Arkiv
KF (25/10): Bolagen och Sikhall
Onsdagens kommunfullmäktige behandlade andra ärenden än Kunskapsförbundet Väst och kretsloppsparken i Tenggrenstorp. (Se ”KF (25/10): KFV och kretsloppspark”.)
Dan Åberg (M) var uppe i talarstolen flera gånger denna kväll. Han hade bland annat synpunkter på årsredovisningarna från de kommunala bolagen. Åberg tyckte att årsredovisningarna kom till fullmäktige alldeles för sent, och det kan man hålla med honom om. Det känns lite väl sent att behandla redovisningarna för år 2016 i oktober året efter…
Åberg hade också synpunkter på att årsredovisningarna inte skickades ut till ledamöterna inför mötet, utan att det var varje ledamots ansvar att skaffa dem. Det höll för övrigt Morgan Larsson (VFP) med om. Till sist tyckte Åberg att någon representant för de olika bolagen skulle informera kommunfullmäktige på plats innan beslutet.
Det är svårt att inte hålla med Dan Åberg (M) i den här frågan.
Dan Åberg sitter med i Vänersborgsbostäder och var också uppe och försvarade kommunstyrelsens förslag att AB Vänersborgsbostäder skulle få köpa fastigheterna Penséen 6, 17, 18 och 21 (vid gamla ELA). Morgan Larsson (VFP) och Anders Strand (SD) yrkade nämligen på återremiss av ärendet. Larsson därför att köpesumman inte fanns med i handlingarna och Strand för att det var ett investeringsbeslut av större ekonomisk omfattning och att man inte visste hur köpet påverkade bolaget på sikt.
Åberg menade att det inte var fullmäktiges sak att gå in i detalj i bolagens löpande verksamhet eller att affären var av stor ekonomisk vikt. Det handlade om ca 16 milj kr. Ärendet var uppe i kommunfullmäktige endast av den anledningen att tomterna var centralt belägna i Vänersborg.
Det blev ingen återremiss.
Gunnar Lidells (M) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om gång- och cykelvägen i Sikhall diskuterades också.
Augustsson ”skyllde ifrån sig”. Det var inte samhällsbyggnadsnämndens fel att det inte byggdes någon gång- och cykelväg (GC-väg) i samband med VA-dragningen. Det fanns ingen förfrågan till Trafikverket och det fanns inga pengar avsatta i investeringsplanen. Och det hade han i och för sig rätt i, men han missade att ansvaret för detta var hans och samhällsbyggnadsnämndens. Det står tydligt, påpekade undertecknad vänsterpartist, i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”, som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011, att:
”Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området…”
Och:
”Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”
Det här tror jag att Augustsson hade missat, men det medgav han aldrig…
Gunnar Lidell var inte helt nöjd med svaret. Lidell upplyste Augustsson om att kommunen äger ungefär 20% av marken vid sidorna om vägen. Augustsson hade nämligen skrivit i sitt svar att:
”det är inte Kommunen som äger marken.”
Lidell undrade varför inte kommunen kunde börja förbereda för en GC-väg åtminstone på sin egen mark. Dessutom hade ju kommunen förköpt marken vid Segelsällskapet för ”det rörliga friluftslivet” och då var väl en GC-väg given.
Benny Augustsson fortsatte att hävda att det inte gick att göra på annorlunda sätt. Markupplåtelseavtalen blev klara sent och det fanns ingen tid för upphandling. Att det 
fanns markägare som hade skrivit på markupplåtelseavtalen med löfte från kommunens representant om att en GC-väg skulle anläggas verkade inte Augustsson känna till.
Jag är inte säker på att Benny Augustsson (S) tycker att det är särskilt viktigt med en GC-väg i Sikhall…
Lena Eckerbom Wendel (M) avslutade interpellationsdebatten med att säga att det handlade om att jobba smart. Kommunen kunde ju åtminstone ha planat ut marken vid sidan av vägen…
Hela ärendet kom nog att egentligen handla mindre om GC-vägen i Sikhall än om hur dåligt kommunen sköts när det gäller planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.…
Det är nog som en ledamot sa efter sammanträdet:
”Kommunen är ute och cyklar, men inte på landsbygden.”
Kanske föreslår någon ledamot att pengar avsätts till en GC-väg i Sikhall på nästa fullmäktigesammanträde, i november, då investeringarna ska diskuteras och beslutas.
Kanske kunde man också tänka sig en motion som yrkar att samarbete mellan enheterna i samma förvaltning eller samarbete mellan förvaltningar bör vara en självklarhet för att främja effektivitet och god ekonomisk hushållning…
.
PS. Det var några år sedan som Lutz Rininsland bloggade. Men idag publicerade Rininsland en blogg om sverigedemokraterna – ”Hur ska budskapet föras ut?”.
GC-vägen igen – med nyheter
Det har kommit två mycket läsvärda kommentarer på gårdagens blogg ”GC-vägen i Sikhall”.
Roy reagerade på att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i sitt svar till Gunnar Lidell (M) att ingen fastighetsägare hade hört av sig till Trafikverket om en gång- och cykelväg (GC-väg) på den aktuella sträckan i Sikhall.
Roy skrev:
”Trafiksäkerhet är inte i första hand en fråga för enskilda markägare (men i det här fallet så har dom verkligen tagit samhällsansvar!) utan för kommunen, som skall se och arbeta för en totallösning.”
Och denna självklarhet är väl värd att stryka under. Trafiksäkerheten på Trafikverkets väg är naturligtvis inte de enskilda fastighetsägarnas ansvar.
Rune skrev en längre kommentar. Han är mycket insatt i de kommunala handlingarna, i detta fall den Fördjupade Översiktsplanen för Dalslandskusten (FÖP) som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011. Rune gav förslag på ett antal i sammanhanget särskilt intressanta sidor.
På sidan 36 i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten” står det:
”I Sikhall föreslås en separat gång- och cykelbana utmed väg 2154 från badplatsen till befintliga och framtida bostadsområden sydväst om hamnen. Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området och/eller när 
framtida exploatering enligt förslaget blir aktuell.”
Oops. Och denna plan antogs av kommunfullmäktige år 2011…
För att vara riktigt tydlig så finns det också en karta där GC-vägen är utsatt (rödbrunprickigt):
Och som grädde på moset står det i ”FÖP:ens” avslutande kapitel ”ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE”:
”I Sikhall är gc-väg föreslagen utmed väg 2154 från föreslagna bostadsområden sydväst om Sikhall till badplatsen. Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”
Det är alltså kommunen som ska ta initiativ till en GC-väg, inte som Benny Augustsson menar, fastighetsägarna… Och detta är alltså lämpligt att ”utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området”…
Kan det bli tydligare?
Rune undrade också om Benny Augustsson (S) har läst den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”. Jag tror inte att Augustsson har gjort det, eller också har han gjort det och glömt innehållet. Vilket faktiskt kan hända den bäste. Men någon på förvaltningen borde väl ha kommit ihåg det…?
Kanske borde också någon tjänsteman ha kunnat dra sig till minnes att kommunen inför arbetet med ”FÖP:en” också beställde en analys av WSP Samhällsbyggnad. Den analysen
dateras till 15 jan 2011 och fick namnet ”Trafikanalys för Gestadsvägen”. Denna rapport fick jag för övrigt från Trafikverket, så någon på kommunen måste ha skickat dit den. Och dessutom kan man väl då på relativt goda grunder anta att Trafikverket har varit medvetet om behovet av en GC-väg i Sikhall.
I trafikanalysen sår det för övrigt i slutet under rubriken ”Förslag till åtgärder”:
”Utredningsområdet vid Sikhall föreslås få en utbyggd gc-väg mellan korsningen med väg 2149 och campingen i Sikhall.”
Runes kommentar på bloggen inspirerade mig att också titta igenom förslaget till Översiktsplan (ÖP), som just nu håller på att utarbetas. Där kunde jag snabbt konstatera att det står ganska mycket om GC-vägar. Det kan faktiskt konstateras att hela ÖP andas en satsning på alternativ till biltrafik, av flera anledningar. Det finns till och med en utvecklingsprincip (Utvecklingsprincip 10) som heter ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”…
Det kan vara värt att citera några avsnitt för att belysa detta.
På sidan 29 står det först angående den regionala cykelstrategin:
”Cykelstrategin ska vara ett stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder längs det statliga regionala vägnätet. I cykelstrategin har mål och prioriteringsprinciper formulerats. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling.”
På sidan 36 står det lite allmänt om dalslandsdelen av kommunen:
”Vänersborg har en viktig roll i livsmedelsförsörjning och goda förutsättningar att växa som turistområde. … Dalslandsdelen av kommunen tillsammans med övriga Dalsland kommer att ha stor betydelse för näringar med en god framtida potential.”
Och till detta kopplas en ”utvecklingsprincip”:
”Satsa på cykling och kollektivtrafik”
Under rubriken ”Vad landsbygden behöver” skriver kommunen:
”En viktig målsättning är att ge så många barn som möjligt tillgång till säkra cykelbanor och busshållplatser”
På sidan 64 står det under rubriken ”Bevara och utveckla grönområden och Rekreationsmöjligheter”:
”En målsättning är att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att ta sig med cykel till ett område lämpat för friluftsaktiviteter.”
Sedan hittar vi utvecklingsprincip 10, ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”. Där står det bland annat:
”Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny kommunal cykelplan med rekommendationer och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken och därmed bidra till ett ökat cyklande inom kommunen.”
Det står helt klart att GC-vägar är något som kommunen satsar på, och fortsättningsvis vill satsa ännu mer på. Och det bör väl gälla i dalslandsdelen av kommunen också…?
Rune skrev också, vilket jag tror att jag har nämnt vid något tillfälle, att:
”Marianne Karlsson (C) [redan 2010 skrev] en motion där hon föreslog att GC-vägar och eventuellt även ridvägar anläggs ovanpå VA-nätet där ledningarna går nära befintlig infrastruktur (typ bredvid Gestadvägen).”
En GC-väg längs Gestadvägen vid bland annat Sikhall har alltså varit aktuell väldigt länge. Det är i sammanhanget lite intressant att Marianne Karlssons eget parti är med och styr Vänersborg…
Rune menar att kommunen kan om den vill:
”Att anlägga GC ovanpå rör har kommunen dagsfärsk erfarenhet av. Under hela 2017 har Vänersborgs kommun gjort en lång GC-väg ovanpå de nylagda fjärrvärmerören vid Flygplatsen (parallellt med Flygfältsvägen). Här gick det tydligen utmärkt att på kort varsel komma överens och göra avtal mellan kommunen, trafikverket, markägare och fjärrvärmeföretag.”
Det tycks alltså inte ens som om politiker och tjänstemän på samhällsbyggnads har läst de dokument som kommunfullmäktige har antagit om en GC-väg i Sikhall. Så därför står det väl tämligen klart att det svar som Benny Augustsson (S) har skrivit till Gunnar Lidell (M) inte är särskilt tillfredsställande.
Och det är inte kommunens hantering av GC-vägen mellan badet i Sikhall och magasinet/hamnen heller…
KF: GC-vägen i Sikhall
Sikhallsbor, campare, seglare och andra som brukar besöka badet eller området vid Sikhalls magasin/Segelsällskapet har i många år velat ha en gång- och cykelväg (GC-väg) mellan badet och magasinet. Och de trodde att de äntligen skulle få det – nu när kommunen grävde för VA längs vägen. Men förhoppningarna kom på skam.
Det skrev jag om i en blogg för två veckor sedan. (Se ”Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?”.) Då skrev jag också att Gunnar Lidell (M) hade ställt fyra frågor i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S):
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
De här frågorna ska behandlas i en sk interpellationsdebatt på fullmäktige nu på onsdag. Det betyder att GC-vägen kommer att diskuteras, men att inget beslut kommer att fattas.
Benny Augustsson har lämnat ett skriftligt svar på Lidells frågor. (OBS. Själva punkterna har jag satt dit för att det ska bli lättare att jämföra fråga – svar. Punkterna finns alltså inte i originalsvaret.)
Benny Augustssons svar i sin helhet:
- ”Anledningen till att kommunen inte projekterar en cykelväg i samband med VA arbeten efter Sikhallsvägen är just det att det är inte Kommunen som äger marken och det är Trafikverket som är väghållare.”
- ”Det är säkert så att fastighetsägarna vill ha en cykelväg efter nämnda vägsträcka men enligt Trafikverket så har det inte kommit in någon förfrågan till dom från någon av fastighetsägarna om att anlägga cykelväg.”
- ”I förhandlingarna med Trafikverket så har man utgått från endast VA-ledning.”
- ”Enligt min bedömning så finns det en GC-väg längs den aktuella sträckan när Trafikverket är klara med att dom vill anlägga cykelväg och har projekterat färdigt, när markägarna ger sitt tillstånd och när det finns pengar avsatta i Vänersborgs mål och resursplan för dom pengar Trafikverket förmodligen tycker att Vänersborgs kommun ska vara med och medfinansiera.”
Det är helt riktigt, som Benny Augustsson skriver, att det är Trafikverket som är väghållare och att det inte är kommunen som äger marken, i varje fall inte den största delen. Det är emellertid kommunen som gräver för VA. Och då är det också kommunen som skulle kunna göra en GC-väg eller åtminstone gräva på ett sådant sätt att det är förberett för en GC-väg. Och det hade varit en synnerligen enkel sak i sammanhanget när det ändå fanns maskiner, personal och sprängsten på plats.
Och det tycks som om det också hade varit en ganska enkel och självklar sak att kommunen hade tagit kontakt med vägverket om en GC-väg innan VA-arbetet började.
Augustsson skriver att Trafikverket inte har fått någon förfrågan om GC-väg. Det måste betyda att kommunen trots allt har varit i kontakt med Trafikverket om en GC-väg. Eller är det kanske så att Augustsson har tagit kontakt med Trafikverket nu när Lidells interpellation kom? Men en sak vet jag, minst två markägare har varit i kontakt med flera personer på kommunen, varav åtminstone någon i ansvarig ställning, om en GC-väg.
Det verkar till och med vara så att två markägare har skrivit på markupplåtelseavtal, som har gett kommunen tillstånd att gräva i deras mark, just för att kommunen har lovat att samtidigt anlägga en GC-väg.
Är det inte så att kommunens tjänstemän bör prata med varandra? Eller faktiskt själva kunna komma till slutsatsen att det hade varit tämligen smart att bygga en GC-väg samtidigt som kommunen grävde ner VA-ledningar? Det kan väl inte kräva någon större fantasi att inse fördelarna med att göra båda sakerna samtidigt… Och pratat med Trafikverket om detta?
Enligt Benny Augustsson så blir det en GC-väg i Sikhall först när Trafikverket bestämmer sig för det. Om Trafikverket vill… Men vad vill kommunen då? (Det gick ju för övrigt att samarbeta kring cykelvägen längs E45:an.)
Och om Trafikverket möjligtvis någon gång vill anlägga en GC-väg, då tror Augustsson att Trafikverket vill att kommunen ska vara med och finansiera. Vilket kommunen i stort sett automatiskt hade gjort när de grävde VA. Och om kommunen hade låtit sprängstenen vara kvar – istället för att köra bort den.
Jag tycker att hela frågan kring VA-dragningen och GC-vägen visar på en total brist på förutseende, planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.
Eller är det så att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) inte vill anlägga en GC-väg i Sikhall?
Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?
”Du behöver nog komma till Sikhall Stefan.”
Det var en uppmaning, eller kanske en vädjan, från en Sikhallsbo. Den framfördes på ett blogginlägg för ett tag sedan.
Det handlar om gång- och cykelvägen (GC-väg) mellan Sikhalls magasin och badplatsen. En väg som nu ser ut att inte bli av. Det är samma sträcka som Gunnar Lidell (M) ställde en fråga (interpellation) om i kommunfullmäktige senast. Den ska för övrigt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) svara på vid nästa sammanträde, dvs den 25 oktober.
Gunnar Lidell ställde fyra frågor:
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
I söndags åkte jag upp till Sikhall.
Men först läste jag kommentarerna till bloggen ”Kommunfullmäktige 20/9” för att sätta mig in lite i frågan.
Magnus skrev i en kommentar:
”Jag har i 4 år försökt få till en samschaktning med kommunalt VA under en gång- och cykelbana på en trafikfarlig vägsträcka mellan Sikhalls magasin och badplatsen. I juni 2016 fick vatten och kretslopp markupplåtelseavtal. Vi blev då lovade att dom skulle förbereda för en framtida G.C. Istället förstör dom alla möjligheter.”
Anders som själv är markägare, precis som Magnus, menar att han skrev ett markupplåtelseavtal med kommunen om VA-dragningen bland annat för att möjliggöra en GC-väg. Precis som Magnus.
Anders skrev:
”Nu är VA-arbetet igång, vägen avstängd, alla maskiner är på plats, det sprängs och grävs, det finns överskott på sprängsten. Döm om min förvåning när VA-ledningar förläggs, sprängstenen körs bort och entreprenörerna istället för att avsluta med en plan yta för GoC-väg avslutar med ett … dike!”
Annica skrev:
”Då vägen är både krokig och smal hade det varit lämpligt att bygga en gång-och cykelväg i samband med framdragning av vatten och avlopp. Då hade kommunen sparat både tid och pengar. Det sker tillbud varje sommar som gör människor upprörda och oroliga. Detta har under många år varit ett problem som vi nu trodde skulle lösas i höst, men nu verkar det rinna ut i sanden.”
Helen skrev på Facebook:
”Ja det är så j-a urbota dumt tänkt att inte kunna samköra ett sånt projekt. Tänk vad mysigt och säkert med en sån väg där i dom kurvorna !”
Det är nog ingen tvekan vad svaret på Lidells andra fråga är – markägarna och invånarna i Sikhall vill ha en GC-väg. Helt säkert.
Det är inte heller någon som helst tvekan att det behövs en GC-väg längs denna vägsträcka. Vägen mellan badet/campingen och magasinet/segelsällskapet är både smal och krokig. Det är knappast några vuxna som vågar låta sina barn gå eller cykla ensamma på vägen. Eller ens cykla där själva. Jag tror att de flesta faktiskt tar bilen, typ när badgäster och campare vill till magasinet för att fiska eller någon besökare på segelsällskapet vill till kiosken.
En GC-väg har diskuterats i flera år och det ter sig totalt ofattbart att inte kommunen nu slår två flugor i en smäll när den ändå lägger VA längs sträckan. Kostnaden för en GC-väg skulle bli förhållandevis liten – maskiner och personal finns på plats, liksom ett överskott på sprängsten. Dessutom är vägen avstängd för genomfart. (Även om det går att köra igenom…) Det känns väldigt oförnuftigt att inte anlägga en GC-väg. Och faktiskt skulle det gå att räta ut vägen för en relativt liten summa.
Om bara viljan fanns. Och ett minimum av samplanering mellan kommunens olika delar.
Det är nog så att svaret på Lidells (M) sista fråga till Benny Augustsson (S), när det ska byggas en GC-väg i Sikhall, blir nedslående. Som det ser ut nu lär det dröja många år… Sättet som kommunen drar VA-ledningarna på verkar faktiskt omöjliggöra en framtida GC-väg på sträckan…
Eller finns det en chans för kommunen att snabbt ändra planeringen och utförandet? Jag tvivlar på det, tyvärr är det nog för sent. När Benny Augustsson ska vara på Lidells interpellation lär VA-ledningarna redan vara nedgrävda och klara…
Det föreligger nog en tämligen stor risk att vi återigen har sett en kortsynt och inkompetent planering och styrning i Vänersborg, där ”den ena handen inte vet vad den andra gör”.
Som Marie Dahlin (S) sa i TTELA häromdagen:
”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter.”
Det är val nästa år.
Sikhall, Huvudnäs, fotboll, IFK och arenan
Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
Solvarm begär nytt beslut
I fredags skrev jag om att riksradion hade uppmärksammat Solvarms kamp med, och mot, Vänersborgs kommun – se ”Solvarms fall i SR”.
Idag kan det konstateras att kampen uppe i Sikhall går in i ett nytt skede kommande vecka.
Solvarm skriver nämligen i ett mail till kommunen och kommunens tre kommunalråd, dvs Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C):
”Begäran om att vår fastighet Sikhall 1:20 undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
Familjen Solvarm begär alltså att kommunen ska fatta ett nytt beslut 
som innebär att familjens fastighet inte behöver anslutas till kommunens VA-system.
Solvarm hävdar att naturhusets VA-lösning är bättre än kommunens. Till stöd för sin uppfattning anför Solvarm den analys som Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius vid Lunds Universitet har utfört och den granskning som kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning har gjort av nämnda analys. (Se ”Solvarms fall i SR”.)
Sedan visar Solvarm i mailet att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät. Solvarm anför paragraferna 9 och 24 i lagen om allmänna vattentjänster,
Solvarm anser också att det finns ett starkt stöd för naturhusets system i Sveriges miljölagstiftning – bland annat uttryckt i Miljöbalkens 1 kap § 1:
”Miljöbalken skall tillämpas så att … återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”
Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen med några personliga kommentarer.
Anders Solvarm beskriver hur han håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring dessa hustyper i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut, hur han får inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus, hur han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och hur han har varit med om att bilda ett företag för att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven.
Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen:
”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”
Är inte hela den här historien en möjlighet för Vänersborgs kommun att vända en ganska trist utveckling till raka motsatsen? Tänk om kommunen istället slår fast att Anders Solvarm har rätt – just ett sådant här projekt avses när regelverket beskriver möjligheten till undantag. Då skulle det fortfarande vara helt möjligt att Vänersborg nämns som orten där man välkomnar innovation och initiativ.
Måtte det bli så!
Solvarms fall i SR
I onsdags (9 aug) hade Sveriges Radio ett inslag om VA-dragningen i Dalsland och familjen Solvarm i Sikhall (se ”Tvångsansluten till kommunalt avlopp”). Det var i programmet ”Plånboken” (”programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor”). Det är bra att media tar upp ”fallet Solvarm”. Familjen har, som flera andra i Vänersborgs kommun, kommit i kläm när kommunen hävdar sina så kallade principer gentemot invånarna.
Jag har de senaste åren skrivit ganska många bloggar (se t ex ”Solvarm och kommunen fortfarande inte överens”, 8 mars 2017) om Solvarms öden och äventyr efter kommunfullmäktiges beslut den 20 maj 2015 att:
”införa verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 6 för Sikhall södra i Vänersborgs kommun.”
Beslutet innebar att Solvarm och de boende i södra Sikhall skulle anslutas till det kommunala VA-nätet.
Solvarms hus i Sikhall är inte som alla andra hus. Huset sticker ut från mängden på ett ganska iögonfallande sätt. Det är ett stort växthus på 300 kvadratmeter. Och inne i detta hus finns ytterligare ett hus – ett 145 kvadratmeter stort knuttimrat trähus.
Solvarms hus är ett naturhus. De beskriver själva sitt hus:
”Naturhus är ett helhetskoncept som i tre delar består av: klimatskal, bostadsdel och kretslopp. Naturhus medför låg energiförbrukning och ekologi i praktiken. Kretsloppssystemet möjliggör självförsörjning av frukt och grönsaker. Människan
omges av naturliga material.”
Kretsloppssystemet innebär bland annat att avloppsvatten går igenom en trekammarbrunn och sedan upp till de planterade växter som finns i växthuset.
Kommunen vill tvinga in Solvarm i det kommunala VA-nätet, Solvarm vill inte. Solvarm hävdar att det egna systemet är bättre än kommunens VA-lösning.
I radioinslaget från i onsdags säger Vänersborgs kommun att den inte kan göra några undantag från lagen:
”Det är så vi har sett på det att man ska med.”
Enligt kommunens talesperson går det alltså inte att göra några undantag. Alla, inklusive Solvarm, ska vara med i det kommunala VA-nätet.
Kommunen fortsatte med, enligt mitt tycke, ett ganska tvivelaktigt argument:
”… men vad händer när fastigheten byter ägare? Kommer nästa person att sköta det här på samma sätt och hur blir det då?”
Jag kan inte se att detta har med Solvarm att göra. Om en försäljning skulle bli aktuellt i framtiden, så är det väl något som i så fall får tas upp med den nye fastighetsägaren. Sedan är det väl också ganska sannolikt att den som skulle köpa Solvarms hus är lika intresserad av miljö och kretslopp som Solvarm…
Kommunen hävdar vidare att den har letat efter liknande fall som Solvarms:
”Vi har försökt att leta och vi har inte hittat något jämbördigt fall. … Det finns inte så många rättsfall att luta sig mot.”
Och det stämmer säkert. Men det spelar ju egentligen ingen som helst roll. Det viktigaste är ju vad lagen säger, inte om det finns några rättsfall. Och vad säger då lagen?
Sveriges Radio hade också varit i kontakt med SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) chefsjurist Germund Persson.
Chefsjuristen sa, tvärtemot kommunen, att det går att göra undantag, dvs alla fastigheter måste inte ingå i verksamhetsområdet, och hänvisade till 24 § i lagen om allmänna vattentjänster:
”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”
Tanken med den paragrafen är, enligt SKL:s chefsjurist, att:
”om en fastighetsägare har en väldigt bra kretsloppsanpassad lösning, så kan det göra att bedömningen faller ut till fastighetsägarens fördel.”
Det spelar ingen roll om det finns tidigare rättsfall – det är lagen som gäller. Och alla fastigheter måste inte finnas med. Det betyder alltså att kommunen har fel.
Om intervjun med chefsjurist Persson hade varit längre kanske han också hade hunnit att citera § 9 i samma lag:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Kommunens representant i radioinslaget tyckte att det skulle vara intressant om Solvarm kunde bevisa att hans anläggning är bättre. Om så är fallet skulle tydligen Solvarm kunna begära att få utgå ur verksamhetsområdet. Och det är ju intressant. Det går tydligen att göra ”undantag” enligt Vänersborgs kommun…
Jag vet inte riktigt hur kommunen tänker sig att Solvarm ska bevisa att familjens system är bättre än kommunens. En ganska omfattande analys har nämligen redan gjorts!
Det finns en analys i en rapport med namnet ”PM Analys av Naturhus i Sikhall”. Den är skriven den 28 maj 2017 av en forskare vid Lunds Universitet, Hamse Kjerstadius.
Kjerstadius, som har titeln ”Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik”, har dragit slutsatsen att Solvarms system är bättre än kommunens och att miljöskälen är uppfyllda!
Anders Solvarm nöjde sig dock inte med detta. Han skickade rapporten till Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg och begärde ett utlåtande över analysen. Den 29 juni kom utlåtandet från kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör.
Kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör har koll på lagen och skrev inledningsvis:
”Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) styr upprättande av verksamhetsområden för kommunalt avlopp. LAV ger vissa möjligheter till att undanta en fastighet från avgift eller att inskränka verksamhetsområdet.”
Och det var ju precis vad SKL:s chefsjurist sa i radioinslaget!
Kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör skriver vidare:
”Naturhuset är ett unikt projekt som undersöker möjligheten till ett hållbart boende med avloppslösningen som en del i den totala utformningen. Det kan ses som ett projekt som vill sprida idéer om en hållbar livsstil och visa på människans plats i naturens ekosystem.”
Det tycks som om Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är tämligen positiv till Solvarms hus. Och det bekräftas i slutsatserna:
”Provresultaten visar dock mycket bra reningsresultat som är jämbördiga med eller bättre än kommunens reningsverk men de kan inte fullt ut jämföras med avloppsreningsverken på grund av att provtagningen skiljer sig åt.”
Finns det egentligen något att tillägga? Ja, det skulle väl i så fall vara slutorden i utlåtandet från Miljö och Hälsa:
”Då det gäller Naturhuset i Sikhall är detta ett unikt projekt. Vid en samlad bedömning av att mycket bra reningsresultat har uppnåtts i avloppsanläggningen i kombination med att ägaren vill sprida kunskaper om en innovativ lösning och hållbart boende till allmänheten är detta ett koncept som kan göra stor nytta för spridning av kunskap inom miljöområdet om Naturhuset med ingående avloppsanläggning bibehålls. Anläggningen bör i så fall brukas som idag med underhåll av växtbäddar och odling samt att den används som en forsknings- och demonstrationsanläggning.”
Solvarm ämnar återkomma till kommunen med en begäran om att ärendet tas upp på nytt. Om kommunen fortfarande tänker trilskas och hävda sina ”principer”, mot lagen, så tänker Solvarm överklaga ärendet till Mark- och Miljödomstolen.
Det är beklämmande att kommunen ska krångla till det för enskilda invånare i kommunen. Det är ju inte första gången som kommunen tycks ha glömt vilka dess uppdragsgivare är och vilken uppgift den har gentemot dessa…
Solvarm och kommunen fortfarande inte överens
Vid Vänerns strand ett par mil norr om kommunhuset i Vänersborg ligger den fridfulla lilla byn Sikhall.
En kväll några veckor före det politiska sommaruppehållet, den 20 maj 2015, hamnade Sikhall i händelsernas centrum. Kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade nämligen att:
”införa verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 6 för Sikhall södra i Vänersborgs kommun.”
Beslutet innebar att de boende i södra Sikhall skulle anslutas till det kommunala VA-nätet. Och med detta beslut så blev inte sommaren riktigt som det var tänkt, i varje fall inte för en av familjerna, familjen Solvarm.
Ungefär så började jag en blogg som jag publicerade den 25 augusti 2015. (Se ”Solvarm i Sikhall vs kommunen”.) Och nu, 1,5 år senare, kan jag konstatera att det fortfarande inte har blivit riktigt som det var tänkt för familjen Solvarm – inte den efterföljande sommaren, och kanske inte heller den kommande…
Anledningen till dagens blogg är att jag i söndags fick se en tidningsartikel på nätet. Artikeln handlade om Solvarms hus på Sikhall. (Läs artikeln här.) Igen, skulle man kunna säga. Det har genom åren skrivits mycket om Solvarms hus, TV har varit där och många gör studiebesök i huset (vi pratar om tusentals besökare). Dessutom har familjemedlemmar blivit anlitade som föreläsare, t ex på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
Solvarms hus i Sikhall är nämligen inte som alla andra hus. Huset sticker ut från mängden på ett ganska iögonfallande sätt. Det är ett stort växthus på 300 kvadratmeter. Och inne i detta hus finns ytterligare ett hus – ett 145 kvadratmeter stort knuttimrat trähus.
Solvarms hus är ett naturhus. De beskriver själva sitt hus:
”Naturhus är ett helhetskoncept som i tre delar består av: klimatskal, bostadsdel och kretslopp. Naturhus medför låg energiförbrukning och ekologi i praktiken. Kretsloppssystemet möjliggör självförsörjning av frukt och grönsaker.
Människan omges av naturliga material.”
Kretsloppssystemet innebär bland annat att avloppsvatten går igenom en trekammarbrunn och sedan upp till de planterade växter som finns i växthuset. Det kan nämnas i det här sammanhanget att Anders Solvarm är med och bygger kretsloppssystem också i andra hus. Ett av dessa hus fick förra året Jönköpings kommuns miljöpris – klicka här…
Hur som helst.
Solvarm överklagade kommunfullmäktiges beslut från den 20 maj 2015 till Förvaltningsrätten. I överklagandet står det:
”Vi har på Sikhall eget enskilt avloppssystem med näringsåtervinning i integrerat växthus=eget kretslopp. Sonderingar så långt ger att vårt kretslopps-system är bättre än kommunens system för att uppfylla regler och lagkrav (Miljöbalken). Eftersom vi har välfungerande brunn och eget kretslopps-system ser vi inte teknisk, miljömässig eller ekonomisk anledning att ansluta vår fastighet till detta verksamhetsområde. Det känns som en sämre lösning ur alla ovanstående aspekter = orimligt.”
Solvarm hävdar mycket bestämt i sitt överklagande att kommunens VA-lösning är sämre än den som redan finns på fastigheten.
”Vi hävdar att kommunen inte visat att deras avloppsreningsystem är ett fungerande kretsloppsystem i ordets betydelse av att näringen återförs till odling. Vi anser att kommunens avloppsreningssystem är sämre än vårt avseende miljöhänsyn, verklig prestanda, säkerhet, hållbarhet, flexibilitet och ekonomi.”
Förvaltningsrätten avslog Solvarms överklagande. Rätten tittade emellertid i sin dom bara på om kommunens beslut hade tillkommit i laga ordning, och det hade det. Kommunen har laglig rätt att fatta sådana här beslut. Förvaltningsrätten visade däremot inget intresse för ärendets innehåll… Det tog rätten inte alls ställning till.
Efter att jag hade läst tidningsartikeln så tog jag kontakt med Anders Solvarm. Det hade ju snart gått två år sedan kommunfullmäktiges beslut – och jag var nyfiken på vad som hade hänt sedan sist. I min enfald så trodde jag faktiskt att det hade löst sig mellan Solvarm och kommunen.
Men.
Det har inte kommit till stånd någon lösning mellan kommunen och Solvarm. De sitter fast i samma positioner som tidigare. Kommunen vill tvinga in Solvarm i det kommunala VA-nätet, Solvarm vill inte. Och under tiden kommer media och besökare till Solvarms miljövänliga naturhus…
Solvarm överklagade Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten. Kammarrätten gav emellertid inte prövningstillstånd. Solvarm har dock inte gett upp utan driver processen vidare, och något slutgiltigt avgörande finns i dagsläget fortfarande inte. Detta torde för övrigt vara skälet till att det inte har hänt så mycket mellan kommunen och Solvarm.
Det tycks ha gått en enorm prestige i frågan från kommunens sida – och jag tycker själv att det är en mycket pinsam historia för Vänersborgs kommun. Varför är inte kommunen stolt över att det finns ett avancerat naturhus i kommunen? Varför utnyttjas inte huset i en kommunal marknadsföring? Varför uppmuntrar inte kommunen fler att bygga sådana här hus…?
I andra kommuner får hus som Solvarms pris, i Vänersborg tvingas samma typ av hus att inordna sig i det sämre kommunala VA-nätet…
Var finns logiken? Finns det någon?
Det finns en mängd paragrafer i flera lagar som kan åberopas för att ge Solvarm rätt att stå utanför det kommunala VA-nätet. För att ta ett exempel, i lagen om allmänna vattentjänster står det (§ 9):
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
För det är helt enkelt så att Solvarms VA-system är bättre än kommunens. Och då bör kommunen inte kunna kräva tvångsanslutning till verksamhetsområdet…
Det finns också tämligen många jordbruksfastigheter i området längs dalslandskusten som inte behöver anslutas till kommunens VA-nät. Detta beroende på att de helt enkelt inte är med i de verksamhetsområden som kommunen har upprättat. Eftersom Solvarms hus också är en jordbruksfastighet, så ställde Anders Solvarm frågan till kommunen i ett mail den 2 januari 2017:
”Vi har fått kännedom om att andra jordbruksfastigheter inte har tvångs-anslutits längs VA-projektet. Vår fastighet är en jordbruksfastighet. Kommunens kommentar?”
Solvarm har dock inte fått något svar på sin undran.
VA-lagen talar om ”samlad bebyggelse” när verksamhetsområden upprättas, men det finns en osäkerhet i hur många fastigheter som avses och hur nära de skall ligga varandra. Detta är nämligen inte tydligt definierat i lagstiftningen. Stora jordbruksfastigheter, oftast över 20 hektar, faller emellertid oftast inte inom begreppet samlad bebyggelse. Det är därför som de inte finns med i verksamhetsområdena och det är därför som de inte tvingas ansluta sig till det kommunala VA-nätet.
Jag antar att kommunen inte anser att Solvarms fastighet tillhör denna typ, eftersom Solvarms fastighet de facto är upptagen i verksamhetsområdet Sikhall södra. Det har ju kommunfullmäktige bestämt. Men det känns ändå som om det borde finnas utrymme för en ”kompromiss”. Om viljan hade funnits från kommunens sida…
Summa summarum.
Jag har mycket svårt att förstå att kommunen tar denna konflikt med familjen Solvarm. Borde inte kommunen ha ett intresse av att komma till en lösning? Och hur svårt kan det egentligen vara? Om viljan hade funnits… Både kommunen och Solvarm har väl egentligen samma mål – att värna naturen och kanske i synnerhet att skydda Vänern från bland annat smittämnen, kemikalier och övergödning. Solvarm har i varje fall detta mål.
Till sist.
Hela konflikten grundar sig alltså på att kommunen bygger VA-ledningar från Vänersborg längs dalslandskusten upp till Rörvik. Kommunen skriver på sin hemsida:
”I och med utbyggnaden av VA-ledningar ges bättre förutsättningar för utökad bebyggelse utmed Vänerkusten: fritidsboende kan omvandlas till permanentboende, dåliga avloppslösningar kan ersättas med kommunalt spillvatten och dåligt vatten kan ersättas med kommunalt vatten.”
VA-arbetet började 2010 och beräknas vara klart 2018 (enligt samma hemsida).
Det finns en intressant detalj i detta sammanhang… Det är att ledningarna från Rörvik, norr om Sikhall, inom en snar framtid ska kopplas ihop med ledningarna som kommer söderifrån. För att kunna kopplas ihop så måste VA-ledningarna passera, ja gissa, Solvarms mark. (Marken ligger som en kil från Solvarms hus ner till Vänern…) Och detta oavsett om Solvarms hus ska anslutas till VA-nätet eller inte.
Kommunen har velat prata med Solvarm om ledningarna. I mailet från den 2 januari skriver emellertid Anders Solvarm:
”Vi har ingen anledning till att ge ifrån oss ledningsrätt – över vår fastighet – till kommunen så länge vi är i rättstvist rörande samma VA-projekt.”
Och denna inställning är väl inte svår att förstå…
Den 5 januari skrev kommunen ett svar till Solvarm:
”Det har precis kommit till vår kännedom att ni lämnat in en komplettering till överklagan för prövningstillstånd hos kammarrätten i Göteborg. Vi vill läsa igenom det och invänta kammarrättens åsikt.”
Så…
”Ställningskriget” fortsätter. Solvarm och kommunen har inte kommit längre i den här frågan heller. Och hur det då ska gå med kommunens VA-nät längs Dalslandskusten vet ingen. Det kan rent teoretiskt ta flera år för kommunen att få ett markupplåtelseavtal på Solvarms mark…
Tour Brålanda & Sikhall
Förra lördagen, efter alla mer eller mindre fantastiska upplevelser på Brålandas bygdefest (se ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”), så fortsatte jag min minitur i sydöstra Dalsland. Först stannade jag till vid Sörbyvallen, hemmaarena för den anrika fotbollsklubben Brålanda IF. Jag ville se den nya konstgräsplanen.
Och den gjorde mig inte besviken. En fantastisk anläggning. Äntligen skulle man kunna säga. Efter alla dessa år som representanter för Brålanda IF har pratat, och stångats, med partier och tjänstemän för att få till stånd denna plan… Och nu ligger äntligen konstgräset på plats. Det är bara att gratulera, inte bara BIF, utan hela Brålanda. Och kanske också kommunen…
Brålanda har fått ett sportcentrum som heter duga. (Nu gäller det bara att Brålanda också får ett resecentrum som heter duga…)
Sedan bar det av mot Sikhall – en av pärlorna vid Vänern. Stranden vid badplatsen var större än på många år, vattnet i Vänern är nämligen lågt just nu. Och även denna milda septemberdag hade människor hittat vägen hit och satt eller låg i gräset och fikade. Det kunde noteras att de gamla bajamajorna fanns på plats… Jag undrar när kommunen tänker behandla Sikhalls badplats med den respekt den förtjänar – och bygga riktiga toaletter.
När man är i Sikhall så går det inte att låta bli att besöka ”politikerhyllan”, ett av Sikhalls landmärken och turistmål. Politikerhyllan är namnet på den fastighet som Magnus Larsson köpte framför ögonen på en viss Bo Carlsson och som nu, efter bortåt 10 års strid med kommunen, äntligen har blivit klart för inflyttning. Larsson bor numera i sitt nya hus.
Och Magnus Larsson var hemma. Just denna lördag så var det inget ”poker-run”. Poker-run är namnet på de tävlingar, ja kanske mer åt nöjes- än tävlingshållet, med snabba motorbåtar som Larsson har en viss förkärlek för. (Det har bland annat kunnat läsa i TTELA i sommar – se t ex här.)
Vid Larssons brygga, ett stenkast från segelsällskapets fastighet, där för övrigt kommunen har uppfört riktiga toaletter, låg fartvidundret. Och inte bara den – där låg en båt till. En annan, en lite äldre Scarab. Men betydligt mer känd. (Det är den högra båten på bilden nedan.)
Det var en racerbåt som hade körts av en viss Don Johnson – huvudrollsinnehavare i Miami Vice. Se bildbeviset nedan:
”built expressly for DON JOHNSON”
För Larsson var detta stort, det var nämligen Miami Vice som startade hans intresse för snabba båtar. Väldigt snabba båtar för övrigt… Alltför snabba farkoster för en gammal vänsterpartist… (Larsson berättade att hade bjudit flera pensionärer på båtturer under sommaren. Antagligen var de inte gamla vänsterpartister då, eller kanske inte så fega…)
Efter en liten pratstund så var det dags att dra hemåt. (Jag var ju tvungen att skriva en blogg om upplevelserna på bygdefesten…) Först kollade jag dock in området där Vänersborgs Segelsällskap ville uppföra en campingplats. På parkeringsplatsen, på kommunens mark. (Till vänster mellan de röda byggnaderna, se bild nedan.) För övrigt den mark som kommunen friköpte av Magnus Larsson en gång i tiden – till det rörliga friluftslivet…
Och vad som nu ska hända med det rörliga friluftslivet, om planerna blir verklighet, vet jag inte. Och inte heller var bilarna ska parkera. När det dessutom redan finns en campingplats vid Sikhalls badplats några stenkast därifrån…
Kommunens funderingar äro stundtals outgrundliga…
Efter en slingrande tur på den smala Gestadvägen kom jag så småningom hem till Nordstan. Det hade gått snabbare med Magnus Larssons Scarab… Antagligen hade det också varit säkrare.
KS: Solvarm, Villa Björkås, Blåsut och Hönan
Igår hade kommunstyrelsen (KS) sitt första sammanträde för i höst. Några viktiga frågor behandlades. Eftersom jag inte sitter i KS så kan jag naturligtvis inte redogöra i detalj för vad som hände. Och inte heller är, av naturliga skäl, protokollet skrivet än.
Kommunen skulle som bekant lämna ett yttrande till Förvaltningsrätten. Familjen Solvarm ute i Sikhall har ju överklagat fullmäktiges beslut att familjens naturhus ska tvingas anslutas till kommunens VA. Det har jag redogjort för tidigare (se ”Solvarm i Sikhall vs kommunen”).
Det förslag till yttrande som låg på bordet antogs av kommunstyrelsen och skickas nu in till Förvaltningsrätten. Kommunen försvarar alltså sin ståndpunkt att Solvarms hus ska in i kommunens VA-hägn – och därmed att Förvaltningsrätten ska avslå Solvarms överklagande. Vänsterpartiet lämnade en reservation i ärendet.
I reservationen, som kan laddas ner och läsas i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida, riktar Vänsterpartiet kritik på vad som uppfattas som att kommunledningen har vilselett övriga ledamöter:
”Ledningen kände väl till vad som dolde sig på en enkel lista (dvs Solvarms hus; min anm) med ett stort antal uppräknade fastigheter. Ledningen borde ha förstått, att andra ledamöter inte såg detta.”
Det är som jag har skrivit tidigare, i stort sett omöjligt för fritidspolitiker, som alla vänsterpartister är, att sätta sig in i varje liten detalj i ibland oerhört omfattande material. Särskilt, faktiskt, i frågor som vid en första anblick bara ser ut att vara tekniska och opolitiska. Och det är ju i stort sett omöjligt att ringa till varje hushåll som omfattas av ett beslut och fråga om det är ok.
Det var inte så konstigt att vi vanliga fritidspolitiker missade Solvarms fastighet när verksamhetsområdet beslutades…
Vänsterpartisterna i KS menar också att kommunledningen borde ha lyft frågan om Solvarms naturhus även av ett annat skäl – av ett viktigt, principiellt skäl:
”Skall det vara möjligt för kommunen att tvinga på en enskild fastighetsägare en anläggning som av de klagande anses vara sämre än den egna fungerande VA-lösningen?”
Denna principiellt viktiga fråga får alltså fortsätta att ”hänga i luften” ett tag till.
Det är nog så att historien upprepar sig. De styrande socialdemokraterna och centerpartisterna vill, liksom under mandatperioden 2006-2010, att de politiska frågorna i praktiken ska avgöras mellan skål och vägg – i slutna rum på kommunhuset…
Det gäller för partierna i opposition att läsa handlingarna, alla handlingar, ännu noggrannare.
Kommunstyrelsen behandlade också ett förslag om byggnadsminnesförklaring av Villa Björkås i Vargön. Det ville nu inte kommunstyrelsen. Det vara bara Vänsterpartiet, och sverigedemokraterna, som röstade för att byggnadsminnesförklara Villa Björkås. Miljöpartiet som tidigare stött kravet på en byggnadsminnesförklaring ändrade sig och röstade med sina systrar och bröder i den styrande minoriteten.
Nu innebär ju inte kommunstyrelsens beslut att Villa Björkås typ ska rivas. Inte heller hade en byggnadsminnesförklaring automatiskt inneburit att kommunen skulle renovera villan. Frågan lär därför komma tillbaka på ett eller annat sätt.
Det viktigaste är väl ändå att byggnaden på något sätt rustas upp och att den används till någon typ av aktiviteter. Dock så sätter testamentet (Villa Björkås har skänkts till kommunen med vissa villkor) en del gränser. Det är också viktigt, ännu viktigare säger en del, att dammen och parkerna hålls i gott skick. Vänsterpartiet ser byggnaden, parken och dammen som en helhet. (Vill du veta mer om Vänsterpartiets, och miljöpartiets tidigare, uppfattning om Villa Björkås, så föreslår jag en läsning av James Buccis blogg om Villa Björkås – klicka här.)
Kommunstyrelsen sa också, efter ett förslag från Vänsterpartiet (som i stort sett var identiskt med barn- och utbildningsnämndens vilja), ja till att hela skolsituationen i centrala Vänersborg ska utredas. Och inte bara på Blåsut och Öxnered som det ursprungliga medborgarförslaget krävde.
Det var ett bra beslut. Förutsättningarna för skolverksamheten har ändrats drastiskt under det senaste året och kommunen måste äntligen börja planera skolstrukturen långsiktigt – för många, många år framåt. Till skillnad mot vad kommunen har gjort tidigare, då ofta provisoriska lösningar på skolans ”problem” har varit kommunens ledstjärna.
När det däremot gäller bygget av en ny förskola i kv Hönan (se här) lämnades inget besked. På en fråga från Vänsterpartiet svarade kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) att (ungefärligt återgivet):
”’vi’ har sedan början av augusti sökt hitta en tid att sätta oss ner för att prata om alla vinklingar och öppningar och alternativ som ligger i frågan om kv. Hönan, men ’vi’ har hittills inte lyckats att träffas kring detta. Fortsätter försöka.”
Med ”vi” menade Marie Dahlin de styrande partierna, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet… Bakom skål och vägg typ…
Om du tycker att Dahlins svar verkar vara en bortförklaring för att slippa ta i frågan, eller för att helt enkelt slippa verkställa barn- och utbildningsnämndens beslut, så är du inte ensam… Beslutet att bygga en ny förskola fattades av barn- och utbildningsnämnden redan den 17 mars 2014, så det bör ha funnits massor av tid att prata ihop sig – även om många av de styrande partiernas ledamöter ofta är på resande fot eller är upptagna av att delta i representationer och dylikt.
För övrigt var det enligt de rapporter jag har fått ett ganska lugnt och händelsefattigt KS-sammanträde. Ledamöterna i kommunstyrelsen har väl inte riktigt kommit igång än. Förutom ledamöterna från Vänsterpartiet då självklart – som alltid är på tå…
.
PS. Du kan läsa ännu lite mer om kommunstyrelsens sammanträde på Vänsterpartiets hemsida.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer