Arkiv
Framtiden för Vargöns hamn (2/2)
Anm. Fortsättning på bloggen “Framtiden för Vargöns hamn (1/2)”.
År 2010 köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr. Hamnen i Vänersborg skulle flyttas till Vargön och planerna var stora för området. Det var betongpartierna helt överens om.
Det investerades en hel del pengar på hamnområdet. Kommunen investerade 22 miljoner i gator, VA etc och senare, 2017-2018, uppfördes byggnaden till Wargön Innovation för 24,8 miljoner kr.
På onsdagens kommunstyrelse var inte lika många politiker säkra på att en hamnflytt till Vargön var en särskilt bra idé.
95% av de båtar som anlöper hamnen i Vänersborg har gods till eller från Vargön Alloys. Vargön Alloys använder även hamnen i Uddevalla och gör det i betydligt större utsträckning än hamnen i Vänersborg. Hamnen i Uddevalla kan nämligen ta fartyg upp till 50.000 ton, medan Vänersborgs hamn kan ta båtar på maximalt 4.000 ton. Och det är inte hamnen i Vänersborg eller en eventuell hamn i Vargön det beror på att inte större fartyg kan anlöpa – det är Göta älv och slussarna som är problemet.
Det är inte heller särskilt många fartyg som anlöper hamnen i Vänersborg. År 2019 anlöpte sammanlagt 34 båtar, 2020 anlöpte 32 båtar och år 2021 var det 29 stycken. Det verkar bli allt färre anlöp. Förra året, 2022, var det 24 anlöp i Vänersborgs hamn och första kvartalet i år 5 anlöp. (OBS! Den 3 april kl 09.00 kompletterades bloggen med siffrorna för 2022-23.)
Det nämns inte direkt i underlagen, men det finns med underförstått. Det framfördes också på kommunstyrelsen av ordförande Augustsson (S). Om nu 95% av alla båtar till Vänersborgs hamn har gods från och till Alloys, är det då rimligt att kommunen satsar 300 milj kr – som i stort sett bara gynnar Vargön Alloys? Ska Vänersborgs kommun bekosta denna mycket dyrbara flytt av hamnen enbart för att underlätta, och även göra det billigare, för ett enda företag? Jag tror att de flesta insåg att det var retoriska frågor…
I Kommunallagen 2 kap 8 § står det dessutom:
“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”
Det råder en mycket restriktiv syn på vad “synnerliga skäl” innefattar.
Det är viktigt i sammanhanget, vilket gjordes helt klart av både utvecklingsledare Björn Martinsson och kommunstyrelsens ordförande Augustsson – det finns inga andra företag som har efterfrågat hamnverksamhet i Vänersborg eller Vargön. Det finns inga andra spekulanter.
Det finns en del att åtgärda om det ska bli en hamn i Vargön.
Norra delen av hamnområdet i Vargön, där själva hamnen är tänkt att ligga, har kajer i varierande skick. Inte någon är dimensionerad för de tilltänkta lasterna och vissa av kajerna är helt förfallna. Dessutom är höjden ovanligt låg på samtliga kajer.
Den 12 juni 2013 antog kommunfullmäktige en detaljplan för i stort sett hela området. Planens bestämmelser ställde krav på att en skredsäkring skulle utföras i hamnområdet. Länsstyrelsen har sedan, “under resans gång” som det uttrycks i underlaget, bedömt att skredsäkringsarbetet innebär en betydande miljöpåverkan och att vattendom krävs.
Skredsäkringen ska göras i samarbete med Statens Geotekniska Institut (SGI) som också står för den största delen av kostnaden. SGI finansierar projektering och förberedelser för hantering/ansökan om vattendom mm. SGI står även för 76% av kostnaderna för genomförandet. Det är sannolikt att denna andel kommer att öka, vilket i så fall kan betyda att staten står för hela kostnaden. Om kommunen vill ha t ex förstärkningar utöver ”det vanliga” så kan det tillkomma kostnader för kommunen.
Ansökan för skredsäkring skickades till Mark- och miljödomstolen (MMD) under det första kvartalet i år, 2023. Handläggningstiden hos MMD bedöms i underlaget till kommunstyrelsen till ca 12 månader. Jag vet inte varför det tog sådan tid från det att detaljplanen antogs 2013 tills upphandling av entreprenör gjordes 2021.
En undersökning av området kring själva den tänkta hamnen gjordes förra året av företaget Enrecon AB. Enrecon genomförde en så kallad miljöteknisk markundersökning av området, “Miljöteknisk markundersökning. Vargöns hamn, Vänersborg”. Företaget skriver i rapportens sammanfattning:
“Inom fastigheten planeras för fortsatt industriell verksamhet samt stabilitetsförstärkande åtgärder då det inom området har konstaterats finnas en stor skredrisk. … Syftet med föreliggande undersökning har varit att undersöka markens föroreningsinnehåll samt klassificera överskottsmassor.”
Det var helt enkelt så att en sådan här undersökning var tvungen att göras innan skredsäkringen skulle kunna utföras.
Enrecon tog jordprover i sex punkter på området.
En stor del av rapporten redovisar tabeller med specifika resultat på de föroreningar som hittades. Företaget sammanfattar resultaten:
“I fyra punkter påvisas metaller i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM, och i en punkt i halter över Avfall Sveriges haltgräns för farligt avfall. PAH:er påvisas i halter över MKM i två punkter och i halter över farligt avfall i en punkt. Tjärasfalt påvisas inom området och kajens träkonstruktion påvisar förhöjda halter av metaller och PAH:er.”
Några förklaringar är på sin plats:
- “PAH står för Polycykliska aromatiska kolväten och är en grupp av flera
hundra föreningar som bildas när organiska material hettas upp eller förbränns ofullständigt. Bens(a)pyren (BaP) är en av de mest studerade PAH. Djurstudier visar att flera PAH kan skada kromosomer och framkalla cancer.”
- “De två generella markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). … KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, handel, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.”
Dessa förklaringar var kanske avsedda för de verkligt intresserade… Slutsatsen av undersökningen kan emellertid även en lekman förstå:
“Påträffade föroreningar bedöms kunna utgöra en risk för människors hälsa och för miljön. Fortsatt industriell verksamhet planeras inom området och en sanering av området behöver utföras innan eller i samband med att området exploateras. I samband med genomförandet av planerade stabiliseringsåtgärder, behöver åtgärder vidtas för att säkerställa en korrekt hantering av förorenade massor och rivningsmaterial.”
Kostnaderna för sanering utifrån denna undersökning ingår i skredsäkringen och bekostas av staten (SGI). Saneringen kommer att genomföras oavsett om det blir ett hamnbygge eller inte.
Hamnen i Vänersborg har uppenbarligen ingen framtid och en ny hamn i Vargön blir extremt dyr. 250-300 miljoner är en uppskattning, det kan kanske till och med bli dyrare. Till den beräknade kostnaden kommer också kostnader för projektering, tillståndshantering m.m. Och vill man ha kranar och byggnader så 
tillkommer även detta. Det ska dock inte byggas eller anläggas RoRo-ramp (se Wikipedia), kontor, garage eller magasin, eftersom Vargön Alloys, eller Vänerhamn, inte har behov av detta. När det gäller muddringsarbeten ingår inte dessa i kostnaderna, men det beror på att mätningar visar att det inte behövs beroende på att strömningshastigheten är mycket hög i älven. Det innebär att sedimentering inte uppkommer i nämnvärd omfattning.
Jag roade mig lite med att efter onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen titta på gamla underlag från 2014. Det var då inriktningsbeslutet om att flytta hamnen till Vargön fattades. (Se “Framtiden för Vargöns hamn (1/2)”.) De flesta uppgifter kommer från en skrivelse från den tidens chef för samhällsbyggnadsförvaltningen och en utredning från Ramböll.
- Vattendjupen vid dessa kajer är på de flesta ställen tillräcklig för ny hamnverksamhet. På grund av dåligt underhåll måste viss muddring utföras…
- Åtgärder efter Holmenproduktionen, saneringskostnader och liknande har beräknats till 150 miljoner.
- Det ligger tre fartyg och en järnvägsvagn på älvbotten.
- Det finns ett grund (grynna) i älven som måste sprängas bort med tanke på att det redan idag är svårt att navigera till/från kaj för fartygen.
- Det finns en pumpstation för avloppsvatten som måste flyttas.
Idag verkar dessa gamla uppgifter till stor del vara glömda. De nämns inte i de aktuella underlagen. Jag vet inte riktigt varför. Det kan ju bero på att nya utredningar har visat att de hade fel för 10 år sedan eller att saker och ting är åtgärdade. En tredje förklaring kan naturligtvis vara att den gamla kunskapen helt enkelt har fallit i glömska. I så fall finns det risk att det finns ytterligare problem med en hamn i Vargön – och ytterligare kostnader. Det kan också vara en blandning av orsaker.
Hur som helst. I de underlag som kommunstyrelsen fick i onsdags sammanfattades ärendet på följande sätt:
“Att med den osäkerhet som råder i dagsläget, samt de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste åren, ge uppdrag om en investering i ny hamnanläggning i Vargön bör omgärdas av mer och djupare analyser om alternativa lösningar samt försöka eliminera de idag många och obekanta faktorerna som sannolikt påverkar Vänersjöfartens framtid.”
Jag är inte säker på att det ens är någon idé att lägga ner mer tid och pengar på ytterligare utredningar… Det finns redan i dagsläget en alternativ lösning.
Trollhättans hamn ligger endast 10 km från hamnområdet i Vargön, och från Vargön Alloys. 10 km och en 10 minuters resa…
I underlaget till kommunstyrelsen i onsdags stod det om hamnområdet i Vargön:
“På längre sikt kan det finnas goda möjligheter att ansluta med järnväg till området då det i planens södra område finns avsatt ett reservat för järnvägstrafik om spåranslutning via Trollhättan kan bli aktuellt.”
Från hamnen i Trollhättan skulle järnvägen kunna transportera godset från Vargön Alloys via järnvägen till Öxnered och Uddevallas hamn… Och kanske ännu viktigare, tvärtom! Gods från Uddevallas hamn skulle kunna fraktas på järnväg till Alloys… Då skulle vi slippa en stor del av alla tunga transporter på lastbil som går genom centrum i Vänersborg… (OBS! Detta avsnitt omarbetades något den 3 april kl 09.15.)
Det skulle naturligtvis bli en diskussion om vem som skulle betala ett nytt järnvägsspår mellan Alloys och hamnen i Trollhättan, men det hade varit en win-win-situation för alla – Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla. Och miljön.
På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen avslutade ordförande Benny Augustsson (S) diskussionen med att säga ungefär:
“Vänerhamn ser ingen framtid med hamnen i Vänersborg. Båtarna kan lika gärna lossa på en kajkant i Trollhättan.”
Jag håller med.
==
Jag har genom åren skrivit en mängd bloggar i hamnfrågan. Den första bloggen skrev jag redan den 14 augusti 2011 – “Hamn i Vargön?”. Sedan fortsatte det. Det blev bland annat en diskussion mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet före inriktningsbeslutet 2014. (Se “Om hamnflytten – ett svar till Marie Dahlin” och/eller “Tron flyttar berg. Och hamnar…”.) Efter inriktningsbeslutet publicerade jag mitt extremt långa anförande i fullmäktige – “Hamnfrågan avgjord”. Det blev flera insändare i TTELA. (Se t ex ”Jag är inte bitter Marie Dahlin!”.) Sedan blev det tyst till 2016, då hamnfrågan återigen aktualiserades, “Hamnen i Vargön aktuell igen”. 2019 visade Magnus Larsson ett visst intresse för hamnområdet. Då rev kommunen de lagerhallar som han var spekulant på, “Vad händer egentligen i Vargön?”. Sedan blev det tyst om Vargöns hamn igen. Det är lite konstigt. Det diskuteras intensivt ett tag, för att sedan hamna i glömska några år. Förra året skrev jag tre bloggar med rubriken “Hamnflytt till Vargön” och nu är det dags igen. Denna gång känns det dock som om hamnfrågan närmar sig en lösning.
Framtiden för Vargöns hamn (1/2)
Det funderas, diskuteras, utreds, undersöks, beräknas och – funderas och diskuteras, igen. Hur ska Vänersborgs kommun lösa hamnfrågan? Ska hamnen i Vänersborg läggas ner? Ska hamnen flyttas till Vargön?
Eller, ska Vänersborgs kommun ha någon hamn överhuvudtaget?
Det finns många frågor, men knappast några säkra svar. Inte än. Det var annorlunda den 18 juni 2014. Då fattade majoriteten i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut (se ”Hamnfrågan avgjord”):
“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Alla partier, nästan, var helt säkra på sin sak. Kommunens hamn skulle ligga i Vargön.
Formuleringen i beslutet, “i nuläget framtagna underlag”, var intressant eftersom det i underlaget stod:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Det låtsades inte betongpartierna om. De stod övertygade bakom inriktningsbeslutet. Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (nu Medborgarpartiet) som inte röstade för förslaget.
Det har sedan 2014 smugit sig in en del osäkerhet och också uppstått en hel del tvivel i hamnfrågan. Det är inte lika självklart längre att hamnen ska flyttas till Vargön.
Det var en stor anledning till att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information och diskuterade hamnfrågan under gårdagens sammanträde. Det fattades emellertid inga beslut.
En av orsakerna till osäkerheten och tvivlet är att Vänersjöfartens framtid är oviss. Framför allt är det mycket oklart hur ombyggnaden av slussarna i Göta älv kommer att påverka sjöfarten. Fartygen kanske inte kan gå förbi slussarna i Trollhättan på 3-4 år och då kommer alla transporter med nödvändighet att få ta landvägen. Sedan lär det bli tveksamt om transporterna flyttas tillbaka till Vänern och Göta älv.
I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen igår formulerades det på följande sätt:
“det blir stora utmaningar att inom rimlig tid återfå dessa transportörer och godsslag igen.”
Det betyder att det kanske inte behövs någon hamn i Vänersborgs kommun överhuvudtaget…
Trafikverket kommer enligt uppgift med besked om slussarna i Trollhättan under hösten.
Det är inte bara Vänersjöfartens osäkra framtid som kastar sina tvivel över hamnfrågan.
Det tycks som om en hamn i Vänersborgs centrum är utesluten i alla scenarier. Tanken och planerna är ju att omvandla området Sanden/Lilla Vassbotten till en ny stadsdel för bostäder med centrumverksamheter i entréplan, kontor och till viss del handel. Det föreslås vidare gångbryggor, nya parker och nya GC-vägar. För hela konceptet är närheten och kontakten med vattnet viktig. Med andra ord, med de planer som finns för Sanden/Lilla Vassbotten måste den nuvarande hamnverksamheten:
“förändras, flyttas eller avvecklas.”
Även om hamnen i centrum avvecklas så måste den “gamla” hamnen repareras och återställas. Utvecklingsledare Björn Martinsson på Vänersborgs kommun sa till TTELA den 28 oktober 2021 (se TTELA “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”):
“Delar av kajen är avstängd eftersom skicket inte är bra. Betongen har vittrat sönder och armeringen har rostat. Vi ska reparera hela kajen.”
Martinsson upprepade även på kommunstyrelsens sammanträde igår att kajen måste repareras. Kajanläggningarna är nämligen bristfälliga, och naturligtvis innebär reparationer kostnader. I handlingarna till kommunstyrelsen stod det:
“Ett förslag till enklare renovering för mindre del av kajen och i övrigt en anpassning till nu föreliggande förslag till detaljplan har kostnadsuppskattats till ca 26-35 mnkr i 2022 års prisläge.”
Och det finns dyrare alternativ… Och det finns inflation…
Det är ett tufft ekonomiskt läge för kommunen just nu och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skärskådar varje investering noga. Min uppfattning är att Augustsson vill vara säker på sin sak innan han förordar kostnadskrävande ekonomiska satsningar som en hamnflytt.
Den 12 oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att:
“ge kommundirektören i uppdrag att behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Det handlade naturligtvis inte i första hand om hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden, det handlade om det vore lämpligt att flytta hamnen till Vargön. De stora tvivlen hade alltså resulterat i ytterligare en ny utredning. Det var alltså den som låg på kommunstyrelsens bord igår.
Visst finns det fördelar med en hamn placerad i Vargön, om kommunen nu ska ha en hamn överhuvudtaget. Fartyg som kommer söderifrån och som ska till Vänersborg slipper att passera slussen vid Brinkebergskulle och även broöppningar vid Gropbron och Järnvägsbron. I Vargön finns det också markområden som kan möjliggöra expansion och utveckling och det är goda is- och djupförhållanden.
Men…
Det bedöms att:
“en ny mindre hamnanläggning (plats för en båt av Vänermax-storlek) i Vargön kräva investeringar på ca 250 – 300 mnkr i 2023 års prisläge.”
250-300 miljoner kronor…
Hamnen i Vargön hamnar i samma prisklass som Arena Vänersborg. Den bedömda kostnaden innebär ca 15 milj kr i årlig kapitalkostnad om avskrivningstiden är på 50 år och räntesatsen 3%. Även om ingen tror att det kan vara sant, så är emellertid inkomsterna från arenan större än för en hamn i Vargön… Kommunens intäkter från den nuvarande hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden ligger i genomsnitt för åren 2017-2021 på 203.000 kr per år. Och förra året var det ännu 
mindre verksamhet i hamnen i Vänersborg, endast 60.000 ton hanterades. Det innebar också att intäkterna var mindre än tidigare. På gårdagens kommunstyrelse meddelade ordförande Benny Augustsson (S) att kommunen även har fått 576.000 kr från Vänerhamn AB i aktieutdelning. Det var inte mycket att prata om i sammanhanget tyckte Augustsson, men för fullständighetens skull…
Fortsättning följer i bloggen ”Framtiden för Vargöns hamn (2/2)”.
Kommunstyrelse imorgon 31 aug
Imorgon onsdag är det en slags nypremiär. Kommunstyrelsen (KS) sammanträder för första gången denna sensommar/höst. Dessutom är det sista sammanträdet före valet den 11 september…
Det kommer emellertid att vara samma ledamöter i kommunstyrelsen under resten av året trots valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunstyrelsen, eller några andra nämnder, förrän den 1 januari 2023. Själv är jag ersättare imorgon, eftersom Vänsterpartiets ordinarie representant Marianne Ramm är på plats.
Morgondagens dagordning är som vanligt mycket diger:
Hamnflytt till Vargön
Det är som vanligt en del information under punkt 2, både om ärenden som ska behandlas senare under sammanträdet och vid kommande sammanträden. En punkt ger mig rysningar, det ska bli information om “Utredning/konsekvensanalys av eventuell flytt av hamnen från Södra Sanden till Vargön”. Jag hoppas verkligen inte att de styrande partierna, nu eller efter valet, är positiva till att flytta hamnen till Vargön – för hundratals miljoner. Det vore ett enormt slöseri med skattemedel. Jag vill också passa på att säga, eftersom det finns en del missuppfattningar, bland annat av TTELA: Det har inte fattats något annat beslut i frågan om en flytt av hamnen än ett inriktningsbeslut.
Det finns anledning att återkomma till vad som sägs imorgon, inga beslut ska dock fattas i detta skede. För mer aktuell information om hamnfrågan, läs gärna “Hamnflytt till Vargön”.
Hunne- och Halleberg
Ledamöterna i KS ska bli informerade om den utredning kring framtiden för verksamheten på Hunne- och Halleberg som TTELA skrev om i veckan. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.)
Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. Utredningen förklarar:
“Verksamheten ska utgå från marknadens efterfrågan, se till att anpassa förutsättningarna på och kring Halle- & Hunneberg och prioriterar utvecklingsarbetet därefter.”
Det finns många bra tankar i utredningen om hur verksamheten på bergen kan utvecklas. Men ett av förslagen är ganska kontroversiellt. Det är naturligtvis förslaget att Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska avvecklas. Kungajaktmuseet, som är ett helägt bolag till Vänersborgs kommun, kostar kommunen 3,3 milj kr varje år. Det är onekligen en hel del pengar, men samtidigt har:
“byggnaden som Kungajaktmuseet idag är inrymt i … en stor attraktionskraft.”
Jag förstår bara inte hur utredningen kan komma fram till att det är byggnaden i sig som lockar besökare. Min uppfattning är nog att besökarna besöker museet för museets skull och inte för att titta på själva byggnaden…
Det finns sannolikt fler som tycker att det är tråkigt att utredningen föreslår att även Naturskolan ska avvecklas, men det är nog inte riktigt lika kontroversiellt.
Det ska inte heller fattas något beslut imorgon om utredningens förslag. Det ska också påpekas att i Stiftelsen Bergagården, som sköter en hel del av verksamheten uppe på bergen, ingår också Trollhättan och Grästorp. Beslut ska alltså fattas även i dessa kommuner.
Politikernas arvoden
“Inför varje ny mandatperiod genomförs en översyn av arvodesbestämmelserna, arvoden och andra ersättningar för de förtroendevalda.”
Så börjar sammanfattningen av ärendet “Arvoden och ersättningar för mandatperioden 2023- 2026”. Förslaget är att ingenting ska förändras, utan det ska vara samma arvoden som tidigare.
Tidigare i år lämnade jag in en motion (se “Motion om arvoden”) om att:
“utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande”
Det var lite försiktigt, det skulle “utredas”. Men i mitt andra yrkande var jag lite tuffare:
“helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott”
Det blir alltså inget med mina idéer om avskaffade arvoden för politikerna. I Vänersborg brukar det dessutom alltid vara lugnast att inte ändra något. Det är bäst att göra som vi alltid har gjort… Och det kan väl också vara trevligt för politikerna att få lite extra pengar för sina uppdrag… Det går att läsa mer om arvoden på länken ovan (se “Motion om arvoden”) och även på Vänsterpartiets hemsida (se “Det visste jag inte – verkligen så mycket?”).
Ärendet ska till kommunfullmäktige den 21 september.
Fastighets AB (FABV)
Det är det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV) som äger Bergagården på Hunneberg. Ärende 11 handlar om att revidera bolagsordning och ägardirektiv för aktiebolaget. Förändringarna rör främst:
“syftet med bolagets verksamhet och bolagsstämmans kompetens.”
Det står i bolagsordningen att FABV ska bedriva sin verksamhet ”utan vinstsyfte”. Det ska nu ändras till att verksamheten ska bedrivas på:
”affärsmässiga grunder”.
Den här lydelsen torde ha inneburit, om den alltid hade funnits, att FABV aldrig skulle ha kunnat köpa Bergagården år 2020. FABV köpte fastigheten för 4,82 milj kr, trots att den enligt en värdering var värd 3,7 milj kr. Och med tanke på att fastigheten var i behov av stora renoveringar och nytt VA, en kostnad som fastighetsansvarig på Sveaskog uppskattade till 7,5 milj kr, så är det helt omöjligt att förvärvet skedde på ”affärsmässiga grunder”.
På en workshop i samband med utredningen av bergens framtid så hade en av deltagarna framfört:
”Avloppssystem enligt Anders Solvarms lösningssätt = växthus + odling”
Den här VA-lösningen hade blivit både betydligt billigare och bättre…
Det verkar inte som om utredningen om bergens framtid har med alla tänkbara kostnader när den blickar in i framtiden.
I FABV:s bolagsordning ska även införas en paragraf om att bolagsstämmans kompetens ska:
“säkerställa ägarens kontroll över verksamhetens strategiska beslut.”
Det betyder sannolikt att kommunfullmäktige i Vänersborg i fortsättningen ska fatta strategiska beslut på ”affärsmässiga grunder”. Det ska bli intressant…
Även detta ärende ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där den 21 september, liksom nästa ärende.
VA Timmervik
Ett verksamhetsområde för vatten och spillvatten ska utökas på Timmervik i Dalsland. Det gäller bara en fastighet, så det kanske inte är så mycket att orda om. Det kan också vara så att fastighetsägaren och kommunen är överens. Fastigheten verkar också finnas i ett större sammanhang, fast det inte finns med några kartor som visar det. Men det handlar om en princip.
Byggnadsnämnden har bestämt, fast jag anar att det är byggnadsförvaltningen som har tagit beslutet på delegation, att fastighetsägaren för att få bygglov till ett nytt hus måste ansluta huset till kommunalt vatten och spillvatten. Rent allmänt finns inget lagstöd för ett sådant här villkor. Man måste inte dra in kommunalt VA till sitt blivande hus för att få bygglov. Ville bara få det sagt.
Vänern
Tappningsstrategin för Vänern är intressant. Det är ärende 13. Den gamla tappningsstrategin har nämligen fått omfattande och oönskade effekter. Det har skett en omfattande igenväxning runt sjön och på öar, kobbar och skär. Det har till och med fått konsekvenser både på skyddsvärda arter och friluftsliv.
Den nya tappningsstrategin ska mer likna Vänerns naturliga växlingar av vattenstånd och den genomsnittliga vattenytan ska få vara 8 cm högre än tidigare. Förhoppningen är bland annat att stränder mm ska återställas av Vänerns vatten.
Jag kan inte låta bli att tänka på stränderna och “slyskogen” (i tappningsutredningen benämnd “sluten ungskog”) på Sikhall, som inte fanns för några år sedan. Den har typ fått ett naturvärde och blivit skyddsvärd enligt kommunen därför att den har växt igen bland annat på grund av tappningsstrategin – och bristande skötsel.
Imorgon ska kommunstyrelsen bara ställa sig bakom den nya tappningsstrategin.
Ursand
Från Vänerns vatten till Ursand är steget kort. Kommunstyrelsen ska yttra sig om en ändring av detaljplanen för Ursands camping. Det är samma ärende som TTELA beskrev i början av sommaren. (Se TTELA “Alla utom S röstade för att natur kan bli campingområde”.)
Syftet med ändringen av detaljplanen är att:
“utöka nyttjandemöjligheterna inom det befintliga campingområdet genom att dels tillåta uppställning av husvagnar, husbilar och tält året runt och dels utöka byggrätter för att möjliggöra fortsatt utveckling och modernisering av verksamheten.”
Det är inte mycket att säga om tror jag. De flesta är sannolikt överens om denna ändring. Själv håller jag med det som byggnadsförvaltningen skriver i förslaget:
“För att bibehålla Ursands camping som ett starkt besöksmål är det viktigt att campingen får förutsättningar att följa med i den utveckling som besöksnäringen står inför och för detta behöver detaljplanen anpassas.”
Det har tidigare varit ett annat förslag som har varit ute på samråd. Bert Karlsson och Ursand Resort & Camping hade synpunkter på det. De ville ha möjlighet att expandera på områden som i det tidigare förslaget var markerade som “naturmark”. Och om inte kommunen kunde gå med på det nu, så ville de lyfta ut de här områdena ur detaljplanen så länge. Då skulle Bert kunna återkomma med idéer. Det gick byggnadsnämnden med på. Utom tre socialdemokrater. (Se TTELA “Alla utom S röstade för att natur kan bli campingområde”.)
I yttrandet från kommunstyrelsen föreslås att KS ska ställa sig bakom byggnadsnämndens beslut. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) håller inte med socialdemokraterna i byggnadsnämnden, utan skriver i yttrandet, tillsammans med kommundirektören:
“En avgörande fråga i planarbetet har varit huruvida naturområden i gällande detaljplan ska ges fortsatt skydd som allmän platsmark eller ej. Frågan är känslig då den rymmer en intressekonflikt mellan å ena sidan campingverksamhetens ambitioner att växa och å andra sidan friluftsutövare och andra kommuninvånare som oroas över störningar och minskning av naturmark kring Dalbobergen. Förslaget innebär att denna fråga skjuts på framtiden.”
Det har varit en del “strul” och många arga röster kring att Grönvik har förvandlats till en campingplats. Vänersborgare har sett ett fint område “gå förlorat” när tält och husbilar stått på området. Och det har retat upp många att Bert Karlsson dessutom har tagit betalt för platserna. Men faktum är att Ursand Resort & Camping arrenderar området och enligt allemansrätten kan campare övernatta en natt i området. Och Bert säger att hyran för platserna är för att camparna utnyttjar faciliteterna på campingen. Fast det kanske kan tyckas vara lite väl dyrt för att gå på toa…
Som sagt, det verkar som alla svåra och komplicerade frågor på Ursand skjuts på framtiden. Och snart är ju sommaren slut, så det har nog ingen något emot. (Jag hade tänkt återkomma till Grönvik i en blogg, men jag har faktiskt inte hunnit i dessa valtider.)
Naturbruksutbildning
Kommunstyrelsen ska godkänna ett förslag om samverkansavtal om naturbruksutbildning med Västra Götalandsregionen (VGR). Avtalet är bara ändrat i små detaljer, i huvudsak är det samma gamla avtal som fortsätter att gälla. De synpunkter som Vänersborg och Trollhättan mfl har framfört vill inte VGR eller de andra kommunerna i regionen gå med på.
Avtalet innebär att kommunerna bara betalar halva utbildningskostnaden för gymnasieelever på naturbruksprogrammet, och regionen den andra halvan. Men det gäller endast om eleverna går på regionens naturbruksutbildningar. Och VGR har ju lagt ner naturbruksutbildningarna i vår del av Västra Götaland, Nuntorp och Dingle. (Hur det gick till har jag beskrivit i flera bloggar, bland annat “Carlssons och centerns dubbelspel om Nuntorp” och “Sossarna och Nuntorp”.)
Nuntorp och Dingle drivs idag som fristående skolor och omfattas därför inte av avtalet. Det betyder att kommunerna i skolornas närhet, som Vänersborg och Trollhättan, får stå för hela kostnaden när eleverna väljer dessa skolor. Det är orättvist, men inget som kommunstyrelsen kan göra något åt imorgon.
Konstnärlig gestaltning
Det verkar som det kan bli oenigheter och diskussioner kring ärende 22, “Uppdrag – Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”. Moderaterna hade en annan uppfattning när ärendet behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag är glad att jag slipper delta i en eventuell votering i detta ärende, konst är inte riktigt min grej… Å andra sidan kommer ärendet till kommunfullmäktige om tre veckor. Jag hinner kanske bli intresserad av konst tills dess…
Avslutning
Det finns betydligt fler ärenden på sammanträdet imorgon. De flesta är dock av lite mer rutinkaraktär och dessutom tycks de flesta partier vara överens. Jag har i varje fall inga avvikande åsikter jämfört med de beslutsförslag som ligger på bordet.
Nya åtgärder vid oljehamnen
Det fortsätter att hända saker vid oljehamnen…
Det började med att jag i en blogg i måndags drog en liten parallell mellan vad kommunen helt obefogat befarar att Magnus Larsson ska göra i Sikhall och vad kommunen själv gör i oljehamnen. I Sikhall fruktar kommunens politiker och tjänstepersoner att det ska bli slut på allmänhetens tillträde till stranden/vattnet och det rörliga friluftslivet om marken vid småbåtshamnen överlåts till Magnus Larsson – samtidigt som kommunen själv stänger av vägen ner till oljehamnen och sjön… Och om inte omöjliggör för allmänheten så i varje fall försvårar tillträdet till stranden och vattnet.
Det skrev jag alltså om i måndags. (Se “Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen“.) Tidigt på tisdag förmiddag fick jag reda på att de förbudsskyltar som var uppsatta ner till oljehamnen var borttagna. Jag åkte dit och kunde konstatera att det stämde. Kommunen hade tydligen ändrat inställning. Trodde jag. Jag skrev om händelsen. Det kunde ju vara bra för de vänersborgare som ibland hade vägarna ner till det fina området att veta att de nu kunde åka dit igen. (Se “Oljehamnen forts…”.)
På Facebook har de två bloggarna lett till omfattande diskussioner. Några har tagit ställning för kommunens beslut att stänga av vägen, andra är emot. Det finns flera som anser att det inte är nedskräpat i området, andra säger att det är det. 
Det har också blivit en diskussion om Bert Karlsson har någon roll i kommunens beslut eller inte. Och det har i sin tur lett till en diskussion om kommunen ska upplåta gratis ställplatser till husbilar – i konkurrens med enskilda näringsidkare, som t ex Bert. Det har också diskuterats, stundtals ganska upprört, om inkompetenta politiker, medan andra har påstått att det snarare är tjänstepersonerna som ska hållas ansvariga.
Och den diskussionen lär få förnyat bränsle efter att det hände saker också efter min andra blogg i tisdags. Kl 17.10 igår onsdag plingade det nämligen till i mobilen. Någon hade lämnat en skriftlig kommentar till bloggen:
“Nu är det uppsatt två suggor och förbudsskylt.”
Idag är nedfarten till oljehamnen återigen inspekterad…
Den som kommenterade bloggen hade rätt. Kommunens tjänstepersoner har begränsat det rörliga friluftslivet och allmänhetens tillträde till stranden/vattnet – med två suggor och en förbudsskylt…
Min känsla är att stängningen denna gång är definitiv. Den som vill ner till oljehamnen får i fortsättningen bereda sig på en längre promenad. Det är långt från Ursandsvägen ner till oljehamnen, för att inte tala om uppförsbacken på väg tillbaka… Där Erik Blix övade sina färdigheter på skateboard på 70-talet… Och det finns dessutom dåligt med parkeringar i närheten av nedfarten. (Det går lättare att promenera till oljehamnen via Dalbostigen.)
Beslutet om avstängningen har fattats av tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen. Det är inte dokumenterat och hur giltigt beslutet då är vet jag inte. Det är ovanligt, tror jag, att det inte finns skriftligt. I min värld, dvs skolans värld, vet jag hur viktigt det var, och är, att alla beslut kring t ex elever hela tiden dokumenterades. Men det kanske är annorlunda i samhällsbyggnadsnämnden, jag vet som sagt inte. Eller också kanske det har dokumenterats i efterhand…
I förra veckan, den 21 juni, fick jag i varje fall ett skriftligt svar från förvaltningen på ett mail som jag skickade. I svaret beskrevs motivet till de förbudsskyltar som då hade satts upp. Jag återger svaret i sin helhet, eftersom det sprider ljus över förvaltningens handlande:
“Vi har privatpersoner och egen personal blivit uppmärksammade på att det förekommer nedskräpning, eldning m.m vid oljehamnen. Förvaltningen har till en början valt att sätta upp soptunnor och städa området, men anser nu att vi inte ska 
lägga skattepengar på att städa ett område som inte har ett utpekat användningsområde. Det har sedan tidigare också suttit en förbudsskylt för nedfart till området men har blivit nedsparkat. Vi har därför valt att sätta upp skyltar igen och kommer att stänga av vägen med bom.
Området är inte skyddsområde men hamnanläggningen fungerar som nödhamn och tillfällig hamn för kustbevakningen, därav kan man diskutera lämpligheten av att ha privatpersoner nära. Men i dagsläget inga beslut på det.
Hans Därnemyr förbundschef NÄRF samt Benny Gustavsson enhetschef samhällsskyddsavadelningen NÄRF har i samtal uttryckt ” fordon på platsen förhindrar räddningstjänstens framkomst eller utgör ett hot för uppkomst av brandspridning eller utrymning.””
Det kan noteras att inte heller farhågorna från NÄRF eller samhällsskyddsavdelningen är skriftliga.
Jag vet inte om diskussionen på Facebook kring kommunens agerande slutar nu med de upplysningar som ges i mailet, men det torde i varje fall vara denna förklaring som gäller. När det gavs information om förvaltningens åtgärder och planer i samhällsbyggnadsnämnden den 16 juni så ledde det till diskussion i nämnden mellan politiker och andra politiker och tjänstepersoner.
Klockan 9.00 idag torsdag fick jag följande direktrapport från Ursandsvägen:
”Ha, har suttit en stund och skött lite epost på en parkeringsficka intill oljehamnsvägen. Och då passerar vaktbolagsbilen. Den saktade in vid suggorna för att kolla. Det hade hunnits parkera en bil framför dessa, en mor och son som gick nedåt vägen till oljehamnen. Antar att samhällsbyggnadsförvaltningen (förvaltningschefen?) har bett dem kolla att vägen är tillgänglig för det rörliga friluftslivet eller hur?
Nej, de har nog blivit ombedda att se att suggorna står kvar när de åker en runda ned till Ursands parkering för att se att ingen har överträtt parkeringsregler nere på den parkeringen.”
Och till sist kan jag återigen inte låta bli att skänka en tanke till Magnus Larsson i Sikhall. Tänk om Magnus Larsson hade satt upp suggor och förbudsskyltar för att försvåra allmänhetens tillträde till stranden och vattnet i Sikhall…
Som kommunen har gjort vid oljehamnen. Och Segelsällskapet i Sikhall…
Oljehamnen forts…
Ryktet nådde mig i morse att de förbudsskyltar som var uppsatta ner till oljehamnen var borttagna. De hade tagits bort alldeles nyligen…
Det handlar alltså om de skyltar som jag skrev om i gårdagens blogg (se “Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen”) och som enligt samhällsbyggnadsförvaltningen snart skulle ersättas med en vägbom. Fast skyltarna var inte ersatta med någon vägbom. De var inte ersatta med någonting. Det fanns ingenting i vägen som hindrade bilar eller husbilar från att åka ner till oljehamnen.
Så därför åkte jag ner till oljehamnen.
Det var sig likt. Det var många år sedan jag var där sist. Jag tror att det var i slutet av 70-talet. Då hade Erik Blix köpt en skateboard som han ville pröva i backen ner till sjön. Jag tror ingen av oss åkte någon mer skateboard efter det. I varje fall gjorde inte jag det. Det var livsfarligt.
Det var två bilar som hade parkerat nere vid sjön. Det verkade inte vara de som hade skräpat ner vid den ena av två papperskorgar. (Som jag såg.) Fast det kunde faktiskt ha varit fåglar som hade varit där och rotat bland soporna. Några kråkor syntes till i närheten och över huvudet cirklade ett 
antal fiskmåsar. Och finns det fiskmåsar så förstår jag att gräsmattorna, eller snarare ängarna, kunde bli nedsmutsade. Fiskmåsar är ju inte direkt kända för att sköta sina behov på ett diskret sätt…
Nedskräpning av området ska annars vara det officiella skälet till att någon i 
samhällsbyggnadsförvaltningen stängde av vägen till oljehamnen, även om det inte finns några beslut dokumenterade. Det är alltså inte för att det finns olja i bergrummen. Det var nämligen många år sedan det lagrades olja där. Det betyder att området inte heller är något skyddsområde. Dock kan hamnanläggningen fungera som nödhamn och tillfällig hamn för kustbevakningen ibland.
Det återstår att se om vägen ner till oljehamnen kommer att vara öppen i fortsättningen också. Kanske har kommunen tänkt om och verkligen bestämt sig
för att underlätta allmänhetens tillträde till vattnet.
Det tog för övrigt inte lång tid på plats innan en stor husbil hittade ner till den vackra oljehamnen… Vi får se om det kommer in några klagomål till kommunen om nedskräpning.
Anm. Det hände lite kring oljehamnen dagen efter denna blogg – se ”Nya åtgärder vid oljehamnen”.
Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?”.
Den stora anledningen till uppkomsten av dessa hamnbloggar är att hamnfrågan aktualiserades av ett protokoll i kommunens diarium. Protokollet var från Samarbetskommittén Trollhättan-Vänersborgs möte den 5 maj. Det är en tämligen okänd samarbetskommitté… Det är inget sådant som Vänsterpartiet får delta i…
Hur som helst, paragraf 4 i protokollet tog upp hamnfrågan:
“Vänersborg: Hamnens placering i Vänersborg är i nuläget osäker. Finns en möjlighet att etablera en hamn i Vargön utifrån att 95 % av det som lastas av fraktas till Vargön Alloys. Dock kvarstår frågan kring finansiering och ägande. Benny Augustsson ska diskutera frågan vidare med Johan Svensson VD på Vargön Alloys. Frågan om möjligheterna till att etablera en hamn i Trollhättan lyfts.”
Vänersborg tog alltså upp hamnfrågan på mötet med Trollhättan. Det konstaterades att hamnen i stort sett enbart var en angelägenhet för Vargön Alloys, till 95%. Och det är antagligen detta förhållande som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill diskutera med Alloys. Och då vill Augustsson sannolikt diskutera “finansiering och ägande”, av hamnen, med VD Johan Svensson… Det tycker jag i så fall verkar vara mycket klokt av Augustsson…
Paragraf 4 i protokollet fortsätter med att Trollhättan kommenterar Augustssons fråga om hamnen i Trollhättan:
“Trollhättan: Det har nyligen gjorts en utredning om möjligheterna att etablera en hamn Trollhättan som visar på att det är genomförbart, samt att det kan finnas fördelar i och med närheten till räls. Dock finns det en osäkerhet på grund av pågående utredning kring slussdragningen.”
Det finns en hamn i Trollhättan, Stallbackahamnen. Den ligger inom Stallbacka industriområde. Trollhättans Stad beskriver hamnen så här på sin hemsida (se ”Buss, båt, tåg och flyg”):
”Stallbackahamnen har två kajer.
Stallbackakajen har en kajlängd av 170 meter och ett djup av 5,6 meter. Kajen är dimensionerad för ”tunglyft” till drygt 200 ton. Hamnbassängen har en kajlängd av 115 meter och ett djup av 4,5 meter.”
Och vidare:
”Till hamnen finns en väl utbyggd infrastruktur med goda vägförbindelser till europaväg 45 och riksvägarna 42 och 44 samt järnväg med industrispår inom området.”
Hamnen har varit igång länge. Företaget, som använde hamnen mest, såldes emellertid och de nya ägarna använder inte hamnen i samma utsträckning. Därför har verksamheten i hamnen varit mindre än tidigare.
Dan Fogelberg, administrativ handläggare i Trollhättans Stad, berättar i ett mail att Vänerhamn numer arrenderar Stallbackahamnen och sköter all hantering av gods. Det är för övrigt Fogelberg som har utrett hamnens framtid, den utredning som det hänvisas till i protokollet från samarbetskommittén. Utredningen har kommit fram till att det är värt att lägga ner resurser för att få igång hamntrafiken igen.
Jag har läst utredningen. Den är som sagt positiv till en utveckling av hamnen i Trollhättan. Det geografiska läget är gott och det finns en efterfrågan från företag på en hamn. Det finns ytor för utbyggnad av lastning och omlastning i anslutning till järnvägsspåren och det finns markytor för hamnen att växa.
Enligt utredningen är också Vänerhamn positiv till att utveckla hamnen. Vänerhamn tänker t ex placera en kran i hamnen. Dock är inte Trollhättan med i Vänerhamn, vilket Vänersborg är, och utredningen skriver:
”Ett delägarskap i Vänerhamn skulle förbättra våra möjligheter att ta över mycket från Vänersborgs hamn som idag inte fungerar så väl och som på sikt måste flytta sin verksamhet från centrala delen i Vänersborg.”
Ska Trollhättan ta över verksamhet från Vänersborg kan det bara betyda att det är Vargön Alloys verksamhet det handlar om…
Det verkar inte behövas de investeringar i Trollhättan som krävs i Vargön. Det står inget i utredningen om att det behövs skredsäkringar, förstärkningar av kajen, muddring eller några sprängningar…
Det är alltså genomförbart att “etablera en hamn Trollhättan”, som det står i samarbetskommitténs protokoll.
Det låter oerhört intressant. Inte minst för att en hamn kommer att ligga enbart 10 km från den eventuellt framtida hamnen i Vargön, och från Vargön Alloys… 10 km och en 10 minuters resa… Det “sunda förnuftet” säger genast att det inte skulle vara vettigt att Vänersborgs kommun investerar kanske hundratals miljoner för att anlägga en hamn i Vargön, samtidigt som Trollhättans Stad får igång verksamheten i Stallbackahamnen 10 km därifrån.
Protokollet gjorde mig nyfiken på hur hamndiskussionerna förs i Vänersborgs kommun. Som “utomstående” fritidspolitiker så är jag inte alltid så särskilt väl insatt i vad som händer i kommunhuset.
Det blev ett mail till kommunen. Jag blev tämligen förvånad, men inte desto mindre mycket positivt överraskad – kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svarade:
“Som läget är idag så har vi ett arrendeavtal i nuvarande hamn med Vänerhamn AB som löper två år i taget. Vi har påtalat för dom att så fort det börjar byggas på Södra Sanden så är det troligt att vi säger upp det avtalet. I Vargön så ska hela det området som skulle kunna bli en hamn skredsäkras. Det jobbet kommer att pågå hela det här året och förmodligen en bit in i nästa år. Frågan framåt är om vi behöver någon hamn eftersom intresset från Vänerhamn är ganska svalt dom har idag en man anställd i Vänersborg och det är väldigt stora investeringar som behövs för att bygga upp en hamn. Vi vet inte idag vilket gods som i framtiden skulle vara intressant för någon att lossa och lasta i Vargön. Det vi vet är att ungefär 95% av det som lossas i Vänersborg är till Vargön Alloys.”
Skredsäkring pågår tydligen. Det visste jag inte. Jag frågade om kostnaderna för säkringen, men har inte fått något svar. Jag antar att de siffror som angavs tidigare stämmer (se “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”).
Skredsäkring betyder inte att det nödvändigtvis ska anläggas en hamn, precis som Augustsson skriver:
“Frågan framåt är om vi behöver någon hamn…”
Och Augustsson som är ett kostnadsmedvetet kommunalråd, till skillnad från sina socialdemokratiska föregångare, anser att det är ”väldigt stora investeringar”. Och det är det lätt att hålla med om…
Det är uppenbart att Benny Augustsson (S) inser “problemet” med en hamnflytt till Vargön, eller kanske en hamn överhuvudtaget. Och det är positivt. Det kan som sagt inte vara någon bra idé att Vänersborgs kommun satsar kanske hundratals miljoner kronor för att flytta hamnen till Vargön – särskilt inte när en eventuell hamn i Vargön kan komma att ligga 10 km från hamnen i Trollhättan. Och det fortfarande finns en stor hamn i Uddevalla, 30 km bort…
Det tycks som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson är beredd att gå ganska långt i hamnfrågan. Det verkar ju faktiskt som han och kommunen är beredda att säga upp arrendeavtalet med Vänerhamn AB till och med innan en hamn i Vargön står klar…
Det är intressant att hamnfrågan har levt lite i skymundan de senaste åren, trots att det har pågått aktivitet bakom kulisserna. Det kan vara läge att lyfta upp frågan på bordet igen, nu inför valet. Vänersborgs kommun står inför mycket stora investeringar de närmaste åren och en ny hamn i Vargön kan knappast tillhöra de mest prioriterade projekten…
Det kanske kan anläggas en “fattigmanskaj” i Vargön, som kan duga till pråmar med textilier. För Alloys del kan det möjligtvis ordnas ett järnvägsspår till Trollhättan – och sedan kunde Alloys utnyttja både hamnen i Trollhättan och järnvägen till Uddevalla via Öxnered. Det hade också varit bra för miljön.
Och naturligtvis står Vargön Alloys för kostnaderna. Men det kanske bara är en dröm…
===
Bloggar i denna serie:
- ”Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader” – 28 maj 2022
- ”Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?” – 29 maj 2022
- ”Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?” – 30 maj 2022
Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”.
Gårdagens blogg avslutades med frågan:
“Är en flytt av hamnen till Vargön till någon nytta?”
Det är inte särskilt många båtar som anlöper hamnen i Vänersborg. År 2019 anlöpte sammanlagt 34 båtar till Vänersborgs hamn. Det var faktiskt bara lite fler än en båt varannan vecka… Varje båt fraktade i genomsnitt 3.000 ton. (Maximalt kan båtarna ta 4.000 ton.) Det kan jämföras med hamnen i Uddevalla, som ligger drygt 30 km från Vänersborgs hamn. Det tar, enligt Google, ca 30 min mellan hamnarna i Vänersborg och Uddevalla. Hamnen i Uddevalla kan ta fartyg upp till 50.000 ton. År 2019 var antalet fartygsanlöp i Uddevalla 262 st.
År 2020 anlöpte 32 båtar hamnen i Vänersborg och år 2021 var det 29 stycken. (År 2020 anlöpte 323 fartyg Uddevallas hamn.) Under det första kvartalet i år, 2022, anlöpte 9 fartyg till Vänersborg. Det är inte särskilt många båtar med tanke på kostnaderna för att anlägga en hamn i Vargön…
De flesta båtarna i hamnen i Vänersborg fraktar enligt uppgift gods till och från Vargön Alloys. För att få reda på hur det verkligen förhåller sig så skickade jag ett mail till Vargön Alloys VD Johan Svensson.
VD Svensson svarade:
“Vi använder främst hamnen i Uddevalla för Malm- och Kokstransporter till Vargön. Malmen till Uddevalla kommer främst från Turkiet och koksen från Colombia. Det innebär större fartyg som inte kan gå upp i Göta Kanal.
Men vi får också malm från andra källor med mindre fartyg som kan lossa malmen i Vänersborg. Idag ca 60.000 ton på årsbasis.
Inom Yildirim gruppen (de turkiska ägarna av Vargön Alloys; min anm) har Vargön prioriterats för leveranser till Norra Europa genom vår effektiva logistik med fartygstransport från Vänersborg till lagerhus i Belgien och Tyskland. Det ger oss en stor fördel marknadsmässigt med stabilare kunder och lägre leveranskostnader.
Vi kan naturligtvis använda Uddevalla för alla transporter, men det blir med en högre miljöbelastning samt klart dyrare och mindre flexibelt jämfört med Vänersborg. Vi riskerar också att inte vara det effektivaste leveranssättet till Europa, vilket kan minska våra leveranser till Europeiska stålverk och därigenom bli mer utsatta för konjunktursvängningar. En hamn i Vargön hade ju ytterligare minskat vår miljöpåverkan och ökat flexibiliteten.
Vad som ofta glöms i debatten är att hamnen i Vänersborg har en mycket begränsad yta och kan inte hantera olika godsslag. En ny hamn i Vargön kunde hantera många fler godsslag och genom fartyg-/pråmtrafik avlasta vägtrafiken samt hamnarna i Göteborg som har problem med att ta emot mer last via lastbil och tåg. Idag är ju vägtrafiken subventionerad medans sjöfarten bär alla kostnader. Märkligt kan man tycka när miljöbelastningen är så mycket större för lastbilar.
Vi hade ett mycket starkt år 2021 där vi ökade vår produktion och anställde mer personal. Så här långt under 2022 ser vi ut att gå mot ett nytt rekordår och behöver stärka vår organisation ytterligare. Under 2023 planerar vi att ta ytterligare en ugn i drift och nå vår maximala kapacitet, vilket kommer innebära mera tonnage genom Vänersborgs hamn. Vår produktionsökning är dessutom bra för den globala miljön, då vårt koldioxidavtryck är ca 19% jämfört med genomsnittet av våra konkurrenter.”
VD Johan Svensson återger mycket fakta kring lastning och lossning som är bra att ha i minnet. Och det är naturligtvis glädjande för Vargön och Vänersborgs kommun att det går bra för Alloys. Det ger värdefulla arbetstillfällen och tydligen även bidrag till en bättre global miljö.
Det är också lätt att inse att den absolut största delen av de båtar som anlöper Vänersborgs hamn är båtar till och från Alloys. VD Svensson uppger att ca 60.000 ton lossas i Vänersborg varje år. Och då lastas också en del. Den sammanlagda sjögodsvolymen var enligt Vänerhamn 91.182 ton i Vänersborgs hamn. Det verkar som det knappt kommer några andra båtar än de med last till eller från Alloys. Sjögodsvolymen till Alloys lär tydligen också öka enligt VD Svensson.
Självklart är Vargön Alloys part i målet. Det är klart att Alloys vill se en hamn alldeles vid “stugknuten”. Det skulle naturligtvis öka flexibiliteten. Men ska Vänersborgs kommun bekosta en mycket dyrbar flytt av hamnen enbart för att underlätta, och även göra det billigare, för Vargön Alloys? Det skulle ju uppenbarligen också fungera med enbart hamnen i Uddevalla. Vilket dessutom torde bli ett måste under den tid när slussarna i älven ska renoveras/byggas om. Miljön både i regionen och globalt är så klart ett tungt argument, men är det tungt för skattebetalarna i Vänersborgs kommun? Jag menar, är inte företagets miljöpåverkan en fråga för Alloys självt, och kanske staten?
Det är väl inte bara en vänsterpartistisk bloggare som blir lite fundersam, och tveksam om nödvändigheten av en hamnflytt till Vargön – bekostad av kommunens skattebetalare…?
Fortsättning följer i bloggen ”Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader” – 28 maj 2022
- ”Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?” – 29 maj 2022
- ”Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?” – 30 maj 2022
Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader
Det är ganska tyst nu för tiden i hamnfrågan. Men det händer att hamnen då och då liksom dyker upp och nämns så där i förbigående. Som i TTELA häromdagen (25 maj), i en artikel om, som TTELA skrev, de storslagna planerna för framtidens Sanden:
“De mest iögonfallande av dem som flyttar är hamnen, foderfabriken och bussgaragen. Och det arbetet är i gång. Kommunens mål är att hamnen ska vara etablerad till Vargön 2030…”
Hamnen ska flytta skriver TTELA, och det ska vara klart 2030. Det var en överraskning. Och så visar TTELA en grafisk illustration över förslaget för södra Sanden – med texten:
“Hamnen flyttar till Vargön…”
Det är nästan så att man tror att det är bestämt att hamnen ska flytta… Men så är det inte riktigt, som tur är. Inte än i varje fall.
För några år sedan var det annorlunda. Då gick diskussionens vågor höga. Då tycktes en flytt av hamnen från Vänersborg till Vargön vara nära förestående. Och det var väl egentligen också därför som Vänersborgs kommun köpte hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper år 2010, att hamnen skulle flyttas.
Förvärvet av området i Vargön följdes dock inte upp av kommunfullmäktige förrän den 18 juni 2014. (Se “Hamnfrågan avgjord”.) Då fattades ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön:
“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Det framgår tydligt av beslutet att det inte var ett “riktigt” och slutligt beslut, det var uttalat att det var ett beslut om en “inriktning”. I underlaget skrev också kommunstyrelseförvaltningen att den:
“bedömer att beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
TTELA:s uppgifter är således inte riktigt korrekta. Det har inte fattats något annat beslut i frågan om en flytt av hamnen än inriktningsbeslutet. Däremot satsade kommunen efter markförvärvet stora pengar på 
hamn- och industriområdet i Vargön. Själva markområdet kostade kommunen 16,7 milj kr och sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. En hel del blev ordnat, men det var problem med kajen och kajförstärkningarna. Och det problemet är så vitt jag vet inte löst än, bland annat på grund av de stora kostnader som det är fråga om. (Pandemin har sannolikt försenat processen också.)
I maj 2020 fick samhällsbyggnadsnämnden information om att en förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle kosta kommunen 45 miljoner. Det var det billiga alternativet, med bland annat en spontkaj. I det dyraste alternativet skulle kostnaderna uppgå till 86 miljoner, med bland annat en påldäckskaj. Och då skulle ändå staten lägga in ytterligare ett antal miljoner i respektive alternativ.
Nedanstående sammanställning av kostnaderna utgjorde en del av underlaget på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i maj 2020:
TTELA har andra siffror. Tidningen uppger (se “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”) att kostnaden skulle uppgå till 80 milj kr för det dyra alternativet, varav kommunen “enbart” skulle stå för drygt 27 milj kr. Jag har svårt att kommentera detta eftersom jag inte vet källan.
Det behövs förstärkningar också i Vänersborgs hamn, även om den skulle läggas ner. Jag har hört siffror på närmare 20 miljoner. TTELA uppgav 21 milj kr. (Se “Vänersborgs hamnar måste repareras”.) Senare, den 20 oktober 2021, skrev TTELA att det skulle kosta 18 milj kr.
Det tycks vara en del osäkerheter kring hamnkostnaderna, dvs gällande skredsäkringar och förstärkningar av kajerna. I mål- och resursplanen, budgeten för år 2022, står det:
“Förstärkning av Vänersborgs hamn, 18 mnkr, var planerat att påbörjas med 5 mnkr under år 2021, men upphandlingen bedöms kunna färdigställas i början av 2022 för utförande under senare delen av 2022, därav 11 mnkr 2022. Skredsäkring och förstärkning av Vargöns hamn, 32 mnkr, är också senarelagt mot ursprunglig plan då hela investeringen skulle genomföras år 2021, därav 27 mnkr 2022.”
18 miljoner kr till hamnen i Vänersborg alltså – ungefär samma summa som har angetts hela tiden. De 32 miljonerna under 2022 motsvarar det “billigare” alternativet i Vargön. Detta är alltså kommunens kostnader för i år, 2022. I budgetförslaget för 2023 är 12,3 milj kr avsatta för “industri och hamn”.
Kommunens kostnader för hamnarna i Vänersborg och Vargön kommer då upp i en kostnad, mellan 2010-2022, på åtminstone 89 milj kr. Och det är bara början för flyttkostnaderna av hamnen till Vargön. Det måste göras ännu fler förberedelser. Det är muddringar och marksaneringar i Vargön. För att inte tala om vad som kan finnas på älvbottnen. Det är ingen avancerad gissning att det finns omfattande förorenade massor i djupet. Det har också sagts att det finns tre fartyg och en järnvägsvagn på bottnen, även om dykare inte har kunnat lokalisera järnvägsvagnen. Och dessutom att det finns ett grund som måste sprängas bort… (Vad händer med föroreningarna om det sprängs i älven?)
Sedan återstår också kostnaderna för själva hamnanläggningen i Vargön. Det handlar om ytarbeten, lyftkranar, byggnader, vägar och annan infrastruktur osv. Det kan bli en del pengar…
Det är nog inte bara jag som skulle bli förvånad om investeringarna i en hamn kommer att understiga investeringskostnaderna för arenan… Och notera att då har inte något nämnts om Innovationbyggnaden för 24,8 milj kr eller kostnaderna för rivningen av lagerhallarna (se ”Rivningen i Vargöns hamn”) eller misskötseln av Holmens gamla kontorsbyggnad, som sedemera brann…
Och den stora frågan är…
Är en flytt av hamnen till Vargön till “någon nytta”?
Fortsättning följer i bloggen ”Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader” – 28 maj 2022
- ”Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?” – 29 maj 2022
- ”Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?” – 30 maj 2022
Holmen – att vara eller inte vara
“Att vara eller inte vara, det är frågan.”
William Shakespeares bevingade ord från Hamlet passar bra som rubrik till denna blogg. Frågan handlar om Holmens gamla huvudkontor i Vargön ska vara kvar eller inte.
För ungefär en vecka sedan skrev jag en blogg om kontorsbyggnaden. (Se “Holmen, Vargön”.) Jag var nämligen och hälsade på i Vargön och passade då på att också besöka hamn- och industriområdet. Och framför allt då det gamla förnämliga huvudkontoret. Denna ståtliga och präktiga byggnad som står där som en symbol och ett monument för Vargöns industriella epok. Och det gör byggnaden fortfarande trots att kommunen har låtit den förfalla – och eldhärjas av huliganer utan känsla för historien. Ja, den bristen på känsla verkar i och för sig också delas av flera i kommunen.
Byggnadsförvaltningen skrev om kontorsbyggnaden:
“Kontorsbyggnaden och den intilliggande porten har ett stort kulturhistoriskt värde då det är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som var grunden för framväxten av Vargöns samhälle och utgör en viktig länk till historien.”
I bloggen förra veckan avslöjade jag också nyheten att byggnadsnämnden vägrade låta samhällsbyggnadsnämndens riva byggnaden.
Så här ligger det till.
Vänersborgs kommun genom samhällsbyggnadsnämnden planerar att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. Men eftersom en rivning avviker från detaljplanen så måste den prövas och beslutas av byggnadsnämnden. Därför lämnade samhällsbyggnadsförvaltningen/Vänersborgs kommun in en ansökan den 24 maj till byggnadsnämnden om rivningslov.
Jag har inte läst själva ansökan, jag vet inte varför den inte är med i byggnadsnämndens handlingar. Däremot finns det en sammanfattning av historien kring Holmen i underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 17 september. Där står det:
“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa. Väderskyddet är kostsamt och kommer tas ned, och detta i kombination med att byggnaden är i mycket dåligt skick och utgör en risk för allmänheten föranleder verksamheten Fastighet och service att föreslå att byggnaden ska rivas. Förslaget om rivning motiveras även av den försäljningsprocess som genomförts utan resultat.”
Man känner nästan desperationen i formuleringarna…
Inte heller denna text finns i byggnadsnämndens handlingar. Däremot ingår en annan skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad den 21 september. Den har rubriken “Grunder för önskan att riva byggnaden på Bruket 8”. Det kanske bara är i denna skrivelse som “kommunen”/samhällsbyggnads motiverar sin ansökan till byggnadsnämnden, jag vet inte.
Jag citerar ur skrivelsen:
“Byggnaden på fastigheten Bruket 8 har eldhärjats och är i mycket dåligt skick. Innan branden har byggnaden stått tom och var redan innan i dåligt skick med betydande skador.”
Den fortsätter:
“Rivningsförbudet är en stark belastning för Vänersborgs kommun då en återuppbyggnad skulle uppgå till ca 30 milj enligt utförd utredning. Det som är kvar av byggnaden utgör en fara för allmänheten i sitt nuvarande skick då det finns en påtaglig rasrisk som ökar allteftersom väder och vind påverkar kvarvarande konstruktion.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns kvar mycket av de bevarandevärden som en gång utgjorde motiv för q-märkningen. Men förvaltningen inser också att det inte finns särskilt stora utsikter till rivning, i varje fall inte:
“om byggnaden fortfarande kan betecknas som byggnad.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen ger sig därför in i en argumentation kring Plan- och bygglagen (PBL). Den menar att kontorsbyggnaden inte längre kan definieras som byggnad:
“det som står kvar på fastigheten Bruket 8 (dvs Holmens kontorsbyggnad; min anm) inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 4 § st 4.”
Ansökan från samhällsbyggnadsförvaltningen/kommunen behandlades som ett extra ärende på byggnadsnämndens sammanträde i förra veckan, den 22 september, dvs redan dagen efter att skrivelsen med motiveringen var daterad.
En enig byggnadsnämnd beslutade:
“Byggnadsnämnden ger inte rivningslov.
Beslutet fattas med stöd av 9 kap 34 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).”
I underlaget till byggnadsnämndens beslut motiveras beslutet.
Byggnadsnämnden är väl medveten om branden och de skador den orsakat, och skriver:
“Den aktuella byggnaden brandhärjades i maj 2020. Enligt den tekniska rapporten är takkonstruktionen helt utplånad, byggtekniska installationer, såsom el, ventilation och rör, bedöms vara totalförstörda. I den ursprungliga byggnadsdelen från 1888, är de båda våningsplanen av trä helt utplånade, i den tillbyggda huskroppen från 1942 uppvisar stommen av betong ringa skador från branden. Utvändigt murverk bedöms vara i mycket god kondition. Brandpåverkan är obefintlig och endast lokala frostsprängningar finns i teglet. Murverksfogar är generellt också i mycket god kondition. Rapportens bedömning är att det är ett välgjort och robust hus.”
Den tekniska rapporten, som det hänvisas till, är en skadeinventering och utredning om tekniska och ekonomiska förutsättningar för att återställa kontoret. Den utfördes under våren av PE Teknik och Arkitektur. Rapporten finns med i byggnadsnämndens underlag.
Trots branden anser byggnadsnämnden att kontorsbyggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. Nämnden menar att:
“De kulturhistoriska värdena i byggnadens exteriör är till stora delar opåverkade av branden. Tak, fönster och dörrar bedöms kunna återställas på ett sätt som överensstämmer med dess karaktärsdrag.”
Med andra ord menar byggnadsnämnden att en renovering av huset är fullt möjlig.
Det som definitivt avgjorde byggnadsnämndens ställningstagande är dock av formell karaktär och följer lagstiftningen:
“I 9 kap 34 §, PBL, finns inget utrymme för några avvikelser, rivningslov kan enbart beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan.”
Det är nämligen så att i de planbestämmelser som trädde i kraft 8 juli 2013 omfattas kontorsbyggnaden:
“av ett rivningsförbud (q1), byggnad får ej rivas och en varsamhetsbestämmelse (k), byggnadens exteriör ska underhållas så att dess karaktärsdrag beaktas.”
Rivningsförbudet kan endast tas bort om detaljplanen ändras. Och det kan samhällsbyggnadsnämnden/kommunen ansöka hos byggnadsnämnden om. Och det råder ingen som helst tvekan, inom en snar framtid kommer en sådan ansökan. Det finns redan ett beslut på det…
På sammanträdet den 17 september garderade sig nämligen samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden räknade väl kallt med att få nej av byggnadsnämnden. I ärendet “Rivning Bruket 8, Holmens gamla huvudkontor” fattade nämndens ledamöter bland annat följande beslut:
“Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Fastighet och service om att ansöka planändring gällande detaljplan (501 för hamnen och Rånnums herrgård i Vargön) för fastigheten Bruket 8 under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut, i syfte att få rivningslov för byggnaden på fastigheten Bruket 8 (tidigare del av Rånnum 6:38).”
Notera “under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut”…
Vem vet, det kanske redan har kommit in en ansökan om planändring till byggnadsnämnden… När Holmens gamla huvudkontor väl är rivet, vilket torde vara en tidsfråga, ämnar samhällsbyggnadsnämnden gå vidare med försäljningen av fastigheten – denna gång utan kontorsbyggnaden. Och då räknar nämnden med att det finns spekulanter.
Under tiden står de gamla anrika och traditionstyngda ruinerna helt öppna, exponerade för direkt nederbörd. Husdelar kommer att skadas allt mer, särskilt som regnvatten kan tränga ner i murverket ovanifrån så att frysskador kan uppstå. Det skriver PE Teknik och Arkitektur i sin rapport. Men samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är alltså:
“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa.”
Det finns krafter i kommunens organisation som vill renovera Holmens gamla huvudkontor och det finns krafter som vill riva. För tydlighetens skull – alla, så vitt jag vet, är överens om att Vargporten ska bevaras. Om den ska stå kvar på samma ställe där den står nu och alltid har stått eller flyttas, det har man dock olika åsikter om.
Så frågan är följaktligen:
“Att vara eller inte vara.”
Är det värt att lägga ca 30 miljoner på en återuppbyggnad eller ska byggnaden rivas? Personligen lutar jag åt att det är för mycket pengar för att bevara ett monument från en industriepok. Men kanske skulle ruinerna få finnas kvar som ett monument över hur Vänersborgs kommun missköter sina fastigheter…
Holmen, Vargön
Så var det då tänkt att också Vänsterpartiet skulle dra igång höstens utåtriktade politiska verksamhet. Det skulle vara nypremiär för det som vi lite modernt kallar Facebook Live, förkortat “FB Live”. Det gamla namnet Röd Lördag har tydligen känts lite för gammalmodigt för några av de yngre i partiföreningen…
Tyvärr kom sjukdom på flera fronter i vägen så att det blev inget möte utanför Älgen i Vargön. Så vad göra när man hade förberett sig och laddat inför att möta upprörda vargöbor…? Jag åkte till industri- och hamnområdet istället.
Det är ingen trevlig syn som man möter i det område som förr var fullt av industriella byggnader och framför allt – liv. Nu är det bara ruiner. Som kröns av en nedbrunnen och förstörd gammal kontorsbyggnad… (Se ”Branden på Holmen”.)
Det är tragiskt. Holmen och det gamla huvudkontoret har betytt så oerhört mycket för det gamla brukssamhället och för vargöborna. Det är många i flera generationer som har fått sin utkomst från Holmens bruk. Och nu är det egentligen bara Vargporten kvar. Fast frågan är hur länge, tiden börjar nöta även på den.
Jag var inte ensam om att beskåda tegelväggarna på det som en gång var kontoret. Ett medelålders par stammande från Vargön tyckte att det var stor skam att kommunen dels lät huvudkontoret förfalla och dels inte vidtog tillräckliga åtgärder för att motverka “huliganer” från att sätta eld på byggnaden. Men så är det, och Vänersborgs kommun är väl inte direkt känd för att sköta sitt fastighetsbestånd så där jättebra… Och nu står bara de gamla väggarna kvar och minner om Holmens storhetstid.
Vänersborgs kommun drömmer likväl om att hela området ska omvandlas, leva upp och bli ett industriområde, igen, precis som förr. Kommunen köpte ju det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper år 2010 med de ambitionerna. Det kostade kommunen 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. 
Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Och som grädde på moset är vissa partier så desperata på att det ska hända något i området att de är beredda att investera hundratals miljoner på en ny hamn…
I somras försökte kommunen att sälja det som återstår av kontorsbyggnaden och fastigheten den står på. Det fanns dock inga intresserade spekulanter. Det var en stor besvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden bestämde sig därför att riva kontorsbyggnaden. Nämnden menade väl att fastigheten kanske skulle gå att sälja då. Nämnden sökte därför rivningslov.
I veckan som gick röstade emellertid byggnadsnämnden enligt mycket tillförlitliga källor (det finns fortfarande inget protokoll från mötet) enhälligt nej till samhällsbyggnadsnämndens rivningsansökan.
Det gjorde vargöborna, som jag diskuterade med, glada. De tyckte att kommunen skulle satsa det som behövdes för att återställa byggnaden. Men de insåg också att det skulle bli dyrt för kommunen…
Men jag tror att många utanför själva tätorten Vänersborg tycker att kommunen borde lägga betydligt mer pengar på “ytterområdena”. Det har jag hört i varenda kommundel tror jag – Vargön, Brålanda, Frändefors, Väne Ryr, Grunnebo, Gestad, Sikhall, Västra Tunhem och Vänersnäs.
“Vi betalar också skatt, men vad får vi för pengarna här ute?” 
Det är en vanlig fråga, som också paret från Vargön antydde. Även om de förstod att kommunen har lagt ner åtskilliga miljoner kronor i hamnområdet. Men visst kan jag förstå att inte alla kommuninvånare alltid upplever att kommunen lever upp till sin vision:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Resultatet av det senaste valet kanske man kan se i detta ljus – allt fler människor protesterar med röstsedlarna mot politikerna och de etablerade partierna. Och då tänker jag naturligtvis på Sverigedemokraternas frammarsch i “ytterområdena”, dvs områdena utanför den största tätorten.
Det är nog läge att politikerna tar Vänersborgs vision på större allvar än tidigare och inser att det bor många människor utanför kommunens största tätort som också vill ha valuta för sina skattepengar. Men självklart måste politikerna samtidigt vara realister och inte lägga miljontals kronor på drömmar och rena önsketänkanden. Det vore nog bäst att riva Holmens gamla kontor, tror jag, och försöka sälja så mycket av marken som möjligt. Till vilket företag som än vill köpa…
Eller?
För övrigt anser jag att Vargporten måste bevaras.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer