Juta i Svt (2): Är beslutet i Lst rättssäkert?

13 juli, 2023 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen “Juta i Svt (1): Lst kan inte lagen”.

Eva Olsen, enhetschef på Länsstyrelsen, fattade själva beslutet om att upphäva och ändra byggnadsnämndens beslut i fallet Juta. Hon sa till Svt (se Svt ”Detta har hänt: Striden om strandskyddet kring Jutatorpet i Vänersborg”):

“Och i det här fallet så har vi då tittat på, har det här området varit ianspråktaget som tomtmark sedan strandskyddet infördes? Och där har vi gjort bedömningen att, nej inte hela den ytan utan en mindre del har varit ianspråktaget och det är då den ytan som vi har gett som tomtplats.”

Länsstyrelsen menar att gräsmattan framför Jutatorpet aldrig har använts som tomtmark, i varje fall inte när strandskyddslagstiftningen började gälla hela Sverige 1975. Och då menar myndigheterna att den aldrig kan bli tomtmark heller.

Jag kan inte låta bli att komma med en liten randanmärkning, innan jag går vidare.

“Vi har gett” säger Eva Olsen. Är det inte en formulering från en typisk byråkrat? “Vi har gett”… Jag får i varje fall känslan av att det är en byråkrat som helt har tappat förankringen i vanligt folks verklighet. Davidsson ska ödmjukt böja sig för auktoritetens tolkning och vara tacksam för att Länsstyrelsen tillåter att Davidsson överhuvudtaget får en tomt där de kan parkera bilen. Fast det är Davidssons fastighet…

Länsstyrelsen, säger Eva Olsen också, har gjort “bedömningen” att Jutatomten inte har varit ianspråktagen. En bedömning betyder att det har skett någon typ av avvägning, vilket i sin tur torde innebära att det finns argument för Länsstyrelsens uppfattning, men också argument mot. Hur Olsen och Länsstyrelsen har resonerat kring och vägt samman de fakta som talar för Davidssons uppfattning återges dock inte. Olsen och Länsstyrelsen bortser också helt från de argument och fakta som byggnadsnämnden lämnade som motivering för sitt genomtänkta beslut.

För att stödja sitt och Länsstyrelsens beslut anför Olsen ett antal flygbilder. (Se ”Juta: Länsstyrelsens fotobevis”.) Och dessa flygbilder är säger Olsen (se Svt ”Bengt i Vänersborg letar historiska bilder för att vinna mot länsstyrelsen”):

“ett starkt underlag som vi brukar använda oss utav det, i våra ärenden. Och det är också det underlag som man ofta använder i rättsprocesser, i domstol. Så vi har bedömt att det underlaget har varit ett tryggt underlag för oss att använda.”

I min blogg ”Juta: Länsstyrelsens fotobevis” hävdar jag bestämt att flygbilderna inte är ett “starkt underlag”. Tvärtom! Fotona är otydliga och suddiga. Det finns åtskilliga vittnesmål som berättar saker som inte syns på flygbilderna. Flera vittnen har intygat att Jutatomten har varit privatiserad och ianspråktagen. Och då spelar det ingen roll om Länsstyrelsen “brukar använda” flygbilder och att man “ofta använder” flygbilder i rättsprocesser…

Ofta kanske, men inte alltid… I rättsprocesser är det faktiskt mer regel än undantag att man använder vittnesmål…

I Sverige är vi mycket måna, i varje fall officiellt, om att följa ett antal rättsprinciper. De är viktiga för invånarnas rättssäkerhet. Rättssäkerhet innebär att (se “Domarbloggen”):

“lagen i ett land ska vara förutsägbar och skydda enskilda individer mot godtycklig maktutövning från staten eller personer i maktpositioner. Det betyder till exempel att ingen ska bli dömd utan att det finns tillräcklig bevisning…”

Vittnen har en viktig roll i denna rättsprocess. Det är nämligen viktigt att alla uppgifter som har betydelse i ett rättsfall kommer fram.

Jag har på senare tid, som så många andra, börjat använda mig av AI, artificiell intelligens, genom att använda Chat GPT. Jag ställde frågan vilken betydelse vittnen har i en rättsprocess.

Chat GPT svarade:

“Vittnen spelar en viktig roll i en rättsprocess. Deras uppgift är att ge muntlig eller skriftlig bevisning om händelser eller omständigheter som är relevanta för målet. Vittnen kan bidra till att fastställa fakta och hjälpa till att utforma en korrekt och rättvis bedömning av ett brott eller tvistefråga.”

Det här förstår sannolikt alla de som läser denna blogg. Det är också en grundläggande kunskap om rättsprocessen, så grundläggande att denna kunskap ingår i arbetsområdet “Lag och rätt” i högstadiet.

Vittnen är en så viktig del i rättsprocessen att det i Sverige finns en allmän vittnesplikt. Det innebär en skyldighet att vittna i domstol om det behövs.

Naturligtvis har Mark- och miljööverdomstolen samma syn på rättsprinciperna och rättssäkerheten…

I en dom i Mark- och miljööverdomstolen den 23 mars 2021, M 9621-19, där flera fotografier och filmer var en del av utredningen i målet, skriver domstolen:

“E.E. har vidare sökt dispens för att uppföra en träaltan på samma plats där det enligt hans egna uppgifter tidigare har funnits en stenlagd uteplats i förlängningen av en trappa uppifrån bostadshuset. Till stöd för sin talan har E.E. lämnat in skriftliga vittnesutsagor vari anges att det funnits en altan på platsen sedan 1960-talet. Skäl saknas att ifrågasätta dessa uppgifter. Platsen får därför anses vara privatiserad på ett sådant sätt att den allemansrättsliga tillgängligheten redan utsläckts och platsen saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det står helt klart att Mark- och miljööverdomstolen i sin prejudicerande dom lutade sig mot vittnesmål, “skriftliga vittnesutsagor”. Vittnesmålen övertrumfade “dokumentation och foton i form av otydliga kopior”, som E.E. skrev i sin inlaga. Det kanske är så att flygbilder ofta används när det inte finns vittnesmål?

Som sagt, Länsstyrelsen i Vänersborg skriver att den “brukar använda” flygbilder. Men om det nu finns vittnesmål som ger en annan bild av verkligheten än några suddiga och otydliga flygbilder tagna från hög höjd? Mark- och miljööverdomstolen litade på vittnesmål, varför gör inte Länsstyrelsen det? Det finns 6-7 vittnesmål som vittnar om att det fanns “anordningar” på Juta som inte syns på flygbilderna.

Jag förstår inte heller på vilket sätt flygfotona skulle utgöra ett “tryggt underlag” för Länsstyrelsen. Fotona kan ju inte vara “trygga” när Länsstyrelsen vet, som de vet eftersom de har läst Vänersborgs byggnadsnämnds beslut i Jutaärendet, att vittnen ger en annorlunda bild. Och fotona kan ju inte heller sägas ge paret Davidsson någon särskild “trygghet”. Bilderna är kanske “trygga” för Länsstyrelsen i den meningen att de visar det som Eva Olsen vill bevisa…? För det kan väl ändå inte vara på det viset att Olsen anser att man bara kan lita på sådant som man själv har sett, även om det bara är på ett suddigt flygfoto?

Enhetschef Eva Olsen och ärendehandläggaren på naturavdelningen har uppenbarligen inte tagit del av Mark- och miljööverdomstolens dom. En dom som klart och tydligt slår fast att även i rättsfall på Miljöbalkens område så kan vittnen vara en avgörande del i bevisningen.

Länsstyrelsens bristande kunskap är beklämmande.

Fortsättning följer i bloggen ”Juta i Svt (3): Vittnet J”.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen

Juta i Svt (1): Lst kan inte lagen

11 juli, 2023 Lämna en kommentar

Det har hänt en del på Juta under året. Den 7 mars beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning enligt det förslag som Davidsson själv hade skissat. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.)

Den 17 maj upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut och bestämde en egen tomtplatsavgränsning. (Se ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.)

Jag har skrivit mycket utförligt om olika aspekter av Länsstyrelsens uppseendeväckande beslut. Det var ett beslut som knappast var värdigt en statlig myndighet.

Bloggen ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet” handlade om själva beslutet och vad Länsstyrelsens nya strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning innebar. Nästa blogg, ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?”, handlade om en grundläggande förvaltningsrättslig princip som Länsstyrelsen hade “glömt”, principen om gynnande förvaltningsbeslut. Jag fortsatte med en djupare analys av Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning i bloggen ”Juta: Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning”. Tankarna kring den enligt lag garanterade hemfridszonen utvecklade jag, och belade med några prejudicerande rättsfall, i bloggen ”Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?”. I bloggen därefter, ”Juta: Allemansrätt – egendomsskydd”, fördjupade jag diskussionen om allemansrätten och det stärkta egendomsskyddet som har utvecklats i Sverige efter EU-inträdet. Då kom jag oundvikligen också in på proportionalitetsprincipen och ytterligare fler prejudicerande rättsfall. Det var återigen domar i Mark- och Miljööverdomstolen som Länsstyrelsen i Västra Götaland inte verkade ha kännedom om. Sedan skärskådade jag Länsstyrelsens argumentation kring att Juta inte hade varit ianspråktaget, ”Juta: Inte ianspråktaget…”. Här tog jag också upp de vittnesmål som finns och som styrkte Davidssons uppfattning. I bloggarna ”Juta: Länsstyrelsens fotobevis” och ”Juta: Mer om flygbilderna” behandlades Länsstyrelsens fotografier som sades bevisa att Davidsson hade fel.

Den sista (senaste) bloggen skrev jag den 22 juni. Det var när Bengt Davidsson, med hjälp av bland annat Magnus Larsson från Sikhall, satte upp gångbron igen. (Se “Jutabron på plats!”.) Bron möjliggjorde att allmänheten återigen kunde passera Jutafastigheten. Och för denne bloggare var det fantastiskt hedrande att Davidsson namngav bron efter mig – “Kärvlings Bro”. (Fast det ville tydligen inte TTELA skriva om i själva artikeln på hemsidan, den 8 juli, ”Länsstyrelsen upphäver beslutet om Jutatorpet”. Men det finns en bild som visar skylten med brons namn – och en bild på mig…)

Den 22 juni var för övrigt samma dag som Svt Västnytt sände ett reportage om Länsstyrelsens beslut om Juta. Och det är detta reportage och vad som sades i programmet som denna och ytterligare några bloggar ska handla om.

Det reportage som Lisa Johansson på Svt Västnytt gjorde om Bengt Davidsson och hans kamp mot Länsstyrelsen finns på Svt:s hemsida. Det är uppdelat i tre avsnitt trots att avsnitten visades i TV som ett enda. Du kan hitta avsnitten på följande länkar: ”Detta har hänt: Striden om strandskyddet kring Jutatorpet i Vänersborg”, ”Bengt i Vänersborg letar historiska bilder för att vinna mot länsstyrelsen” och ”Efter SVT:s frågor: Länsstyrelsen ser över ärendet på nytt”.

Det finns en hel del att ta upp och kommentera från inslaget i TV. Men först måste jag ge journalisten Lisa Johansson en stor eloge för reportaget och den kunskap hon visar kring Miljöbalken och strandskyddslagstiftningen, och egentligen juridiska frågor i allmänhet.

Jag skulle vilja börja med Länsstyrelsens avgörande misstag. Det är ett misstag som en statlig myndighet helt enkelt inte får begå. Det handlar om den grundläggande förvaltningsrättsliga principen som Länsstyrelsen hade “glömt”, principen om gynnande förvaltningsbeslut.

Det står i Förvaltningslagen 37 § under rubriken “När en myndighet får ändra ett beslut”:

“En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.

Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om

  1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
  2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
  3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”

I Jutafallet handlar det om ett beslut som byggnadsnämnden fattade 2018 och som har vunnit laga kraft sedan långt tid tillbaka – efter att Bengt Davidsson överklagade till både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. De två myndigheterna avvisade naturligtvis överklagandet, och fastställde byggnadsnämndens beslut.

I det beslut som Länsstyrelsen nu fattade, den 17 maj, ändrade Länsstyrelsen beslutet till Davidssons nackdel. Davidsson blev av med det röda området. (Se bild skärmdumpad från Svt.)

Det innebar att Davidsson blev av med en del av vägen till ingången på nordsidan av huset och att han skulle tvingas bygga en mur eller sätta upp staket och dessutom sätta upp två grindar vid tomtplatsavgränsningen. Som han måste öppna och stänga varje gång han eller hans fru skulle ställa bilen på denna sida bostadshuset. Davidsson skulle även bli tvungen att ta bort två lyktstolpar i området, som för övrigt innehöll den enda (lilla) plana yta av gräsmatta som Davidsson hade kvar på tomten. (Jämför gärna nedanstående fotografi med bilden på Länsstyrelsens beslut ovan om ny tomtplatsavgränsning.)

Den 15 juni fick Davidsson ett mail från ärendehandläggaren på Länsstyrelsens naturavdelning, han som hade varit och inspekterat Juta vid tre tillfällen.

Ärendehandläggaren skrev:

“Länsstyrelsen har endast kunnat pröva utökningen av tomtplatsavgränsningen sedan 2018 i och med att vi tidigare godtagit 2018-års tomtplatsavgränsning. Vi har av misstag missat detta och beklagar det som inträffat. Vi kan inte ändra vårt beslut då vi inte är första instans. Vi vill upplysa dig om att det enda sättet för dig att få det rättat är att överklaga vårt beslut till Mark- och miljödomstolen.”

Notera – “Vi har av misstag missat detta”. Det är helt osannolikt! Det är ett sådant stort misstag så att jag faktiskt undrar hur någon kan ha kvar förtroendet för Länsstyrelsens “experter” efter en sådan grundläggande juridisk miss? Och hur kan man egentligen ha kvar den minsta tilltro till att resten av Länsstyrelsens beslut är korrekt?

Eva Olsen, enhetschef på Länsstyrelsen, som fattade själva beslutet, sa till Svt (se Svt ”Efter SVT:s frågor: Länsstyrelsen ser över ärendet på nytt”):

“Har man som enskild fått ett gynnande beslut av en myndighet, så väger det väldigt tungt och det ska mycket till för att en myndighet ska ändra ett sånt beslut och det är det vi behöver titta på.”

Olsen får den naturliga följdfrågan av Lisa Johansson på Svt:

“Men betyder det här att det beslut ni har tagit var fel?”

Eva Olsen svarade: 

“Det skulle kunna vara så, men systemet är ju riggat så att har en myndighet begått ett fel i handläggningen så går det att överklaga beslutet och man kan få sin sak prövad igen.”

Olsen vill inte riktigt erkänna sitt misstag, som ärendehandläggaren faktiskt gör i mailet till Davidsson. Det är svagt av Olsen. Hon beklagar inte heller misstaget, hon verkar mest bekymrad över Länsstyrelsens anseende än Davidssons hopplösa situation…

Sedan vet jag inte varför Olsen sa till Svt att Länsstyrelsen behöver titta på beslutet. Hon säger ju i nästa andetag att beslutet bara kan ändras genom ett överklagande. Det är alltså Davidsson som ska göra jobbet fast han är oskyldig. Davidsson ska lägga tid, kraft och pengar på att överklaga ett undermåligt och felaktigt beslut medan Länsstyrelsens välbetalda “experter” kan luta sig tillbaka och ta sig an andra stackares ansökningar om strandskyddsdispens…

På den blogg där jag skrev om gynnande beslut av en myndighet satte jag rubriken ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?”. Svaret har Länsstyrelsens två “experter” själva givit:

Nej, de kan inte lagen.

Fortsättning följer i bloggen ”Juta i Svt (2): Är beslutet i Lst rättssäkert?”.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen

Lst om slagghögarna i Vargön

9 juli, 2023 1 kommentar

Första gången jag hörde talas om att Trollhättan skulle bygga en vattenledning från Vänern till ett nytt vattenverk på Överby var i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2020. Det skrev jag om i en blogg innan mötet. (Se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Trollhättans planer fick mig att börja fundera. Varför tänkte Trollhättan lägga ett stort antal miljoner kronor på att hämta Vänerns vatten i ledningar när samma vatten i form av Göta älv rann rätt igenom staden?

Svaret visade sig vara enkelt. Trollhättan Energi AB (TEAB) ansåg att vattnet i Vänern var betydligt renare än vattnet i Göta älv. Vattnet i rören från Vänern skulle därför vara bättre lämpat till att bli dricksvatten. Trollhättans stad menade uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp från Vänern och vattenintaget vid Överby.

1 Holmängen 2 Alloys 3 Fd Holmen 4 CirChem 5 Mjölkberget

Trollhättan Energi har inte velat svara på vilka de misstänkta förorenarna i Vänersborgs kommun är, men det finns ju inte så många att välja på. Vattnet från Vänern rinner på sin väg mot Trollhättan som bekant förbi Holmängens avloppsreningsverk (1), Vargön Alloys deponi (“Mjölkberget”, 5), Vargön Alloys fabriksområde (2), Holmens gamla industriområde (3) och CirChems anläggning (4) i Vargön. Föroreningarna måste komma från något eller några av dessa platser.

Jag har skrivit flera bloggar kring företagen och de misstänkta, eller verkliga, föroreningarna. Några exempel: Holmängens avloppsreningsverk, Vargön Alloys och slagghögarna, Holmens industriområde och CirChem.

Eftersom jag regelbundet åker till eller från Vargön har jag inte heller kunnat undgå att se de växande slagghögarna på Alloys industriområde. De har växt sedan 2015 och är mycket höga nu, det är nästan så att man fruktar att de ska rasa. Slagghögarna och vetskapen om att de innehåller krom fick mig att fundera lite extra på om det var Vargön Alloys som var orsaken till de föroreningar av älven som gjorde att Trollhättan ville ta vatten direkt från Vänern.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över Alloys så därför skrev jag till Länsstyrelsen förra året – och fick svaret:

“Länsstyrelsen i Västra Götalands län har 2022-08-22 tagit emot ditt ärende Klagomål på slagghögar på Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun.”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen betecknade mitt ärende “Klagomål på slagghögar…” när ärenderubriken i mitt mail kort och gott var “Slagghögar Vargön Alloys”. Men det spelade ingen roll, jag fick ändå inget svar…

Jag skrev till Länsstyrelsen vid fem tillfällen, möjligtvis sex, och påminde. Inte ett ljud, bara bekräftelser på att mailen var mottagna. Jag borde ha anmält tystnaden till Förvaltningsrätten eller kanske JO, men jag har inte riktigt orkat. Det har dock stått på min “to-do-list”…

Den 27 juni, för 1,5 vecka sedan, hände dock något helt osannolikt. Länsstyrelsen svarade! Efter nästan ett år.

“Ursäkta sent svar.”

Så började mailet från Länsstyrelsen. “Ursäkta sent svar.” Ska man skratta eller gråta..? Länsstyrelsen har brutit mot lagen och ger inte ens någon förklaring.

Hur som helst. När jag har väntat på svaret i nästan ett år så är det värt att återge svaret i sin helhet tycker jag. Men först min fråga till Länsstyrelsen den 22 augusti 2022:

“Jag undrar om de växande slagghögarna på Alloys område i Vargön. Det ser nästan ut från vägen som om det snart inte finns plats för fler eller större högar. Hur kommer det sig att de ligger där och inte fraktas bort?

Finns det någon risk att de ”läcker” föroreningar? Kan högarna rasa? Har Alloys tillstånd till att ”lagra” så här mycket slagg?”

Och svaret från Länsstyrelsen den 27 juni 2023:

“Vi har en pågående diskussion med Vargön Alloys och deras slagghantering. Tidigare har slagget använts för diverse anläggningsändamål i närområdet. För ett antal år sedan gjorde Vargön Alloys en REACH-registrering av slaggen för att de bedömde att slaggen var en produkt. Länsstyrelsen har gjort bedömning att slaggen inte kan hanteras som en produkt utan ska hanteras som ett avfall. Bolaget har gjort och håller på att göra undersökningar för att utreda på vilket sätt som slaggen kan användas. Slagghögarna har växt för att Vargön inte har levererat ut slaggen för olika anläggningsändamål. För att få använda ferrokromslaggen som ballast idag måste den som avser att använda det göra en anmälan eller söka tillstånd enligt miljöbalken.

Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv. De provtagningar av dagvatten som utförts under året visar att de begränsningsvärden som gäller enligt gällande BAT-slutsatser innehålls (BAT 16, BAT-slutsatser för icke järnmetallindustrin 2016-06-03). Utgående lakvatten från deponin innehåller efter reningsanläggningen de begränsningsvärden som meddelats i tillståndet.

Länsstyrelsen avser att uppdatera rekommendationer för gräv- och markarbeten i de befintliga områden där ferrokromslaggen har använts.

Nationellt pågår ett arbete med att se över regelverk och hur bedömningarna för vilket sätt olika material som tex slagg, betong mm ska kunna användas.”

Rent faktamässigt kanske det inte var helt nya uppgifter, se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”. Men hur länge slagghögarna ska fortsätta växa och hur höga och stora de kan bli verkar inte Länsstyrelsen ha någon uppfattning om. Det oroar mig något. Länsstyrelsen slår dock fast i sitt svar att det inte är Vargön Alloys slagghögar som förorenar Göta älv, i varje fall inte mer än företaget har tillstånd till… Vilket förutsätter att Länsstyrelsen också anser att prover och mätningar är korrekta. Vilket Länsstyrelsen uppenbarligen gör.

Sedan undrar jag naturligtvis varför det pågår diskussioner mellan Alloys och Länsstyrelsen om slagghanteringen om allt så att säga är “frid och fröjd”. Och varför det ”pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten” med ”provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas”. Det är nästan så att jag anar att Länsstyrelsen tvivlar på att allt verkligen är i sin ordning. Varför skulle det annars krävas nya undersökningar?

Nationellt pågår det också ett arbete kring regelverket skriver Länsstyrelsen. Det var nämligen ett tag sedan gränsvärdena sågs över. Det betyder, antar jag, att gränsvärdena kring föroreningar och utsläpp kommer att skärpas. I Sverige har vi t ex ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för sexvärdigt krom, medan Danmark har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderas ett värde på högst 0,2. (Se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”.)

Det finns ingen anledning att ifrågasätta Länsstyrelsens bedömning, i varje fall inte enligt den lagstiftning och kunskap som finns just nu. Vargöns Alloys vilja att inte förorena mer än nödvändigt kan inte heller betvivlas.

Men samtidigt kan jag fortfarande inte låta bli att undra – var kommer föroreningarna i Göta älv ifrån? Varför vill Trollhättan investera en massa miljoner för att hämta dricksvattnet direkt från Vänern när samma vatten rinner genom Trollhättan? Vilka anläggningar förorenar vattnet på de ca 10 km från Vänern till Trollhättan?

Till sist.

Nu när Länsstyrelsen svarade på mitt mail, efter nästan ett år, kanske även Vargön Alloys kommer att svara. Företaget fick nämligen vid ungefär samma tidpunkt också en fråga om slagghögarna.

Kategorier:Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Hallevibadet – och KD (2/2)

6 juli, 2023 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hallevibadet – och KD (1/2)”.

Kommunfullmäktige beslutade den 21 juni:

“om avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”

Kristdemokraterna (KD) reserverade sig skriftligt mot beslutet. (Reservationen finns i fullmäktiges protokoll, kan laddas ner här, på sidan 187.)

KD beskrev i sin reservation vilka som använde Hallevibadet och att det fanns grupper vars behov bäst tillgodosågs på just Hallevibadet. KD ansåg också att det var viktigt att det fanns en badanläggning i Vargön. Sedan skrev KD om anläggningen:

“Det framgår av förvaltningens skrivelse att det finns risk för oförutsedda kostnader vid fortsatt öppethållande, men vi kristdemokrater ser en stor risk för outredda kostnader, såväl ekonomiska som sociala som kan uppstå vid en avveckling av Hallevibadet.”

Inga av de argument som framfördes av Helge Kneese (KD) i gruppen “Vänersborgare” på Facebook fanns med i reservationen. (Se “Hallevibadet – och KD (1/2)”.) Kneese menade ju att det var sannolikt att Hallevibadet skulle klara en fortsatt drift med kostnader som inte skulle överstiga 200.000 kr per år. Detta borde naturligtvis ha stått i reservationen om uppgifterna hade varit riktiga.

Det är för övrigt intressant hur KD argumenterade i sin reservation. Partiet ifrågasatte inte kultur- och fritidsförvaltningens beskrivning av anläggningen. KD menade bara att en avveckling kunde bli ännu dyrare. Det sistnämnda borde KD naturligtvis ha belagt med fakta och sakliga argument.

Kristdemokraterna avslutade reservationen med:

“Vi förespråkar därför ett planerat fortsatt öppethållande av Hallevibadet tills det finns en långsiktig plan kring kommunens bestånd av bad- och simanläggningar.”

Det står inget om pengar och kostnader i reservationen, inget om allt det som krävs för att driva Hallevibadet vidare. Det är lätt att få intrycket att det handlar om “jag vill, jag vill”…

På Facebook fick Helge Kneese svar på tal. Han menade dock att han inte kände till den information som gavs på Facebook. När hans debattmotståndare, som inte var jag, hänvisade till min blogg “Hallevibadet” för fakta svarade Kneese:

“En politikers uttalande är inte detsamma som objektiva fakta om det inte specifikt uttalas och medföljer en referens till uttalandet.”

Kneese fortsatte debatten med sin “motståndare”:

“Jag kanske ska påtala att det var inte dig jag avsåg med ”kilgissningar” utan de politiker som du lyssnat på.“

Och eftersom personen ifråga hade hänvisat till min blogg så var det inte svårt att gissa vilken politiker Kneese avsåg…

De fakta som jag återgav i min blogg “Hallevibadet” var inga “killgissningar”. De var helt och hållet tagna från en tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen. Tjänsteskrivelsen fanns med i underlaget till kommunfullmäktige den 21 juni och kan laddas ner här. (Skrivelsen återfinns på sidan 666 “Bilaga 4 Fördjupad beskrivning Hallevibadet”.)

Inför kommunstyrelsens behandling av ärendet den 7 juni hade ytterligare information tagits fram. Det underlaget, “Kompletterande underlag till ärende KS 2023/705”, återfanns också i ovanstående underlag till kommunfullmäktige på sidan 810. (Handlingen kan också laddas ner här.)

I det kompletterande underlaget gjordes en sammanställning av brister och kostnader för Hallevibadet. Det handlade om bristfälligt ytskikt, otäta bassänger, vattenrening och utjämningstank. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömde att det skulle kosta ca 33 milj kr att åtgärda dessa brister. Och då garderade sig ändå förvaltningen:

“Observera att ytterligare brister kan upptäckas om renovering skulle påbörjas.”

EnviroProcess Sweden AB hade i ett utlåtande, som medföljde det kompletterande underlaget, skrivit:

“Den största enskilda bristen i anläggningen är golvytorna runt bassängerna. Dessa är fortfarande i utförande som när anläggningen var ett utomhusbad – ”trädgårdsplattor”. Med denna lösning är det inte möjligt att hålla de hygieniska krav som gäller på en badanläggning. Ytorna går inte att städa och desinficera till en nivå som uppfyller Folkhälsomyndighetens krav”

Företaget fortsatte:

“Bassängerna är försedda med ett tätskikt av typ PVC-liner. Denna uppvisar skador och det är uppenbara läckage som gör att tätskiktet inte längre kan antas skydda betongkonstruktionen mot kloridinträngning och armeringskorrosion. 25m bassängen har en tydlig sättning som indikerar brist i grundläggning och/eller betongkonstruktionen. Ytterligare brister i betongkonstruktionen är uppenbara bland annat i utjämningstanken/ pumpgropen.”

EnviroProcess avslutade utlåtandet:

“Med den stora omfattningen av brister är det tveksamt om det kan anses motiverat att renovera den befintliga anläggningen.”

Det tycker emellertid Kristdemokraterna och Helge Kneese. Eller också hoppas de att bristerna inte finns. Eller att badet ska fungera utan åtgärder till den dag då en badutredning ligger på bordet – eller kanske tills ett nytt badhus står klart i kommunen. Som KD för övrigt vill placera i Vargön. (Undrar vad kommuninvånarna i Dalsland säger om det?)

Jag tror att åtminstone Helge Kneese har dessa förhoppningar på Hallevibadet. Han skrev nämligen på Facebook (i gruppen Vänersborgare) så sent som igår kväll:

”Vad vi fått till oss är att större investeringar behövs för drift bortom 2025. … Det finns inget som är sämre idag än för 5 år sen efter den senaste större översynen.”

Kneeses påståenden återfinns inte i det underlag som har tagits fram till politikerna i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. De återfinns inte heller i Kristdemokraternas reservation… Det beror på, tror jag, att Kneeses påståenden inte är korrekta.

Till sist.

Det nämns också i det kompletterande underlaget att:

“Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget en driftskostnad på ca 2.000 tkr/år.”

Det ska jämföras med Helge Kneeses påstående att reparationer och service har legat på runt 200.000 kr per år för Hallevibadet. Någon har missuppfattat eller blivit lurad – ledamoten i samhällsbyggnadsnämnden Helge Kneese eller politikerna i kommunfullmäktige…

Kristdemokraterna i Vänersborg har lagt all sin kraft och prestige på att argumentera för att behålla Hallevibadet. Skiljelinjen till kommunfullmäktiges majoritet har varit att majoriteten inte var beredd att i nuvarande ekonomiska läge satsa de pengar som behövs för att driva och bevara badet. Kostnaderna skulle bli alltför stora.

Det vore en bra lösning om t ex Simklubben Vänersborg kunde driva verksamheten på Hallevi. Kommunen skulle kunna stå för kostnaderna så länge de t ex höll sig inom de 200.000 kr per år som Helge Kneese skrev att det skulle kosta. Den dag det krävdes större summor skulle kommunen dra sig ur och badanläggningen läggas ner.

Det kan finnas en annan lösning. Det sägs att det finns en aktör som vill ta över hela anläggningen, en aktör som redan har anmält intresse. Det gäller bara att samhällsbyggnadsförvaltningen besvarar kontaktförsöken från denne intressent…

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2023

Hallevibadet – och KD (1/2)

4 juli, 2023 1 kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni diskuterades Hallevibadets framtid. Det fattades också ett viktigt beslut.

Behandlingen i fullmäktige hade föregåtts av diskussioner, inte bara i olika politiska sammanhang som kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utan också ute i kommunens olika delar, kanske framför allt i Vargön. Naturligtvis hade debattens vågor också gått höga på Facebook.

Diskussionerna har fortsatt och fortfarande verkar intresset vara stort och synpunkterna många. Det finns, som vanligt är jag benägen att skriva, också många missuppfattningar. Jag har skrivit en del om Hallevibadet redan, både vad gäller behandlingen i politiken och om själva badet. Men det verkar ändå som om jag borde sammanfatta och försöka bringa ytterligare klarhet i frågan.

Det är framför allt några inlägg från Kristdemokraternas (KD) ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, Helge Kneese från Vargön, som har fångat mitt intresse. Kneese liksom hela KD tycks ha gått “all-in” på Hallevibadet. Det verkar inte finnas något annat ärende som är tillnärmelsevis lika viktigt för partiet. KD hörs inte när det gäller t ex mer pengar till förskola eller skola. Eller om det handlar om mer resurser till hemtjänsten eller äldreboenden. Men Hallevibadet…

Helge Kneese har fortsatt att argumentera för KD:s uppfattning och han har till stor del anfört nya argument. I Facebookgruppen “Vänersborgare” skriver Kneese följande om badanläggningen på Hallevi:

“Den utredning jag känner till är slutsatsen att den är i förvånansvärt bra skick för sin ålder. Hallevi har nyligen renoverats och fräschats upp för ett antal miljoner av kommunen och de 70.000 besökarna om året tycker den är OK. Simklubben säger detsamma.

Visst har den gått över tiden och vi behöver en långsiktig plan men något akut läge där flytt av verksamhet görs utan ordentlig utredning existerar inte idag. Sannolikt klarar den fortsatt drift ett par år. Reperationer och service har legat på runt 200,000 kr per år, vilket får anses högst rimligt för en anläggningen av Hallevis typ.”

Kneeses slutsats tycks vara att Hallevi är i ett bra skick och att reparationer och service inte kommer att överstiga 200.000 kr per år.

Kneeses argument framfördes inte av hans partivänner i kommunfullmäktige, och inte några andra heller för den delen. Det är särskilt anmärkningsvärt att argumenten inte fanns med i den skriftliga reservationen som KD lämnade in i fullmäktige. Om de argument som Kneese beskrev på Facebook hade varit sanna vill säga. Och hade de varit det så hade garanterat samtliga partier i Vänersborg ställt upp med 200.000 kr per år för att driva Hallevibadet vidare.

Jag återkommer till Helge Kneese.

Hallevibadets framtid behandlades alltså på kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni. Det var under två ärenden, dels under ärendet budget 2024 och dels som ett eget ärende.

Budgeten för 2024 handlade om pengar till Hallevi nästa år. Kultur- och fritidsnämnden hade varit tydlig med att om inte nämnden fick ytterligare 1,8 milj kr för 2024 så skulle nämnden spara genom att skära ner sina kostnader. Och då skulle nämnden dra sig ur driften och verksamheten på Hallevi. Pengarna motsvarade framför allt tre tjänster för att driva själva badet.

Sverigedemokraterna, som också ville behålla badet, föreslog i sitt budgetförslag att kultur- och fritidsnämnden skulle tilldelas dessa 1,8 milj. Det kan man tycka vad man vill om, men det var åtminstone konsekvent. KD föreslog dock inga pengar till Hallevi… Det var motsägelsefullt eftersom kultur- och fritidsnämnden inte skulle kunna driva badet utan extra pengar. Kanske tänkte KD att simklubben skulle ta över verksamheten redan vid årsskiftet? Det nämnde KD dock inte på sammanträdet.

Det kan för övrigt noteras att KD denna mandatperiod ingår i den styrande minoriteten tillsammans med S+C+MP. KD har uppenbarligen inte fått något gehör för sina åsikter om Hallevibadet. De andra partierna i “fyrklövern”, som Bo Carlsson (C) har döpt den styrande konstellationen till, ville inte avsätta pengar till Hallevi. Det ville inget annat parti heller, förutom SD.

Kultur- och fritidsnämnden fick inga pengar till Hallevibadet nästa år.

Under budgetdebatten var det bara SD som nämnde Hallevibadet. KD sa inget om badet. Under ärendet direkt efter budgetdebatten diskuterades Hallevibadet specifikt, i ett eget ärende. Då hade fler partier synpunkter. Ärendet hade den lite olyckliga titeln “Planerad stängning av Hallevibadet, Vargön”.

Budgetärendet och detta ärende hade liksom beretts “parallellt” men synkade inte. Efter att kultur- och fritidsnämnden hade yrkat om mer pengar nästa år för att kunna ha kvar sina tre anställda på Hallevibadet hade nämnden ändrat sig och ville avveckla sin:

“verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023”

Det var detta som kommunfullmäktige skulle ta ställning till.

Kultur- och fritidsnämnden ville alltså inte vänta tills årsskiftet, utan avveckla verksamheten redan inför hösten. Kultur- och fritidsnämnden motiverade sitt beslut på följande sätt:

“Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det föreligger stor risk för att anställda medarbetare på Hallevibadet söker andra arbeten i det skede som MRP-processen befinner sig. I dialog med barn- och utbildningsförvaltningen samt med Vattenpalatset framgår det också att båda parter behöver en planerad stängning för att ha möjlighet att erbjuda bästa möjliga kvalitet i simundervisningen. En stängning skulle också minimera risken för oplanerade kostnader som kan uppstå under hösten.”

KD var mot en stängning av Hallevibadet. KD:s gruppledare Magnus Ekström från Vargön sa i talarstolen:

“Jag tror att, om kultur- och fritidsnämnden drar sig ur, så är det början på slutet för Hallevibadet som det, åtminstone det badet som står där idag.”

Partiet ville alltså driva Hallevibadet vidare i kommunal regi. Och det trots att KD inte hade föreslagit några pengar till driften för 2024 i budgetärendet strax före.

Men samtidigt måste kravet på fortsatt drift innebära att Kristdemokraterna var beredda att satsa åtskilliga miljoner i Hallevibadet. Det var faktiskt till skillnad mot SD som pratade om reparationer och underhåll av mindre slag på Hallevi. Mathias Olsson (SD) menade att de stora reparationerna behövdes om Hallevibadet skulle drivas vidare under lång tid, men det var ju inte tanken. 

“Det vi önskar nu, det är egentligen mer reparationer av typen silvertejp, smarta reparationer och hålla tummarna.”

Sa Olsson, som undvek att nämna hur SD skulle agera om dessa åtgärder inte räckte till för att driva verksamheten på Hallevi. Därför blev SD:s ställningstagande mest en uppvisning i önsketänkande och förhoppningar.

Det fanns ytterligare en punkt i kommunstyrelsens förslag till beslut:

“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”

Samtliga andra ledamöter i kommunfullmäktige ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift i kommunal regi. Kommunfullmäktige biföll därför att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen, som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet, avslogs. Tanken är att samhällsbyggnadsnämnden t ex ska ta kontakt med simklubben.

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig. KD lämnade in en skriftlig reservation.

Fortsättning följer i bloggen ”Hallevibadet – och KD (2/2)”.

Anm. Helge Kneese har kommenterat bloggen i FB-gruppen ”Vänersborgare”.

PS. Jag har beskrivit ärendets behandling i kommunfullmäktige i bloggen “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2023, SD

Ramper på Ursand och Skräcklan

2 juli, 2023 3 kommentarer

Mitt på Hallandsåsen, på väg hem från Österlen, med en kopp kaffe på Rastarestaurangen fick jag se ett mail i mobilen. Det var till Bert Karlsson på Ursand. Det var en äldre dam på 70+, som hade framfört några synpunkter och önskemål om Ursand, badstranden, ramp mm till Bert. Varför hade jag fått brevet?

Badstranden på Ursand är mindre i år än tidigare. Vänerns yta är några decimeter högre än föregående badsäsonger. Stranden verkar dock räcka till för alla badgäster. När barnbarnet Olle och jag har varit på Ursand i sommar så har vi alltid hittat några “tomma” utrymmen där vi har kunnat slå oss ner. Olle gillar nämligen Ursand, bäst tycker han om fotbollsrinken. Det är bra att kunna skjuta utan att behöva hämta bollen hela tiden. Farfar har oftast ingen lust att hämta bollar. Eller rättare sagt, ingen ork… Sedan har vi badat.

Det har varit över 20 grader i vattnet på Ursand, sannolikt upp mot 22-23 grader vid våra besök. Och det trots att kartan över badtemperaturer bara har visat 17-18 grader. Det är lite orättvist mot Ursand, men termometern kanske är felplacerad. 17 grader är i varje fall “varmare” än i början på juni under 1960-talet. Då gick Olles farfar i simskola för legendaren Arne Andersson. Det tog 5 år innan jag lärde mig simma… Jag glömmer aldrig när Arne Andersson, snäll som han var, sa till oss adepter i sin grupp “Aborren”:

”Idag är det bara 12 grader i vattnet, så det räcker att ni doppar er.”

Vi var tacksamma.

Badstranden på Ursand ägs av kommunen, precis som hela Ursand. Bert arrenderar dock inte badstranden, som han gör med campingen. Därför skickade Bert Karlsson brevet vidare till Vänersborgs kommun. Det handlade ju inte om själva campingen. Han framförde önskemålet att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skulle få ta del av mailet. Och jag.

Den äldre damen på 70+ skrev:

“…går lite dåligt, använder ibland rollator. Det jag saknade på Ursand var en ramp som leder ut i vattnet. Jag och barnbarnet var på bryggan där jag kunde gå i på stegen. Där saknade jag ett räcke då det var svårt att komma upp samt att det var långt mellan stegen.”

Det har funnits en ramp på Ursand under alla år. Den har dock inte varit särskilt funktionell. Rampen har inte nått ända till vattnet. Det gör den fortfarande inte, trots att Vänern är högre i år. Dessutom är det så grunt i vattnet vid rampen att en person i rullstol eller med rollator inte kan bada där.

På Floattechs hemsida läser jag:

“Vattenytan vid badrampens slut (yttre vilplan) bör vara ca 90 cm ovan gångplanet. Det ger många sittande tillräcklig flytkraft för att ta sig ur rullstolen. Vattendjupet behöver därför här vara ca 105 cm och vara ca 20 m från stranden.”

Med andra ord är rampen på Ursand tämligen meningslös. Men så får det ju inte vara. Det måste finnas en fungerande ramp på en kommunal badplats. Det finns t ex vid barnbadet på Skräcklan. Den är riktigt funktionell.

Tyvärr avråder kommunen från bad vid barnbadet på grund av ologiska EU-regler. (Se TTELA “Avråder från bad vid barnbadet på Skräcklan”.)

Det är nämligen så att några prover från tidigare år på Skräcklan visade på “otjänliga halter av tarmbakterier”. Det senaste provet som visade att vattnet var otjänligt togs 10 juni 2022. Och då säger EU:s regelverk att avrådan ska gälla under hela 2023 och vad jag förstår också 2024, oavsett vad nya prover visar. Och det har tagits nya prover vid barnbadet, både 12 och 26 juni i sommar. Proverna visade att vattnet var “tjänligt”. Det betyder att det egentligen går att bada på Skräcklans barnbad. Och använda rampen… Det finns även trappor längre bort på Skräcklan som passar bra att gå upp och ner i till vattnet, om man har lite svårt att röra sig. De har räcken och inte långt mellan stegen.

Kommunen borde placera ut handikappanpassade trappor och handikappramper vid samtliga kommunala bad. De kostnaderna måste kommunen ta, något annat finns inte på kartan.

Ursand är populärt. Det är mycket folk på campingen och på helger och vid fint väder är det massor av människor. Och inte bara turister, Ursand är fortfarande mycket populärt bland vänersborgarna. Det märks på de överfulla parkeringarna. Självklart ska även den äldre kvinnan kunna bada med sitt barnbarn på Ursand. Det ska alla med rörelsesvårigheter kunna göra.

Det var självklart därför som Bert Karlsson skickade brevet vidare till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Badstranden och vattnet är kommunens ansvar och det ansvaret måste Vänersborgs kommun ta snarast. Att jag också fick brevet beror antagligen på att jag genom att skriva om brevet och rampen kanske får kommunen att sätta lite fart. Jag tror dock inte att det behövs, Augustsson har med all sannolikhet redan tagit tag i problemet.

Kategorier:Nordstan, Skräcklan, Ursand

Vad åt jägaren och samlaren? (LCHF)

30 juni, 2023 Lämna en kommentar

Människan som art ”föddes” för 2-3 miljoner år sedan. Under denna tid utvecklades människan biologiskt enligt evolutionens principer. För 40.000 år sedan blev människan den hon är idag. Sedan dess har ingen biologisk utveckling skett av arten människa. Hon är idag likadan nu som för 40.000 år sedan.

Om vi gör om människans tid på jorden till ett år, 365 dagar, så har hon levt som samlare och jägare i 364 dagar. Den sista dagen uppfanns jordbruket. En kvart före midnatt det sista dygnet inträffade den industriella revolutionen.

När mina elever och jag diskuterade människan och människans natur på SO-lektionerna (en gång i tiden), brukade jag alltid framhålla det här förhållandet – att människan har levt 2-3 miljoner år, dvs under ”hela” evolutionen, som samlare och jägare. Det betyder människan är anpassad till ett liv som jägare och samlare.

Det här historiska perspektivet är oerhört viktigt att ha när man funderar och diskuterar kring frågor som om människan är ond eller god, om hon är född självisk osv. Det har också betydelse för att förstå könsroller, ägande, demokrati, konflikter och vad det nu kan vara.
jakt

Människan är skapt för ett liv som jägare och samlare.

Jag har de senaste åren insett att det här perspektivet är ännu mer omfattande än jag tidigare har trott. Det här perspektivet måste man ha även när man diskuterar vad människan är skapt för att äta.

Frågan handlar helt enkelt om:

Vad är människan designad för att äta? Vad är människans gener/kropp anpassade till för mat?

Under de 2-3 miljoner år (364 dagar på året) som människan levde som jägare och samlare åt hon den mat som fanns färdig i naturen. Människan jagade djur som hon åt upp, människan fångade fisk som hon åt upp. Människan åt allt som gick att äta i naturen, som ägg, nötter, rötter och vild frukt.

Det är denna mat som människan är skapad för att äta. Det är detta som människan har levt av i 364 av årets dagar.

Den här maten var näringsrik, full av mineraler och vitaminer. Människan fick i sig mycket protein och fett, men betydligt mindre av kolhydrater.

Under årets sista dag, för 10.000 år sedan, uppfann människan jordbruket. Då ändrades matvanorna radikalt. Då blev det bröd, ris, pasta och potatis, mat som innehöll mycket stärkelse. I samband med industrialiseringen ändrades matvanorna igen. Två lönsamma vita produkter hittade vägen till matborden, finmalt vitt mjöl och – socker.

Många av de sjukdomar vi ser idag, diabetes (typ 2), fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, cancer, karies, var sällsynta hos jägare och samlare. Nu exploderar dessa sjukdomar i omfattning. Kan det bero på våra ändrade matvanor? Kan det bero på att vi äter mat idag som våra kroppar inte är designade för?

LCHF (Low Carb High Fat; lite kolhydrat mycket fett) är ett sätt att ta vara på de lärdomar vi får när vi utgår från frågan: Vad är människan designad för att äta?

Stephan Rössner och Claude Marcus, två av våra ”stora kostexperter”, har kallat LCHF för en modediet. Ja, Claude Marcus har till och med kallat LCHF för ”extremkost”. Inget kan vara felaktigare!

LCHF handlar om att äta den mat som människan är skapad för.

Till sist. Vet ni vad bönderna matade grisarna med när de ville att de skulle bli riktigt feta? Vad äter sumo-brottare? Är det mycket fett? Hehe, leta upp det på nätet. Du kommer att bli förvånad…

PS. LCHF på nätet:
Kostdoktorn/Diet Doctor (Andreas Eenfelt)

PPS. Jo då, du kan ha läst den här bloggen tidigare. Det är en repris på en repris. Jag brukar ha en del bloggrepriser om LCHF på sommaren. Anledningen är att jag tror att människan skulle må mycket bättre av att äta en naturlig kost med få kolhydrater. Och hittills, vid varje ”repris”, så har jag fått mail från åtminstone en person som tänker pröva LCHF. Det hoppas jag på nu också.

Kategorier:LCHF, sommarläsning

KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm

28 juni, 2023 1 kommentar

Under kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan antogs budgeten för nästa år. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Men fullmäktige fattade också en rad andra beslut.

En ny plan- och bygglovstaxa antogs. Byggnadsförvaltningen ska börja ta betalt för hur lång tid ett ärende tar att handlägga snarare än hur stort det byggs.

“Taxa efter prestation.”

Som byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) formulerade det på klar och trygg göteborgska.

Taxan för upplåtelse av offentlig plats reviderades, medan avfalls- och VA-taxan höjdes. Det är verksamheter som ska finansieras av de som utnyttjar tjänsterna, och inte via skatten. En stor andel av invånarna betalar avgifter för sophämtning och vatten och avlopp, så det blir ganska kännbara höjningar. Man skulle önska att det gick att effektivisera dessa verksamheter på något sätt…

Ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen har varit en långkörare. Jag har skrivit mycket om turerna kring behandlingen av modellen. I onsdags kom politikerna dock till vägs ände. Och det slutade “lyckligt” – ett enigt kommunfullmäktige antog den nya styr- och ledningsmodellen. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) som tillsammans hade arbetat fram ett förslag som samtliga partier kunde ställa sig bakom.

Ärendet avslutades till och med med en applåd. Och det är mycket ovanligt. Det tror jag var ett tecken på den lättnad som ledamöterna kände över att fullmäktige äntligen kunde fatta ett enigt beslut i ärendet.

Frågan om Hallevibadets vara eller inte vara hade under de senaste veckorna seglat upp som en stor och engagerande fråga. Det var den på sätt och vis i fullmäktige också. Men ärendet avhandlades lugnt och tämligen snabbt.

Magnus Ekström (KD) yrkade avslag på förslaget. Han ansåg att badet ska finnas kvar och fungera tills det finns ett annat bad. Även det framtida badet ska finnas på Hallevi tyckte Ekström. Mattias Olsson (SD) höll med Ekström om att yrka avslag till beslutsförslaget. Olsson menade att badet skulle drivas så länge som möjligt. Han gick in på Hallevibadets skick och kostnader och tyckte att badet var värt reparationer av mindre slag för sin fortsatta verksamhet. Hur han och SD ställer sig till eventuella större och dyrare investeringar lär framtiden snart utvisa. Olsson pekade också på den stora mängden namn som samlats in för badets bevarande.

Henrik Harlitz (M) ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift. Han yrkade bifall till att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet skulle strykas. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Jonathan Svensson (S) yrkade bifall till Harlitz förslag. Det blev också fullmäktiges beslut med röstsiffrorna 37 mot 13. (En ledamot avstod.)

Beslutet innebär att bollen nu ligger hos samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden får utreda hur Hallevifrågan ska hanteras. Anser nämnden att simklubben kan ta över driften så är det ok. Än är alltså inte sista ordet sagt om Hallevibadet.

Det blev en stundtals engagerad debatt om kommunens måltidspolicy. Det handlade om en mening:

“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar.”

Skulle denna mening vara kvar eller skulle den strykas? Anders Strand (SD) ansåg att den skulle strykas. Henrik Harlitz (M) höll med och undrade varför inte kommunen skulle skriva in alla andra certifieringar. Han tyckte att det inte ska finnas med några företagsnamn i kommunens styrdokument, och det ansåg han att Fairtrade var.

Dan Nyberg (S) var mycket engagerad i Fairtrade. Det handlar om ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, sa Nyberg, och menade att det helt enkelt var fråga om internationell solidaritet. Det avgjorde frågan för en gammal socialist…

Det blev votering, och med 28 röster mot 23 beslutade kommunfullmäktige att meningen om Fairtrade skulle finnas kvar i kommunens måltidspolicy. (Det var tydligen också en moderat som röstade för Fairtrade, men jag hann inte uppfatta vem det var.)

Det blev även en diskussion om Dan Åbergs (M) och Tommy Christenssons (M) motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar. Det är dags för kommunen att steppa upp tyckte Åberg och menade att vi politiker får sätta press på tjänstepersonerna. Anders Strand (SD) fyllde på:

“Det händer inget i Vänersborg.”

Benny Augustsson (S) ansåg att kommunfullmäktige redan, den 17 november 2021, hade fattat beslut om att elnätsföretag och andra aktörer ska kunna sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser.

“En laddplan för kommunen är på gång.”

Sa Augustsson, och ansåg att en av motionens att-satser därmed inte skulle bifallas utan anses besvarad. Kommunfullmäktige höll med Augustsson och voteringen slutade med 27 för Augustssons yrkande och 24 för Dan Åbergs.

Det var en bra kväll för den styrande minoriteten. Tack vare Vänsterpartiets röster så fick de styrande partierna majoritet för de flesta av sina förslag. Det hör inte till vanligheterna i Vänersborgs kommunfullmäktige nu för tiden.

Nu tar politiken ledigt ett tag och politikerna laddar upp för nya bataljer till hösten. Jag hoppas att de alla får en skön sommar.

PS. Du kan läsa om kommunfullmäktige budgetdebatt i bloggen “KF (21/6): Budgetdebatten”. På kommunens webb-TV kan du se hela fullmäktigedebatten. Du kan enkelt klicka fram de ärenden som du är intresserad av.

Kategorier:Fairtrade, Hallevi, Kommunfullmäktige 2023, styrning

KF (21/6): Budgetdebatten

26 juni, 2023 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.

Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.

Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…

Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…

Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.

Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.

Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.

Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.

Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.

De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?

Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:

“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”

Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år. 

Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.

Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…

Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…

För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.

Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…

Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.

De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:

“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“

Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.

Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).

Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…

Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.

Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)

Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.

Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.

Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.

Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.

Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.

Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.

PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

==

Kategorier:Budget 2024, delårsrapport, Kommunfullmäktige 2023, Vänsterpartiet

Glad midsommar!

23 juni, 2023 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Det är emellertid inte idag som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Sommarsolståndet inföll i onsdags. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. Och Vänersborgs kommunfullmäktige hade sitt sista sammanträde innan sommaren.

Sommarsolståndet är egentligen den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder, som t ex i Danmark, lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll i onsdags, så innebär det att dagarna redan nu har blivit kortare och nätterna längre. Det blir mörkare…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare. (Jag har bara gjort några mindre uppdateringar.) Bilden från Dalbobron är från förra året och togs omkring midnatt på midsommarafton. Svenska flaggan är också från midsommarafton förra året. Klickar du på flaggan så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle.

Kategorier:högtid, sommarläsning