Arkiv
Vänsterpartiet tror också på Vargön
Idag publicerade TTELA vårt svar på Marie Dahlins debattartikel om hamnen i Vargön. Dahlins debattartikel var i sin tur ett svar på en tidigare artikel.
Här följer debattartikeln i ”original”, dvs så här såg den ut när vi skickade in den.
Kommunalrådet Marie Dahlin (S) skriver ett svar på vår debattartikel om flytten av hamnen till Vargön:
”Vi Socialdemokrater tror på Vargön!”
Det gör Vänsterpartiet också.
Vänsterpartiet anser självklart att det vore bra om Vänersjöfarten har en framtid, om trafiken kan föras bort från landsvägarna, om det åter etableras verksamhet på området i Vargön och om det leder till fler arbetstillfällen.
Skillnaden är att Vänsterpartiet vill grunda investeringsbeslut som omfattar flera hundra miljoner på överväganden utifrån fakta. Och det var fakta vi efterlyste i vår debattartikel.
Marie Dahlin blundar för alla obekväma fakta, frågetecken och problem.
Vad händer med slussarna i Göta älv som bara beräknas ha en teknisk livslängd fram till 2030?
Vad händer om det blir en låg bro i Göteborg med stor negativ påverkan på Vänersjöfarten?
Vad händer om det fortsätter att bara komma i genomsnitt 2 fartyg i månaden till en hamn?
Vad händer om man får upp förorenade massor när man muddrar?
För visst måste man muddra. I ett tjänsteutlåtande skriver förvaltningschefen på Samhällsbyggnadsförvaltningen:
”Vattendjupet vid kajerna är närmaste tillräckligt för framtida hamnverksamhet, viss muddring måste göras.”
Hur många hundra miljoner kommer den nya hamnen i Vargön att kosta totalt? 200 milj? 300 milj? 400 milj?
Marie Dahlin blundar inte bara för alla obekväma fakta, frågetecken och problem. Hon ersätter en seriös politisk diskussion med tro, förhoppningar och önsketänkanden:
- ”vi måste våga för att kunna växa och utvecklas”
- ”visa att vi i vår kommun är i framkant”
- ”Vi Socialdemokrater tror”
Dahlin tror att en flytt av hamnen automatiskt ska leda till guld och gröna skogar för Vänersborg i allmänhet och Vargön i synnerhet. Det gäller bara att våga, satsa ett antal hundra miljoner… Det kommer nog att gå bra…
Vargöbor och andra vänersborgare är luttrade vid det här laget. De har hört Socialdemokraternas löften förr. De vet att Socialdemokraterna för bara några år sedan investerade hundratals miljoner på lösa antaganden och förhoppningar…
Marie Dahlin skriver:
”Vi vill inte vara ett nejsägarparti för framtiden.”
Det är nog åtskilliga vänersborgare, inklusive en hel del socialdemokrater, som önskar att Socialdemokraterna hade sagt nej lite oftare till stora investeringar grundade på förhoppningar och önsketänkanden…
Vi har inte råd att göra samma misstag igen!
Stefan Kärvling, Lutz Rininsland och James Bucci
Vänsterpartiet
Rapport från KF 21 maj: Gläntan
Det är väl inte helt självklart eller särskilt inspirerande att skriva bloggar när det är sommarvarmt ute och ogräset pockar på att bli bortrensat. Men så tänker man på nedläggningen av Gläntan och den interpellationsdebatt som var i fullmäktige i onsdags. Och då inser man att värme och ogräs är smått i jämförelse med de dementas och deras anhörigas situation när Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (eller var det Ovälfärdspartiet?) i höstas beslutade att lägga ner Gläntan.
Kommunalrådet Marie Dahlin (S), som förresten fyllde 50 år i fredags (grattis!), hade ställt en interpellation till Socialnämndens ordförande Tove af Geijerstam (FP).
Det blev en del munhuggning och hårda ord. Trots att Marie Dahlin inte hade möjlighet att närvara.
Tove af Geijerstam försökte i sitt svar få det till att mini-alliansens partier hade en rak linje från 2012, då de ville avveckla verksamheterna i Gläntan för att rusta upp lokalerna:
”Det var hela tiden min och övrigas avsikt att stänga tillfälligt, och öppna igen efter ombyggnation.”
Lutz Rininsland (V) var mycket aktiv i debatten. Rininsland menade att detta inte var sant, att det var en efterhandskonstruktion. Även 2012 ville Geijerstam och mini-alliansen avveckla Gläntan.
Rininsland läste högt ur mini-alliansens förslag från 2012:
”Ge förvaltningen i uppdrag att utreda förslag om att avveckla Gläntans äldreboende med inriktning att genomföra detta successivt…”
Då på hösten 2012 var mini-alliansens partier ensamma om sitt avvecklingsförslag. Alla de andra partierna, dvs Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet, röstade ner nedläggningsförslaget.
Rininsland menade att oppositionen följde den sk Boendeplanen, som hade tagits av både Socialnämnden och Kommunfullmäktige. I Boendeplanen talades det om fem stycken äldreboenden på området vid Niklasberg; Eken, Linden, Björken, Gläntan och Solbacken. De här äldreboendena skulle renoveras i tur och ordning. Vilket också skedde. När Eken renoverades flyttades de äldre tillsammans med personalen till Lindgården. När renoveringen var klar gick flytten tillbaka till Eken.
Sedan gjordes samma sak när Linden och Björken renoverades. Lindgården användes som evakuering/”avlastning”. Med andra ord, det fanns hela tiden fem äldreboenden.
Sedan stod Gläntan på tur. Men inte för renovering…
Geijerstams och mini-alliansens förslag innebar istället att Gläntan lades ner, att fem boenden blev fyra. Det här menade Rininsland bekräftades av en reservation som Geijerstam och mini-alliansen lade vid beslutet 2012, där de menade att oppositionen:
”… i detta läge och med öppna ögon väljer att inte vidta åtgärder för att nämnden ska komma i full budgetbalans är att för hela världen skylta med sin längtan och strävan efter kaos.”
I en replik upprepade Geijerstam att hennes avsikt alltid har varit att inte stänga Gläntan, men erkände att det faktiskt inte alls framgick av hennes och mini-alliansens yrkande! I övrigt, vilket faktiskt var anmärkningsvärt, hade Geijerstam inget att erinra mot Rininslands beskrivning.
Jag kan inte se annat än att det Geijerstam säger idag är en efterhandskonstruktion.
Geijerstam gjorde också en pudel, när det gällde det uttryckssätt hon använde mot oppositionen i sin reservation:
”Reservationen var inte mitt bästa ögonblick i politiken.”
När Gläntan blev aktuell för andra gången, när det verkligen var skarpt läge för ett 
ombyggnadsbeslut – då svängde plötsligt Miljöpartiet och Välfärdspartiet… De röstade av någon oförklarlig anledning på att Gläntan skulle läggas ner. Det var bara Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet som var emot nedläggning, som ville att Gläntan skulle renoveras, som ville att Boendeplanen skulle följas.
Idag finns inget äldreboende på Gläntan. Både de äldre och personalen splittrades. Ett resultat blev också ökade köer och väntetider. Från en väntetid på 5 dagar från beslutet att bevilja en ansökan till inflytt är det nu 17 dagars väntetid. Därutöver finns många röster som uppger att det idag tar mer tid att behandla en ansökan om särskilt boende. Samtidigt har antalet personer med hemvårdsbeslut ökat från 548 till 618, alltså med hela 70 st på bara en månad. Men det är ju inte så konstigt, fem äldreboenden vid Niklasberg blev ju bara fyra.
Det var egentligen det här som Marie Dahlins interpellation handlade om.
Lennart Niklasson (S) menade att flytten har fått svåra konsekvenser för många av de boende. Ann-Britth Fröjd (C) visste att anhöriga har mått väldigt dåligt när de har sett hur de boende farit illa. Fröjd tyckte att nedläggningen av Gläntan var:
”ett av de mest beklämmande beslut jag har varit med om.”
Sigyn Lindbom (S) menade att man inte behandlar människor på det här sättet. Demenssjuka människor flyttar man inte hur som helst. Hon dundrade från talarstolen:
”De dör när vi gör så här.”
Tove af Geijerstam replikerade:
”Beklagar att effekterna blev som de blev.”
Det var flera uppe i talarstolen, Lena Eckerbom Wendel (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Magnus Kesselmark (V).
De enda som inte sa något under hela debatten, som satt tysta som möss i sina stolar – det var ledamöterna från Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Varför tog de inte tillfället i akt och en gång för alla förklarade sitt handlande? Skämdes de månne?
Lågvattenmärket i debatten stod Sverigedemokraten Kurt Karlsson för. Igen.
”Det blev som jag befarade.”
Sa Kurt Karlsson profetiskt. Fast i efterhand. Och fortsatte:
”De äldre slängdes ut från Gläntan och in har kommit ungdomar från främmande ort. … Allt tyder på att det har funnits en dold agenda.”
Kurt Karlsson har inte förstått att Socialnämnden, trots nedläggningen av Gläntan, har fått fortsätta att betala hyra för Gläntans lokaler (till Vänersborgsbostäder). Vilket understryker det korkade i mini-alliansens beslut. Och istället för att låta lokalerna stå tomma har de då använts till några ensamkommande flyktingbarn.
Kurt Karlsson vädrade sin unkna människosyn och främlingsfientlighet. Och han fortsatte:
”Må domen över detta skändliga handlande bli hård.”
Lutz Rininsland (V) blev mycket upprörd och svarade Kurt Karlsson:
”Jag skäms för att Kurt Karlsson vågar ha sådana anföranden. Jag skäms å våra vägnar.”
Lutz Rininsland fick årets (mandatperiodens?) första applåd av fullmäktige.
Mycket kan man säga om den styrande mini-alliansen, men inte att den har en dold agenda av att medvetet vilja de äldre något ont.
För övrigt lade fullmäktiges två sverigedemokratiska ledamöter ner sina röster om Gläntan när det begav sig. (Som vanligt, SD röstar mycket sällan i Vänersborgs fullmäktige.) Det är oerhört svårt att förstå att Kurt Karlsson inte röstade med S, V och C mot nedläggningen om han värnade om de äldre. Och om han dessutom hade fått en profetisk vision.
Istället högg Kurt Karlsson i vanlig ordning på Lutz Rininsland:
”Lutz inlägg har mest handlat om teknikaliteter. … Lutz tycks helt sakna empati.”
Kurt Karlsson lever i en egen värld. Han lyssnade tydligen inte på debatten…
Jag var tvungen att gå upp i talarstolen och med adress till Kurt Karlsson sa jag:
”Det är för jävligt att du står här och pratar om empati.”
Men jag fick inga applåder. Bara bann och tillsägelser av ordförande Forsström, som för övrigt fyllde 60 år i torsdags (grattis!) – i fullmäktige svär man inte.
Till sist.
Det är inte slut på mini-alliansens virrighet kring Gläntan. För nu i vår vänder sig en enig Socialnämnd till Kommunfullmäktige och vill att nämnden ska få möjlighet att snarast återigen kunna öppna Gläntan…
Det säger Gunnar Lidell (M), som ledare för mini-alliansen, att man ser positivt på, men hans och mini-alliansens budgetförslag lämnar inte några löften om pengar till att öppna Gläntan varken 2015 eller 2016. För det är klart, efter nedläggningen blir allt så mycket dyrare… Ökad driftkostnad, 25-30 nya personer som ska anställas osv.
Jag håller med Ann-Britth Fröjd, nedläggningen av Gläntan är bland de mest beklämmande beslut jag har varit med om.
Rapport från KF 21 maj
Onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige gick lite som på räls. Ända fram till interpellationsdebatten om Gläntan. Då hettade det till. Stundtals rätt ordentligt.
Innan vi kom till Gläntan, så var det väl mest Miljöpartiet som utmärkte sig. Ska man använda betongpartiernas vokabulär så skulle man kunna säga att Miljöpartiet har blivit Vänersborgs nya ”nej-sägar-parti”.
Nu är jag emellertid inte betongpartist, utan konstaterar bara att Miljöpartiet i flera frågor hade andra åsikter än övriga partier. Och att miljöpartisterna var ganska pålästa. Säkerligen mer pålästa och insatta än de flesta andra ledamöter. Men går man emot strömmen och har en egen åsikt, då kan man av makthavarna i den här kommunen bli kallad ”nej-sägare”.
Nu höll varken Vänsterpartiet eller jag med miljöpartisterna i de flesta frågorna, men så kan det och ska det vara i politiken.
Först ut var biblioteksavgifterna. Miljöpartiet krävde återremiss av förslaget. Vilket jag inte förstår. Varför yrkade inte miljöpartisterna avslag på den avgift som de var emot? Miljöpartiet tyckte nämligen att förseningsavgiften för en dag på 30 kr för DVD- och VHS-filmer var för hög. Det tyckte varken jag eller fullmäktige. Fast lite konstigt kanske det var att motsvarande avgift för CD-skivor bara var 3 kr…
Sedan kom antagande av aktieägaravtal för Fyrstads Flygplats. Miljöpartiet deltog inte i beslutet. Partiets syn är att flygplatser inte är en kommunal angelägenhet. Och det har jag 
full förståelse för, jag kan se framför mig hur Marie Dahlin och Socialdemokraterna kräver en flytt av flygplatsen till Sundals Ryr, samtidigt som slagorden skallar:
”Vi tror på Sundals Ryr! Vi måste våga för att kunna växa och utvecklas!”
Var det inte ungefär så de sa förresten för ett antal år sedan om Skogaryd?
Men det var ju inte det frågan handlade om idag. Kanske borde Miljöpartiet komma med en motion om att kommunen borde sälja ”flygaktierna” istället?
Miljöpartiet ville också skydda det prekambriska peneplanet ute vid Nordkroken genom att kommunen skulle jobba för att få till stånd en reservatsbildning. Det kanske inte är en särskilt upphetsande fråga, men den flacka urbergsytan som ligger blottad är faktiskt en värdefull geologisk begivenhet.
Gunnar Lidell (M) ansåg att området var skyddat ändå, utan reservat. Det är t ex alltid förbjudet att elda på berg sa Lidell. För en gångs skull höll jag med honom. Det gjorde fullmäktige med. (Senare på kvällen skulle Lidell hålla med mig…)
Sjödahls sista replik i frågan löd förresten:
”Området kan väl vara värt en skylt åtminstone?”
Och det kan man ju hålla med om. Men det var inte det debatten handlade om idag. Kanske ytterligare en motion på gång från Miljöpartiet?
Miljöpartiet hade ännu fler järn i elden denna kväll.
Sjödahl och Isetorp från Miljöpartiet skrev:
”Vi måste ta riskerna med trådlös teknik på allvar.”
Det blev en del debatt kring detta. Flera delade Miljöpartiets farhågor för strålning, däribland jag, men kanske inte just rädslan för wifi. Jag själv anser, som jag har skrivit tidigare, att trådlösa telefoner, mobiltelefoner och mobilmaster säkerligen är betydligt större bovar i strålningsdramat. Några ledamöter uttalade sig emellertid väldigt tvärsäkert om all strålning och menade att den var tämligen ofarlig. Det tror jag inte ens att de flesta kärn- och partikelfysiker håller med om…
Miljöpartiets motion fick avslag.
Det gick alltså inte Miljöpartiets väg idag. Hade det inte varit för att motionen om giftfri mat faktiskt gick igenom, så hade kvällen varit en smärre katastrof… Dock handlade motionen inte om ett av de farligaste giften vi har kring våra barn:
SOCKRET!
Jag var, kanske inte helt oväntat, tvungen att påpeka det från talarstolen…
Det blev en diskussion kring kommunfullmäktiges nya arbetsordning. I de här frågorna har Vänsterpartiet drivit ett antal krav, lagt ett antal motioner, som har syftat till att öka både demokrati, effektivitet och ”popularitet” i fullmäktiges sätt att arbeta.
Den nya arbetsordningen är i stort sett ganska bra. Det är emellertid lite underligt att det nuvarande kommunfullmäktige bestämmer hur nästa kommunfullmäktige ska arbeta. Det blir ju så, eftersom det är val i höst. Det brukar i stället vara så att ett nytt fullmäktige med en ny ordförande i början av en mandatperiod bestämmer de ”spelregler” som ska gälla under mandatperioden.
Men det är ganska symptomatiskt för moderaterna och mini-alliansen. Det mesta går långsamt. Eller inte alls…
För övrigt gick Vänsterpartiets krav på förändringar i arbetsordningen (se här) inte igenom.
Även om det går långsamt för moderaterna, så är Gunnar Lidell och Lena Eckerbom Wendel i varje fall kvicka att äntra talarstolen. Det kan man emellertid inte säga om socialdemokrater, kristdemokrater och sverigedemokrater. I de ärenden som jag har redogjort för ovan varken syntes, hördes eller märktes de…
För Socialdemokraternas del verkar det vara en genomtänkt politisk taktik, en taktik som de har följt under nästan hela mandatperioden: Håller de tyst, då kan de typ inte heller göra bort sig. Men vill socialdemokraterna göra anspråk på att ta över rodret efter valet, då borde de ha åsikter om det mesta som händer i kommunen!
Det här gäller dock inte den avslutande interpellationsdebatten om Gläntan. Då var representanter för samtliga partier uppe i talarstolen.
Utom för Miljöpartiet och Välfärdspartiet…
De här partierna skäms väl fortfarande för sitt huvudlösa beslut att lägga ner Gläntan.
Jag återkommer till interpellationsdebatten om Gläntan.
Om hamnflytten – ett svar till Marie Dahlin
Kommunalrådet Marie Dahlin (S) skriver i en debattartikel i tisdagens TTELA:
”Vi Socialdemokrater tror på Vargön!”
Vilket inget annat parti gör? Eller? I synnerhet inte Vänsterpartiet då. Får man förmoda. Det står nämligen i TTELA att Marie Dahlin argumenterar mot Vänsterpartiet. Fast det framgår egentligen inte riktigt av texten.
Marie Dahlin har missuppfattat något väsentligt. Vänsterpartiet är faktiskt helt överens, Vänsterpartiet tror också på Vargön!
Det vore självklart bra om Vänersjöfarten har en framtid, om trafiken kan föras bort från landsvägarna, om det åter etableras verksamhet på området i Vargön och om det leder till fler arbetstillfällen.
Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är att Vänsterpartiet vill grunda investeringsbeslut som omfattar flera hundra miljoner på överväganden utifrån fakta. Vänersborgs kommun kan inte investera flera hundra miljoner på förhoppningar och önsketänkanden!
Det gjorde Socialdemokraterna och Marie Dahlin för bara några år sedan. Då, den 20 juni 2007, utropade en socialdemokratisk ledamot i kommunfullmäktige när arenabeslutet klubbades:
”men varför välja när vi ser möjligheter att göra alltihop?”
Det var fakta vi efterlyste i vår debattartikel (se här). Av Marie Dahlin får vi bara tro, förhoppningar och önsketänkanden till svar:
- ”en satsning för utveckling”
- ”ett beslut för jobben, för miljön och för framtiden”
- ”en satsning för framtida etableringar”
- ”vi måste våga för att kunna växa och utvecklas”
- ”visa att vi i vår kommun är i framkant”
- ”att visa näringslivet att vi är att räkna med. Vågar vi så vågar dom!”
- ”det är ofta så att nya etableringar skapar ringar på vattnet”
Det är faktiskt svårt att hitta fakta som stödjer eller belägger Marie Dahlins påståenden… Jag letar febrilt efter sådant som jag kan ”ta på” och som jag vet gäller och som ger stöd för eller belägger det som Marie Dahlin önskar och hoppas på i sin debattartikel. Jag hittar egentligen bara sex påståenden i debattartikeln som kan liknas vid fakta.
Faktapåstående 1:
”Att flytta till Vargön gör att vi kan få en hamn efter dagens regelverk.”
Visst, men det kan vi få i Vänersborg också. Varför nämner inte Marie Dahlin att det går att bygga om hamnen i Vänersborg? För ca 20 milj kr kan vi i framtiden bedriva samma slags hamnverksamhet som idag.
Faktapåstående 2:
”Alloys får redan i veckan en stor båtlast med malm”
Det är ingen som förnekar att det kommer fartyg med malm till Alloys. Men en svala gör ingen sommar! Det kommer i genomsnitt bara 2 fartyg i månaden till hamnen i Vänersborg. Inklusive alla andra fartygstransporter än de till Alloys.
”Stor båtlast” skriver Marie Dahlin. Fartygen till Uddevalla kan vara upp till 50.000 ton, fartygen uppför Göta älv är på max 4.000 ton. Hur stor är chansen att fartygen ska lasta om i Göteborg till mindre fartyg eller pråmar?
Ok, säg att chansen finns till omlastningar i Göteborg. Men då måste man ju VETA detta innan man diskuterar investeringar på flera hundra miljoner! Och dessutom måste ju Vänersborgs kommun få en bindande försäkran av Alloys innan investeringen. Vänersborg kan ju inte investera flera hundra miljoner först – och fråga sen…
Faktapåstående 3:
”en hamnflytt gör att vi kan öka tonnaget bara till Alloys”
Om Alloys behöver mer malm i produktionen, så ser de till att de får den – oavsett om hamnen ligger i Vänersborg eller Vargön. Eller Uddevalla.
För att få ”ordning” på alla påståenden om Alloys och hamnen, så ställde jag några frågor till Alloys. Jag fick följande svar (jag återger svaret i sin helhet):
”År 2013 skeppade vi ca 28.650 MT (=Metric tonne=1000 kg=1 ton; min anm) legeringar från Vänersborg och räknar med att år 2014 blir något högre då vi nu producerar mer tonnage.
* Containerskeppningar från Göteborg var ca 5.500 MT legeringar men räknar med att år 2014 nå ca 20.000 MT.
* Till Vänersborg kom år 2013 ca 25.000 MT koks och malm. För år 2014 räknar vi med ca 20.000 MT.
* I container till Göteborg kommer ca 6.000 MT legering från Turkiet i år.
* Dessa siffror ser vi som låga jämfört med tidigare år eftersom vi enbart kört på ca 30-35% kapacitet. Tidigare gick ca 150.000 MT gods genom Vänersborg.
* Vi diskuterar just nu med Istanbul om att öka produktionen med en ugn till varvid att positivt beslut kommer öka ovanstående tonnage markant.
Det som avgör om gods kommer till Vänersborg eller Uddevalla är fartygsstorleken där slussarna sätter begränsningarna. Och ju längre avstånd ju större båt…
Det som kan tillföra godsmängd till hamnen, inte bara från oss, är möjligheten att köra container på pråm från Göteborg i och med att Göta älv och Vänern klassas som inre vattenväg. Det torde innebära en avsevärt lägre kostnad och en stor miljövinst för kunder runt Vänerhamnarna. Då vår ägare gärna sett container som ett alternativ även för malm som idag till största del kommer till Uddevalla.”
Kan vi av detta svar dra slutsatsen att tonnaget till Alloys ska öka? Är detta svar en stabil och säker grund för en kommunal investering på 200-300-400 miljoner kronor? Jag tycker inte det. Tycker Marie Dahlin och Socialdemokraterna det?
Sedan noterar jag att Marie Dahlin inte med ett ord nämner att slussarna i Göta älv beräknas ha en teknisk livslängd fram till 2030 – därefter måste antingen nya slussar finnas på plats. Eller Vänersjöfarten upphöra. Och att det inte finns något beslut om att bygga om slussarna…
Faktapåstående 4:
”Att muddra är inte aktuellt”
Det här stämmer inte.
I ett tjänsteutlåtande (Dnr SBN 2011/134) med titeln ”Flytt av hamn till Wargön industriplats”, som Samhällsbyggnadsförvaltningens förvaltningschef tillställde Samhällsbyggnadsnämnden inför beslutet nu i april, skriver förvaltningschefen i sammanfattningen:
”Vattendjupet vid kajerna är närmaste tillräckligt för framtida hamnverksamhet, viss muddring måste göras.”
Vem har rätt – Marie Dahlin eller förvaltningschefen?
Några rader längre ner i tjänsteutlåtandet står det:
”Den totala projektkostnaden för etapperna 1 och 2 är inte analyserad. Här ingår bland annat ej muddring, kostnad för förorenade massor, gemensam infrastruktur, sjöfartsnavigering, ev spåranläggning, flytt av pumpstation för avloppsvatten och kostnad för internväg mellan hamnen och Alloys.”
Förutom att muddring, och därmed risken för förorenade massor, nämns här, så omnämns också andra kostnader. Notera att Marie Dahlin bortser från alltihop i sin artikel.
Vem har rätt – Marie Dahlin eller förvaltningschefen?
Det kan vara på sin plats att påpeka att inkomsterna för Vänersborgs kommun av hamnverksamheten är försumbara. Om nu någon undrar.
Här följer en tabell över kommunens inkomster av Vänersborgs hamn de senaste åren:
Utdelning är det Vänerhamn har betalat till Vänersborg som ägarkommun, medan arrendet är resultatbaserat utifrån aktiviteten i hamnen.
Faktapåstående 5:
”när det gäller inre vattenvägar är det ett beslut som tas i riksdagen under hösten 2014”
Det må förvisso vara sant, men vad kan vi dra för slutsats av detta för Vänersborgs/Vargöns del? Det nämner inte Marie Dahlin. Beslutet är för övrigt ganska ointressant om inte riksdagen fattar ett beslut om att bygga om slussarna…
Faktapåstående 6:
”Beträffande brohöjden i Göteborg har Sjöfartsverket sagt nej och det är positivt.”
Och? Vad jag förstår så är det inte Sjöfartsverket som bestämmer brohöjden i Göteborg, även om verkets åsikt väger tungt. Broärendet ligger just nu hos Mark- och miljödomstolen (se här) och det är osäkert både när domen kommer och naturligtvis vad den innebär. Men inte kan väl Vänersborgs kommun utgå från att beslutet blir positivt för Vänersjöfarten redan innan domen faller? Och förresten, skulle en högre bro i Göteborg vara ett tungt argument för att flytta hamnen till Vargön?
Marie Dahlin tror oerhört mycket. Hon tror att en flytt av hamnen automatiskt ska leda till guld och gröna skogar för Vänersborg i allmänhet och Vargön i synnerhet. Det gäller bara att våga tycker Marie Dahlin. Satsa ett antal hundra miljoner av skattebetalarnas pengar, så kommer det nog att gå bra…
Nog…
Det är inte sjyst att väcka förhoppningar hos Vargöborna att en flytt av hamnen skulle leda till ett uppsving av samhället, att företagen skulle stå på kö för att etablera sig och att arbetstillfällena skulle öka lavinartat.
Det är inte sjyst av Marie Dahlin att lova saker som hon inte kan hålla.
Den är inte sjyst av Marie Dahlin att bortse från alla fakta och frågetecken.
Det är inte sjyst av Marie Dahlin att inte diskutera kommunens kostnader.
Vargöbor och andra vänersborgare är luttrade vid det här laget. De har hört Socialdemokraternas löften förr. De vet att Socialdemokraterna har ”trott” förr. De vet att Socialdemokraterna för bara några år sedan investerade hundratals miljoner på lösa antaganden och förhoppningar…
Marie Dahlin skriver:
”Vi vill inte vara ett nejsägarparti för framtiden.”
Det är nog åtskilliga vänersborgare, inklusive en hel del socialdemokrater, som önskar att Socialdemokraterna hade sagt nej lite oftare till stora investeringar grundade på förhoppningar och önsketänkanden…
Vänsterpartiet är inte emot en hamn i Vargön av princip. Men innan Vänersborg gör en investering på 200-300-400 miljoner kronor så måste allt vara ordentligt utrett, inga frågetecken får finnas kvar, kontrakt måste vara skrivna och bindande och alla fakta måste ligga framme på bordet. Visar det sig då att argumenten och sakskälen väger över för en flytt av hamnen, visst, då kan Vänsterpartiet och jag ändra oss. Självklart.
Men Marie Dahlins artikel visar att flytten bara grundar sig på tro… Och det är inget bra argument när det gäller så mycket pengar.
Många vänersborgare hade nog hoppats att Socialdemokraterna hade lärt av gamla misstag…
Kommande KF 21 maj (2/2)
Kommunfullmäktige har alltså sammanträde nu på onsdag. Jag beskrev i min förra blogg några av de ärenden som ska behandlas. (Se ”Kommande KF 21 maj”.) Här ska jag ta upp ytterligare några.
Vänsterpartiet har motionerat om en del ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Vid det förra sammanträdet tog partiet dock tillbaka motionerna därför att de är inarbetade i det förslag som nu ska behandlas.
Det betyder att vi i Vänsterpartiet är ganska nöjda med förslaget till ny arbetsordning för kommunfullmäktige.
Dock inte med riktigt allt. Som att Kommunfullmäktiges ordförande själv ska besluta om placeringsordningen i Sessionssalen… Och meddela det vid fullmäktiges konstituerande sammanträde. Hur ordförande nu kan göra det… Ordförande väljs ju inte förrän tidigast på det konstituerande sammanträdet… Såvida inte majoriteten i kommunstyrelsen tänker sig den gamle ordförande, Anders Forsström alltså. Men han är inte ordförande ens på det 
konstituerande sammanträdet… Den som är ordförande i fullmäktige tills en ny ordförande har valts är fullmäktiges ålderman.
Något har nog blivit fel i förslaget.
Vänsterpartiet tycker självklart att det nyvalda Kommunfullmäktige självt ska besluta om arbetsordningen. På det första eller andra sammanträdet. Eller kanske det tredje. (Det finns ytterligare tveksamheter kring detta förslag, men här hänvisar jag till min partivän Lutz Rininslands blogg.)
Vänsterpartiet föreslår också att varje kommunfullmäktige ska börja med frågor och interpellationer – och inte att dessa placeras sist på dagordningen. Det är ofta som det är dagsaktuella och ibland kontroversiella frågor som tas upp. Om de placeras först så skulle vänersborgarna kunna komma till sammanträdet och lyssna på dessa, utan att sitta och vänta 3-4 timmar….
Det gäller även några som kan få frågor riktade till sig, men som inte är ledamöter i kommunfullmäktige. Som det nu är kan en ordförande i en nämnd, som inte behöver vara ledamot i fullmäktige, få sitta och vänta på att besvara sin fråga långt in på sena kvällen – i stället för att få den tidigt. Och kunna gå hem.
Det här förslaget har vi inte heller fått gehör för. Marie Dahlin och Socialdemokraterna ställde sig nämligen bakom allt som Forsström (M) och mini-alliansen framförde och föreslog. Har månne Socialdemokraterna tagit ut kompassriktningen inför valrörelsen?
Miljöpartiet har lagt några motioner som fullmäktige ska behandla på onsdag. Sjödahl och Isetorp har motionerat om att ge barnen en giftfri vardag. I motionen föreslås att:
”kommunens samtliga förskolor ska göras fria från miljögifter.”
Och vem vill inte det? Vem vill ge barnen en giftig vardag?
Följaktligen föreslår kommunstyrelsen att fullmäktige ska bifalla motionen:
”… som ett stöd till det arbete som redan pågår i kommunens verksamheter.”
Som lågkolhydratätande LCHF:are undrar jag förstås när det största giftet av dem alla (en liten överdrift kanske) ska uppmärksammas i Vänersborg…
Sockret…
Den andra motionen handlar om trådlös kommunikation (wifi). Sjödahl och Isetorp skriver:
”Vi måste ta riskerna med trådlös teknik på allvar.”
Jag själv hyser, likt Isetorp och Sjödahl, stora betänkligheter och farhågor kring all den strålning som omger oss 24 timmar om dygnet. Men just när det gäller wifi, så tror jag inte att riskerna är särskilt stora. Enligt Strålskyddsmyndigheten finns det inga risker med trådlösa nätverk. Jag tror att det är betydligt farligare med mobiltelefoner och trådlösa telefoner – som hålls direkt mot huvudet…
Jag kan tycka att Miljöpartiets motion är lite att sila mygg och svälja kameler.
Nämndernas verksamhetsberättelser från verksamhetsåret 2013 ska också tas upp. Det brukar emellertid inte bli någon debatt kring dessa. Tyvärr. De borde ligga till grund för en diskussion kring den kommande politiken.
Det man annars kan säga om verksamhetsberättelserna är att de är utmärkt läsning. Det står allt i dem om vad kommunen har sysslat med och hur mycket det kostar etc. Som en uppslagsbok.
Till det förra sammanträdet hade Socialnämndens ordförande Tove af Geijerstam (FP) förberett sig på att svara på en interpellation om Gläntan ställd av Marie Dahlin (S). Men eftersom inte Marie Dahlin kunde närvara bordlades dock interpellationsdebatten.
Några åskådare satt och väntade på interpellationsdebatten, över 3 timmar. Förgäves. Nu är risken stor att de får vänta ytterligare i 3 timmar, eftersom interpellationen inte ska behandlas förrän i slutet av sammanträdet. I stället för i början. Som Vänsterpartiet vill…
Marie Dahlin ställer några tuffa frågor kring nedläggningen av Gläntan. Tove af Geijerstam skyller i sin tur på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet för att Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet lade ner Gläntan. Får ni ihop det? Var lugna, det får inte jag heller.
Fast Tove af Geijerstam skriver inte i sitt svar att Gläntan är nedlagt. (Både frågor och svar finns skriftligt och kan laddas ner här.) Det är bara stängt tillfälligt. Geijerstam hänvisar till Boendeplanen där Gläntan finns med. Det är bara det att, som det står i mini-alliansens förslag till Mål- och Resursplan (MRP):
”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till ombyggnad av äldreboendet Gläntan, men konstaterar samtidigt att några löften om tillskott i budget 2016 inte kan lämnas.”
Med andra ord: Gunnar Lidell (M) och Co har inte avsatt några pengar till Gläntan.
Det lär bli en spännande interpellationsdebatt. Det kommer att bli fler i talarstolen än Dahlin och Geijerstam. Jag hoppas att eventuella åskådare orkar hålla ut…
PS. Jag fick för övrigt ett snabbt svar från Miljö och Hälsa angående mina frågor om eldning. (Se min förra blogg.) Det finns, förutom ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”, också ”Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö”. Dessa föreskrifter antogs av fullmäktige den 14 mars 2000. (Det var före min politiska tid.) I dessa föreskrifter står det följande om eldning:
Ӥ 7
För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln skall vara god och att bränslet skall förvaras torrt. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden.
§ 8
Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom områden med detaljplan eller områdesplan är förbjuden under tiden 1 maj – 30 september.
Övrig tid av året får eldning inom sådana områden ske endast av torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa uppstår.
Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brandföreskrifter.”
Kommande KF 21 maj (1/2)
På onsdag sammanträder Kommunfullmäktige. Några intressanta frågor ska tas upp till behandling.
Sammanträdet startar med den till synes oskyldiga punkten ”Överföring av investeringsmedel”. Nämnderna ansöker om att få flytta över oanvända investeringsmedel från ett år till ett annat. I detta fall från 2013 till 2014. Och det är väl helt ok att flytta oanvända pengar. Används de inte det ena året, kanske de kommer till användning det andra. Det är bara ett litet problem – det handlar om en himla massa pengar. Kanske för mycket pengar. Det handlar om att 182,9 milj kr ska föras över.
Vänersborg har en i det närmaste ohållbar investeringsnivå. Som jämförelse, åren innan arenan byggdes hade Vänersborg en låneskuld på 0 kronor. Faktiskt. Noll kronor. Sedan började investeringarna. Det var inte bara arenan, även om gökungen ute på kvarteret Vidar slukade hundratals miljoner kronor. Och det fortsätter att investeras.
Mål- och Resursplanen:
”Kommunens låneskuld ökar under planperioden. I budgeten finns upptaget sammanlagt 460 Mkr i nya lån under 2015-2017. Det innebär att år 2017 har kommunen en sammanlagd långfristig skuld om 813 Mkr.”
Nästan en miljard!
Vänersborgs kommun måste prioritera investeringarna mycket tuffare. Investeringar för att tillfredsställa grundläggande behov måste prioriteras. Det finns många sådana investeringar, alltifrån underhåll av fastigheter och VA till nya förskolor. Men projekt som en flytt av hamnen till Vargön måste strykas från investeringsplanen fortare än kvickt.
Det är för övrigt intressant att inga protester har hörts från Moderaternas mini-allians eller Miljöpartiet och Välfärdspartiet. De skrek ju i högan sky förra året när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet ville använda 10 milj kr från den sk resultatutjämningsreserven (RUR) till förskola och grundskola.
Då sa Marika Isetorp (MP) om de partier som ville satsa på barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka:
”…lura sina medborgare. … låta påskina att det finns pengar när det är tomt i kassan … ta på sig tomteskägget och dela ut pengar…”
Välfärdspartiets Morgan Larsson skrev i TTELA:
”Kommunen behöver inte låna pengar och vi har planerat för en kontrollerad och ansvarsfull ekonomi.”
Det lär bli anledning att återkomma till investeringar och lån i samband med att budgeten för 2015 ska tas nästa fullmäktige, i juni.
Fullmäktige ska också fatta beslut om höjda biblioteksavgifter. Det handlar om typ höjda ”böter”, om böcker och filmer inte lämnas tillbaka i tid. Naturligtvis är principen om det fria biblioteket oerhört viktig, men att respektera det allmänna och följa reglerna är minst lika viktigt.
Det lär inte bli någon större debatt om dessa avgiftshöjningar. Även om Miljöpartiet kanske yrkar återremiss, som partiet gjorde i kommunstyrelsen. Då var det en förhållandevis futtig avgiftshöjning från 20 till 30 kr på videofilmer och DVD, tror jag att det var, som partiet vände sig emot.
Fullmäktige ska fatta beslut om den lokala ordningsstadgan eller som det heter: ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”. (Den nuvarande hittar du här.) Den ska uppdateras på några punkter. Det ska t ex i fortsättningen bli tillåtet att ha med sig hunden på kyrkogården. I varje fall om den är kopplad. Precis som på andra offentliga platser.
Det finns en del annat som är bra att veta. Du måste t ex ha polisens tillstånd om du vill göra reklam för något:
”genom högtalare eller liknande.”
Det är också förbjudet att bada i gamla och nya trafikkanalen och:
”Grenar från träd, buskar och dylikt får inte på någon gatudel finnas på lägre höjd än 2,30 m över gångbana, 2,60 m över gång- och cykelbana respektive 4,50 m över körbana.”
Bryter du mot något i ordningsföreskrifterna så kan du dömas till penningböter.
Det finns inget om eldning i tättbebyggt område. Det förvånade mig. Men det kanske står någon annanstans. (Jag har nu skickat ett mail till Miljö och Hälsa och frågat.)
Det finns ytterligare intressanta punkter, men de återkommer jag till.
Landsbygdsskolornas framtid
I onsdags hade TTELA en artikel om landsbygdsskolorna. (Se här.) Rubriken löd:
”Skolan måste spara. Landsbygdsskolorna hamnar i skottgluggen igen.”
Jag skrev också i en blogg häromsistens:
”den nuvarande skolstrukturen måste diskuteras i en ganska snar framtid.”
Det här har naturligtvis fått en del personer att reagera. Med all rätt. De undrar om det är dags att lägga ner landsbygdsskolorna. Igen typ.
Bakgrunden till att diskussionen har aktualiserats igen är att Barn- och Ungdomsnämnden beräknas göra ett underskott på 7,3 milj kr i år, varav grundskolan och barnsomsorgen står för 4,2 milj kr. Och det är egentligen inte särskilt konstigt. Att det antagligen blir ett underskott menar jag. Kommunfullmäktiges beslut den 20 juni 2012 att behålla landsbygdsskolorna kostar pengar.
År 2013 fick Barn- och Ungdomsnämnden extra pengar, 16 milj kr – för övrigt efter förslag från Vänsterpartiet. Men för 2014 blev det bara ett ”tillskott” på provocerande futtiga 54.000 kr. Miljöpartiet och Välfärdspartiet gjorde nämligen, helt plötsligt, gemensam sak med de borgerliga partierna i mini-alliansen och röstade igenom en noll-budget. (Det var också i denna veva som de lade ner äldreboendet Gläntan.)
På grund av BUN:s prognosticerade underskott på 7,3 milj, så lade förvaltningen, dvs tjänstemännen, i måndags därför fram några besparingsåtgärder. Vilket de i princip är tvungna att göra, eftersom de ska arbeta för att hålla budget. En av dessa besparingsåtgärder var:
”Flytta verksamhet vid Rösebo skola ht 14 till Frändefors.”
Naturligtvis kan man ana att förvaltningen vill ha igång en debatt om skolstrukturen. Igen. Det är ju ingen hemlighet att tjänstemännen helst skulle vilja att en och annan landsbygdsskola skulle tas ur ”drift”… Och nu är det val i höst…
Vad var det han sa den gamle Caesar…?
”divide et impera”
Den ekonomiska besparingen av att ”flytta” Röseboeleverna till Frändeskolan skulle i år hamna på, i det här sammanhanget, blygsamma 400.000 kr. (Totalbudgeten för Barn- och Ungdomsnämnden är på 674 milj kr. Det är även förhållandevis lite pengar jämfört med det prognosticerade underskottet på 7,3 milj kr.)
Efter diskussion enades nämnden om att stryka flytten av Rösebos elever. Istället fick förvaltningen i uppdrag att hitta andra besparingsåtgärder. Och om inte detta skulle vara möjligt, så finns också alternativet att Barn- och Ungdomsnämnden vänder sig till kommunfullmäktige och helt enkelt ”ber om” mer pengar…
Vänsterpartisterna i nämnden var mycket aktiva i denna diskussion, både min partikollega Magnus Bäckström och jag själv. Det är inte dags att lägga ner landsbygdsskolorna! Det står inte på agendan. Det var vårt budskap.
Alla som ”var med” för två år sedan kommer säkert ihåg att Vänsterpartiet redan då var mycket aktivt i medborgardialogen kring ”skolstrukturen”. Jag själv lade ner åtskilliga timmar. Det fanns många skäl till Vänsterpartiets ställningstagande att bevara landsbygdsskolorna, jag ska inte upprepa dem här. Men beslutet som kommunfullmäktige fattade den 20 juni 2012 kan naturligtvis inte vara ristat i sten. Beslut måste omprövas om förhållanden förändras. Det gäller alla beslut.
Det är framför allt två saker som har förändrats.
Riksdagens beslut om skärpta behörighetskrav för undervisande lärare rycker allt närmare. Från och med läsåret 2015-2016 så måste varje elev undervisas av en legitimerad lärare. Det kommer att ”ställa till” med ganska stora organisatoriska och schemamässiga problem i mindre skolor. Det lär också kosta en del extra pengar. Och det kan det naturligtvis vara värt – i varje fall om inte pengarna tas från andra elever.
Det andra problemet berör främst Rösebo skola och, på lite längre sikt, Skerrud.
Elevunderlaget viker…
Fullmäktiges beslut innebar ju på sätt och vis, kan man väl säga, en satsning på landsbygden. En ganska stor satsning egentligen. Men denna satsning kräver ju att människor flyttar ut på landsbygden och att de som bor på landsbygden placerar barnen i dessa skolor.
Som det ser ut nu så bor det 32 elever i Rösebos ”upptagningsområde”. Det är dock bara 19 elever som, just nu, har valt att gå på skolan i höst. I Skerrud bor det 63 elever i upptagningsområdet, medan endast 38 ska gå i skolan. Dessa siffror kan jämföras med Mulltorps skola. Där bor det 37 elever i upptagningsområdet och alla har valt att gå i skolan. (Källa: Barn- och Ungdomsförvaltningen.)
Vänsterpartiet jobbar för, och har alltid gjort, mer resurser till barnen och ungdomarna. Vänsterpartiet har också drivit frågan att bevara landsbygdsskolorna. Det är två ställningstaganden som vi står för och som vi är stolta över. Vi tror till och med att vårt idoga arbete har lett till att vi har fått andra partier att svänga och få en betydligt positivare syn på utbildnings- och skolfrågornas betydelse i Vänersborg.
Men Vänsterpartiet står också med båda fötterna på jorden. Och sanningen är att vänder inte den nedåtgående trenden för elevunderlaget i Rösebo och Skerrud, så måste skolfrågan tas upp till förnyad prövning och diskussion. För Rösebos del kanske redan innan höstterminen 2015 startar.
Vänsterpartiet anser också att det är av avgörande vikt att inget sker över huvudet på de berörda. Alla fakta måste läggas på bordet och sedan måste elever och föräldrar tillsammans med politiker, och kanske tjänstemän, träffas och föra någon typ av dialog om framtiden.
En gnutta besinning vore önskvärd
Idag har Lutz Rininsland och jag en debattartikel införd i Vänersborgaren. Den handlar om flytten av hamnen från Sanden i Vänersborg till Vargön. Vi har också skickat debattartikeln till TTELA. Kanske publiceras den även där någon av de kommande dagarna…
En gnutta besinning vore önskvärd
Vänersborgs kommun står inför stora investeringar de närmaste åren. Det finns skriande, grundläggande behov som måste tillfredsställas!
Då läste vi i TTELA häromsistens:
”Flytt till Vargön kommer närmare”
En flytt av hamnen till Vargön har blivit aktuell igen. Ärendet var uppe nu senast i Samhällsbyggnadsnämnden. Det handlar om investeringar i mångmiljonklassen… I arenaklass!
Tanken att flytta tunga transporter från vägarna till järnväg och sjöfart är i princip riktig. Men det finns en mängd frågor kring vänersjöfarten och hamnen i Vargön som inte är besvarade.
I en utredning från Trafikverket ges slussarna i Trollhättan en teknisk livslängd fram till 2030 – därefter måste antingen nya slussar finnas på plats eller Vänersjöfarten upphöra. Men:
”I förslaget om nationell plan för transportsystem 2014-2025 finns inga investeringar för Göta Älv/Trollhätte kanal.”
Trollhätte kanal nämns på två ställen på var sin halv rad i utredningen.
Det handlar också om att Göteborg vill ersätta Göta Älv-bron med en ny och lägre bro. En sådan bro kommer att bli ett trafikhinder med stor negativ påverkan på Vänersjöfarten.
År 2008 tillverkades det sista papperet på Holmens bruk. Det innebar en enorm nedgång i fartygsanlöp. Under de senaste åren har sjötrafiken återhämtat sig något. Men, som mest har i genomsnitt 2 fartyg i månaden anlöpt hamnen i Vänersborg!
Vad kostar då en flytt av hamnen?
Det har gjorts två studier. Den ena räknade fram en kostnad på sammanlagt 155 milj kr, den andra blev lite billigare, ”bara” 140 milj kr.
Och då har ändå inte alla kostnader räknats med, t ex muddring och förorenade massor.
2011 nämndes en kostnad för enbart muddringen på hisnande 165 miljoner! Och förorenade massor… Vem vet vad som ligger på älvbottnen i Vargön? Vågar man överhuvudtaget ens börja rota på bottnen?
Hur mycket är vi uppe i nu? 300-400 miljoner kr? 500 miljoner kr?
Det handlar alltså om en ofattbar stor investering. Den kan till och med bli större än arenan.
En flytt av hamnen från Vänersborg till Vargön är på dessa premisser mycket oansvarig. Det finns inget som i nu-läget talar för att det någonsin kommer fler än två fartyg per månad till en hamn i Vänersborg – eller Vargön. Om det nu kan komma upp ett enda fartyg på Göta älv efter 2030…
Men förhoppningar om en annan verklighet, önsketänkanden i stället för fakta, gjorde att 10 av 11 ledamöter i Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ställa sig bakom ett förslag att flytta hamnen i Vänersborg till Vargön.
En gnutta besinning vore lovvärd.
.
PS. Debattartikeln var införd i TTELA lördagen den 17 maj under rubriken ”Hamn i Vargön – investering i arenaklass”.
Rapport från BUN 12 maj
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden går väl inte till historien som ett av de mest händelserika. Men ibland är det faktiskt lite ”gôtt” att det finns lugna och händelsefattiga möten också.
Här följer hur som helst en rapport.
Sammanträdet började med två så kallade verksamhetsuppföljningar. Först ut var rektorn för Musikskolan. Hon berättade att Musikskolan har stora problem med ekonomin. Intäkterna motsvarar helt enkelt inte kostnaderna. Orkesterklasserna i åk 3 i grundskolan försvinner till stor del på grund av en skärpning i Skollagen. Den innebär att det krävs legitimerade lärare i all undervisning. Även i musik. Det räcker inte med att man är skicklig på att musicera. Någon sa också att rektorerna har fått mer att säga till om med den nya Skollagen, men det tror jag inte. Rektorerna har alltid haft rätten att organisera arbetet och anställa personal. Det var Barn- och Ungdomsnämnden (under S Anders Larssons ledning en gång i tiden) som formulerade en tveksam riktlinje. Som någon rektor vid tillfälle mycket riktigt påpekade… Det blir i varje fall ett inkomstbortfall för musikskolan. Detta tillsammans med att det var väldigt få elever som valde det estetiska programmet på gymnasiet, vilket har fått Kunskapsförbundet att besluta att inte starta detta program till hösten i Vänersborg, har lett till en ”ekonomisk kris”.
Rektorn sammanfattade situationen:
”Utveckling eller avveckling?”
Nämnden fick också ta del av en enkät som har gjorts i åk 2, åk 5 respektive åk 8 om bland annat trygghet och trivsel. Det finns anledning att återkomma till enkäten, jag har ännu inte fått den i min hand. Flera av nämndledamöterna, liksom jag, reagerade dock på några av siffrorna. I år igen får man väl säga.
På påståendet ”Jag har arbetsro på lektionerna” svarade bara 72,9% i åk 2 respektive 61,4% i åk 8 att de har det. 88,7% i åk 2, 76,3% i åk 5 och bara 50,3% i åk 8 tyckte att skolarbetet gjorde dem nyfikna…
Det är inte bra… Närmast kris får man väl säga. Det är läge att rektorerna tar tag i problemen snarast… Och för det krävs naturligtvis att rektorerna har, och får, tid att vara pedagogiska ledare, dvs få tid att göra regelbundna besök ute på lektionerna, tid att samtala med lärarna inför och efter dessa besök, att kräva in och läsa lärarnas planeringar osv.
Självklart krävs det också kompetenta rektorer. Jag skulle t ex vilja se ett krav på att rektorerna måste vara behöriga att undervisa på de stadier som de är rektorer över. Som i Finland.
Marianne Karlsson (C) undrade om en rektor kan förbjuda personal att prata med föräldrar. Det hörde väl inte riktigt till ärendet, men ordförande för dagens möte, Joakim Sjöling (S), tillät frågan. (Sjöling svingade för övrigt klubban på ett galant sätt.) Förvaltningschef Kent Javette svarade att det kunde naturligtvis inte en rektor göra.
”Man måste kunna prata med varandra.”
Kent Javette varken kunde eller ville dock prata om det enskilda fallet. Om han nu överhuvudtaget kände till det. Inte ens en förvaltningschef kan ju veta allt…
Och så var det delårsrapporten…
Jag var bara tvungen att framföra min frustration… Typ, vem har nytta av sådana här mål- och resultatbeskrivningar? Hur meningsfullt tycker tjänstemännen att det är att arbeta med sådant här? Osv.
Jag tror inte att jag var ensam om mina funderingar. Men det var inte särskilt många som sa något…
Enligt min mening måste helt enkelt något radikalt göras åt alla mål- och resultatbeskrivningar etc i kommunen. Det går åt alldeles för mycket tid för tjänstemännen att sammanställa dessa mer eller mindre meningslösa rapporter och analyser. Inte så att jag är emot dem som princip. Men de måste göras om, så att väsentliga saker, både för tjänstemännen och politikerna, tas upp.
Så nu var det sagt…
Prognosen är att Barn- och Ungdomsnämnden gör ett underskott på 7,3 milj kr år 2014. Av detta underskott står grundskolan/skolbarnomsorgen för 4,2 milj och Arena/Fritid för 4,5. (Beräkningen stämmer om man räknar med särskolans prognos på +2,0 milj. och några andra mindre poster.)
Förvaltningen lade därför fram några besparingsåtgärder. En av dessa åtgärder var:
”Flytta verksamhet vid Rösebo skola ht 14 till Frändefors.”
Efter diskussion enades nämnden om att stryka denna åtgärd. Istället fick förvaltningen uppdraget att hitta andra besparingsåtgärder.
Kanske skulle jag sticka ut hakan lite här…?
Min åsikt är att den nuvarande skolstrukturen måste diskuteras i en ganska snar framtid. Kommunfullmäktiges beslut om att behålla alla landsbygdsskolor (utom Sundals Ryr) kan ju inte gälla för evigt, åtminstone inte om trenden är att elevantalet på en del av skolorna fortsätter att sjunka. Det blir ju inte heller lättare av att behörighetskraven för undervisande lärare skärps. Från och med läsåret 2015-2016 så måste ju lärare vara legitimerade för att undervisa. Det ställer naturligtvis till problem för mindre landsbygdsskolor…
På sin informationspunkt tog förvaltningschefen upp att det pågår diskussioner och ”förhandlingar” med Annelie på Brålandabadet. Både om ersättningar och ägande och också om skolans simundervisning. (TTELA har en artikel om Brålandabadet idag, ”Fortsatt tvist om Brålandabadet”.) Jag var tvungen att flika in min mening, att kommunen borde visa en ”generös” inställning, eftersom det med all sannolikhet är Barn- och Ungdomsnämnden som har gjort fel genom åren. Mycket tyder ju på det i varje fall… Men det är i nu-läget tydligen en fråga för jurister. ”Rättsläget” är typ inte helt solklart.
Det är det inte heller med Ströms Slott AB och Magnus Olsson. Lena Eckerbom Wendel (M), som kom tillbaka lagom till fikat och beslutsomgången, menade att det även här råder ett oklart rättsläge och att det därför är bäst att låta Förvaltningsrätten bedöma argumenten och avgöra vad som gäller och inte.
Det blev mycket skrivet om ett händelsefattigt möte, men nu är jag klar…
Två undersökningar: Politikerpanel och näringsliv
Demoskop är mest känt för sina opinionsundersökningar, men de undersöker även annat. Varje år genomför Demoskop t ex en totalundersökning bland Sveriges lokalpolitiker för att spegla utvecklingen i kommunerna. Denna undersökning kallas för ”politikerpanelen”. (Du hittar politikerpanelen 2014 här.) I undersökningen har många (de flesta?) av Vänersborgs politiker deltagit.
Nu har resultatet av politikerpanelen för 2014 kommit. Nu har vi fått svart på vitt vad Vänersborgs politiker tycker om sin egen kommun. Politikerna har satt betyg, 1-5, på olika områden. En 5:a är högst och 3:an är någon typ av medelbetyg. (”Rank” visar var Vänersborg hamnar på listan över Sveriges 290 kommuner.)
Högst upp placerar Vänersborgs politiker ”Natur- och grönområden”. Det är tydligen det bästa med Vänersborg… Kategorin får betyget 4,73, vilket torde innebära att Vänersborgs politiker anser att det finns många bra och lättillgängliga natur- och grönområden kring Vänersborg. Och det finns det ju. Även om Kindblomsvägen riskerar att försvinna och Ursand förvandlas till ett tivoli…
Betyget placerar trots allt Vänersborg på en blygsam plats 98 i Sverige. Politiker i andra kommuner har uppenbarligen betygssatt naturen kring sin kommun ännu högre än vänersborgspolitikerna.
”Tillgång till arbete” får lägst betyg, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på att ungdomsarbetslösheten ligger kring 27% i Vänersborg. Även ”Shopping”, ”Tillgång till karriärmöjligheter”, ”Fungerande integration” och ”Utbud av restauranger, nöje och kultur” ligger under medel. Det är nog inte heller så förvånande…
Politikerna i Vänersborg anser tydligen att nivån på kommunalskatten inte är bra. Fast vad detta betyg betyder kan ju diskuteras. Det måste ju inte betyda att skatten anses vara för hög, det kanske finns politiker som tycker att den är för låg, och borde höjas…
Jag vet inte om tabellen uppvisar några överraskningar. Det får väl var och en spekulera kring. Själv blir jag dock lite förvånad över att ”Kvalitet i barnomsorgen” får ett så pass högt betyg, trots att alla politiker vet (eller bör åtminstone veta) att barngrupperna är för stora och personaltätheten för låg. Även betyget för ”Kvalitet i grundskolan” ligger över medel. De resultat som Vänersborg har visat de senaste åren när det gäller avgångsbetygen i åk 9 ger väl inte direkt någon anledning till hurrarop.
Det känns som att vissa av de betyg som politikerna har satt mer speglar önsketänkanden än verkliga förhållanden…
Jämför man vänersborgspolitikernas betyg med alla andra politikers betygssättning av sina respektive kommuner, så hamnar Vänersborg ganska långt ner på rankinglistorna. Det tyder på att ”självförtroendet” inte är på topp. Politikerna i Vänersborg har inte samma positiva tankar om sin egen kommun som man har i övriga Sverige.
Det har inte heller företagarna i Vänersborg…
Demoskop har nämligen genomfört ytterligare en undersökning, ”Lokalt Företagsklimat”, som också har publicerats i dagarna. Det är denna undersökning som populärt brukar kallas för näringslivsrankingen.
Vänersborg placerade sig på plats 231 i Sverige (av 290 kommuner). Det är inget vidare resultat, även om det innebär ett ordentligt kliv framåt jämfört med förra årets ranking. Vänersborg förbättrade sin placering med 38 platser. Det är faktiskt första gången på mer än 5 år som Vänersborg går framåt och inte bakåt i tabellen. Vi hoppas att det är början på en ny trend – och det finns faktiskt anledningar till optimism.
Men ändå, att bara placera sig på plats 231 under ett borgerligt, moderatlett styre torde vara ett riktigt misslyckande…
Här är resultatet av 2014 års näringslivsranking:
Det är väl tur att statliga åtgärder, typ på infrastrukturens område, får upp rankingen. Utan dessa vet jag inte var Vänersborg hade hamnat. På de områden där kommunen har ett större ansvar är resultaten inte vidare bra. Även om de har blivit bättre. Eller mindre dåliga.
”Nyföretagsamhet” ingick egentligen inte i undersökningen, men redovisas som ett mått på tillståndet i kommunen. Det är väl den mest nedslående siffran av dem alla. Vänersborg håller till i det verkliga bottenträsket i Sverige…
Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbets- och boendekommun. Och företagen behöver stöd av kommunen för att kunna verka.
I undersökningen har både företagare och politiker tillfrågats om hur företagsklimatet ska bli bättre. Det är naturligtvis viktigast vad företagarna tycker – det är ju de som kan de här frågorna bäst… (Se de mörkblå staplarna.) Här nedan följer resultatet:
Över hälften av företagarna pekar på ”snabbare handläggning” och ”bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande” för att det lokala företagsklimatet ska bli bättre. Jag har en känsla av att företagarna har många rättmätiga krav och synpunkter på de kommunala handläggarna… Det skulle emellertid ha varit intressant att få en djupare analys av vad företagarna tänker på mer specifikt. (Och varför jag tänker på Byggnadsnämnden…)
49% tycker att kommunens attraktionskraft ska öka. Och vem tycker inte det? Men även här så undrar jag vad det mer konkret kan betyda. Jag själv tror t ex på att en bra social service och en förskola och grundskola i toppklass betyder betydligt mer för Vänersborgs attraktionskraft än t ex sänkta skatter. Tycker företagarna det också?
Jag tror också att förtroendet för politiker i allmänhet betyder mycket för en kommuns attraktionskraft. Vilket intryck ger politikerna? Hur hanterar de kommunens pengar? Hur genomtänkta är de beslut som fattas? Hur noga är politikerna med att ta fram bra faktaunderlag innan beslut? Osv…
Och tänk när den förre näringslivschefen S Anders Larsson sa till TTELA den 6 maj 2011 med anledning av det årets näringslivsranking:
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Hur stort förtroende för kommunen kan en företagare få då?
Inför framtiden gäller det för alla vänersborgare att komma på bra idéer för att öka Vänersborgs attraktionskraft. Och det gäller sedan för politikerna att genomföra dem. Socialdemokraterna och Centerpartiet misslyckades den förra mandatperioden, Moderaterna och mini-alliansen misslyckades denna…
Kanske dags för ett tredje alternativ…?
Senaste kommentarer