Arkiv
GC-väg vid Juta, men var?
Idag hade Vänsterpartiet i Vänersborg en så kallad Röd Lördag. Det har vi haft i många år vid det här laget – och nu är vi igång igen efter sommaren. Sista lördagen i varje månad kommer Vänsterpartiet att finnas vid Gågatekrysset.
På de “Röda lördagarna” finns det tillfälle att prata om aktuella frågor i kommunen, som t ex arenataket – se min blogg “Taket på Arena Vänersborg” eller dagens två artiklar på TTELA:s hemsida: ”Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg” och ”Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”.
Vid gågatekrysset idag träffade jag en gammal bekant vänersborgare. Han berättade för mig att kommunen sedan flera år tillbaka har planerat för en GC-väg vid Juta. Det hade jag inte en aning om. “Jo då, så var det” hävdade han. “Den finns med i kommunens cykelplan.”
“Oj”, tänkte jag för mig själv, “vilket sammanträffande”. Kommunens “Cykelplan Vänersborg” är nämligen ett ärende på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Cykelplanen ska uppdateras. Beslutsförslaget är i och för sig att den ska återremitteras av formella skäl, men det föreslås ingen ändring i de planerade GC-vägarna.
Det här var spännande. Hade kommunen tänkt att den planerade GC-vägen förbi Juta skulle gå på vägen längs Bengt Davidssons hus? I 5 för paret Davidsson långa år var ju denna väg den naturliga GC-vägen när allmänheten passerade Juta. Det ansåg i varje fall byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen (och Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen i Vänersborg). Eller skulle GC-vägen gå vid älvkanten där Davidsson tycker att allmänheten ska passera?
Väl hemkommen, jag gick lite raskare än vanligt, öppnade jag cykelplanen på datorn och sökte på Juta. Jag fick en träff, på sidan 19 stod det:
”31. Önafors, En gång- och cykelväg planeras mellan Lillån och Jutatorpet. En sträcka på cirka 1.000 meter som anläggs i grus. En sammanhängande cykelled skapas runt hela Huvudnäsön. En del ligger på privat mark.”
Det här hade jag missat när jag läste/ögnade igenom cykelplanen igår. Men fortfarande var jag inte säker på var GC-vägen skulle gå…
På sidan 35 fanns svaret. En karta visade den planerade dragningen av GC-vägen, nr 31, förbi Juta. (Det röda krysset på fotografiet har jag satt dit, det markerar paret Davidssons bostadshus.)
Det var ingen tvekan var GC-vägen skulle gå… Det var helt klart vid älvkanten, längs Göta älv. På samma ställe som Bengt Davidsson hela tiden har hävdat är den naturliga passagen förbi Juta. 
Och där allmänheten alltid har passerat… (I den tidigare cykelplanen gick den föreslagna GC-vägen på precis samma ställe.)
Med andra ord, Gatuenheten (inom samhällsbyggnadsförvaltningen) på Vänersborgs kommun har tagit Bengt Davidssons åsikt för given, medan en annan del i kommunhuset, där byggnadsförvaltningen huserar, har haft en helt annan uppfattning. Byggnadsförvaltningen torde ha varit ganska ensam i sin uppfattning, inte bara bland vänersborgarna utan även i kommunhuset. 
Efter 5 år, den 7 mars i år, ändrade emellertid byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen uppfattning. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.)
Det är tur att Bengt Davidsson har lagt tillbaka “Kärvlings Bro” (se “Jutabron på plats!”) över bäckravinen så att allmänheten kan ta sig från Juta till Önafors längs kommunens planerade GC-väg…
Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)”.
Magnus Larsson har fått ett förslag till överenskommelse om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. Förvaltningen förklarar:
“Detta avtal utgör underlag till ett ärende som bereds för politiskt beslut om faktisk försäljning för att sedan ligga till grund för en förrättning hos lantmäteriet om fastighetsreglering.”
Det är onekligen en “viss” väg kvar att vandra innan kommunen och fastighetsägarna kommer fram. Hur lång vägen är vet ingen i nuläget, men som ett kinesiskt ordspråk lyder:
“Även den längsta resan börjar med ett litet steg.”
Och nu går man äntligen framåt, och inte bakåt som man har gjort i Sikhall sedan 2007… Det här förslaget till överenskommelse bör ses, anser jag, 
som en utgångspunkt för ytterligare dialog – för att ta ännu några steg framåt. Förslaget innehåller nämligen en del som bör diskuteras, och ändras.
Det finns förslag på fastighetsrättsliga lösningar på tre olika delområden i Sikhall – Hamnen, Magasinet och Viken. (Ja, egentligen också på ett 4:e område.) På varje delområde lade tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen fram två alternativ, kommunens alternativ till lösningar och fastighetsägarnas. Kommunfullmäktige beslutade enligt förslagen från fastighetsägarna och Magnus Larsson.
I Sikhalls hamn innebär förslaget att området markerat med gul skraffering på kommunens fastighet, Sikhall 1:4, ska förvärvas av Magnus Larsson. Området ska i fortsättningen alltså tillhöra Larssons fastighet, Sikhall 1:6.
Det kan vara värt att notera att stenpiren hamnar på fastigheten Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet), medan parkeringen och sjösättningsrampen fortfarande blir kvar i kommunens ägo (Sikhall 1:4).
Det betyder att hyresavtalen för kommunens båtplatser längs stenpiren kommer att övertas av Magnus Larsson.
Förvaltningen skriver att det gula markerade området ska utgöras av:
“Centrumändamålsliknande verksamhet och hamnanläggning med tillhörande verksamheter.”
Jag är inte riktigt säker på vad “centrumändamålsliknande verksamhet” innebär just i Sikhall. Boverket definierar “Användningen Centrum” på följande sätt:
“kombinationer av olika verksamheter som handel, service, tillfällig vistelse, samlingslokaler, kontor och andra jämförliga verksamheter som behöver ligga centralt eller vara lätta att nå.”
Det är byggnadsnämnden och kommunfullmäktige, som i en detaljplan bestämmer hur ett område får användas och vad som t ex får byggas och inte, osv. Antagligen vill också Länsstyrelsen ha ett ord med i laget eftersom området omfattas av strandskydd. Det tycks därför som om formuleringen i den föreslagna överenskommelsen är något “förhastad”… Men naturligtvis hoppas Magnus Larsson att byggnadsnämnden ska göra hans “centrumändamålsliknande” vision möjlig genom att t ex “rita in” en restaurang eller café i detaljplanen,
Det lilla röda området på ca 95 kvm på kartan (längst upp till vänster) är en del av Sikhall 1:6 (Magnus Larssons fastighet). Den ska regleras och flyttas över till kommunens fastighet Sikhall 1:4. Regleringen är för att vägen in till parkeringen ska ligga i samma ägares hand, dvs kommunens.
Magnus Larsson föreslås få betala 195.000 kr i ersättning till kommunen för den fastighetsrättsliga lösningen i “hamnen”, dvs för den areal som överförs till fastigheten Sikhall 1:6. För det lilla röda området betalar kommunen 1.250 kr till Larsson.
Den 26 september 2022 beslutade styrelsen för Stiftelsen Sikhalls Magasin att överlåta nyttjanderättsavtalet för Sikhalls magasin till Magnus Larsson. Styrelsen beslutade enhälligt (se “Nyhet om Sikhalls magasin”):
“att överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”
Marken runt magasinet kvarstod dock i kommunens ägo. I förslaget till överenskommelse står det:
“Magasinsbyggnaden har utgjort en lös egendom såsom nyttjanderätten var formulerad, i och med fastighetsregleringen kommer marken vilken magasinet vilar på tillföras till ägaren av byggnaden. Magasinsbyggnaden efter regleringen utgöra fast egendom till Sikhall 1:6.”
Magasinet, liksom marken kring byggnaden, vattnet utanför och runt om, och även stenpiren, kommer att ingå i Sikhall 1:6.
I området vid badet, “Viken”, ska det också göras en del fastighetsrättsliga lösningar.
Delar av kommunens fastighet Hopperud 1:12 ska föras över till Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6:
“Blått markerade områden om totalt ca 12.000 kvm ska regleras till fastighetsägarens fastighet Sikhall 1:6. Området är och ska fortsätta utgöra natur/skogsmark.”
Kommunens förslag till överenskommelse stämmer inte överens med fastighetsägarnas vision – om det med natur/skogsmark menas att den misskötta sly- och skogsdungen ska behållas. Fastighetsägarna vill se en park i området. Och får de inte skapa en park, utan att området ska se ut som det gör nu – ja, vad ska de då med marken till?
Jag skrev tidigare i bloggen att ett förslag var “förhastat” därför att det är byggnadsnämnden/kommunfullmäktige som i en detaljplan bestämmer hur ett område får användas och vad som t ex får byggas och inte osv. Det gäller samma sak här. Det är byggnadsnämnden/fullmäktige som bestämmer hur detaljplanen ska se ut, inte samhällsbyggnadsförvaltningen. Av den orsaken kan jag inte se att en skrivning om vad området ska användas till hör hemma i den här överenskommelsen. Dessutom skulle det troligtvis innebära att Magnus Larsson enbart av denna orsak avvisar förslaget.
Jag är lite fundersam över “spetsen” i det blå området. Det är blått, men med en annan nyans. Området utgörs av strand och Svartebäcks utlopp i sjön. 
Det står att området ska övergå till Larsson, Sikhall 1:6, men i det förslag som låg på fullmäktiges bord vid beslutet ingick inte detta område i fastighetsregleringen, dvs kommunen skulle behålla detta strandområde. (Magnus Larsson kan genomföra sin vision med utökad strand och parkering på den mark han redan äger.)
Magnus Larsson ska betala 96.000 kr i ersättning till kommunen för marken i “Viken”. Vilket han sannolikt ser som bortkastade pengar om han inte får anlägga en park… Larsson får dock “tillbaka” 1.250 kr, som kommunen betalar för marken markerad med orange.
Området som är markerat med orange ska regleras från Magnus Larssons fastighet Sörbo S:1 till kommunens fastighet Hopperud 1:12. Området på ca 400 kvm utgör ut-/infart till parkeringen för badplatsen. Kommunen vill försäkra sig om att området ska fortsätta vara det, trots att det idag finns ett servitut…
Det område som markeras med ett kort rött streck på kartan ovan, 50 kvm, ska föras från Sikhall 1:6 till kommunens fastighet Sikhall 1:4. Området ska utgöra stig, som det står i förslaget, för gång- och 
cykeltrafikanter. Kommunen håller tydligen “dörrarna öppna” för en “GC-stig” längs hela Sikhallsviken.
En eventuell “GC-stig” ska ha följande sträckning längs väg 2149 (se röd linje):
Det betyder att:
“Del av Sikhall 1:6 och Gestads-Berg 1:87 ska regleras till kommunens fastighet Sikhall 1:4 enligt röd markering.”
Kommunen avser inte att ersätta Magnus Larsson, som också äger fastigheten Gestads-Berg 1:87, för marken till “GC-stigen”. Kommunen skriver i förslaget att marken belastas med ledningsrätt för kommunalt VA och att Larsson redan har ersatts i ledningsrättsförrättningen. Kommunen bedömer därför att:
“stigens tillkommande är av den vikt att den mark som överförs för det ändamål inte ska ersättas ekonomiskt.”
Det var samtliga fastighetsrättsliga lösningar som förslaget till överenskommelse innehåller. Och vad jag kan se så är de helt i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut den 17 maj – med ett undantag då vid “Viken”. Man får dock inte glömma att den mark som Magnus Larsson förvärvar av kommunen är delar av den mark som han köpte 2005 och som kommunen förköpte/exproprierade 2007.
Förslaget innehåller även flera andra paragrafer om t ex villkor och viten. Och här blir överenskommelsen något mer “komplicerad”.
Det tänkte jag återkomma till i en tredje och sista blogg.
Fortsättning följer i bloggen ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)”.
==
Bloggar i denna serie:
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)
År 2005 förvärvade Magnus Larsson stora delar av Sikhall. Det var en dröm som Larsson hade närt i många år och som nu gick i uppfyllelse. Han hade nämligen stora planer och visioner för Sikhallsviken. Han fick dock aldrig chansen att förverkliga dem…
År 2007 förköpte/exproprierade Vänersborgs kommun stora delar av Larssons fastighet och omöjliggjorde att drömmarna kunde infrias. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Det har inte hänt särskilt mycket i Sikhall under kommunens ägarskap. Många säger att det tvärtom på flera sätt har blivit sämre. Magnus Larsson och några fastighetsägare tröttnade på bristen på ”kommunala initiativ” och den allmänna stagnationen. De försökte hela tiden få igång en utveckling, men de motarbetades av kommunen. Fastighetsägarna fick emellertid byggnadsnämnden att 2015 besluta om att upprätta en detaljplan. De fick själva stå för den största delen av kostnaden… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”).
Detaljplanen drog ut på tiden, förhalades säger många. Fastighetsägarna hävdade från början att det krävdes fastighetsrättsliga lösningar innan detaljplanen kunde bli verklighet och visionerna för Sikhall 
kunde ta form. Kommunens förköp/expropriation av delar av fastigheterna i Sikhall låg nämligen som en blöt filt över området. Kommunen hade styckat av fastigheterna på ett sätt som omöjliggjorde utveckling. Tjänstepersonerna ville inte heller gå fastighetsägarna till mötes. De hänvisade till kommunens syfte med förköpet/expropriationen 2007. Detaljplanen är efter drygt 8 år fortfarande inte klar.
I år, 2023, blev ärendet Sikhall äntligen en politisk fråga. Sikhall behandlades i kommunstyrelsen den 3 maj. (Se “KS: Irriterat mellan S och M”.) Den 17 maj 2023 var ärendet uppe för ett inriktningsbeslut i kommunfullmäktige. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.) Ur protokollet från fullmäktiges sammanträde:
“Kommunfullmäktige beslutar att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken, utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse 2023-02-20, ska utgå från nedan beslutsalternativ 2 med följande beslutstillägg för hamnen;
Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”
Beslutsalternativ 2 var Magnus Larssons och fastighetsägarnas förslag. Det var det alternativ som den samlade oppositionen argumenterade och röstade för. Det kan väl också noteras att de styrande partierna vid tidpunkten för fullmäktiges behandling tycktes ha “gett upp”. De yrkade inte på förvaltningens förslag, alternativ 1. Men kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) yrkade däremot på följande tillägg till beslutet:
”Markförsäljning kan ske under förutsättning att detaljplanen ska vara antagen och ha vunnit laga kraft.”
Kommunen har arbetat med detaljplanen i över 8 år, så det var inget bra förslag. Vem vet, kanske skulle kommunens arbete med detaljplanen ta 8 år till… Fullmäktige avslog Augustssons tilläggsyrkande.
I och med kommunfullmäktiges beslut fick samhällsbyggnadsförvaltningen, som är den förvaltning som handhar och sköter fastighetsrättsliga frågor, veta vad som gäller. Det var inte några gamla beslut från 2005-2007 som skulle upprätthållas, utan beslutet den 17 maj 2023 som skulle verkställas….
Och sagt och gjort. Kommunen började arbeta med att verkställa fullmäktiges beslut. Den 18 augusti fick Magnus Larsson ett brev från kommunen:
“Under sommaren har förvaltningen arbetat med att ta fram avtalet för fastighetsreglering enligt kommunfullmäktiges beslut. Avtalet ska gå igenom några redaktionella ändringar samt kompletteras med uppgifter kring befintliga rättigheter i de områden som överförs. När dessa kompletteringar och ändringar är klara kommer utkastet skickas till dig Magnus för påsyn.”
Kommunen bokade samtidigt tid för ett besök hos Larsson på Sikhall. Kommunen skulle ta med sig en värderare som skulle värdera markerna på de olika inblandade fastigheterna.
Och besöket blev av den 22 augusti. En tjänsteperson från kommunen, värderaren, Magnus Larsson och en fastighetsägare till träffades och gick igenom fastigheterna.
I fredags fick Magnus Larsson ett förslag till:
“ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING i Sikhall”
I mailet bifogades förutom ett avtalsutkast på fastighetsregleringarna samt kartbilaga som hör till avtalet också en värdering samt de servitutsavtal som behöver upprättas.
Avtalsutkastet på fastighetsregleringarna är det viktigaste dokumentet. På kartan nedan ser man förslaget för fastighetsrättslig lösning i Sikhalls hamnområde.
Området markerat med gul skraffering är ett stort område (92.900 kvm), men består mestadels av vatten. Området är en del av kommunens fastighet, Sikhall 1:4. Förslaget innebär att det ska förvärvas av Magnus Larsson och i fortsättningen tillhöra hans fastighet, Sikhall 1:6.
Det här tänkte jag beskriva mer i detalj i nästa blogg. I denna blogg tänker jag kort redogöra för de två servitutsavtalen som tillhör förslaget till överenskommelse. Det ena är särskilt viktig skulle man kunna säga, eftersom det involverar ytterligare en fastighetsägare, nämligen Vänersborgs Segelsällskap (VSS). VSS äger fastigheten Sikhall 1:22. Kommunfullmäktige fattade också ett särskilt beslut om just ett servitut för Segelsällskapet:
“Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”
Vänersborgs kommun, ägare av Sikhall 1:4, ska skriva ett servitut med VSS, Sikhall 1:22. Servitutet innebär att Segelsällskapet ska få använda området med grön skraffering på kartan ovan för att bygga ut sin brygga. Området med blå skraffering ska vara öppet vatten.
Som man kan se på kartan ovan, från avtalsutkastet, är hela de skrafferade områdena tänkta att övergå i Magnus Larssons ägo, Sikhall 1:6. Jag är lite osäker på varför kommunen ska ingå servitutavtalet med VSS. Varför ska inte avtalet skrivas mellan Larsson och VSS? Å andra sidan gäller servitutet som kommunen skriver med VSS också när Larsson förvärvar denna del av kommunens fastighet. Servitut är knutna till fastigheter, inte personer.
En annan fråga är utformningen av den brygga som VSS ska få anlägga. (Fotot ovan visar den brygga VSS har idag på sin fastighet.) Det har framkommit tidigare, för ett antal år sedan, att en brygga riskerar att viken innanför kan slamma igen. Inne i viken finns det redan nu bryggor och båtplatser (se foto till vänster), och Magnus Larsson vill använda och utveckla detta område också. (Viken tillhör Sikhall 1:6.) Det är möjligt att det krävs speciella bryggor i det gröna området som inte riskerar att viken innanför slammar igen. (Ingen brygga ska få anläggas i det blå området.) Det här kanske måste utredas och avtalas innan fastighetsregleringen och servituten bestäms.
Det andra servitutet gäller det lila (violetta) skrafferade området på kartan. Detta servitut ska skrivas mellan Magnus Larsson (Sikhall 1:6) och Vänersborgs kommun (Sikhall 1:4). Det lila området ska kunna nyttjas av kommunen och dess invånare för tillgång till öppet vatten. Och det är inget att säga om, det finns en båtramp och en iläggningsplats på Sikhall 1:4 som allmänheten har tillgång till. Det är självklart att de ska kunna sjösätta en båt där och sedan åka ut på sjön. Jag förstår egentligen inte att det ens ska behövas ett servitut. Trodde att strandskydd och allemansrätt gällde…
Jag noterar att det inte ska skrivas något servitut på stenpiren i överenskommelsen. Nu tillhör stenpiren Vänersborgs kommun, dvs fastigheten Sikhall 1:4. Magnus Larsson, dvs Sikhall 1:6, har servitut, dvs fri åtkomst till piren. Efter fastighetsregleringen ska stenpiren övergå till Larsson och Sikhall 1:6. Men inget servitut? Visst torde väl stenpiren ingå i strandskyddet och allmänhetens fria tillgång, men det gäller väl det öppna vattnet också?
Fortsättning följer i bloggen ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)”.
==
Bloggar i denna serie:
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
BUN: Svar till förskollärare
I början av september fick barn- och utbildningsnämnden presidium, dvs ordförande Bo Carlsson (C), 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) och 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L), ett brev från en förskollärare i kommunen. Jag fick också brevet, men inga andra ledamöter i barn- och utbildningsnämnden (BUN). De fick det dock på nämndens senaste sammanträde den 18 september.
Förskolläraren beskrev arbetssituationen på sin förskola. Hon beskrev den stressfyllda arbetsdagen med alltför få pedagoger på alltför många barn under stora delar av dagen. Det var svårigheter att hinna med alla barn och ge dem det de hade rätt till. Det var en utmaning att arbeta enligt läroplanens mål och det var svårt att hinna med att dokumentera. Hon beskrev att måltidstillfällena inte var den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som personalen ville ge barnen.
Hon skrev:
“många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen”
Förskollärarens beskrivning var mycket levande och man kände desperationen. Jag publicerade brevet i sin helhet i bloggen “Brev från en förskollärare”.
Brevet togs upp tämligen kryptiskt av ordförande Bo Carlsson på nämndens sammanträde. Jag förstod faktiskt inte ens vad Carlsson pratade om. Efter en fråga, när Carlsson hade “föredragit ärendet”, fick jag reda på att det var det här brevet från en förskollärare som han hade pratat om. Då var det svårt att gå tillbaka och diskutera innehållet i brevet. Det var egentligen inte heller någon större mening eftersom knappast någon i nämnden hade läst det. Jag tar dock för givet att brevet från förskolläraren kommer att diskuteras på nästa sammanträde.
Ordförande Carlsson och de andra i presidiet hade författat ett svar på brevet till förskolläraren. Det skickades den 8 september. Jag publicerar svaret i sin helhet.
===
“Vi förstår av ditt brev att du upplever din arbetssituation ansträngande och att du värdesätter att ge barnen en undervisning av god kvalitet. Precis som du anser vi att personalen inom förskolan, likt all personal inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, gör det bästa man kan för Vänersborgs kommuns barn och elever. Det är vi tacksamma för.
Vi får i nämnden regelbundna föredragningar där verksamheterna beskriver sitt arbete och sina utmaningar. Vi tillsammans har uppdrag att skapa en så god verksamhet som möjligt för de medel som Kommunfullmäktige har givit oss. Under de senaste budgetdialogerna har barn- och utbildningsnämnden lyft vikten av resurstillskott för att kunna erbjuda ökad vistelsetid för barn i förskolan och för att möta barnens behov av särskilt stöd. Än så länge har inte de ekonomiska förutsättningarna funnits för detta.
Vi i nämnden arbetar hela tiden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för Vänersborgs barn och elever. Vi och övriga världen står inför några osäkra år där det kommer vara viktigt att prioritera rätt och använda resurserna på bästa sätt.
Presidiet för barn och utbildningsnämnden genom Bo Carlsson”
===
Det finns mycket att säga om både svar och förskollärarnas och, inte minst, barnens situation i kommunens förskolor. Många vårdnadshavare och all personal kan bidra med egna erfarenheter. Jag återkommer, men det är viktigt att förskollärarna och vårdnadshavarna får kännedom om brevet som kom till BUN och även
om svaret som lämnades av presidiet.
Det är bra att se att synpunkter från enskilda besvaras. Men utifrån presidiets besked borde det inte förvåna om röster höjs av alla som inte vill finna sig i att stanna vid en suck av uppgivenhet…
BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat
Det diskuterades en hel del på barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde om förväntade resultat, pengar och – åter pengar. (Se “BUN (18/9): Krav, resurser – balans?”.) Det var inga upplyftande samtal och diskussioner… Men BUN hade även andra ärenden på dagordningen.
Nämnden fick information om andelen legitimerade lärare på de olika skolorna. På låg- och mellanstadierna är andelen 94% för hela kommunen. Det är en hög siffra. Sex skolor har faktiskt bara legitimerade lärare anställda. Så här ser det ut på de olika LM-skolorna:
Det är svårast att rekrytera fritidspedagoger. Av denna yrkeskategori är “bara” 70% legitimerade. I riket är motsvarande siffra dock betydligt lägre, 45%.
Andelen legitimerade lärare är inte lika hög på högstadierna:
Totalt 80% av lärarna är legitimerade i kommunens 7-9-skolor.
Det är framför allt svårt att rekrytera legitimerade lärare i matte, slöjd och spanska. På någon skola fattas det legitimerade lärare i bland annat SO och Idrott och hälsa.
Frigghallen ute vid sportcentrum har, trots att den är relativt nybyggd, en alldeles egen, lång och tämligen komplicerad historia. Den historien ska jag dock inte återge, utan nöjer mig med att konstatera att BUN beslutade att:
“hemställa hos Kommunfullmäktige att budgetram om 853.000 kr för drift av Frigghallen, överförs från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden.”
Där försvann ytterligare nästan en miljon kronor från BUN:s kassa… Men det var ett bra och rättvist beslut.
Nämnden fick också information om läget på lokalsidan.
- Det är planerat att förskolan i Brålanda ska byggas ut och en modul tas bort. Det kräver en ändring i detaljplanen, men arbetet har stött på patrull. Det finns en biobränslepanna i området och pannan är “i vägen” och måste flyttas. Den kan inte bara tas bort eftersom den levererar värme till förskola, skola och äldreboende. Arbetet har stannat upp och utbyggnaden av förskolan dröjer…
- Equmeniakyrkan har bestämt att inte sälja fastigheten där en del av Frändefors förskola ligger, G-klaven. BUN får fortsätta att hyra den.
- Skördegatans förskola på Onsjö ska byggas ut. Samtidigt ska den “gamla” delen av förskolan underhållas, och det behövs verkligen. Verksamheten har fått flyttas vid flera tillfällen eftersom lokaler har behövt åtgärdas akut.
Nu tvekar samhällsbyggnads för att göra den nödvändiga totalrenoveringen… - Det måste till underhåll på Frände- och Dalboskolan. Den gamla pannan har gjort sitt och skolorna ska få bergvärme. Man börjar med idrottshallen. Det sägs för övrigt av vårdnadshavare att Dalboskolan börjar bli sliten och att t ex elevtoaletter skulle behöva få sig ett lyft…
- BUN hyr förskolan på Dalaborgsparken. Det pågår samtal med ägarna om underhåll. Förvaltningen tänker säga upp hyresavtalet och omförhandla det.
- Gestad SK vill sälja en fastighet till kommunen. Fastigheten ligger bredvid skolan och förskolan i Skerrud (Skerrud 1:40). BUN vill att kommunen köper fastigheten, men det är samhällsbyggnadsnämnden som bestämmer. Samhällsbyggnads har för övrigt åtgärdat en del på Skerrud, som t ex skolgård, staket, parkering mm.
- Det var tänkt att det skulle sättas upp ett bullerplank mot järnvägen vid den nya Holmängenskolan. Planket finns med i detaljplanen, men som jag förstod det var det stadsarkitekten som inte ansåg att det passade med ett plank där. En ny bullerutredning gjordes därför, och den kom fram till att det inte behövdes något bullerplank… Så nu ska detaljplanen ändras.
BUN beslutade att översända ett yttrande angående förslag till revidering av Miljöprogram 2030.
Det blev ingen större diskussion kring motionen “Hantering av kommunal skolbyggnad där undervisning upphör på grund av politiska beslut”. Motionären Tor Wendel (M) hade nämligen varit tvungen att lämna mötet. BUN beslutade att rekommendera kommunstyrelsen att inte bifalla den. Henrik Josten (M) protesterade och yrkade bifall på i varje fall den ena att-satsen. Det hjälpte föga…
Inte heller medborgarförslaget om att inrätta en familjecentral i Vänersborg på Timjanhuset föll nämnden på läpparna. Det finns ingen lämplig utemiljö för mindre barn vid gågatan och dessutom har inte BUN råd att inrätta en familjecentral till. Det finns som bekant en familjecentral på Sirius ute på Torpaområdet som är bra placerad och fungerar väl. (Fast jag kan inte låta bli att nu se ännu fler kommunala användningsområden för Norra skolan…)
BUN är nöjd med sina tre privata utförare:
“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”
Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) utsågs att representera BUN i “Rådet för hälsa och social hållbarhet”.
Förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar alltid nämnden om vad som har hänt sedan sist och annat som är aktuellt. Så också denna måndag.
Förvaltningschef Bråberg är också skolchef. Det är numera ett krav från Skolverket att det ska finnas en skolchef i varje kommun. Det regleras i Skollagen (2 kap 8 a §).
Det betyder att förvaltningschefen under 2 år ska gå en skolchefsutbildning. Bråberg får försöka hinna med utbildningen mellan alla möten och uppgifter som förvaltningschef, och skolchef.
Förvaltningschefen informerade bland annat om att Skolinspektionen ska göra planerade tillsyner på Norra skolan F-3 och Onsjöskolan F-3. BUN har ett nytt avtal med Västtrafik och det har varit en del “inkörningsproblem”. Bussar har missat flera turer och även turer mellan skolor under skoldagen.
Sofia Bråberg informerade om den så kallade “Akutskolan”. Skolan har blivit omtalad efter TTELA:s artikel för snart en månad sedan. (Se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”.)
Många personer har reagerat på begreppet “akutskola”. Förvaltningschefen betonade att begreppet akutskola kommer från staten. Det bidrag BUN sökte, och fick (1,3 milj kr), hette “Statsbidrag för akutskolor 2023”. (Se Skolverkets hemsida.) Det är alltså staten som står för namnet. Namnet finns för övrigt inte i Skollagen, utan motsvaras av “annan plats” i Skollagen 5 kap. 13 §:
“…får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation…”
Skolverket definierar:
“En akutskola är en organisatorisk lösning som är knuten till en skolenhet för att elever tillfälligt ska få utbildning utanför den egna skolenheten.”
Placeringen på “akutskolan” är en tillfällig åtgärd och får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. På skolan kommer elever med komplexa behov att få stöd. Arbetsmiljön för eleverna är bra och personaltätheten hög. I skolans lokaler på Vänerparken bedrivs också viss annan undervisning. Skolan kommer för övrigt inte att kallas “akutskola” i kommunen.
Förvaltningens utvecklingsledare presenterade också andelen elever med minst behörighet till yrkesprogram uppdelad på de kommunala 8-9-skolorna.
Siffrorna förvånar kanske en och annan…
Ordförande Bo Carlsson (C) informerade slutligen om den diskussion som pågår mellan BUN och samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det är presidierna som diskuterar och har gjort så en längre tid. De kommer inte överens.
“Vi vill veta vad vi betalar för.”
Sa Carlsson. Förvaltningschefen konstaterade att BUN fortfarande inte har fått något kostnadsförslag från Kostenheten inför nästa år.
Ordförande Carlsson avslutade sin information om att kommentera ett brev från en förskollärare. (Se “Brev från en förskolelärare”.) Jag återkommer med en egen blogg kring denna information.
Den 16 oktober ses barn- och utbildningsnämnden nästa gång.
BUN (18/9): Krav, resurser – balans?
Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.
Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.
Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.
Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.
Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.
Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.
Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.
Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…
Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…
Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…
Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.
Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…
Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.
De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.
Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.
Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)
Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:
“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”
Det var beskedet i måndags.
Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering
och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.
Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.
Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.
KF 2 (13/9): Motioner, avsägelser och andra beslut
Det tog kommunfullmäktige (KF) tid att behandla alla medborgarförslag. (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, bro och broddar”.) Sedan skulle KF avgöra ödet för ett antal motioner. Det gick fortare, det var väl bara en som ledde till en ordentlig debatt.
Mathias Olsson (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion om en temalekplats anpassad för alla. Olsson sa att han hade underskattat risken med tunga rullstolsgungor. Han menade att man:
“måste prioritera säkerheten och minska på valfriheten”
Vänsterpartisterna Lutz Rininsland och Stefan Kärvling hade också en motion som skulle behandlas, nämligen motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Rininsland inledde debatten med att yrka bifall till motionen med hänvisning till förvaltningens slutsats och förslag. Han gick igenom motionen och förklarade noggrant och tydligt vad som var avsikten med den. Benny Augustsson (S) gick i svaromål och menade att sociala investeringar var en grundtanke, en högprioriterad verksamhet för honom och socialdemokraterna. Mats Andersson (C) ville inte förstå, utan påpekade att det var en krånglig att-sats i motionen och att vi motionärer lät påskina att det nuvarande styret inte har några sociala ansatser.
Det är inte utan att man blir lite trött på Andersson. Vi hade haft samma diskussion i kommunstyrelsen och där och då hade jag förklarat att att-satsen var olyckligt formulerad, men att det bland annat berodde på att motionen skrevs under förra mandatperioden. Det hade Rininsland dessutom redan påpekat i sitt anförande.
Hur Mats Andersson fick till det att Vänsterpartiet inte ansåg att styret har några sociala ansatser förstod jag inte heller. Till Andersson, och Benny Augustsson, sa jag att Vänsterpartiet alltid hade stött de sociala investeringar som de styrande partierna hade föreslagit, och att tanken på sociala investeringsfonder var en utveckling av sociala investeringar.
Både Rininsland och jag betonade att vi önskade se en utredning, något som kommunstyrelseförvaltningen klart och tydligt hade föreslagit. Omkring hälften av Sveriges regioner och kommuner har infört sociala investeringsfonder och då kunde det väl vara läge att utreda om det var något också för Vänersborgs kommun.
Det var det inte. Det var bättre att använda överskott, alltså t ex det överskott som kommunen hade på sammanlagt över en halv miljard(!) kronor 2020-2022, till att betala tillbaka lån på investeringar i framför allt byggnader – 
nya byggnader och ombyggnader/renoveringar. Det skapade utrymme till sociala investeringar sa Augustsson. Jag menade att det kanske var bättre att prioritera människor före byggnader…
De styrande partierna har nu ett ypperligt läge att visa att det ligger något i vad Benny Augustsson (S) säger. Det kan de göra genom att t ex skjuta till mer pengar till alla barn och elever. Det måste ju ha blivit många miljoner “frigjorda” nu efter att kommunen använt hundratals överskottsmiljoner till att betala tillbaka lån och för att slippa låna till ”traditionella” investeringar… (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
För övrigt hänvisar jag till bloggen “KF (13/9): Sociala investeringsfonder” för mer fakta och argument om sociala investeringsfonder.
Anders Strand (SD) yrkade, till skillnad från partikamraten Mathias Olsson, bifall till sin egen motion. Det hjälpte inte, fullmäktige avslog den ändå. Däremot kan man hålla med om att stationsområdet i Vargön är oerhört misskött och att fastighetsägaren Trafikverket borde göra något åt området. (Kanske en rastgård för hundar.)
Moderaternas båda motioner om Frändefors fick kommunfullmäktige på bättre humör. Den första om den fördjupade översiktsplanen förklarade KF besvarad och den andra om att anlägga en motionsrunda blev bifallen.
Från och med nästa sammanträde med kommunfullmäktige har alla som skriver ett medborgarförslag möjlighet att under högst 2 minuter presentera sina förslag.
Ärende 18, “Uppdrag – Omfångsrika ärenden inför beslut”, är ursprungligen ett ärende som är resultatet av tre “demokratimotioner” från Lutz Rininslands (V) tangentbord. Rininsland var nöjd med hur motionerna hade behandlats och ansåg att kommunfullmäktige kunde förklara uppdraget slutfört. I underlaget framkom dessutom att vi kan förvänta oss några ytterligare förbättringar framöver.
Alla politiker får uppdaterade, reviderade, ”Förhållnings- och etiska regler” att förhålla sig till i fortsättningen. Kommunfullmäktige biföll enhälligt reglerna. Det gjordes trots att Lutz Rininsland (V) menade att allt kan ha en gräns. Han tänkte på politikernas förtroende för tjänstepersonerna på förvaltningarna. Det står nämligen i de etiska riktlinjerna att politikerna:
”visar respekt för föredragande och deras sakkunskap”
Rininsland menade att han ibland upplever att förvaltningarna skriver utan att se helheten, det är bara den ena sidan av en sak som beskrivs. Och så citerade han de etiska reglernas definition av “Undanhållande av information”:
“Att ha tillgång till kunskap och information ger förståelse, makt och delaktighet. Undanhållande av information får dig att känna dig utanför.”
Jag håller med Rininsland och det har sannolikt framgått av mina bloggar vid upprepade tillfällen. Kommunens olika förvaltningar har gjort många utredningar under årens lopp där slutsatsen tycks ha bestämts först och sedan har resten av utredningen gått ut på att leda slutsatsen i bevis. Det som har talat mot slutsatsen har utelämnats… (Se t ex “Betraktelse över avslagen motion”.)
I Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, står det i 1 kap 9 §, att:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. Tjänstepersoner måste alltså vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket. Politiker omfattas för övrigt inte av objektivitetsprincipen. (Se ”Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)
I skolkretsar brukade vi alltid säga att respekt får man inte, den förtjänar man.
Det var något förvånande att kommunfullmäktige ansåg att definitionen av en tomt i “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun” var ok:
“Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Jag undrar hur många utanför möteslokal Bojorten som håller med.
Kommunfullmäktige antog även en “Strategi för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”. Ida Hildingssons (V) tilläggsyrkande om att även utarbeta en lättläst version av strategin bifölls av kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige antog 24 av 30 klimatlöften. Gunilla Cederbom (V) ansåg att det är viktigt att kommunen även försöker flytta fram positionerna på de områden där det inte anses som att löftena går att uppfylla. Cederbom menade bland annat att kommunen borde jobba på att förändra och samla inköpsorganisationen. Hon menade också att kommunen skulle kunna bli bättre på att återanvända arbetskläder.
Vänsterpartiet var som synes aktivt i stort sett i samtliga ärenden. Partiets fyra ledamöter var uppe i talarstolen vid ett flertal tillfällen.
Det var en del val och avsägelser. James Bucci och Gunnel Boman blev valda till Vänsterpartiets nämndemän i tingsrätten. Rasmus Gråberg (V) blev ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden och Daniel Peltola (L) valdes till ersättare i Halle- och Hunneberg AB.
Erik Vessby (SD) ska efterträda Lisbet Henriksson (SD) som ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Josefin Wesley (SD) var tänkt att ta Henrikssons plats som förste ersättare i kommunfullmäktige. Wesley avsade sig emellertid också sin plats. Det betyder att Sverigedemokraterna, kommunens näst största parti, inte längre har en enda ersättare kvar i kommunfullmäktige. En avsägelse till i SD och det blir en tom plats i kommunens högsta beslutande församling.
Det står inte riktigt rätt till bland Vänersborgs Sverigedemokrater. Visst kan det vara oenigheter och motsättningar i partier och organisationer, men SD tar nog ändå priset. Huruvida Lisbet Henriksson har rätt eller inte vet jag inte, men hon skrev i sin avsägelse:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga.”
Ingen rök utan eld tänker jag…
Det kom slutligen in nya medborgarförslag till fullmäktige – en om temalekplats vid Mariero eller Lyckhem och två förslag om att anlägga en hundrastgård i Vargön. Moderaterna, som röstade nej till skyddsräcke på Dalbobron, lämnade in en motion om systematiskt arbete för suicidprevention.
Klockan 22.20 slog kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet och förklarade sammanträdet avslutat. Trötta ledamöter reste sig från stolarna, rafsade ihop iPads och datorer och vandrade sakta iväg hemåt i ett höstmörkt Vänersborg…
===
PS. Det går att se hela fullmäktigedebatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Jag har i flera bloggar behandlat ärendena som avhandlades: ”Sommaren är slut – KS på onsdag”, ”KS på onsdag alltså”, ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””, ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”Kommunfullmäktige 13/9”.
KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar
Förra onsdagen drog det politiska beslutsfattandet igång på allvar. 43 beslut fattades av kommunfullmäktige på en enda kväll. Det var svettigt och det tog tid, först kl 22.20 fick de 51 ledamöterna och ett antal ersättare och tjänstepersoner gå hem.
Det var många beslut, men var det bra beslut? Ja, kommuninvånarna kan vara relativt lugna. De flesta besluten var som alltid korrekta och bra och fattades av ett enhälligt fullmäktige. Men några av de viktigare besluten blev inte alls särskilt bra. Det tycker i varje fall jag som vänsterpartist. Vi får se vad ni läsare anser. Ni kan ju i varje fall säga vad ni tycker. I kommunfullmäktige tycks det inte vara riktigt så alla gånger…
Jag ska i denna blogg redogöra för ett antal ärenden som lockade upp flera ledamöter från olika partier upp i talarstolen.
Ärende 3 handlade om att införa ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) i Vänersborg. Det var föreslaget av en av kommunens invånare i ett medborgarförslag. Henrik Harlitz (M) begärde snabbt ordet och agiterade för att LOV skulle införas. Han räknade upp en rad argument som:
“Alla ska kunna leva ett aktivt liv utifrån sina egna förutsättningar. … Äldre ska känna trygghet… LOV innebär att omsorgstagaren ska få välja vem som ska utföra omsorgen.”
Innan Harlitz återkom med ytterligare ett inlägg så hann socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) med att begära ordet.
“Du lät som en broschyr.”
Sa Nyberg till Harlitz. Dan Nyberg vet inte hur rätt han hade. Jag tror dock att även han, precis som de flesta av oss andra, blev överraskad när han fick reda på Harlitz väl planerade “kupp”.
Harlitz upplyste nämligen församlingen, i ett tredje inlägg, om att han i sitt första inlägg läste innantill ur Kristdemokraternas förslag till MRP, dvs budgeten, 2023 för Vänersborg. I det andra inlägget gjorde han likadant men ur någon av Centerpartiets texter på partiets valstämma häromsistens. Både KD och C är ju för LOV, över hela landet – utom tydligen i Vänersborg… I Vänersborg går de medvetet emot partilinjen.
Harlitz, som nog var ganska nöjd med sin “kupp”, eller snarare “taktiska manöver”, frågade kommunens kristdemokrater och centerpartister var de egentligen står i frågan.
Det är ingen hemlighet, sa Mats Andersson i Centerpartiet, att man får göra överenskommelser, kompromisser, när man vill ingå i en styrande konstellation.
Jag tycker att det är intressant. Centerpartiet kompromissar alltså bort viktiga hjärtefrågor i utbyte mot att få vara med i styret och få arvoderade tjänster. Vad drar Centerpartiets väljare för slutsatser av det? För att inte tala om Kristdemokraterna… Ingen från KD gick ens upp i talarstolen och försökte förklara…
Alla insåg att det var Vänsterpartiet som skulle avgöra frågan om att införa lagen om valfrihet (LOV) i Vänersborg eller inte. Och alla insåg också hur Vänsterpartiet skulle rösta. Ida Hildingsson (V) och Kärvling (V) hade redogjort för Vänsterpartiets uppfattning, en inställning som också hade framförts från talarstolen av Dan Nyberg (S). (Ja, Nyberg redogjorde för sin inställning, inte Vänsterpartiets – men de sammanföll…)
Vänsterpartiet är emot vinster i välfärden. Skattebetalarnas pengar ska användas till omsorg, inte till vinster för stora multinationella riskkapitalistföretag.
Voteringen slutade med 27 röster mot att införa LOV. Det betydde avslag på medborgarförslaget. M+SD+MBP+L ville med sina 24 röster införa LOV. Det räckte inte.
Jag tycker att ärendet visar hur politiker och partier dagtingar med både sina samveten och partiprogram för att nå andra fördelar… (Tillägg 21/9: Du kan läsa mer om debatten i TTEA – se ”Nej till LOV – privata företag släpps inte in i Vänersborg”.)
Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget om att införa anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen. Det hjälpte inte att Ida Hildingsson (V) engagerat argumenterade för medborgarförslaget. Hildingssons anförande är publicerat på Vänsterpartiets hemsida – se “Fullmäktiges möte igår på kvällen”.
Medborgarförslaget om förändrade menyer i skolmatsalarna hade lite bättre tur.
Medborgarförslaget satte fingret på en mycket viktig fråga. Det lyfte vikten av att fler elever äter skollunch och får i sig riktig mat för att klara av skoldagarna. Det är ju faktiskt så att drygt en fjärdedel av skoleleverna äter skollunch högst två dagar i veckan, och flera av dem inte alls. Det är därför viktigt att servera det som eleverna äter, inte det som de “borde äta”. Fisk brukar inte vara så populärt i skolmatsalarna. Ja, men servera inte det då. Eller servera ett alternativ, som t ex makaroner och köttbullar. Som två skolor i Bollnäs gör varenda dag.
Ett enigt kommunfullmäktige ansåg att nyckeln till att få fler elever att äta skolmaten var att låta dem tillsammans med bespisningspersonal “vara mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter”. Precis som beslutsförslaget var formulerat.
Det blev en längre debatt kring medborgarförslaget om skyddsräcke på Dalbobron. (Det var många medborgarförslag som behandlades.)
Vänsterpartiet och Medborgarpartiet argumenterade engagerat och intensivt för att kommunen ska göra grundligare utredningar i syfte att vidta nödvändiga skyddsåtgärder mot suicidförsök på Dalbobron.
Argumenten mot kommuninvånarens förslag på skyddsräcke var att bron inte skulle klara de högre påfrestningarna och att det skulle bli alltför dyrt. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet vände sig mot detta. De menade att frågan fortfarande inte var tillräckligt utredd. Det pågick t ex en diskussion i 
Stockholm om att göra Tranebergsbron säkrare. Där tittade de t ex på ett nytt schweiziskt skyddsnät. Det borde Vänersborgs kommun ta reda på mer om. Detta skyddsnät kunde vara svaret på kommunens ”dilemma”.
Göran Svensson (MBP) ifrågasatte alltså den utredning som hade gjorts. Han hade varit i kontakt med Trafikverket och drog därför slutsatsen att utredningen i Vänersborg inte var fullständig.
“Vi pratar liv nu, inte ideologi.”
Sa Göran Svensson (MBP), som har jobbat många år på NÄRF och har som brandman egna erfarenheter om vad som kan hända vid Dalbobron.
Benny Augustsson (S) hade en annan uppfattning:
“Undersökningarna säger att det inte går.”
Jag tror inte att det var rätt slutsats. Visst går det att göra Dalbobron säkrare, det är en fråga om kostnad…
Det blev votering. Det var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade bifall till medborgarförslaget och skyddsräcket. Det betydde 7 röster. Resten av fullmäktige röstade avslag på medborgarförslaget med 44 röster.
Ytterligare ett medborgarförslag avgjordes. Det handlade om att Vänersborgs kommun ska köpa in broddar till pensionärer i syfte att förebygga halkskador vintertid. Och det var återigen Vänsterpartiet som stod i centrum, även denna gång med Medborgarpartiets stöd. Gunilla Cederbom var än en gång snabbare på knappen (för att begära ordet) än vad Göran Svensson var…
Gunilla Cederbom (V) ansåg att det var ett bra medborgarförslag. Broddar har bra effekt i det fallpreventiva arbetet. Cederbom menade att kommunen borde kunna dela ut fria broddar till de äldre som har behov.
Benny Augustsson (S) undrade när egenansvaret slutade. Nästa gång kommer det kanske ett förslag om att kommunen ska dela ut fria cykelhjälmar, sa Augustsson. Som kommunstyrelsens ordförande ser han ofta till kostnaderna i första hand.
Det blev avslag på medborgarförslaget. Varken Vänsterpartiet eller Medborgarpartiet ansåg att det var någon idé att begära votering.
Klockan hade då passerat 20.00 och det var 37 ärenden kvar…
===
Du kan läsa om fullmäktiges övriga ärenden i bloggen ”KF 2 (13/9): Motioner, avsägelser och andra beslut”.
===
PS. Det går att se hela fullmäktigedebatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Jag har i flera bloggar behandlat ärendena som avhandlades: ”Sommaren är slut – KS på onsdag”, ”KS på onsdag alltså”, ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””, ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”Kommunfullmäktige 13/9”.
Länsstyrelsens beslut om Sikhall
Magnus Larsson håller på att renovera Sikhalls magasin. Det är antagligen inte många som har missat det, i varje fall inte om man bor i dalslandsdelen av kommunen. I Sikhall är det flera som följer utvecklingen och som är mycket spända på slutresultatet. 
De ser ett Sikhall som är på väg att blomma upp, precis som i fornstora dagar.
Larsson har redan gjort underverk med renoveringen invändigt, men han håller också på utvändigt. Det är i första hand tak och fönster det gäller. Taket mot sjön i öster är klart, men för att kunna åtgärda taket mot landsidan så behöver Magnus Larsson en liten kort och smal serviceväg på drygt 10 meter.
Magnus Larsson ansökte om strandskyddsdispens för att kunna anlägga servicevägen. Byggnadsförvaltningen ville först, av någon outgrundlig anledning, avslå Larssons ansökan om strandskyddsdispens (se “Ingen dispens för Magnus Larsson?”), men så åkte förvaltningschef Sandin upp till Sikhall på ett platsbesök.
Förvaltningschefen kom till en annan, och mycket insiktsfullare, uppfattning än sin förvaltning… (Se “Sikhall: Förvaltningen kovänder”.) Han ändrade förvaltningens beslutsförslag och föreslog istället byggnadsnämnden att bevilja strandskyddsdispens till Magnus Larsson. Och det var både överraskande och – ja, helt enkelt, “alldeles alldeles underbart”.
Byggnadsnämndens motivering till beslutet att ge Magnus Larsson strandskyddsdispens hade följande lydelse:
“Dispensen för serviceväg bedöms inte motverka strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och livsvillkor för djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt.
Särskilt skäl till grund för dispensen är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Anläggning måste, för sin funktion, ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området.
Underhåll av magasinet, som är ett byggnadsminne, och har höga kulturhistoriska värden, bedöms som ett angeläget intresse och väger upp för den negativa påverkan som åtgärden kan ha för djur och växtlivet. Åtgärden bedöms även öka tillgängligheten i området.
Fri passage längs stranden kan säkerställas.”
Kommunens beslut om strandskyddsdispens sändes, som vanligt och enligt lagen, till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen skulle undersöka om beslutet skulle överprövas.
Den 31 augusti kom beslutet. Det var lite spännande, vi vet ju hur det gick för Bengt Davidsson på Juta när Länsstyrelsen fick tag i byggnadsnämndens strandskyddsdispens… (Se ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.)
Men, med stora bokstäver skriver Länsstyrelsen direkt i rubriken:
“Länsstyrelsens godkänner kommunalt beslut om strandskyddsdispens”
Wow!
Länsstyrelsen ansåg inte att det fanns någon grund för att pröva kommunens beslut. Det torde innebära att Länsstyrelsen faktiskt har ”prövat” ärendet och landat i ett godkännande. Hur som helst, byggnadsnämndens beslut gäller alltså. Magnus Larsson har fått strandskyddsdispens för servicevägen!
Det är ganska fantastiskt. Magnus Larsson kan nu fortsätta renoveringen av magasinet. Vi får se vad han hinner göra innan höststormarna och kylan kommer till Sikhall.
Men det är klart, mitt i glädjen så börjar man undra… Varför? Varför skrev Miljö- och hälsoskyddsnämnden, på delegation visserligen, att Magnus Larssons ansökan om strandskyddsdispens inte skulle beviljas? En sträng Länsstyrelse tycker att strandskyddsdispensen är ok, men inte Miljö och hälsoskyddsnämnden i Vänersborgs kommun…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev den 8 juli:
“Strandzoner i anslutning till grunda bottnar har generellt ett högt värde för växt- och djurlivet som uppväxtområden för fisk och som biotoper för fåglar och vattenlevande organismer.
Servicevägens utformning med utfyllnad över hällar och en släntfot ända ner till vattnet bedöms påverka växt- och djurlivet negativt.”
Jag vet inte om Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade varit på plats i Sikhall. Det pratas ju om ett “generellt högt värde”, inte om värdet just där den korta och smala servicevägen ska anläggas. Min känsla är att bedömningen, ja det var en bedömning, kanske inte var helt välgrundad, trots att strandskyddsdispensen kunde avgöra framtiden för kulturminnet Sikhalls Magasin. Det är kanske så att invånarna i Vänersborgs kommun har rätt att förvänta sig mer välgrundade beslut i fortsättningen…
Länsstyrelsen avslutar sitt beslut:
“Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.”
För några dagar sedan fick ett antal fastighetsägare i Gardesanna ett glädjebesked. (se “VA Gardesanna: Kohagen vann!”.) Nu kan människor på andra sidan sjön också skrika ut sin glädje. Skriker de tillräckligt högt kanske det finns personer i kommunhuset som hör dem…
BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?
Ibland är det tufft att vara bloggare. Man hinner inte rapportera om vad som hände på det just avslutade sammanträdet förrän det är dags att förbereda sig för nästa. Jag får därför återkomma till sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags lite senare, först måste jag läsa underlagen till barn- och utbildningsnämndens (BUN) möte imorgon måndag. Och skriva några rader…
Det är många ärenden på barn- och utbildningsnämndens dagordning, 16 punkter, och ett underlag på 147 sidor. Så här ser ärendelistan (dagordningen) ut:
Det är framför allt två ärenden som tilldrar sig mitt intresse. Det handlar om pengar…
Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags att börja nämndens arbete och vad passar då bättre än en delårsrapport.
Delårsrapporten startar i vanlig ordning med en målavstämning. Det handlar om BUN:s förväntade resultat som ska bidra till fullmäktiges inriktningsmål.
Bedömningen är att de flesta mål kommer att uppnås. Det finns alltså gröna ploppar på följande förväntade resultat:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
- “Hållbart medarbetarengagemang ökar”
- “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”
Sjukfrånvaron kommer med all sannolikhet att minska jämfört med förra året, därför en grön plopp. Minskningen beror huvudsakligen på att förra året började med en pandemivåg. Smittspridningen och frånvaron var exceptionellt hög. Sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningens del låg på 10,1%. Det finns ingen sådan ”topp” i år, men sjukfrånvaron är emellertid fortfarande hög, alltför hög.
Det diskuteras och analyseras och det arbetas intensivt med förebyggande och främjande insatser för att få ner sjukfrånvaron. Och det är ett mycket viktigt arbete, sjukfrånvaron kan vara en stor prövning för de drabbade individerna, ett avbräck för barnen och eleverna och en stor kostnad för kommunen. Men jag tror att så länge som personaltätheten är för låg i förskolor och skolor och det finns för få speciallärare, 
elevassistenter, elevvårdspersonal och övriga vuxna i skolan så kommer sjukfrånvaron att ligga på en hög nivå. Skolpersonalens arbetsmiljö är betungande – målen, förväntningarna och kraven är alltför höga i förhållande till resurserna.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Det blev en röd plopp. Andelen elever med behörighet var 82,5% vårterminen 2023 i de kommunala grundskolorna. Vårterminen 2022 var andelen 83,5%. Det är i och för sig ingen stor nedgång och det kan vara en tillfällighet. Men att nästan var 5:e elev inte är behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet är en alltför hög siffra. Kommunen borde ta krafttag för att höja studieresultaten. Men det är som vanligt mycket prat och lite verkstad. Det är antagligen viktigare att det inte läcker in vatten i arenan…
Barn- och utbildningsnämnden har egna kompletterande förväntade resultat. Där är ett förväntat resultat att “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det får en grön plopp:
“Vårterminen 2023 var det 67,2% av eleverna i årskurs 9 som nådde lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande siffra vårterminen 2022 var 65,4%”
Det är bra att fler elever får godkända betyg i alla ämnen, men en tredjedel av alla elever som går ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det innebär förmodligen att många elever kommer att få svårigheter med gymnasiestudierna…
Delårsrapporten innehåller en hel del om ekonomi. Det är ett viktigt avsnitt.
BUN uppvisar ett underskott fram till och med augusti på 1,8 milj kr. Det beror på skriver förvaltningen:
“…ökade kostnader för fler barn inom förskolan och fler elever i den anpassade grundskolan (=grundsärskolan; min anm), ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd samt skolskjutsar.”
Ändå är det något färre elever i grundskolan och i fritidshemmen än budgeterat. Förvaltningen möter underskotten med:
“… att verkställa de åtgärder som beslutades… använder den ramökning om 8 mnkr som tilldelats för kommande lokalkostnad för Holmängenskolan.”
Det innebär att en hel del besparingar på personal har genomförts inför höstterminen. Det rör sig om resurspersoner med visstidsanställning och inte om tillsvidareanställda, dvs legitimerade pedagoger. Men färre vuxna i skolan betyder fler elever per vuxen, mer arbete, sämre arbetsmiljö, mer stress, mer sjukfrånvaro – och sämre resultat för eleverna…
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att besparingarna ska ge önskade resultat:
“Prognos för budgetåret 2023 visar ett nollresultat.”
Det är mycket viktigt att förstå att BUN har (en viss) möjlighet att hålla budget tack vare att nämnden har fått 8 milj kr för hyra av Holmängenskolan, och det fastän skolan inte hyrs än. Den är ju fortfarande inte färdigbyggd. BUN får använda dessa hyrespengar till annat. När Holmängenskolan tas i bruk höstterminen nästa år ska hyran börja betalas…
Det är osäkert hur BUN ska hantera de ökade kostnader som IT-kontoret har aviserat för säkerhetsåtgärder. Och också:
“flera nya och utökade statliga uppdrag [som] tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Det innebär svårigheter för barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra de statliga uppdragen utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”
Det låter som om fler personalminskningar kan vara på gång.
Det ska påpekas att BUN har de pengar som kommunfullmäktige har gett nämnden. Det är fullmäktiges beslut som innebär att nämnden inte kan möta elevernas behov av pedagoger och annan personal. Det är den otillräckliga budgetramen som tvingar BUN till nerdragningar.
Det ser ännu sämre ut för nästa år, 2024. Det kommer nämnden att få information om, och diskutera, på ärende 3, ”Information om budget 2024 – Verkställande av åtgärder”.
Kommunfullmäktige gjorde inga tillägg till BUN:s budgetramar och på grund av utökade kostnader fattas det 13,1 milj kr nästa år på grund av:
- “Nya och förändrade statliga uppdrag; Extra studietid och utökad lovskola samt uppsökande verksamhet och ett särskilt erbjudande om plats i förskola.
ÖKAD KOSTNAD = 6,9 mnkr” - “Fler elever i grundsärskola (anpassad grundskola)
ÖKAD KOSTNAD = 4,5 mnkr” - “Hyra för fastigheten Oxeln 7 (Norra skolan), hösten 2024
KVARSTÅENDE KOSTNAD = 1,7 mnkr”
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden, dvs de styrande partierna (oppositionen deltog inte i beslutet), tog den 17 april beslutet göra följande drastiska besparingar nästa år för att spara 13,1 milj kr:
- “Avveckla Lanternan 3,4 mnkr” (Lanternan är kommunens förskola på obekväm arbetstid: min anm.)
- “Säga upp avtalet för Lärande-Utveckling-Lärande (KUL) 1,8 mnkr”
- “Lägre personaltäthet 7,9 mnkr”
Barn- och utbildningsförvaltningen hade föreslagit att Rösebo skola skulle stängas som ett led i besparingarna. Det ville inte de styrande partierna (S+C+KD+MP) i BUN, utan drog istället ner personaltätheten ytterligare med motsvarande summa. Däremot tycker de styrande att Norra skolan ska läggas ner…
Det här beslutet om besparingar gäller än och det närmar sig verkställande. Förvaltningen tänker sig emellertid att först ha en:
“dialog med kommunstyrelsen om huruvida avveckling av Lanternan är av principiell karaktär och behöver beslutas av kommunfullmäktige.”
Och också att ha en dialog med:
“kommunstyrelsens arbetsutskott vid nya överläggningar 2023-09-20 om hur barn- och utbildningsnämnden går vidare med verkställighet av beslutade åtgärder inför 2024 och med vilka nämnder det krävs ett samråd.”
I budgetdebatten i juni, när budgeten för 2024 beslutades, sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. Det har inte varit några avstämningar i augusti, men det är kanske på gång.
Benny Augustsson och de styrande partierna öppnade i budgetförslaget för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Än är alltså inte sista ordet sagt.
Vi får hoppas att kommunledningen ökar på budgetanslagen till BUN. Det kan annars finnas risk för att Skolinspektionen kommer till Vänersborg:
”Leder det till brister i verksamheten kommer vi att behöva ingripa.”
Sa enhetschef Anna Bergqvist på Skolinspektionen till Svt i veckan. (Se ”Skolinspektionen: Finns risker med besparingar i grundskolan”.) Det får inte sparas för mycket på skolorna i Sverige, och hon fortsatte:
”Det kan handla om uppsagda lärare, att delar av elevhälsan saknas eller att resurspersoner saknas.”
Det är ytterligare ärenden för BUN att behandla och dessutom har jag några frågor till förvaltningen, t ex om ”akutskolan” på Vänerparken (se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”) och förvaltningens reaktion på de nya rönen om det numera vanliga sättet att bedriva kompetensutveckling (se Vi Lärare “Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt”). Det kan också bli någon fråga om arbetsförhållandena på förskolan. (Se ”Brev från en förskolelärare”.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer