Stefan Kärvlings blogg

På måndag, imorgon alltså, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det blir ett långt sammanträde, trots att dagordningen är den kortaste under hela året. Det beror på att eftermiddagen ägnas åt en studieresa, ända fram till kl 18.00. BUN ska besöka några förskolor och skolor i kommunen. Tror jag i varje fall. Jag grundar antagandet på några års erfarenhet i nämnden… Förvaltningen brukar nämligen arrangera en sådan resa i början på varje mandatperiod för den nya nämnden. Det är typ för att nya ledamöter ska få en uppfattning om vad de är med och fattar beslut om. Det är fortfarande en väl bevarad hemlighet vilka förskolor och skolor nämnden ska besöka.

Förmiddagen, eller i varje fall en del av den, ägnas åt följande ärenden:

Det är dags för årets första delårsrapport. Den innehåller som vanligt en redovisning av nämndens:

“förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås”

Delårsrapporten är som alltid lika spännande som den låter. Det är till och med april fyra förväntade resultat som bedöms uppnås och ett som inte gör det. Det är en bedömning, eftersom det är så pass tidigt på året.

De fyra förväntade resultat som uppnås är: “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”, “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”.

Av dessa är det två som har med förskolans och skolans statliga uppdrag att göra, dvs utbildning, och två som är så att säga kommunala, dvs personalpolitik. Det som kan sägas om de förväntade resultaten är att det pågår ett aktivt arbete i förvaltningen med uppsökande verksamhet för att få fler barn till den kommunala förskolan. Förvaltningen söker aktivt upp vårdnadshavare för att informera om förskolan och öka deras kunskap om förskolans betydelse. De barn som går i den kommunala förskolan har statistiskt bättre förutsättningar för att senare klara grundskolan.

När det gäller tryggheten så arbetar rektorer, pedagoger och övrig skolpersonal alltid med det. Det ingår i det statliga uppdraget.

Förvaltningen skriver:

“Inom förskolan finns utmaningar med hög sjukfrånvaro av pedagoger och problematisk frånvaro för barnen, som påverkar barnens upplevelse av trygghet i lärmiljön. Även grundskolan identifierar frånvaron hos elever och personal som en faktor som påverkar tryggheten.”

Förvaltningen bedömer att det förväntade resultatet om hållbart medarbetarengagemang ska öka, trots att det finns en oro för att:

“den ekonomiska utvecklingen under 2023 påverkar arbetsbelastningen”

Tyvärr är denna oro helt befogad, både 2023 och 2024. Vi får se hur det utvecklar sig… Särskilt med sjukfrånvaron som har en tendens att hänga ihop med arbetsbelastningen. Sjukfrånvaron låg på 9,6% i januari-mars. Det ska jämföras med 13,6% samma period förra året. Men då hade vi pandemin…

Tyvärr bedöms inte det viktigaste förväntade resultatet (sett ur utbildningssynpunkt) av dem alla uppnås, “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Förvaltningen skriver:

“Trots att insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare lyckas enheterna inte med att få alla elever behöriga till yrkesprogram.”

Det här är ett stort problem, eller “utmaning” med ett modernt begrepp. En stor del av kommunens elever kommer att få sämre förutsättningar inför resten av livet. Erfarenheten säger också, bortsett från bekymren för den enskilde, att det kan komma att kosta kommunen ganska mycket pengar de närmaste åren i form av t ex försörjningsstöd och vuxenutbildning. Det kommunen sparar på “återhållsamhet” med pengar idag blir mångdubbelt dyrare längre fram.

Barn- och utbildningsnämnden har också egna förväntade resultat, dvs de är inte direkt kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Ett av dem hänger till viss del ihop med det föregående, “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det uppnås inte heller… Däremot bedöms följande egna förväntade resultat uppnås “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar”, “Kvaliteten i förskolan ökar” och “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”. Det sistnämnda förväntade resultatet är viktigt för att kunskapsresultaten ska öka i framtiden. Överlag är kunskapsresultaten bättre för åk 6 än för avgångsklasserna i åk 9.

Delårsrapporten innehåller också en hel del ekonomi. Den ser också mörk ut. Prognoserna pekar mot ett underskott på hela 10 milj kr… Och då har ändå BUN fått en ramökning i år på 8 milj kr för en kommande hyreskostnad för Holmängenskolan. Som inte behöver användas till hyran i år… (Men nästa år…)

Orsaken till det befarade underskottet är, förutom minskade statsbidrag(!), ökade kostnader för fler barn inom förskolan och grundsärskolan, ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd (främst avseende psykosociala och språkliga behov) samt skolskjutsar. Dessutom har också flera nya och utökade statliga uppdrag tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Och då har ändå inte kostnadsökningarna på grund av inflationen och det allt högre ränteläget räknats in…

Förvaltningen är dock “ekonomiskt positiv”. Den räknar ändå med ett noll-resultat i det kommande bokslutet – med följande besparingar i verksamheten:

• “Antalet anställda minskar på enheter där ekonomisk obalans finns.”
• “Vakanta tjänster inom central administration och barn- och elevhälsan prövas innan tillsättning.”
• “Fortsatt arbete för att minska sjukfrånvaron.”
• “Arbete kring organisation och bemanning för att reducera vikariekostnaderna.”
• “Kontinuerlig bevakning av nya statsbidrag att söka.”

“Antalet anställda minskar…” Det betyder att barnen och eleverna får betala med sin framtid… Men barn- och utbildningsförvaltningen, och nämnden, har inget val, budgeten måste följas.

Det väntar med andra ord några ekonomiskt svåra år inom förskola och skola. Situationen är likartad i hela landet och flera menar att det är kris på skolområdet. Den debatten har väl knappast undgått någon. Det är svårt att inte hålla med om att regering och riksdag måste ta sitt ansvar och helt enkelt höja statsbidragen till kommunerna väsentligt.  (Se t ex dagens Aftonbladet – ”Varför ljuger ministern om satsningar i skolan?”.)

En stor del av BUN:s sammanträde kommer att ägnas åt en dialog kring PWC:s utredning “Framtidens skola” – en utredning som syftade till att identifiera och analysera styrkor och svagheter i kommunens skolstruktur. Jag ska inte föregå dialogen, men återkommer i en senare blogg till utredningen.

Förskolan och skolan står inför en mörk framtid. Kommunen har inte några pengar att satsa. Det finns inga överskott någonstans i kommunens verksamheter som kan föras över till barnen och eleverna. Tvärtom, det väntas nedskärningar även på andra håll t ex på de gamla och sjuka. Men det är ett val som det svenska folket gjorde när de röstade i riksdagsvalet i september.

Ibland känns det oerhört tungt att vara politiker…

När man hittar ett grupputskick från barn- och utbildningsförvaltningen i sin brevlåda, då vet man att man är kallad till sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och om man dessutom råkar kasta ett snabbt öga på dagordningen, och ser det första ordet i det första ärendet – “Delårsrapporter”… Då känns det som om sommaren har varit kort, alldeles för kort.

Nu på måndag, den 19 september, kommer Bo Carlsson (C) att lyfta klubban i luften för att strax låta den falla ner på skrivbordet – sammanträdet öppnas. Det nya läsåret startar. Sin vana trogen inleder antagligen Carlsson hösten med några väl valda och kloka ord om jordbrukets villkor efter den gångna sommaren. Sedan är det dags för upprop.

Det är samma personer i nämnden som innan valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunens nämnder och styrelser förrän den 1 januari. Det är först efter årsskiftet som eventuella nya ledamöter och ersättare tar plats runt mötesbordet. Och det är fortfarande alldeles för tidigt att börja spekulera om vilka personer, eller ens vilka partier, som kommer att sitta i nämnden. Ja, ingen vet i nu-läget ens vem som blir ordförande.

Måndagens dagordning har följande utseende:

Delårsrapporten i utskicket är inte komplett. Det finns, konstigt nog, inga siffror från 2022 – inget om det ekonomiska läget, ingen prognos för årets resultat, inga nyckel- eller jämförelsetal eller om läget på investeringssidan. Det kommer antagligen ett utskick senare under veckan eller också “dukas” siffrorna fram under mötet.

Den delårsrapport som ledamöterna har i sin hand består “enbart” av en resultatavstämning på de:

“förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”.

Och det ser bra ut, i varje fall om man räknar de färgade “plopparna”. Förvaltningen redovisar nämligen 6 gröna ploppar, ingen gul och 2 röda. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.) Gröna ploppar innebär att förvaltningen anser att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Och det är ju bra. Det gör sannolikt också kommunfullmäktiges ledamöter mycket glada…

Det är egentligen bara ett litet problem. Ett av de förväntade resultaten som inte uppnås är “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Och det är ett avgörande viktigt mål. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet har nämligen minskat 0,2%. Det borde i ärlighetens namn kanske ha stannat vid en gul plopp.

Däremot saknar jag fortfarande en problematisering av förhållandena under denna punkt. Förvaltningen skriver:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden. Ett stort arbete har genomförts med fokus på tillgängliga lärmiljöer, anpassningar och individanpassat särskilt riktat stöd med extra fokus på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare.”

Det har uppenbarligen arbetats både intensivt och framgångsrikt med eleverna. Men samtidigt framstår det som om barn- och utbildningsnämnden har alla de ekonomiska resurser den behöver för att lyckas med sitt uppdrag enligt Skollagen. Och så är inte fallet, det redovisades tydligt i budgetprocessen.

Det talas i redovisningen inte om effekterna av den segdragna pandemin. Jag saknar det, det låter som om den inte alls har påverkat skolan och utbildningen, i varje fall inte negativt. Och jag kan fortfarande inte förstå hur undervisningen i högstadiet kan vara så lyckad och framgångsrik när sjukfrånvaron bland personalen har slagit alla rekord och frånvaron av elever varit så omfattande. År 2021 hade omkring 200 elever en lägre närvaro än 75% och i början på 2022 var det 226 elever…

Förklaringen till detta förväntade resultat borde utvecklas och problematiseras i delårsrapporten.

Sedan måste jag flika in, som jag har gjort tidigare, att jag är mycket skeptisk till det stora fokus som ges till att bli behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare 5 ämnen. Ofta är det de praktiskt-estetiska ämnena det handlar om, dvs idrott och hälsa, slöjd, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Viktiga ämnen som NO- och SO-ämnena lämnas mer eller mindre åt sidan. Och det blir tufft, ofta övermäktigt, för många efter 9:an – de kommer in på gymnasiet, men inte ut. Alltför många får ingen gymnasieexamen.

Man ska också komma ihåg att behörigheten till ett yrkesprogram är, så att säga, den ”lägre behörighetsgraden”. För att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst 9 andra ämnen. Kanske ska en ökning av denna behörighetsgrad också bli ett inriktningsmål för kommunen…

Men jag vet att det är så här som styrdokumenten och våra myndigheter vill att skolan ska fungera. Förvaltningen utför helt och hållet sitt statliga uppdrag. Och kommunala också tror jag. Jag förmodar nämligen att förvaltningen håller budget. I kommunen står nämligen budgetföljsamheten över Skollagen…

Det andra förväntade resultatet som fick en röd plopp är ”Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”. Det resultatet kommer inte att uppnås. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.)

Det blir en särskild information kring kunskapsresultaten för de elever som gick ur åk 9 i våras. Då kan nämnden räkna med många, snygga och uttömmande diagram. Det finns dock inga underlag utskickade.

Det är likadant med lokalinformationen. All information ges på mötet. Jag antar att det mesta kommer att handla om Öxnereds skola som stod klar inför höstterminen och Holmängens skola där det byggs för fullt.

Barn- och utbildningsförvaltningen har i en förstudie tittat extra noga på framtiden för förskolorna och grundskolorna i Vargön – och kommit fram till slutsatserna:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att bygga ut Granås förskola för att tillskapa 40 nya förskoleplatser (2 avdelningar) i Vargön fram till år 2032. Förstudien visar att det inte finns något behov av nya grundskoleplatser i Vargön, på grund av att antalet 6-12 åringar prognostiseras att minska fram till år 2032. Utredningen bedömer att bygglovet för de moduler som idag står vid Granåsskolan och Rånnums skola bör förlängas till år 2030 för att skapa förutsättningar för en långsiktig planering.”

Det bedöms att investeringskostnaden för en utbyggnad av Granås förskola uppgår till ungefär 15,4 milj kr. Det ger då en årshyra på 920.000 kr. Sedan tillkommer kostnader för t ex personal, måltider, vaktmästeri, förbrukningsmaterial, IT-kostnader, lekmaterial, kontorsmaterial och avskrivningskostnader. De kostnaderna beräknas till nästan 4,5 miljoner.

Den här utbyggnaden ligger dock några år fram i tiden, men det är viktigt att planering sker i god tid. Vi får också se vad politikerna säger om planerna. Jag anar emellertid att de kommer att hålla med.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig över den Fördjupade översiktsplanen för Brålanda (FÖP). FÖP:en ser riktigt bra ut tycker jag, även om jag vet att ordförande Carlsson kommer att påpeka några väl valda ord om att jordbruksmark ska exploateras och förvandlas till t ex gator och bostäder. Och det är han mycket skeptisk till… Å andra sidan är det i stort sett bara jordbruk runt omkring samhället. Vi får se vad Sverigedemokraterna säger. Det är ju främst till detta parti som brålandaborna har lagt sina förhoppningar om en ljus framtid…

Nämnden ska vidare föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget till förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2024” och rekommendera samma kommunstyrelse att godkänna förslaget om att inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna förlängs tills dess att ett nytt samverkansavtal är antaget, dock längst till och med 2024. BUN ska också revidera riktlinjer för synpunkter och klagomål. Jag tror inte att någon ledamot har några andra åsikter i dessa tre ärenden.

Självklart ska också ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg ge nämnden information om vad som har hänt sedan sist. De berättar sannolikt om invigningen av Öxnereds skola.

Vi får se om någon av dom också tar upp bullerproblemen på Dalaborgsparkens förskola eller varför konstgräsplanen i Frändefors har varit bortglömd så länge. Eller kanske Skolinspektionens granskning av Vänerparkens skola.

Strax före lunch kommer med all sannolikhet ordförande Carlsson att slå klubban i bordet för att avsluta sammanträdet.