Arkiv
VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”.
Efter att Dan Åberg (M), Stefan Kärvling (V) och Ola Wesley (SD) hade yrkat på att ärendet om att inrätta ett verksamhetsområde på Vänersnäs skulle återremitteras hade turen kommit till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han ville inrätta verksamhetsområdena på Vänersnäs redan samma kväll. Oavsett om de berörda fastighetsägarna ville eller inte.
Augustsson ville påskina att det fanns många på Vänersnäs som välkomnade inrättandet av verksamhetsområdena. Hur han visste det, det vet jag inte. Det hade ju inte förts någon dialog med de berörda. Och det medgav Augustsson. Men det hade i varje fall kommit något mail, sa Augustsson, där personen ifråga ville ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Om det var fler än alla de mail som motståndarna till tvångsanslutning skickade berättade han inte…
Benny Augustsson (S) menade att det var pandemin som omöjliggjorde fysiska möten enligt Blåplanen, och det var olyckligt. Och det var också på grund av pandemin som kommunen nöjde sig med att skicka ut ett brev till de berörda fastighetsägarna. Detta var dock ett helt ok förfarande tyckte Augustsson, det var en dialog:
“Det finns telefonnummer, det finns mailadresser så att det har funnits full möjlighet att komma tillbak med frågor och så kring det här.”
Benny Augustsson (S) tog också upp Blåplanen och vad han menade var Länsstyrelsens inblandning i VA-frågan. Det var Länsstyrelsen som hade krävt en Blåplan och en VA-plan för framtida utbyggnad.
“Och sen får jag mycket till mig att det bara är Gardesanna som liksom har åläggande i det men det är ju tack vare att vi varje år två gånger om året redovisar in till, vad heter det, Länsstyrelsen om hur vi ligger till med vår utbyggnad kring VA och därför vet dom i vilken takt vi bygger ut och därför får vi heller inga förelägganden på de andra områdena.”
Det här återkom bland annat jag till senare i debatten. Det var nämligen inte riktigt sant det Augustsson uppgav…
I TTELA:s referat av debatten i fullmäktige nämndes inte Lena Eckerbom Wendel (M). (Se TTELA “Nytt beslut om VA tas senare”.) Det var orättvist, Eckerbom Wendel var mycket aktiv. Det var dessutom hon som höll i pennan i utarbetandet av en reviderad motivering till återremissen. (Ett arbete som faktiskt pågick under hela debatten, och som stundtals gjorde det lite svårt att koncentrera sig på vad alla talare sa… Utkasten och formuleringarna skickades fram och tillbaka.)
Eckerbom Wendel (M) inledde sitt anförande:
“Beslutsunderlaget är inte riktigt tillräckligt för att vi ska kunna fatta beslut och känna oss helt trygga i om vi uppfyller de olika paragraferna i lagen om allmänna vattentjänster, dels det, och dels i hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut här. Så jag yrkar på en återremiss här.”
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är en central lag i sammanhanget. I den allra första paragrafen i LAV står det:
“Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”
Flera talare kom under debatten tillbaka till LAV.
Lena Eckerbom Wendel (M) hade börjat skissa på en formulering till återremissen, men den var inte klar. Hon läste vad som stod på “fusklappen” just nu, som hon uttryckte det:
“…bedömningarna om vad det är som är större sammanhang och hur uppfylls 6 § i lagen om allmänna vattentjänster. Tidplanen för genomförandet. Ekonomiska förutsättningar inklusive hur många är det som ingår i området som inte behöver ansluta sig och hur många anläggningar som finns där som är godkända idag som kommunen därför kan behöva lösa in och om det är lämpligt med en detaljplan för området och vilka synpunkter som man har inhämtat i dialogen med berörda fastighetsägare. Jag förväntar mig att det finns en sån dialog gjord…”
Jag tror att man kan säga att själva stommen till motiveringen var klar.
James Bucci (V), som tillsammans med Kärvling yrkat återremiss redan i kommunstyrelsen och dessutom formulerat en ny återremiss till fullmäktiges sammanträde, tog till orda:
“…det saknas dokumentation av befintliga anläggningar och hade man valt att göra det arbetet så hade det framkommit att så gott som alla anläggningar inom berört område har besiktigats för ca 10 år sen och dom som har behövt bättras för att komma upp till den här godtagbara standarden som behövs, dom har fått göra dom årgärderna … Det finns så gott som ingen fastighet inom dom berörda verksamhetsområdesförslagen idag som är i behov av att bättra på eller bli påkopplad på kommunalt vatten och avlopp pga att dom har godtagbara anläggningar i dagsläget.”
Det var en viktig aspekt i frågan som Bucci lyfte.
“Sedan upplever jag också att det har varit ett trixande med fastigheter som man har tagit med i området. Man har lagt till fastigheter som inte fanns med i de inringade större sammanhangen … i Blåplanen 2015. Det har tillkommit fastigheter som har legat utanför och så har det också fallit bort fastigheter som legat inom det som varit upptaget i Blåplanen. Så jag vet inte riktigt vad förvaltningen har jobbat med, hur man har valt att jobba för att få fram det här begreppet större sammanhang. När man lägger till fastigheter som ligger fler hundra meter utanför egentligt inringat område i Blåplanen och tar bort fastigheter blir för dyra att jobba med…”
Sedan var de 3 minuterna slut och ordförande Levin (C) avbröt Bucci. Inte heller Bucci hann riktigt med att avsluta sin tankegång…
Vänsterpartisten Bucci följdes av vänsterpartisten Kärvling.
Jag var tvungen att kommentera Benny Augustssons (S) påstående att kommunens brev till vänersnäsarna var en form av dialog. För så var det inte. I utskicket från kommunen meddelades att fastigheten ifråga skulle ingå i ett verksamhetsområde. Och passade det inte så var det bara att överklaga beslutet. Punkt, slut.
Det stod inget om att fastighetsägarna kunde “höra av sig om de hade några frågor eller synpunkter”… Det fanns inga planerade möten eller samråd. (Inte heller några digitala distansmöten.) Det var inte så här som kommunen ville att förhållandet mellan politiker/tjänstemän och kommunens invånare skulle se ut. I alla dokument, inriktningsmål, förväntade resultat och allt vad det hette pratades det vitt och brett om att invånarna skulle ha inflytande.
Jag tog också upp tråden från Bucci om miljöaspekten. Det var viktigt tyckte jag att detta blev helt klart för alla intresserade. De enskilda avloppen skulle självklart uppfylla gällande miljö- och hälsokrav. Det var dock viktigt att notera att lagarna inte föreskrev att de enskilda anläggningarna måste vara bättre än t ex den kommunala avloppsreningen. I Miljöbalken 9 kap 7 § står det:
“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”
VA-anläggningarna i de tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs fungerade efter 10 år fortfarande som de skulle. Och de kunde fortsätta att göra så i ytterligare kanske 20 år. Inga av anläggningarna i de aktuella områdena var utdömda. Kvällens fråga var alltså ingen miljöfråga.
Sedan återkom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Fortsättning följer – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.
===
Bloggserien består av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)
I England finns det ett uttryck som beskriver när en ledamot för parlamentet bakom ljuset:
”misleading the house”
Jag tror att vi var med om just detta i fullmäktiges långa debatt om verksamhetsområden på Vänersnäs. Vem eller vilka jag tänker på överlåter jag åt läsarna att avgöra.
Vänersborgs kommunfullmäktige diskuterade alltså VA-frågan på Vänersnäs. Skulle det inrättas två verksamhetsområden? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att frågeställningen handlade om kommunen skulle tvinga fastighetsägarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet fast de varken ville eller behövde kommunalt vatten och avlopp.
Till saken hör naturligtvis att en anslutning skulle medföra 
betydande kostnader för varje fastighetsägare. Det kostar omkring 200.000 kr i anslutningsavgift (ledningar, sprängningar mm på den egna tomten ej inräknade) och sedan ca 6.000-7.000 kr per år. Det kan faktiskt innebära att kostnaderna för anslutningen överstiger fastighetens värde. En del fastighetsägare har helt enkelt inte råd med sådana här kostnader. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i några fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.
Jag har beskrivit de flesta, om inte alla, aspekter av ärendet i tidigare bloggar. (Se ”VA på Vänersnäs (1/2)”, ”VA på Vänersnäs (2/2)”, ”KS: Ja till VA Vänersnäs”, ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs” och ”KF: ÅTERREMISS!”.) I den här bloggserien tänkte jag ”bara” återge och kommentera vad som sades på kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 12 maj. (Det går att kontrollera mina citat och tolkningar genom att titta på debatten i efterhand – se kommunens webb-TV.) Det framfördes mycket fakta i debatten, på så sätt blir det en del “repetition”. Orsaken till det utförliga referatet är att VA-frågan i högsta grad fortsätter att vara 
levande och aktuell. Inte bara för de berörda i Vänersnäs. Frågan har tidigare varit uppe på bordet i Dalsland och kommer så att bli igen. VA-problematiken är definitivt intressant för invånare i hela kommunen, i varje fall om man bor på landsbygden.
Det är naturligtvis också intressant hur kommunens olika partier och politiker ställer sig i VA-frågan. Vilka är för tvångsanslutning och vilka inte? Det är ju faktiskt val nästa år. Och man ska inte luras av att ett enigt kommunfullmäktige röstade på en återremiss i ärendet. De styrande partierna “omvändes nämligen under galgen”… S+C+MP insåg att de skulle förlora i en votering och ändrade, inte sin grundläggande uppfattning, utan sitt yrkande – för att undkomma ett pinsamt nederlag…
I debatten nämndes ofta kommunens så kallade Blåplan. Redan den första talaren i ärendet tog faktiskt upp och citerade denna vid flera tillfällen.
Blåplanen är en plan som kommunen har antagit för drygt 5 år sedan och som syftar till att (citerat från Blåplanen):
“synliggöra vilka konsekvenser mark- och vattenanvändning kan få för våra vattenförekomster. Syftet är också att ge ett helhetsperspektiv när det gäller grund- och ytvattenförekomster.”
Blåplanen ska utgöra:
“ett underlag för kommunens översiktsplan, ett planerings- och beslutsunderlag för byggnation, vatten- och avloppsanläggningar, miljö- och hälsorelaterade insatser samt ett kunskapsunderlag utifrån vattendirektivet.”
Blåplanen är så att säga ett underlag för planering och “riktiga” beslut. Det som står i Blåplanen är således inga “juridiska måsten”, utan varje införande av ett verksamhetsområde måste t ex beslutas av kommunfullmäktige trots skrivningarna i planen.
Dan Åberg (M) inledde debatten.
Det Åberg sa fick nog de styrande partierna att inse att kvällen inte skulle utveckla sig riktigt som de hade tänkt och planerat. Moderaterna hade ju i kommunstyrelsen röstat med de styrande partierna (S+C+MP) för att införa verksamhetsområden. Och nu visade det sig att M, liksom troligen då också allianspartierna L+KD, hade ändrat uppfattning. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förstod naturligtvis direkt vad detta innebar.
Dan Åberg började med att citera Blåplanen:
”För att arbetet med VA-strategiska frågor ska fungera krävs god kommunikation mellan olika delar av den kommunala organisationen och med enskilda.”
Och konstaterade:
”Det har inte fungerat full ut med det här.”
I Blåplanen, som det ofta hänvisades till också i ärendets handläggning i kommunstyrelsen, stod det också, vilket Åberg påpekade:
”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”
Det framgår inte i några handlingar överhuvudtaget, sa Dan Åberg, om fastighetsägarna hade haft möjlighet att diskutera införandet av en detaljplan. Det var tydligen ytterligare en sak som kommunen hade glömt… Men det fanns mer.
I Blåplanen står det också:
”Vid antagande av Blåplanens vatten- och avloppsdel kommer berörda fastighetsägare att informeras av Vänersborgs kommun genom dialogmöten, där de boende ges möjlighet att lämna synpunkter.”
Dan Åberg (M) konstaterade att kommunen hade missat att kommunicera med de berörda på Vänersnäs, trots att det i Blåplanen (och andra dokument) fanns flera avsnitt som betonade vikten och nödvändigheten av dialog. Åberg hann med att ta upp ytterligare en aspekt av frågan innan han blev avbruten av ordförande Annalena Levin (C). Talartiden på 3 minuter tog nämligen slut.
En talartid på maximalt 3 minuter är för övrigt en alldeles för kort tid. Det kan vara svårt att avsluta tankegångar på denna begränsade tid.
Åberg tog upp begreppet “samlad bebyggelse”. Det var för övrigt något som Vänsterpartiet hade med i sitt yrkande redan i kommunstyrelsen. Begreppet “samlad” eller “sammanhållen bebyggelse” finns med i Plan- och bygglagen (PBL), som Åberg hänvisade till i sitt anförande:
“bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”
Åberg menade att den gängse definitionen syftar på en bebyggelse på 10 till 20 hus, men att Vänersborgs kommun gör en egen tolkning.
Efter Dan Åberg var det min tur.
Jag började med att definiera “kvällens problem” – fullmäktige var i färd med att fatta ett beslut om att enskilda människor skulle tvingas betala stora summor pengar för något som de inte ville ha och inte behövde. Och det utan att ens ha frågat de berörda vad de tycker eller ens ge dom en chans att föra en dialog med kommunen.
Sedan yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras och läste helt enkelt upp James Buccis och min motivering till detta yrkande. Det skilde sig en del från det yrkande vi lade i kommunstyrelsen. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs”.) Jag återger inte hela yrkandet eftersom det senare under sammanträdet kom att ersättas av ett annat. (Även om det mesta återfanns i den slutliga versionen.)
Motiveringen till yrkandet om återremiss innehöll fyra punkter.
En punkt handlade om “samlad bebyggelse/större sammanhang” och att kommunen skulle visa att alla fastigheter i de föreslagna verksamhetsområdena ingick i begreppet. En annan punkt tog upp kommunikationen med de berörda och en tredje att kommunen enligt Blåplanen skulle efterfråga intresset för en detaljplan innan verksamhetsområdet eventuellt inrättades.
Dessa punkter hade Dan Åberg nämnt i sitt anförande. Den 4:e punkten i vår motivering till återremissen var att det skulle:
“upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”
Sedan gjorde Ola Wesley (SD) sitt enda inlägg under debatten:
“Kommunen har ju skött detta under all kritik när dom inte ens har diskuterat, dom har inte ens varit ute på plats och sett hur det ser ut”
Och först som 4:e person på talarlistan kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). De andra tre talarna hade alla yrkat på att ärendet skulle återremitteras. Det gjorde inte Augustsson…
Det skriver jag om imorgon – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.
===
Bloggserien kommer att bestå av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
Solvarm vann!
Det är en glädjens dag på Sikhall!
Familjen Solvarm fick idag ett permanent tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden för sitt cirkulära och mycket omtalade VA-system, det så kallade “System Two”.
Det var oppositionens ledamöter som röstade för Göran Stenmans (V) yrkande på ett permanent tillstånd. De fyra som röstade för detta beslutsförslag var förutom Stenman (V) själv, Piotr Gabrys (M), Lennart Bergh (M) och Mathias Olsson (SD).
Underbart!
Tyvärr var det tre ledamöter som fortfarande höll fast vid förvaltningens (tjänstemännens) förslag. Det förslaget handlade som bekant om ett förlängt tidsbegränsat tillstånd med mängder av villkor och krav. Jag skrev om detta förslag i en tidigare blogg “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”. 
Om förslaget hade antagits hade det inneburit att Vänersborgs kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd hade gått emot domen från Mark- och miljödomstolen från den 2 september 2019. Domen slog ju fast att Solvarms VA-system sammantaget var bättre än kommunens.
De tre politiker som INTE ville ge familjen Solvarm ett permanent tillstånd för sitt unika VA-system var ledamöterna från de styrande partierna – Ann-Marie Jonasson (S), Anneli Guilotte (S) och Johan Andersson (C). Kom ihåg dessa partier i valet nästa år. Och alla ni centerpartister i Gestad- och Sikhallsområdet, notera hur centern röstade…
Varför röstade de emot? Ja faktum är att det är svårt att veta. Det framfördes nämligen inga argument från deras sida – varken för tjänstemännens förslag eller mot Göran Stenmans (V) förslag. Det var en stor tystnad. Och varför ordförande Ann-Marie Jonasson (S), som i kommunfullmäktige betonade sin lojalitet mot Sveriges lagar, hellre lyssnade på sina egna tjänstemän än de som är experter på lagarna, och miljöfrågor, domarna i Mark- och miljödomstolen, är det många som nu frågar sig.
Dessa ledamöters ställningstagande gör mig faktiskt bedrövad. Och särskilt för att de inte ens framförde några argument för sitt ställningstagande.
Jag avslutar bloggen med att helt enkelt återge det beslut som Miljö- och hälsoskyddsnämnden fattade med röstsiffrorna 4-3 på Göran Stenmans (V) förslag.
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar Anders Solvarm tillstånd till avloppsanläggningen System Two på fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20. Till anläggningen får anslutas spillvatten från WC samt BDT. Även matavfall från matavfallskvarn får anslutas.
Villkor/försiktighetsmått
- Avloppsanläggningen ska uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanläggningen ska uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (totalmängd fosfor) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanläggningen ska uppnå minst 50 % reduktion av kväve (totalmängd kväve) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanläggningen ska kontrolleras regelbundet. Kontrollerna ska dokumenteras och på begäran tillhandahållas tillsynsmyndigheten.
- Provtagning avseende BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras vid ett tillfälle under januari månad varje år vid punkt Ö. Proverna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac. Analysresultaten ska tillställas tillsynsmyndigheten.
- Avvikelser och driftstörningar ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Vid behov ska fastighetsägaren skyndsamt upprätta en åtgärdsplan.
För handläggning av ärendet tas ut en avgift om 8 400 kr /8 x 1 050 kr).”
Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut är inte bara en seger för familjen Solvarm, utan också för rättvisa och sunt förnuft! Och miljön!
Imorgon avgörs Solvarms öde
Imorgon, onsdagen den 19 maj, sammanträder miljö- och hälsoskyddsnämnden. Och återigen finns Solvarm och familjens internationellt och nationellt uppmärksammade cirkulära VA-system på dagordningen. Det så kallade ”System Two”. Det framgår mer eller mindre, kanske framför allt mindre, tydligt av nämndens dagordning…
Förvaltningen (tjänstemännen) är oerhört mån om att ingen information ska “läcka ut”. Vänersborgarna får således inte ens reda på att det är Solvarms naturhus i Sikhall som ska behandlas på morgondagens sammanträde… Det är bara nämndens ledamöter som får reda på det, och det är bara dom som får läsa underlagen och beslutsförslaget. Inga andra.
Tjänstemännen hänvisar till att alla underlag är arbetsmaterial eller att det är GDPR som sätter stopp. Jag tvivlar starkt på alla förklaringar, eller snarare bortförklaringar. Varför ska just handlingarna från miljö- och hälsoskyddsnämnden (och byggnadsnämnden) och miljö- och byggnadsförvaltningen hållas undan från allmänhetens insyn? Alla de andra nämnderna, t ex samhällsbyggnads-, social- och barn- och utbildningsnämnden, och även kommunstyrelsen, publicerar sina handlingar på kommunens hemsida. Det är bara att gå till “Vänersborgs kommuns anslagstavla”, klicka på “Kallelser och beslutsunderlag” och ladda ner handlingarna från vilka nämnder som helst. Ja, utom miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden då…
Vad som än är orsaken till hemlighetsmakeriet så innebär det en betydande inskränkning av demokratin. Andra intresserade, t ex andra politiker eller “vanliga” kommuninvånare, har inga möjligheter att läsa och sätta sig in i ärendena, diskutera med nämndens politiker – och försöka påverka dem. 
Ja, inte ens den som direkt berörs, i det här fallet familjen Solvarm, har fått ta del av underlagen till morgondagens sammanträde, och beslutsförslag. Och det sistnämnda tror jag till och med strider mot Förvaltningslagen.
Som jag ser det, måste politikerna ta krafttag, främst dom i ledande ställning. De måste se till att det blir en ändring. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och de andra i presidiet måste helt enkelt se till att verkställa kommunfullmäktiges beslut från den 12 februari 2020. Kommunfullmäktige beslutade då att bifalla Lutz Rininslands (V) motion “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. (Du kan läsa mer om fullmäktiges beslut här och du kan ladda ner själva beslutet här och Rininslands motion här.)
Motionen yrkade att:
“nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Eller? Det kanske istället vore något för SVT. SVT sände ju igår ett reportage om en annan person som har råkat illa ut i den vänersborgska byråkratin, David på Juta. Eller som han egentligen heter, Bengt Davidsson. (Se här.) Kanske skulle SVT fortsätta sina reportage om Vänersborgs kommun med att hälsa på kommunens jurister och kanske också ta en tur till Sikhall och Solvarm? På Sikhall kan de ju också stanna till på “Politikerhyllan” och ta ett snack med Magnus Larsson… Fast det är klart, då lär det bli en långfilm…
Undertecknad bloggare har inte heller tagit del av Miljö- och hälsoskyddsnämndens handlingar. Sedan i onsdags förra veckan går det nämligen inte ens för nämndens ledamöter att ladda ner dom. De kunde bara läsa handlingarna. Det betydde också att ingen av ledamöterna kunde vara “olydig” och skicka handlingarna vidare till någon annan, t ex till bloggare…
Några vänsterpartister påpekade snabbt ”felet”. Och det visade sig vara ett tekniskt fel – funktionen föll bort i en ”migrering”. Från och med idag fungerar allt som det ska igen. Så vi får se om några “visselblåsare” delar med sig av handlingarna…
Jag har emellertid fått reda på att inget i det långa beslutsförslaget från förvaltningen (tjänstemännen) till nämnden (politikerna) har ändrats. Förslaget är identiskt med det som lades fram inför april-sammanträdet. Och det beslutsförslaget kan du läsa här, se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”. Huruvida handlingarna har kompletterats med Solvarms skrivelse (se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”) eller Göran Stenmans (V) alternativa beslutsförslag (se “Solvarm 11: Stenmans förslag”) vet jag inte.
Nämndsledamöterna borde för övrigt inte nöja sig med att läsa igenom förvaltningens underlag. Om de läser t ex mina bloggar så får de inte bara historiken för “System Two” klara för sig – de får också ta del av Solvarms synpunkter under hela “resans” gång. Och Mark- och miljödomstolens dom… (Mark- och miljödomstolens dom kan du ladda ner här.)
Vi får se vad miljö- och hälsoskyddsnämnden fattar för beslut i morgon. Går de emot sina tjänstemän? Jag hoppas det. Nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sa ju faktiskt på kommunfullmäktige att:
“vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”
Och då hoppas jag att Jonasson tar med sig den inställningen till mötet. För vill man följa lagar innebär det också att man har respekt för de som är experter på att tolka dem, nämligen landets domstolar. Och då följer man även domsluten..
I det här faller betyder det att respektera och följa Mark- och miljödomstolens dom från den 2 september 2019. En dom som alltså konstaterade att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder.
Vågar vi hoppas på att Ann-Marie Jonasson (S) följer lagen och domsluten?
Vågar Solvarm hoppas på att Ann-Marie Jonassons nämnd följer lagar och domslut?
====
PS. Du har väl inte missat den nyinsatta filmen på bloggen ”SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan” (se längst ner vid PS). Niklas Claesson (M) filmar och kommenterar när han joggar förbi Bengt Davidssons Juta.
====
- ”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
- ”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
- ”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
- “Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
- ”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
- ”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
- ”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
- ”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
- ”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
- ”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
- ”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
- ”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
KF: ÅTERREMISS!
Alldeles för en stund sedan beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att de två ärendena om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs ska återremitteras. Det betyder att ärendena ska skickas tillbaka till tjänstemännen för ytterligare utredning.
I återremissens motivering framgår det vad som ska utredas vidare. (Jag återger hela yrkandet om återremiss nedan.)
Det blev en lång diskussion under fullmäktigesammanträdet, och det visade sig inte helt oväntat att partierna stod långt ifrån varandra. Det var en samlad och enig opposition som stod mot de styrande partierna. Sedan blev det ajournering (paus). Och efter pausen hade något ”stort” hänt. Ett beslut om återremiss fattades med stor majoritet. Hela fullmäktige ställde sig bakom återremissen!!
Wow!!
Det betydde med andra ord att ganska många partier ”pudlade”. I kommunstyrelsen var det ju bara MBP och SD som stödde Vänsterpartiets yrkande om återremiss.
Sedan kan man väl säga att det blev en slags ”dubbelpudel” från de styrande partierna, S+C+MP. Vid sammanträdets början yrkade ju kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) bifall till det liggande förslaget om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Vilket också Mats Andersson (C) gjorde i det sista inlägget innan ajourneringen.
Vad hände då under ajourneringen? Ja, det var ett väldigt diskuterande och skrivande fram och tillbaka om hur motiveringen till återremissen skulle formuleras. Det var tämligen meningslöst om det fanns flera motiveringar till en återremiss. Och Vänsterpartiet hade ju faktiskt ett färdigt förslag som vi hade arbetat fram tillsammans med ett visst annat parti innan sammanträdet… Det förslaget kunde man utgå från. Och det gjordes, dock på ett sätt som gjorde att slutresultatet blev väldigt annorlunda. Som sagt, det skickades många meddelanden och mail, framför allt mellan M och V under ajourneringen… Och M diskuterade med sina allianspartier… Och V diskuterade internt… Och sedan kom även S med i diskussionen. Och så blev vi alla överens…
När ajourneringen var slut och sammanträdet återupptogs läste Lena Eckerbom Wendel (M), som var den som skrev det mesta av den slutliga texten, upp motiveringen till återremissen. Och det visade sig att samtliga partier yrkade bifall till förslaget.
Alla partier var överens!
Återremissen innebär att ärendena om verksamhetsområden på Vänersnäs kommer upp till beslut vid ett senare tillfälle, antagligen i höst någon gång. Då kommer bland annat den viktiga och principiella frågan att avgöras, nämligen – ska människor tvingas betala för något (mer än 200.000 kr) som de inte vill ha och inte behöver.
Jag återkommer med fler bloggar kring kommunfullmäktiges sammanträde, och även detta ärende. (Och kanske uppdaterar detta inlägg lite språkligt, det gick nämligen ganska fort att skriva denna blogg…)
Här följer återremissen i sin helhet:
===
Yrkande om återremiss
Ärende 11 & 12 Beslut om införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2
Pandemin har försvårat dialogen och det har till exempel inte gått att genomföra fysiska möten på ordinarie sätt.
Lena Eckerbom Wendel, (M) Marie-Louise Bäckman, (KD) Gunnar Henriksson, (L) James Bucci, (V) Stefan Kärvling, (V) och Benny Augustsson (S).
KF: Lugnet före stormen
Imorgon ska, som många politiskt intresserade redan vet, frågan om ett antal vänersnäsares tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet avgöras. Det är en mycket viktig principiell fråga – ska kommunen tvinga enskilda invånare att betala omkring 200.000 kr för något som de inte vill ha eller behöver?
Det är nog denna frågeställning som också har intresserat TTELA. TTELA har nämligen varit ute på Vänersnäs i helgen och intervjuat några av de berörda personerna. Och i dagens tidning kan vi läsa två längre artiklar i ärendet.
I artikeln, som tyvärr finns bakom “betalvägg”, “Kommunen kör över oss som en ångvält” berättar en av de berörda, Ulla, att kommunen har planerat en VA-anslutning också till hennes garage (för ytterligare omkring 200.000 kr) där hon varken har toalett eller vatten. Ulla äger nämligen två tomter och på den ena finns bara garaget.
En annan av de berörda, Patrik, kommenterar:
“Det är som om de suttit på ett kontor och kollat kartorna, och sedan ringat in alla fastigheter utan att ens ha varit här på riktigt och sett hur det sett ut. Innan man ens går till ett beslut behöver sådant här gallras bort, det borde inte ens få finnas med i beslutsunderlaget.”
Patrik har nog rätt i sin förmodan… Kommunen har inte riktig koll på hur det ser ut i de föreslagna verksamhetsområdena…
I den andra artikeln “Politisk oenighet om nytt VA”, som också är låst (i papperstidningen har artikeln rubriken “Fastighetsägare tvingas ansluta sig till avlopp”), intervjuas kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och vänsterpartiets James Bucci.
Bucci (V) säger till TTELA:
“Jag vill att kommunen innan beslutet har en dialog med de som berörs. Man har inte lyft ett finger för att dokumentera vad folk har för anläggningar och vad de vill i den här frågan. Som politiker vill jag veta det innan jag är med och fattar beslutet. Och det finns inget som hindrar oss att inom området göra undantag för de som har godkända anläggningar.”
Bucci för fram Vänsterpartiets i Vänersborg åsikt i frågan.
Det är kanske ännu intressantare vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har för uppfattning. Han inleder med att säga:
“Vi är ålagda av länsstyrelsen att lösa VA i området och vi är redan försenade.”
Och det är en direkt felaktighet. Vänersborgs kommun är ålagd av Länsstyrelsen att lösa VA-problematiken i området vid Gardesanna, men INTE i de områden det handlar om på fullmäktige imorgon.
TTELA skriver vidare att ordförande Augustsson (S) säger att han inte känner till kvaliteten på fastigheternas befintliga VA-anläggningar i detalj. Men det borde han ju veta kan man tycka. Annars kan man ju tolka uttalandet som om kommunstyrelsens ordförande faktiskt struntar i om de berörda fastighetsägarna har bra och godkända anläggningar eller inte. Och i så fall skulle det viktigaste alltså inte vara miljön, utan att kommunen får fler VA-kunder – och därmed intäkter…
Augustsson säger till TTELA:
“De uppgifter jag har är att våra tjänstemän har varit ute och tittat.”
Och sagt vad då om anläggningarna, kan man kanske undra…
Miljö och hälsa var ute och inspekterade anläggningarna i området för ungefär 10 år sedan. Det skrev jag om i söndags, se “KF 3 (12/5): VA Vänersnäs”. Flera fastighetsägare fick då förelägganden och var tvungna att investera i nya enskilda VA-anläggningar. Enligt uppgifter direkt från kommunen har ingen varit ute i området och tittat i samband med morgondagens ärende. (Då hade väl inte heller kommunen krävt att Ullas garage, se ovan, skulle anslutas till VA-nätet…)
Benny Augustsson säger också till TTELA att han inte kan se vad en återremiss skulle leda till. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Anser inte kommunstyrelsens ordförande att det är viktigt för Vänersborgs politiker och tjänstemän att lyssna på invånarna? I synnerhet de som berörs av beslut som kostar dem hundratusentals kronor? Det är nästan lite arrogant av Benny Augustsson (S) kan jag tycka.
Och ska inte kommunen följa Förvaltningslagen 25 § som föreskriver att:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Augustsson vet faktiskt inte heller hur motiveringen till en återremiss kommer att se ut…
Augustsson fortsätter:
“Något möte med de boende får vi inte ha på grund av pandemin och brev med information har redan gått ut.”
Det brev med information som Augustsson hänvisar till är egentligen bara ett besked om vilket beslut som ska fattas – och hur man överklagar det. Det kan med all vilja i världen inte kallas 
information om VA, eller kommunikation. Dessutom är kommunens formuleringar så förenklade, och tendentiösa, att de blir missvisande, och felaktiga. (Se ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs”.)
Visst ställer pandemin till mycket elände. Men imorgon ska kommunfullmäktiges 51 ledamöter och ett antal ersättare mötas på distans. Det innebär att jag själv ska sitta hemma med min dator och iPad och framföra de argument som jag skriver om i denna blogg… Det går väl att träffa kommuninvånare på distans också? Dessutom skulle man säkert kunna träffas även fysiskt, i varje fall utomhus och till hösten när sannolikt de flesta har hunnit bli vaccinerade.
Benny Augustsson (S) säger vidare till TTELA att han inte har märkt av några större protester mot planerna. Det är ju naturligtvis en definitionsfråga vad som är ”större protester”, men jag skulle nog rekommendera Augustsson att kika in i Facebook-gruppen “Vänersnäs”… Eller kanske göra ett besök i området… Eller läsa dagens TTELA…
“Och vad jag har förstått har det inte gått något larm till tjänstemännen.”
Fortsätter Augustsson. Det är svårt att veta vad ett larm innebär enligt kommunalrådet… Kanske är dagens TTELA-artiklar ett larm?
“Många vill vara med och några vill absolut inte.”
Hur vet Augustsson det kan man undra? Han har uppenbarligen inte varit ute och frågat. Min uppfattning är att så här säger en politiker som inte med öppet sinne tänker lyssna på dom som berörs utan som redan har bestämt sig…
Men visst finns det de som vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och då skulle man kanske kunna dra den logiska slutsatsen att de som vill ansluta sig gör det. Och de som inte vill behöver inte göra det…
Det kan vara bra att veta att en majoritet i riksdagen inte tycker att en fastighetsägare med enskilt avlopp ska tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet – inte om det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Och så tycker jag också.
Om det finns en majoritet i Vänersborgs kommunfullmäktige för att en anslutning till det kommunala VA-nätet ska vara frivillig vet jag inte. Det får vi reda på imorgon onsdag – eller om några månader. Vänsterpartiet tänker nämligen återigen yrka på att ärendet återremitteras, dvs skickas tillbaka för ytterligare utredning. Precis som i kommunstyrelsen alltså. Återremiss betyder att beslutet skjuts upp. Och då kommer den avgörande frågan om frivillighet eller tvång att avgöras senare i år.
Till sist en rättelse.
Det var någon som tyckte att jag uppgav alldeles för billiga årsavgifter för vatten och avlopp. Och det stämmer. Vid en närmare koll på mina egna fakturor så noterar jag att jag hade missat förbrukningsavgiften… Och den uppgår till ungefär 3.000 kr per år. (Två personer i hushållet.) Det betyder sammanlagt åtminstone 6.000 kr per år för vatten och avlopp. Och det i sin tur betyder att en fastighet på Vänersnäs skulle kunna införskaffa en ny enskild VA-anläggning åtminstone vart 10:e år enbart för förbrukningsavgifterna till kommunen.
Du kan följa med kommunfullmäktige sammanträde imorgon kl 18.00 på kommunens webb-TV. Det är bara att klicka här.
==
Tidigare bloggar om VA på Vänersnäs:
- ”KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” – 26 april 2021
- ”KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)” – 27 april 2021
- ”KS: Ja till VA Vänersnäs” – 29 april 2021
- ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs” – 9 maj 2021
- ”KF: Lugnet före stormen” – 11 maj 2021
KF 3 (12/5): VA Vänersnäs
De flesta ärenden som kommunfullmäktige ska avgöra nu på onsdag kan du läsa om i mina två föregående bloggar, se “KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden“ och “KF 2 (12/5): NÄRF, mutor och SD-motioner”. Det ärende, eller egentligen två, som jag ska ta upp i dagens blogg har jag också skrivit om tidigare, faktiskt vid flera tillfällen. Därför ska jag försöka att inte upprepa mig, inte alltför mycket i varje fall. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”, “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)” och “KS: Ja till VA Vänersnäs”.)
Vänersborgs kommun har blivit ålagd av Länsstyrelsen att åtgärda VA-situationen på Gardesanna. När de kommunala VA-ledningarna ska dras dit så tänker kommunen ansluta fastigheterna som ligger längs ledningarna på väg till Gardis. Ju fler fastigheter som kan anslutas desto större intäkter för kommunen och “VA-kollektivet”. Och i det läget är det tämligen ointressant om fastigheterna behöver en kommunal VA-anslutning eller inte. Eller om miljön tjänar på det. Eller om fastighetsägarna vill ansluta sig…
Ekonomin är orsaken till att kommunfullmäktige på onsdag föreslås besluta att införa två verksamhetsområden i Grytet, Hallby Mitt och Änden på Vänersnäs.
Det har framkommit en del ny information sedan jag skrev bloggarna om Vänersnäs.
Det var, har jag fått reda på, en större kontroll och inspektion av de enskilda VA-anläggningarna i de aktuella områdena för bortåt 10 år sedan. Flera fastighetsägare fick förelägganden och var tvungna att investera i nya enskilda VA-anläggningar. Och det var säkert helt befogat. Avloppsanläggningar ska självklart vara fullgoda och reningskraven uppfyllda. Eller som det står i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), 9 §:
“enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Eller i Miljöbalken 9 kap 7 §:
“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”
Det är viktigt att notera att de båda lagarna inte föreskriver att de enskilda anläggningarna ska vara t ex bättre än den kommunala avloppsreningen.
VA-anläggningarna i de tänkta verksamhetsområdena fungerar efter 10 år fortfarande som de ska. Och de ska kunna fortsätta att göra så i ytterligare kanske 20 år. För det förhåller sig faktiskt på det viset att inga av anläggningarna i de aktuella områdena är utdömda. Och att då betala omkring 200.000 kr (exklusive arbeten på den egna tomten och fastigheten) är en stor, betungande och helt onödig kostnad. Till det kommer ytterligare ca 3.000 kr i årsavgift, avgifter som för övrigt ska höjas med 8%, och kanske ytterligare lika mycket varje år de kommande åren.
De är alltså tänkt att fastighetsägarna ska betala dessa kostnader till kommunen, fast de inte behöver någon anslutning. För fastighetsägarna på Vänersnäs är det bortkastade pengar.
Det kan också tilläggas att om den enskilde fastighetsägaren har en anläggning som är 10 år eller äldre så får hen ingen ekonomisk kompensation av kommunen. Det skulle även bli betydligt billigare för en fastighetsägare med en utdömd VA-anläggning att investera i en ny enskild anläggning än att ansluta sig till det kommunala VA-nätet.
På tal om lagen om allmänna vattentjänster. Jag stöter rätt som det är på politiker som tror att lagen på något sätt föreskriver att alla måste ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och nu har jag hört det igen. Men så säger inte lagen.
En gång till. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). LAV 6 § säger:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”
Vad stod det?
“Om det med hänsyn till…”
“Om…”
Det behöver faktiskt inte inrättas några verksamhetsområden i områdena för människors hälsa eller miljöns skull.
Lagen säger inte heller att alla fastigheter måste ingå i ett verksamhetsområde eller att alla fastigheter ska tvingas ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Men jag vet också att kommunen vid tidigare tillfällen har fört ett ytterst spetsfundigt juridiskt resonemang för att hävda detta. Men då måste man bortse från 9 § i LAV:
“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
James Bucci (V), som känner till de planerade verksamhetsområdena bättre än jag, påstod att alla fastigheter i de två områdena ingick i kommunens verksamhetsområden, även de som ligger långt ifrån varandra. Naturligtvis litade jag på Bucci men jag åkte ändå ut till Vänersnäs. Bara för att konstatera att Bucci hade rätt.
Det är svårt att på plats se hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är ju de begreppen som används och som styr hur verksamhetsområden ska utformas. (Jag återkommer strax till detta.)
Det kan konstateras att kommunens kommunikation med de boende har varit obefintlig. De boende i områdena har bara fått ett brev som meddelar att kommunen tänker bilda ett verksamhetsområde för VA på Vänersnäs. I brevet står det:
“Med hänsyn till fastighetsantalet i föreslagna verksamhetsområden, 21+32 fastigheter, rör det sig om ett sådant större sammanhang som avses i 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Sammanfattningsvis får det s.k. hälsoskyddskriteriet i 6 § LAV anses uppfyllt. Verksamhetsområde för avlopp (spillvatten)/vattenförsörjning ska därmed inrättas.”
Kommunens formuleringar är så förenklade, och tendentiösa, att de blir missvisande, och felaktiga. Jag har ju tidigare citerat 6 §, så det är bara att själv jämföra. Skulle hälsoskyddskriteriet vara uppfyllt bara för att det finns fastigheter i området? Nää kommunen… Och varför hänvisas inte till 9 §?
Vidare bortser “större sammanhang” (i citatet ovan) från att det i den vedertagna definitionen, liksom i kommunens egen, också alltid handlar om avstånd mellan husen. Det låtsas kommunen inte om. Som kommunen uttrycker det i brevet kan vilka områden som helst bli verksamhetsområden…
Jag får en bitter eftersmak efter att ha läst brevet… Vad är det egentligen för “information” som kommunen delger sina invånare? Det snällaste man kan säga är att den i varje fall inte är objektiv.
I brevet står i och för sig några namn med telefonnummer och epostadresser, men inget om att t ex “höra av sig om man har några frågor eller synpunkter”… Istället uppmanas vänersnäsarna att överklaga beslutet om de anser att:
“kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler…”
Det är inte så här som kommunen påstår att de vill att förhållandet mellan politiker/tjänstemän och kommunens invånare ska se ut. I alla dokument, inriktningsmål, förväntade resultat och allt vad det heter pratas det vitt och brett om att invånarna ska ha inflytande. Och i Förvaltningslagen 25 § står det att:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Om fullmäktige fattar beslut om verksamhetsområden på onsdag visar sig allt fagert tal om demokrati vara just, bara – fagert…
Vänsterpartiet tänker agera på samma sätt i ärendet som vi gjorde i kommunstyrelsen. (Se “KS: Ja till VA Vänersnäs”). Vi ska i första hand yrka på återremiss, dvs att förslaget skickas tillbaka för ytterligare utredning, och i andra hand på avslag. Om vårt avslag skulle röstas ner tänker vi reservera oss skriftligt.
Jag hoppas att andra ledamöter och partier ska ta sina förnuft till fånga och begära att kommunen åtminstone för en dialog med de berörda innan beslut.
VA och utsläppen 2020
Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)
Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.
Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp.
Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar.
Det är en sanning med stor modifikation…
Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.
Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…
Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.
Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 
208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.
I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.
Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:
“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”
utan också att:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:
“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.
Slammet ja.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.
Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.
Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:
“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”
Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.
PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:
“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”
Solvarm 11: Stenmans förslag
Miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträdde den 7 april. Då lyftes ärendet om Solvarm bort från dagordningen. Nu ska beslutet om naturhuset i Sikhall fattas på nämndens nästa möte den 19 maj.
Inför sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag som innehöll mängder av nya villkor och krav. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Anders Solvarm, som fruktade att politikerna i nämnden inte fick korrekt information av tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen, skrev ett brev till politikerna och skickade med viktiga dokument och en dom från Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”.)
Flera av handlingarna har inte offentliggjorts av miljö- och hälsoskyddsnämnden – så det har jag gjort… Men det finns ytterligare en handling som skickades till nämnden dagen före sammanträdet. Det är ett dokument på drygt 4 sidor från nämndsledamoten Göran Stenman (V) med synpunkter och ett alternativt beslutsförslag.
Detta dokument ska jag redogöra för i denna blogg. Sedan har du som läsare och kommuninvånare information om alla de handlingar som politikerna ska grunda sitt beslut på om Solvarms VA-system (“System Two”). (Det är möjligt att det kan tillkomma ytterligare dokument.)
Göran Stenman inleder med att ge några synpunkter i ärendet. Han börjar direkt med att slå fast:
“Jag anser inte att tillståndet ska vara tidsbegränsat.”
Det är ett viktigt ställningstagande som skiljer sig helt från miljö- och byggnadsförvaltningens förslag.
Stenman motiverar sin åsikt:
“Det har redan varit en period med tidsbegränsat tillstånd i syfte att utvärdera anläggningen. I beslutsförslaget står att nämnden bedömer att avloppsanläggningen uppfyller kraven på rening gällande hög skyddsnivå för miljöskyddet och hälsoskyddet. Varför ska det då vara en tidsbegränsning?”
Ja, det kan man fråga sig. Solvarms “System Two”, som det gäller, har varit igång under en prövotid på 2 år. Och allt har fungerat som det ska. Alla mätningar, tester, kontroller och utvärderingar har visat på utmärkta resultat – alla krav har uppfyllts. Dessutom har Mark- och miljödomstolen i en dom bekräftat detta och domstolen har också gett sitt godkännande på alla mätningars tillförlitlighet. (Det här har jag skrivit om flera gånger tidigare.)
Göran Stenman har sedan synpunkter på en del formuleringar i det liggande tjänsteförslaget. Han skriver om otydlighet i villkor, sammanblandning av konstateranden och villkor samt en del andra felaktigheter, eller i varje fall korrigeringar som borde göras.
Stenman framför, vad jag kan förstå, helt rimliga synpunkter. Å andra sidan kan man, vilket jag gjorde i bloggen “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”, ifrågasätta om alla detaljerade villkor som tjänstemännen ställde upp i sitt beslutsförslag borde finnas där.
Stenman pekar även på en viktig aspekt som förvaltningen inte har tagit hänsyn till, inte vid något tillfälle – de ekonomiska kostnaderna för alla mätningar och kontroller som Solvarm har ålagts att utföra.
Stenman skriver:
“En föreskrift om ”sakkunnig person” medför dock stora kostnader för Solvarm, särskilt om en sådan person ska göra samtliga kontroller. Framstår inte som befogat. Även analys kostar stora pengar. Inte befogat med en gång/månad. Max en gång halvår.”
Det var bra att Stenman lyfter denna aspekt. Kostnaderna för Solvarm har för de här två “provåren” närmat sig ett sexsiffrigt belopp.
Göran Stenmans (V) presenterar sedan sitt alternativa beslutsförslag:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar Anders Solvarm tillstånd till avloppsanläggningen System Two på fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20. Till avloppsanläggningen System Two får spillvatten från WC och BDT anslutas. Även matavfall från matavfallskvarn får tillföras avloppsanläggningen.
Avloppsanläggningen ska vara kopplad till det befintliga så kallade Naturhuset med adressen Sikhall 657. Utgående vatten ska ledas till ett gränsdike intill den egna fastigheten.”
Det här beslutsförslaget är enligt min mening bra. Det är så här det fungerar idag och har gjort under den 2 år långa prövotiden för “System Two” och 10 år före det för “System One”.
Men…
Så räknar Göran Stenman upp en hel mängd villkor och krav som ska uppfyllas för att beslutet ska gälla. Och jag tänker citera och gå igenom dem alla.
Stenman listar i punkt 1 och 2 kraven på anläggningens prestanda. Det är samma krav som gäller för hög skyddsnivå enligt Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer – och som Solvarm visat att han med råge har uppfyllt i alla sina omfattande mätningar:
“Villkor för beslutet
Allmänt
1. Det utgående vattnet vid mätpunkten Ö (enligt ansökan) ska ha genomgått följande reduktion
a. Minst 90 % vad gäller mängden organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet)
b. Minst 90 % vad gäller fosfor (totalmängd fosfor) samt
c. Minst 50 % vad gäller kväve (totalmängd kväve)
2. Anläggningen ska skötas så att utsläpp av avloppsvattnet inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet (till exempel lukt) där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.”
I punkterna 3 till 11 (nedan) listar Stenman upp anläggningens utformning i enlighet med tjänstemännens 
beskrivning och Solvarms ansökan. De kan lämpligtvis jämföras med de villkor som förvaltningen (tjänstemännen) ställde upp i sitt förslag. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.)
Det känns märkligt att villkoren formuleras så att Solvarm inte skulle få lägga till ytterligare en växtbädd i sitt växthus om han kan och vill. Så som villkoren utformas får inga ändringar eller utveckling ske – inte ens om ytterligare förbättringar för återvinning av näring kan göras (som Miljöbalken och Solvarm vill främja).
“Slamavskiljare (enligt ansökan)
3. Avloppsvattnet ska ledas till en kvarnpump vilket sönderdelar slammet och leder det vidare till de efterföljande reningsstegen.
Efterföljande reningssteg (allt enligt ansökan)
4. Efter kvarnpumpen ska avloppsvattnet ledas till fyra olika växtbäddar. En växtbädd ska vara förlagd vertikalt och tre växtbäddar ska vara förlagda horisontellt.
5. Mellan varje växtbädd ska en pump förläggas för att pumpa upp avloppsvattnet till nästa reningssteg.
6. Efter den fjärde växtbädden ska avloppsvattnet ledas vidare till ett vattenspel.
7. Efter vattenspelet ska avloppsvattnet ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen ska ha en volym om minst 5 m3.
8. Efter uppsamlingsbrunnen ska avloppsvattnet ledas till en tvåkammarbrunn placerad på trädgården.
9. Efter tvåkammarbrunnen ska avloppsvattnet ledas vidare till en meanderformad bäck.
10. Efter den meanderformade bäcken ska avloppsvattnet ledas vidare till en trädgårdsdamm.
11. Efter trädgårdsdammen ska avloppsvattnet ledas ut till ett gränsdike och vidare till Sikhallsviken i Vänerns Dalbosjön (behöver det sista vara med?)”
Sen fortsätter Stenman att citera flera av förvaltningens förslag. Och nu kan jag inte låta bli att sätta flera frågetecken, eftersom jag inför bloggserien har läst alla Solvarms handlingar i ärendet – ett ärende som nu har pågått i flera år.
“Drift och skötsel
12. Avloppsanläggningen System Two ska kontrolleras regelbundet. Kontrollerna ska utföras så att villkoren i tillståndet kan följas upp. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumenten ska bevaras på fastigheten. Dokumenten ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten efter begäran.
a) Kvarnpumpen ska kontrolleras minst en gång per vecka.
b) Övriga pumpanordningar ska kontrolleras minst en gång per vecka.
c) Växtbäddarna, luftningsrör och spridarledningar ska kontrolleras minst en gång per månad.”
Är det någon annan i Sverige, t ex alla Vänersborgs fastighetsägare, som måste kontrollera och dokumentera sin kvarnpump varje vecka? Gör kommunen själv det? Eller gäller dessa krav bara Solvarms pumpar?
Solvarms kvarnpump har liksom kommunens ljud- och ljusalarm. Solvarms larm är centralt placerat inuti huset och varnar om något är fel. Solvarm har dessutom reservmotor på sin kvarnpump – en extra säkerhet som jag tror till och med överträffar kommunens system. Övriga pumpar i naturhuset har online-övervakning med felmeddelande via email om något inte fungerar som det ska. Därefter finns det extra säkerhetssteg med ytterligare larmfunktion. Och sedan ännu fler barriärer. Hur kan någon tvivla på säkerheten? Det förefaller tämligen onödigt och meningslöst att Solvarm ska behöva kontrollera pumparna minst en gång per vecka.
Solvarm har naturligtvis ett befintligt drift- och underhållsdokument (DoU), som även lämnades in till Mark- och miljödomstolen 2019. Det betyder att dokumentet faktiskt har granskats i domstol av experter från båda sidor. Här framgår kontrollintervaller, skötsel och dokumentation enligt materialtillverkarnas och Solvarms (konstruktörens) rekommendationer. Dokumentet godtogs av domstolen, som inte framförde någon anmärkning mot det. Det hör till saken att DoU-dokumentet är ett levande dokument som ständigt uppdateras, och det finns även tillgängligt vid anläggningen. I huvudsak är systemet så robust uppbyggt att det räcker med årliga kontroller av ingående delar.
I tjänstemännens förslag finns inga referenser till andra avloppssystem där dokumenterad kontroll av 
larmsäkrade pumpar krävs 52 gånger per år. Kraven på Solvarm framstår, i avsaknad av motivering, som påhittade, egenartade och högst orimliga.
Solvarm visade, enligt tjänstemännens egna noteringar, fram DoU-dokument vid platsbesöket. Varför nöjer sig inte förvaltningen med befintligt DoU-dokument, godkänt i domstol?
“13. Provtagning för att mäta BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras minst två gånger om året vid mätpunkten Ö. Provtagningarna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac.
14. Samtliga upprättade dokument och sammanställningar för egenkontroll, funktionskontroll och provtagningar för avloppsanläggningen ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten senast den 31 maj varje år, med start den 31 maj 2022.”
Det är ofrånkomligt att man undrar hur länge naturhusets anläggning egentligen ska testas och dessutom på Solvarms egen bekostnad. I evighet? Och vad skulle hända om inte Solvarm lämnar in testresultat, eller t ex på grund av sjukdom blir försenad? Enligt domen i Mark- och miljödomstolen i Växjö krävs att kommunen kan visa att en enskild anläggning inte fungerar för att kunna ge förbud. Kraven på Solvarm, som bevisat sin anläggnings funktion och prestanda i domstol med uppföljande av 2 års mycket hårda kontrollprogram, är fortfarande inte desamma som alla andra enskilda anläggningar i kommunen och alla pumpar på fastigheter som är anslutna till kommunens VA-system. För att inte tala om kommunens egna VA-pumpsystem. Var är rättvisan? Och, undrar en juridiskt intresserad bloggare – hur tillämpar kommunen likställighetsprincipen?
Kommunallagens 2 kap. 3 § lyder:
”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Och finns det några “sakliga skäl för något annat” i det här fallet, så säger de skälen i så fall att det är andra anläggningar som borde ha hårdare kontrollprogram…
Stenman fortsätter.
“15. Avvikelser och driftstörningar avseende avloppsanläggningen ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”
Vad vill kommunen uppnå med denna punkt? Om en pump inte fungerar så går larmet och Solvarm får byta pump. Det är så som både moderna tvättmaskiner, diskmaskiner och bilar fungerar – tekniska problem i tekniska system kan uppstå och måste då åtgärdas. Och Solvarm har inga egna konstruerade pumpar. Familjen har köpt pumpar av minst samma kvalitet som kommunens alla VA-anslutna fastighetsägare har. Kontrollerar kommunen samtliga pumpar i sitt VA-nät varje vecka? Kontrollerar samtliga fastighetsägare i kommunen sina pumpar varje vecka? Solvarm har dessutom flera extra varningssystem och barriärer. Har kommunen eller andra med enskilda anläggningar liknande system?
”Skyndsamt meddelas”… Vad gör kommunen om de får ett ”meddelande”? Utryckning med förbud? Solvarm har reservmotor på sin kvarnpump som träder in medan reparation sker. Och skulle reservmotorn också lägga av samtidigt, så finns reservkapacitet tillgänglig i systemet för mer än en veckas drift. Det är vad jag förstår längre än kommunens egna VA-system… Det är nästan så att man undrar om tjänstemännen, trots alla handlingar och platsbesök, verkligen har förstått systemet.
Solvarm har inte fått några frågor från förvaltningen (tjänstemännen) om detta. Inte några andra frågor heller för den delen. Solvarm har inte ens på begäran fått se förvaltningens förslag. (Se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”.) Mark- och miljödomstolen tvivlade inte på Solvarms dokumentation och hade inga liknande krav. Varför fortsätter då Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning att svartmåla Solvarms system – som alltså har av Mark- och miljödomstolen godkända drift- och underhållsdokument? Varför överklagade inte kommunen domen när de i efterhand i praktiken underkänner beslutet, kan man fråga sig… Jag undrar om Stenman verkligen delar förvaltningens omotiverade krav.
“16. Tillsynsmyndigheten ska underrättas om annan än Anders Solvarm inträder som verksamhetsutövare.
En avgift tas ut för handläggning av denna avloppsansökan. Handläggningsavgiften motsvarar åtta timmars nedlagd handläggningstid i ärendet. Timtaxan är 1 050 kronor per timme, enligt 2020 års taxa. Avgiften blir därmed 8 400 kronor.”
Jag vet att Solvarm inte är nöjd med handläggningen. Enligt Anders Solvarm hade den kunnat gjorts på mindre än en timma. Det hade bara varit att läsa igenom sammanfattningen av domslutet i Mark- och miljödomstolen från 2019 – och se att kontrollprogrammets (2018-2020) alla mätvärden i punkt Ö (bedömningspunkten) varje gång låg under kraven. Värdena redovisades dessutom i en översiktlig sammanställning. Att miljö- och byggnadsförvaltningen lägger ner arbetstid på att på alla upptänkliga vis försöka hitta fel och dessutom hittar på egna tillståndskrav (t ex dokumenterad kontroll av pumpar 52 gånger per år) vill inte Solvarm betala extra för.
Solvarm har redan betalat två maximala tillståndsavgifter, för “System One” och “System Two” 2018 och över en halv miljon i domstolskostnader 2019 mot kommunen. Till det kan man lägga 90.000 kr för kontrollprogrammets analyser 2018-2020.
Jag undrar om det finns någon invånare i denna kommun som tycker det är rimligt att påföra maximal taxa på Solvarm för att tjänstemännen på förvaltningen ska hitta på egna utformade nya krav på betald arbetstid?
Det är sammanfattningsvis vissa enstaka krav som Göran Stenman (V) har ändrat, och kanske “mildrat”, något jämfört med förvaltningens förslag – i enlighet med de synpunkter som Stenman angav i början av dokumentet. I stort sett är emellertid kraven identiska med de krav som förvaltningen (tjänstemännen) ställde i sitt förslag till beslut. Det betyder att miljö- och hälsoskyddsnämnden även enligt Göran Stenman skulle ställa högre krav på Solvarms anläggning än på andra enskilda avloppsanläggningar.
Och jag kan fortfarande inte låta bli att undra – varför ställde inte Mark- och miljödomstolen upp sådana här krav på “System Two”? Eller politikerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden när den 2018 gav permanent tillstånd för “System One” och tillstånd för “System Two” att köras i 2 års tid? Har något hänt sedan dess som gör att nya krav borde tillkomma?
Jag ser inte logiken.
Och varför ska Solvarms utformning av systemet överhuvudtaget vara med i beslutet? VA-systemet är dessutom säkrat på ett sätt som gör att risken att det skulle kunna hända något, som ett utsläpp, är mycket osannolik. Och skulle ett utsläpp, trots alla säkerhetssteg och varningssystem, ändå ske så är mängderna avloppsvatten det teoretiskt och osannolikt skulle kunna vara fråga om extremt små. I synnerhet om man jämför med kommunens årligen dokumenterade utsläpp.
Men visst, är det krav som nämnden måste ha så kanske det istället hade varit på sin plats att politikerna och tjänstemännen först hade kommunicerat med konstruktören Solvarm. Då kanske parterna hade kunnat komma fram till rimliga och för alla accepterade krav och kontroller. Men som det nu har utvecklat sig så tycker jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden helt enkelt borde respektera Mark- och miljödomstolens beslut och ge Solvarm ett permanent tillstånd för “System Two”.
Jag kan inte heller låta bli att tänka – om…
Om Solvarm kopplar bort sitt nya förbättrade “System Two” och bara kör på det äldre, och “mindre utvecklade”, “System One” – då skulle Solvarm slippa alla krav och kontroller från nämnden. Det fanns nämligen inga sådana krav i beslutet från 2018…
Hur logiskt och bra vore detta?
Det som jag har redogjort för nu är själva beslutsförslaget från Göran Stenman. Stenman har också med ett avsnitt med överskriften “Beslutsmotivering/skäl för beslut”. Det mesta som står där är taget från tjänsteskrivelsen, men Stenman utgår ju från att beslutet ska bli permanent och inte tidsbestämt. Därför har några formuleringar korrigerats. Stenman har också strukit en del avsnitt i tjänsteskrivelsen.
Stenman, liksom förvaltningen, skriver:
“Avloppsanläggningen System Two är i förhållande till andra typer av små avloppsanläggningar tekniskt avancerad med flera olika typer av reningssteg och pumpanordningar.”
Detta skulle då vara ett skäl till alla villkor…
Jag undrar emellertid vad miljö och hälsa menar med att systemet är avancerat. Vad jämför nämnden och förvaltningen med? Är det med kommunens eget VA-system? Som har en massa pumpstationer och, förutom mekanisk och biologisk rening, även har kemisk rening med fällningskemikalier som ska hanteras (och sedan bortforslas och deponeras). Kommunens system kräver utbildad personal.
Vad jag förstår så har Solvarm en i grunden enkel anläggning. Den är konstruerad utifrån naturens principer, men med en avancerad design/utformning med flera säkerhetssteg och barriärer. Ska flera ingående säkerhetssteg och dokumenterad välfungerande prestanda med godkänt DoU-dokument motarbetas?
Både förvaltningen och Stenman driver de eventuella konsekvenserna av resonemanget väldigt långt, alldeles för långt kan jag tycka:
“Om avloppsanläggningen inte kontrolleras regelbundet eller missköts, finns en stor risk att avloppsanläggningen inte klarar de skyddsnivåer som ställs i tillståndet och att orenat avloppsvatten når ut till Sikhallsviken och EU-badet. Det kan ge allvarliga konsekvenser för de badande och andra djur och människor som kan komma i kontakt med vattnet i Sikhallsviken.”
Formuleringen sår tvivel på anläggningens robusthet, som därmed undervärderas och på sätt och vis också missaktas. Den sprider en misstänksamhet mot hela naturhuset, och även mot Solvarms intentioner, som utmålas som ett stort potentiellt hot mot hela Sikhall. Och så är det ju inte. Det har ju faktiskt Solvarm till och med bevis på – domen från Mark- och miljödomstolen… Och menar nämnden då också att dessa risker för badvattnet bara skulle gälla “System Two”? Och inte det äldre “System One”, som redan har fått sitt permanenta tillstånd, utan alla dessa krav…? Det tycks mig vara ett mycket ologiskt sätt att resonera.
Resonemanget och farhågorna känns inte ok. Särskilt när man läser i Miljörapporten 2020 att reningsverket i Brålanda, dit Solvarms avloppsvatten skulle hamna om naturhuset anslöts till det kommunala VA-nätet (som förvaltningen uttryckligen har skrivit att Solvarms anläggning borde göra), bräddade 4.000 kbm förra året. Och ytterligare 4.000 kbm bräddades vid pumpstationer och ledningar i Dalslandsdelen av kommunen. Bräddning innebär alltså att otillräckligt renat eller helt orenat avloppsvatten “läcker ut” ur ledningar och reningsverk. I Brålandas fall ut i Frändeforsån och vidare ut i Vänern… (Holmängens reningsverk bräddade för övrigt 797 kbm förra året och ledningar och pumpstationer ytterligare 4.000 kbm.)
Familjen Solvarm lär få gå på toaletten under ganska många år för att komma upp i denna mängd… Så finns det avloppsvatten i Sikhallsbadet så är sannolikheten ganska stor att de kommer från det kommunala VA-nätet, vars pumpstationer och ledningar finns ett stenkast från badet… Och inte från någon enskild avloppsanläggning i Sikhall… Allra minst Solvarms…
Förresten. Vänersborgs kommun håller toaletterna vid badet och magasinet i Sikhall stängda vintertid. Det var som bekant flera fina dagar denna vinter och då var det hundratals människor ute på isen och åkte skridskor. De fiskade, grillade och trivdes på isen de soliga vinterdagarna. Var tror miljö- och hälsa att alla dessa människor gjorde sina behov?
Ibland tror jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden även tappar perspektiven.
Göran Stenmans förslag är helt klart ett förslag i rätt riktning, men jag hoppas ändå att nämnden tar ett ännu bättre beslut…
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde den 7 april.
Inför sammanträdet hade miljö- och byggnadsförvaltningen utarbetat ett omfattande beslutsförslag med mängder av krav och villkor, som Solvarm skulle vara tvungen att uppfylla för att få tillstånd till ytterligare en ny prövotid för “System Two”, denna gång på 5 år. Det skrev jag om i den förra bloggen. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.)
Inför nämndens sammanträde skrev Anders Solvarm ett mycket faktaspäckat brev på 2,5 sidor, daterat den 5 april, till nämndens politiker. Solvarm hade varken fått se tjänstemännens förslag till nämnden eller fått kommunicera planerna med förvaltningen (tjänstemännen).
Solvarm började med att beskriva syftet med sitt brev:
“Då förvaltningens tidigare underlag och förslag innehållit en rad oriktiga påståenden – i strid med bedömningar av ledande experter inom juridik och naturvetenskap liksom i strid med det domslut som fattades i Mark och miljödomstolen 2019-09-02 (Mål nr M 1607-18) så är jag nu mycket orolig för att förvaltningen presenterar er ett beslutsunderlag som bortser från det gedigna underlag som domstolen presenterade i frågan.”
Solvarm var “lite osäker” på om politikerna i nämnden verkligen hade “förstått ärendet” och om de hade fått se alla de underlag som han hade skickat till miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemännen). Därför skickade han också, förutom “följebrevet”, med sina egna omfattande kommentarer, synpunkter och argumentation från den 16 februari 2021 (12 sidor), en mycket professionell utvärdering av naturhuset gjord av Hamse Kjerstadius, Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik (13 sidor, daterad den 13 februari 2021), och Mark- och miljödomstolens dom från den 2 september 2019. Denna dom från Mark- och miljödomstolen som borde ha räckt som underlag för både nämnden och förvaltningen att bara godkänna Solvarms VA-anläggning, “System Two” – rakt av! Det är egentligen helt obegripligt hur tjänstemän och politiker överhuvudtaget kan ifrågasätta denna dom!
Jag är faktiskt osäker på om jag har sett de handlingar, som Solvarm bifogar och åberopar i sitt brev, i några underlag till politikerna. Oftast har jag bara stött på egenhändigt gjorda sammanfattningar av tjänstemännen som de har skickat till politikerna. Men jag kan ha fel… Nu har hur som helst politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden fått ta del av underlagen i ”original”. (Om inte annat kan de ladda ner handlingarna med länkarna ovan…)
I brevet till politikerna argumenterar Anders Solvarm för sin sak i 8 punkter. Jag ska försöka sammanfatta vad Solvarm skriver. Det är viktigt. (Du kan ladda ner Solvarms brev här.)
Solvarm börjar med att referera till Mark- och miljödomstolens dom:
“Vår anläggning ansågs var minst likvärdig och på flera punkter betydligt bättre än kommunens system. Det gäller allt: tex prestanda, miljörisker, hälsorisker, robusthet, hållbarhet, drift och underhållsrutiner, ekonomi och kretslopp av näringsämnen. Detta är obestridliga fakta som kommunen måste förhålla sig till.”
Mark- och miljödomstolens dom är oerhört viktig fastän tjänstemännen på kommunen av någon anledning helt sonika vill vifta undan den, på ett väldigt lättvindigt och totalt felaktigt sätt. Eller helt enkelt inte låtsas om att den finns… Politikerna måste naturligtvis förhålla sig, som Solvarm skriver, till domen – även om inte tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen gör det. Och tycker inte politikerna som juristerna och miljöexperterna i Mark- och miljödomstolen så torde det krävas oerhört starka bevis. Och då måste nämnden och förvaltningen presentera dem. Och kanske förklara varför kommunen inte överklagade domen…
Solvarm menar vidare att miljöbalken inte bara har krav på att avlägsna t ex näringsämnen och smittämnen ur avloppsvattnet, utan också att den uppställer krav på att hushålla med naturresurser. Solvarm skriver:
“Vårt system är enligt expertisen ett genuint lokalt kretsloppssystem, där näringsämnen i avloppsvattnet utnyttjas för lokala odlingar. Experterna menar det är högst anmärkningsvärt att sådana anläggningar motarbetas, trots att de uppfyller balkens alla relevanta krav.”
Flera framstående experter har också granskat och kontrollerat Solvarms anläggning:
“Anläggningen uppfyller alla krav med råge vilket bekräftar Mark och miljödomstolens bedömning.”
Solvarm efterlyser de naturvetenskapliga och juridiska underlag som nämnden grundar sina slutsatser och sitt beslut på, om nämnden nu mot förmodan skulle gå emot Mark- och miljödomstolen.
Solvarm åberopar vidare, som bevis, de jämförande riskbedömningar som presenterades i Mark- och miljödomstolen – under vittnesed(!) – av både kommunens anlitade experter och av Solvarms sakkunniga experter.
Solvarm frågar även om nämnden ställer sig bakom förvaltningens tolkning av Miljöbalken. Är t ex en sådan skälighetsbedömning gjord som Miljöbalken enligt 2 kap. 7 § alltid måste göra i det enskilda fallet:
“Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.”
Jag citerar Solvarm helt och hållet på den 7:e punkten:
“Miljöbalken är teknikneutral, vilket innebär att det inte är tekniken som är det viktiga, utan vilket resultat tekniken ger i form av rening och avskiljning av t.ex. näringsämnen och smittämnen. Huvudregeln är därför att det är funktionskrav som ska ställas, inte specifika krav på anläggningens utformning.”
Solvarm ber slutligen nämnden att vara vaksam på vilka nya krav som framförs på hans VA-anläggning. Kraven får inte vara godtyckliga och orimliga i förhållande till ökad miljönytta. Jag tror att läsaren bör gå tillbaka till min förra blogg och studera alla krav som förvaltningen räknade upp i det föreslagna beslutsförslaget. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Solvarm menade i sitt brev att fler krav och ytterligare tidsbegränsningar är oproportionerliga, orimligt dyra och strider både mot miljöbalkens skälighetsregel (2 kap. 7 §), men också mot den generella proportionalitetsprincipen i Förvaltningslagen 5 §:
“Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”
Jag tror att Solvarm i sin kommunikation med miljö- och byggnadsförvaltningen de senaste åren anser att det har varit för mycket “tyckande” från tjänstemännens sida. Solvarm skriver till politikerna:
“De är viktigt att Nämnden kan motivera att de eventuella nya krav förvaltningen vill att ni ska ställa på oss kan anses vara rimliga i förhållande till de olägenheter som kommer att uppstå för mig och min familj. Kan inte Nämnden motivera detta är beslutet redan på den grunden olagligt.”
Solvarm protesterar slutligen mot att inte förvaltningen har kommunicerat det senaste förslaget med familjen. Han hänvisar återigen till Förvaltningslagen, denna gång till 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Jag tycker nog att det är lika solklart som Solvarm att förvaltningen har brustit i detta avseende. Och det här gör Anders Solvarm riktigt irriterad:
“Om Nämnden underlåter detta kommer det endast leda till att länsstyrelsen, efter vårt överklagande, kommer återförvisa ärendet till Nämnden för förnyad handläggning, igen.”
Det här var en sammanfattning av Anders Solvarms brev till politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden inför sammanträdet den 7 april. Men som vi vet så lyftes ärendet om Solvarms VA-anläggning sedemera bort från dagordningen. (Se “Nyhet: Inget beslut om Solvarm”.) Allt material, alla underlag borde dock finnas med inför miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 19 maj.
Då ska också Göran Stenmans alternativa beslutsförslag finnas med. Om det förslaget handlar nästa blogg.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer