Arkiv
Ett i stort sett enigt KS (23/3)
Igår hade kommunstyrelsen sammanträde, på distans. Det var enligt ordförande Benny Augustsson (S) sista gången. I fortsättningen blir det fysiska möten.
Det var ett förhållandevis både kort och enigt sammanträde, trots att jag var med som ordinarie ledamot… Medborgarpartiets båda representanter hade nämligen förhinder. Ordförande Augustsson avslutade mötet redan någon minut efter kl 14. Till skillnad från ordförande Carlsson i barn- och utbildningsnämnden så brukar Augustsson lägga in en lunchrast… (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)
Det var bara fyra informationspunkter. Folkhälsosamordnare Anne Ekstedt pratade om folkhälsoinsatser och drogförebyggare Sara Gunnarsson om ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Det sistnämnda, om framför allt tobak, alkohol och droger, tyckte jag att drogförebyggare Gunnarsson borde få tillfälle att prata om på något fullmäktige. Då brukar det ju också finnas en del människor framför kommunens webb-TV. Det är ett mycket viktigt område som berör kommunens ungdomar och vårdnadshavare. Augustsson verkade ganska positiv till det, han skulle prata med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).
HR controller Johan Wass redogjorde för medarbetarundersökningen. Det bör bli en egen blogg om resultatet vid tillfälle. Även årsredovisningen lär jag komma tillbaka till, i varje fall när det är dags för 
budget 2023. Dessutom ska årsredovisningen fastställas i kommande fullmäktige. Tills dess kan man återigen konstatera att kommunens resultat aldrig någonsin har varit så bra som under dessa två pandemiår. År 2020 gjorde kommunen ett överskott på 161 milj kr och i fjol, år 2021, ett överskott på inte mindre än 185 milj kr – totalt alltså 346 miljoner. Det skulle med råge räcka till en ny Arena Vänersborg… Ekonomichef Thomas Sannemalm fick hoppa in och redogöra för “Utvärdering av samverkansavtal gällande naturbruksutbildning”. Det var ett remissvar och det blir anledning att återkomma när ett skarpt beslutsförslag har formulerats.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade om det säkerhetspolitiska läget och flyktingsituationen. Tegenfeldt berättade om vad som gäller, och det var ju på sätt och vis ett svar på de missuppfattningar som framfördes i gårdagens TTELA.
Det finns 130 flyktingar på Restad Gård, alla kommer dock inte från Ukraina. Det betyder att det finns 250 lediga platser kvar. Kommunen har 54 “egna” platser till förfogande, för Migrationsverket, och kan om en vecka få fram ca 80 till. Kommunen tycks vara så väl förberedd som det går att vara.
Ledamöterna var också överens om att avsätta 475.000 kr under 2022 för att finansiera en tjänst för “uppsökande verksamhet seniorer”. Målgruppen:
“för satsningen är seniorer som av språkliga och/eller kulturella skäl har svårt att fullt ut ta del av den information som finns tillgänglig.”
Det var som vanligt flera ärenden som skulle vidare till kommunfullmäktige. Årsredovisningen var ju en sådan, precis som ärendet “Samverkan om Campus Dalsland” och att 945.000 kronor ska användas för inköp av switchrar och routrar. Även att bevilja kultur- och fritidsnämnden 2 milj kr till inventarier för framtidens bibliotek ska till kommunfullmäktige.
Vänersborg kommer i år att få 5,4 milj kr i extra statsbidrag till skolväsendet på grund av pandemin. Det handlar om den så kallade skolmiljarden som ska betalas ut även för 2022. KS föreslog kommunfullmäktige att besluta att 3,9 milj kr av statsbidraget ska betalas ut till barn- och 
utbildningsnämnden och 1,5 milj till Kunskapsförbundet Väst.
Vänsterpartiet har ju “bråkat” en hel del om fördelningen av skolmiljarden i Vänersborg. Vi menar att fördelningen i stort sett borde vara precis tvärtom, Kunskapsförbundet borde få mer eftersom eleverna på KFV har drabbats hårdast av distansundervisning. Förra året löstes situationen genom att Trollhättan och Vänersborg betalade ut “extra pengar” till vuxenutbildningen. Det verkade emellertid på Benny Augustsson (S) som att det inte alls behövde bli fallet i år. Vänsterpartiet meddelade då att vi ska undersöka saken närmare och eventuellt lägga ett annat yrkande när ärendet kommer till kommunfullmäktige.
Det går inget bra för Vattenpalatset Vänerparken AB. Bolaget får inte in tillräckligt med inkomster, samtidigt som kostnaderna för t ex el ökar. Och det är klart att det blir problem med inkomsterna när det har varit stängt stora delar av pandemitiden och att egna, självpåtagna begränsningar av verksamheten fortfarande upprätthålls. Å andra sidan var och är det kanske nödvändigt under dessa beklagliga tider. Vattenpalatset har hur som helst skrivit till kommunstyrelsen och begärt ett utökat förlusttäckningsbidrag på ca 2,3 milj för 2022.
Kommunstyrelsen avgjorde ärendet idag. KS var i nuläget inte beredd att bevilja denna ansökan. Bolaget uppmanades istället att:
“under augusti månad inkomma med en förnyad bedömning och ansökan om ekonomisk tillskott för 2022. I denna ska även en beskrivning lämnas om vilka åtgärder som vidtagits för att anpassa kostnadsnivån utifrån rådande läge.”
Det blev lite oenighet under ärende 15, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Och det var naturligtvis James Buccis (V) fel. Eller förtjänst…
Samhällsbyggnadsnämnden ville ha pengar till att anlägga GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg. Det ville varken Bucci, Kärvling eller Vänsterpartiet. Beslutet att bygga är i och för sig fattat av kommunfullmäktige, men nu behövs det också pengar till GC-vägen. Och det är liksom en annan sak, ett nytt beslut.
Bucci yrkade avslag till pengarna. Jag biföll och passade på att påminna “vissa större partier” att de vid tidigare tillfällen sagt att de inte tänkte avsätta några pengar till denna tämligen meningslösa investering (ungefärligt citat):
“vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”
Det syns ju på kartan ovan att det finns en annan GC-väg bara ca 150 meter ifrån den tilltänkta genom Korsebergs sista skogsparti. Även Ola Wesley (SD) yrkade bifall till Buccis avslagsyrkande.
Det blev votering, och det blev 5-5-5. De styrande partierna röstade ja till pengarna. Och anmärkningsvärt nog var det en miljöpartistiskt röst med bland dessa fem… Tre vänsterpartister och två sverigedemokrater röstade nej och inte helt oväntat avstod den borgerliga oppositionen från att rösta. Fyra från M+L+KD avstod. Vilket tycks vara mer regel än undantag nu för tiden, i varje fall för moderaterna. Det var mer oväntat att Elisabeth Bohlin (S) också avstod. Det är ju inte första gången som Bohlin går emot partilinjen. Och det är på sätt och vis hedervärt, som socialdemokrat krävs det mod att opponera mot den rådande uppfattningen…
Kanske kan de borgerliga bli lika modiga som Bohlin när frågan ska avgöras i fullmäktige. Vem vet, det är måhända till och med möjligt att Henrik Harlitz (M) och gänget tuffar till sig och tar ställning…
Ordförande Augustssons (S) utslagsröst avgjorde voteringen till skogsremsans nackdel…
Det sista ärendet, som många av oss också förväntade skulle bli “infekterat”, var “Översyn av politisk organisation inför kommande mandatperiod 2022-2026”. De styrande partierna hade ett förslag och moderaterna ett annat.
Det visade sig bli ett antiklimax. I varje fall jag hade missuppfattat ärendet. Det handlade bara om PFU (Personal- och Förhandlingsutskottet) hade gjort sitt jobb och kommit med ett förslag. Och det hade ju PFU gjort. Själva innehållet i förslaget skulle tas upp på nästa sammanträde och dessutom sedan avgöras av kommunfullmäktige senare i vår.
Hur som helst, Vänsterpartiet tänker då lägga ett förslag om att Demokratiberedningen ska få nya uppgifter och omvandlas till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.
Det var för min del veckans tredje sammanträde, BUN på måndag och Kunskapsförbundet på tisdag. Idag blir det lite lugnare, tror jag, det är “bara” möte med Vänsterpartiet…
KS: Vänsterpartiets VA-reservation
I två bloggar har jag beskrivit vad som utspelades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)” och “Tragiskt beslut av KS (2/2)”.) Beslutet i VA-frågan blev ju, som de flesta intresserade och berörda redan vet, att majoriteten i kommunstyrelsen sa ja till inrättandet av två verksamhetsområden på Vänersnäs.
Kommunstyrelsens beslut hade följande lydelse:
“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”
Beslutet fattades av de styrande partierna, dvs socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, med stöd av liberalerna och 
kristdemokraterna. Moderaterna avstod från att rösta, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade för att inte införa några verksamhetsområden. Det sistnämnda var alltså ett klart och tydligt nej till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet.
De två ärendena om verksamhetsområden går nu vidare till kommunfullmäktige som den 16 mars ska fatta det slutliga beslutet. Fullmäktiges sammanträde är som vanligt offentligt och kan följas på kommunens webb-TV.
Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet i kommunstyrelsen, liksom när ärendet i höstas behandlades i samhällsbyggnadsnämnden. (Se “SHB: Buccis reservation”.) Jag återger reservationen i kommunstyrelsen här nedan. Den är skriven av James Bucci (V) och är snarlik reservationen i nämnden. (I en kommande blogg ska jag utveckla vad Bucci inte ber om ursäkt för i
reservationen…)
Här följer James Buccis (V) reservation i kommunstyrelsen:
==
“Reservation i Ärenden 16 & 17 – Svar på återremiss avseende införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden områden 1 & 2 VA Vänersnäs
En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga då det finns både laglighetsskydd och överklagningsmöjlighet inskrivna i kommunallagen.
Det innebär således att det faktum att besluten är fattade av en demokratisk vald församling inte gör besluten per automatik demokratiska. Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.
Dessa två ärenden om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs har varit återremitterade från kommunfullmäktige med syfte att fullmäktiges krav i återremissen skall uppfyllas. I stort sett har det arbetet gjorts men inte på en punkt, som för mig är den mest grundläggande för att man skall kunna hävda demokrati och inte diktatur. Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena. Chefen för miljö- och byggnadsförvaltningen menar det blir alltför resurskrävande att göra.
Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?
Lagen om vattentjänster (LAV) § 6 styr skapandet av ett verksamhetsområde. I § 6 finns det tre rekvisiter att ta hänsyn till – miljöskydd, hälsoskydd och samlad bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna kan uppfyllas var för sig eller så kan det finnas en kombination av båda. Sedan måste rekvisiten att det rör sig om en samlad bebyggelse uppfyllas för att det skall vara tal om att skapa ett verksamhetsområde.
I dessa två ärenden finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Dock är det inget som är redovisat på den enskilda fastighetsnivån. Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.
I dessa två ärenden finns det inget som talar för att rekvisiten om samlad bebyggelse är uppfylld. I och för sig är det förståelig att det saknas då båda ärenden omfattar landsbygd som inte uppfyller rättspraxisens definition av samlad bebyggelse.
Beträffande fastigheterna Anundstorp 1:8, 1:57, 1:58 sträcker sig miljö- och byggnadsförvaltningen själv så långt till att skriva dessa ”inte är utpekade inom områden för sammanhållen bebyggelse” om ändå dessa fastigheter skall tvingas bli del av ett verksamhetsområde finns det hos kommunen inte längre någon respekt för lagen.
Om jag för ett ögonblick skulle bortse från underlaget som saknas och istället lyssna på majoritetens företrädares fina ord om att det vi gör nu är av hänsyn till miljön. Visst, det låter bra men är det verkligen det bästa för miljön som är drivkraften?
De fina orden håller inte då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna. Det utslaget ihop med kunnigt vänsterinflytande i miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar ha fått kommunen att lugna ned sig i det enskilda fallet.
Men det var en utsvävning som jag inte ber om ursäkt för.
Här kretsar inte ärendena om bästa lösningar. Här kretsar ärendena om att det utanför samlad bebyggelse räcker med VA-lösningar som är godtagbara för människors hälsa och miljön. Jag menar då att det ligger på kommunen att bevisa dels att befintliga anläggningar inte är godtagbara och att sedan få ihop bebyggelsen till en samlad bebyggelse som motiverar införandet av ett verksamhetsområde. Kan inte kommunen nå upp till dessa rekvisiter och ändå väljer att pressa på, då har kommunen lämnat det demokratiska tänket och tagit sig in i ett tänk som verkligen behöver renas.
James Bucci
2022-02-24”
PS. Vad menade Bucci när han skrev om de ”byråkratiska trakasserierna”? Se här: ”Kommunens kamp mot Solvarm”.
Tragiskt beslut av KS (2/2)
I Vänersborg fungerar det på så sätt att flera av ärendena i kommunstyrelsen, särskilt de viktigare och/eller de mer komplicerade, föredras av tjänstepersoner innan beslut ska fattas. Det var en sådan föredragning som jag beskrev i gårdagens blogg. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)”.)
Under föredragningarna, eller informationen som det också kallas, ska fakta i ärendena lämnas till politikerna. Det är i varje fall tanken. Nu för tiden får man emellertid se upp. De underlag som levereras, den information som lämnas, är inte sällan både ensidig och tendentiös. Ibland lämnas fakta som endast gynnar tjänstepersonernas eller/och de styrande partiernas egna uppfattningar. Då kan 
tjänstepersonerna, som i det här fallet med VA på Vänersnäs, välja att endast beskriva gamla domar som talar för den egna uppfattningen – och “glömma” nyare domar som talar för motsatsen… Det här framförde jag för övrigt på sammanträdet, dock utan att någon kommenterade det.
Det blev ovanligt många ifrågasättanden och frågor under föredragningen i onsdags. Det var dock bara James Bucci (V) och jag som stod för dom. SD+MBP+KD+MP var helt tysta och de andra politikerna sa nästan ingenting, dvs C+L+M+S. Det ställdes några få “tekniska” frågor av mindre eller ingen betydelse för de aktuella principfrågorna. Och 
dessa inlägg utgick dessutom uteslutande från att det tjänstepersonerna hade sagt, det var sanningen. Kritiskt tänkande förekommer nämligen sällan, särskilt inte i de styrande partierna. Där tas det mesta, om inte allt, som tjänstepersoner, och/eller Benny Augustsson (S) säger, som sanningar.
Dan Nyberg (S) sa tydligen på socialnämndens sammanträde igår torsdag, om en helt annan sak, att:
“om man påstår något ska man ha belägg för det”
Men det gäller alltså inte alltid tjänstepersoner och ledamöter i de styrande partierna själva… Bucci och jag fick inte heller några “mothugg” från de andra partierna. De bemötte oss med tystnad.
Det är möjligt att de ledande i betongpartierna (S+M+C+L+KD+MP) – med sina heltidstjänster och arvoderade uppdrag – kan ha ”smält ihop” med tjänstepersoner i ledande ställning till en oformlig och diffus byråkrati. Kanske beroende på att de arbetar och umgås med varandra på daglig basis. Om det är på det viset så är det inte heller omöjligt att de glömmer att de representerar väljarna och invånarna i Vänersborg och istället går in i rollen som makthavare – och helt enkelt ska bestämma över vänersborgarna.
Efter föredragningarna diskuterar de olika partierna ärendena, både inom respektive parti och ibland även med andra partier. Sedan börjar beslutsrundan. Det är då själva besluten fattas.
Så var det i onsdags också.
Under mellantiden, mellan föredragningarna och beslutsrundan, så hade två yrkanden lämnats in i de två ärendena. Yrkandena i ärendena var identiska, eftersom den enda skillnaden var att det ena handlade om område 1 och det andra om område 2.
Vänsterpartiet yrkade genom James Bucci:
“Jag yrkar på en återremiss med motivering att beslutsunderlaget fortfarande behöver kompletteras så att det framgår grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive t.ex. vad som är ett ”större sammanhang”, vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder.
och om återremissyrkandet skulle falla yrkar jag att
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1”
Det var ett återremissyrkande i första hand, dvs det underlag som tjänstepersonerna hade lagt fram uppfyllde inte fullmäktiges krav på kompletteringar. Förslaget skulle därför arbetas om. Om det yrkandet röstades ner så yrkade Bucci på avslag på “hela paketet”.
Sverigedemokraterna yrkade att:
“Kommunfullmäktige INTE inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”
Det var ett tydligt yrkande. Det var ett avslagskrav som i stort sett var identiskt med Vänsterpartiets yrkande “i andra hand”. SD:s yrkande bifölls av Medborgarpartiet.
Jag framförde att det var svårt att förstå hur de styrande partierna kunde blunda för fakta. Det är ju en demokratisk grundsten att kommunfullmäktige fattar beslut i en kommun och att de besluten ska följas. Här har fullmäktige sagt vad som ska utredas och kompletteras med – och då måste samhällsbyggnadsförvaltningen följa detta. Och så har inte skett. Därför måste vi politiker i KS återremittera ärendet. Vad ska vi politiker annars vara till för om tjänstepersonerna kan strunta i våra beslut? Hade förvaltningen gjort jobbet så hade vi inte behövt yrka återremiss.
Och då fick jag en liten chock, jag blev motsagd! För första och enda gången under sammanträdet. Men det var inte av Benny Augustsson (S) eller Dan Nyberg (S) – utan av Lena Eckerbom Wendel (M). Oops.
Eckerbom Wendel sa:
“Vi har fått svar på återremissens frågor.”
Inget mer. Jaha, så vi hade fått svar…
Moderaterna genom Eckerbom Wendel lade fram ett eget yrkande. Det var i det närmaste obegripligt:
“KS beslutar att ärende XX bordläggs i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden med befintlig bebyggelse.”
Bordläggning innebär att inget beslut skulle fattas under sammanträdet, utan att beslutet helt enkelt skulle skjutas upp till ett senare tillfälle. Och under tiden skulle inget göras med ärendet. Till skillnad från en återremiss, där något typ av kompletterande utredning ska göras.
Dan Nyberg (S) var förvånad, och det var han i och för sig inte ensam om. Han påpekade att återigen vågade inte moderaterna fatta något beslut. Och det händer faktiskt allt oftare kan jag tillägga. Nyberg tyckte vidare att det var en knepig motivering och att den hörde hemma i ett helt annat sammanhang.
Och så sa Nyberg, helt oväntat, att han hade förståelse för Bucci, till skillnad då vad jag förstod från Eckerbom Wendel. Nyberg sa ungefär följande om Bucci:
“Vi hade kanske kunnat samarbeta mer om ärendet hade tagit en annan vändning tidigare.”
Jag kan inte avgöra om han “fjäskade” eller om det var kritik, och i så fall om det var mot Vänsterpartiet – eller det egna partiet… Eller varför han överhuvudtaget nämnde detta.
James Bucci (V) menade att Vänsterpartiet hade en annan uppfattning om återremissen än moderaterna. Han förstod nog inte heller innebörden av det moderata yrkandet. Bucci tolkade det som om moderaterna ville invänta regeringens VA-proposition som väntas läggas på riksdagens bord i april:
“I så fall förstår jag logiken.”
Men det var inte så som moderaterna menade. Moderaterna ville utarbeta ett regelverk. Eckerbom Wendel ansåg att kommunen hade ändrat praxis sedan VA-dragningen på dalslandskusten. Och nu kände sig fastighetsägare på Vänersnäs överkörda. Jag frågade moderaterna (“Moderaterna Vänersborg”, på Facebook) om vad de egentligen menade, och fick följande svar:
“vårt förslag att KS skulle bordlägga ärendena i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden i Vänersborgs kommun med befintlig bebyggelse.”
Svaret var längre, jag har kortat ner det. (Du kan läsa hela svaret på FB.)
Jag undrar om moderaterna tänker lägga ett bordläggningsförslag även i kommunfullmäktige? Och hur många vänersnäsare som därefter tänker rösta på M i höstens kommunalval…? Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz yrkade för övrigt bifall till Lena Eckerbom Wendels yrkande.
Sedan var det dags för beslut.
Kommunstyrelsen började med att rösta bort Vänsterpartiets förslag om återremiss och moderaternas 
bordläggningsförslag. Ärendet skulle avgöras idag, som det heter. Och det var inte helt oväntat.
I den avgörande omröstningen ställdes förslaget:
“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden…”
… mot ett rent avslagsförslag. Det skulle innebära att fullmäktige inte skulle införa några verksamhetsområden.
Kommunstyrelsen röstade med 8 röster för att införa verksamhetsområden på Vänersnäs. De som röstade för detta förslag var Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. C+L+KD röstade alltså helt tvärtemot sina “moderpartiers” uppfattning i riksdagen.
Det var 5 ledamöter som röstade nej till att införa verksamhetsområden. De kom från Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.
Och Moderaterna då? Jo, Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel avstod från att rösta… De deltog helt enkelt inte i ett beslut som är så avgörande viktigt för en mängd fastighetsägare och invånare på Vänersnäs.
Till sist.
Vad ska man ha för avslutande ord efter ett sådant här sammanträde? Jag vet inte, jag saknar egentligen ord. Det enda ord jag kommer på är – tragiskt…
Men kanske ändå… Kanske att Vänersborgs politiker har andra bevekelsegrunder för besluten än fakta? Eller att tjänstepersonerna återigen har fått sin vilja fram?
Inom några av de närmaste dagarna ska jag skriva en blogg om hur man ska gå tillväga för att få rätt, för att fakta, förnuft och rättvisa ska segra i Vänersborgs kommun.
…att man då måste ta hjälp av rättsväsendet…
Den 16 mars ska kommunfullmäktige fatta det slutliga beslutet. Den 11 september är det val.
Anm. Här kan du läsa James Buccis (V) reservation efter beslutet: ”KS: Vänsterpartiets VA-reservation”.
Tragiskt beslut av KS (1/2)
”Egentligen borde jag inte blogga om kommunstyrelsens (KS) beslut om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Inte idag i varje fall. Jag blev så upprörd efter KS-sammanträdet att jag var tvungen att ge mig ut på stan och svalka mina känslor. Och var relativt lugn när jag kom tillbaka, tills jag började trycka på tangenterna…”
Så började jag ett utkast till en blogg igår. Jag insåg snabbt att det var bäst att vänta tills idag med att skriva klart och publicera bloggen. Jag fick inte låta känslorna ta över förnuftet. Jag hoppas att jag har lyckats.
Jag har fortfarande svårt att fatta vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde igår… Vad har vi för politiker och tjänstepersoner i den här kommunen? Tänker jag.
När frågan om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs var uppe i kommunfullmäktige (KF) förra året blev ärendet återremitterat. (Se ”KF: ÅTERREMISS!”.) Fullmäktige ville att ärendet kompletterades med mer fakta och underlag. Det blev en gedigen lista på vad KF ville ha. I flera bloggar har jag visat att visst har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen utfört en del av kompletteringarna, men inte alla. (Se t ex ”SHB: VA Vänersnäs 2”.) Men det ansåg socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister att förvaltningen hade gjort. Och moderater! Och tydligen också liberaler och kristdemokrater. Tjänstepersonerna hade gjort ett gediget arbete.
Jag fattar inte. Är det dom eller jag, och James Bucci (V), som inte kan läsa? Eller fatta? Benny Augustsson (S), Madelaine Karlsson (S), Dan Nyberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) är ju intelligenta och kunniga personer… Det är nästan så att jag börjar tvivla på min egen förmåga. Å andra sidan bemöttes varken Bucci eller jag med några faktaargument. Ja, inte ens några argument. Jag minns faktiskt inte ens att jag blev motsagd. Om Bucci och jag var helt “ute och cyklade” så borde ju någon ha sagt det. Kan man tycka…
Ärendet inleddes med att två chefspersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen och förvaltningschefen på miljö- och byggnadsförvaltningen föredrog underlaget för ledamöter och ersättare (undertecknad är ersättare). Det var till stor del en repetition om Blåplan, processen och VA i allmänhet. Det var faktiskt mycket som egentligen låg utanför ämnet. KS ville ju veta mer om de efterfrågade kompletteringarna.
De båda cheferna från samhällsbyggnadsförvaltningen påstod att kommunen var tvungen att inrätta verksamhetsområdena för att slippa förelägganden från Länsstyrelsen. Det kommenterade min partikollega James Bucci (V). Han meddelade att kontakt hade tagits med Länsstyrelsen. Tjänstepersonen på Länsstyrelsen hade sagt att det var ytterst osannolikt att så skulle bli fallet. Det var ingen som kommenterade det.
Det var ett tungt argument från förvaltningschefen att de olika enskilda VA-lösningarna var ointressanta i det här fallet, det var nämligen “den samlade bilden” som var avgörande:
“Det handlar inte om enskilda utan om en samlad analys.”
Den karamellen kan man suga på ett tag. Det innebär att kanske just du måste betala 200.000 kr för en anslutning till det kommunala VA-nätet, trots att du har en egen fungerande VA-lösning – därför att grannen har en undermålig anläggning. Det är faktiskt 
någon typ av kollektiv bestraffning som inte hör hemma varken i svensk lagstiftning eller moral. Det här argumentet kom jag dock inte på förrän nu vid tangentbordet…
Den “samlade bilden” var att Dätterns miljömässiga status inte var fullgod (övergödning på grund av fosfor) och då antar kommunen att det är de enskilda anläggningarna, “samlat”, som är bovarna i dramat. Naturligtvis bidrog jordbruket till övergödningen, men inget nämndes om avloppsreningsverken som ligger vid Nossan – i Nossebro respektive Grästorp. Nossan rinner som bekant ut i Dättern. Jag påpekade detta, men fick inget svar.
Kommunen hade inte en aning om statusen på de enskilda anläggningarna, det bara antogs att de bidrog till övergödningen av Dättern. Det behövde inte bevisas. Och det kunde för övrigt inte bevisas. Förvaltningschefen berättade för ledamöterna att det inte fanns resurser och mantimmar för att inspektera VA-anläggningarna på fältet. Tror någon att en domstol skulle acceptera dålig kommunal ekonomi som försvar vid en överklagan? Det var ingen som kommenterade det.
Förvaltningschefen kommenterade muntligt de tre domar (se ”Vänersnäs: Aktuella VA-domar”), som jag vid upprepade tillfällen har återgett i denna blogg och som även anfördes i en insändare i TTELA. Det ska noteras att domarna inte nämns överhuvudtaget i det skriftliga underlaget, så den redogörelse och analys av domarna som chefen framförde kan inte läsas eller i sin tur analyseras av ledamöterna i KF som senare ska fatta slutligt beslut i ärendet. Det kan inte heller de berörda på Vänersnäs eller invånarna i Vänersborg. Det är anmärkningsvärt och man kan faktiskt fråga sig varför.
Förvaltningschefen menade att de tre domarna inte var relevanta i sammanhanget. Det höll jag inte riktigt med om. Jag tog upp domen från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm från den 28 september 2021. Domen upphävde ett beslut av Höganäs kommun med motiveringen (min fetstil):
“För att det s.k. miljöskyddsrekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”
Förvaltningschefen kommenterade faktiskt mitt påstående om att domen var relevant i detta fall:
“Det är korrekt som du säger.”
Jaha, och sen…
Mark- och miljööverdomstolen säger alltså att det krävs en “tillräckligt konkretiserad och utredd problematik” – men det finns ju ingen sådan i underlaget. I Vänersborg är det bara antaganden som har gjorts. Det är ju bara en “skrivbordstillsyn” som genomförts. Kommunen har inte varit ute på fältet och inspekterat VA-anläggningarna och eventuella utsläpp.
Så vad blir då slutsatsen – att kommunen helt enkelt struntar i domar från Mark- och miljööverdomstolen? Att Vänersborgs kommun gör outredda och obevisade antaganden trots lagen – och använder dessa antaganden för att tvångsansluta fastigheterna till det kommunala VA-nätet? Att kommunen inte bryr sig om rättsväsendet? Ja, jag kan inte se annat än att det här måste bli slutsatsen.
Ingen kommenterade domen eller dess konsekvenser.
Kommunen hävdar alltså att de enskilda VA-anläggningarna bidrar till övergödningen av Dättern – genom en skrivbordsanalys…
En enskild fastighetsägare har anlitat ett konsultbolag för att göra en utredning av sitt VA. (Se “Öppet brev till samtliga politiker”.) Företagets slutsats var att:
“de tre fastigheterna sannolikt ger upphov till små eller obefintligt mängder fosfor utöver den näringsämnestransport som förekommer naturligt i området. Utifrån befintlig markanvändning bedömer Dämningsverket att ytterligare rening av vattnet inte är nödvändig eftersom mängderna inte är tillräckligt stora för att de individuellt ska kunna påverka befintlig status MKN (måttlig ekologisk status), samt att befintlig användning av fastigheterna inte bedöms riskera möjligheten att uppnå en bättre status MKN (god status) i recipienten Dättern i framtiden.”
Utredningen av denna fastighet, egentligen tre fastigheter bredvid varandra, visar alltså att den enskilda anläggningen inte är orsaken till Dätterns övergödning. Och då ligger dessa tre fastigheter närmast vattnet av samtliga fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet. Det var ingen som kommenterade detta.
James Bucci (V) lade fram teorin att kommunens syfte med verksamhetsområdena var att fastighetsägarna skulle vara med och finansiera VA-ledningarna till Gardesanna. Det höll inte Benny Augustsson (S) med om. Det framgick ju av Blåplanen att det skulle bli kommunalt VA på hela Vänersnäs i framtiden. Och den planen hade ju Bucci varit med och fattat beslut om. Sa alltså Augustsson, och det var enda gången som en av vänsterpartisterna blev motsagda. Jag kommenterade detta med att Blåplanen inte var ett juridiskt bindande dokument och var mer att betrakta som en plan över kommunens intentioner för framtiden. Sedan skulle beslut fattas i konkreta fall. Jag drog en parallell med kommunens översiktsplaner. De visade också kommunens planer för framtiden men var inte juridiskt bindande, utan just planer. Hade t ex översiktsplanen för dalslandsdelen varit juridiskt bindande så skulle Sikhall ha varit bebyggt för länge sedan… Det blev inga fler kommentarer.
James Bucci tog upp begreppet “större sammanhang” och att avståndet mellan fastigheter var oerhört viktigt. De tre fastigheterna ovan kunde t ex inte definieras som större sammanhang vilken definition man än hade.
En av cheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen påstod faktiskt då att de tre fastigheterna var i en “samlad bebyggelse”. Och då blev det fel, till och med miljö- och byggnadsförvaltningen hade nämligen skrivit att så inte var fallet. De tre fastigheterna fanns inte med i något större sammanhang. Och det fanns med i underlaget, påpekade jag. Men det kommenterade ingen.
Både James Bucci och jag pratade en hel del på sammanträdet. Jag framförde en del av det jag skrev i tisdagens blogg. (Se “KS: VA Vänersnäs”.)
Tjänstepersonerna avslutade sin föredragning med att vädja till ledamöterna att inte återremittera ärendet. Det skulle ha en betydande påverkan på entreprenaden:
“Vi behöver hålla NCC i arbete.”
Tjänstepersonerna har tydligen skrivit avtal som förutsätter att politikerna beslutar som de önskar.
Vem det är som egentligen bestämmer i Vänersborgs kommun? Och – vad vi har för politiker och tjänstepersoner?
Fortsättning följer i del 2: ”Tragiskt beslut av KS (2/2)”.
Anm. Här kan du läsa James Buccis (V) reservation efter beslutet: ”KS: Vänsterpartiets VA-reservation”.
Öppet brev till samtliga politiker
Sent igår kväll plingade det till i min mobil. Jag hade fått ett mail. Det var inget mail vilket som helst, det var ett öppet brev till alla politiker i kommunfullmäktige. Brevet var skrivet av en person med sommarfastighet på Vänersnäs. (Jag tänker i bloggen “maska” namn och fastighetsbeteckningar.)
Vänersborgs kommun vill som bekant inrätta två verksamhetsområden på Vänersnäs. Brevskrivarens sommarfastighet ska ingå i ett av områdena. Det betyder alltså en tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet.
Det öppna brevet visar att kommunen tolkar begreppet “större sammanhang” på ett alldeles nytt och eget sätt – större sammanhang är ju en förutsättning för att inrätta verksamhetsområden. Brevet visar också det orimliga i att döma ut enskilda avlopp utifrån en “skrivbordstillsyn”, vilket innebär att kommunen inte har inspekterat de enskilda VA-lösningarna. Kommunen nöjer sig med att endast redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senast vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl. (Se ”Vänersnäs: Aktuella VA-domar”.)
Det här betyder sannolikt också att kommunen inte tänker låta den enskilde veta på vilka grunder fastigheten ifråga är upptagen i ett planerat verksamhetsområde. Och i så fall handlar kommunen inte helt oväntat på samma sätt som den gjorde mot fastighetsägarna i Gardesanna. En av dem skrev till kommunen och undrade varför fastighetsägarna efter 1,5 år fortfarande inte hade delgivits 
beslutet. Fastighetsägaren fick svaret:
”Kretslopp & Vatten skickar inte ut något formellt brev till fastighetsägare om att ett verksamhetsområdes beslut tagits i kommunfullmäktige.”
Och det reser en avgörande fråga – hur skall den enskilde fastighetsägaren då kunna veta på vilka grunder den har möjlighet att överklaga kommunens beslut?
Det öppna brevet visar med all önskvärd tydlighet att samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen inte har följt kommunfullmäktiges beslut om återremiss. (Se ”KF: ÅTERREMISS!”.) Återremissen krävde nämligen att beslutsunderlaget behövde kompletteras med bland annat följande:
- “grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”
- “hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster”
En läsning av det öppna brevet rekommenderas starkt. Denna gång är det invånarna på Vänersnäs som ska tvångsanslutas, imorgon är det fastighetsägarna i Båberg.
==
2022-02-21
Öppet brev till samtliga politiker i kommunfullmäktige
Angående planerat verksamhetsområde för fastigheterna Anundstorp 1:x, 1:y och 1:z
I kommunens planer för fortsatt utbyggnad av vatten och avlopp på Vänersnäs finns dessa tre fastigheter medtagna i planerat verksamhetsområde. I kommunens Blåplan antagen av kommunfullmäktige 2016-05-25 finns däremot inte dessa tre fastigheter upptagna.
Samtliga fastigheter är enbart brukade som sommarfastigheter innebärandes, enligt vår uppfattning, en ytterst ringa påverkan på Dätterns miljö om ens någon. Därtill är fastigheterna belägna avsides från övrig bebyggelse och skall inte kunna ses som om att de ingår i det som i 6§ Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) anger som ett större sammanhang.
En av fastigheterna, Anundstorp 1:x, är ett torp från 1850-talet som enligt regionens byggnadsantikvarie Lars Bergström finns beskriven och upptagen som en särskilt kulturhistorisk värdefull fastighet i kommunens byggnadsinventering för Vänersnäs och Västra Tunhems socknar år 2000. En beskrivning och värdering som är aktuell och som skall beaktas vid åtgärder och underhåll av byggnaderna, tomten och miljön.
Kommunfullmäktige beslutade 2021-05-12 att återremittera beslutet om införande av verksamhetsområden för Grytet, Hallby Mitt och Änden- område 1och 2 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgår:
”grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt § 6 LAV inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”
Detta är intressant för då förväntar sig varje fastighetsägare ett fördjupat beslutsunderlag som visar exakt på vilka grunder dessa tre fastigheter är medtagna i planerat verksamhetsområde. Blir det så? Verkligen inte!!
Det som framgår är att fastigheterna inte ingår i det som § 6 LAV anges som ett större sammanhang enligt yttrande från Byggnadsnämnden 2021-09-09. Detta bekräftas också av Daniel Larsson, chef för Vatten och avlopp vid samtal 2021-12-08. Orsaken till att fastigheterna upptagits i planer för framtida verksamhetsområde är endast dess närhet till Dättern och därmed miljö påverkan på densamma.
Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt svar på återremissen 2021-12-09, se bilaga 4, överhuvudtaget inte berört varje enskild fastighets påverkan på Dättern. Vilket är märkligt för det är vad som anges i kommunfullmäktiges begäran i återremissen. Utan det enda som fastighetsägarna får besked om är en allmänt hållen sammanfattning av miljöskyddsskäl.
Daniel Larsson svar på direkt fråga är att det inte görbart att belysa varje enskild fastighet för det skulle innebära alltför stora kostnader för kommunen. Om det är stora kostnader för kommunen så är definitivt de anslutningsavgifter som kommer att belasta dessa tre fastigheter stora kostnader för berörda ägare. Cirka 600 000 kr totalt!!
Men eftersom dessa tre fastigheter är speciellt utpekade att påverka Dättern och kommunen inte på något sätt har visat hur de tre fastigheternas påverkan är så blir naturligtvis fastighetsägarna nyfikna på hur det verkligen förhåller sig.
Dämningsverket AB har därför på vårt uppdrag gjort en vattenteknisk bedömning av fastigheterna och deras slutsats är att den befintliga användningen av de tre fastigheterna sannolikt ger upphov till små eller obefintligt mängder fosfor utöver den näringsämnestransport som förekommer naturligt i området. Utifrån befintlig markanvändning bedömer Dämningsverket att ytterligare rening av vattnet inte är nödvändig eftersom mängderna inte är tillräckligt stora för att de individuellt ska kunna påverka befintlig status MKN (måttlig ekologisk status), samt att befintlig användning av fastigheterna inte bedöms riskera möjligheten att uppnå en bättre status MKN (god status) i recipienten Dättern i framtiden.
Om användningen av fastigheterna ökar på grund av en övergång till heltidsboende ökar också därmed belastningen. Då anser Dämningsverket AB att det kan det vara rimligt att en mer avancerad reningsform används, exempelvis biomoduler, kompaktfilter, minireningsverk eller dylikt.
Utifrån det faktum att fastigheterna inte ingår i ett större sammanhang och inte heller har någon synbar påverkan på miljön i Dättern så kan fastighetsägarna inte förstå att dessa tre fastigheter ska behöva ingå i ett framtida verksamhetsområde. Ett argument som kommunen utifrån detta resonemang säkert för fram är att det i framtiden kan bli aktuellt med permanent bebyggelse och att fastigheterna därför ska ingå i det planerade verksamhetsområdet. Men varför ska fastighetsägarna, bla två damer i 90 års åldern, bekosta eventuell framtida bebyggelse? Det måste kunna gå att lösa då om det blir aktuellt.
Det kan även konstateras att varje sommar, i strandkanten innerst i Dättern, relativt nära dessa tre fastigheter har ett 60-tal kor sina betesmarker.
Naturligtvis inser fastighetsägarna att det redan nu kan behövas godtagbara anläggningar för dessa tre fastigheter men inte till den lösning kommunen vill påtvinga fastighetsägarna.
Men med tanke på detta behov av godtagbara anläggningar önskar vi åberopa 9§ LAV och själva tillse att godtagbara enskilda anläggningar anordnas.
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.
Vi hemställer till Kommunfullmäktige att i sitt kommande beslut angående VA på Vänersnäs besluta
att inte inordna fastigheterna Anundstorp 1:x, 1:y och 1:z i framtida planerat verksamhetsområde gällande kommunal VA-utbyggnad Vänersnäs
att samtidigt ålägga dessa fastigheter att enligt 9§ Lagen om allmänna vattentjänster ordna vattenförsörjning och avlopp genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön
Med vänlig hälsning
XY YX
0733-xxxxxx 0708-yyyyyy
xy@hotmail.com yx@gmail.com
Bifogas:
Fullmakter
Vattenteknisk bedömning av Anundstorp 1:x mfl
KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace
På onsdag är det som vanligt ett “tungt” och viktigt sammanträde med kommunstyrelsen. Det är återigen på distans, men jag har en känsla av att ordförande Benny Augustsson (S) snart kallar in alla ledamöter till kommunhuset.
Kommunstyrelsen ska avhandla 21 ärenden och för att kunna göra det ska ledamöterna läsa igenom 1.065 sidor. Så här ser onsdagens dagordning ut:
Det blir som vanligt också en del information. Förutom att kommunstyrelsens ordföranden ska informera om vad de har haft för sig sedan sist, så har kommundirektören sin stående informationspunkt. Det blir vidare föredragningar om budgetanvisningarna, den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön samt den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022-2033. Förvaltningschef Eddie Sandin och VA-chef Daniel Larsson ska också informera om de föreslagna verksamhetsområdena på Vänersnäs.
Va och reningsverk
Den sistnämnda informationen blir särskilt intressant. Den handlar om två av mötets ärenden, ärendena 16 och 17 – “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1 [respektive 2] (del av Vänersnäs)”. De ärendena redogjorde jag för igår. (Se “KS: VA Vänersnäs”.) Jag kan dock inte låta bli att citera en del av ett inlägg idag från “VA i tiden nätverk” (se Facebook), som beskriver de kommunala VA-lösningarna:
“I konventionella kommunala VA-näten blandar vi i stället vatten av dricksvattenkvalitet – vårt kanske viktigaste livsmedel – med den bästa växtnäringen i form av kiss och bajs. Därefter blandar vi detta avloppsvatten med alla andra avloppsvatten från industrier, kemiska ämnen, ämnen som överhuvudtaget inte ska komma ut i miljön, PFAS-ämnen från alla möjliga källor där inte minst flygflottiljer varit en av källorna. Kort sagt hela det moderna samhällets samlade miljögifter och föroreningar. Från reningsverken går en del ut i havet, sjöar eller älvar medan en annan ansenlig mängd hamnar i reningsverkens slam. Och detta slam hamnar på vår åkermark där vi odlar vår mat!”
Det var en utvikning…
FÖP Vänersborg Vargön
Kommunstyrelsen ska besluta om att ställa ut förslaget till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön för granskning. Jag kan inte se i underlaget hur länge granskningen ska pågå, men enligt plan- och bygglagen (PBL) ska den pågå i minst två månader. Under granskningsperioden kan sakägare och andra lämna synpunkter på planförslaget. (Se “FÖP Vänersborg- Vargön”; jag antar att hemsidan uppdateras snart.)
Dagvattenplan
Ett antal av kommunens tjänstepersoner har, tillsammans med konsulter, arbetat fram en dagvattenplan. Den ska kommunstyrelsen skicka vidare till kommunfullmäktige för antagande. Jag blir lite förvånad att det inte blir någon föredragning kring denna.
Dagvatten är det vatten som:
“uppstår och avrinner ytligt över marken när det regnar eller när snö smälter”
Dagvatten kan vid långa och/eller kraftiga regn och skyfall leda till översvämningar. Dagvatten som rinner över markytor kan också föra med sig föroreningar som rinner ner i t ex Vänern och Göta älv.
Kommunens blivande dagvattenplan ska arbetas in i den befintliga Blåplanen. Syftet med dagvattenplanen är att:
“bygga en långsiktig plan genom att vidareutveckla vilka riktlinjer och krav som är nödvändiga för att nå kommunens mål kring dagvatten, vattenkvalitet och skyfall. Dagvattenplanen syftar även på att ge stöd i frågor som rör ansvar för dagvatten och skyfall, i befintlig bebyggelse så väl som i planprocessen.”
Det finns en hel del intressant i underlaget. Ända sedan min tid som yrkesarbetande på Dalboskolan i Frändefors, då jag varje dag passerade Dalbobron, noterade jag snöupplagen på Sanden. Vid snörika vintrar var högarna stundtals gigantiska från stans gator och parkeringar. Och snön var inte direkt ren, föroreningshalterna i smält snö är höga. I underlaget står det:
“I samband med nya vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta Älv kommer förmodligen dessa upplagsplatser inte längre att tillåtas.”
Bara “förmodligen” tänker jag…
Streetrace
KS vill att kommunfullmäktige ska avslå en motion från Medborgarpartiet om att möjliggöra lagliga streetrace. Motiveringen är att:
“säkerheten på och runt vägen inte kan säkerställas på tillfredsställande sätt.”
Och det är nog en helt riktig bedömning. Men skulle inte kommunen kunna stödja och hjälpa till om det visar sig att det finns ideella krafter som ställer upp med tid och arbetskraft – och pengar? Intresset för motorsport är nämligen enormt stort i Sverige. Och det är nog så att initiativet måste komma från privat håll om en sådan här idé ska förverkligas.
Flygplatsen
Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Infrastrukturdepartementet om beredskapsflygplatser. Det handlar naturligtvis om Trollhättan-Vänersborgs flygplats, som faktiskt finns med i Trafikverkets förslag till ytterligare beredskapsflygplatser. Majoriteten i samtliga ägarkommuner, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil, är positiva till flyg och flygplatser. Det brukar bara vara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som lägger ner sina röster i flygplatsfrågan. Jag gissar att det blir så på onsdag också.
Transportinfrastruktur
På morgonen ska kommunstyrelsen få information om Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Senare på dagen ska KS ställa sig bakom ett upprättat förslag till yttrande.
Vänersborgs kommun har framfört flera synpunkter på förslaget. Kommunen är inte riktigt nöjd med den nationella planen. Förvaltningen skriver:
- “Vänersborgs kommuns [saknar] satsningar på det som benämns som ”Missing Link” dvs dubbelspår genom Dalsland mot Norge. På denna sträcka har satsning på den första etappen Öxnered – Skälebol tagits bort från förra planen vilket kommunen anser vara mycket olyckligt…”
- “Utbyggnaden av E45 mellan Vänersborg och Mellerud borde ha en betydligt högre prioritet än vad planen redovisar. Sträckan är hårt belastad med många olyckor som följd. Med en ramhöjning på 10% bedömer Trafikverket att en första etapp av E45 kan byggas ut mellan Liden (vid skroten där den nuvarande 2+1 vägen slutar; min anm) och Frändefors. Vänersborgs kommun anser att den första etappen ska inrymmas i grundförslaget och inte som något som endast kan genomföras genom en ramhöjning.”
- “I Västragötalandsregionens målbild för tåg 2028 pekas flera stationer ut som ska öppnas för tågtrafik. Två av dessa i ligger vår kommun. Dessa är Brålanda och Frändefors stationer där den förstnämnda, Brålanda öppnas före 2028. Detta nämns inte i förslaget och inte heller i regionplanen som är framtagen av Västra Götalandsbanan. Vänersborgs kommun anser att det bör finnas en tydlig strategi för hur målbilden ska genomföras i både den nationella såväl som den regionala planen där ansvaret för olika delar tydligt redovisas och tidsätts.”
Det är inga roliga besked från Trafikverket, men det gäller för kommunen att “sätta ner foten och ryta ifrån”.
Måltidspolicy
Kommunstyrelsen ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna. I KSAU fick Lena Eckerbom Wendels (M) förslag majoritet. Hon föreslog en ändring av meningen…
“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar”
…till…
“Även andelen hållbara råvaror ökar”
Vi får se om det blir något “bråk” om det på sammanträdet.
Budgetramar
Det kanske allra viktigaste ärendet kommer sist på dagordningen. Kommunstyrelsen ska besluta om de så kallade budgetramarna för nästa år.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) lägger fram ett förslag på anvisningar och planeringsramar för budget 2023. Det handlar alltså inte om, som någon skulle kunna förledas att tro, att politikerna i kommunstyrelsen ska bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Och sedan utifrån prioriteringarna fördela de ekonomiska resurserna. Nej, allt är som vanligt – Augustssons förslag på anvisningar utgår från årets budget. Som i sin tur utgick från budgeten året innan…
Och självklart tecknas dessutom en dyster bild av nästa år. Skatteunderlaget växer i långsammare takt (i en nyligen uppdaterad prognos från SKR förväntas dock skatteintäkterna öka), Vänersborg får 13 milj kr mindre i statsbidrag, pensionskostnaden ökar med 35 milj, de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå ökar snabbare än skatteintäkterna och det kommer att ställas krav på effektiviseringar och besparingsplaner osv.
Borta är pengarna från 2020 och 2021. Den minnesgode kommer kanske ihåg att kommunen gjorde ett nästan ofattbart överskott 2020 på 161 milj kr och på lika ofattbara 185 milj förra året… Dessa överskott användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Det torde innebära att kapitaltjänstkostnader såsom ränta har minskat i år. Jag undrar hur mycket dessa kostnader minskat år 2023 tack vare att kommunen har en mindre låneskuld än om överskottet inte hade använts till detta? Det måste jag fråga.
Bilden av år 2023 betyder självklart att de stora nämnderna, som så att säga står för välfärden, social- och barn- och utbildningsnämnden, inte på långa vägar kommer att få de pengar som de behöver för att täcka behoven. Kommunen måste dra in ytterligare några hack i svångremmen… Eller rättare sagt – gamla och sjuka, barn och elever får inte de resurser som de borde få…
De budgetramar som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag betyder att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade 
ramar. Nämnderna ska även beskriva åtgärder och konsekvenser för att hålla sig inom dessa ramar. Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Den slutliga budgeten beslutas sedan av kommunfullmäktige i juni. (Och eftersom det är valår också i november av det “nya” fullmäktige.)
På onsdag har antagligen inga partier hunnit med att formulera några egna förslag. De kommer senare.
KS: VA Vänersnäs
“En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga … Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.”
Dessa tydliga och tuffa ord skrevs av James Bucci (V) i en reservation den 10 december i samhällsbyggnadsnämnden. (Se “SHB: Buccis reservation”.) Nämnden hade dagen innan beslutat att föreslå:
“kommunfullmäktige att införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden…”
Jag har skrivit en mängd bloggar i VA-frågan i allmänhet och, på den senaste tiden, om VA på Vänersnäs i synnerhet. Du kan hitta de flesta av bloggarna här – klicka här. De tar en ansenlig tid att läsa igenom…
Ärendet handlar om att skapa två verksamhetsområden på Vänersnäs. Det innebär att samtliga fastigheter som hamnar inom verksamhetsområdena blir 
anslutna till det kommunala VA-nätet – oavsett om de behöver eller inte. Och det till den nätta kostnaden av ca 200.000 kr per fastighet… Då är inte ledningar, sprängningar mm på den egna tomten inräknade, och inte heller en årsavgift på ca 6.000-7.000 kr…
Det kan väl för övrigt nämnas att det är på gång att inrätta verksamhetsområden i Båberg också. Jag har inte hunnit skriva om frågan ännu, men den var uppe i samhällsbyggnadsnämnden nu senast.
Frågan om verksamhetsområden på Vänersnäs har varit uppe för beslut i kommunfullmäktige tidigare. Då blev ärendena återremitterade. (Se “KF: ÅTERREMISS!”.) Det var efter att Vänsterpartiet hade stridit hårt i både samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen mot en tvångsanslutning. Då var vi i stort sett ensamma, Vänsterpartiet fick endast stöd av SD och MBP. Vi fortsatte kämpa och argumentera. I kommunfullmäktige slutade det med att ärendena återremitterades av ett enhälligt fullmäktige. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF”.)
Ärendena återremitterades till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige skickade med en tämligen diger lista över vad som skulle utredas och besvaras innan fullmäktige kunde fatta beslut.
“Yrkande om återremiss
Pandemin har försvårat dialogen och det har till exempel inte gått att genomföra fysiska möten på ordinarie sätt.
Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras så att det framgår:
– grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder
– tidplan för genomförandet
– de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet inklusive en bedömning av som minimum:
1) hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster, och
2) vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV)
Ihop med det upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.
– att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området
– sammanställda synpunkter som inhämtats i en dialog med berörda fastighetsägare i syfte att förklara innebörden av att ingå i ett verksamhetsområde.”
I december ansåg samhällsbyggnadsnämnden att den hade utfört fullmäktiges krav som de hade formulerats i återremissen, och skickade beslutet om att föreslå kommunfullmäktige att införa verksamhetsområden, dvs tvångsanslutning, vidare. Det skedde med 7 ja-röster – S+M+KD+L+C – mot 4 nej-röster – V+SD+MBP. Det verkade alltså inte bättre än att den borgerliga oppositionen hade ändrat uppfattning.
Det bekräftades när förslaget hamnade i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Samtliga partier ställde sig bakom. Det finns inget i handlingarna som tyder på att Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M) eller Marie-Louise Bäckman (KD) hade något att invända mot verksamhetsområdena. Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) var inte helt oväntat för tvångsanslutningen.
Nu på onsdag ska kommunstyrelsen behandla de två ärendena för att sedan skicka ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut, antagligen redan i mars. Det gäller för kommunen att skynda sig. Regeringen har nämligen aviserat att den lägger en proposition i frågan i april. Och då kan det snart vara för sent för kommunen. En majoritet i riksdagen är som bekant mot tvångsanslutning, även om deras kommunala partiorganisationer i Vänersborg inte är det…
Vänsterpartiet i Vänersborg kommer att stå fast vid sitt ställningstagande att motsätta sig inrättandet av verksamhetsområden på Vänersnäs.
VA-frågan har i och för sig utretts en hel del i kommunens tekniska förvaltningar, men inte särskilt objektivt. Förvaltningarna har bara anfört sådant som talar för inrättandet av verksamhetsområden och bortsett från allt som har talat mot. Det här reagerar jag som politiker mot. Det är vi politiker som ska besluta utifrån ett allsidigt och objektivt underlag, inte tjänstepersonerna genom att mörka vissa fakta.
Samhällsbyggnadsnämnden har hoppat över några saker i återremissen. Samhällsbyggnadsnämnden har inte tittat på de enskilda fastigheterna och de enskilda VA-anläggningarna på det sätt som fullmäktige avsåg. Nämnden har inte heller utrett om anläggningarna uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det finns inte något svar på frågan (vad jag kan se) om vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV) och det finns inget om det är lämpligt med en detaljplan för området.
Eller som James Bucci (V) uttrycker det i sin reservation:
“Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena.”
Bucci framför den mycket viktiga synpunkten:
“Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?”
I de två ärendena finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Bucci menar dock att inget är redovisat på den enskilda fastighetsnivån.
“Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.”
Det anförs till och med gamla domar i underlaget, medan förvaltningen ignorerar nyare domar som visar på att rättsväsendet har förändrat sin syn på problematiken kring verksamhetsområden, enskilda VA-anläggningar och tvångsanslutning. (Se “SHB: VA Vänersnäs 1”.)
Mark- och miljödomstolen i Växjö avkunnade en dom den 21 december 2020 (Mål nr M 4660-20). (Du kan ladda ner hela domen här.) Målet handlade om vem som hade rätt av Nybro kommun och en fastighetsägare. Kommunen dömde ut avloppsanläggningen på grund av att den var för gammal, alltså precis det som händer i Vänersborg. Mark- och miljödomstolen gav fastighetsägaren rätt. (Se vidare “Vänersnäs: Aktuella VA-domar”.) Domen sa åtminstone tre saker. Åldern på en VA-anläggning hade ingen betydelse, det var funktionen som var det avgörande. För det andra att bevisbördan låg på kommunen. Det var kommunen som skulle göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen. Och till sist. 
Domstolen skrev att inget tydde på att anläggningen förorsakade skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det stod inte att anläggningen måste vara likvärdig eller bättre än kommunens VA-lösning.
Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm avkunnade en dom den 15 april 2021. Mark- och miljööverdomstolens dom stämde väl överens med domen från Växjö. Även om överdomstolen ålade verksamhetsutövaren att kunna visa att anläggningen ”fungerade tillfredsställande”, så var det kommunen som skulle bevisa att den enskilda anläggningen hade brister och medförde olägenheter. (Du kan ladda ner domen här.)
Den 28 september 2021 kom ytterligare en dom från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (du kan ladda ner domen här):
“För att det s.k. miljöskyddsrekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”
Bevisbördan ligger återigen på kommunen. Mark- och miljööverdomstolens dom kan jämföras med vad samhällsbyggnadsnämndens beslut blev den 9 december:
“Sammanfattningsvis får det s.k. hälsoskyddsrekvisitet i 6 § LAV och det s.k. miljöskyddskriteriet i 6 § LAV anses uppfyllt.
Och hälsoskydds- och miljöskyddskriterierna ansågs vara uppfyllda:
“genom att bedöma avloppsanläggningarna utifrån en skrivbordstillsyn.”
En skrivbordstillsyn är mycket långt ifrån vad lagen kräver enligt ovanstående domar…
Bucci anser inte heller att villkoret (rekvisiten) om samlad bebyggelse är uppfyllt på Vänersnäs.
Det blir återigen en lång blogg. Men jag måste ändå avsluta med att citera ett avsnitt i en debattartikel som SVD publicerade den 4 december. Den skrevs av Roland Ekstrand, Svensk Klimatcertifiering. (Se ”Grundlösa avloppskrav från kommunerna”.)
“Men varför ställs kravet på ombyggnad? Vi har ett nationellt mål att minska utsläppen av fosfor i sjöar och vattendrag för att förhindra övergödning. Då spelar fosfor en betydelsefull roll eftersom det är ett gödningsämne. Utsläppet av fosfor från en anläggning brukar röra sig om ett par hundra gram under ett 
helt år. Som jämförelse kan man se lantbrukaren som sprider 15–20 kilo per hektar som gödning. Kommunerna tror att den fosfor som finns i avloppsvattnet och som infiltreras i marken kan påverka omgivningen som ligger kilometervis bort från utsläppspunkten. Bristen på kunskap om vad fosfor har för betydelse när det gäller övergödning är skrämmande. Fosfor i avloppsvatten består av joner som är negativt laddade och när de kommer ut i marken så möter de joner av järn, aluminium och kalk som är positivt laddade vilket medför att man får en kemisk reaktion som innebär att fosfor binds inom några tiotal meter från utsläppspunkten och denna bundna fosfor kan inte bidra till övergödning. Järn, aluminium och kalk används som fällningskemikalier i våra reningsverk där man försöker att efterlikna det som sker i naturen.”
Vad hände på KS? (2)
Med anledning av min förra KS-blogg (se “Vad hände på KS? (1)”) skriver Wicke på Facebook:
“Om budgeten säger ”ni ska satsa X kronor” och verksamheten säger ”nä, det gör vi inte, vi lämnar hellre tillbaka pengarna” – har man då egentligen varit sparsam, eller har man kringgått det politiska uppdraget?”
Jag tror jag vet vad åtminstone alla kommunens ordförande i nämnderna och styrelserna skulle svara. De skulle med en mycket stolt röst, högt och tydligt, deklamera att ”deras” nämnder har gått med överskott. De skulle ta det som en stor merit. Om verksamheten sen har “gått bra”, det bortses det från, det har mindre betydelse…
Wicke har också skrivit några inlägg på denna blogg (klicka här). De är alltid mycket tänkvärda.
Det var fler ärenden som beslutades av kommunstyrelsen i onsdags och som inte ska vidare till kommunfullmäktige.
Fyrstad Flygplats AB fick som vanligt ett förlusttäckningsbidrag av Vänersborgs kommun på 945.000 kr. Det är Vänersborgs andel. “Flygplatsen” får också bidrag från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Som vanligt deltog inte Miljöpartiet (Anna-Karin Sandberg) och Vänsterpartiet (James Bucci och Marianne Ramm) i beslutet.
Kommunstyrelseförvaltningen fick uppdraget av kommunstyrelsen att starta en förstudie om nya lokaler för räddningstjänsten (NÄRF). Det behövs nämligen en ny brandstation. I underlaget står det:
“Tekniska system som reservkraft och stora delar av byggnaden är 30 år gamla eller äldre. Underhållet är över tid eftersatt och flera “tunga poster” som va-stammar, dränering, el/belysning, garageportar utgör exempel på åtgärder som i närtid behöver åtgärdas.”
Det finns ingen anledning att betvivla denna beskrivning. En ny brandstation lär kosta kommunen åtskilliga tiotals miljoner…
Det blev inte någon diskussion om pengarna till barn- och utbildningsnämnden. BUN fick 2 milj kr i tilläggsbudget för 2022 för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat. Frågan är väl egentligen bara varför nämnden inte får pengarna från början utan måste ansöka om dem…
Även Kunskapsförbundet Väst hade ansökt om pengar för att täcka ökade kostnader för gymnasiesärskolan. Kunskapsförbundet fick dock inga pengar, frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 ska:
“hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”
Eleverna i grundskolan beviljades extra pengar, men inte eleverna i gymnasiet… Olika falla ödets lotter.
De styrande partierna och den borgerliga oppositionen menade att presidiet i Kunskapsförbundet hade gått med på det här beslutet i ägarsamrådet. (Ägarsamrådet består av kommunstyrelsens presidier i 
Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i förbundet.) Det är svårt (omöjligt) för mig att säga, eftersom jag inte sitter med i Ägarsamrådet. Jag får lita på att läsa dokument, typ protokoll och minnesanteckningar. Och i minnesanteckningarna från Ägarsamrådets sammanträde den 2 december, som är det senaste sammanträdet, och som är undertecknade av kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) från Vänersborg samt ordförande i Kunskapsförbundet Maud Bengtsson (S) står det:
“det finns inga pengar över [i Kunskapsförbundet; min anm] till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”
Kunskapsförbundet behövde alltså extra pengar. Och det stod inget om något beslut eller någon överenskommelse. Jag kan väl tycka att en överenskommelse borde ha funnits med i minnesanteckningarna. Däremot sitter jag som ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet. Och där fattades enhälligt beslutet den 16 november att:
“begära en ramhöjning av förbundsbidraget om 5,7 Mkr år 2022 och ytterligare 3,7 Mkr år 2023 för att täcka de ökande kostnaderna på gymnasiesärskolan.”
Och det var den begäran som ankom till Vänersborg. (Vänersborgs andel av förbundets begäran var ca 2,3 milj respektive ca 1,5 milj.)
Hur som helst. Vänsterpartiet yrkade att Kunskapsförbundet skulle få de pengar till gymnasiesärskolan som begärdes. James Bucci (V) yrkade (ersättare får inte yrka):
“Jag yrkar att Vänersborgs kommun beviljar Kunskapsförbundet Väst ett resurstillskott motsvarande Vänersborgs andel av begärd ramhöjning på 5,7 mkr för 2022 för att täcka ökade kostnader på gymnasiesärskolan, under förutsättning att Trollhättans stad fattar liknande beslut beträffande sin andel av begärd ramhöjning.”
Som ersättare kunde jag däremot delta i diskussionen och det gjorde jag. Jag framförde de argument som jag bloggade om innan mötet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men det hjälpte alltså inte, det blev inga pengar.
Men. Jag är ändå optimist, jag är nämligen övertygad om att Kunskapsförbundet så småningom får sina extra pengar till särskolan. Det går inte att säga nej till denna begäran. Och det tror jag att alla berörda förstår.
I ärendet omedelbart efter så beslutade kommunstyrelsen att överförmyndarnämnden skulle beviljas ett tillfälligt budgettillskott med 400.000 kr under 2022 för att kunna finansiera ett nytt ärendehanteringssystem. Det gjorde sannolikt nämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) glad. Eftersom Karlsson också sitter i KS, så kunde inte James Bucci undslippa sig kommentaren:
“Gratulerar Madelaine att ni inte behöver vänta till delårsrapporten!”
Även Stiftelsen Bergagården hade ödet på sin sida. Kommunstyrelsen beviljade stiftelsen lite drygt en miljon i driftbidrag för 2022. Som vanligt… Och utan diskussion. Också som vanligt.
Naturvårdsplanen ska precis som planerat gå ut på samråd. Det var inget att diskutera. Det är bara att hoppas att så många som möjligt läser den – och kommer med synpunkter.
Det var en hel del remissvar som kommunstyrelsen skulle godkänna. Jag har beskrivit dessa ärenden tämligen noggrant i en av bloggarna som föregick sammanträdet. (Se “Årets första KS 2 (26/1)”.) Jag ska inte upprepa mig, bara konstatera att de synpunkter jag hade i bloggen framförde jag också på sammanträdet. Dock utan att det blev någon diskussion. Inte ens när jag pratade om miljöfaran med kommunala avloppsreningsverk och fördelen med enskilda, godkända VA-lösningar… Det var remissen på “Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”.
Andra remisser som klubbades igenom: “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”, “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd” och “En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”.
När det gällde ärendet “Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen” så vaknade Lena Eckerbom Wendel (M) till ordentligt. Eckerbom Wendel saknade ett kontrollmål, om ansvaret för administrativa system. Det ville hon lägga till på de befintliga kontrollmålen. 
Och efter lite diskussion och kompromissande med socialdemokraternas expert på området, Kenneth Borgmalm, så blev det så. Jag ska avsluta min blogg med att citera detta kontrollmål, men först vill jag återigen säga att jag återkommer med de ärenden som går från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för att beslutas där.
Det nya kontrollmålet som Eckerbom Wendel och Borgmalm båda stod bakom, och som beslutades av KS, hade följande lydelse:
“5.3 Cybersäkerhet och beredskap för begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur
Tillgång till pålitlig IT-infrastruktur i form av system, kommunikationsutrustning, datalagring och säkerhetslösningar. Dessa lösningar kan utgöra vitala delar i kommunens verksamheter som påverkar t.ex. patientsäkerhet, behörighet och tillträdeskontroll, livsmedel och energiförsörjning. Alla verksamheter, framförallt de med kritiska uppdrag behöver ha en beredskap, genomföra övningar och uppdatera sina rutiner i händelse av begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur. Detta oavsett orsak, t.ex. cyberangrepp, naturkatastrof eller annan haveri. Syftet med kontrollen är att säkerställa att kommunen på ett förutsebart sätt har förmågan att agera för begränsning av skador och förluster för kommunen och dess invånare.
Aktuellt kontrollmål är:
- Att det finns reservrutiner för alla verksamheter samt att rutinerna omfattar återgång till normalläge
- Att dessa rutiner regelbundet gås igenom och revideras
- Att det finns en beredskapsplan på både strategisk och operativ nivå
- Att dessa planer och rutiner är samordnade med externa aktörer och myndigheter där så är befogat
- att Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Internkontrollplan 2022.”
Årets första KS 2 (26/1)
Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen – och igår bloggade jag om några av de ärenden som ska beslutas direkt på sammanträdet av kommunstyrelsen, dvs av kommunstyrelsen själv. (Se “Årets första KS (26/1)”.) De flesta ärenden ska dock, som vanligt, gå vidare och beslutas av kommande kommunfullmäktige.
Flera av de ärenden som återstår att redovisa, och som kommunstyrelsen ska besluta om, är formella och kommer med all sannolikhet inte att föranleda någon debatt. Det finns även flera ärenden som handlar om svar på diverse remisser, och här kan man ofta hitta många intressanta och tankeväckande frågor.
Kommunstyrelsen ska besluta att tillföra överförmyndarnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 400.000 kr för att nämnden under innevarande år ska kunna skaffa ett nytt ärendehanteringssystem. Stiftelsen Bergagården ska som vanligt få sitt driftsbidrag på lite drygt 1 milj kr nu i januari och kommunstyrelsen ska godkänna AB Vänersborgsbostäders uppdaterade finanspolicy. Policyn antogs av bolagets styrelse förra hösten och ekonomikontoret har inget att erinra på finanspolicyns innehåll. Då känns det lugnt.
Naturvårdsplan
Några förvaltningar har tillsammans tagit fram en naturvårdsplan. Den är:
“ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP).”
Jag har inte hunnit läsa naturvårdsplanen än, men den är nedladdad med alla bilagor och finns i min “att-läsa-lista”. Planen bygger till stora delar på:
“den sammanställning över naturvärden i Vänersborgs kommun som tagits fram av konsult och har därefter kompletterats med rekommendationer för mark- och vattenanvändning och de övriga delar som behövs för att uppfylla plan- och bygglagens krav på innehåll för planer motsvarande översiktsplanens nivå.”
Arbetet har letts av kommunekologerna.
Den här typen av planer, och det finns ganska många, t ex Blåplan och Grönplan, brukar vara mycket läsvärda. Man brukar få en gedigen kunskap om kommunen, och utan att ännu ha läst den, så kan jag nog rekommendera alla intresserade att göra det.
Kommunstyrelsen ska imorgon besluta att naturvårdsplanen ska ut på samråd. Det betyder att allmänhet, organisationer och andra kan lämna synpunkter på förslaget
==
Och så ska kommunstyrelsen svara på ett antal remisser. Det är undantagslöst så att politikerna kan utgå från svar som tjänstepersonerna på kommunen har arbetat fram. Och eftersom de är experter på sina respektive områden så är det inte alltid så lätt för oss politiker att komma med avvikande ståndpunkter.
Jag har i varje fall inga synpunkter på förslaget till “näringslivsstrategi 2030 för Fyrbodals kommunalförbund”. Kommunalförbundet arbetar för en hållbar och konkurrenskraftig näringslivsutveckling i området. Och förbundet tänker i framtiden särskilt fokusera på två områden, “Stärka Innovationskraften” och “Bygga kompetens”.
Vattenvårdsplan
Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom förslaget till yttrande över “Remiss – Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”. Vattenvårdsplanen ska gälla fram till och med 2029 och vill lägga fokus på områdena “främmande arter”, “vattenkvalitet och närområden”, “miljögifter” och “vattennivåer och biologisk mångfald”.
Jag kan inte låta bli att notera en del formuleringar i vattenvårdsplanen som jag tycker är särskilt intressanta. Under “vattenkvalitet” står det:
“Vänerns vatten är i dag av god kvalitet, men framtida klimatförändringar kan påverka både dricks- och badvattenkvaliteten. Det kommer att bli vanligare med mer och intensivare nederbörd under hösten och vintern, vilket kan öka risken för spridning av sjukdomsorganismer via exempelvis översvämmad mark, bräddningar av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.”
Jag noterar att avloppsreningverken nämns. Och visst, det gör enskilda avlopp också, men det sistnämnda återstår att bevisa. Många (de flesta?) enskilda avlopp släpper inte ut orenat avloppsvatten direkt i ett vattendrag, och markretention är kanske det bästa sättet att rena avloppsvatten. 
Men bräddning innebär oftast att orenat avloppsvatten från avloppsreningsverken rinner rakt ut i sjön… (Från reningsverket på Holmängen följer det mesta med älven ner till Vargön och Trollhättan.)
Under miljögifter konstaterar planen att:
“Vänerns fiskar har förhöjda halter av kvicksilver, PCB, dioxin och det bromerade flamskyddsmedlet PBDE.”
Det är inga roliga uppgifter. En av de misstänkta källorna till åtminstone några av dessa miljögifter är:
“slam från avloppsreningsverk.”
Det finns tyvärr också en hel del läkemedelsrester i Vänerns vatten och även mikroplaster. Det är nog så att dessa “gifter” kommer från mer tätbefolkade områden och inte från landsbygden. Det är ju ett känt faktum att dagens avloppsreningsverk inte har förmågan att rena avloppsvattnet i tillräcklig utsträckning från läkemedelsrester och mikroplaster. Och jag tror att mängden av dessa “oönskade ämnen” kommer att öka i Vänern ju fler fastigheter som kopplas på det kommunala VA-nätet. Det är mycket som talar för att enskilda avlopp, som är godkända, är bättre för miljön än kommunala reningsanläggningar.
Jag noterar också uppgifterna, under “Vattennivåer och biologisk mångfald”:
“Både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för naturmiljön och den biologiska mångfalden… Det behövs ett systematiskt arbete för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden i Vänern, då stränder och skär växer igen.”
Och det ser vi i Vänersborg, t ex i Sikhall och Nordkroken, att det växer igen tämligen snabbt. Det behövs fortsätter planen:
“regelbundna översvämningar på våren”
Mina amatörmässiga observationer, som boende relativt nära sjön, är att tappningsstrategin i Vargön och Trollhättan gör att Vänerns vattennivå inte fluktuerar lika mycket som förr. (Är det så?)
Den miljökunniga tjänstepersonen är i grunden positiv till planen men skriver i sitt förslag till yttrande att Vänersborgs kommun saknar:
“en tydlig koppling till vattendirektivet och åtgärdsprogrammet samt konkreta mål och delmål för att få tydlighet kring varför just dessa fokusområden och åtgärder valts ut.”
Det borde även ha funnits:
“en återkoppling till tidigare arbete och plan för att få bättre förståelse för hur den reviderade planen tagits fram.”
Och till sist skriver tjänstepersonen att det:
“saknas information om kommunernas roll och vad Vänerns vattenvårdsförbund förväntar sig av kommunerna.”
Kommunstyrelsen lär anta förslaget till remissvar som sitt eget.
Transportinfrastrukturplan
Det ska också lämnas ett remissvar på “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”.
Det finns mycket att säga om planen, men det bästa är nog att helt enkelt återge delar av tjänstepersonens yttrande:
“Planens nya struktur kan mot bakgrund av målet om högre hållbarhet i transportinfrastrukturen ses som positiv. Den nya strukturen innebär dock att det inte är lika lätt att hitta föreslagna åtgärder och dess samverkan med andra åtgärder i syfte att skapa ett bättre resultat.”
Jag kan väl också tycka att denna passage i remissvaret är särskilt viktig:
“En stor del av planens medel återfinns i potter där beslut om åtgärder prioriteras löpande under planperioden. Potterna skapar hög flexibilitet men också en oklarhet kring hur medlen fördelas geografiskt och åtgärdsmässigt. … Vänersborgs kommun vill därför framhålla vikten av målbeskrivningar som kan leda till tydliga fördelningsprinciper för att skapa insikt och förståelse för hur medel prioriteras och fördelas. Planens vägledande principer bör utvecklas och kompletteras med någon form av processbeskrivning som också säkerställer kommunernas/kommunalförbundens delaktighet i planens genomförande.”
Och det kanske viktigaste av allt, i yttrandet redovisas synpunkter på vägar, GC-vägar och övriga infrastruktursatsningar som är av stor vikt för Vänersborgs kommun. Det handlar om:
- “dubbelspår mellan Öxnered och Skälebol”
- “åtgärdande av brister på kort sikt på E45”, korsningen E45/Möjeredsvägen och korsningen vid Tånvägen in mot Brålanda
- “betydelsen av en snabbare utbyggd E45”
- “ny station i Brålanda ska vara klar senast 2028 och där bör regionen ta en mer ledande roll i arbete
- “infrastrukturen runt ett kommande resecentrum i Brålanda behöver byggas ut och byggas om”
- “flera sträckor GC-väg som kommunen önskar medfinansiering till”, t ex Stenhammarsvägen-Brålanda, Blåsut till Resecentrum, Lilleskogsvägen och Sikhalls magasin och Sikhalls badplats
Det är en diger lista av önskemål som Vänersborgs kommun vill ha stöd och hjälp med att åtgärda. Vi hoppas att Västra Götalandsregionen, Trafikverket och andra aktörer har stora öron…
Offentlig upphandling
Det blir en lång blogg (igen), tänk då på att bakom sammanfattningarna gömmer det sig ett stort antal sidor – som ledamöterna i kommunstyrelsen förväntas läsa…
Vänersborg ska lämna ett remissvar till finansdepartementets promemoria ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”. Det låter kanske både torrt och tråkigt, men det föreslås en del nyheter som kan vara viktiga för kommande kommunala upphandlingar.
I regeringens PM föreslås att kommunen, och andra upphandlande myndigheter, ska ta hänsyn till klimatet vid upphandling. Och det låter inte helt fel, vilket inte heller det gör att myndigheterna även ska :
“beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.”
Förslaget till remissvar är positivt. Remissvaret är dock negativt till att regeringen också har föreslagit bland annat en formalisering av upphandlingsprocessen. Det riskerar att leda till ökade kostnader skriver tjänstepersonerna. Förslaget från regeringen medför även att kommunen ska ta fram riktlinjer för hur den nya lagstiftningen ska tillämpas. Det skulle innebära en onödig inskränkning i den kommunala självstyrelsen.
==
Till sist ska kommunstyrelsen också godkänna ett remissvar på “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd”. Det hoppar jag över.
Kommunstyrelsen ska behandla en lång rad ärenden som ska vidare till kommunfullmäktige för beslut den 16 februari. Jag återkommer till dessa ärenden. Det handlar bland annat om antagande av biblioteksplan, fortsatt finansiering av Wargön innovation, kommunens platsvarumärke och ändrade avgifter för boendekort samt ett antal motioner, om brygga vid Korseberg, ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och boende i Vänersborg, och till sist ett medborgarförslag om skyddsräcke.
Det finns underlag att läsa resten av dagen…
Årets första KS (26/1)
Jo då, helgen har ägnats åt att läsa underlagen för alla ärenden, det är många som ska behandlas på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). 1.427 har betats av sida för sida… Fast… Det är faktiskt en ansenlig mängd sidor kvar, men vad ska en pensionär annars göra en måndag och tisdag om inte läsa politiska handlingar…
Så här ser dagordningen för KS-sammanträdet ut:
Under informationsärendet, ärende 2, så får kommunstyrelsen följande föredragningar:
- “Preliminärt bokslut 2021
- Justerad budget 2022 avseende förändrat personalomkostnadspålägg
- Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen
- Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032
- Antagande av Biblioteksplan 2021-2024 för Vänersborgs kommun
- Naturvårdsplan
- Remiss – Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2
- Samverkansavtal Forum Vänersborg 2022
- Wargön innovation – fortsatt finansiering 2022
- Remiss – Förslag till näringslivsstrategi 2030
- Antagande av platsvarumärke för Vänersborgs kommun”
Det ingår också en en-timmes utbildning i “Grunderna i medborgardialog”. Som sagt, en diger arbetsdag för de inblandade. Och förhoppningsvis ska också ledamöterna fatta kloka och genomtänkta beslut. (Se “Det politiska valåret har börjat”.)
Det är flera ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen direkt på onsdag, men det är också en hel rad som ska vidare till kommunfullmäktige den 16 februari för att beslutas där.
KS ska notera informationen i “Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032”. Det här underlaget sammanfattar kommunens samtliga lokalbehov och ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Det blir underlag till kommunens budget- och investeringsprocess. Lokalförsörjningsunderlaget är således ett viktigt dokument, som inget parti kan krångla sig undan. Det som står i underlaget om behoven av verksamhetsanpassningar och utökade lokaler gäller och det handlar om mycket pengar. Under 2020 investerade kommunen 192 milj kr i sina egna fastigheter, t ex Öxnered skola, multikök Oden och idrottshallen Frigg. I november var prognosen att fastighetsinvesteringarna för 2021 skulle landa på summan 160 milj.
Kommunen har gjort en prioritering på investeringarna som bygger på en bedömning av brådska, angelägenhet och nytta. Jag har tidigare haft en del kritik av detta, eftersom jag anser att investeringar utifrån lagkrav borde komma först i kön, som t ex en idrottshall på Mariedalskolan.
Det lär inom kort uppstå en diskussion kring Arena Vänersborg. Det behövs nämligen investeringar i omläggning av taket, snörasskydd och belysning, allt till en kostnad av 22 miljoner kr. Vad jag förstår så är detta en minimisumma för att överhuvudtaget kunna använda hallen ett antal år till. Investeringarna ska ske 2023 och 2024. Det måste också åtgärdas en hel del på Idrottshuset, t ex omklädningsrum, ventilation och fasad. De sammanlagda investeringar beräknas till 39 milj kr de närmaste åren. Det ska också enligt underlaget investeras 20 milj kr i nya 
fritidsgårdar i centrum fram till och med 2025. Inga av dessa investeringar är egentligen lagstadgade, men de kommer alla före idrottshallen på Mariedalskolan. Den investeringen är beräknad till 2026. Jag tror för övrigt att det måste fattas särskilda beslut för varje investering innan de verkställs.
Sammanlagt planeras det fastighetsinvesteringar för ca 660 milj fram till och med 2027. Och då är inte investeringar för kommunens badanläggningar inräknade. Det planeras ju hända stora saker kring Vattenpalatset, Hallevibadet och Brålandabadet de kommande åren. Vad, hur stora och hur de ska prioriteras har inte politikerna fattat beslut om än, något av baden skulle t ex kunna 
läggas ner, det vet vi inte i nu-läget. Det är möjligt att också räddningstjänstens lokaler, brandstationen, behöver “uppdateras”. Kommunstyrelsen ska för övrigt senare under dagen ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta en förstudie angående nya lokaler. Dessutom är inte de pågående projekten medräknade som t ex Öxnered skola, en ny sessionssal, som officiellt ska kallas Mötessal Myrten, Holmängenskolan, huvudbiblioteket, Lunddala äldreboende och storköket Oden.
Det är överlag många förskolor och skolor som behöver renoveras och byggas de kommande 10 åren. Norra skolan är dock inte med i några planer. Även socialförvaltningen har behov av fler lokaler.
Det är egentligen inte själva investeringarna som belastar kommunens budget, det är hyrorna. De kommer att öka kraftigt. De totala hyrorna för Vänersborgs kommun uppgick t ex under 2020 till 287 milj kr. De motsvarar 12 procent av kommunens totala kostnader… Naturligtvis betalar kommunen till sig själv, men pengarna är verkliga kostnader, t ex till underhåll och kapitaltjänst.
Det kanske är läge för Vänersborgs kommun att fundera på ett kommunalt fastighetsbolag i stil med Kraftstaden i Trollhättan? Det finns diskussioner och funderingar kring det, men det finns också problem med en sådan ordning.
Forum Vänersborg är en samverkan mellan föreningar, företag, fastighetsägare och kommun. Forum arbetar för att tillsammans:
“skapa aktiviteter som bidrar till att göra Vänersborg som kommun framgångsrik och välmående.”
Det handlar om hela kommunen, även om jag hör röster från i synnerhet Brålanda, som anser att centrum i stan prioriteras alltför mycket. Jag kan inte avgöra det, även om det finns projekt för utveckling av just Vänersborgs stadskärna.
Hur som helst, kommunstyrelsen ska på onsdag besluta att höja bidraget till Forum Vänersborg med 100.000 kr till sammanlagt 750.000 kr för 2022.
Det är säkerligen väl använda pengar, men jag kan inte låta bli att tänka på landsbygden. När vill kommunen utveckla landsbygden? I t ex Sikhall kan man inte ens få till en detaljplan trots att fastighetsägarna betalar för den själva…
Kommunstyrelsen ska också formellt avbryta ärendet kring planbesked för råvattenstation i Nordkroken. Det gäller alltså Trollhättans planer på att ta sitt dricksvatten från Vänern vid stranden i Nordkroken. I praktiken har Trollhättan redan fått “order” från Vänersborg att “tänka om”. Och nu är den nya utredningen klar och den visar på tre bättre alternativ, tre alternativ som ska fortsätta utredas.
Det kan vara bra att veta för alla vargöbor och andra badgäster på Nordkroken.
Kommunstyrelsen ska vidare bevilja den nätta summan av 945.000 kr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2022. Detta är ett av de ärenden där det förekommer att enstaka ledamöter ”inte deltar” i beslutet, en markering som är ett slags ”försiktigt nej”.
Kommunstyrelsen ska dela ut mer pengar. Och denna gång går pengarna verkligen dit de behövs. Barn- och utbildningsnämnden ska få:
“3 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat.”
Och inte nog med det. Barn- och utbildningsnämnden:
“ska beviljas 2 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 för fler elever i grundsärskolan.”
Det är bra beslut. Å andra sidan finns det redan pengar avsatta i kommunstyrelsens budget för dessa ändamål, så det var ingen större överraskning.
Istället blir jag negativt överraskad av att beslutsförslaget till kommunstyrelsen i ärendet “Utökning av förbundsbidrag med anledning av ökade kostnader på gymnasiesärskolan” är ett slags – avslag:
“Efter dialog mellan medlemskommunerna föreslås att frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 får hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”
Kunskapsförbundet Väst begärde en ramhöjning av förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg med 5,7 milj kr år 2022 och ytterligare 3,7 milj kr år 2023. Det skulle innebära för Vänersborgs del 2,3 milj kr för år 2022 och ytterligare ca 1,5 milj för år 2023. Kunskapsförbundet begärde pengarna för att täcka de ökade kostnaderna på gymnasiesärskolan.
Det har blivit fler elever i särskolan, stödbehoven ökar, fler elever har valt att studera i andra kommuner eller friskolor samtidigt som färre elever utifrån söker sig till KFV. Detta har lett till ökade kostnader och minskade intäkter. Det var/är orsaken till att Kunskapsförbundet begärde pengar. Barn- och utbildningsnämnden fick pengar till fler elever i grundsärskolan, Kunskapsförbundet får det inte till gymnasiesärskolan…
Jag anser att Kunskapsförbundet självklart bör få pengar. Det är av oerhört stor vikt i en utbildningsverksamhet, som arbetar med läsår, att rektor m fl har helt klart för sig vilka resurser som står till förfogande. Det är viktigt för att en hållbar organisation ska kunna läggas direkt vid terminsstart. Särskilt i särskolan där relationerna mellan eleverna och de vuxna ofta är ännu viktigare än vanligt. Personal som kommer eller går under en termin kan innebära stora problem. Ju tidigare besked kommer om de ekonomiska resurserna desto större förutsättningar för bra rekryteringar och en bra organisation. (På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa ytterligare ett inlägg i detta ärende – se ”Von oben – hur tänker man?”.)
För övrigt framgår det inte av ärendet om det är kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet i ärendet, men jag förmodar att det är KS.
Alla de ärenden som jag har beskrivit ovan ska alltså beslutas av kommunstyrelsen på onsdag. Det finns dock ytterligare ärenden kvar, och dessutom finns det flera som ska gå vidare till KF. Vi får se hur långt jag hinner läsa, det kan bli en KS-blogg imorgon också.
Och ikväll är det möte med kommundirektör Lena Tegenfeldt. Hon ska prata om “tillitsbaserad styrning och ledning”. Det ska bli intressant. Och Tegenfeldt har bett om att få höra våra tankar… (Du kan läsa mer om kvällens möte med kommundirektören på Vänsterpartiets hemsida: ”NPM ? eller styrning med tillit?”.)
Anm. Redovisningen fortsätter i bloggen ”Årets första KS 2 (26/1)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer