Arkiv
Nyhet: Bandy-VM till Vänersborg?
Jag ser att TTELA skriver mycket om Barn- och Utbildningsnämndens (=BUN) kommande sammanträde. Både tisdagens och onsdagens tidningar innehåller artiklar i ämnet. Det är ovanligt, men inte desto mindre välkommet.
Innan jag skriver mer om det kommande sammanträdet vill jag dock avslöja en nyhet. Det gäller ju att komma före TTELA! ;)
I diariet hittar jag ett mail från ordförande i IFK Vänersborg daterat den 3 februari. I mailet blir kommunen upplyst om att IFK Vänersborg har fått en förfrågan från Svenska Bandyförbundet om att arrangera Bandy-VM 2017!
Bandy-VM igen!
Med anledning av denna förfrågan skriver IFK Vänersborg:
”För att kunna besvara denna förfrågan önskar ordförande med tre representanter från styrelsen ett första möte snarast möjligt med berörda representanter för kommunen.
Mötet syftar till att klarlägga kommunens intresse, tankar och idéer till att medverka i ett VM arrangemang 2017.”
Det finns fortfarande inget svar från kommunen på denna förfrågan. Med tanke på att det är de gamla arenaförespråkarna, och ”byggarna”, som sitter i kommunledningen, igen, så antar jag att dessa vill ge ett positivt besked. Å andra sidan sitter ju också Marika Isetorp, Per Sjödahl och andra miljöpartister i kommunledningen nu för tiden – och de har ju en helt annan syn på arenan… Trots att Marika Isetorp faktiskt har blivit personligt inbjuden av självaste kommundirektören till kommunens loge i arenan.
Vi får se vad som händer denna gång, det var ju 2 år sedan (2013) Vänersborg hade bandy-VM förra gången… (Se ”Bandy-VM: En summering”.) Och då var det ju ett lyckat arrangemang på många sätt. Huruvida det satte Vänersborg på världskartan tvistar dock de lärde…
Det finns all anledning att återkomma i frågan.
Då var det dags igen – BUN
Sportlovet börjar med ett sammanträde. Barn- och Utbildningsnämnden är nämligen på gång igen.
Den här gången är det väl inte riktigt lika späckat på schemat som det var för en månad sedan. Men det räcker ändå till. Fast det blir knappast något över. Inte pengar i varje fall.
Det är framförallt budget- och lokalfrågor som ska diskuteras – och beslutas. Och det kan nog bli en del diskussion. TTELA hade förresten idag en artikel om lokalfrågorna. I TTELA står det att Barn- och Utbildningsnämnden är tvungen att hyra in ett flertal tillfälliga moduler för att klara av undervisningen nästa läsår. Och det stämmer.
Det är naturligtvis ingen perfekt lösning med inhyrda moduler. Även om modulerna nu för tiden är så bra att de till och med ibland kan hålla högre standard än de normala skollokalerna.
Bakgrunden är att Vänersborgs skolor, enligt de senaste siffrorna, fick 167 nya elever förra året, varav de flesta kom under hösten. Och detta var omöjligt att förutse. Den här tillströmningen tillsammans med det fria skolvalet skapar problem som är svåra att planera för. Och naturligtvis är väl inte den brist på långsiktighet som ibland har präglat nämnden och den här kommunen under de senaste åren inte direkt till fördel… Jag tänker t ex på nedläggningen av Huvudnässkolan och att skolstrukturbeslutet inte följdes upp av mer ekonomiska resurser 2014.
Men problemen måste åtgärdas. Det måste alltså till moduler på flera skolor – Öxnered, Norra, Granås, Rånnum och Onsjöskolan. Modulerna kostar naturligtvis pengar, varje modul beräknas kosta BUN ca 680.000 kr per år om den hyrs för 3 år.
Det är inte mycket för nämnden att välja på. Men på sikt så måste den ökade elevtillströmningen antagligen lösas med nybyggnation. Och för det krävs det en ordentlig och långsiktig planering. Kanske är det dags för en ny debatt om skolstrukturen?
Nämnden har också ett flertal ekonomiska frågor att ta tag i. Förra månaden lämnade nämnden in en begäran om ett budgettillskott på 23,4 milj kr redan för i år. (Se här.) Nu på måndag är det tänkt att Barn- och Utbildningsnämnden ska yrka på att få de 9 milj kr som fullmäktige avsatte till nämnden för 2015, men som kommunstyrelsen skulle ha hand om – tills dess att nämnden yrkade på dessa pengar. (Komplicerat? Ja, det var enligt min mening ett helt obegripligt beslut.)
Och nu ska alltså Barn- och Utbildningsnämnden yrka på dessa pengar.
Jag är dock inte riktigt klar över hur förvaltningen och presidiet tänker kring pengarna. Det beslut som nämnden föreslås fatta lyder:
”att begära budgetmedel om 9 Mkr hos kommunstyrelsen för personaltäthet inom förskola, grundskola och fritidshem.”
I fullmäktiges budgetbeslut fick ”barnomsorgen”, dvs förskolan, 10 milj kr mer än 2014, men när det gäller de här 9 milj kr så står det i fullmäktiges beslut:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag tillförs 9.000 Tkr vilka avser grundskolan.”
Det står bara grundskolan – förskola och fritids nämns inte. Jag antar dock att fritidshemmen räknas till grundskolan. Och det behövs verkligen betydligt fler anställda på fritids. Men det står faktiskt inget om förskolan… Och det är det jag inte riktigt förstår.
Till sist, bara för att ge en liten uppfattning om vad BUN brottas med…
Varje elev i grundskolan i Vänersborg kostar i genomsnitt (siffrorna gäller 2013; källa: Skolverket):
- undervisning 40.000 kr
- skolmåltider 5.900 kr
- läromedel, utrustning, bibliotek 3.200 kr
- elevhälsa 2.930 kr
Det blir totalt 52.000 kr per elev. Om de 167 nya eleverna ska få lika stora resurser, och det måste de få, så blir detta 8,7 milj kr… Och märk väl, då räknar jag ändå inte med lokaler och inventarier. Denna kostnad är på 15.900 kr per elev. För övrigt ligger alla dessa genomsnittliga kostnader under genomsnittet för t ex Västra Götaland.
Och så fem moduler… Och så kanske lika många fler tillkommande elever i år… Och så alldeles för dåliga kunskapsresultat… Och så lärare som sliter ut sig… För att inte tala om rektorerna…
BUN behöver verkligen mer pengar. Snabbt.
Barn- och Utbildningsnämnden har fler frågor på dagordningen, men de får jag återkomma till.
Vänersborgs födelsedag – och en rättelse
Igår firade Vänersborgs kommun sin 371:a födelsedag. Fast egentligen var det väl själva Vänersborgs stad
som firade. Kommunen med sitt nuvarande utseende har ju inte så många år på nacken.
Enligt kommunens egna uppgifter (se här) hittade hela 550 personer till kommunhuset. I cafeterian bjöds på kaffe och tårta. Som i vanlig ordning gick åt. Men denna gång var kommunen bättre förberedd på den stora publiktillströmningen. Till skillnad från förra året då all tårta tog slut.
Vänersborgarna möttes med musik i entrén och i de inre delarna av foajén stod politiker och tjänstemän uppställda för att beredvilligt svara på frågor från vänersborgarna. Flera av besökarna hade som sig bör många idéer och förslag till förbättringar i kommunen.
Vänersborgarna bjöds också på information om 
kommunens internationella kontakter och de kunde också studera affischer och utställningar.
Det är ett bra initiativ med att öppna kommunhuset. Och vänersborgarna kommer, de är intresserade. Kanske skulle man dock kunna önska att fler ungdomar sökte sig till maktens centrum, till kommunhuset alltså.
Jag tror att kommunen skulle öppna sina portar för fler sådana här ”öppna hus”. Vänersborg skulle ju också kunna fira kommunens, hela kommunens, födelsedag… (Det var faktiskt 40-årsjubileum förra året. 1974 slogs Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda ihop till Vänersborgs kommun.)
Kanske skulle kommunen också kunna bjuda på några politiska diskussioner kring aktuella frågor.
Jag vill också göra ett tillrättaläggande angående gårdagens blogginlägg.
I bloggen, ”Kommunens fotbollsskolor”, skrev jag att den fotbollsskola som Vänersborgs IF ordnade i somras i samarbete med Vänersborgsbostäder var den enda som Vänersborgs IF ordnade.
Det var fel. Fel, fel!
Vänersborgs IF ordnade också en ”vanlig” fotbollsskola, där deltagarna i vanlig ordning fick betala en avgift för att delta.
Vänersborgs IF framhåller också att den fotbollsskola som ordnades gratis i samarbete med bland annat Vänersborgsbostäder tillkom på initiativ av Vänersborgs IF.
Jag ber om ursäkt.
Kommunens fotbollsskolor
Det är inte bara på ”turistbloggarna” som jag har fått respons. Folk har även kommenterat och hört av sig angående det jag har skrivit om föreningar (Se ”KoF (2): Föreningar”).
Det är, kanske av naturliga skäl, människor som inte anser att deras förening har blivit behandlad rättvist av kommunen som har reagerat. De menar ibland till och med, att kommunen helt enkelt inte följer kommunallagen om att alla invånare, inklusive föreningar, ska behandlas lika. Och det är ju en ganska allvarlig misstanke.
Kommunens behandling av IFK Vänersborg anser många stå i en ”klass för sig”, men IFK tänkte jag inte kommentera denna gång.
Något som faktiskt flera har hört av sig om, det är att Vänersborgsbostäder och Barn- och Ungdomsnämnden har ”sponsrat” Vänersborgs IF:s fotbollsskola. Det ordnas nämligen flera fotbollsskolor på somrarna i kommunen, men ingen annan förening har fått särskilt stöd av kommunen eller Vänersborgsbostäder.
Vänersborgsbostäder är ett kommunalt bolag. Bolaget har ett avtal med Hyresgästföreningen som går ut på att det avsätts pengar till en verksamhetsfond. Ur denna fond kan man sedan som hyresgäst söka pengar till olika aktiviteter som ska komma alla hyresgäster till godo.
Vänersborgsbostäder skriver:
”Sommarens fotbollsskola är egentligen ett projekt som startade 2013. Då testade vi att ha en tvådagars fotbollsskola för barnen på Hjälpande Händer (en fritidsklubb på Torpaområdet som finansieras av Vänersborgsbostäder och Vänersborgs kommun), där Vänersborgs IF hjälpte oss med arrangemanget. Viktigt att notera, det finns ingen koppling mellan denna fotbollsskola och den ”vanliga” som arrangeras av VIF och VFK varje år.”
Fotbollsskolan 2013 blev naturligtvis mycket uppskattad, så därför bestämde Vänersborgsbostäder att utöka fotbollsskolan till en vecka sommaren 2014. Till denna fotbollsskola bjöds även barn och ungdomar från andra bostadskvarter in. Ungefär 75 barn deltog i fotbollsskolan varje dag.
Fotbollsskolan kostade Vänersborgsbostäder 25.000 kr och Vänersborgsbostäder samarbetade med Västergötlands fotbollsförbund, SISU, Vänersborgs kommun och Vänersborgs IF.
Vänersborgsbostäder skriver:
”Detta är alltså ingen sponsring från vår sida utan det är tack vare vår fond och samarbetet med andra aktörer som möjliggör för oss att kunna erbjuda en fotbollsskola för våra hyresgäster och barnen på Hjälpande händer. Många av deltagarna har inte ekonomiska förutsättningarna för att kunna gå på någon av de ”vanliga” som de lokala föreningarna ordnar. Det är dessutom många flickor som har fått vara med tack vare att personalen från Hjälpande händer är med.”
Jag tycker att detta är ett mycket bra initiativ på många sätt. Faktiskt ett mycket bra initiativ.
Det är väl bara ett problem – det finns andra föreningarna som också driver fotbollsskolor… Utan ekonomiska bidrag från kommunen eller dess kommunala bolag.
Barn- och Ungdomsnämnden har enligt uppgift inte lämnat några ekonomiska bidrag till Vänersborg IF:s fotbollsskola, däremot personella resurser. Och det är klart att detta också kostar. Kommunens personal från Hjälpande Händer och sommarjobbare kostade ca 26.150 kr (exkl PO) för fotbollsveckan. Å andra sidan, skriver kommunen, så har Vänersborgs FK fått tillgång till två sommarjobbare under 8 veckor och det motsvarar en kommunal kostnad på ca 44.000 (exkl PO).
Vänersborgs IF:s fotbollsskola har genom samarbetet med Vänersborgsbostäder naturligtvis blivit mycket billigare och fördelaktigare för många ungdomar att delta i. Ja, den var faktiskt inte bara billigare, utan helt gratis.
”Mellan den 30/6-4/7 erbjuds barn, mellan 10-15 år, till boende i Vänersborgsbostäder att vara med på en helt gratis fotbollsskola på Vänersvallen.”
Och vad jag förstår, så var detta den enda fotbollsskola som Vänersborgs IF ordnade i somras. (*)
Det betyder att många ungdomar väljer Vänersborgs IF:s fotbollsskola framför t ex den fotbollsskola som arrangeras av Vänersborgs FK. Därigenom rekryteras inte bara nya ungdomar till just Vänersborgs IF, också flera ungdomar som tidigare har spelat i Vänersborgs FK byter förening.
Vänersborgs FK menar att de också har sökt motsvarande stöd för att kunna erbjuda en liknande lösning inför skolstart. Vänersborgs FK fick då avslag. Det är dock inte den bild som Vänersborgsbostäder har:
”För vår del spelar det ingen roll vilken förening som arrangerar vår fotbollsskola, hittills är det bara VIF som har erbjudit det vi har efterfrågat.”
Jag tror att det cirkulerar en mängd rykten kring kommunens och Vänersborgsbostäders behandling av föreningarnas fotbollsskolor. Jag hoppas att det nu är klargjort på ett sakligt och korrekt sätt. 
Min åsikt är att kommunens initiativ och vilja är mycket lovvärd. Det finns, tror jag, inga ”illasinnade baktankar” på något sätt. Men det är naturligtvis ett dilemma att föreningarna i och med detta inte behandlas på samma sätt. Kommunen bör naturligtvis medverka i denna typ av aktiviteter, men i samarbete med alla föreningar som bedriver typ fotbollsskolor. Varför inte samlas en kväll och diskutera ett samarbete kring kommande sommars aktiviteter?
Och Vänersborgsbostäder flaggar faktiskt för det:
”Vi har för 2015 planerat ett likande upplägg för en egen fotbollsskola, VIF kommer vara vår samarbetspartner även i år men om VFK kan presentera ett liknande upplägg inför 2016 ska vi självklart ta ställning till det.”
Till sist – det juridiska. Och det har jag inte fått någon direkt klarhet i. ”Det beror på” antar jag att en jurist skulle svara.
Enligt kommunallagen så ska alltså alla kommuninvånare, inklusive föreningar, behandlas lika. I vad mån denna lagparagraf gäller Vänersborgsbostäder i detta sammanhang vet jag inte. Enligt Vänersborgsbostäders ägardirektiv och bolagsordning så tycks lokaliseringsprincipen vara den enda princip som bolaget är bundet av.
Ur Vänersborgsbostäders ägardirektiv:
”Bolaget skall i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Vänersborgs kommun och eftersträva ett varierat utbud av bostäder av god kvalitet i kommunens tätorter.”
Lokaliseringsprincipen innebär helt enkelt att en kommun inte får rikta sig till andra än sina egna medlemmar med sin verksamhet.
I ägardirektivet står det också att:
”Bolaget skall verka för utveckling av goda och trygga boendemiljöer, både på egen hand och tillsammans med andra aktörer.”
Kanske är det denna skrivning som Vänersborgsbostäder tänker på i samband med fotbollsskolan.
Men det är klart att det måste bli klarlagt att allt sker på ett juridiskt riktigt sätt. Kommunen måste följa lagar och regler.
…och med formella beslut. Det saknas i hög utsträckning i frågan om fotbollsskolor…
Och så undrar jag slutligen om det inte finns andra föreningar som också ordnar motsvarande aktiviteter för ungdomar under sommarlovet… Inte bara Vänersborgs IF och Vänersborgs FK.
—
(*) Rättelse. Denna uppgift är fel. Vänersborgs IF ordnade också en ”vanlig” fotbollsskola i somras, där deltagarna i vanlig ordning fick betala en avgift för att delta. Vänersborgs IF framhåller också att den fotbollsskola som ordnades gratis i samarbete med bland annat Vänersborgsbostäder tillkom på initiativ av Vänersborgs IF.
Jag ber om ursäkt. (8/2)
VA i Forsane
Det kom ett mail sent igår kväll från Forsane, en liten ”by” strax utanför Frändefors. Mailet handlade om vatten och avlopp.
Den 12 juni 2013 beslutade kommunfullmäktige att området kring Forsane och Dykällan ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Fullmäktiges beslut överklagades av Forsane Samfällighetsförening, men på grund av att Samfälligheten inte angav några skäl eller motiveringar till Förvaltningsrätten, dvs inte hade ”utvecklat sin talan”, så fick kommunen rätt. Det är inte alltid så enkelt för ”vanliga” invånare att veta hur de juridiska processerna går till. (Det här har jag beskrivit i en blogg, se ”Forsane och kommunen”.)
Och fram tills nu har Forsane Samfällighetsförening, dvs de boende i området, skött sitt eget VA. De äger och sköter VA-nätet genom föreningen.
Men nu har Samhällsbyggnadsnämnden, så att säga, börjat verkställa fullmäktiges beslut. Den har beslutat att överta VA-anläggningen i Forsane och det till ett pris som nämnden tycker att den är värd – 257.600 kr (exkl moms).
Och det är det som tvisten nu handlar om. Och mailet från Forsane.
Det finns nämligen två olika konsulter som har kollat vad VA-nätet i Forsane och Dykällan är värt – en konsult anlitades av Forsane Samfällighetsförening och en av kommunen. De två konsulterna har räknat på lite olika sätt och kommit fram till två olika summor. Och naturligtvis är det så att prislappen från kommunens konsult är betydligt lägre än den från Forsanes konsult. Och enligt kommunens konsult var nätet värt just 257.600 kr.
Och det kommenterade samhällsbyggnadsnämndens nye ordförande Benny Augustsson (S) i gårdagens TTELA (4 feb):
”Den värdering som Sweco (kommunens konsult; min anm) gjorde är riktig.”
Hur Augustsson nu kan vara hundra säker på det…
Ekonomiska frågor är viktiga. Och när det gäller det här med VA kan det handla om stora pengar för enskilda fastighetsägare. Bland annat av den anledningen har Forsane Samfällighetsförening bestridit den värdering som kommunen har gjort.
I mailet från Forsane står det (jag har redigerat något i texten):
”Hur kan Kommunen gå ut och ta ett beslut i detta ärende när detta ligger för bedömning hos Statens VA-nämnd?????? Och det kan ta från 3 till 12 månader i behandlingstid.”
Och det kan väl tyckas lite märkligt – att samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut innan frågan är rättsligt avgjord. Kan man väl tycka. Eller?
Jag tycker att det är oerhört tråkigt att det inte går att resonera sig fram till en lösning som båda parter är nöjda med. Oavsett vems ”fel” det är att det har gått snett i dialogen. För naturligtvis är det så att representanter för Forsane Samfällighetsförening anser att det är kommunens fel, medan kommunen, antar jag, tycker precis tvärtom. Och vem som har rätt vet jag inte. Även om jag blev lite förundrad när jag läste ett mail från den 25 mars förra året. Då svarade representanter från kommunen på ett mail där Samfällighetsföreningen ville träffas och diskutera och förhandla om frågan:
”Det finns inget att förhandla om.”
Och om kommunen har fortsatt på den vägen så förstår jag att människorna i Forsane blir något besvikna och i vissa fall kanske till och med lite desperata. En sådan attityd är inte helt bra… Även om kommunen rent formellt har hanterat frågan på ett juridiskt korrekt sätt, vilket säkerligen är fallet, och kanske till och med har rätt i sak. Vilket kanske inte är helt säkert.
Men nu har beslutet redan fattats i samhällsbyggnadsnämnden – och på sitt senaste sammanträde, den 29 januari i år, så beslutade nämnden att skicka en skrivelse till Forsane Samfällighetsförening där föreningen meddelas vad som gäller… Punkt, slut typ.
Samtidigt väntar den rättsliga processen kring värderingen på ett avgörande.
Det finns nog, trots allt, anledning att tro att det är läge att återkomma i frågan.
Arenan och turism mm
I söndagens GP återfanns en debattartikel av Philip Lerulf (se här). Lerulf presenterades av GP som en borgerlig debattör, men framför allt som författare till en rapport om kommunernas ”förkärlek” för arenor. (Rapporten kan för övrigt laddas ner här.) Rapporten heter ”Arenafeber – Glädjekalkyler när svenska kommuner bygger nya arenor” och den titeln säger väl det mesta om vad den handlar om. Rapporten gavs ut år 2010.
Lerulf har studerat flera kommuner med arenaprojekt bakom sig, däribland Lund, Sandviken, Ystad och Uppsala. Lerulf har tydligen missat Vänersborg – han nämner inte alls Vänersborg och arenan, varken i sin debattartikel eller i sin rapport. Det hindrar dock inte att de analyser han gör och de slutsatser han drar utifrån de andra exemplen är som klippta och skurna också för arenan och Vänersborg.
Eller vad sägs om detta mönster som Lerulf ser framför sig när kommunerna byggde och bygger arenor? Så här skriver Lerulf i debattartikeln:
”Till en början beskrivs den planerade anläggningen endast i rosenskimrande färger. Den nya inomhusarenan ska locka företagskonferenser, ge det lokala klubblaget en skjuts uppåt i seriesystemet och kanske, kanske locka Sveriges Television att förlägga en deltävling i Melodifestivalen på orten.
En bit in i planeringen, när de styrande politikerna redan surrat sig så hårt till projektet att de omöjligen kan backa utan att få en svekdebatt på halsen, brukar den beräknade byggkostnaden skena iväg. Det är också vid det här laget som man inser att driften av anläggningen kommer att kräva åtskilliga miljoner varje år.
När arenan till slut står färdig visar det sig att efterfrågan trots allt inte var så stor som alla trott och hoppats. Så här har det sett ut i kommun efter kommun, till exempel i Lund och Helsingborg.”
Jag kan inte hjälpa det – jag kan inte låta bli att dra på smilbanden åt beskrivningen… Jag ser Vänersborg framför mig. Jag ser Arena Vänersborg framför mig. Jag ser Ljunggren (S), S Anders Larsson (S), Bo Carlsson (C), Lars G Blomgren (FP) och alla de andra framför mig…
Men sedan får jag kaffet i halsen. Herregud. Arenans investering på nästan 300 miljoner kr ska betalas på 33 år och det betyder 26-27 miljoner kr varje år.
Tänker jag.
Det diskuteras om näringsliv, turism och besöksnäring just nu i Vänersborg och jag har skrivit några bloggar om detta. Arena Vänersborg räknas som en av turistmagneterna i Vänersborg, en av ”attraktionerna”. Och visst, det spelas inte bara bandy på arenan, det ordnas också en hel del arrangemang och event. Som onekligen drar en del folk. Det är inte tal om annat. Arenan genererar välbehövliga inkomster till kommunen.
Eller…?
Arenan kostar 26-27 milj kr netto varje år. Det är massor med pengar. Tänk om 25 milj kunde användas varje år för att utveckla kommunens centra (eller vad man nu ska kalla dem) i Vänersborg, Brålanda, Vargön, Frändefors och Väne Ryr. Det skulle kunna hända en del med de pengarna…
Eller tänk om kommunen använde 25 milj kr till att utveckla badplatserna i Sikhall, Nordstan, Gardesanna och Nordkroken…
Det är självklart så att alla pengar som går till arenan betyder att mycket annat får stå tillbaka. Och att många andra satsningar som t ex på turism inte kan bli av. Det bara är så. 
Turism och besöksnäring i all ära, till syvende og sidst – vad betyder mest för att locka människor till Vänersborg? Både nya invånare och nya företagare?
Philip Lerulf ställer frågan i sin debattartikel i GP och han ger också ett svar:
”Välfungerande skolor, trygga boendemiljöer och goda villkor för företagande…”
Tänk att man ibland kan ha samma åsikt som ”borgerliga debattörer”… De där 25 miljoner kr som jag skrev om skulle kanske ändå satsas på förskolor, skolor, bostäder och företagande…
Jag tror det.
Om inte arenan fanns…
Fast det gör den.
För fyra år sedan (februari 2011) lade Vänsterpartiet två motioner om arenan. De handlade om att kommunen skulle se över arenans framtida användning och arenans ägarförhållanden. Syftet var att utreda hur kommunen skulle kunna minimera arenans kostnader och maximera intäkterna. Utredningarna rann ut i sanden… Den moderata ledningen saknade intresse av att göra något. Eller var det möjligtvis handlingskraft den saknade?
Kanske är det dags att lägga motionerna igen? Kanske kan Marika Isetorp (MP), som nu som ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden ansvarar för arenan, åstadkomma ett bättre resultat?
Reaktioner på turismbloggen
Jag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…
Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:
”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”
Vad sa visionen?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.
Men utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…
Tror jag.
Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:
”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”
Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:
”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”
Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.
I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…
En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)
Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):
”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”
Personen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)
Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…
Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…
Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)
Till sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…
”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”
Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!
Turism och besöksnäring
I går hade Vänersborgaren en artikel om Vänersborgs cityhandel. I artikeln konstaterades att mataffärer och restauranger i city går tämligen bra och har ökat sin omsättning, medan sällanköpshandeln (elektronik, möbler etc) minskade med 4,2%.
”Läget är kärvt.”
Sa Torbjörn Sjögren på Fastighetsägarna.
Och det är väl lite så man känner det som vänersborgare när man promenerar på gågatan i Vänersborg. Det är lite tomt och ödsligt. Lite kärvt typ.
Det har diskuteras en hel del i kommunen den senaste tiden om centrum, handeln och näringslivet i Vänersborg. Nu senast är det en annan aspekt som har hamnat i fokus – turism- och besöksnäringen.
I måndags besökte jag och ytterligare några vänsterpartister en ”utställning” på Folkets hus om just ”turism och besöksnäring”. Den, tyvärr, avgående näringslivschefen Christel Thuresson tog emot oss och redogjorde för läget. Kommunens näringslivsenhet har nämligen samlat en hel del underlag kring frågorna. Målet är att utveckla en strategi för turismen i Vänersborg.
I sitt arbete har Christel Thuresson och hennes medarbetare fått in hel del synpunkter från vänersborgarna. Och man kan väl lugnt konstatera att det utifrån de sammanställda synpunkterna finns en hel del att ta ställning till och att reflektera över.
Det är svårt att ge en rättvis bild över materialet. Vänersborgarna är alltför kreativa för det. Fast det är det, som trots allt är nästa steg – näringslivschefens nästa (och kanske sista på kommunen?) uppgift blir att sammanställa materialet.
Turistnäringen blir allt viktigare för många kommuner i landet. Det är eller kan bli en stor inkomstkälla. Som på sikt också kan bidra till t ex ökad inflyttning, nya företag, nya arbetstillfällen osv.
Så också för Vänersborg.
Christel Thuresson började med att ge några siffror på turismens omfattning i Vänersborg. Några exempel. Den beräknade omsättningen för utländsk turism i hotell, campingplatser och vandrarhem är 38,4 milj kr, turismen ger 21,8 milj kr i totala skatteintäkter till kommunen och transport (i huvudsak bensin/drivmedel) omsätter omkring 77 milj kr. Dessutom har Vattenpalatset/äventyrsbadet omkring 800.000 besök (dock inkl vänersborgare) varje år.
Men det är ändå så, tyvärr, att väldigt många turister i stort sett bara åker förbi kommunen. De stannar på t ex Rasta i Brålanda, tankar bilen och kanske äter en bit mat – och åker vidare.
Det är ett problem. Det gäller att få in dessa till stan och kommunen. Det är en utmaning samtidigt som det innebär att det finns en stor potential för ökad turism. Det gäller ”bara” att få alla dessa förbipasserande att ta svängen från 45:an och besöka några av kommunens ”attraktioner”.
Och en stor del av arbetet, som har resulterat i det omfattande materialet, handlar naturligtvis om just detta – om hur man ska få fler att stanna till och besöka Vänersborg. Och hur vi kan åstadkomma detta och hur vi kan utveckla fler ”turistmagneter”. De ”attraktioner” som i nu-läget drar mest folk till Vänersborg är Vänern, Sportcentrum och Hunneberg. Jag antar att Ursands Camping också drar en hel del turister.
Vi behöver fler magneter som drar till sig turister. Och här har Vänersborgarna bidragit med en mängd idéer och förslag. För att nämna några:
- Badbåt mellan kommunens fyra större stränder.
- Bergsklättringscentrum på Halleberg.
- Dyk i Vänern.
- Utveckling av badplatsen i centrum.
- Flytta gästhamnen till Fisketorget.
- Anlägga fasta kreativa scener, t ex på Skräcklan, vid arenan och i Vänerparken.
- Linbana upp till Hunneberg.
- Vandringsleder.
- Leder för mountainbike.
- Bungyjump från vattentornet.
- Melodifestival.
- Storbandsfestival.
- Konserthus.
- Utveckling av hamnen i Sikhall.
- Försäljning av turistpaket.
Många av förslagen kretsar kring vattnet och Vänern. Och Vänersborgs läge torde vara tämligen unikt. Vattnet ligger ju bara ett stenkast från centrum och bara några hundra meter från torget finns en badplats. Det är inte många städer som kan visa upp något liknande.
De flesta av förslagen är av den arten att Vänersborg som kommun inte kan gå in och driva dem, det krävs privata entreprenörer, föreningar och organisationer som kan ta tag i detta. Men naturligtvis måste kommunen på något sätt lägga en bra grund för privata initiativ. Det gäller på stadsplaneringens område, det gäller ”grundläggande” investeringar etc.
En sak som torde vara tämligen enkelt att ordna är skyltning. Varför ska turister åka till Vänersborg om de inte vet vad som finns att se och hur de kommer dit?
Skyltningen i Vänersborg är under all kritik. Det finns faktiskt inte ens en skylt till arenan… Det borde skyltas tydligt och klart till alla olika platser/turistmål i kommunen. Det kan vara badplatser, Skräcklan, bergen, Sanden, Vänerparken, torget, arenan osv osv.
Skyltningen skulle kunna ske i god tid längs våra riksvägar så att det samtidigt blir reklam för Vänersborg så att fler hittar hit. Skyltningen skulle också kunna kombineras med bilder och avstånd. Själv tyckte jag att idén att skylta till Vänern var genial i all sin enkelhet. Det är klart att Sveriges största insjö i sig är ett turistmål. Det skulle kunna vara skyltar vid t ex 45:an där tiden angavs om hur långt det är kvar till sjön.
En annan idé är att skapa turistkartor över allt som finns, kanske till och med skylta upp ett evenemangsstråk från Skräcklan till Sportcentrum.
Några av de tankar som vänersborgarna har framfört, och som finns med i det material som visades på Folkets Hus, på vad Vänersborgs kommun kan bidra med är:
- Investeringar på gågatan, kulturaxeln och konserthus.
- Bygga fastigheter som kan hyras ut till typ restaurangägare.
- Tillsättandet av någon typ av koordinator (kanske tillsammans med näringslivet).
- Samverkan med omkringliggande kommuner. (Inse att kommunerna kompletterar, snarare än konkurrerar med, varandra.)
- Samordning av annonsering.
- Anlägga en ”scenic route” förbi Lilleskog.
- Rusta upp badstränder.
- Skylta upp vandringsleder.
- Utveckla badplatsen i centrum.
- Planera för aktiviteter på Skräcklan.
- Gästhamn vid Fisketorget.
Men naturligtvis finns det mycket mer för kommunen att göra. Chalmersstudenterna som nyligen var här visade på en mängd med både idéer och kommunala projekt. Studenternas arbete är förresten nu utlagt på kommunens hemsida och kan beskådas om du klickar på denna länk. (Jag har också redogjort för en del av deras arbetet i en tidigare blogg – se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.)
Många vänersborgare menar att Vänersborgs kommun måste ta täten för att få näringslivet, föreningar och organisationer med sig ”på tåget”. För naturligtvis är ju en stor del av planerna och idéerna, som sagt, beroende av privata initiativ.
I gårdagens Vänersborgaren läste vi också om ett alldeles nytt initiativ. Det ska arrangeras en Vänersborgsgala den 11 april. Och det nya är, att överskottet ska gå till att skapa en fond för riskkapital för större evenemang.
Stefan Leijon säger till Vänersborgaren:
”Tanken med evenemangsfonden är att skapa pengar som garanterar ersättning om ett evenemang av olika anledningar går med förlust. Vi har varit med om stora satsningar som skapat goda förutsättningar för folkfest, men som helt enkelt regnat bort. Då är det lätt att man tappar sugen, och inte vågar dra igång sådana satsningar igen.”
Fråga t ex Vänersborgs IF, det här har de erfarenhet av. En fond av det här slaget kan göra en stor nytta.
Många vänersborgare som har bidragit med synpunkter i de här frågorna poängterar också vikten av att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna. Krögarna i kommunen skulle t ex kunna arbeta fram en karta över stadens alla restauranger – en karta som skulle kunna delas ut vid VG-regionens sammanträden. Eller varför inte vid IFK:s matcher?
Det är klart att det kostar pengar att göra kommunen (ännu) attraktivare, så att turister vill komma hit. Och spendera. Till hela kommunens fromma. Och häri ligger naturligtvis en delikat uppgift för kommunen. Pengar är en begränsad resurs och behoven i kommunen är stora. Dessutom har vi ju några ”attraktioner” som redan nu kostar stora pengar. Det är väl ingen hemlighet att arenan med sina 26 milj kr varje år och Vattenpalatset med sina 7,4 milj (2014) tar en väldigt stor del av kommunens ekonomiska resurser. Det är pengar som egentligen skulle behövas till mycket annat.
Det blir en viktig och svår utmaning för vänersborgarna och framför allt kommunens politiker att fördela skattemedlen på ett klokt och förnuftigt sätt.
KoF (2): Föreningar
Jag har som sagt bläddrat lite i Kultur- och Fritidsnämndens diarium (se ”KoF (1): Baden”). Trots att nämnden hade sammanträde igår – ett sammanträde som jag för övrigt inte vet så mycket om.
Fast sammanträdet avlöpte nog väl. Ordförande Marika Isetorp (MP) skriver på sin Facebooksida:
”I dag var det min första dag med nämnden där jag är ordförande. Klubban passade mig som handen i handsken och jag trivdes som fisken i vattnet. Alla var så trevliga.”
Isetorp använder ett bildspråk som inte ligger långt efter UA:s i TTELA…
Diariet var det ja. I diariet finns fler handlingar än bara de som rör ekonomi och bad.
Vänersborgs IF har skickat in två mail till Kultur- och Fritidsnämnden. (VIF uttalas förresten ”v f” av infödda vänersborgare, inte ”viff”.) I det ena vill VIF reglera skulden för Boteredsvallen. Det handlar om byggnationen av omklädningsrum.
VIF vill reglera skulden på 10 år, dvs den tid som VIF äger nyttjanderätt till Boteredsvallen. Kommunen har dock, vad jag ser, fortfarande inte svarat på VIF:s önskemål.
Kanske tog Kultur- och Fritidsnämnden upp ärendet på sitt sammanträde. Det fanns nämligen ett ärende som hette ”gällande hyreskontrakt för lokaler/anläggningar inom Kultur och fritid”.
Det andra mailet från VIF tar upp den hyreshöjning på planer med i genomsnitt 15% som Barn- och Ungdomsnämnden beslutade i april förra året. För övrigt ett beslut som jag själv (tyvärr?) var med om att fatta.
VIF anser att hyreshöjningen:
”på ett radikalt sätt kan komma att påverka/skada föreningens verksamhet.”
Vänersborgs IF önskar få till stånd ett möte/en dialog om detta beslut, gärna med politiker närvarande.
Jag förstår att VIF och andra idrottsföreningar får det svårt med de ökade kostnaderna. Även om planhyrorna inte har höjts på länge (innan årets höjning) och kanske egentligen inte är särskilt höga. Men ökade kostnader betyder att föreningarna måste få in större intäkter – och det är inte särskilt lätt i dagens läge. Höjda medlemsavgifter skulle slå på barn, ungdomar och familjer som kanske redan befinner sig i utsatta ekonomiska lägen.
Kultur- och Fritidsnämnden skulle på sitt sammanträde besluta om ”regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun”, ”regelverk för föreningsbidrag- anläggningsstöd, motionsspår och projekt” och dessutom ”regelverk för sociala-, pensionärs-, och handikappföreningar”. Kanske diskuterades frågan om hyreshöjningarna, kanske inte. Men jag tror nästan det…
Kanske vore det läge att kommunen gjorde en liten omprioritering av sina intäkter och utgifter…? Och prioriterade föreningsverksamheten. Vi får snart se vad protokollet från nämndmötet säger.
Vi får inte glömma att föreningarna i kommunen gör en i det närmaste ovärderlig insats för kommunens barn och ungdomar.
Dessutom har Vänersborgs eminenta hockeyklubb, Vänersborgs HC (=VHC, uttalas ”vhc”) inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen den 13 januari. Inte Kultur- och Fritidsnämnden alltså.
VHC undrar helt enkelt vad som har hänt:
”med vår ansökan som vi skickade till kommunstyrelsen den 16 oktober förra året.”
Ingen från kommunen har svarat på en ansökan från VHC som handlade om att klubben sökte ett marknadsföringsstöd på 100.000 kr per år under 2015, 2016 och 2017.
Det marknadsföringsstöd på 125.000 kr som IFK Vänersborg har fått av kommunen denna säsong har beviljats av kommunstyrelsens ordförande. (Och som kan bli hela 185.000 kr om IFK blir svenska mästare.) Det är därför, antar jag, som VHC har ställt skrivelsen till kommunstyrelsen och inte till Kultur- och Fritidsnämnden.
Vänersborgs HC skriver i sin ansökan att ”Vänersborgs Cup”, som turneringarna kallas från och med i år, att klubben arrangerar ungdomsturneringar 7 helger i rad och att dessa turneringar beräknas generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen.
VHC skriver vidare:
”VHC är en av landets absolut största arrangörer av turneringar (cuper) och det blir nu den 34:e årgången av dessa. Under de tidigare 33 åren har minst 100.000-150.000 personer gästat Vänersborg som spelare, ledare, anhöriga och supporters. Våra arrangemang har satt Vänersborg på idrottskartan.”
Och det kan man bara instämma i. Som gammal hockeyförälder vet jag hur många människor som besöker Vänersborg under cuperna och vilken stor betydelse dessa har i hockey-Sverige.
Kommunen har för övrigt genom åren betalat ut marknadsföringsstöd även till andra klubbar än IFK Vänersborg, t ex till VW Airheads för VWänerträffen, till Vänersborgs Rugbyklubb, till Onsjö Golfklubb och till Blåsut/Vänersborg Bandyklubb. Och med tanke på det så vore det väl konstigt om inte också Vänersborgs Hockey Club kunde få ett marknadsföringsstöd…
Men vi får se hur det går med VHC:s ansökan. Det minsta klubben kan begära är väl i varje fall att den får ett svar på sin ansökan.
Inte heller Vänersborgs SK (=skidklubben) har fått svar från kommunen. Enligt gårdagens TTELA (26/1) skickade klubben i början av december ett brev till kommunen där VSK bad om hjälp.
I brevet stod det:
”Sedan några decennier tillbaka har Vänersborgs SK svarat för drift och underhåll av elljusspåret. Föreningen äger stolpar, ledningar och armatur. Föreningen får inga bidrag till drift och underhåll.”
Men som Alfredsson och Nilson från kommunen helt riktigt säger i TTELA, så finns det pengar att söka för just detta. I Barn- och Ungdomsnämndens beslut från i april står det:
”Om minst 2 km av löpar-/skidspåret är belyst och utrustat är med timerinställd belysning eller motsvarande kan föreningen ansöka om ett extra bidrag om 10.000 kr.”
Det står också:
”Det totala bidraget som efter ansökan kan utbetalas till en förening som tillhandahåller motionsanläggning med elbelysta spår blir maximalt 30.000 kr/år.”
Jag vet faktiskt inte riktigt när det blir fråga om 10.000 kr eller 30.000 kr, men enligt Nilson så kan VSK erhålla 30.000 kr från kommunen. Och Nilson brukar veta vad han pratar om.
Men… Enligt VSK:s ordförande handlar det om att alla lampor och stolpar behöver bytas ut. Och då pratar vi helt andra pengar – vi pratar om ca 250.000 kr… Och 250.000 kr är mycket pengar.
Jag kan inte erinra mig att VSK har hört av sig tidigare om denna investering. Och därför finns inte heller, som Alfredsson mycket riktigt påpekar i TTELA, några 250.000 reserverade i någon budget. (Det kanske det i och för sig inte hade gjort ändå…)
En sådan här kommunal investering måste naturligtvis vägas mot andra kommunala behov. Och behoven inom Kultur- och Fritidsnämnden är stora…
Men visst skulle VSK i varje fall ha fått ett svar på sin ansökan.
Det ska bli intressant att läsa protokollet från Kultur- och Fritidsnämnden när det kommer.
KoF (1): Baden
Från och med den 1 januari i år har vi en ny nämnd i Vänersborg, Kultur- och Fritidsnämnden. Tidigare fanns det i och för sig en Kulturnämnd, men nu har denna nämnd också fått i uppgift att sköta kommunens arena- och fritidsfrågor. Dessa uppgifter har som bekant överförts från Barn- och Ungdomsnämnden, som nu har blivit en renodlad utbildningsnämnd – och bytt namn till Barn- och Utbildningsnämnden.
Marika Isetorp, en inte helt obekant miljöpartist, är ordförande i nämnden.
KF är den vedertagna förkortningen på kommunfullmäktige. Jag vet inte hur Kultur- och Fritidsnämnden ska förkortas. Det blir ju lite långt att skriva Kultur- och Fritidsnämnden hela tiden… Kanske skulle KUF vara en lämplig förkortning? Eller KoF? Jag ser förresten i protokollet från presidiet att nämnden själv börjar använda förkortningen KoF.
Idag hade Kultur- och Fritidsnämnden sitt första sammanträde. Jag vet inte vad som försiggick på sammanträdet eller vilka beslut som fattades, men jag antar att det var en hel del information för alla nya ledamöter.
Jag tittade lite för skojs skull i diariet för att se vad som är aktuellt i den nya nämnden. Där fanns det bland annat ett protokoll från nämndens allra första presidiemöte. I presidiet sitter förresten ordförande Marika Isetorp (MP) och vice ordförande Henrik Josten (M).
Kultur- och Fritidsnämnden startar sin verksamhet med ett underskott – och det är inget beundransvärt utgångsläge. Arena-Fritids underskott förra året är på ungefär 7,7 milj kr, musikskolans på 0,6 milj kr och Fiske-Fornvårds 
också på 0,6 milj kr.
Jag antar att det inom en snar framtid kommer en begäran till kommunfullmäktige om extra pengar… Det vore konstigt annars. Kanske diskuterades detta på dagens möte.
Presidiet informerades enligt protokollet om Hallevi- och Brålandabaden. Och i diariet återfinner jag också en skrivelse från kommunstyrelsen från den 12 januari om just detta. I skrivelsen uppmanas Kultur- och Fritidsnämnden att:
”tillse att bad- och simskoleverksamheten kan bedrivas vid Hallevibadet respektive Brålandabadet.”
Redan samma dag(!) som kommunstyrelsens skrivelse registrerades gick förvaltningen ut med en direktupphandling för drivandet av Brålandabadet. Där inbjöds olika aktörer att lämna anbud. Det avtal som ska tecknas ska gälla för nästan två år, från april 2015 till och med den 30 september 2016. Kommunen kommer att bidra till driften av badet med 150.000 kr per år (exkl moms). För övrigt innehåller det avtal som ska undertecknas, i vanlig ordning, en mängd regler och ”paragrafer”.
Det finns inga fler dokument om Brålandabadet i diariet, men jag har förstått att Annelie Andersson redan har fått erbjudandet om att driva badet. Och vad jag förstår också accepterat. Kanske är det så att papperen inte är påskrivna och ”riktigt färdigförhandlade” än.
Ett mail har också inkommit till förvaltningen från Simklubben i Vänersborg angående badet i Hallevi. Simklubben undrar hur:
”villkoren för oss kommer att vara med ny regi efter att Peo går i pension senare i vår som vi har haft mycket bra och nära samarbete med.”
Simklubben passar också på att nämna att hallhyrorna, som Simklubben har betalat, är i överkant. Klubben menar också att det inte finns utrymme för höjningar.
Och det är väl lika bra att passa på att nämna detta… Hyrorna har ju höjts rent allmänt, i varje fall när det gäller planer för fotbollsklubbar (15%) och ”isplaner” för bandyklubbar (10%). Om hyrorna har höjts eller planeras att höjas för bassänger vet jag inte, men det är väl inte helt otänkbart. Och vilken klubb vill betala, eller har råd med, höjda hyror?
Det finns inga fler dokument i diariet om Hallevibadet. Så det är omöjligt för en utomstående att veta om nämnden/förvaltningen har gått ut med någon direktupphandling eller om anbud har lämnats. Tiden går dock och det brådskar. Den nuvarande arrendatorn, Peo, går som sagt snart i pension och innan dess måste frågan ha lösts.
Det finns en del för den nya Kultur- och Fritidsnämnden att ta tag i och dess ordförande Marika Isetorp (MP) har nog händerna fulla. Och det med mestadels ekonomi- och fritidsfrågor tycks det.
Senaste kommentarer