Arkiv
KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)“.
Madelaine Karlsson (S) tog upp en annan tråd, som fler skulle komma att diskutera, nämligen om allmänheten kan och får cykla på den parallella GC-vägen som går genom bostadsområdet på Korseberg. Karlsson sa:
“Den föreningen där skulle i princip kunna stänga av infarterna till den här vägen som går emellan deras hus.”
Karlsson menade att det kan bli väldigt oroligt för de som bor där. Det lät nästan som Madelaine Karlsson förespråkade, eller i varje fall visade stor förståelse för, så kallade ”gated communities”, på svenska ”inhägnade bostadsområden”…
Jag replikerade direkt efter och sa att jag inte trodde att bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägen. På grund av min osäkerhet bollade jag faktiskt frågan till ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S). Han kunde sannolikt ge besked i frågan.
Miljöpartiet säger sällan eller aldrig någonting i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Men Anna-Karin Sandberg (MP) tog till orda. Hon menade att vi inte pratade om en GC-väg genom skogen, utan en naturstig… Och så visade tyvärr Sandberg att hon hade missuppfattat frågan:
“Den är ju tänkt … för att öka tillgängligheten till vatten för alla.”
Ökar tillgängligheten till vatten om man bygger ytterligare en GC-väg 150 meter från en redan befintlig väg? Och om man bygger en tredje GC-väg…?
Sandberg var också inne på att man skulle kunna cykla Vassbotten runt… Och då blev det faktiskt fel igen. Om en person ska cykla runt Vassbotten så cyklar hen ju på GC-vägen som går precis bredvid “Båbergsvägen”. Det går inte att cykla längs sjön till t ex Öxnered, och kommer inte att göra i framtiden heller. Man måste upp på Båbergsvägen.
Och sedan var det Benny Augustssons tur igen. Och jag vet inte riktigt var argumenten tog vägen och vad de ersattes med… Augustsson verkade till en början något upprörd och betonade varje stavelse:
“Sen tycker jag att vi kan sluta och prata om parallell cykelväg. Det finns ingen cykelväg som är parallell. Det är faktiskt en bostadsgata som förser ett bostadsområde med biltrafik, cykeltrafik och gångtrafik och det är också privat mark för det tillhör en bostadsrättsförening. Så vi kan inte kalla det för gång- och cykelväg och våra gång- och cykelvägar brukar inte gå genom biltrafikerade områden. … Och dessutom måste man ju ha liksom medgivande i så fall från den bostadsrättsförening som är där.”
Lutz Rininsland (V) höll inte med:
“Det finns en väg som går från Båbergsvägen ner till vattnet. Inte någon kan någonsin tala om för mig att jag inte får cykla den här vägen. Det finns nånting som heter allemansrätten och för mig är det alltså helt klart att jag äger rätt att cykla på den här vägen…”
Rininsland var mycket säker på sin sak. Parallell cykelväg eller inte, bostadsgata eller inte, privat mark eller inte, bostadsrättsföreningens vilja eller inte – alla fick gå och cykla på vägen. Eftersom det även fortsättningsvis blev både frågor och diskussioner om den befintliga GC-vägen fick användas eller inte återkom Rininsland i ett senare skede och sa:
“Det vore ju säkerligen på sin plats att den som har varit med från början när det här bostadsområdet togs fram och har suttit ordförande i Riksbyggens bostadsrättsförening just på det här stället yttrar sig om hur man tänkte. Benny Augustsson har varit ordförande i den här bostadsrättsföreningen fram till 2018-2019.”
Benny Augustsson svarade inte på det inlägget. (Se “Augustsson (S) var inte jävig”.)
Bo Dahlberg (S) ansåg sig inte vara expert, men han framkastade en teori:
“…så tror jag det är möjligt att stänga av en sådan väg som går genom ett privat bostadsområde…”
Dan Nyberg (S) visste inte heller, men framkastade även han en teori:
“[jag] antar att det är så kallad kvartersmark och kvartersmark det är detaljplanelagd mark som inte är för allmänt ändamål utan det har ett särskilt ändamål och då är det väl det då för bostadsrättsföreningen för det är ju det som den här vägen försörjer med trafik…”
Och eftersom, fortsatte Dan Nyberg:
“om vi har en hög profession på vår samhällsbyggnadsförvaltning och det är som nån säger att det finns en parallell cykelväg som går 75 m bredvid som man får lov att använda som cykelväg och kanske rentav ange vara en cykelväg, så låter det ju märkligt att man skulle lägga ett förslag på en som ligger 75 m längre bort i så fall. Utan det kan ju vara så att man inser att det här är kvartersmark som är avsedd för annat ändamål…”
Och den teorin borde ha en viss tyngd, Dan Nyberg har nämligen varit ordförande i byggnadsnämnden. Och han menade alltså att eftersom vi har en professionell förvaltning, som lägger det här förslaget, så bör det vara på det sättet att bostadsrättsföreningen kan stänga av den befintliga GC-vägen…
Jag vet inte hur tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen uppfattade Nybergs argument. Faktum är att när man googlar på vem som har rätt eller inte, så hittar man bland annat det här (se “Bostadsrätterna” – “Bostadsrätterna” är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar):
“Ni vet väl att allemansrätten ger oss möjlighet att cykla, rida och gå även på enskilda vägar. Det är därför ytterst sällan som kommuner beviljar ansökan om förbud mot cykling, ridning eller gångtrafik.”
Det tycks som om det var Lutz Rininsland (V) som trots allt hade rätt och två ordföranden i byggnadsnämnden samt några andra i de styrande partierna som hade fel. Och var Dan Nybergs teori om tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen riktig så hade även de fel.
Dan Nyberg (S) avslutade för övrigt sitt inlägg med att upprepa att cykelvägen genom skogen var nödvändig för:
“anslutande [av] befintliga och kommande bostadsområden”
Om något felaktigt upprepas tillräckligt många gånger så kanske det blir sant…?
Efter en ajournering och strax innan voteringen yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till Buccis (V) förslag. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) ville avsluta debatten med att informera alla ledamöter om att det var frågan om en naturstig, och inte en GC-väg:
“Det finns en liten bergsklack på den här tänkta dragningen som kommer att tas bort, men i övrigt så kommer man heller inte att jämna till den så den blir nån hel platt yta, utan det kommer att vara en naturlig stig i skogen. Mycket få träd kommer man också att ta ner i det hela.”
Kommunen ska bara spränga lite, ta ner några träd och grusa för att bygga en naturlig stig… Jag tror att jag får definiera om min uppfattning om vad en naturlig stig i en skog är…
Kommunfullmäktige avslog samhällsbyggnadsnämndens begäran om pengar till investeringen. Det blir ingen GC-väg genom den sista skogsdungen på Korseberg. 28 ledamöter röstade för James Buccis yrkande och 20, dvs de styrande partierna (S+C+MP), röstade för en GC-väg. Två moderata ledamöter och en kristdemokrat avstod från att rösta.
Fullmäktige var den 13 april. En vecka senare syns det att kommunen redan har börjat anlägga GC-vägen. Arbetet måste rimligen avbrytas.
KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)
Debatten om skolmiljardens fördelning (se “KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?”) framstod som en mild vindpust i jämförelse med ärendet om GC-vägen (=gång- och cykelvägen) på Korseberg. Då var det stundtals storm… (Du kan se hela debatten från kommunfullmäktiges sammanträde den 13 april på kommunens webb-TV – klicka här. Det är ärende 12, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”.)
Det ska byggas en GC-väg genom den sista kvarvarande skogsdungen på Korseberg. GC-vägen finns med i detaljplanen från 1991 – och det medborgarförslag som ville att detaljplanen skulle ändras, så att skogen blev kvar, avslogs. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) Nu skulle kommunfullmäktige besluta om att anslå pengar till att genomföra detaljplanen, dvs bygga GC-vägen genom skogen. Det tycktes från början i den politiska processen bara vara en “formsak”…
Det kan vara bra att ha kartan över området klar för sig för kunna förstå diskussionen. Tyvärr var det inte alla politiker som hade det, utan några trodde t ex att en GC-väg genom skogen var nödvändig för att människor skulle kunna ta sig till jobbet eller skolan eller att den var nödvändig för att kunna cykla runt Vassbotten…
Det finns dessutom redan en GC-väg i området (se kartan). I skogen ca 150 meter söder om den (se texten “Skog” på kartan) ville kommunstyrelsen anlägga en ny GC-väg. Kommunstyrelsen kallade den dock naturstig, eftersom den inte ska asfalteras… (Hur den i övrigt var tänkt att utformas fanns det delade meningar om i fullmäktige.)
Vänsterpartiet har varit motståndare till GC-vägen hela tiden. James Bucci (V) visade att vi i Vänsterpartiet tänkte fortsätta den kampen till det “bittra slutet”. Vänsterpartiet ansåg att det var både meningslöst och förkastligt att bygga en ny GC-väg genom den sista skogen i området. James Bucci (V) lämnade ett yrkande om att:
“omfördelningspost ”GC-väg Korseberg, bostadsområde” tas bort.”
Debatten började med att Dan Nyberg (S) prisade cykeln och cykellederna i Vänersborg. Cykelleder var även bra för de funktionshindrade och för turister. Det uppfattades nog av många som ett litet väl högtravande inlägg som kanske inte riktigt hörde till ämnet. Nyberg höjde också cykelplanen från 2018 till skyarna och betonade att redan då:
“fanns den här leden med då för Korseberg … Det var dessutom ett enhälligt fullmäktige som ställde sig bakom den planen”
Och Nyberg lovade att han senare skulle räkna upp de personer som hade yrkat bifall till cykelplanen vid det tillfället. Jag tror att Dan Nyberg hade missat att GC-vägen fanns med i detaljplanen redan 1991… Jag påpekade det, Nyberg återkom aldrig med några namn.
Nyberg menade vidare att utbyggnad av cykelleder var viktigt i nya stadsdelar för att folk skulle kunna ta sig till arbetet och till skolan. Vi var nog många som undrade om Dan Nyberg (S) hade varit ute 
på Korseberg någon gång. Vilka invånare skulle cykla vägen genom skogen till arbetet eller till skolan? Det är bara att studera kartorna ovan – och konstatera att ingen, absolut ingen, kommer att vara beroende av denna cykelled genom skogen för att komma till arbetet eller skolan. Nyberg pratade för övrigt hela tiden om cykelleder, inte t ex om GC-vägar eller naturstigar.
Dan Nyberg (S) avslutade sitt i många stycken förbryllande inlägg med:
“Jag vill ställa mig på cyklismens och miljövännernas sida i Vänersborg“
Sedan var det James Bucci (V) som noterade:
“den stora miljökämpen Dan Nybergs ord om att han yrkar bifall till ett förslag som han menar skulle vara positivt för miljön. Jag delar inte den uppfattningen.”
Bucci menade att exploateringen är ett onödigt ingrepp en orörd grön lunga.
“…för mig är det en total onödig satsning på den här sträckningen”
Anders Strand (SD) var precis som Dan Nyberg väldigt entusiastisk till cykeln och till cykelvägar. Men…
“Den här snutten genom skogsdungen ute på Korseberg är fullständigt meningslös. Den leder egentligen ingenstans. Det är ingen som behöver utnyttja den för att ta sig till jobbet, till skolan eller till fritidsaktiviteter.”
Man kan väl lugnt påstå att Strand visste vad han pratade om. Han hade definitivt både varit i området och hade kartbilden klar för sig. Till skillnad från t ex Dan Nyberg. Anders Strand yrkade bifall till Buccis (V) yrkande.
Benny Augustsson (S) visade prov på ett mycket dåligt minne. (Vilket för övrigt är sällsynt.) Han påstod att jag hade fel när jag hade påpekat vad han hade sagt i kommunstyrelsen den 27 oktober, dvs att det inte fanns något behov av GC-vägen. Jag var helt säker på att jag inte hade fel och jag upprepade det igen i ett senare inlägg. Då avgjorde Henrik Harlitz (M) frågan:
“Jag vill hålla med Stefan Kärvling om hur det hanterades i kommunstyrelsen, där då Benny sa att den här kommer inte genomföras för det finns inget behov utav den. Och det var efter återremissen så vi var väldigt väl medvetna om var någonstans på Korseberg vi var.”
Benny Augustsson (S) ville dock inte erkänna att han mindes fel… Det var anmärkningsvärt, eftersom vem som helst kan minnas fel. Det är inget speciellt konstigt.
Augustsson hade även en annan syn på naturområden, som skogen på Korseberg:
“när det gäller våra naturområden och så, så tycker jag att det är jättebra att vi faktiskt gör våra naturområden tillgängliga för våra invånare.”
Naturen är tydligen till enbart för människor, den verkar inte ha något värde i sig – inte för t ex växter, fåglar, djur osv. Naturområden som inte är tillgängliga för människor har inget värde… Jag undrar om Augustssons styreskollegor i Miljöpartiet håller med honom?
Och så visade Benny Augustsson (S) faktiskt en häpnadsväckande okunnighet när han avslutade sitt inlägg:
“Vi kommer också med den (cykelvägen; Augustsson använde hela tiden ordet cykelväg i sitt inlägg; min anm) sy ihop vår olika stadsdelar och kommande stadsdelar på ett fantastiskt bra sätt.”
Jag förstår inte, vilka stadsdelar skulle cykelvägen sy ihop? Titta gärna på kartorna ovan och berätta för mig.
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.
KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?
Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall 
(inspelningen hittar du här) och 
naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…
Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).
Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.
Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…
Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?
Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):
“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”
Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?
Augustsson fortsatte:
“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”
Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. 
(Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)
De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):
“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”
Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…
Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…
Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.
Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:
“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”
Fast det kan man tydligen…
Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:
“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”
Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:
“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”
Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?
Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…
Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…
Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:
“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”
En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.
Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…
V-motion: Öde hus
Den 23 september 2020 behandlades ett medborgarförslag om öde hus i kommunfullmäktige. (Se ”KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus”.) Förslaget hade lämnats in av brålandabon Christer Waldemarsson och handlade om kartläggning av:
”obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”
Medborgarförslaget avslogs. Fullmäktige menade att Vänersborgs kommun redan medverkade i ett projekt som hade samma syfte som medborgarförslaget. Det var nog inte en helt riktig beskrivning av 
verkligheten. Författaren till medborgarförslaget var inte heller nöjd med svaret och skrev till fullmäktige:
”Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”
Enligt uppgift så har kommunen inte alls jobbat med frågan om inventering eller kartläggning av tomma hus/ödehus på landsbygden – varken före eller efter behandlingen av medborgarförslaget. Och det är synd. Väldigt många kommuner har gjort det, de har kartlagt tomma fastigheter. Här följer några exempel: Tranemo (se ”Inventering av ödehus har genomförts”), 
Orsa (se ”Sälj eller flytta till Orsa – nu efterlyser kommunen fastighetsägare”), Torsås (se ”Ödehus”), Falun (se ”Gert bestämde sig för att sälja när Falu kommun gjorde fastighetsinventering”) och Ödeshög (se ”Ödehus inventeras – kan bli attraktiva bostäder”. Arvika, Eda och Säffle kommuner har till och med beviljats EU-stöd för att kartlägga ödehus. Det är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som finansierar projektet (se ”Ödehusprojektet”).
Det blir ofta helt fantastiska resultat av kartläggningarna. Hundratals öde hus har hittats och i många fall har fastigheterna fått nya ägare. Och kommunerna nya invånare…
Nu har turen kommit till Vänersborg. Vänersborgs kommun måste också kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. Vänsterpartiet har därför skrivit och lämnat in en motion i frågan. Det blir en slags uppföljning av Christer Waldemarssons medborgarförslag.
Du kan läsa motionen här nedan eller ladda ner en pdf-version.
==
Motion:
Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Tomma hus och outnyttjade lokaler utan underhåll är hämmande för kommunens utveckling, som dessutom ger dåligt intryck för besökare och vägtrafikanter. Kommunens översiktsplan (ÖP) redovisar starka skäl för en sammanhållen tillväxtstruktur över hela kommunens geografiska område.
Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda. Många människor söker sig aktivt till attraktiva, natursköna lägen utanför tätorterna. I spåren av pandemin har även nya flytt-, pendlings- och boendemönster noterats som gynnar utvecklingen av mindre tätorter och landsbygd.
Vänersborgs kommun är inget undantag utan kan bidra till inflyttning och utveckling.
En kartläggning skulle uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.
Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.
Det finns säkerligen många metoder för kartläggning. Kontakter med ortsbefolkning, företagarföreningar, hembygdsföreningar och byalag i varje kommundel är antagligen nödvändigt som stöd. Metoder kan med fördel hämtas från andra kommuner som bedriver inventering kostnadseffektivt och med goda resultat.
I vissa fall kan äldre förfallna hus bli en säkerhetsrisk och tillsyn gällande ovårdade tomter och förfallna byggnader tar kommunens resurser i anspråk. Bättre är alltså att fastigheten bebos och används och därigenom samtidigt attraherar nya invånare att bo och driva näringsverksamhet i alla delar av Vänersborgs kommun.
Vänsterpartiet yrkar:
– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.
– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.
Vänersborg 2022-04-18
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Kommunen svarar kyrkoherden i Frändefors
Den 3 mars samlades ett antal boende i Frändefors församlingshem. Det var kyrkoherde Daniel Westin som hade sammankallat ett möte. De närvarande var fastighetsägare från husen mellan Frändeforsån, 45:an och Dalboskolan. Boende i 23 av de 38 fastigheterna i området deltog. De flesta på mötet tillhörde den äldre generationen.
De närvarande, inklusive Svenska Kyrkan, hade fått ett utskick från Vänersborgs kommun. Varje fastighet hade blivit kartlagd, det gällde dagvatten och spillvatten. Det var inte helt lätt att förstå utskicken och det fanns de som hade blivit mer eller mindre chockade när de öppnade sina kuvert. De hade inte en aning vad det handlade om. (Se “Protester i Frändefors”.)
På mötet berättade kyrkoherde Westin bakgrunden till kommunens utskick och varför han hade sammankallat mötet. Han beskrev hur han i januari hade pratat med VA-chefen och att VA-chefen hade lovat att prata med någon lämplig i personalen. 
Men när Westin ringde kommunen någon vecka innan mötet var det ingen på Kretslopp & Vatten som kände till det. Och följaktligen fanns det inte heller någon kommunal representant på plats i församlingshemmet. Kyrkoherden var besviken och fick uppfattningen att kommunen inte var särskilt intresserad av dialog.
Deltagarna på mötet beslutade att skicka in en gemensam protestskrivelse till kommunen, där fastighetsägarna krävde mer och bättre information. Den skrivelsen återgav jag i bloggen “Protester i Frändefors”.
Nu har chefen på Kretslopp & Vatten besvarat skrivelsen, den 1 april. Inte till alla de som skrev på den, utan till kyrkoherde Westin.
VA-chefen skriver utförliga svar och förklaringar. Han börjar med ett längre citat från “Allmänna bestämmelser för brukandet av Vänersborgs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar” och 21 § LAV (Lagen om allmänna vattentjänster). VA-chefen redogör även för kommunens problematik kring avloppsledningar och avloppsreningsverket i Brålanda. 
Han beskriver vidare fastighetsägarens respektive kommunens ansvar och omständigheterna kring förbindelsepunkter, husgrundsdränering osv. Den är inget att orda om svaren och förklaringarna. De är i och för sig stundtals “tekniska” och inte helt lätta att förstå, men svaren är sakligt sett helt tillfyllest. VA-chefen svarar på de frågor han har fått i protestskrivelsen.
Det var dock inte kommunens syfte eller lagliga stöd till åtgärderna som de berörda fastighetsägarna protesterade mot, det var bristen på information – och förståelig sådan. Flera fastighetsägare förstod helt enkelt inte vad det utskickade brevet handlade om och vad som förväntades av dem. Och det är ju lite talande att svaret på protestskrivelsen enbart skickades till kyrkoherde Westin. Informationen borde ha gå till samtliga berörda fastighetsägare i området kan man tycka.
Men VA-chefen anser att Kretslopp & Vatten följer kommunens kommunikationspolicy:
“Vi är så tydliga som vi kan vara i det utskickade brevet med anmodan samt bilagd teckenförklaring och rörinspektionskarta. Vi har gett de råd vi kan ge och vi har lämnat kontaktinformation.”
Det låter onekligen som om det utskickade brevet var tämligen välfyllt med många olika handlingar. Flera av fastighetsägarna hade med sig brevet – så här såg ett av dem ut (fastighetsbeteckningar och gatunamn är raderade av mig):
Utskicket innehöll kanske inte all den information som hade behövts. Och framför allt, väldigt många 
fastighetsägare vittnade om att de inte förstod den information som fanns. Och det skriver också VA-chefen:
“Vi kan förstå med anledning av telefonsamtal från fastighetsägare att viss teknisk information är svårbegriplig och vi ser om vi kan förenkla informationen.”
Så viss teknisk information var alltså “svårbegriplig”… Och det var faktiskt just därför som kyrkoherde Westin sammankallade mötet där VA-chefen också hade lovat att åtminstone en tjänsteperson från Kretslopp & Vatten skulle delta. Det kom ingen.
Det har inte heller skickats ut någon “förenklad” information till fastighetsägarna i efterhand. Ja, det har inte skickats ut någon mer information överhuvudtaget, inte ens svaren på protestskrivelsen – mer än till kyrkoherden då. Men det torde inte vara kyrkans uppgift att informera om kommunens planer och förklaringar…
Kommunen har en kommunikationspolicy, som du kan ladda ner här. Den börjar på detta sätt:
“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.
Kommunikationsarbetet ska bidra till att Vänersborgs kommun når visionen och uppsatta inriktningsmål, samt präglas av öppenhet och tillit. Strategisk och god kommunikation bidrar till bättre förutsättningar för att nå förväntat resultat. Kommunikation är en avgörande framgångsfaktor i det kommunala arbetet.”
De tre första punkterna i de övergripande syftena med kommunens kommunikation är att:
- “Öka kännedomen och kunskapen om kommunens uppdrag, service, verksamheter och det vi erbjuder invånarna, företag, föreningar och andra organisationer.”
- “Få invånarna att känna till och förstå politiska beslut samt hur de kan påverka genom att delta i debatt och dialog.”
- “Bygga förtroende och förtroendefulla relationer med kommunens intressenter genom att erbjuda service och tjänster av hög kvalitet, väcka intresse och engagemang.”
Huruvida Kretslopp & Vatten har följt kommunens kommunikationspolicy vågar jag inte uttala mig om, men att det övergripande syftet med kommunikationen har misslyckats i Frändefors råder det inte några som helst tvivel om. Och det torde bland annat bero på att kommunikationen inte har varit:
“tydlig och enhetlig”
eller
“anpassad efter mottagare och målgrupp”
som den borde ha varit enligt samma kommunikationspolicy. Och, det måste vara kommunens ansvar att kommunikationen med invånarna fungerar.
Första meningen i policyn tål att fundera extra noga över:
“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.”
Jag vet inte riktigt vad det är för inställning till invånarna i Frändefors som framskymtar i avslutningen av kommunens svar till Westin, men jag antar att kyrkoherden inte reagerar särskilt positivt:
“Den handskrivna listan som bifogades inskickat brev verkar vara deltagarförteckning från mötet. 
Ingenstans på sidan med signaturer står det att vederbörande signerar för att inkomma med en protest.”
För det kan väl ändå inte vara så att kommunen på allvar undrar, och kanske till och med ifrågasätter, varför kyrkoherde Westin skickade en lista med namn tillsammans med protestskrivelsen – och varför alla fastighetsägare hade signerat med sina namnteckningar…?
PS. Kyrkoherde Westin har framfört till kommunen att han fortfarande önskar ett möte med kommunen.
BUN (19/4)
Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde, fysiskt – på plats i kommunhuset.
I bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” beskrev jag BUN:s ärenden ganska utförligt och i gårdagens blogg, “BUN: Budgetyrkande från V”, publicerade jag Vänsterpartiets budgetyrkande. Det kan vara läge att läsa de bloggarna om man vill veta mer om de olika ärendena.
Sammanträdet började med en verksamhetsuppföljning. Det var rektorerna på kommunens högstadieskolor som tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat föredrog ärendet. Informationen, som i vanlig ordning var mycket pedagogisk och professionell, tog upp frågor som det särskilda stödet, legitimerade och behöriga lärare, 
den nya läroplanen och samarbetet med socialtjänsten.
Omfattningen och de olika skolornas organisation av det särskilda stödet beskrevs utförligt. Det man kan konstatera är att behoven är mycket stora och de ökar hela tiden. Rektorer och personal arbetar intensivt och framgångsrikt, men de tycks inte riktigt “hinna med” – behoven är alltför stora. En alldeles för stor andel av eleverna i åk 9 är t ex långt ifrån att få behörighet till gymnasiet. Det fanns nog ingen av de närvarande som tvivlade på att det behövs betydligt mer resurser för att pedagogerna ska kunna göra ett ännu bättre arbete.
Rektorerna var överens om att andelen behöriga och legitimerade lärare är på väg att öka. Det är många lärare från andra kommuner som söker sig till Vänersborg och flera lärare håller på att fortbilda sig, och är på väg att bli legitimerade. Rektorerna hade goda förhoppningar om att andelen legitimerade lärare skulle öka markant i höst. Och det är goda nyheter. Sedan gäller det att kommunen får behålla dessa lärare…
Det kommer en ny läroplan i sommar, LGR 22. Läroplanen blir inte särskilt ny egentligen, det är mest omarbetningar av den gamla. Så ska t ex sex- och samlevnadsundervisningen stärkas och bland annat samtycke ska betonas tydligare. Det blir också nya formuleringar kring jämställdhet. Dessutom ska skolan arbeta ännu mer mot olika former av intolerans, våld och förtryck.
Däremot ska kursplanerna ändras ganska betydligt. Det centrala innehållet har setts över. Fakta och förståelse lyfts fram och grundläggande kunskaper betonas, främst i de yngre åldrarna. Den analytiska förmågan ska öka ju äldre eleverna blir. Kunskapskraven blir också mindre detaljerade – en förändring som jag är övertygad om välkomnas av pedagogerna. Kunskapskraven i den “gamla” läroplanen har styrt undervisningen alldeles för mycket, och det på ett negativt sätt. Det har helt enkelt varit för stort fokus på bedömning. Med de nya kunskapskraven, som från och med nästa läsår ska kallas betygskriterier, visas en större tillit till lärarprofessionen.
Det blir också en del förändringar i betygssättningen, något som vi har kunnat läsa om i massmedia. Det ska i fortsättningen bli en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper vid betygssättningen, dock med undantag för betyget E. Det ska alltså bli “lättare” att få de högre betygen. Det är också en förändring som professionen har efterfrågat.
Det blev en del frågor och diskussioner efter föredragningen. Nämnden lärde sig definitivt en hel del om situationen på kommunens högstadier.
Sverigedemokraternas motion, “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”, avslogs. SD:arna själva yrkade dock på:
“…att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet i första hand.
I andra hand att kommunfullmäktige bifaller punkt 5, då vi anser att vi ska ha som uttalad målsättning att samtliga lärare ska vara legitimerade även inom modersmålsundervisning för att säkerställa kvaliteten på undervisningen samt att höja statusen på lärare inom modersmålsundervisningen.”
Det var flera ärenden som egentligen inte berörde BUN:s verksamhet i särskilt hög grad, men nämnden skulle ändå yttra sig om detaljplaner, strategier mm. Men sedan kom budgeten för 2023.
Det blev emellertid ingen större diskussion om budgeten för nästa år. Konstigt nog. Förvaltningen gick igenom “sitt tänk”, repeterade nämndens behov och uppmanade indirekt politikerna att agera. Budgeten var ju nämndens bord. Men det blev alltså tämligen tyst…
Vänsterpartiet presenterade sitt yrkande och framhöll vikten av att en specialnämnd som BUN framförde verksamhetens behov på ett tydligt sätt. Hur skulle det se ut om inte barn- och utbildningsnämnden yrkade på mer resurser till förskola och skola när behoven var så uppenbart skriande? Vem skulle annars göra det?
De borgerliga partierna (M+L+KD) “passade” och avstod från att delta i beslutet. De höll på med budgetarbetet…
Ordförande Bo Carlsson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) meddelade att det kan bli ett annat förslag senare i kommunfullmäktige. De arbetade i sina partigrupperingar med att skapa större förståelse för BUN:s behov. Ja, ja… Det har vi ju sett de senaste åren hur framgångsrikt det har varit…
När ordförande ställde proposition på de två förslagen, dvs ordförandes förslag mot Vänsterpartiets, så hördes några fler röster på Vänsterpartiets yrkande. Öhh? Jag begärde därför votering för att få klarhet.
Det visade sig att de två sverigedemokraterna röstade för Vänsterpartiets yrkande. Fyra röster för Vänsterpartiets förslag, fyra röster för ordförandes förslag och tre nedlagda. Bo Carlssons ordföranderöst avgjorde. Barn- och utbildningsnämnden skulle inte begära mer pengar än den budgetram som tilldelats av kommunstyrelsen.
Jag ska väl inte sticka under stol med att de andra partiernas agerande var en besvikelse…
Eva Lindgren (V) och jag reserverade oss för säkerhets skull mot beslutet.
Det blev ingen mer votering på sammanträdet. De andra besluten togs i full enighet. Det var dock som vanligt en del frågor och diskussioner, men stämningen var hela tiden god. En bidragande orsak är 
ordförande Carlssons sätt att föra klubban. Bo Carlsson som för övrigt uttryckte sin övertygelse om att politiker måste kunna ändra tveksamma och mindre bra beslut. Jag lovade att notera detta för framtida bruk. Och det har jag nu gjort…
Sammanträdet slutade kl 14.07, och denna gång hann nämnden med att äta lunch under en timme.
BUN: Budgetyrkande från V
På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska budgeten för nästa år behandlas. (Se ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen har lagt ett förslag som innebär att BUN ska acceptera den tilldelning som kommunstyrelsen har föreslagit. Det gör inte Vänsterpartiet. Vi vill satsa på våra barn och ungdomar, på förskola och skola.
Igår var inte Vänsterpartiets budgetyrkande och förslag färdigformulerat. Det är det idag. Här nedan publicerar jag det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram för nämnden imorgon. (Det går också att ladda ner här.)
===
Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025
Yrkande från Vänsterpartiet
I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.
Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.
Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.
Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.
Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.
Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.
BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen.
Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr
Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.
Vänsterpartiet yrkar att
- barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023
Vänersborg 2022-04-19
BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm
För ovanlighetens skull sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) på en tisdag. Men det beror naturligtvis på att det är annandag påsk imorgon måndag.
Det är tämligen varierande ämnen på tisdagens dagordning. Det är allt från detaljplan för Hamngatan via hållbar byggnadsstrategi till nästa års budget.
Sammanträdet börjar med en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är för att nämndens ledamöter ska få en inblick i verkligheten. Denna gång är det rektorerna på de olika högstadieskolorna som ska besöka oss politiker i kommunhuset. Från verkligheten till kommunhuset typ… Det är många nya namn på rektorsposterna sedan min “aktiva tid” så det ska bli intressant att få ansikten till namnen.
Planarkitekt Pål Castell ska informera om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. På nämndsammanträdet i maj ska nämligen BUN fatta beslut om ett svar på granskningshandlingen. Det här är ett ärende som sannolikt angår andra nämnder mer än BUN. BUN har som sin huvudsakliga uppgift att titta på förskolornas och grundskolornas placering samt skolvägarna dit.
Ola Wesley (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Det är en motion som har figurerat i andra kommuner också. Wesley sitter för övrigt inte längre i barn- och utbildningsnämnden, men självklart är det inget som hindrar att fullmäktigeledamöter motionerar om skolan. Nämnden ska lämna ett svar på motionen, men motionen avgörs så småningom i kommunfullmäktige.
Motionen framställer 10 krav på modersmålsundervisningen. Förvaltningen föreslår avslag på 9 av dem. På den 10:e skriver förvaltningen att:
“Möjligheter för fjärrundervisning kan ses över och övervägas vid behov”
Motionen framför flera krav som “slår in öppna dörrar”. Det betyder att motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
Jag reagerar dock på förvaltningens svar på motionens punkt 2:
“Ensamkommande som bor i familjehem ska inte erbjudas modersmålsundervisning om inte kraven på att en vårdnadshavare skall prata modersmålet samt att språket talas i hemmet uppfylls”
I svaret skriver förvaltningen bland annat att förslaget inte är förenligt med Skollagen 10 kap 7 § som enligt förvaltningen lyder:
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk…”
Det är ett helt riktigt citat, det som står, men faktum är att de tre prickarna visar att citatet är “avhugget”. Läser man hela paragrafen i Skollagen så är fortsättningen på paragrafen (i fetstil):
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.”
Jag anser också att motionen ska avslås, men jag är lite allergisk mot förvanskningar av fakta. Faktum är att Skollagen inte är helt tydlig på denna punkt. Det finns ju ibland flera hem, familjehem eller föräldrarnas hem. Det har uppmärksammats i riksdagen i ett tillkännagivande redan 2015 (klicka här), men Skollagen har inte ändrats.
BUN ska yttra sig över kommunens nya strategi “Hållbar byggnadsstrategi”. I strategin framgår, skriver ordförande Carlsson och förvaltningschefen i förslaget till yttrande:
“att genom att välja resurseffektiva byggprocesser och sunda material ska Vänersborgs kommun se till att minska sin miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet med strategin är att i byggnadsprocessen öka fokus på att välja mer hållbara och klimatsmarta processer och material.”
Det är ganska många självklarheter i strategin, men så kanske det måste vara. Ordförande och förvaltningschefen pekar på att inte bara nybyggnationer bör ingå i strategin utan också:
“mindre om- och tillbyggnationer samt underhållsarbeten av befintliga fastigheter.”
Och det är nog helt riktigt. Precis som påpekandet att strategin kan få kostnadskonsekvenser. Och vem ska betala dessa – barn- och utbildningsnämnden när den hyr t ex förskolelokaler…?
Det står en del om hantering av dagvatten i strategin, men inte ett ord om “avloppshantering”. Det är anmärkningsvärt. Det forskas, experimenteras och byggs i olika delar av världen. Allt fler inser att man måste tänka om och utforma VA-system för att återvinna resurser. Det tycks emellertid som om Vänersborgs kommun är helt faktaresistent i dessa frågor. Men det hör egentligen inte hemma i barn- och utbildningsnämnden… Men 
en länk till en kommun som har kommit mycket längre i VA-frågan kan väl vara på sin plats. Kanske kan någon lära sig lite mer om att läsa om Helsingborgs nya stadsdel “Oceanhamnen” och det världsunika källsorterande avloppssystemet “Tre rör ut” (se “Helsingborg: Tre rör ut”) eller kanske lyssna på en intervju, 2 min (se “Tre rör ut på H+ i Helsingborg”).
BUN ska yttra sig om ett upprättat förslag till detaljplan för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Syftet med detaljplanen är bland annat att:
“möjliggöra väderskyddade uteserveringar som kan användas året runt längs Hamngatan och möjliggöra bryggor längs Gamla Hamnkanalens kajkanter.”
Det låter väl bra, men å andra sidan är det ju inget som angår BUN:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra gällande detaljplanen då den inte berör nämndens verksamhet.”
I den månatliga uppföljningen får nämnden reda på att överskottet i mars låg på 8,9 milj kr. Det är dock lite för tidigt att dra några säkra slutsatser om detta än. När det gäller antal barn i förskolan så var de i mars 30 fler än budgeterat. Det var 50 fler barn i skolbarnomsorgen.
Budget 2023 blir en stor och tung punkt. Det lär bli en hel del diskussion. Förvaltningen har ”backat” och föreslår:
“Nämnderna har tilldelats budgetramar och anvisningar inför budget 2023 enligt beslut i kommunstyrelsen 2022-02-23 §55. Alla nämnder har i uppdrag att ta fram en budget inom tilldelad budgetram. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att ha en budget inom tilldelad budgetram samt beskriva vilka konsekvenser åtgärderna får.
Barn- och utbildningsnämnden lägger en budget inom tilldelad budgetram utan specifika åtgärder.”
Jag tror att förvaltningen överlåter till politikerna i nämnden att agera och formulera ett annat beslut. Förvaltningen har gett nämnden så mycket information under sammanträdena så att de antagligen anser att nu får politiken ta sitt ansvar… Personalorganisationerna (facken) har tagit sitt. De har lämnat ett gemensamt yttrande på MBL-förhandlingarna den 4 april. Yttrandet innehöll mycket detaljerade krav… (Du kan ladda ner det här.) Och jag kan väl avslöja att Vänsterpartiet tänker lägga ett annat budgetförslag än det liggande. Det är dock i bloggskrivande stund inte färdigt, så jag får återkomma till det.
Förra sammanträdet återremitterades nämndens svar på revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Och nu har svaret omformulerats och ändrats i den riktning som revisorerna föreslog. Uppföljningen kring legitimerade och behöriga lärare ska bli tydligare, så även när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom föreslås ett nytt förväntat resultat inför 2023:
”Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar”
Det blir bra. I maj ska ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för nämndens svar i kommunfullmäktige.
Alla som har åkt förbi skolan i Öxnered det senaste året har säkert sett att det har byggts, till stor del, en ny skola. Som är betydligt större än den tidigare. Det behöver nu så att säga tas nya tag kring rastverksamheten. Nämnden tänker därför ansöka om medel till ett samverkansprojekt mellan Öxnereds skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Nämnden vill anställa en fritidsledare. Det handlar om 280.000 kr i år och 270.000 kr nästa år ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
BUN ska revidera riktlinjerna för skolskjuts. Syftet är att:
“förtydliga rätt till skolskjuts. Förtydligande föreslås bland annat gällande bedömning av trafikförhållanden, förtydligande av avståndsregler, skolskjuts för elever i grundsärskola och växelvis boende.”
Det är bra att allt blir tydligare, men om vårdnadshavarna blir nöjda återstår att se. Själv kan jag tycka att avstånden är väldigt långa för att vara berättigad till skolskjuts. Kan en elev i förskoleklassen, 6 år, gå 2 km till skolan? Eller är det rimligt att en elev i högstadiet ska gå 5 km? För de som är berättigad till skolskjuts är det också en väldigt lång restid:
“Restid för elever i årskurs F-3 bör inte överstiga 80 min/dag och för årskurs 4-9 inte över 100 min/dag.”
Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson informerar om vad som har hänt sedan förra sammanträdet ska nämnden översända ett yttrande angående uppföljning av avfallsplan till samhällsbyggnadsnämnden. Jag hoppar över yttrandet. Det är (vågar jag skriva det?) inte så viktigt.
Jag hoppas att ordförande Carlsson bryter för lunch denna gång om sammanträdet drar ut på tiden…
Glad Påsk!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dom som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.
Den unge snickarens åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Och det visste Jesus. Han var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de makthavande. Men han var förberedd… Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida (utan att dra några paralleller till dagens Vänersborg) under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under denna fredag sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var så romarna avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och nu börjar alltfler amerikanska harar göra sitt intåg i de gamla traditionerna…
Säkerligen är det dock så att folk, och kanske också barn och ungdomar, tänker mer på liv och död de tre senaste påskhelgerna än någonsin tidigare. De två senaste åren var det på små osynliga virus – virus vid namn Covid-19… I år går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina…
Med tanke på dessa händelser så ter sig årets invasion av fiskmåsar i Nordstan tämligen futtig. I år intog fiskmåsarna hustaken i Nordstan den 27 mars. Det innebär att måsarna har byggt klart sina befästa bon högt över marknivån – där de önskar alla i Nordstan godmorgon, godmiddag, godkväll och godnatt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KF: Återigen Sikhall på dagordningen
För drygt en vecka sedan lämnade jag in en tredje interpellation om Sikhall. Denna gång var det några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Du kan läsa interpellationen här – ”Interpellation nr 3 om Sikhall”.)
I tisdags, dagen före kommunfullmäktiges sammanträde, fick jag det skriftliga svaret av Bo Dahlberg. Det återger jag här nedan. Det var också detta svar som Bo Dahlberg läste upp på gårdagens (onsdagens) fullmäktige. Efter det skriftliga svaret redogör jag för den muntliga diskussion som följde. (Du kan se och höra hela interpellationsärendet i efterhand på kommunens webb-TV, klicka här.)
Bo Dahlbergs (S) interpellationssvar (mina tre frågor i fetstil):
==
Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?
I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång. Mig veterligen har vi inte beviljat förhandsbesked någon annanstans under tiden ny detaljplan tas fram. Inte på Ursand, Inte på Nabbensberg, inte på Limboda, inte på Skaven/Öxnered etc. Det är normalt olämpligt att föregå den demokratiska process som en detaljplan innebär.
Vad gäller just Sikhall har ju detaljplanearbetet olyckligtvis dragit ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs från början. Detta redogjordes för i interpellationssvar till dig Stefan för inte så länge sedan. Med hänsyn till detta har nämnden 3 gånger tidigare (sammanlagt 9 förhandsbesked) ändå tyckt att det är rimligt att göra undantag från principerna ovan och bevilja förhandsbesked för att tillmötesgå fastighetsägare och främja en utveckling av Sikhall. Detta har givetvis i varje fall vägts noga mot risken att det kan motverka planläggningen.
Det negativa planbesked som gavs 2021 rörde sig om 3 hus som skulle placeras i anslutning till där 6 av 9 tidigare förhandsbesked beviljats.
Byggnadsnämnden skall fullgöra det ansvar kommunen har enligt plan och bygglagen. Detta innebär att pröva ärenden mot gällande lagstiftning. För att komma vidare i planprocessen krävs nödvändiga utredningar som fastighetsägarna sedan samrådet 2018 väljer att avvakta med. Att
byggnadsnämnden, såsom myndighetsnämnd, i detta läget skulle fortsätta att bevilja alla förhandsbesked som kommer in är inte rimligt och ansvarsfullt. Det skulle innebära att vi bygger först och planerar sedan. Är det så Stefan Kärvling vill ha det? (Den här sista frågan läste inte Bo Dahlberg upp på sammanträdet; min anm.)
Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?
Översiktsplanen är övergripande, strategisk och framåtblickande. Översiktsplanen ger dock inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Dess rekommendationer är vägledande till skillnad från detaljplanens bestämmelser som är bindande. Översiktsplanen ger vägledning huruvida ett detaljplanearbete ska startas upp eller inte eller vägledningen i de fall enstaka förhandsbesked kan ges utan planläggning (i detta fall krävs planläggning och processen är igång).
Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?
Det är riktigt att förhandsbesked har lämnats 2021 för två stycken bostadshus. Dessa är på en annan plats och söktes av en annan fastighetsägare än de du nämner i din första fråga. Denna fastighetsägare är också medsökande till detaljplanen. Med beaktande av att en annan fastighetsägare fått 9 förhandsbesked beviljade under tiden detaljplaneprocessen pågått så ansåg
nämnden att det var rimligt att bevilja 2 förhandsbesked även för denna fastighetsägare då man gjorde bedömningen att det inte motverkar planläggningen.
Byggnadsnämnden har inte lagt en blöt filt över Sikhall. Med hänsyn till omständigheterna och att området är stort så skulle eventuellt fler enstaka förhandsbesked kunna beviljas om de inte motverkar planläggningen. Varje ärende får prövas för sig. Dock kan man inte bygga för mycket på ett ställe. Då måste vi planera först. Och planera kan vi göra när vi har underlag och fakta. Och underlag och fakta får vi när nödvändiga utredningar gjorts. (11/4-22 Bo Dahlberg)
==
Det är värt att särskilt nämna att ordförande Bo Dahlbergs (S) svar var både genomarbetat och uttömmande, precis som det svar han lämnade på min interpellation i februari. (Se ”Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall”.) Det är mycket glädjande att nämndsordförande tar sig tid att svara på oppositionens frågor. Dahlberg passade också på att ge en liten lektion om hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen tänker. Antagligen ansåg Dahlberg att jag behövde det… :)
Det blev egentligen inte så mycket diskussion efter att Bo Dahlberg hade läst upp sitt svar. Klockan var mycket och sammanträdet hade tagit på krafterna. Jag framförde emellertid ett antal synpunkter på interpellationssvaret.
Jag noterade att Bo Dahlberg hade börjat sitt svar på interpellationen med:
”I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång.”
Så är det säkert, sa jag, i normala fall är det inte brukligt. Men i det här fallet var ju det mesta annorlunda, precis som ordförande Dahlberg skrev i svaret – detaljplanen var fortfarande inte klar efter 7 år. Och just därför borde kanske byggnadsnämnden överväga att behandla ansökningarna om 
förhandsbesked annorlunda än vad som är brukligt. Och eftersom nämnden inte gör det så är det ju egentligen inte helt fel att säga att byggnadsnämnden lagt en blöt filt över Sikhall.
Det höll inte Bo Dahlberg (S) med om. Han försäkrade att det jobbas med detaljplanen, men:
”det är så många viljor där uppe och det är många förslag så att säga … Jag har stort förtroende för förvaltningens arbete. Det är ju ändå dom som arbetar med det, att man inväntar dom svar och dom prövningar och dom utredningar som ska in så att säga, och sammanställa dom. Och först då, när man har kommit överens däruppe allihopa, då tror jag nog att det kan gå ganska fort. Jag ser med tillförsikt , jag tycker också att det här området är väldigt värt att satsa på. Det är ingen tvekan om det. Det kan bli ett av, och det har jag sagt tidigare, ett av Vänersborgs finaste områden för rekreation.”
Det har alltså, fortsatte jag, trots byggnadsnämndens principer, getts 9 förhandsbesked sedan 2015. Men förra året blev det stopp. I byggnadsnämndens beslut den 19 januari 2021, när nämnden gav negativt förhandsbesked, motiverades beslutet med att:
“Det blivande bebyggelseområdet beräknas sammanlagt omfatta mer än 25 till stor del sammanhängande tomter. Vid en sådan omfattande exploatering behöver en demokratisk planeringsprocess klarlägga övergripande förutsättningar och konsekvenser med hjälp av flera utredningar avseende exempelvis dagvattenhantering, arkeologi och markförhållanden. Även trafiken, inte minst förutsättningarna för en säker gång- och cykeltrafik, behöver lösas genom en detaljplan.”
Det hänvisades alltså till flera utredningar, bland annat en utredning om markförhållanden. Och det trots att det skulle byggas på berg, precis som de tidigare 9 positiva förhandsbeskeden…
Och arkeologiska undersökningar… Varför krävdes det nu, undrade jag, och inte för de 9 tidigare beskeden? När det gällde GC-vägen hade fastighetsägaren avsatt mark till detta, fastigheterna tillät GC-väg eftersom de inte var tänkta att gå ända ut till landsvägen.
Det ska noteras att de 3 hus som inte fick positiva förhandsbesked förra året skulle placeras i anslutning till 6 av de tidigare husen som beviljades förhandsbesked. Varför var det då så viktigt med en massa undersökningar när de andra husen inte behövde det? Frågade jag.
Sedan menade jag att fastighetsägaren ifråga sannolikt inte var helt överens med Bo Dahlbergs historiebeskrivning. När jag läser minnesanteckningarna från mötena mellan kommunen och fastighetsägaren i februari och mars 2015 så tycker jag fortfarande att det förespeglades att fastighetsägaren ifråga skulle få bygga, att han fortsatt skulle få
förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd. Det var liksom det kommunen erbjöd i förhandlingen med fastighetsägaren för att få dra VA-ledningar över hans mark.
Hur som helst konstaterade jag vidare att man nog kan konstatera att kommunikationen mellan kommunen och fastighetsägaren genom åren inte har varit den bästa. Jag menade att kommunen så att säga hade bollen. Den process av 
förköp/expropriation som fastighetsägaren oförskyllt blev utsatt för efter förvärvet av fastigheterna i Sikhall finns sannolikt fortfarande kvar i minnet. Kommunens expropriation fick också till följd att kommunen styckade sönder fastigheterna.
Till sist önskade jag nog att kommunen gav upp en del av sina så kallade principer. Det finns lösningar som skulle kunna tillfredsställa både kommunen och fastighetsägaren. Och det skulle möjliggöra en utveckling i Sikhall. Det vore något som invånarna i denna del av kommunen skulle uppskatta. De har säkerligen för länge sedan gett upp hoppet om att kommunen ska utveckla Sikhall.
Avslutade undertecknad bloggare, och därmed slutade också interpellationsdebatten.
Med tanke på de förslag på fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som lades fram i veckan (se ”Visar kommunen vilja i Sikhall?”), så är det inte omöjligt att det blir ytterligare en interpellation på fullmäktiges sammanträde i maj.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer