Arkiv
"Vi vill till Trollhättan!"
Kommunfullmäktige sammanträder på onsdag. Ett av ärendena behandlade jag i gårdagens blogg (se här). Även om jag kom lite utanför ämnet…
Ett antal invånare (8 familjer) i Vänersborg, som bor mycket nära gränsen till Trollhättan, har vänt sig till Kammarkollegiet för att de vill att kommungränsen ska flyttas. De vill tillhöra Trollhättans kommun. Kammarkollegiet har bett att Vänersborgs kommunfullmäktige yttrar sig i frågan. Igen. Det har fullmäktige gjort tidigare, men nya fakta och nya argument har tillkommit. Så nu är det dags igen.
Jag har inte engagerat mig i denna fråga förut. Jag har knappt läst in mig på nåt i de tidigare underlagen om sanningen ska fram. Jag har liksom bara tänkt att inte kan man väl frivilligt göra Trollhättan större. Typ… Andra i Vänsterpartiet har däremot satt sig in i ärendet. (Se t ex Vänsterpartiets hemsida.) Den här gången tänkte jag dock ändra på det. Jag har därför läst allt underlag, allt material i handlingarna. Ett par gånger faktiskt. Jag åkte också ut, både till Överby och Båberg, och kollade på plats.
Och jag häpnar. Jag häpnar över kommunens inställning och argumentation. Hur kommunen med sin myndiga röst sätter sig till doms över enskilda människor och deras problem.
Så här ligger det till.
Vänersborg vill inte att kommungränsen ska flyttas. Som skäl anges:
- ”skälen … [är] inte tillräckligt starka och överväger inte nackdelarna som kan uppstå vid förändring av gränsen.”
- ”förlorade skatteintäkter.”
- ”en flytt av gränsen skapar en ny gräns som kan skapa liknande problem.”
Det här är de skäl som kommunen presenterar för Kammarkollegiet. Och har gjort hela tiden. Vänersborg har inte lagt ner någon tid eller större energi på att utveckla argumenten eller besvara de klagandes argument mer konkret. Vänersborgs kommun säger bara, hela tiden, att de problem som de klagande har anfört kan man komma tillrätta med genom ökad samverkan med Trollhättan.
Fast inget har gjorts åt saken. Ingen samverkan har skett. Inget har gjorts för att komma till rätta med problemen. Nu, i förra veckan, gick det dock ett rykte om att någon har fått något uppdrag att titta på den här samverkan. Om ryktet är sant, det vet jag inte – inget konkret har nämnts till Kammarkollegiet. Eller till de klagande. Eller i fullmäktiges handlingar.
De klagande vänersborgarna bor på två olika ställen – fyra familjer bor vid Överby och fyra familjer vid Båberg.
Här är en karta över det aktuella området i Båberg:
De fyra vänersborgsfamiljer det gäller bor här (se röd text ”Vbg”):
Kommungränsen går rätt igenom det lilla bostadsområdet. Och det är klart att detta varken är önskvärt eller bra. Det kan t ex innebära att ett barn i ett hus ska gå i skolan i Vänersborg, medan kompisarna tvärs över gatan ska gå i skolan i Trollhättan. (Det är förresten närmare till skolor i Trollhättan från det här området än till skolor i Vänersborg.)
Vänersborgs kommuns argument att en flytt av gränsen, så att de fyra vänersborgsfastigheterna hamnar i Trollhättan, skapar nya gränsproblem är ganska missvisande– se den övre kartan. Bostadsområdet vi pratar om är liksom en ”ö”. Noteras kan också att ”vänersborgarna” måste åka igenom Trollhättan för att komma till Vänersborg…
Vänersborg kanske skulle ha skrivit till Kammarkollegiet att kommunen tycker att kommungränsen skulle flyttas så att trollhättefastigheterna hade hamnat i Vänersborg. Det skulle jag kunna förstå – det hade varit logiskt. Men inte de argument som kommunen nu framför… (Om det är argument överhuvudtaget…)
Men om kommungränsen möjligtvis kan diskuteras i Båberg, så måste jag säga att kommunens hållning till de fyra fastigheterna i Överby ändå tar priset. Här är gränsen så uppenbart fel att argumentationen från kommunen ter sig rentav löjlig.
Här är en karta över det aktuella området:
Kartan visar Överby strax öster om 45:an. Där (vid ringen) ligger en liten ö av bostadshus, mitt ute i skogen – i varje fall ur Vänersborgs synpunkt – som faktiskt tillhör Vänersborgs kommun. Och bredvid ligger hus och fastigheter som tillhör Trollhättan. Vilket för övrigt hela Överby gör. Kan någon förresten se hur en ny kommungräns skulle kunna vålla nya problem? På ”vänersborgssidan” är det bara skog, och en ganska djup ravin…
De fyra vänersborgsfamiljer det gäller, bor närmare bestämt här (se röd text ”Vbg”):
Kommungränsen går mellan två hus, längs gatan mellan husen och svänger sedan ner på nästa gata förbi växthusen. Och här måste definitivt vänersborgarna åka igenom Trollhättan, en ganska bra bit, innan de kommer upp på 45:an och vidare till Vänersborg.
På Överby skulle det definitivt inte heller finnas någon logik i ett argument om att flytta gränsen så att fler fastigheter hamnar i Vänersborg…
I skrivelserna till Kammarkollegiet räknar ”vänersborgarna” i Överby upp en mängd nackdelar med att tillhöra Vänersborg, även sett från Vänersborgs kommuns perspektiv. (Vilket till del gäller också Båbergsborna.)
”Den nuvarande kommungränsdragningen resulterar i en onaturlig splittring av grannskapet där våra fastigheter bildar en isolerad ö utan naturlig koppling till den egna kommunen. Vi går därigenom miste om fundamental samhällsinformation som är självklar för övriga kommuninvånare. Enda möjliga tillträde till fastigheterna sker via Trollhättans kommun. Detta leder till ett utanförskap, som framför allt drabbar barnens uppväxtmiljö då lekkamraterna splittras när de hamnar i olika förskolor/skolor om inte föräldrarna aktivt skjutsar till annan skola än den som erbjuds. Banden med grannkommunen Trollhättan är starka med postadress till Trollhättan liksom riktnummer på telefoni. Utskick av samhällsinformation, lokaltidningar, lokalpartier eller reklam som adresseras efter postort når aldrig dessa fastigheter.
För Vänersborgs kommun blir det med nuvarande indelning stora extra ressträckor vad gäller service knuten till kommunens område.”
En annan person skriver följande till Kammarkollegiet:
”…[Vänersborgs] hemtjänst [kör] 7 gånger per dag till en äldre … 2 mil T.o.R. bara för en invånare, när hemtjänsten redan är hos grannen i andra kommunen. Tänk bara arbetstiden att köra 14mil per dag, 2mil x 7gånger x 30dagar=420mil på en månad. Tar ungefär 30min ToR. 30min x 7gånger x 30dagar = 13 dagar (8h/dag) i månaden sitter personalen i bil (ren restid) barra för att serva en person.”
Ytterligare ett inlägg till Kammarkollegiet:
”Vår dotter är beviljad skolskjuts till skola I Vänersborg, avstånd 7,5 km. Hon är dock INTE beviljad skolskjuts till skola i Trollhättan, avstånd 3,5 km. Alla andra barn i vårt område/gata på Överby tillhör Trollhättans kommun, och får skolskjuts till Trollhättans
kommun. Vår dotter kommer att få åka ensam, dubbelt så lång sträcka, i en egen taxi till Vänersborg skola. Medan övriga barn (grannar kompisar!) åker tillsammans i en annan taxi till Trollhättan.”
Och:
”Vår dotter Y vill gärna pröva på musik och dans på kulturskolan i Trollhättan. Vi har ansökt om plats, men fick idag avslag. Y hänvisas till Vänersborgs kulturskola, då hon är folkbokförd där. Y går i förskoleklass i Trollhättan, tillsammans med sina kompisar. Nu är det flera tjejer i hennes klass som också ansökt om att få börja på kulturskolan. Men Y är den enda tjejen som är folkbokförd i Vänersborg, de andra barnen i Trollhättan. De får förmodligen gå i kulturskolan, men INTE Y. Det skapar ett utanförskap och det är grymt mot barnen som drabbas! Vi har kommungränsen precis utanför dörren, tillsammans med utanförskapet.”
Det känns inte bra att Vänersborgs kommun inte kan vara lite flexibel mot några kommuninvånare som har hamnat i kläm på grund av gamla föråldrade administrativa gränser. Med ett enkelt beslut så skulle en massa besvärligheter för dessa invånare kunna undvikas. Jag förstår inte varifrån den här fåfänga vänersborgska envisheten kommer ifrån. Det handlar om 8 familjer! Och de minskade skatteintäkterna från dessa torde också vara försumbara för Vänersborg… (Det tycks dock som om Vänersborg nu har släppt detta argument.)
När Vänersborgs kommun svarar Kammarkollegiet att skälen för att flytta kommungränsen:
”inte [är] tillräckligt starka och överväger inte nackdelarna som kan uppstå vid förändring av gränsen.”
…så känns det som man blir både ledsen och besviken över denna arroganta attityd som kommunen visar. Har inte de klagande visat starka skäl? Och vilka är de kommunpolitiker som kan döma över styrkan i enskilda invånares problem?
Och nackdelar… Nackdelar för vem? Och vilka nackdelar?
En av de invånare det gäller avslutar ett brev till Kammarkollegiet på ett nästan desperat sätt:
”Vi har adress Trollhättan, sophämtning Trollhättan, riktnummer Trollhättan, sotning Trollhättan, väg- och cykelförbindelse Tro9llhättan, elnät Trollhättan, samhällsinformation Trollhättan.
Kan vi också få tillhöra Trollhättan?”
Jo, det borde ni få!
Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså besluta om ett yttrande på onsdag. Sedan är det Kammarkollegiet som så småningom kommer med sin dom…
PS. Bilderna blir som regel större om du klickar på dem.
KF 25/2: Demokratiberedningen och öppenhet
Nästa vecka blir hektisk. Först studiebesök på Norra skolan och ett extra sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden på måndag, sedan möte med föräldraföreningen på Mulltorps skola på tisdag och på onsdag sammanträder kommunens högsta beslutande församling – kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige har 19 ärenden på dagordningen, varav 13 handlar om olika motioner.
En rapport från Demokratiberedningen ska också behandlas. Den skrev jag om tidigare – se ”Rapport från Demokratiberedningen”.
Rapporten är en sammanställning av Demokratiberedningens arbete under den förra mandatperioden.
Demokratiberedningens rapport är på sina ställen inte helt tydlig. Den använder också många svepande formuleringar i sin rapport – formuleringar som jag hoppas att beredningens förre ordförande Peter Göthblad (FP) går upp i talarstolen och utvecklar och förklarar. (Kommunfullmäktige har redan valt en ny beredning för innevarande mandatperiod.)
Demokratiberedningen skriver t ex i sin rapport:
”Det demokratiska klimatet har dock försämrats i kommunen. Felaktigheter har i för stor utsträckning fått stå oemotsagda. Felaktigheter i den politiska debatten behöver alltid bemötas – och då med saklighet.”
Eftersom jag inte tror att det är den grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheten som Demokratiberedningen anser har försämrat det demokratiska klimatet, så är nog ett tillrättaläggande på sin plats. Jag menar, vänersborgarna får ju inte tro att kommunens Demokratiberedning anser att det liksom är bättre att inga åsikter framförs alls, än att åsikterna är ”felaktiga”…
Någon i Demokratiberedningen, ordförande eller inte, borde, som sagt, förklara vad som menas. Vem bemöter? Vad ska bemötas? Vad är felaktigheter? Vem avgör vad som är felaktigheter?
Det är också intressant att hela Demokratiberedningen enhälligt anser, utom Sverigedemokraterna som inte hade några representanter med på mötet där rapporten togs, att det försämrade demokratiska klimatet kan ”avhjälpas” med att öppna alla styrelse- och nämndsammanträden, dvs att vänersborgarna ska kunna närvara och lyssna till alla möten. Det är intressant i ljuset av de anvisningar som nyligen har arbetats fram och som kommunstyrelsen (inte fullmäktige, inte än) står i begrepp att fatta beslut om.
I de nya anvisningarna som snart läggs fram för kommunstyrelsen står det att:
”Nämnderna kan besluta om att endast informationsdelen av ett sammanträde ska vara öppna för allmänheten.”
Jag undrar vad Demokratiberedningen säger om denna skrivning? Vad jag förstår så går den helt mot tanken och idén med öppna sammanträden – i den mening som Demokratiberedningen lägger i begreppet.
Under informationsdelen är det tjänstemännen som informerar politikerna om fakta – den politiska diskussionen och de politiska besluten sker under beslutsdelen av sammanträdena. Enligt anvisningarna så kommer vänersborgarna alltså att kunna kontrollera tjänstemännen, men inte politikerna…
Att anvisningarna går emot Demokratiberedningens syn tror jag också utifrån ett annat avsnitt i beredningens rapport. Demokratiberedningen menar att allmänheten med öppna sammanträden får:
”större möjlighet till insyn i hur de demokratiska och mänskliga värdena försvaras och motarbetas.”
Då måste ju beredningen tänka på politikerna och inte på tjänstemännen…
För övrigt är formuleringen mycket svepande och borde förklaras. Det är tufft att insinuera att demokratiska och mänskliga värden motarbetas i nämnderna…
Jag kan inte låta bli att påpeka att de anvisningar som kommunstyrelsen förväntas ta också, enligt min mening, går mot andemeningen i den proposition som regeringen Bildt(!) lade fram (Proposition 1993/94:188 – Lokal demokrati) om öppna sammanträden. Där står det:
”Inför ett slutligt avgörande i en nämnd av ett ärende, som antingen fullmäktige delegerat till nämnden eller där en nämnds åtgärd utgör verkställighet av fullmäktigebeslut inom ramen för målbeskrivningar och budget, torde det dock som regel inte föreligga några hinder för offentlighet. … Vi utgår från att den nämnd som anser att öppna nämndsammanträden är ett lämpligt sätt att öka allmänhetens insyn också kommer att bemöda sig om att göra offentligheten så vid som möjligt.”
Ja ja… Det här var en parentes. Fullmäktige ska inte diskutera öppna nämndsammanträden på onsdag utan ”bara” Demokratiberedningens rapport…
Jag tror att jag slutar här för idag…
Lite om SD
Det kan tyckas som att det inte händer något annat i politikens Vänersborg än i Barn- och Utbildningsnämnden. Det är ju inte riktigt med sanningen överensstämmande. Fast det är lite svårt att undanhålla det korta mailet som skickades idag från Ola Wesley till Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C):
”Jag håller med Magnus, det var min intution när jag skrev mitt yrkande.”
Magnus Bäckström (VFP) skrev ju som bekant till ordförande Andersson att han (Bäckström) ansåg att nämnden hade uttalat sin vilja att göra ett studiebesök på Mulltorps skola, också, och inte bara Norra skolan. (Se ”Fortsatt muller och irritation”.)
Vad Ola Wesley menar är dock skrivet i stjärnorna (även om jag tror att han menar ”intention” och inte ”intution”[!])– Wesley yrkade överhuvudtaget ingenting när det gällde Mulltorps skola. Inte ett studiebesök, ingenting. Och i SD:s yrkande om återremiss i ärendet om Norra skolan nämndes heller inget om något studiebesök.
Och på tal om Sverigedemokraterna. Och om att röra ihop saker.
Kurt Karlsson blev ju efter valet en riktig politisk mångsysslare, närmast en politruk. Förutom politiska uppdrag i regionen, så tog han plats i kommunstyrelsen, socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Kunskapsförbundet Väst samt kultur- och fritidsnämnden.
Till syvende og sidst, om utländska uttryck tillåts i sammanhanget, insåg Kurt Karlsson att det blev lite för mycket. Även för honom. Kurt Karlsson avsade sig några uppdrag, men se – det blev fel. Och fel igen. (Se ”Fel igen Kurt Karlsson (SD)!”.) Men Kurt Karlsson gav sig inte. Nu har Karlsson gjort ett fjärde försök. Och se – denna gång tror jag att det blev rätt!
Kurt Karlsson har avsagt sig posterna i socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.
Vi är många som hoppas att Kurt Karlsson har fått smak på att hoppa av – och hoppar av resten av uppdragen också…
Å andra sidan. Kurt Karlsson ordinarie plats i socialnämnden respektive kultur- och fritidsnämnden övertas av – Ola Wesley.
Kanske ur askan in i elden?
BUN: Fortsatt muller och irritation
Igår kom kallelsen till det extra BUN-sammanträdet på måndag och idag kom protokollet från måndagens stundtals förvirrade sammanträde. (Se ”Förvirrat i BUN” och ”Muller i Mulltorp”.) Och däremellan hade TTELA två artiklar om sammanträdet.
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har verkligen börjat sitt arbete med en ordentlig rivstart… Eller försökte ordförande Mats Andersson (C) sig kanske på en tjuvstart…
Nämnden ska samlas vid Norra skolan på måndag eftermiddag (23 feb) för att studera paviljongfrågan på Norra skolan – på plats. Orsaken till denna lite unika händelse beskrivs väl bäst med ordförande Anderssons ord i dagens TTELA:
”En del ledamöter tyckte att beredningen var undermålig.”
Efter genomfört studiebesök ska nämndens ledamöter bege sig till kommunhuset där ett extra nämndsammanträde ska hållas. Och det är bara ett ärende på dagordningen:
”Tillskapande av lokalytor inom grundskolan för högre måluppfyllelse, likvärdighet och integration: -Inhyrning av paviljonger”
Nämnden ska alltså fatta beslut om paviljongerna på Norra skolan. Inget mer.
Den andra stora tvistefrågan på måndagens sammanträde, Mulltorps skola, ska inte behandlas.
Det får Magnus Bäckström (VFP) att reagera i ett mail till förvaltningen:
”Jag uppfattade som att studiebesök skulle omfatta fler skolor än bara Norra skolan. Samt även ärende 8, Mulltorp.”
Och jag tror att Magnus Bäckström har rätt i den meningen att vi nog alla uppfattade det som att nämnden också skulle besöka Mulltorp. Det var det som uttrycktes i diskussionerna. Men det var nog så, att i beslutet om Norra skolan så skrev Vänsterpartiet in studiebesöket i sitt yrkande (som också blev nämndens beslut). När det gällde Mulltorp, så skrevs aldrig ett studiebesök in i det yrkande som Gunnar Bäckman (KD), Tove af Geijerstam (FP) och de andra i minialliansen lämnade. Och som blev nämndens beslut.
Så rent formellt har nog ordförande Mats Andersson (C) rätt, när han bestämmer att dagordningen för det extra sammanträdet bara ska innehålla ett ärende…
I ett svar till Magnus Bäckström (VFP), som jag fick precis nu, skriver ordförande Mats Andersson:
”Min bedömning (eftersom en del nämndsledamöter har haft synpunkter på underlag från vår förvaltning) blir det inte rimligt att på en veckas varsel belysa de rätt så många frågorna som angavs i återremissyrkandet kring Mulltorp.”
Om ordförande Mats Andersson hade bestämt sig för att nämnden skulle göra ett studiebesök också på Mulltorp, så hade denna fråga definitivt kunna lösas fortare än som, antagligen, nu blir fallet… TTELA skriver (se här):
”Nu går ärendet tillbaka till förvaltningen och han (Mats Andersson; min anm) bedömer att det inte kommer tillbaka till nämnden förrän tidigast i april.”
Två månaders försening. Det tycker jag inte att det skulle behöva bli…
Inget studiebesök i Mulltorp alltså, men för flera av nämndens ledamöter blir det nog det ändå. På sitt sätt. BUN:s ledamöter har nämligen inbjudits av Mulltorps föräldraförening till Mulltorpskolan på tisdag kväll för att samtala om skolans framtid.
Ordförande Mats Andersson tillsammans med de andra ledamöterna i triumviratet (socialdemokraterna och miljöpartiet) lämnade för övrigt in en reservation i Mulltorpsärendet.
Reservanterna skriver:
”… ser vi det som en medveten fördröjning av ärendet med Gunnar Bäckmans (KD) förslag som röstades igenom…”
Inte nog med att reservanterna påstår att det finns en dold agenda bakom ”maxi-oppositionens” beslut om återremiss – de skriver också att beslutet:
”…får konsekvensen att barn och ungdomar inte får den pedagogiska skolmiljö som skulle öka nämndens måluppfyllelse om en likvärdig skola.”
Jag kan inte läsa reservationen på annat sätt än att ledamöterna från S, C och MP menar 
att oppositionen i hemlighet vill att Mulltorpseleverna ska få sämre förutsättningar än andra elever i Vänersborg.
Det är lite magstarkt…
Ordförande Mats Andersson inledde mandatperiodens fyra år med ett finstämt och nästan högtidligt tal på nämndens första sammanträde. Mats Andersson betonade särskilt vikten av att hålla en god ton och visa respekt för varandra.
Det kan väl tyckas som att orden inte betydde så mycket…
Muller i Mulltorp
Det finns inga känsligare och mer engagerande frågor i den kommunalpolitiska världen än skolfrågor. I varje fall om det är landsbygdsskolornas vara eller inte vara som står på dagordningen.
Det lärde jag mig, om inte annat, för några år sedan när skolstrukturen i Vänersborg diskuterades i en medborgardialog. Då var landsbygdsskolorna hotade av nedläggning. Och det mullrade i Brålanda, Rösebo, Gestad, Nordstan(!) och – Mulltorp.
”Lägg inte ner vår skola!”
Reaktionerna var helt förståeliga – landsbygdsskolan är kanske den enda kommunala service (lite hårddraget) som invånarna får för sina skattepengar. Och kommunfullmäktige beslutade också, till slut, att bevara landsbygdsskolorna.
Men nu mullrar det i Mulltorp igen…
Bakgrunden är att Mulltorps förskola och skola är, för att använda Barn och ungdoms utvecklingsledare Sven-Eric Sjöberghs ord:
”i rent bedrövligt skick.”
På Barn- och Utbildningsnämndens sammanträde (BUN) i måndags skulle det följaktligen beslutas om Mulltorps framtid. Det visade sig att en renovering blev dyrare än att riva och bygga nytt. Det handlade om stora pengar – renoveringen skulle kosta 15,3 miljoner.
I underlaget till nämnden stod det:
”Förslaget innebär att en ny förskola byggs och kopplas till befintlig skola via ett nytt kök och matsal som samnyttjas av förskolan och skolan. Matsalen utformas för att fungera som verksamhetsyta då det inte pågår matservering. I nybyggnadsalternativet rivs även den tidigare lärarbostaden och nybyggnaden anpassas till den verksamhet som ska bedrivas.”
Det är inget försvar, men ändå… Ärendet innan Mulltorpsärendet, det som handlade om paviljonger på bl a Norra skolan, var tämligen förvirrat. Och förvirringen satt nog kvar i flera ledamöters huvuden när Mulltorp nu togs upp.
Och förvirringen fick nytt bränsle…
Magnus Bäckström (VFP) är ledamot i BUN och dessutom född och uppvuxen i Västra Tunhem plus att han själv har gått på Mulltorps skola. Bäckström skriver på sin blogg efter sammanträdet (se här):
”Även här upplever jag ett rörigt och nedvärderande upplägg från förvaltningen. … Jag får svårt, likt förra ärendet att ta ett riktigt beslut, enligt förvaltningen uppfattar jag att skolan är under all kritik och då pratar vi hela skolan. och vi pratar om ganska mycket pengar 15 – 16 miljoner kronor. … Jag kände att jag ville inte ta ett beslut här och nu. Utan att jag vill själv bilda mig en egen uppfattning.”
Jag upplevde nog inte att förvaltningen var ”nedvärderande”, men annars håller jag med Bäckström i det mesta.
Och i detta läge föreslår alltså Gunnar Bäckman (KD) (se min förra blogg) tillsammans med de andra borgerliga ledamöterna att förskolans och skolans placering är fel. Mulltorp ligger mitt ute i ”ingenmansland”, vägarna runt omkring är mycket trafikerade, det finns inga boende runt omkring och alla utom två elever åker skolskjuts. Det finns betydligt bättre placeringar av förskola och skola än den nuvarande. Och nu skulle ju nämnden ändå bygga nytt…
Sa Gunnar Bäckman.
Med eftertryck.
Vi var nog flera ledamöter som genast slogs av tanken: Håller vi på att fatta fel beslut? Håller vi på att lägga 15 miljoner kronor på ett felaktigt projekt?
Om inte total, så ändå en viss förvirring… Men jag vill understryka – det handlade inte om att lägga ner Mulltorp! Inte på något sätt! Det handlade om att återremittera ärendet. Vissa av oss (det visade sig att dessa ”vissa” var i majoritet i nämnden) ville få lite mer tid att sätta oss in i ärendet och att höra vad de berörda ansåg.
Inget annat! Ingen dold agenda! Inga nedläggningsplaner!
Det handlade om en återremittering av ärendet.
Jag länkade till min blogg (till bloggen) på Facebook, där jag refererade BUN-sammanträdet. Det tog 5 minuter, högst, så var diskussionen i full gång. Det kommenterades, jag fick personliga meddelanden och igår kom också ett mail från Mulltorps föräldraförening.
Det mullrade ordentligt.
Och det är bra. Det var en av anledningarna till att jag var med om att fatta beslutet om återremiss av ärendet Mulltorp. Jag ville veta vad föräldrar och andra berörda ansåg.
Och jag tror att jag vet det nu…
Klippt ur kommentarsfloden:
- ”Mulltorp [ligger] redan nu ganska centralt i Tunhem. Att de flesta åker buss beror ju på att området är stort.”
- ”Delar … synpunkterna ovan. Undrar dessutom vart den i såfall skulle ligga mer centralt? Och på vilken mark? Mig veterligen äger inte kommunen så mycket mark i området. Stora delar av Västra Tunhem är dessutom svår att bebygga pga fornminnen, naturhistoriska gravar m.m. Att bygga en skola i Hol (Holstorp) torde nog vara ganska omöjligt med tanke på att området är utsatt för buller från flygplatsen och kräver enligt vad jag har förstått sk ‘bullerisolerade’ hus.”
- ”skolan ligger trots allt väldigt centralt och har gjort så ett bra tag. Det är mycket trafik runt en skola och förskola vid hämtning och lämning och då är det faktiskt bra att den ligger lite avsides och inte har grannar precis bredvid som störs av trafik. Barnen ha så vitt jag vet aldrig störts av trafiken där den ligger idag.”
- ”Jag har aldrig upplevt att trafiken har stört på senare år. Jämfört med många andra skolor ligger Mulltorp väldigt bra till. … Det finns möjlighet att ta barnen med ner till Hullsjöns naturreservat utan att korsa vägar. Likaså kan barn och personal ta sig upptill Hunneberg genom cykel- och gångtunneln under 44:an.”
Uppenbarligen vill de boende i området att Mulltorps skola ska ligga kvar på nuvarande plats. I varje fall de som har hört av sig. (Men hur skulle jag och de andra i nämnden ha vetat det innan beslutet?)
På måndag är det tänkt att nämnden återigen ska samlas för att behandla ärendet, men först efter ett besök ute i Mulltorp. Ett studiebesök på plats och föräldrasynpunkter – det känns tryggt. Nu tror jag att nämnden kan fatta ett bra och klokt beslut.
Och vad jag förstår så innebär ett bra och klokt beslut att säga ja till det förslag som förvaltningen lade om att riva och bygga nytt på samma plats där Mulltorps skola och förskola ligger nu.
De som är däremot får höra av sig.
Förvirrat i BUN
Nu har det gått några timmar sedan Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) behagade åtskiljas kl 13.00 – efter lunch, fast innan lunch – det var ingen lunch. Och det råder fortfarande en viss förvirring i mitt inre. Som synes.
Nämnden beslutade om något så unikt som ett extra sammanträde om en vecka. Mot ordförandes vilja… Och en sverigedemokrat tackade en vänsterpartist för gott samarbete…
Vad var det som hände?
Dagens BUN-sammanträde kanske inte var världens mest lyckade sammanträde. Men det berodde faktiskt inte på ordförande Mats Andersson (C). Jo, kanske på ett sätt. Ordförande Andersson var fast besluten att hinna klart sammanträdet innan lunch kl 12.00. Det var dömt att misslyckas. Ärendena var mer komplicerade än vad Andersson hade tänkt. Så nu blev det typ varken hackat eller malet. Och ett nyinsatt sammanträde… Och flera ledamöter som ändå inte tyckte att de hade fått tillräcklig med tid.
Ändå skötte Mats Andersson klubban på ett förtjänstfullt sätt.
Men vi tar det från början.
Sammanträdet började lugnt och stilla. Nämnden fick information om hållbar utveckling och internationalisering. Det nämndes bland annat att det just nu går 15 barn mellan 1-5 år på Kumliens förskola ute på Restad Gård, samt 42 elever i F-6. Det är inte bara fler lokaler som behövs vid asylboendet inom en snar framtid, utan också mer personal. Och det är inte helt lätt att rekrytera.
Sedan informerades nämndsledamöterna om det aktuella läget när det gäller att komma till rätta med Skolinspektionens kritik (vid tillsynen 2013). Kommunens olika skolenheter fick kritik på sammanlagt 31 punkter (några skolor fick väldigt mycket kritik), varav 24 av dessa är åtgärdade. Det är noterbart att 6 av de 7 punkter som inte är åtgärdade gäller min tidigare arbetsplats Dalboskolan. Förvaltningen försäkrade dock att det görs en massiv insats för att åtgärda Skolinspektionens kritik. Under tiden väljer många elever bort Dalboskolan… (Det fick nämnden också reda på.)
Elevhälsochef Lena Ericsson redogjorde för patientsäkerhetsberättelsen. Jag framförde de synpunkter som jag redogjorde för tidigare i en blogg (se här). Det var nog fler än jag som ansåg att nämnden inte ska behöva betala för den extra tidsåtgång och det besvär som uppstår i samband med IT-strul, bristande städning etc…
BUN yrkade på att få de 9 miljoner kr som är avsatta hos kommunstyrelsen med följande beslut:
”att begära budgetmedel om 9 Mkr hos kommunstyrelsen för personaltäthet inom förskola, grundskola och fritidshem.”
Det blev en diskussion om fullmäktige verkligen hade tänkt att pengarna också skulle användas till förskola och fritids. (Se tidigare blogg.) Vi var flera stycken som inte trodde detta, men eftersom ordförande Mats Andersson ansåg att vi kunde ta beslutet enligt lydelsen ovan så gjorde nämnden det. Ordförande Andersson har ju kontakter rakt in i kommunledningens innersta korridorer, så han vet väl vad han pratar om…
Hittills hade sammanträdet gått ganska friktionsfritt…
”Ärende 7: Tillskapande av lokalytor inom grundskolan… – Inhyrning av paviljonger”
Jag har tidigare beskrivit bakgrunden till ärendet. (Här och här.) Under den sedvanliga föredragningen så fick nämnden en liten överraskning. Vi fick reda på att Norra skolan egentligen behövde en paviljong till – av arbetsmiljöskäl. Norra skolan behövde alltså tre nya klassrum, inte två. Följaktligen två paviljonger, inte en.
Hmm…? (Mummel i nämnden…)
Och i diskussionen som följde nämnde ordförande att det kanske räckte med bara ett klassrum (en paviljong; en halv?)… Om Norra skolan får någon mer anställd så kan skolan nämligen ta klassrummen på 3:e våningen i anspråk…
Hmm…? (Mer mummel i nämnden…)
Min partikollega Kate Giaever reagerade, liksom några andra, på att det ligger ett förslag till beslut i handlingarna, men vid föredragningen sägs det att det egentligen inte är något bra beslut som nämnden ska fatta – utan det borde fattas ett annat beslut… Dock oklart vilket, eftersom nämnden dessutom 
får nya fakta vid sittande bord…
Tove af Geijerstam (FP) frågade föredragande tjänsteman om han ansåg att detta ärende var färdigberett. Och fick ett ganska luddigt och tvekande svar…
Jag överdriver nog inte när jag konstaterar att en viss förvirring inträdde. Och framför allt, det kändes väldigt osäkert vilket som var det rätta beslutet att fatta. Det tyckte i varje fall de vänsterpartistiska ledamöterna…
Vänsterpartiet yrkade därför på följande:
”På grund av den stora komplexiteten i ärendet vill Vänsterpartiet att ärendet återremitteras och vi tar ett extra sammanträde med studiebesök i nästa vecka.”
Ett ganska unikt yrkande får man väl säga…
Och nu vaknade Sverigedemokraterna till liv! De yrkade också på återremiss. Med en liten annorlunda formulering…
Ordförande vill avgöra ärendet idag och att nämnden skulle besluta om en paviljong (2 klassrum) till Norra skolan. Och detta förslag ställdes mot Vänsterpartiets, och Sverigedemokraternas, yrkande på återremiss.
Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas…
Jo, jag tackar jag. Det låter som något annat än vad det i verkligheten var.
Men ibland är det väl också som ordspråket säger:
”Även en blind höna kan finna ett korn.”
Av någon anledning tyckte Sverigedemokraterna alltså att återremissförslaget var bra.
Efter sammanträdet tackar Ola Wesley (SD) undertecknad för gott 
samarbete…
Samarbete?
Hjälp!
Oj, jag höll på¨att glömma! Det blev votering i ärendet. 4 ledamöter – 3 socialdemokrater och en centerpartist – röstade för att ärendet skulle avgöras idag. De andra 7 ledamöterna röstade för en återremiss, dvs M, FP, KD, MP och VFP samt naturligtvis då V och SD. Vilket också innebär ett nytt sammanträde nästa vecka – med ett studiebesök. (Det kan vara värt att notera att nämndens miljöpartist alltså röstade mot sina styrande partibröder och -systrar…)
Till sist i det här ärendet, lite information till signaturen Jenny som kommenterade en blogg härförleden. Elevunderlaget uppgavs dala i kommunen som helhet om 3-5 år. Däremot är det ytterst osäkert hur elevtillströmningen ser ut i olika stadsdelar och skolor. Dessutom, Jenny, kan paviljongerna stå på varandra. (Man sätter dit en trappa och en hiss.)
Och sedan var det Mulltorp. Ett tag såg det ut som om denna fråga skulle kunna avgöras lite snabbare. Och lite lättare.
Ända tills kristdemokraten Gunnar Bäckman slog till! Som en blixt från en klar himmel!
Bäckman ansåg att Mulltorps skola, och förskola, skulle byggas på ett annat ställe än där den ligger idag.
Och en sak hade Bäckman helt rätt i – dagens placering mellan hårt trafikerade vägar är inte bra. Dessutom åker tydligen, enligt Bäckman, alla elever utom två skolbuss. Med andra ord, det är bättre att bygga en ny skola i ett lämpligare område – och där eleverna bor.
Tyckte Gunnar Bäckman (KD).
Och varför inte? Om kommunen nu ska bygga en skola och förskola, så måste man ju veta att man bygger den på den lämpligaste platsen. Självklart!
Fast det tyckte inte socialdemokraterna (som i vanlig ordning knappt sa ett ord idag), centerpartiet och – miljöpartiet… De ville utan vidare överväganden eller utredning bygga på samma ställe. De fick dock se sig nedröstade i den följande voteringen med röstsiffrorna 6-5.
Mandatperioden börjar inte så bra för det nya styret…
Mulltorp ska också, om jag har fattat rätt, tas upp på det kommande extra sammanträdet – och ingå i studiebesöket…
Tills dess hoppas jag, och kanske också andra i nämnden, att få höra synpunkter från föräldrar och andra berörda i Västra Tunhem.
Det var även några andra frågor som diskuterades. Men den här redogörelsen räcker väl förmodar jag för att göra en och annan lika förvirrad som jag… ;)
Fler ärenden på BUN 16/2
Barn- och Utbildningsnämnden (=BUN) har alltså sammanträde imorgon måndag. Jag har beskrivit några ärenden, och även några icke-ärenden (se här), i ett par tidigare bloggar. I bloggen ”Då var det dags igen” skrev jag om BUN:s planer på att yrka på de 9 milj kr som kommunstyrelsen har i sitt kassaskåp (förfogandeanslag) för att användas till grundskolan, om typ grundskolan ”vill” ha pengarna. Och det är precis det som BUN vill nu.
Jag skrev också om BUN:s planer på att hyra in ett flertal tillfälliga moduler för att klara av undervisningen nästa läsår. Elevantalet ökade ju tämligen drastiskt under förra året och det fortsätter att öka. När det gäller moduler så fick jag en kommentar från signaturen Jenny (se kommentar här):
”Problemet med paviljongerna är inte deras standard, utan att de tar upp så mycket plats på skolgården.”
Och det är naturligtvis ett problem som måste lyftas. Signaturen Jenny ställde ytterligare några frågor:
”Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer det att ske en ökning av antalet spädbarn de närmaste åren. En topp kan förväntas kring 2020, då de som tillhörde babyboomen på det tidiga 90‑talet kommer in i barnafödande åldrar. Nu har jag inte lyckats hitta några siffror för Vänersborgs kommun; hur ser de kommande årskullarna (2009-2014) ut? På vad grundar förvaltningen prognosen att antalet elever kommer att dala inom en snar framtid just i Vänersborg?”
Nämnden ska fatta beslut om renovering/nybyggnation av Mulltorps skola. Det här har TTELA skrivit om under den braskande rubriken (se här):
”Lokaler så dåliga att rivning blir billigast”
I artikeln citeras barn och ungdoms utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh:
”Hela huset är i rent bedrövligt skick.”
Och så tycks vara fallet – att Mulltorp är i ett ”bedrövligt skick” menar jag. Fast ändå pågår det förskole- och skolverksamhet där…
Enligt det underlag som ledamöterna har fått inför sammanträdet så blir det billigare att riva och bygga nytt än att renovera. Och det går att förstå, men det är betydligt svårare att få ihop att den totala kostnaden för att riva och bygga nytt ligger på 15,3 miljoner kronor (varav BUN ska stå för 10,6 miljoner). Visst ingår det då också ny dränering, ny 
värmekälla och tillgänglighetsanpassning, men ändå – hur kan det kosta så himla mycket? För 15 miljoner skulle man väl kunna bygga ett mindre slott…
Någon undrar kanske om det är värt att lägga ner dessa pengar på en liten skola bortåt Trollhättan? Och det är en rimlig undran i dagens kommunalekonomiska läge.
Den årliga kostnad som investeringen i Mulltorp genererar kommer att uppgå till 600.000 kr per år för BUN. Och det anser jag att BUN och kommunen har råd med. (Förhoppningsvis går det att pruta något på kostnaderna…) Trots att det i och för sig inte är så många barn och elever som går på Mulltorp. Å andra sidan så kommer dessa barn och elever med all sannolikhet att välja en förskola eller skola i Trollhättan om inte Mulltorp finns kvar. Och det i sin tur kostar Vänersborg pengar… (Jag är tämligen säker på att det skulle kosta mer än 600.000 kr per år.) Det är väl inte heller helt oviktigt att föräldrarna ute i Västra Tunhem är väldigt trogna sin skola. Jag tror inte att det är någon i ”upptagningsområdet” som har valt en annan skola än Mulltorp. Barn- och elevkullarna är dessutom stabila och elevunderlaget kommer att finnas kvar.
Precis som Mulltorp, tycker jag. Mulltorp ska finnas kvar.
Jag kan inte låta bli att kommentera ett ärende som nämnden nog egentligen inte har så stor kunskap om eller inflytande över för den delen heller. Eller hur jag nu ska uttrycka det. Det är i varje fall punkten ”Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan” som jag har i tankarna. Ärendet tilldrar sig mitt intresse för att materialet beskriver stora svårigheter med det IT-stöd som, faktiskt, är en viktig förutsättning för denna verksamhet.
I patientsäkerhetsberättelsen står det t ex:
- ”… uppgraderingen orsakat buggar i journalsystemet … dokumentationen måst
e enligt lagen ske skyndsamt och detta påverkades menligt…” - ”Det har under hela 2014 varit problem med uppkopplingen mot elevernas skolhälsovårdsjournaler … på vissa enheter. … risk finns för att göra felaktiga medicinska bedömningar…”
- ”I kontakter med företagets representant som skötte uppgraderingen av journalsystemet hade man ej gett information om att modulen ‘Sammanfattning’ försvann, vilket kan medföra att viktig information försvinner.”
Det är naturligtvis oacceptabelt att sådana här viktiga system inte fungerar, men jag kan inte heller låta bli att undra hur mycket systemet kostar BUN i pengar. Och om det blir något avdrag på kostnaderna när systemet inte fungerar…
Det framgår också av patientsäkerhetsberättelsen att det är problem med lokalerna. På någon mottagning har det inte funnits tillgång till handfat och vatten. På en annan mottagning uppfylls inte kraven på basal hygien. En mottagning har ingen dörr… På någon enhet fungerade inte städningen som den skulle. I papperskorgarna kunde det finnas rester av vaccination och smutsiga kompresser…
Självklart är även det här helt oacceptabelt. Jag förutsätter också att BUN i alla de här fallen har fått avdrag på hyra och städkostnader… Kanske till och med skadestånd.
Det blir i vanlig ordning också en del information på sammanträdet. Ledamöterna ska bland annat få höra om ”Hållbar utveckling och internationalisering” och om ”Skolinspektionens regelbundna tillsyn”.
En motion från centerpartiet ska upp till behandling. Motionen skrevs för nästan exakt ett år sedan av Annalena Levin, Bo Carlsson och Marianne Karlsson. Självklart ställde sig socialdemokraterna bakom motionen också – partierna hänger ju intimt samman i Vänersborg.
Motionen går ut på att alla beslut som fattas i Vänersborg ska landsbygdssäkras.
Men.
Tydligen behöver besluten inte landsbygdssäkras längre. Nu när centerpartister styr Vänersborg tillsammans med socialdemokraterna. Eller också landsbygdssäkras besluten redan…
Partikollegan, tillika ordförande i BUN, Mats Andersson (C), föreslår följande svar på sitt eget partis motion:
”Vänersborgs vision tillgodogör motionens intention och redan idag tas viss geografisk hänsyn vid upprättande av såväl tjänsteskrivelser som politiskt fattade beslut. Med anledning av ovanstående anses motionen besvarad.”
Fast visionen som ”tillgodogör motionens intention” fanns ju redan när motionen lades fram…
Outgrundliga äro Herrens vägar… Det kan ändra sig snabbt. Har man inte makten tycker man en sak, har man den tycker man något annat…
Typ.
Och på tal om motioner så ska Vänsterpartiet lägga en motion – i Barn- och Utbildningsnämnden! Jag tror aldrig att jag har varit med om att lägga en motion i en nämnd förut. Det brukar bara ske i fullmäktige. Men någon gång ska väl bli den första…
Motionen handlar om att Vänersborg inte bör införa betyg i åk 4.
Någon däremot?
Inte inför BUN 16 feb
Innan sammanträdena med Barn- och Utbildningsnämnden (=BUN) brukar jag ta en koll på vad presidiet har pratat om. Så också denna gång.
BUN:s presidium består av ordförande Mats Andersson (C), 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (FP) och 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Presidiet förbereder nämndens kommande möten och mötena protokollförs.
Alla frågor som BUN:s presidium behandlar tas dock inte upp i nämnden. Här tänkte jag redogöra för några.
Som läsarna av denna blogg vet så har den gamla Barn- och Ungdomsnämnden beslutat att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Detta beslut har sedan på många sätt obstruerats – med följd att bygget har försenats. Och just nu ser det faktiskt inte ut att bli av alls. I varje fall inte i kv Hönan.
Det senaste budet kom från Kommunstyrelsen Arbetsutskott (KSAU) och det skrev jag om för bara några veckor sedan (se här). KSAU gav en helt ny vinkling på hela frågan och beslutade att:
”remittera ärendet till Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har att, ur ett verksamhetsperspektiv, belysa en eventuell alternativ placering i kvarteret Kalkonen 1 (tomten där Östra skolan tidigare låg; min anm.) av den planerade förskolan.”
Frågan var inte uppe i förra månadens Barn- och Utbildningsnämnd och kommer, som sagt, inte heller att behandlas nu på måndag då nämnden sammanträder. Men BUN:s presidium har haft uppe frågan. Dock deltog inte ordförande Mats Andersson i beredningen – på grund av jäv. Jag vet inte riktigt vad jävet består i, men det är säkert ett helt rätt beslut av ordförande.
Joakim Sjöling, som agerade ordförande på denna punkt, beslöt att:
”ärendet återkommer till presidiet 150302.”
Ytterligare försening alltså.
Fastighetsutskottet (ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden) har däremot, alldeles nyligen (4 feb), haft uppe frågan om kv Kalkonen. (Där KSAU alltså tycker att en ev förskola skulle kunna byggas.) I protokollet framgår det att fastighetsutskottet har fått i uppdrag:
”att i samråd med kommunstyrelseförvaltningen, förhandla med Riksbyggen och ta fram ett eventuellt förvärv av Kalkonen 1.”
Frågan diskuterades och fastighetsutskottet beslutade att lämna ett så kallat indikativt bud på marken till Riksbyggen:
”budet ska ligga i nivån 7 Mkr.”
Framtiden får väl utvisa vad Riksbyggen svarar på detta bud – om kommunen får köpa marken eller inte. För 7 miljoner kr eller inte.
Som sagt, det verkar inte bli någon ny förskola på länge. Jag vet inte vad som kommer att hända, inte ens om det blir någon ny förskola överhuvudtaget. Och jag undrar om någon vet…
Kumliens förskola och skola ute på Restad Gård (asylboendet) har behov av utökade lokaler. Ordförande Mats Andersson beslutade att uppdra åt förvaltningen att kontakta fastighetsenheten och att ärendet sedan återkopplas till presidiet. Jag förmodar att detta blir en organisatorisk sak att lösa för BUN, men att det blir staten som betalar ev ökade kostnader.
TTELA skrev om Mulltorp i onsdagens tidning (se här), men också Rösebo behandlades av presidiet. Även på Rösebo måste det göras något åt lokalerna. Och har behövt göras i många år egentligen. Något ganska drastiskt tror jag och för många miljoner. Kanske för många miljoner…
Ärendet om Rösebo ska dock beredas ytterligare innan det kommer upp i nämnden.
Jag återkommer med en ny blogg om ärenden som faktiskt ska behandlas på måndagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden.
To be. Or not. Öppna sammanträden.
Frågan om öppna nämnd- och styrelsesammanträden rullar vidare, sakta men säkert. Mest sakta…
Som alla läsare av denna blogg vet vid det här laget, så har hela frågan om öppna nämnd- och styrelsesammanträden sin bakgrund i en motion som några vänsterpartister, däribland jag, lade den 25 april 2012. Vilket var ett tag sedan.
Syftet med vår motion var, så att säga, att öppna dörrarna till de slutna rummen för att ge möjlighet för invånarna till ökad insyn i processerna. Intresserade vänersborgare skulle t ex kunna komma och lyssna till diskussionerna i Barn- och Utbildningsnämnden.
Vid januarisammanträdet slog ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), fast direkt i inledningen till sammanträdet, att frågan om att öppna nämndens möten för allmänheten inte skulle tas upp i nämnden förrän den utredning som kommunkansliet skulle genomföra var klar.
Den utredning som åsyftades är en utredning som initierades av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Dahlins uppdrag till kommundirektören var:
”att utreda den praktiska handläggningen av frågan för kommunstyrelsens del.”
Nu är utredningen klar. Den diariefördes den 7 februari. Utredningen resulterade i en liten skrift på knappa 2 sidor, ”Anvisningar för nämnder – Öppna sammanträden”.
Det finns inga direkta nyheter i anvisningarna, det är i stort sett samma sak som har sagts och skrivits tidigare – i kommunfullmäktiges beslut ”Regler för öppna sammanträden”. Det finns t ex inget särskilt skrivet kring ”den praktiska handläggningen”.
De nya anvisningarna, som det dock inte har fattats något beslut om än, säger att beredningen av vissa ärenden inte bör vara öppna för allmänheten:
”Exempel på beredningsärenden som inte bör behandlas på offentligt sammanträde är nämndernas budgetframställningar till fullmäktige.”
Och detta är en nyhet. Men kanske inte en särskilt välkommen sådan. Det är ju faktiskt i budgetdiskussionerna som partiernas politik framgår som allra tydligast. Här är det inte frågan om t ex valfläsk, här är det skarpt läge. När budgeten diskuteras och beslutas är det partiernas verkliga vilja och politiska prioriteringar som syns. Att hindra vänersborgarna från att lyssna till dessa diskussioner är att snuva dem på konfekten tycker jag. Det åsidosätter egentligen syftet med öppna sammanträden.
I Vänersborg brukar nämndernas sammanträden vara uppdelade i två delar – en del där information ges och frågor ställs av ledamöterna, i syfte att nå kunskap, och en del där diskussionerna tar fart och besluten slutligen fattas.
I anvisningarna står det:
”Nämnderna kan besluta om att endast informationsdelen av ett sammanträde ska vara öppna för allmänheten.”
Återigen, vad är då vitsen med öppna sammanträden om inte allmänheten får ta del av de politiska diskussionerna? De här skrivningarna gillar jag inte, och frågan är om de inte egentligen till och med åsidosätter kommunfullmäktiges beslut.
Jag kan fortfarande inte frigöra mig från känslan, och farhågan, att några politiker från de styrande partierna inte är bekväma med att öppna sammanträdena för vänersborgarna.
Vidare i anvisningarna, när det gäller ”den praktiska tillämpningen”:
”Det är nämnden som själv bestämmer den mest lämpliga formen.”
Det behövdes tydligen inga centrala anvisningar. Det är respektive nämnd som avgör. Frågan som skulle utredas behöver inte utredas… Betyder detta att varje nämnd nu ska utreda ”den praktiska tillämpningen”?
Vidare slår anvisningarna fast att det inte ”bör” protokollföras vilka representanter för allmänheten som deltar på sammanträdet. Och det är ju bra. Den kanske dock skulle stå ett ”skall”…
Och till sist i anvisningarna:
”Beslut om yttranderätt för andra (i detta fall allmänheten; min anm) … torde kräva ett enhälligt beslut i nämnden.”
Nu borde inte allmänheten få yttranderätt på sammanträdena, tycker jag. Tanken är ju att de är där som just åhörare och ingenting annat. Men ordet ”torde” är för luddigt. Det torde få till följd att vissa nämnder gör på ett sätt, andra nämnder på ett annat. Och det är inte en bra ordning.
För övrigt är ju det normala att ordförande ”äger mötet” och att det är hen som bestämmer sådana här frågor. Jag undrar om det inte till och med står nedskrivet någonstans, typ i någon arbetsordning.
Alla frågor kring ”den praktiska tillämpningen” som t ex vem som ska bära in eventuella extra stolar till sammanträdesrummet, var stolarna ska ”lånas”, hur stolarna ska placeras, i vilket rum man ska hålla sammanträdet i, när köbildning utanför möteslokalen tidigast ska tillåtas, lyser alltså med sin frånvaro i de nya anvisningarna.
I anvisningarna står det inte heller något om följande punkt i fullmäktiges beslut:
”Kommunstyrelsen och nämnderna får sända offentliga sammanträden med ljud och/eller bild via etermedia och/eller internetmedia.”
Jag ser inte att de nya anvisningarna från kommunstyrelseförvaltningen bidrar med särskilt mycket nytt i frågan om att öppna kommunens nämndssammanträden för allmänheten. Tvärtom egentligen, nya restriktioner införs som inte finns med i fullmäktiges beslut från den 18 juni 2014. Dessutom kan det ju bli så att varje nämnd ska utreda frågan om ”den praktiska tillämpningen” ytterligare…
Och tiden går… Och allt bli ytterligare försenat…
Ur kommunfullmäktiges protokoll:
”Kommunfullmäktige beslutar anta ’Regler för öppna sammanträden’, bilaga 16, att gälla under en försöksperiod från 2015-01-01 till 2016-06-30.”
Hur lång tid ska gå på försöksperioden innan kommunen kommer till skott?
Nyhet: Bandy-VM till Vänersborg?
Jag ser att TTELA skriver mycket om Barn- och Utbildningsnämndens (=BUN) kommande sammanträde. Både tisdagens och onsdagens tidningar innehåller artiklar i ämnet. Det är ovanligt, men inte desto mindre välkommet.
Innan jag skriver mer om det kommande sammanträdet vill jag dock avslöja en nyhet. Det gäller ju att komma före TTELA! ;)
I diariet hittar jag ett mail från ordförande i IFK Vänersborg daterat den 3 februari. I mailet blir kommunen upplyst om att IFK Vänersborg har fått en förfrågan från Svenska Bandyförbundet om att arrangera Bandy-VM 2017!
Bandy-VM igen!
Med anledning av denna förfrågan skriver IFK Vänersborg:
”För att kunna besvara denna förfrågan önskar ordförande med tre representanter från styrelsen ett första möte snarast möjligt med berörda representanter för kommunen.
Mötet syftar till att klarlägga kommunens intresse, tankar och idéer till att medverka i ett VM arrangemang 2017.”
Det finns fortfarande inget svar från kommunen på denna förfrågan. Med tanke på att det är de gamla arenaförespråkarna, och ”byggarna”, som sitter i kommunledningen, igen, så antar jag att dessa vill ge ett positivt besked. Å andra sidan sitter ju också Marika Isetorp, Per Sjödahl och andra miljöpartister i kommunledningen nu för tiden – och de har ju en helt annan syn på arenan… Trots att Marika Isetorp faktiskt har blivit personligt inbjuden av självaste kommundirektören till kommunens loge i arenan.
Vi får se vad som händer denna gång, det var ju 2 år sedan (2013) Vänersborg hade bandy-VM förra gången… (Se ”Bandy-VM: En summering”.) Och då var det ju ett lyckat arrangemang på många sätt. Huruvida det satte Vänersborg på världskartan tvistar dock de lärde…
Det finns all anledning att återkomma i frågan.
Senaste kommentarer