vatten tillkommer för varje ansluten person till Holmängens ARV.”
- ”Viss mängd av näringsämnena fosfor och kväve återvinns till nyttoväxter inuti Naturhusets växtbäddar. Inga näringsämnen återvinns till produktiv mark från Holmängens ARV då allt dess slam används som deponitäckning.”
- ”Beräkningarna för totala utsläpp samt växtupptag utfördes för det högsta beräknade utflödet (87 L per person och dag) för Naturhuset och således kan den sanna effektivitet hos systemet vara större än vad som anges i detta PM. Den sanna effektiviteten kan beräknas när flödesmätningar utförs på Naturhuset.”
Jag tror att kommentarer är tämligen överflödiga. Solvarms naturhus är helt överlägset kommunen VA-system.
Det finns två hus till på Solvarms fastighet. Det finns vissa politiker och tjänstemän som tar detta som intäkt på att Solvarm måste anslutas till kommunens VA-system.
Det ena huset är gammalt och ska rivas. Det andra håller på att uppföras till Anders Solvarms far. Det här huset ska också bli ett naturhus. Det ska bli ännu miljövänligare med kretsloppstänk (naturligtvis) och fullt med solpaneler.
Anders Solvarm håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring olika typer av naturhus. Det gör han i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut. Solvarm får även inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus. Han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och Solvarm är med och samarbetar kring att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven. Solvarms projekt har uppmärksammats av internationell media, t ex av The Ecologist se ”Nature House…complete with Grow Your Own Figs… anyone?”) och Financial Times (här måste man vara prenumerant, men googlar man på ”financial times solvarm” så kommer artikeln upp i sökresultatet – och det går att läsa den).
Borde inte politiker och tjänstemän i Vänersborg välkomna en sådan person som Anders Solvarm och hans arbete med att utveckla hållbara kretsloppssystem för vatten och avlopp?
Jag tycker det, Vänsterpartiet tycker det.
Detta är den första delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH – 5 april 2018
- Solvarms naturhus (3): ”Stäng systemet!” – 8 april 2018
Nytt avslag för Solvarm
Historien om Solvarm och familjens naturhus i Sikhall fortsätter. Den tycks aldrig ta slut. På torsdag avhandlas typ kapitel 93 på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Och som det ser ut, så blir det inget avslut nu heller.
Samhällsbyggnadsnämnden ska behandla en begäran från Solvarm om att familjens fastighet ska:
”undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
Frågeställningen känns säkert igen…
Solvarm skickade in denna begäran om undantag redan den 13 augusti förra året. (Jag skrev om den i en blogg, ”Solvarm begär nytt beslut”.) Nu är ärendet berett, ”bara” ett drygt halvår senare…
Solvarm hävdade i sin begäran att naturhusets VA-lösning var bättre än kommunens (vilket den är!) och att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät.
Solvarm avslutade sitt mail till kommunen:
”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”
När jag skrev min blogg i augusti så hade jag förhoppningar om att kommunen äntligen skulle ta möjligheten att vända den mycket trista historien med Solvarm till motsatsen. Då kanske det skulle ha funnits en chans att Vänersborg istället skulle nämnas som orten där man välkomnar innovation och initiativ…
Men ack vad jag bedrog mig…
Tjänstemännen föreslår politikerna att (du kan ladda ner handlingarna här):
”Samhällsbyggnadsnämnden avvisar ansökan”
Någon som är förvånad…?
Samhällsbyggnadsförvaltningen återger i sin bedömning/motivering några paragrafer i vattentjänstlagen och tar också upp ett avgörande i Statens va-nämnd som den anser vara tillämplig i fallet Solvarm. Själva målet, överklagandet, som Statens va-nämnd behandlade, har emellertid inga likheter med Solvarm. (Du kan ladda ner målet här.) Däremot skriver Statens va-nämnd i sitt beslut – och det kopierar förvaltningen ordagrant och klistrar in i sin bedömning:
”Varken bestämmelsens utformning eller förarbetena till vattentjänstlagen ger stöd för att en fastighetsägare med åberopande av 9 § skulle kunna föra talan om inskränkning av ett av kommunen beslutat verksamhetsområdet.”
Med andra ord:
”Av praxis följer således att en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde.”
Och därför ska Solvarms begäran:
”avvisas, dvs. inte prövas i sak.”
Hör vi en myndighet som vill lösa ett problem? Ser vi en myndighet som vill komma överens med sina invånare? Upplever vi en myndighet som känner sig som ett serviceorgan till sina uppdragsgivare? Många frågor, enkelt svar… Nej…
Jag tycker att det är en närmast nedlåtande och provocerande attityd som samhällsbyggnadsförvaltningen visar Solvarm. Med hjälp av medvetna missuppfattningar och lek med ord så skjuter samhällsbyggnad frågan framför sig och undviker att komma till skott.
Kommunens tjänstemän och politiker kan nämligen helt enkelt strunta i om det är fastighetsägaren, dvs Solvarm, som ”begär”, ”initierar” eller ”ber” – och bara se till sakfrågan:
”[Kan Solvarms fastighet] undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
För saken är den att det kan dom!
Och det skriver förvaltningen, och Statens va-nämnd, också:
”Bestämmelsen i 9 § ger kommunen möjlighet, då förutsättningarna för detta är uppfyllda, att inskränka verksamhetsområdet.”
Alltså, politikerna i samhällsbyggnadsnämnden (möjligtvis måste frågan till politikerna i fullmäktige, jag vet inte riktigt) kan undanta Solvarm från att ansluta sig till kommunens VA. Det är politikerna i Vänersborg som beslutar om en fastighet ska anslutas – inte staten, inte någon domstol, inte några tjänstemän. Det är politikerna i Vänersborgs kommun som bestämmer.
Så vad pratar förvaltningen om, vad håller nämnden på med? Är det inte bättre att de tar tag i sakfrågan – och fattar ett beslut! Bestäm att Solvarm slipper att ansluta sig. Var tacksamma för att det finns ett sådant här naturhus i Vänersborg.
Det är otroligt…
Samhällsbyggnadsförvaltningen har också sett en begäran från Solvarm i hans brev, om att bli befriad från anläggningsavgiften. Jag ser kanske inte det, det är i varje fall inte tydligt. Men det kanske är lika bra att samhällsbyggnadsnämnden avslår det också – när den ändå håller på.
Fast nu är jag kanske lite väl negativ…
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
”Vad avser begäran om att befrias från anläggningsavgift enligt 24 § LAV kan det konstateras att någon sådan skyldighet ännu inte inträtt med hänsyn till att fastighetsägarna inte informerats om förbindelsepunkten (se 25 § 1 LAV).”
Rätt ska vara rätt. Förbindelsepunkten är ännu inte kommunicerad med Solvarm. Det betyder att då behöver inte nämnden ta upp den här sakfrågan heller…
Resultatet av kommunens handlande, eller brist på, är att Solvarm aldrig får något avslut på den här historien. De tvingas leva i ovisshet och osäkerhet. Och en massa tid måste användas till att skriva inlagor och att dokumentera osv. Istället för att ägna tiden åt utveckla sitt hus och sprida sitt fantastiska miljötänk och sina praktiska lösningar till fler människor.
Det är också så att kommunen kan hitta på fler sätt att sätta käppar i hjulet för sina invånare. Men det återkommer jag till.
VA: Solvarm och Timmervik
Så kom då kommunstyrelsens handlingar i torsdags. Och med dem handlingar till två ärenden som tilldrar sig särskilt intresse, i varje fall mitt särskilda intresse. Det är dels handlingar till Jonathan Axelsssons (M) och min (V) gemensamma motion från september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” och dels tills den återremitterade frågan om en utvidgning av verksamhetsområdet i norra Timmervik. Det kan för övrigt noteras att båda ärendena sedan ska till kommunfullmäktige för slutligt avgörande.
Kommunen tänker ansluta alla fastigheter i Timmervik till det kommunala VA-nätet. Jag har skrivit utförligt om ärendet vid flera tillfällen, senast i samband med att det skulle behandlas i samhällsbyggnadsnämnden. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.) Det kan väl sägas att både Vänsterpartiet och medborgarpartiet avstod från att rösta i frågan och när kommunstyrelsens arbetsutskott hade uppe frågan senast så avstod Gunnar Lidell (M) från att rösta.
Det kan finnas olika skäl till att inte vilja ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Det kan t ex finnas en egen VA-lösning som är bättre än kommunens. Det är också dyrt att ansluta sig. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet ligger med Vänersborgs VA-taxa på 194.934 kr. Till det kommer ytterligare kostnader som grävning, inkoppling av pump och i vissa fall kanske också sprängning på tomten. Det kan bli kostnader för den enskilde fastighetsägaren på några hundratusen kronor mer än vad en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar…
I norra Timmervik är det fyra eller fem fastighetsägare som inte ville ha kommunalt vatten och avlopp. Kommunen tänker emellertid inte göra några undantag. Alla fastigheter ska anslutas, även de fastighetsägare som inte vill. De ska tvingas in i det kommunala VA-nätet…
Tjänsteskrivelsen för ett juridiskt spetsfundigt resonemang. Jag tycker inte att kommunen tolkar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på ett riktigt sätt.
I 9 § i LAV står det:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas…”
Det är som jag ser det inte orimligt att tolka detta som att kommunen kan avgöra hur ett ”utvidgat” verksamhetsområde ska se ut, dvs att alla fastigheter inte behöver anslutas. (För ett mer utvecklat resonemang, se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.)
Tjänsteskrivelsen bortser också från två helt andra saker – hur drabbas de enskilda människorna av beslutet och vilken är den bästa lösningen för miljön?
Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att:
”det på elva av de 20 fastigheterna (i hela verksamhetsområdet; min anm) finns äldre avloppsanläggningar (1975–1990). … Således kan konstateras att det för huvuddelen av de berörda fastigheterna saknas fullgoda avloppslösningar.”
Det redovisas knapphändiga eller inga fakta på vilka lösningar som finns på de fastigheter som inte vill ansluta sig. Om någon t ex har en mulltoa, vilket åtminstone en fastighetsägare har, och därmed inte släpper ut något i avloppsledningarna, så släpps inte heller något ut i Vänern. Faktum är ju att en mulltoa är det bästa för miljön.
Det borde enligt min mening göras en bedömning av varje fastighets VA-lösning. Som Havs- och Vattenmyndigheten skriver (se här):
”En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning.”
Sedan för tjänstemännen ett ganska anmärkningsvärt resonemang om dricksvattnet, trots att de inledningsvis konstaterar:
”Såvitt avser dricksvattenkvaliteten finns hos kommunen inga rapporterade anmärkningar.”
Sedan dras ändå, efter en del antaganden och hypotetiska resonemang, slutsatsen att fastigheterna måste anslutas… Det här har jag utvecklat tidigare och gör inte det en gång till. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.)
Ärendet Timmervik kommer nu alltså tillbaka till kommunstyrelsen, och sedan till kommunfullmäktige, efter att fullmäktige den 22 november förra året återremitterade frågan – på Vänsterpartiets förslag. Motiveringen till återremissen löd:
”Fullmäktiges underlag behöver kompletteras och relevant lagstiftning presenteras i sin helhet. Fullmäktige måste, innan beslut kan fattas, veta vilka alternativ som står till buds. Det är också viktigt att belysa om regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare.”
Jag tycker sammanfattningsvis inte att ärendet har kompletterats med all relevant lagstiftning. I tjänsteunderlaget finns det inte heller något svar på vilka alternativ som står till buds. Det anser jag vara tämligen anmärkningsvärt… Varför har kommunen t ex inte tittat på bildande av en samfällighet? Däremot har skrivelsen från förvaltningen belyst om ”regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare”. Det gör det inte.
Det saknas alltså enligt min mening fortfarande ett fullödigt underlag innan kommunstyrelsen, och sedan fullmäktige, kan fatta beslut om att tvångsansluta alla fastighetsägare till det kommunala VA-systemet. Och ärligt talat, kan inte fastighetsägare få slippa att tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet?
En fastighet som redan har drabbats av kommunens VA-tvång är familjen Solvarms naturhus i Sikhall, strax norr om Timmervik. Solvarm ska, enligt ett tidigare fullmäktigebeslut, anslutas till kommunens VA-nät.
Om det är någon fastighet ”som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang” som LAV pratar om, så är det Solvarms hus. Familjens VA-lösning är överlägsen kommunens. Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar genom åren, senast för några veckor sedan. (Inte heller detta ska jag upprepa, se ”Solvarm och tvångsanslutning VA”.)
Solvarm ger sig emellertid inte, familjen vill inte anslutas. Till sitt stöd har familjen nu fått Villaägarnas Riksförbund bakom sig. Förbundet ska hjälpa Solvarm att driva frågan vidare.
Och frågan drivs nu vidare.
Tidigare i veckan kom det nämligen ett brev till kommunen från ”agnes advokatbyrå” med överskriften:
”Angående krav på undantag från anslutning till allmän avloppsanläggning för fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20”
Sikhall 1:20 är Solvarms fastighet…
I brevet meddelas att:
”Fastighetsägarna har … för avsikt att, om inte kommunen senast den 16 mars 2018 meddelar att Fastigheten undantas från krav på att ansluta till den allmänna avloppsanläggningen, väcka talan vid Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen.”
Och skälet är inte helt oväntat:
”Grunden för Fastighetsägarnas begäran är att den kretsloppsanpassade avloppsanläggning som finns på Fastigheten tillgodoser behovet av avloppsrening till skydd för människors hälsa eller miljön på ett bättre sätt än den kommunala
avloppsreningsanläggningen, och att det därför saknas behov av att ansluta Fastigheten till den allmänna avloppsanläggningen.”
Brevet visar vart kommunens rigida inställning kan leda – till domstol… Jag kan väl tycka att det är pinsamt för Vänersborgs kommun…
Det kan också tänkas att Solvarm även ska driva frågan om avgifterna, om fastigheten nu blir tvångsansluten. Det finns ju en intressant paragraf i lagen om allmänna vattentjänster, nämligen 24 §:
”Skyldighet att betala avgifter för allmänna vattentjänster
En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”
Även denna aspekt måste kommunstyrelsen, och senare kommunfullmäktige, ta i beaktande i sina kommande beslut. Det gäller ju även i Timmervik. Skulle t ex de med mulltoaletter i Timmervik vara tvungna att betala med hänsyn till ”människors hälsa eller miljön”? Jag har svårt att tro det.
Min åsikt är att kommunen måste sätta ner foten och besinna sig. Kommunen måste ta hänsyn till de invånare som den är satt att tjäna och göra individuella och andra prövningar av vilka som ska anslutas till kommunens VA-nät eller inte. För det är klart att kommunen inte kan acceptera fastigheter med undermåliga VA-lösningar. Men samtidigt måste kommunen också komma ihåg att det finns andra lösningar som är både bättre och billigare än kommunens eget VA. Som t ex Solvarms…
Sikhall, Dalsland, VA, GC och mail från läsare
Imorgon onsdag så ska kommunstyrelsen sammanträda. Jag skrev i min förra blogg om två ärenden som ska behandlas. (Se ”Cykelplan och Huvudnäs”.) Idag tänkte jag ta upp ett tredje ärende – ”Yttrande över detaljplan för Sikhallsviken”. Dessutom har jag fått några mail från bloggläsare som jag vill återge och kommentera.
Kommunstyrelsen ska alltså yttra sig över detaljplan för Sikhallsviken imorgon. Vi pratar om precis det område där en GC-väg borde ha byggts i samband med VA-dragningen…
Detaljplanen ser bra ut. Kommunen har höga förväntningar och stora målsättningar med området, precis som flera av de boende i Sikhall har haft under många år.
Syftet med detaljplanen är att:
”skapa sjö- och naturnära bostadsfastigheter och öka attraktionen för boende och besökande genom utveckling av småbåtshamn och de båda befintliga campingplatserna. Planområdet … pekas ut som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, ett s.k. LIS-område. Detaljplanen är även avsedd att möjliggöra en bystruktur med mindre verksamheter av olika slag. Planområdet beräknas maximalt kunna inrymma ca 170 nya bostadsfastigheter för en- och tvåbostadshus. Befintliga bebyggelsegrupper kompletteras men den största mängden bostäder tillkommer i nya kvartersbildningar.”
Det är kommunens förhoppning att Sikhall ska stärkas som besöksmål och att ett ökande antal människor ska kunna bo nära sjön. Kommunen tror och hoppas att Sikhall ska växa till en liten tätort med attraktivt boende och med småbåtshamn, camping och badstrand i området. Samtidigt vill kommunen självklart spara både värdefull natur och vissa öppna ytor undan exploatering.
Detaljplanen upphäver strandskyddet på flera ställen i området för att kunna möjliggöra byggande och utveckling. Jag tycker att det är bra. Däremot kan jag inte låta bli att notera ett återkommande argument för att upphäva strandskyddet:
”[Marken har] redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”
Det är intressant att inte argumentet används av kommunen när det gäller koloniområdet vid Nabbensberg…
Den största delen av området runt Sikhallsviken är i privat ägo. Kommunen äger badstranden och några andra mindre områden, bland annat ett område där Vänersborgs Segelsällskap har sitt ”klubbhus”. Det området löste för övrigt kommunen in för ”det rörliga friluftslivets” skull. Det är bara att hoppas att markägarna och kommunen kommer överens om hur marken ska exploateras i framtiden.
Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde i fredags. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.) Nämnden ville inte göra några undantag för anslutningen till kommunens VA-nät. Alla ska anslutas vare sig de vill eller inte. Det bestämde en i stort sett enig nämnd. Det var bara Vänsterpartiet och medborgarpartiet som inte röstade för en tvångsanslutning.
Utifrån de ”referat” av sammanträdet som jag har fått mig till del, så hade det tydligen låtit som om både förvaltning och nämnd menade att lagen föreskrev att alla fastigheter måste anslutas – att lagen inte medgav någon att stå utanför. Om det är på detta sätt så vore det tämligen absurt. Jag hävdar fortfarande att kommunen kan göra undantag om den vill. Kommunen kommer nu, verkar det som, att tvinga fastighetsägare att betala hundratusentals kronor för en VA-anslutning. Vilket kommunen har gjort tidigare, och överallt. En bloggläsare boende i Nordkroken berättar t ex att hen ska betala 200.000 kr för VA-anslutningen på sin lilla stuga som kanske är värd runt 400.000 kr med tomt och allt. Och det finns värre exempel…
Jag fick också ett mail om Forum Vänersborg. (Se ”Forum Vänersborg”.) I bloggen skrev jag att Evenemangsfonden kan stå med riskkapital till olika satsningar – och så räknade jag upp några föreningar och evenemang som hade fått bidrag. Det var utifrån en lista som fanns på Forums hemsida. (Se här.) Nu fick jag reda på att Lions Brålanda under 2 år har sökt, och fått, ett riskkapital från Forum om eventet skulle ”gå fel”. Men dessa pengar hade inte behövt användas eftersom evenemanget hade gått ”jämt ut” eller till och med något plus.
Rätt ska vara rätt, Lions Brålanda har alltså inte fått några pengar ur evenemangsfonden.
Och på tal om Brålanda. En annan läsare från dalslandsdelen av kommunen gjorde mig uppmärksam på att Brålanda Företagarförening har skrivit till kommunen angående Cykelplanen. (Se ”Cykelplan och Huvudnäs”.)
Mailet från Brålanda skrevs den 26 november förra året och tyckte att kommunen hade glömt bort den norra delen av kommunen. I skrivelsen föreslogs flera nya GC-vägar framför allt i Brålanda. I det förslag till Cykelplan, som läggs fram för kommunstyrelsen imorgon, så har några önskemål tillgodosetts, men långt ifrån alla. Så finns ett av Företagarföreningens prioriterade förslag med i planen:
”Väg 2134 Stenhammarsvägen, en gång- och cykelväg utmed väg 2134 mellan väg 2135 (Rostocksvägen) och cirka 700 meter nordväst. Beräknad kostnad för kommunen 1 750 000 – 3 500 000:-”
Det andra av Företagarföreningens prioriterade förslag, en GC-väg öster om E45:an mellan Riksrasta och Brålanda kyrka, kan jag inte se att det finns med i Cykelplanen. Det är inte heller flera av de andra förslagen, som Företagarföreningen framför. Dock innehåller Cykelplanen följande förslag för Brålanda:
- ”Väg 2129-2135 väster och öster om Storgatan, ny GC-väg utmed väg 2129 och 2135, en sträcka på cirka 700 meter.”
- ”Brålanda, GC-vägen mellan Villagatan och Tånvägen. Är idag en grusväg i lite sämre skick och inte belyst. Totalt en sträcka på cirka 350 meter.”
- ”Brålanda, GC-vägen mellan Industrigatan och Dalhemsgatan. Är idag en grusväg i lite sämre skick och inte belyst. Totalt en sträcka på knappt 250 meter.”
Jag är inte säker på att brålandaborna nöjer sig med dessa sistnämnda förslag. De skulle nog vilja se fler GC-vägar i området… Vi får se om dessa synpunkter kommer fram om två veckor när fullmäktige hanterar 
Cykelplanen.
Det var några av de mail som jag har fått som feedback till mina senaste bloggar. Finns det fler synpunkter är det bara att höra av sig.
KF (25/10): Bolagen och Sikhall
Onsdagens kommunfullmäktige behandlade andra ärenden än Kunskapsförbundet Väst och kretsloppsparken i Tenggrenstorp. (Se ”KF (25/10): KFV och kretsloppspark”.)
Dan Åberg (M) var uppe i talarstolen flera gånger denna kväll. Han hade bland annat synpunkter på årsredovisningarna från de kommunala bolagen. Åberg tyckte att årsredovisningarna kom till fullmäktige alldeles för sent, och det kan man hålla med honom om. Det känns lite väl sent att behandla redovisningarna för år 2016 i oktober året efter…
Åberg hade också synpunkter på att årsredovisningarna inte skickades ut till ledamöterna inför mötet, utan att det var varje ledamots ansvar att skaffa dem. Det höll för övrigt Morgan Larsson (VFP) med om. Till sist tyckte Åberg att någon representant för de olika bolagen skulle informera kommunfullmäktige på plats innan beslutet.
Det är svårt att inte hålla med Dan Åberg (M) i den här frågan.
Dan Åberg sitter med i Vänersborgsbostäder och var också uppe och försvarade kommunstyrelsens förslag att AB Vänersborgsbostäder skulle få köpa fastigheterna Penséen 6, 17, 18 och 21 (vid gamla ELA). Morgan Larsson (VFP) och Anders Strand (SD) yrkade nämligen på återremiss av ärendet. Larsson därför att köpesumman inte fanns med i handlingarna och Strand för att det var ett investeringsbeslut av större ekonomisk omfattning och att man inte visste hur köpet påverkade bolaget på sikt.
Åberg menade att det inte var fullmäktiges sak att gå in i detalj i bolagens löpande verksamhet eller att affären var av stor ekonomisk vikt. Det handlade om ca 16 milj kr. Ärendet var uppe i kommunfullmäktige endast av den anledningen att tomterna var centralt belägna i Vänersborg.
Det blev ingen återremiss.
Gunnar Lidells (M) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om gång- och cykelvägen i Sikhall diskuterades också.
Augustsson ”skyllde ifrån sig”. Det var inte samhällsbyggnadsnämndens fel att det inte byggdes någon gång- och cykelväg (GC-väg) i samband med VA-dragningen. Det fanns ingen förfrågan till Trafikverket och det fanns inga pengar avsatta i investeringsplanen. Och det hade han i och för sig rätt i, men han missade att ansvaret för detta var hans och samhällsbyggnadsnämndens. Det står tydligt, påpekade undertecknad vänsterpartist, i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”, som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011, att:
”Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området…”
Och:
”Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”
Det här tror jag att Augustsson hade missat, men det medgav han aldrig…
Gunnar Lidell var inte helt nöjd med svaret. Lidell upplyste Augustsson om att kommunen äger ungefär 20% av marken vid sidorna om vägen. Augustsson hade nämligen skrivit i sitt svar att:
”det är inte Kommunen som äger marken.”
Lidell undrade varför inte kommunen kunde börja förbereda för en GC-väg åtminstone på sin egen mark. Dessutom hade ju kommunen förköpt marken vid Segelsällskapet för ”det rörliga friluftslivet” och då var väl en GC-väg given.
Benny Augustsson fortsatte att hävda att det inte gick att göra på annorlunda sätt. Markupplåtelseavtalen blev klara sent och det fanns ingen tid för upphandling. Att det 
fanns markägare som hade skrivit på markupplåtelseavtalen med löfte från kommunens representant om att en GC-väg skulle anläggas verkade inte Augustsson känna till.
Jag är inte säker på att Benny Augustsson (S) tycker att det är särskilt viktigt med en GC-väg i Sikhall…
Lena Eckerbom Wendel (M) avslutade interpellationsdebatten med att säga att det handlade om att jobba smart. Kommunen kunde ju åtminstone ha planat ut marken vid sidan av vägen…
Hela ärendet kom nog att egentligen handla mindre om GC-vägen i Sikhall än om hur dåligt kommunen sköts när det gäller planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.…
Det är nog som en ledamot sa efter sammanträdet:
”Kommunen är ute och cyklar, men inte på landsbygden.”
Kanske föreslår någon ledamot att pengar avsätts till en GC-väg i Sikhall på nästa fullmäktigesammanträde, i november, då investeringarna ska diskuteras och beslutas.
Kanske kunde man också tänka sig en motion som yrkar att samarbete mellan enheterna i samma förvaltning eller samarbete mellan förvaltningar bör vara en självklarhet för att främja effektivitet och god ekonomisk hushållning…
.
PS. Det var några år sedan som Lutz Rininsland bloggade. Men idag publicerade Rininsland en blogg om sverigedemokraterna – ”Hur ska budskapet föras ut?”.
GC-vägen igen – med nyheter
Det har kommit två mycket läsvärda kommentarer på gårdagens blogg ”GC-vägen i Sikhall”.
Roy reagerade på att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i sitt svar till Gunnar Lidell (M) att ingen fastighetsägare hade hört av sig till Trafikverket om en gång- och cykelväg (GC-väg) på den aktuella sträckan i Sikhall.
Roy skrev:
”Trafiksäkerhet är inte i första hand en fråga för enskilda markägare (men i det här fallet så har dom verkligen tagit samhällsansvar!) utan för kommunen, som skall se och arbeta för en totallösning.”
Och denna självklarhet är väl värd att stryka under. Trafiksäkerheten på Trafikverkets väg är naturligtvis inte de enskilda fastighetsägarnas ansvar.
Rune skrev en längre kommentar. Han är mycket insatt i de kommunala handlingarna, i detta fall den Fördjupade Översiktsplanen för Dalslandskusten (FÖP) som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011. Rune gav förslag på ett antal i sammanhanget särskilt intressanta sidor.
På sidan 36 i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten” står det:
”I Sikhall föreslås en separat gång- och cykelbana utmed väg 2154 från badplatsen till befintliga och framtida bostadsområden sydväst om hamnen. Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området och/eller när 
framtida exploatering enligt förslaget blir aktuell.”
Oops. Och denna plan antogs av kommunfullmäktige år 2011…
För att vara riktigt tydlig så finns det också en karta där GC-vägen är utsatt (rödbrunprickigt):
Och som grädde på moset står det i ”FÖP:ens” avslutande kapitel ”ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE”:
”I Sikhall är gc-väg föreslagen utmed väg 2154 från föreslagna bostadsområden sydväst om Sikhall till badplatsen. Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”
Det är alltså kommunen som ska ta initiativ till en GC-väg, inte som Benny Augustsson menar, fastighetsägarna… Och detta är alltså lämpligt att ”utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området”…
Kan det bli tydligare?
Rune undrade också om Benny Augustsson (S) har läst den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”. Jag tror inte att Augustsson har gjort det, eller också har han gjort det och glömt innehållet. Vilket faktiskt kan hända den bäste. Men någon på förvaltningen borde väl ha kommit ihåg det…?
Kanske borde också någon tjänsteman ha kunnat dra sig till minnes att kommunen inför arbetet med ”FÖP:en” också beställde en analys av WSP Samhällsbyggnad. Den analysen
dateras till 15 jan 2011 och fick namnet ”Trafikanalys för Gestadsvägen”. Denna rapport fick jag för övrigt från Trafikverket, så någon på kommunen måste ha skickat dit den. Och dessutom kan man väl då på relativt goda grunder anta att Trafikverket har varit medvetet om behovet av en GC-väg i Sikhall.
I trafikanalysen sår det för övrigt i slutet under rubriken ”Förslag till åtgärder”:
”Utredningsområdet vid Sikhall föreslås få en utbyggd gc-väg mellan korsningen med väg 2149 och campingen i Sikhall.”
Runes kommentar på bloggen inspirerade mig att också titta igenom förslaget till Översiktsplan (ÖP), som just nu håller på att utarbetas. Där kunde jag snabbt konstatera att det står ganska mycket om GC-vägar. Det kan faktiskt konstateras att hela ÖP andas en satsning på alternativ till biltrafik, av flera anledningar. Det finns till och med en utvecklingsprincip (Utvecklingsprincip 10) som heter ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”…
Det kan vara värt att citera några avsnitt för att belysa detta.
På sidan 29 står det först angående den regionala cykelstrategin:
”Cykelstrategin ska vara ett stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder längs det statliga regionala vägnätet. I cykelstrategin har mål och prioriteringsprinciper formulerats. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling.”
På sidan 36 står det lite allmänt om dalslandsdelen av kommunen:
”Vänersborg har en viktig roll i livsmedelsförsörjning och goda förutsättningar att växa som turistområde. … Dalslandsdelen av kommunen tillsammans med övriga Dalsland kommer att ha stor betydelse för näringar med en god framtida potential.”
Och till detta kopplas en ”utvecklingsprincip”:
”Satsa på cykling och kollektivtrafik”
Under rubriken ”Vad landsbygden behöver” skriver kommunen:
”En viktig målsättning är att ge så många barn som möjligt tillgång till säkra cykelbanor och busshållplatser”
På sidan 64 står det under rubriken ”Bevara och utveckla grönområden och Rekreationsmöjligheter”:
”En målsättning är att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att ta sig med cykel till ett område lämpat för friluftsaktiviteter.”
Sedan hittar vi utvecklingsprincip 10, ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”. Där står det bland annat:
”Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny kommunal cykelplan med rekommendationer och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken och därmed bidra till ett ökat cyklande inom kommunen.”
Det står helt klart att GC-vägar är något som kommunen satsar på, och fortsättningsvis vill satsa ännu mer på. Och det bör väl gälla i dalslandsdelen av kommunen också…?
Rune skrev också, vilket jag tror att jag har nämnt vid något tillfälle, att:
”Marianne Karlsson (C) [redan 2010 skrev] en motion där hon föreslog att GC-vägar och eventuellt även ridvägar anläggs ovanpå VA-nätet där ledningarna går nära befintlig infrastruktur (typ bredvid Gestadvägen).”
En GC-väg längs Gestadvägen vid bland annat Sikhall har alltså varit aktuell väldigt länge. Det är i sammanhanget lite intressant att Marianne Karlssons eget parti är med och styr Vänersborg…
Rune menar att kommunen kan om den vill:
”Att anlägga GC ovanpå rör har kommunen dagsfärsk erfarenhet av. Under hela 2017 har Vänersborgs kommun gjort en lång GC-väg ovanpå de nylagda fjärrvärmerören vid Flygplatsen (parallellt med Flygfältsvägen). Här gick det tydligen utmärkt att på kort varsel komma överens och göra avtal mellan kommunen, trafikverket, markägare och fjärrvärmeföretag.”
Det tycks alltså inte ens som om politiker och tjänstemän på samhällsbyggnads har läst de dokument som kommunfullmäktige har antagit om en GC-väg i Sikhall. Så därför står det väl tämligen klart att det svar som Benny Augustsson (S) har skrivit till Gunnar Lidell (M) inte är särskilt tillfredsställande.
Och det är inte kommunens hantering av GC-vägen mellan badet i Sikhall och magasinet/hamnen heller…
KF: GC-vägen i Sikhall
Sikhallsbor, campare, seglare och andra som brukar besöka badet eller området vid Sikhalls magasin/Segelsällskapet har i många år velat ha en gång- och cykelväg (GC-väg) mellan badet och magasinet. Och de trodde att de äntligen skulle få det – nu när kommunen grävde för VA längs vägen. Men förhoppningarna kom på skam.
Det skrev jag om i en blogg för två veckor sedan. (Se ”Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?”.) Då skrev jag också att Gunnar Lidell (M) hade ställt fyra frågor i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S):
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
De här frågorna ska behandlas i en sk interpellationsdebatt på fullmäktige nu på onsdag. Det betyder att GC-vägen kommer att diskuteras, men att inget beslut kommer att fattas.
Benny Augustsson har lämnat ett skriftligt svar på Lidells frågor. (OBS. Själva punkterna har jag satt dit för att det ska bli lättare att jämföra fråga – svar. Punkterna finns alltså inte i originalsvaret.)
Benny Augustssons svar i sin helhet:
- ”Anledningen till att kommunen inte projekterar en cykelväg i samband med VA arbeten efter Sikhallsvägen är just det att det är inte Kommunen som äger marken och det är Trafikverket som är väghållare.”
- ”Det är säkert så att fastighetsägarna vill ha en cykelväg efter nämnda vägsträcka men enligt Trafikverket så har det inte kommit in någon förfrågan till dom från någon av fastighetsägarna om att anlägga cykelväg.”
- ”I förhandlingarna med Trafikverket så har man utgått från endast VA-ledning.”
- ”Enligt min bedömning så finns det en GC-väg längs den aktuella sträckan när Trafikverket är klara med att dom vill anlägga cykelväg och har projekterat färdigt, när markägarna ger sitt tillstånd och när det finns pengar avsatta i Vänersborgs mål och resursplan för dom pengar Trafikverket förmodligen tycker att Vänersborgs kommun ska vara med och medfinansiera.”
Det är helt riktigt, som Benny Augustsson skriver, att det är Trafikverket som är väghållare och att det inte är kommunen som äger marken, i varje fall inte den största delen. Det är emellertid kommunen som gräver för VA. Och då är det också kommunen som skulle kunna göra en GC-väg eller åtminstone gräva på ett sådant sätt att det är förberett för en GC-väg. Och det hade varit en synnerligen enkel sak i sammanhanget när det ändå fanns maskiner, personal och sprängsten på plats.
Och det tycks som om det också hade varit en ganska enkel och självklar sak att kommunen hade tagit kontakt med vägverket om en GC-väg innan VA-arbetet började.
Augustsson skriver att Trafikverket inte har fått någon förfrågan om GC-väg. Det måste betyda att kommunen trots allt har varit i kontakt med Trafikverket om en GC-väg. Eller är det kanske så att Augustsson har tagit kontakt med Trafikverket nu när Lidells interpellation kom? Men en sak vet jag, minst två markägare har varit i kontakt med flera personer på kommunen, varav åtminstone någon i ansvarig ställning, om en GC-väg.
Det verkar till och med vara så att två markägare har skrivit på markupplåtelseavtal, som har gett kommunen tillstånd att gräva i deras mark, just för att kommunen har lovat att samtidigt anlägga en GC-väg.
Är det inte så att kommunens tjänstemän bör prata med varandra? Eller faktiskt själva kunna komma till slutsatsen att det hade varit tämligen smart att bygga en GC-väg samtidigt som kommunen grävde ner VA-ledningar? Det kan väl inte kräva någon större fantasi att inse fördelarna med att göra båda sakerna samtidigt… Och pratat med Trafikverket om detta?
Enligt Benny Augustsson så blir det en GC-väg i Sikhall först när Trafikverket bestämmer sig för det. Om Trafikverket vill… Men vad vill kommunen då? (Det gick ju för övrigt att samarbeta kring cykelvägen längs E45:an.)
Och om Trafikverket möjligtvis någon gång vill anlägga en GC-väg, då tror Augustsson att Trafikverket vill att kommunen ska vara med och finansiera. Vilket kommunen i stort sett automatiskt hade gjort när de grävde VA. Och om kommunen hade låtit sprängstenen vara kvar – istället för att köra bort den.
Jag tycker att hela frågan kring VA-dragningen och GC-vägen visar på en total brist på förutseende, planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.
Eller är det så att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) inte vill anlägga en GC-väg i Sikhall?
Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?
”Du behöver nog komma till Sikhall Stefan.”
Det var en uppmaning, eller kanske en vädjan, från en Sikhallsbo. Den framfördes på ett blogginlägg för ett tag sedan.
Det handlar om gång- och cykelvägen (GC-väg) mellan Sikhalls magasin och badplatsen. En väg som nu ser ut att inte bli av. Det är samma sträcka som Gunnar Lidell (M) ställde en fråga (interpellation) om i kommunfullmäktige senast. Den ska för övrigt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) svara på vid nästa sammanträde, dvs den 25 oktober.
Gunnar Lidell ställde fyra frågor:
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
I söndags åkte jag upp till Sikhall.
Men först läste jag kommentarerna till bloggen ”Kommunfullmäktige 20/9” för att sätta mig in lite i frågan.
Magnus skrev i en kommentar:
”Jag har i 4 år försökt få till en samschaktning med kommunalt VA under en gång- och cykelbana på en trafikfarlig vägsträcka mellan Sikhalls magasin och badplatsen. I juni 2016 fick vatten och kretslopp markupplåtelseavtal. Vi blev då lovade att dom skulle förbereda för en framtida G.C. Istället förstör dom alla möjligheter.”
Anders som själv är markägare, precis som Magnus, menar att han skrev ett markupplåtelseavtal med kommunen om VA-dragningen bland annat för att möjliggöra en GC-väg. Precis som Magnus.
Anders skrev:
”Nu är VA-arbetet igång, vägen avstängd, alla maskiner är på plats, det sprängs och grävs, det finns överskott på sprängsten. Döm om min förvåning när VA-ledningar förläggs, sprängstenen körs bort och entreprenörerna istället för att avsluta med en plan yta för GoC-väg avslutar med ett … dike!”
Annica skrev:
”Då vägen är både krokig och smal hade det varit lämpligt att bygga en gång-och cykelväg i samband med framdragning av vatten och avlopp. Då hade kommunen sparat både tid och pengar. Det sker tillbud varje sommar som gör människor upprörda och oroliga. Detta har under många år varit ett problem som vi nu trodde skulle lösas i höst, men nu verkar det rinna ut i sanden.”
Helen skrev på Facebook:
”Ja det är så j-a urbota dumt tänkt att inte kunna samköra ett sånt projekt. Tänk vad mysigt och säkert med en sån väg där i dom kurvorna !”
Det är nog ingen tvekan vad svaret på Lidells andra fråga är – markägarna och invånarna i Sikhall vill ha en GC-väg. Helt säkert.
Det är inte heller någon som helst tvekan att det behövs en GC-väg längs denna vägsträcka. Vägen mellan badet/campingen och magasinet/segelsällskapet är både smal och krokig. Det är knappast några vuxna som vågar låta sina barn gå eller cykla ensamma på vägen. Eller ens cykla där själva. Jag tror att de flesta faktiskt tar bilen, typ när badgäster och campare vill till magasinet för att fiska eller någon besökare på segelsällskapet vill till kiosken.
En GC-väg har diskuterats i flera år och det ter sig totalt ofattbart att inte kommunen nu slår två flugor i en smäll när den ändå lägger VA längs sträckan. Kostnaden för en GC-väg skulle bli förhållandevis liten – maskiner och personal finns på plats, liksom ett överskott på sprängsten. Dessutom är vägen avstängd för genomfart. (Även om det går att köra igenom…) Det känns väldigt oförnuftigt att inte anlägga en GC-väg. Och faktiskt skulle det gå att räta ut vägen för en relativt liten summa.
Om bara viljan fanns. Och ett minimum av samplanering mellan kommunens olika delar.
Det är nog så att svaret på Lidells (M) sista fråga till Benny Augustsson (S), när det ska byggas en GC-väg i Sikhall, blir nedslående. Som det ser ut nu lär det dröja många år… Sättet som kommunen drar VA-ledningarna på verkar faktiskt omöjliggöra en framtida GC-väg på sträckan…
Eller finns det en chans för kommunen att snabbt ändra planeringen och utförandet? Jag tvivlar på det, tyvärr är det nog för sent. När Benny Augustsson ska vara på Lidells interpellation lär VA-ledningarna redan vara nedgrävda och klara…
Det föreligger nog en tämligen stor risk att vi återigen har sett en kortsynt och inkompetent planering och styrning i Vänersborg, där ”den ena handen inte vet vad den andra gör”.
Som Marie Dahlin (S) sa i TTELA häromdagen:
”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter.”
Det är val nästa år.
Sikhall, Huvudnäs, fotboll, IFK och arenan
Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
Solvarm begär nytt beslut
I fredags skrev jag om att riksradion hade uppmärksammat Solvarms kamp med, och mot, Vänersborgs kommun – se ”Solvarms fall i SR”.
Idag kan det konstateras att kampen uppe i Sikhall går in i ett nytt skede kommande vecka.
Solvarm skriver nämligen i ett mail till kommunen och kommunens tre kommunalråd, dvs Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C):
”Begäran om att vår fastighet Sikhall 1:20 undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
Familjen Solvarm begär alltså att kommunen ska fatta ett nytt beslut 
som innebär att familjens fastighet inte behöver anslutas till kommunens VA-system.
Solvarm hävdar att naturhusets VA-lösning är bättre än kommunens. Till stöd för sin uppfattning anför Solvarm den analys som Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius vid Lunds Universitet har utfört och den granskning som kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning har gjort av nämnda analys. (Se ”Solvarms fall i SR”.)
Sedan visar Solvarm i mailet att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät. Solvarm anför paragraferna 9 och 24 i lagen om allmänna vattentjänster,
Solvarm anser också att det finns ett starkt stöd för naturhusets system i Sveriges miljölagstiftning – bland annat uttryckt i Miljöbalkens 1 kap § 1:
”Miljöbalken skall tillämpas så att … återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”
Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen med några personliga kommentarer.
Anders Solvarm beskriver hur han håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring dessa hustyper i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut, hur han får inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus, hur han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och hur han har varit med om att bilda ett företag för att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven.
Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen:
”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”
Är inte hela den här historien en möjlighet för Vänersborgs kommun att vända en ganska trist utveckling till raka motsatsen? Tänk om kommunen istället slår fast att Anders Solvarm har rätt – just ett sådant här projekt avses när regelverket beskriver möjligheten till undantag. Då skulle det fortfarande vara helt möjligt att Vänersborg nämns som orten där man välkomnar innovation och initiativ.
Måtte det bli så!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer