Arkiv
Kommunens badplatser
Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.
I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skrev:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.
Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.
Det hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:
”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”
Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte 
om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.
Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.
I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.
Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)
Vänsterpartiet skrev en ny motion.
”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”
Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)
Vänsterpartiet yrkade:
”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”
För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.
”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”
Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.
I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:
”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”
Det blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…
Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.
I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:
”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”
Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…
Nu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…
Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.
Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.
Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…
Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:
”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”
För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…
Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.
Storbråk i BUN?
Jag har väl egentligen mer är bara antytt i mina två redogörelser för måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden (se ”BUN vill ha kvar skolan i Väne-Ryr” och ”En sammanfattning”) att det stundtals var en något ”infekterad” stämning. Nu har jag läst en reservation från Tove af Geijerstam (L), Anton Lidell (M) och Gunnar Bäckman (KD) som bekräftar detta och som kanske också tar det hela till en ny och högre nivå.
Det handlar om ärendet ”Verksamhet årskurs 1-3 vid Väne-Ryrs skola från och med höstterminen 2017”, dvs frågan om Väne-Ryrs skolas vara eller inte vara.
Det hade ju kommit in en del material, mail mm, till ordförande Mats Andersson (C) under helgen från föräldrar till elever i Väne-Ryr. Detta material kopierades och delades ut strax innan ledamöterna gick på lunch. Eftersom det strulade lite med kopieringen så tog det lite tid, vilket gjorde att de flesta ledamöter gick på lunch utan att ha fått papperen. (Det gällde dock inte undertecknad vänsterpartist.)
Materialet hade enligt uppgift ”stämplats in” redan på morgonen, men ännu inte hittat sin väg till diariet. De fanns alltså inte officiellt med i diariet för de som t ex ville söka efter dem. Några dokument tog upp enskilda elever och familjer, med namn. Även namn på skolledare och personal i förvaltningen fanns med. I sådana fall brukar det ske en sekretessprövning om handlingarna ska lämnas ut till offentligheten. Det kan ibland lösas genom att personuppgifter ”maskas”, dvs namnen och de känsliga uppgifterna tas bort, innan handlingarna blir offentliga. Andra gånger beläggs handlingarna helt enkelt med sekretess. De inkomna handlingarna från föräldrarna hade emellertid inte sekretessprövats överhuvudtaget.
Ordförande Andersson försökte gå någon slags ”medelväg” genom att få nämndens ledamöter och ersättare att ”känna” någon slags moralisk sekretess, dvs att vi som var närvarande på sammanträdet inte skulle avslöja eller sprida uppgifterna i materialet från Väne-Ryr. Nämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) protesterade mot hela hanteringen och upplyste ordförande Andersson om vad som gällde. Geijerstam är mycket insatt i sådana här frågor sedan sina många år som ordförande i socialnämnden.
I den reservation som de borgerliga ledamöterna lämnade in står det, och jag citerar hela avsnittet där reservanterna beskriver vilka formaliafel som de anser att ordförande begick:
- ”Ytterligare material tillfördes förhandlingarna, inte vid sammanträdets början, utan de var tillgängliga för samtliga först efter lunch.”
- ”Detta material utgjordes av utskrivna kopior av inkomna mail. Förvaltningen hade inte beretts möjlighet att sekretesspröva dessa mail enligt gällande lagstiftning. Ordförande upplystes om detta, och valde att ändå fortskrida, enligt vår bedömning i strid mot lagen. …”
- ”Nämnden har inte skrivit under sekretessförbindelse. Detta var ordförande medveten om, och valde att fortskrida trots det, och samtidigt försöka hålla nämnden bunden vid någon form av informell, moralisk, självpåtagen sekretess.”
- ”De mail som inkommit kom inte från kommuninvånare. Detta upplystes inte nämnden om. Det innebär att nämnden ovetande kan ha agerat på sådant som inte hör till nämndens kompetensområde.”
Jag kan väl inte annat än att bekräfta att den beskrivning som reservanterna ger av händelseförloppet är helt korrekt. Och reservanterna har nog också rätt i att ordförande Mats Andersson inte hanterade de inkomna handlingarna på ett riktigt sätt. Han borde inte ha delat ut dem till nämnden överhuvudtaget, särskilt som Geijerstam upplyste ordförande om vad som gällde.
Och egentligen också för att handlingarnas innehåll inte togs upp i diskussionerna. Det som stod i de inkomna handlingarna användes inte ens som argument av ordförande själv för att behålla skolverksamheten i Väne-Ryr.
Sådana här fel som ordförande Andersson troligen har gjort är allvarliga och strider antagligen mot en eller flera lagar. Reservanterna själva tänker dock inte gå vidare, de skriver:
”De formaliafel som begicks av ordförande bedömer vi ställer oss som nämnd i en bekymmersam och olycklig situation. Beslutet bör egentligen överklagas med grund i dessa fel, men vi vill avstå från överklagan då det är vår övertygelse att ingen gagnas av ytterligare utdragna beslutsprocesser när det gäller skolor. Vi bedömer att felen inte kan kallas misstag, eftersom ordförande upplystes om varje fel, av oss och av förvaltningschef, under mötets gång, och ändå valde att fullfölja.”
Det är väl ingen tvekan om att Geijerstam, Lidell och Bäckman ifrågasätter det sätt som ordförande Andersson leder nämndens sammanträden på – och kanske är de också tveksamma till hans förhållningssätt som ordförande överhuvudtaget. Det vet jag inte, men tonen i reservationen är ju onekligen ganska tuff… Osedvanligt tuff. Och det är ju inte första gången som Mats Andersson tolkar lagar och regelverk på ett felaktigt sätt. Vem minns t ex inte när han vägrade Vänsterpartiets representant att väcka ett ärende? Och fick veta av Förvaltningsrätten att så fick man inte göra. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Protokollet från BUN justerades igår, onsdag. Sedan brukar protokollen publiceras på kommunens hemsida i stort sett omedelbart . Det har emellertid inte skett denna gång. Protokollet finns fortfarande inte på hemsidan. Jag vet inte varför. Reservationen är dock diarieförd – och man kunde få ut den utan sekretessprövning.
Den reservation som Tove af Geijerstam (L), Anton Lidell (M) och Gunnar Bäckman (KD) lämnade innehöll också argument mot nämndens beslut i sak, dvs att behålla skolverksamhet i Väne-Ryr. Och de argumenten vill jag till sist redovisa:
”Sakskälen grundar sig i förvaltningens tydliga bedömning, och vårt instämmande i den bedömning, att elever i allmänhet, om inte särskilda skäl föreligger, gynnas av att undervisas och tillbringa sina skoldagar med ett rimligt urval av kamrater. Skolverket rekommenderar en nedre gräns för elevantal om 50 elever när en ny friskola startas. Detta tycker vi är en gräns som bör tillämpas även för kommunala skolor. Den nedre gräns om 15 barn vid höstterminsstart 2017 som sattes upp av S, C, MP och V i kommunfullmäktigebeslutet att åter öppna skolan måste i vart fall respekteras – den tvingades inte på beslutsfattarna utifrån , utan föreslogs och beslutades av dem själva. BUNs beslut innebär att man inte längre, från S, C och MPs sida, vill kännas vid sin egen bedömning. Att bedriva skola för så få som 12 barn strider dessutom, bedömer vi, dels mot nämndens beslutade förväntade resultat gällande likvärdighet, dels mot vad skollagen säger om skolans kompensatoriska uppdrag.”
Ärendet Väne-Ryr kommer så småningom att avgöras i kommunfullmäktige. Jag tror att det då blir både en spännande debatt – och ett spännande beslut. Som det ser ut nu så är det en majoritet för Väne-Ryrs bevarande, men det är inte alls säkert att den håller i sig.
Och vem vet, kanske vill föräldrarna i Väne-Ryr också tillföra något innan det är dags för beslut.
BUN vill ha kvar skolan i Väne-Ryr
Det får bli en kortare blogg idag. Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) sammanträde drog nämligen ut på tiden. Vi var inte klara förrän kl 17.00. (Sammanträdet började kl 08.30.) Det innebar att, efter lite eftersnack, så kunde man sätta sig i fåtöljen först när Rapport började kl 18.00.
Det var många frågor som tog tid. En av dem var naturligtvis frågan om Väne-Ryrs skolas vara eller inte vara. Jag ska koncentrera mig på denna och återkomma med de andra ärendena vid ett senare tillfälle.
Jag har i en tidigare blogg (se ”Inför BUN 20/3: Väne-Ryr mm”) beskrivit bakgrunden till dagens ärende – hur kommunfullmäktige den 30 januari 2013 beslutade att öppna en skola på försök i tre år och att verksamheten skulle permanentas om det fanns ett elevunderlag om totalt minst 15 elever i åk 1-3 höstterminen 2017. Vi som var med och fattade beslutet, och det var Vänsterpartiet, var helt övertygade om att detta antal skulle överstigas med råge.
Nu blev inte detta fallet, det kommer bara att finnas 12 elever i skolan till hösten. Föräldrarna har helt enkelt valt andra skolor för sina barn. Det skulle nämligen kunna gå 25 barn i skolan, om alla i området hade valt Väne-Ryr. Men nu ska 15 av dessa barn gå i andra skolor och endast 10 på Väne-Ryr. De två andra barnen kommer från andra kommuner.
Det fanns två förslag till beslut på nämndens bord. Förvaltningen föreslog att fullmäktiges beslut skulle fullföljas, dvs att skolverksamheten skulle avslutas på Väne-Ryr. Ordförande Mats Andersson (C) var av en annan uppfattning. Han ville att prövotiden skulle förlängas i ytterligare två år.
Debatten blev mycket livlig, snäll sagt. Det blev den av bland annat den orsaken att det hade inkommit några ”skrivelser”, mail och dylikt, från föräldrar i Väne-Ryr. Jag redogjorde för detta i en annan blogg. (Se ”Reaktioner från Väne-Ryr!”.) Jag hade emellertid inte sett skrivelserna, utan hade fått reaktioner via telefon och på Facebook. Och skrivelserna visade sig handla om just detta. Så klart.
Skrivelserna handlade om att förutsättningarna för skolvalet inte var ”sjyssta”, att det hade förekommit felaktig information från förvaltningen etc. Och som jag skrev i bloggen, för Vänsterpartiets del så låg det ingen ”prestige” i frågan. Vi skulle basera vårt ställningstagande på fakta. Men jag måste säga, jag blev besviken på innehållet i skrivelserna. Det fanns ingen substans i påståendena, mer än i möjligtvis i ett fall. Min slutsats kunde inte bli någon annan än att föräldrarna i Väne-Ryr faktiskt har valt bort skolan. Föräldrarna visste ju om förutsättningarna:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Och ändå väljer 60% av barnens föräldrar en annan skola…
Kunde man tolka det på ett annat sätt än att föräldrarna själva hade ”valt med fötterna” och därigenom själva lagt ner skolan? Nej tyckte Vänsterpartiet, nej tyckte välfärdspartiet. Moderater, liberaler och kristdemokrater höll med, fast de var å andra sidan mot att skolan öppnades överhuvudtaget.
De övriga partierna tolkade det på annat sätt. Eller ja… Jag vet inte hur de tolkade föräldrarnas skolval. Jag tror att det inte spelade någon roll – socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet och sverigedemokraterna ville ändå förlänga öppethållandet av skolan i två år. Det är värt att notera att sverigedemokraterna har ändrat uppfattning. År 2013 var de mot att skolan skulle öppnas.
Det enda argumentet som framfördes, som jag uppfattade det, var att eleverna inte skulle få plats på Onsjöskolan. (Det är den skola som Väne-Ryr-eleverna i så fall skulle flyttas till.) Detta trots att förvaltningen bedyrade att det fanns plats för 10 elever på skolan.
Med detta enda argument så beslutade BUN att försöksverksamheten ska fortsätta i ytterligare två år – med röstsiffrorna 6-5. Nu är det i och för sig kommunfullmäktige som slutgiltigt ska besluta i frågan, men voteringen i BUN gav onekligen en fingervisning om hur det kommer att gå i fullmäktige den 26 april. (Eller möjligtvis den 23 maj.)
Men.
Vänsterpartiet är alltid öppet för nya fakta, det finns ingen prestige i frågan. Jag vill återigen betona det. Men vad viktigare är, även socialdemokraterna flaggade för att ställningstagandet kunde bli annorlunda i fullmäktige. Så utgången är faktiskt inte helt säker.
BUN:s beslut kommer nog att te sig något märkligt för utomstående. Underlaget och alla fakta som levererades av förvaltningen säger en sak – politikernas beslut säger något helt annat. Och stöds inte av något som helst skriftligt underlag. Men vad värre är. Dagens diskussion visade på en tämligen tydlig och djup ”spricka” mellan nämndens ordförande Mats Andersson och förvaltningen. Det inger en viss oro inför framtiden.
.
PS. TTELA har en artikel i ämnet – se ”Grundskolan kan bli kvar i Väne Ryr”.
Reaktioner från Väne-Ryr!
Det blev starka reaktioner på gårdagens blogg om skolverksamheten i Väne-Ryr. (Se ”Inför BUN 20/3: Väne-Ryr mm”.) Och det kanske inte var så förvånande. Det finns ingen kommunal fråga som väcker ett så starkt engagemang som nedläggning av en skola.
Det som förvånade mig var emellertid innehållet i de uppgifter som några föräldrar lämnade – uppgifter som, om de stämmer, var av den karaktären att ärendet om Ryrskolans framtid hamnar i en liten annan dager. Jag vill emellertid inte redovisa dessa nya uppgifter här, eftersom jag alltså inte vet om de stämmer. Det var dock inte så att de faktauppgifter som redovisades i bloggen igår inte stämde, de nya uppgifterna handlar om orsaken till varför elevunderlaget sjunker.
Jag har hänvisat föräldrarna till nämndens ordförande Mats Andersson (C). Det är ett måste att han redovisar vad är riktigt och korrekt innan nämnden tar ställning på måndag.
För min och Vänsterpartiets del så ligger det ingen ”prestige” i frågan. Vi baserar som vanligt vårt ställningstagande på fakta. Finns det nya fakta så ska vi ta dem under beaktande när vi drar våra slutsatser – och bestämmer vilket ställningstagande vi ska göra.
Inför BUN 20/3: Väne-Ryr mm
Det närmar sig med stormsteg ett nytt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Kommande måndag samlas ledamöterna för att fatta åtminstone ett omtvistat och känsligt beslut.
Men sammanträdet går ut i ett lite lugnare tempo och med mindre kontroversiella ärenden. Ledamöterna ska få information om arbetet med värdegrunden i förskolan. Sedan ska information ges om att Skolverket har tilldelat medel för 30% av en tjänst som samordnare för nyanlända elevers lärande. Det är väl bara sverigedemokraterna som eventuellt kan ha synpunkter på detta. Som jag ser det är det en nödvändig tjänst, oavsett vilken syn man nationellt kan ha i migrationsfrågan… De nyanländas lärande är en utmaning för kommunen och kommunens skolor.
Nämnden ska också ta upp patientsäkerhetsberättelsen för elevhälsan 2016. Barn- och utbildningsnämnden är nämligen att betrakta som vårdgivare, eftersom arbetet av skolsköterskor och skolläkare, men även till del av psykologer och logopeder, är att betrakta som hälso- och sjukvård. Och då är det lag på en sådan här patientsäkerhetsberättelse.
Det är nog så att patientsäkerheten inom barn och utbildning är relativt hög, men den kan naturligtvis bli ännu bättre. Ett problem som beskrivs i underlaget är svårigheten att ibland veta ”om det är rätt elev vid kontakter”. Det kan ha
att göra med att samma elev stavar sitt namn olika vid olika tillfällen, uppger olika födelsedatum (när man föds är ganska oväsentligt i vissa länder) eller med språkförbistring överhuvudtaget. IT-haveriet kring julen ställde också till en del problem. Elevhälsan hade t ex inte tillgång till elevernas journaler och en del anteckningar och dokument försvann helt enkelt.
Arbetet fortskrider med oförminskad intensitet för att göra patientsäkerheten allt bättre.
Verksamhetschef Granat ska informera om arbetet med surfaceanvändningen inom 7-9-skolorna. Varje elev på högstadiet har ju fått en egen dator, en Microsoft Surface, och nu ska nämnden få en föredragning om hur det har fungerat. Och innan sammanträdets riktigt kontroversiella ärende ska nämnden också få en så kallad verksamhetsuppföljning, denna gång om ”service och bemötande, samverkan och delaktighet”.
Och så det ärende som alla har väntat på, eller kanske fruktat, ärende 7:
”Verksamhet årskurs 1-3 vid Väne-Ryrs skola från och med höstterminen 2017.”
Den 30 januari 2013 beslut kommunfullmäktige att:
”Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola för åk 1-3 på försök i tre år.”
Och det var ett glädjande besked för föräldrar, barn och elever i Väne-Ryr. Men kommunfullmäktige skickade med en brasklapp. Den andra delen av beslutet löd:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Och där är vi nu, BUN ska fatta beslut om skolverksamheten ska finnas kvar i höst…
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att skolverksamheten läggs ner och det formuleras på följande sätt:
”… att verkställa Kommunfullmäktiges beslut … att ej fortsätta bedriva verksamhet årskurs 1-3 eftersom det krav på årskursomfång och antal elever (15) som ställdes i beslutet ej uppfylls.”
Det är helt enkelt så att av de 25 elever som bor i upptagningsområdet så har 15 elever valt en annan skola. Det är bara 10 elever kvar på skolan i höst, plus två elever från en annan kommun. Det kommer alltså bara att gå 12 elever i Väne-Ryrs skola till hösten. Och det i åk 1 och 2. Det finns inga elever alls i åk 3. I en uppmärksammad artikel den 19 februari i TTELA (”Avgörande nära för Väne Ryrs skola”) så står det 14 elever, men jag antar att siffrorna i det underlag som föreläggs nämnden är de korrekta.
Ser man på KIR (kommuninvånarregistret) så finns det 5 elever som bor i området som kan börja i skolan ht 2018. Det skulle, om alla 6-åringar väljer Väne-Ryr, innebära att det blir 17 elever nästa läsår. (Det finns just nu 11 elever i området som kan börja i skolan ht 2019.)
Nämndens ordförande Mats Andersson (C) vill inte lägga ner skolverksamheten i Väne-Ryr. Andersson har lagt ett annat förslag än förvaltningen. Det lyder:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar hemställa hos kommunfullmäktige att omvärdera sitt delbeslut … rörande grundskola åk 1-3 i Väne-Ryr och förlänga prövotiden för öppethållande av grundskola åk 1-3 till år 2019. Förvaltningen avvaktar därmed effektuering till dess att Kommunfullmäktige behandlat frågan på nytt.”
I en skrivelse till förvaltningschefen från den 2 februari menar ordförande Andersson att det är omöjligt av praktiska skäl att stänga Väne-Ryr, eftersom det råder trångboddhet i kommunens grundskolor. Det är också ett argument som Andersson utvecklade i TTELA den 19 februari:
”Att stänga grundskoleenheter finns inte på kartan utifrån fakta vi har. Jag vill inte obstruera fullmäktigebeslutet men samtidigt måste jag påtala det praktiskt omöjliga att genomföra det.”
Det här uttalandet har naturligtvis förvaltningen läst för i underlaget beskrivs hur eleverna redan nu har undervisning förlagd till Onsjöskolan en respektive två dagar i veckan, eftersom det saknas ämnessalar i Väne-Ryr. Och slår, med en viss tyngd får man väl tillstå, fast:
”Det innebär att eleverna i praktiken även har platser på Onsjöskolan. Det föreligger därmed inga praktiska hinder att i Onsjöskolans organisation ta emot eleverna åk 1-3 från Väne Ryr, från och med höstterminen 2017 och framåt.”
Så vad händer på måndag, ”to be or not to be” för Väne-Ryr?
De styrande partierna (S+C+MP) kommer naturligtvis att rösta för att ha kvar skolverksamheten i Väne-Ryr, även om några socialdemokrater kan vara tveksamma… De tre partierna stod ju också, precis som Vänsterpartiet, bakom beslutet från januari 2013 att öppna Väne-Ryrs skola. Det gjorde för övrigt också välfärdspartiet. Den borgerliga oppositionen (M+L+KD) var mot ett öppnande då och är för en stängning nu. Det är jag säker på. Det har de framfört vid ett flertal tillfällen under årens lopp, och nu senast på februarisammanträdet då Mats Anderssons uttalande i TTELA (se ovan) ventilerades.
Sverigedemokraternas hållning är oviss. De röstade inte för ett öppnande av Väne-Ryr 2013, en ledamot röstade nej och en avstod (om jag inte minns fel). Det finns väl vissa tecken på att SD har ändrat inställning sedan dess. I så fall, om SD vill bevara Väne-Ryr, så innebär det en majoritet för detta alternativ i kommunfullmäktige, som troligtvis kommer att avgöra frågan till slut. Om SD däremot vill lägga ner Väne-Ryr, så blir det Vänsterpartiet som avgör Väne-Ryrs fortsatta öde som grundskola.
Och vad tycker då Vänsterpartiet? Vänsterpartiet röstade som sagt för att öppna Väne-Ryr den där kvällen 2013. Men vi röstade också för, precis som S+C+MP+VFP, att det var en försöksverksamhet fram till och med detta läsår och att det skulle vara minst 15 elever för att skolverksamheten skulle fortsätta.
Det är inte lätt, det är en del svåra frågor i politiken just nu…
Det finns en skola i Väne-Ryr. Alla föräldrar med barn i lågstadieåldern (25 elever) kan välja att placera sina barn där. Detta läsår har 15 av dessa barns föräldrar valt bort Väne-Ryr. Har då inte en majoritet av föräldrarna valt bort Väne-Ryrs skola? Är det då inte föräldrarna som i praktiken har lagt ner Väne-Ryrs skola?
Jag tycker det. Vänsterpartiet tycker det.
Det finns ytterligare en aspekt på frågan, den ekonomiska. För att få plats med all verksamhet, förskola, förskoleklass, fritidshem och lågstadium, så har nämnden varit tvungen att hyra in en modul. Och det kan bli aktuellt att hyra in en till. Om skolbarnen flyttas till Onsjöskolan så är modulerna en kostnad som nämnden skulle kunna spara in på, samtidigt som förskolan får ordentligt med utrymme i hela Väne-Ryrs skolbyggnad.
BUN ska också få information om och diskutera budgeten, men det får jag återkomma till.
Fiberföreningen i Väne Ryr överklagar igen
Strax före jul skrev jag om Väne Ryrs fiberförenings ”kontakter” med Vänersborgs kommun. (Se ”Länsstyrelsen ger fiberförening rätt mot Vänersborgs kommun”.)
Syftet med fiberföreningen i Väne Ryr är att ge hushållen i området fiber. Det är inget konstigt. Det finns fler fiberföreningar i kommunen och föreningarna är viktiga redskap i den nationella strategin att minst 90% av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Därför har också en fiberstrategi antagits av Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2015.
I strategin står det:
”Hela modellen … bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”
Fiberföreningen i Väne Ryr har brottats med kommunen i åtskilliga år. Föreningen har väl inte direkt upplevt att kommunen har varit särskilt ”behjälplig”… När det till sist såg ut att lösa sig så fick föreningen räkningar på byggloven för två teknikbodar som var alldeles för höga. Kommunen hade definierat teknikbodarna som nät-/transformatorstationer. Fiberföreningen överklagade till Länsstyrelsen och fick rätt:
”Därmed har nämnden inte haft rätt att ta ut avgift för bygglovet för teknikboden såsom nätstation.”
Nu har kommunen (byggnadsförvaltningen) ändrat sina beslut. Bygglovsavgifterna har sänkts och i och med det anser byggnadsförvaltningen att den har följt Länsstyrelsens beslut. Men det anser inte fiberföreningen…
Så fiberföreningen i Väne Ryr har överklagat igen.
Fiberföreningen anser inte att teknikbodarna överhuvudtaget är bygglovspliktiga. Och därför ska föreningen inte heller behöva betala avgifter för bygglov.
Bygglovsbeslutet fattade byggnadsförvaltningen för rätt så länge sedan och överklagandetiden på beslutet har redan gått ut. Men fiberföreningen menar att den inte fick riktiga besked när den frågade byggnadsförvaltningen vad som gällde.
Beskedet som fiberföreningen fick från förvaltningen den 5 juni 2015 var:
”Jag bedömer att teknikboden är en nybyggnad (golv, väggar och tak) och med en volym som man kan gå in i (PBL 9:2).
Ansökan om bygglov krävs.”
Och då sökte naturligtvis föreningen bygglov.
I Länsstyrelsens dom på de förra överklagandena andades domen att det faktiskt inte behövs bygglov. Länsstyrelsen skrev:
”Oavsett om teknikboden omfattas av bygglovsplikt eller inte, har föreningen ansökt om bygglov.”
Och:
”I vilken utsträckning teknikboden är att anse som en sådan mycket enkel byggnad bör nämnden ta ställning till som första instans.”
Men byggnadsförvaltningen anser fortfarande att det krävs bygglov. Och att fiberföreningen därför ska betala en avgift. Tjänstemannen skriver i beslutet från den 9 januari (2017):
”I övrigt gäller vad som förskrivs i ursprungligt beslut om bygglov.”
Det är alltså både frågan om nödvändigheten av bygglov och därmed följande avgift som Fiberföreningen i Väne Ryr nu överklagar.
Fiberföreningen menar att det inte alls framgår av PBL 9 kap 2 § (PBL=Plan- och bygglagen, se här), som förvaltningen hänvisade till (se ovan) det som förvaltningen hävdar:
”Det finns ingenting i denna paragraf som reglerar hur stor volymen ska vara eller inte vara.”
Föreningen hävdar (enligt PBL 1 kap 4 §) att teknikboden inte är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den och skriver:
”Således är teknikboden ingen byggnad.”
Fiberföreningen citerar PBL 6 kap 1 § för att ytterligare visa att teknikboden inte är en byggnad i PBL:s mening. Föreningen har onekligen blivit mycket juridisk kunnig – tack vare kommunikationen med kommunen…
Fiberföreningen i Väne Ryr avslutar överklagandet:
”Utöver detta har Byggnadsförvaltningen inte redovisat hur de kommit fram till det belopp som kommer att faktureras enligt det senaste beslutet, därmed har kommunen inte uppfyllt förvaltningslagen 20 §.”
I Förvaltningslagen står det nämligen (se här):
”Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Vad säger man?
Vem som har rätt i sakfrågan är inte jag den rätte att avgöra. Det känns ju också lite som att man befinner sig i en gråzon. Det ska bli intressant att se vad Länsstyrelsen kommer fram till, om de nu prövar sakfrågan om bygglov. Det kan bli en dom som kan få betydelse även för andra fiberföreningar, både i Vänersborg och i landet.
Men.
I de förra överklagandena från fiberföreningen i Väne Ryr så gick ju Länsstyrelsen helt på föreningens linje. Och då kan man ju faktiskt tycka att det vore i högsta grad rimligt att byggnadsförvaltningen hellre friar byggnaden från bygglovsplikt än fäller. Byggnadsförvaltningen skulle även kunna välja att efterskänka en eventuell avgift i och med att den gjorde fel förra gången. Jag undrar också om inte förvaltningens arbete med att besvära denna fiberförening blir högre än att efterskänka avgiften…
Byggnadsförvaltningen skulle knappast få revisorerna eller JO på sig om den väljer att nolla avgiften, särskilt inte som det finns ett beslut från högre instans som tyder på att förvaltningen faktiskt är ”ute och cyklar”.
Jag hoppas slutligen att byggnadsförvaltningen ibland kan visa en större flexibilitet gentemot kommuninvånarna – att hjälpa i stället för att stjälpa. Eller som det står i fiberstrategin:
”… kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”
Lite av varje i diariet
I tider av politisk stiltje så gör jag ibland ett litet dyk ner i kommunens diarium. Det visade sig emellertid att det även här var osedvanligt lugnt. Men lite fanns det som är värt att återge. Fattas bara.
En reporter från SVT Nyheter Väst har undrat hur det gick med Nattugglans flytt till lokalerna på Vänerparken. Och det var väl trevligt 
att SVT intresserar sig för denna fråga. Svaret reportern fick från barn- och utbildningsförvaltningen var att det inte finns någon aktuell tidsplan. Det beror dels på att det pågår en radonmätning i mödravårdens gamla lokaler och dels att det undersöks om det istället går att flytta till nuvarande BUP:s lokaler, som också ligger i Vänerparken. BUP ska nämligen flytta till NÄL i sommar.
Några personer i Väne Ryr har skrivit och bett om att kommunen ska anlägga en liten kulle vid bygdegården och fotbollsplanen där barnen skulle kunna åka pulka på vintern. Undertecknarna tror att det kan bli billigt eftersom det finns schaktmassor från andra delar av kommunen som skulle kunna tippas här. När nu kommunfullmäktige har nekat att ge barnen ett sommarnöje i Väne Ryr, jag tänker på beslutet att kommunen inte ska sköta om badplatsen (se ”Gårdagens KF”), så kanske kommunen kan tänka sig att ordna ett litet vinternöje för barnen istället. Vi får se.
Och på tal om Väne Ryr. De boende vid järnvägen i Väne Ryr tycks fortfarande inte ha fått något svar från kommunen. De blev ju rekommenderade att själva göra bullermätningar dag som natt i två veckors tid…. (Se ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.) De protesterade i ett brev till kommunen och tyckte att det var kommunens uppgift att göra detta, men efter det så har kommunen varit tyst. Och tystnad från kommunen är inget bra tecken… Det hade varit bättre om det hade blivit tyst från järnvägen istället…
Den stridbare moderaten Jonathan Axelsson har diariefört ett brev som han har skickat till den för vänersborgarna inte helt okände Lars Salonen. Måhända var det TTELA:s artikel om Polstjärnepriset (se här) som föranledde Axelsson att skriva brevet. Jag vet inte.
TTELA skrev:
”[Lars Salonen] presenterade också visioner om ett framtida konserthus i Vänersborg – en fråga som tidigare varit uppe som förslag men som inte resulterat i några konkreta planer.
– Polstjärnan har vuxit sig stark och det enda vi möjligtvis saknar är ett konserthus. Men jag kan lova er att det finns tankegångar från både politiskt håll och från näringslivet att vi ska ändra på detta, sa han inför publiken.”
Axelsson ställer ett antal frågor till Salonen:
- ”Vem har beslutat att det ska byggas ett konserthus och med invigningsdatumet år 2019?”
- ”Med vilket mandat lovar du denna satsning?”
- ”Vem ska finansiera satsningen?”
- ”Vet du något som inte oppositionen i Vänersborg vet kring denna satsning?”
Det är nog den sista frågan som är själva nyckelfrågan tror jag. Antagligen upplever Axelsson, som så många andra, att det pratas om, och ibland beslutas, saker i den här kommunen bakom skål och vägg…
Vad jag förstår så har inte Axelsson fått något svar, i varje fall inget som är diariefört.
I veckan har också Marie Dahlins (S), Bo Carlssons (C) och Marika Isetorps (MP) debattartikel publicerats i Melleruds Nyheter, dvs den artikel som var publicerad i TTELA häromsistens (se här) och som jag kommenterade i en blogg i söndags (se ”Nunntorp – en epilog?”). Det fanns dock en liten men ack så intressant skillnad. Denna gång undertecknades debattartikeln utan namn, det stod bara Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Det verkar som om Bo Carlsson är jävig typ varannan gång när det gäller Nunntorpsärendet…
Jag avslutar med en nyhet.
ReseMakar’n har idag skickat ut ett pressmeddelande om att man ska kunna flyga direkt till semesterorten Porec i Kroatien från Trollhättan-Vänersborgs flygplats i höst. (Se här.) Kanske kan detta vara något för alla badsugna i Väne Ryr?
Länsstyrelsen ger fiberförening rätt mot Vänersborgs kommun
Så där lite i skymundan så händer det saker i Vänersborg. Och antagligen många fler än någon enskild, bloggare eller journalist, politiker eller kommuninvånare, kan hålla reda på. Jag tänker på sådana där små ”detaljer” som inte betyder särskilt mycket i det stora hela, men som kan betyda en hel del för den eller de som det angår.
I Vänersborgs Fiberstrategi står det:
”Fiberstrategi 2.0 beskriver hur Vänersborgs kommun på bästa sätt bör agera för att öka aktiviteten runt bredbandsutbyggnad i kommunen.”
Regeringen har ju som bekant satt upp visionen att 90% av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. En vision som för övrigt den sittande regeringen vill ”skärpa”.
Fiberstrategin antogs av Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2015. I strategin står det vidare:
”Hela modellen … bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”
I Väne Ryr finns det en fiberförening som arbetar på att ge hushållen i området fiber. Föreningen har väl inte så där jättepositiva erfarenheter av kommunens sätt att vara behjälplig i fiberfrågan…
Det har gått så långt att Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening har överklagat två av byggnadsnämndens avgiftsbeslut. (Det var delegeringsbeslut, dvs besluten fattades av förvaltningen.)
När jag läser i domarna från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ser det inte heller ut som att Fiberföreningen har haft det helt lätt i de tidigare kontakterna med kommunen.
Fiberföreningen ville dra fiber i Väne Ryr och då behövdes det teknikbodar för att kunna terminera föreningens optiska nät. Föreningen menade att det inte behövdes bygglov i det ena fallet eftersom teknikboden stod på en jordbruksfastighet och skulle då ses som en komplementbyggnad där inget bygglov krävdes.
Det höll inte byggnadsförvaltningen med om, utan hävdade att det visst krävdes bygglov. Förvaltningen gör det inte alltid så enkelt för sina invånare… Trots den antagna Fiberstrategin. Medlemmarna i föreningen fick därför sätta sig och knåpa ihop två ansökningar om bygglov. Det tog sin tid kan man väl lugnt säga…
Men till slut beviljades byggloven.
Efter att Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening hade granskat byggloven upptäckte föreningen att:
”Byggnadsförvaltningen har debiterat bygglovsavgiften för en nätstation.”
Det blev för medlemmarna i Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening att återigen sätta sig och knåpa ihop några skrivelser. Och det tog återigen sin tid kan man väl lugnt säga. Denna gång slutade föreningens kontakter med Byggnadsförvaltningen i två överklaganden till Länsstyrelsen. De handlade om besluten angående taxornas storlek.
Länsstyrelsen skriver:
”Oavsett om teknikboden omfattas av bygglovsplikt eller inte, har föreningen ansökt om bygglov.”
Det känns lite som att Länsstyrelsen är tveksam till att det överhuvudtaget behövdes bygglov… (Enligt signaler som jag har fått så är detta också Boverkets uppfattning, att det inte behövs bygglov, men det har jag inte fått bekräftat.) Länsstyrelsen skriver också i den ena domen:
”I vilken utsträckning teknikboden är att anse som en sådan mycket enkel byggnad bör nämnden ta ställning till som första instans.”
Men nu var det inte frågan om det behövdes bygglov som överklagades, utan beslutet om avgifterna.
Länsstyrelsen fortsätter:
”Nämnden har därmed rätt att ta ut avgift, om det finns stöd i taxan.”
Sedan skriver Länsstyrelsen att Byggnadsnämnden har tagit ut avgifter som om teknikbodarna är nät-/transformatorstationer. Och efter att ha diskuterat begreppen skriver Länsstyrelsen:
”Därmed har nämnden inte haft rätt att ta ut avgift för bygglovet för teknikboden såsom nätstation.”
Och så avslutar Länsstyrelsen de båda överklagandena med:
”Mot bakgrund av ovanstående ska det överklagade avgiftsbeslutet upphävas och ärendet återlämnas till nämnden för ny handläggning.”
Det betyder på vanlig svenska att Länsstyrelsen upphäver Byggnadsnämndens beslut. Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening fick rätt i båda sina överklaganden.
Som jag förstår det, som amatör på byggjuridik, så kan det vara så att byggnadsförvaltningen först felaktigt krävde att Fiberföreningen skulle söka bygglov och sedan tog ut en felaktigt avgift för samma bygglov – ett bygglov som alltså antagligen inte behövdes överhuvudtaget och som därmed inte heller skulle kosta något…
Naturligtvis kan lagar och regler ibland tolkas på olika sätt. Och ibland kan det bli fel i tolkningen. Men det blir naturligtvis tråkigt när byggnadsförvaltningen tolkar reglerna så snävt, och i detta fall rent felaktigt, att vanliga yrkesarbetande barnfamiljer får en massa bekymmer och tvingas att ta sin fritid i anspråk för att författa bygglovsansökningar och överklaganden. I stället för att byggnadsförvaltningen tolkar reglerna på ett för invånarna mer tillmötesgående och positivt sätt.
I Fiberstrategin står det:
”Vänersborgs kommun ska av tjänsteleverantörer och nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, inte som ett hinder för utbyggnad.”
Det kanske krävs ett omtag i kommunen för att omsätta denna mening i praktiken. Det ska väl inte behöva vara så att Länsstyrelsen ska behöva tillrättavisa kommunen?
Jag vill avsluta med ytterligare en aspekt av en sådan här process mellan Byggnadsförvaltningen och kommuninvånare, en ganska allvarlig sådan. Nu menar jag inte att det är tillämpligt i detta fall. Inte på något sätt. (Eller snarare, inte vad jag tror i varje fall – jag är ju fortfarande ”juridikamatör”.)
På Boverkets hemsida står följande (se här):
”Byggnadsnämndens politiker och tjänstemän omfattas av regler om tjänstefel. Reglerna innebär ett straffrättsligt ansvar att på ett riktigt sätt följa de lagar och regler som gäller. Reglerna om tjänstefel finns i Brottsbalken.
Reglerna om tjänstefel har som syfte att skydda medborgarna mot fel vid utövandet av den offentliga makten. Reglerna ställer krav på noggrannhet och omsorg vid myndighetsutövning hos de tjänstemän och politiker i byggnadsnämnden som handlägger frågor som kan ha betydelse för enskilda.”
Citatet visar på hur viktigt staten tycker att det är att en byggnadsnämnd och en byggnadsförvaltningen följer de lagar och regler som finns gentemot kommuninvånarna.
Även i sådana där små ”detaljer” som inte betyder särskilt mycket i det stora hela, men som kan betyda en hel del för den eller de som det angår…
Gårdagens KF (23/11) (1)
Det blev ett långt sammanträde med Vänersborgs kommunfullmäktige igår. Inte förrän kl 21.45 slog ordförande Ljunggren (S) klubban i bordet – efter att ha frågat ledamöterna om de behagade åtskiljas. Vilket de behagade.
Vi vänsterpartister var väl för övrigt inte helt oskyldiga till att sammanträdet drog ut på tiden. Både Lutz Rininsland och jag ockuperade talarstolen under en avsevärd tid.
Den fråga som fullmäktige ägnade mest tid åt var badplatsen i Väne-Ryr. TTELA har en utmärkt sammanfattning av ärendet (se ”Kommunen ska inte sköta om badplats”), där TTELA för övrigt dementerar uppgifterna i gårdagens missvisande artikel (se ”Kan man lita på TTELA?”).
Jag redogjorde för Vänsterpartiets uppfattning om varför det var viktigt och nödvändigt att kommunen skötte om badplatsen. Det var en sammanfattning av två bloggar som jag redan har publicerat. Ja, om sanningen ska fram, så var det väl i stort sett hela texterna jag redogjorde för… (Se ”Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!” och ”Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?”.)
Jag fick också tillåtelse av ordförande Ljunggren (S) att under mitt anförande visa tre bilder för fullmäktigeledamöterna – genom att använda sessionssalens tekniska utrustning. Det var unikt. Ljunggren har tidigare inte tillåtit bildvisning. Ljunggren sa nej när Gunnar Lidell (M) ville visa en bild i början på mandatperioden. Men nu har de nya tiderna även kommit till Vänersborgs kommunfullmäktige. För att stanna hoppas jag. Gunnar Lidell ska för övrigt lämna in en reservation angående Ljunggrens beslut. Lidell 
tycker antagligen att Ljunggren favoriserar Vänsterpartiet alltför mycket…
Gunnar Lidell (M) kan väl sägas vara den som förde ordet för motståndarna till motionen, och i praktiken Väne Ryrborna, även om det var flera uppe i talarstolen. Det blev dock mest upprepningar från deras sida av vad Lidell redan hade sagt.
Lidell menade att muntliga överenskommelser ska undvikas. Och visst, självklart är det så. Men i det här fallet är det ju som det är. Det fanns med all sannolikhet ett muntligt avtal. Det sägs att det var den nuvarande markägarens morfar som gjorde upp det här avtalet med den dåvarande kommunen. Och muntliga avtal har samma status som skriftliga. Men visst är det svårt att bevisa. Men att kommunen har skött om badplatsen i snart 50 år är väl ett bevis så gott som något på att det fanns ett muntligt avtal. Varför skulle kommunen annars ha skött om badplatsen? Nä, det här argumentet från Lidell, och andra, dög inte.
Lidell menade vidare att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika, dvs inte alls. ”Fallet” Väne Ryr skulle typ bli prejudicerande. Lidell sa inget särskilt om att kommunen skötte de till uppemot 90% privata stränderna på Nordkroken och Gardesanna…
Lidell glömde också, antagligen helt medvetet, att det inte finns någon annan av dessa badplatser som kommunen har skött i snart 50 år. Därför är pratet om prejudikat helt utan mening i det här sammanhanget. Och de 15 badplatser som Lidell pratade om är i några fall bara bryggor vid en sjö – som t ex Gaddes brygga i Blåsut och bryggan vid roddklubben i Fredriksberg (nära Gropbron). Skulle alla bryggor räknas som badplatser så skulle Vänersborg ha ytterligare ett hundratal badplatser…
På kommunens hemsida finns en karta över alla de badplatser ”i liknande former” som Lidell syftar på (se här):
På kartan ser vi kommunens ”stora” badplatser, men vi ser också en hel del väldigt små. Och säkert flera som gemene man aldrig hört talas om.
Jag vet inte hur välbesökta flera av dessa mindre badplatser är. Rent spontant har jag svårt att tro att barnfamiljer (som inte bor väldigt nära badplatsen) tar sitt ”pick och pack” och åker till t ex Gundlebosjön, Åskaken eller Hästefjorden. Vid Gundlebosjön tror jag till och med att det finns en vägspärr, därför att de boende i området inte vill att det ska komma andra, ”utomstående”, till badplatsen. Men det är klart, finns det vatten så finns det naturligtvis badande. Det blir väl till att ta en rundtur i sommar.
Det är för övrigt intressant att kommunen gör reklam för badplatser som ligger på privat mark och som kommunen inte på något sätt sköter om… (Kanske gör Miljö och Hälsa vattenkontroller?)
De badplatser som kommunen sköter om (se här) är Boteredssjön, Sikhall, Skräcklan, Gardesanna och Nordkroken. Och sedan sköter naturligtvis Bert Karlsson om Ursand och Grönvik.
Men det är fortfarande så att ingen av de andra, mindre badplatserna, har skötts av kommunen i 50 år… Som i Väne-Ryr…
Men jag skulle kanske skriva en ny motion – en motion som handlar om att kommunen borde sköta fler badplatser. Kanske kunde jag få kommunens ledande politiker att tänka på ”landsbygdens folk”, och sköta t ex grovstädning, ”bajamajjor” och livräddningsutrustning på ett antal utvalda badplatser utanför de ”traditionella” badplatserna? Kanske alla? Det skulle säkert inte kosta kommunen många hundratusen kronor. Som en service till sina invånare på landsbygden, som också betalar skatt till typ skötsel av Nordkroken och Gardesanna…. Jag undrar om Gunnar Lidell skulle stödja en sådan motion?
Morgan Larsson (VFP) menade att de som var mot kommunal skötsel av badplatsen i Väne Ryr inte var mottagliga för argument. Och han sa:
”Vi skämmer ut oss om vi säger nej till detta.”
Och det kan jag nog hålla med om.
Det var bara välfärdspartiet och sverigedemokraterna som stödde Vänsterpartiets motion. Alla andra röstade mot. Även miljöpartiet. Ingen av miljöpartisterna var för övrigt uppe i talarstolen, varken Marika Isetorp eller Per Sjödahl….
Innan jag lämnar Väne Ryr så vill jag kommentera ett påstående från Lena Eckerbom Wendel. Hon menade att man inte ska lyssna på dem som skriker högt. Det tycker jag är ett mycket märkligt argument, som hon för övrigt har framfört förr. De som hör av sig till politiker ska man tydligen inte lyssna på – för de skriker högt. Hur man kan lyssna på dem som inte hör av sig eller säger något berättade inte Lena Eckerbom Wendel…
Min motion om tågstoppet i Brålanda mötte ett bättre öde.
I kommunstyrelsen röstade en samlad opposition för min motion (se ”Tågstopp i Brålanda”) – mot de styrande partiernas vilja. (Se ”Gårdagens kommunstyrelse”.) Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet ville helt enkelt lägga min motion till handlingarna – utan åtgärd.
Inför gårdagens sammanträde så insåg säkert de styrande partierna att de skulle förlora en omröstning. Och naturligtvis insåg de också att de då skulle stå ensamma om att vara mot en kommunal satsning på Brålanda. Och hur skulle det se ut…? Det var som jag ser det helt enkelt en omvändelse under galgen. Men i och för sig en välkommen sådan.
Under detta ärende yttrade sig faktiskt miljöpartiet för första gången på länge, länge. Marika Isetorp sa:
”Bifall till kommunstyrelsens förslag.”
Inget mer… 
Det var nog en och annan av de församlade som höjde på ögonbrynen – finns miljöpartiet fortfarande kvar…?
Även Marie-Louise Bäckman (KD) yrkade på bifall, och motiverade med:
”Jag vill att alla delar i vår kommun ska leva.”
Vilket lät lite motsägelsefullt i mina öron, eftersom hon nyss röstat mot kommunal skötsel av badplatsen i Väne Ryr…
Hur som helst, ett enigt fullmäktige antog min och Vänsterpartiets motion! Nu gäller det att se till att det blir verkstad av beslutet också.
Det fanns ytterligare ett antal frågor som behandlades på sammanträdet. Det blev t ex inget beslut om att köpa Nuntorp utan den frågan avgörs på nästa sammanträde i december. Kindblomsvägen (skogsområdet i Blåsut) diskuterades också livligt av Lutz Rininsland (V) och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S), men det får jag återkomma till.
Kan man lita på TTELA?
Ibland är man glad över att ha en blogg. Ibland är man mindre glad över att ha TTELA… Ibland kan jag också tycka att det är synd att bloggen bara har ett hundratal läsare, medan TTELA har tiotusentals.
Idag är ett sådant tillfälle.
Imorgon onsdag ska kommunfullmäktige behandla och avgöra en principiellt viktig fråga – frågan om kommunal skötsel av badplatsen vid Ryrsjön. (Se ”Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!” och ”Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?”.)
TTELA passar då på att skriva en artikel i ämnet. Den ligger ikväll utlagd på TTELA:s hemsida (se ”Byalaget vädjar om pengar till badplatsen”) och jag förmodar att den kommer i papperstidningen imorgon.
Och det är inget fel att TTELA skriver om aktuella lokala politiska händelser. Tvärtom. Men herregud, det får väl vara korrekt det man skriver! Särskilt som TTELA:s artikel kan få både beslutande politiker och andra att ”dra öronen åt sig” i sakfrågan. Och kanske till och med att ändra uppfattning. På felaktiga grunder.
Artikeln har rubriken ”Byalaget vädjar om pengar till badplatsen”. Och redan här så börjar jag undra. Jag har ju pratat med en representant för byalaget idag. Och det här var inte vad han sa. Det är inte heller vad han och byalaget i Väne-Ryr har sagt vid tidigare samtal.
Jag läser vidare:
”Under onsdagskvällen beslutar Vänersborgs kommunfullmäktige om Väne Ryrs byalag ska få bidrag till skötsel av badplatsen eller ej.”
Och nu förstår jag till min förfäran – TTELA har missuppfattat! Det här är nämligen inte alls vad kommunfullmäktige ska besluta – det handlar inte alls om bidrag! Det handlar om kommunen ska sköta badplatsen eller inte.
Denna gång är jag säker på min sak, det är nämligen min motion som fullmäktige ska behandla imorgon – och den har följande yrkande:
”Att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.”
I kommunstyrelsen yrkade Vänsterpartiet i och för sig lite annorlunda:
”Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen och ger uppdrag till Samhällsbyggnadsnämnden att söka träffa en överenskommelse med Väne-Ryrs byalag om att gemensamt ta ansvar för att badplatsen vid Ryrsjön hålls i ordning.”
TTELA är helt ute och cyklar, men det är inte detta som är det värsta. Det värsta är det felaktiga intryck man får som läsare av intervjun med Thomas, en av byalagets representanter. Av en händelse också den person som jag pratade med i telefon tidigare under dagen.
De direkta citat som TTELA återger är säkert helt korrekta. Thomas vet nämligen vad han pratar om. Det är de där små ”insticken”, texterna mellan citaten, som är felaktiga. Och som läsarna kan förledas tro att det också är sprunget från Thomas mun.
TTELA skriver:
”Byalaget begär inte att kommunens personal ska åka ut och sköta om badplatsen. Det de är ute efter är ett bidrag på ungefär 20 000 kronor för att sköta den i egen regi.”
Öhhh?
Jag var tvungen att ringa upp Thomas. Har byalaget ändrat uppfattning, frågade jag, vill ni sköta badplatsen om ni får bidrag?
Thomas var helt oförstående. Han hade ingen aning om varifrån TTELA hade fått denna uppgift. Inte från honom i varje fall. Thomas dementerade TTELA:s uppgift å det bestämdaste. Byalaget har inte sagt något sådant här. Det här är inte byalagets uppfattning.
Och det är inte heller det som ärendet gäller imorgon…
Kan man lita på TTELA?
Svaret är NEJ!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer