Arkiv

Archive for the ‘M’ Category

VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion

Lena Eckerbom Wendel (M) skrev och lämnade in en VA-motion, “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp” (klicka här för att ladda ner) för nästan exakt 4 år sedan. (Se “KS (28/1): Ärenden till KF”.) Motionen obstruerades genom att de styrande återremitterade den några gånger. Motionen gjorde dessutom en vända i Förvaltningsrätten samtidigt som James Bucci (V) väckte ett initiativärende i samhällsbyggnadsnämnden med exakt samma yrkanden som i motionen. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) 

Motionären, liksom senare James Bucci, efterlyste ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet samt öppna för kommunikation och dialog mellan kommunen och fastighetsägare. Ett regelverk skulle underlätta för och hjälpa kommuninvånarna.

Ingenting i sak har hänt med motionen – inte förrän nu, den 18 februari 2026, då motionen behandlades på kommunfullmäktiges sammanträde. Motionen avslogs av de styrande partierna (S+C+KD+MP) tack vare ordförandes utslagsröst. Voteringen slutade 23-23.

Jag ska i några blogginlägg redogöra för vad som hände i kommunfullmäktige. Vill man själv se och lyssna på debatten, eller kontrollera min beskrivning, och citaten, så kan man ta del av dem på kommunens webbplats, klicka här. Det går också att ladda ner förvaltningens utredning av ärendet (kan laddas ner här).

Beslutsförslaget till fullmäktige låg helt i linje med Socialdemokraternas uppfattning – motionen skulle avslås. Självklart ställde sig också de andra styrande partierna bakom ett avslag, dvs Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. I några fall mot bättre vetande, men partipiskorna viner. De sa inte ett ord under debatten.

Det fanns fyra argument i underlaget för avslag:

  • “Ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp grundar sig alltid i ett behov av tjänsterna och när det är beslutat ska det införas för att skydda människors hälsa och/eller miljön (6 § LAV). De områden som pekas ut som aktuella för verksamhetsområde har alltså bedömts inte kunna lösa avlopp- eller vatten med en enskild anläggning.”
  • “Kommunen kan inte ta fram ett regelverk som möjliggör för fastighetsägare att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet när ett verksamhetsområde är beslutat eftersom det skulle bryta mot lagen om allmänna vattentjänster (12, 24, 25 §§ LAV).”
  • “VA-huvudmannen tar dock ut avgift för anläggningen oavsett om fastigheten har anslutit till det kommunala VA-nätet eller inte.”
  • “Då måste fastighetsägaren bevisa att fastigheten inte har behovet av vattentjänsterna eller att de enskilda anläggningarna är likvärdiga eller bättre än den allmänna VA-anläggningen.”

Motionären Lena Eckerbom Wendel (M) inledde debatten. Hon tog upp några av de viktigaste paragraferna i “Lagen om allmänna vattentjänster” (LAV) som utredningen hänvisade till, särskilt 24 §. Det var punkt 2 i denna paragraf som motionen handlade om:

“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten

  1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
  2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Om man inte behöver, fortsatte Eckerbom Wendel, en vattentjänst på en fastighet, t ex på grund av att byggnadsnämnden inte ger bygglov för att bygga ett badrum eller kök i en fastighet utan VA – då ska fastigheten inte behöva anslutas och betala avgift. Detsamma gäller om en fastighet har en enskild anläggning som uppfyller kraven på “hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön”.

Eckerbom Wendel fortsatte att vederlägga det första och andra av underlagets och de styrandes argument. Det räcker inte med att en fastighet ingår i ett verksamhetsområde. Det krävs också att punkt 2 i 24 § är uppfylld, och det behöver den inte vara bara för att den ingår i ett verksamhetsområde. Och hon fortsatte med att hänvisa till en dom i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Det ska tilläggas att domar i MÖD är prejudicerande. Det innebär att det är MÖD som tolkar lagen och då ska alla underdomstolar, Länsstyrelser och kommuner, vilket naturligtvis inkluderar Vänersborgs kommun, följa MÖD:s domar.

Jag blev imponerad av att Eckerbom Wendel hade uppmärksammat en alldeles färsk dom från MÖD den 23 dec 2025 (M 7274-25). I domen, som handlar om en fastighet som ingår i ett verksamhetsområde, står det nämligen, vilket Eckerbom Wendel refererade:

“Bostadsenhetsavgiften enligt taxan är tänkt att avspegla nyttan för en fastighet att ha tillgång till vatten och avlopp. … Det är ostridigt att den aktuella byggnaden helt saknar va-installation. … kan nyttan av va-anläggningen för fastigheten i denna del inte anses stå i proportion till den nytta som andra fastigheter…”

Avgiften är tänkt att spegla nyttan av att ha tillgång till vatten och avlopp, och eftersom byggnaden saknade VA-installation kunde nyttan inte anses stå i proportion till avgiften. Eckerbom Wendel:

”Det finns enligt Mark- och miljööverdomstolen ett utrymme för att inte behöva betala  om man inte behöver vattentjänsten, även om kommunen har dragit fram en förbindelsepunkt.”

Därmed torde egentligen hela frågan om motionen vara avgjord. Det var bara att bifalla den. Domslutet undergräver helt kommunstyrelsens linje. MÖD slår fast att avgiftsskyldigheten inte följer av att ett rör ligger i marken, utan av att fastigheten faktiskt har ett behov av tjänsten.

Det intressanta, vilket dock inte framgick i debatten eller underlaget (vilket det borde ha gjort om förvaltningen hade så att säga gjort sitt jobb och t ex talat med Kretslopp och Vatten), var att Vänersborgs kommun har haft ett sådant här fall, nämligen “fallet Kohagen” i Gardesanna. Det handlade om ett servicehus som fanns inom ett verksamhetsområde men som inte hade något behov av kommunalt VA. (Se “VA Gardesanna: Kohagen vann!”.)

Kommunens jurister tittade på frågan eftersom Kohagens Samfällighetsförening hade klagat hos kommunen. Det hade varit en ganska långvarig och “engagerad” kommunikation… VA-chefen, som var densamme som nuvarande, skrev slutligen till Kohagen:

“Kommunen anser att man, på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång. Faktura 1253xxx är annullerad och kreditnota bilagd.”

Det gick alltså, till och med i Vänersborgs kommun, att slippa ansluta sig till det kommunala VA-nätet – och att betala anslutningsavgift trots att fastigheten låg inom ett verksamhetsområde. Kohagen-fallet visar alltså att kommunen själv tidigare har tillämpat lagen på ett sätt som ligger helt i linje med MÖD:s praxis. Det gör underlagets argumentation inte bara juridiskt felaktig, utan också inkonsekvent. Om kommunen tidigare kunnat erkänna att en fastighet saknar behov, varför skulle det plötsligt vara omöjligt nu? Kommunens tre första argument ovan faller.

Men kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) höll inte alls med Eckerbom Wendel eller Mark- och miljööverdomstolen… Han sågade motionen helt.

Augustsson började med att ta upp Vattentjänstlagens 6 §. Det kan vara bra att i detta sammanhang återge paragrafen, som Augustsson för övrigt läste upp i sin helhet:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Augustsson menade att det var en stor förändring i den “nya”, eller rättare sagt uppdaterade, lagen mot vad det var innan:

“Här är det kravet, att man ska klara människors hälsa eller miljö.”

Benny Augustsson (S) menade att det här arbetet görs innan verksamhetsområdet fastställs – och när verksamhetsområdet har fastställts och beslutats har kommunen redan kommit fram till att det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Och då ska fastigheterna anslutas till kommunens VA-nät och då har fastighetsägarna också skyldighet att betala anslutningsavgiften. För att belägga sin ståndpunkt refererade Augustsson till en “guru”. (Augustsson använde ordet “guru”.)

Augustsson från talarstolen:

“När ett allmänt verksamhetsområde väl har inrättats har behovet av allmänna vattentjänster redan prövats av kommunen.”

Benny Augustsson (S) blandar ihop två helt olika prövningar i lagen. 6 § reglerar kommunens skyldighet att bygga ut VA i ett område där det finns ett samlat behov. 24 § reglerar fastighetsägarens skyldighet att betala – och den prövningen är individuell. Att kommunen bedömer ett områdes samlade behov innebär inte att varje enskild fastighet automatiskt har behov. Det är just därför lagstiftaren har skrivit in rekvisit 2 i 24 §. Augustsson gör alltså en sammanblandning som skulle göra halva paragrafen meningslös.

Det går i regel inte heller till så i Vänersborg som Augustsson beskriver. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har helt enkelt inte resurser till att inspektera och kontrollera varje enskild avloppsanläggning. Förvaltningen brukar göra “skrivbordstillsyner”. Tjänstepersonerna bedömer de enskilda avloppslösningarna utifrån när de installerades. I en debatt i kommunfullmäktige för några år sedan (se “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”) medgav dåvarande ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämndens Ann-Marie Jonasson (S):

“Sen vill jag säga, ja det är en skrivbordsprodukt…”

Det spelar egentligen ingen roll, det är Vattentjänstlagen som gäller – och MÖD:s tolkningar av den i de prejudicerande domarna… För vad var det ovanstående dom från MÖD sa? Jo, en fastighet i ett beslutat verksamhetsområde ska slippa betala avgift om inte vattentjänsten behövs… Som jag ser det underkänner Benny Augustsson genom sin, och hans “gurus”, tolkning av Vattentjänstlagen MÖD:s dom. Det är anmärkningsvärt. En kommun kan inte välja bort prejudikat för att de är opraktiska eller politiskt obekväma…

 Några andetag efteråt sa Augustsson också att fastigheterna inte måste ansluta sig, men däremot vara tvungna att betala anslutningsavgift. Det var motsägande. Jag förstår faktiskt fortfarande inte hur Augustsson fick ihop logiken… Benny Augustssons (S) slutsats var i varje fall att motionen stred mot lagen.

Lena Eckerbom Wendel (M) var inte svaret skyldig. 6 § handlar om när kommunen har skyldighet att inrätta ett VA-område. Men:

“När kommunen har inrättat ett VA-område så finns det fler paragrafer i lagen som säger hur vi ska förhålla oss till det och det finns också rättsfall som ger ett visst manöverutrymme.”

Eckerbom Wendel konstaterade:

“Det kan inte vara så att våra fastighetsägare måste överklaga våra beslut först.”

Benny Augustsson (S) hade uppenbarligen läst på inför VA-ärendet. Tyvärr hade han ingen koll på Mark- och miljödomstolens domar.

Sedan var det min tur att begära ordet. (Och det var tänkt att vara en cliffhanger… 😁)

Fortsättning följer i inlägget ”VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Internationella Funktionsrättsdagen

25 november, 2025 Lämna en kommentar

Nästa vecka, den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen!

Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).

På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Filmen blir en spännande överraskning på temat. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.

Deltagarna kommer också att få lyssna till biografens historia med dess kopplingar till arbetarrörelsen. Det är ägarna till byggnaden som berättar. De är även med och sponsrar eventet.

Arrangemanget är gratis och det bjuds på tilltugg inför filmvisningen.

Biografen är tillgänglighetsgranskad tillsammans med DHR och godkänd vad gäller fysisk tillgänglighet. Ramp finns vid ingång och nödutgång. Bioraderna kan anpassas så att rullstolar får gott om plats. Tillgänglighetsanpassad toalett finns (av äldre modell men relativt rymlig). Det går att parkera längs gatan i närheten av biografen för färdtjänst.

För övriga tillgänglighetsfrågor var vänlig kontakta Tommy Lagher (DHR) eller Carina Håkansson (funktionsrätt).

Arrangörer är Funktionsrätt Vänersborg, DHR, ABF, Vänsterpartiet, Moderaterna och Stora Biografen. 

VÄLKOMNA!

Budgetförslaget från M+L

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett förslag till Mål- och resursplan 2026-2028. De två partierna vill ändra många skrivningar och formuleringar, förväntade resultat och mål i det budgetförslag som de styrande partierna har lagt.

Moderaternas och Liberalernas budgetförslag börjar med en politisk kommentar. Partierna deklarerar att de står bakom kommunens vision och de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030, vilka ska utgöra en grund för kommunens arbete. De anser även att:

“Vänersborg ska vara en attraktiv och välfungerande kommun”

M+L skriver vidare att de vill stärka tryggheten och öka valfriheten och självbestämmandet i vardagen. De skriver vidare:

“Vi strävar efter att ge varje individ en god start och bästa möjliga välfärd genom hela livet. Därför ska kommunens arbete alltid genomsyras av ansvar, ekonomisk försiktighet och fokus på kärnverksamhet, som ger våra invånare rätt förutsättningar genom utbildning, omsorg och trygghet med hög kvalitet.”

Det låter som en valbroschyr och det blir i mina ögon lite trivialt och klyschigt. Vilka partier ställer inte upp bakom detta? 

M+L föreslår att kommunens prioriterade områden ska vara ”boende, utbildning och arbete”. Och så vill de ändra kommunens inriktningsmål till:

  • “Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov”
  • “Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt”
  • “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket”
  • “Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med riket”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till nivå med riket”

M+L fortsätter med att lista några utmaningar inför perioden. Slutsatsen blir:

“På grund av de stora osäkerheterna i omvärlden och i kommunens demografiska utveckling ges i uppdrag till alla nämnder att ompröva och utmana verksamheter i syfte att skapa finansiellt manöverutrymme på 2,5% av omslutningen för framtiden.” 

Alla nämnder bör alltså, på egen hand, göra besparingar på 2,5%, samtidigt som inriktningsmålen och visionerna i den politiska kommentaren ovan ska uppnås. Exempelvis ska alltså Vänersborgs kommun vara bland de 25 bästa kommunerna i riket när det gäller andelen elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen, samtidigt som barn- och utbildningsnämnden helst ska spara 25 milj kr…

Visst kan man bli lite trött på att visioner och önskningar målas upp och sedan inte följs upp med konkreta ekonomiska satsningar…

Sedan sker en redovisning av varje enskild nämnd. Budgetförutsättningar beskrivs och illustreras av tabeller. Det ställs upp förväntade resultat och det sker mot bakgrunden av att M+L i flera nämnder inte deltog i arbetet överhuvudtaget och sedan avstod från att rösta när de förväntade resultaten antogs i respektive nämnd.

Beskrivningarna och de förväntade resultaten påminner i mycket hög grad om valfläsk. Så länge det inte finns några konkreta åtgärder, eller pengar, så blir förslagen till fina ord, drömmar, löften och förhoppningar.

Några exempel på vad M+L vill:

  • “skola och barnomsorg behöver prioriteras”
  • “tidiga insatser i skolan gynnar utvecklingen senare i livet”
  • “undervisningen präglas av ordning och reda”
  • “satsning på läs-, skriv- och språkutveckling i grundskolans första år”
  • “enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag”
  • “andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med riket”
  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd”
  • “det mindre vägnätet i kommunen behöver förbättras”
  • “öka antalet evenemang i tätorterna över hela året”
  • “främja folkhälsa och minska utanförskap”
  • “Vi är måna om bibehålla Vänersborg som en vacker kommun med god miljö med parker och friluftsområden, för att gynna invånarnas folkhälsa samt tillgodose den biologiska mångfalden.”
  • “Parker, motionsspår och centrum … smart belysning och kameraövervakning behövs”
  • “Sanden Södra hanteras i takt med efterfrågan”
  • “prioritera underhåll av befintliga fastigheter och vägar”
  • “ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “satsa ännu mer på att förbereda våra ungdomar för studier och arbetsliv”
  • “hemtjänst och boende ska omfattas av valfrihet”

 Under rubrikerna “Ekonomiska resurser” och “Driftbudget” redovisas sedan den budgetram för 2026 som M+L vill ska gälla. Den budgetram som föreslås för 2026 ska jämföras med den budgetram som gäller för 2025 och bokslutet för 2024. Det gör det lite svårt att se hur mycket M+L vill satsa på varje nämnd, såvida man inte vill räkna lite på egen hand. Det görs inte heller någon jämförelse med de styrande partiernas budget. Det sistnämnda tänker jag göra. Jag kan dock först komplettera med att M+L budgeterar för ett resultat 2026 på 18 milj kr.

Moderaterna och Liberalerna föreslår att barn- och utbildningsnämnden ska tilldelas 1.027.109 tkr. (tkr=tusen kronor.) Det är exakt den summa som de styrande partierna föreslår. Byggnadsnämnden tilldelas 19.873 tkr. Det är också samma summa som S+C+KD+MP föreslår. Även kommunfullmäktige får samma summa i de båda förslagen, 2.669 tkr. 

M+L ger kommunstyrelsen 18 milj kr mindre än de styrande. Jag kan inte se hur M+L fördelar pengarna inom KS. Det står bara att 10 milj ska avsättas till posten ”oförutsett”. För övrigt framgår det inte om M+L t ex avsätter 1 milj till flygplatsen eller 20 milj kr till de styrande partiernas nya post (se ”De styrandes budgetförslag (1/2)”):

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Däremot står det tydlig och klart att posten “kommungemensamma satsningar på barn och unga”, 9,8 milj kr, ska gå direkt till socialnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden föreslås få 149,7 mnkr. Det är ungefär 3 milj kr mindre än de styrande. Här skriver M+L:

“Återinför avgifter för Musik- och kulturskolan.”

När det gäller verksamheten enligt den nyligen antagna Friluftsstrategin skriver M+L:

“det kvarstår fortfarande utmaningar att hitta ambitionsnivån i förhållande till tillgängliga medel. Förändringar i invånarnas förväntningar, vilket kräver nytänkande och kompetensväxling”

Det tycks vara lättare sagt än gjort… Det framförs inga idéer på hur detta ska göras.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram för 2026 ska fastställas till 11.828 tkr. Det är samma summa som de styrande partiernas förslag. Summorna i de två förslagen är lika också för revisionen, valnämnden och överförmyndarnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden får samma summa som i de styrandes förslag. Nämnden skulle även få två uppdrag av M+L:

  • “Utred bolagisering av VA-verksamheten och Renhållningen”
  • “Utred alternativ debiteringsmodell för möteslokaler.”

Socialnämnden får 11,5 milj kr mer i förslaget från M+L jämfört med förslaget från S+C+KD+MP. (Nämnden får 1.237.650 tkr mot 1.226.050 tkr.) Förklaringen till den större summan är:

“Socialnämnden ska inte behöva avropa medel för ”kommungemensamma satsningar på barn och unga” utan dessa läggs till socialnämnden direkt.”

Den här satsningen är på 9,8 milj kr. De styrande tänker sig vad jag förstår att de här pengarna till stor del ska gå till socialnämnden, men också till förebyggande insatser i barn- och utbildnings- och kultur- och fritidsnämnderna. M+L vill alltså ge hela summan till socialnämnden.

Socialnämnden får också två uppdrag av M+L:

  • “Justera försörjningsstödsnormen för inkludera barns fritidsaktiviteter.”
  • “Arbeta med att sänka kostnaderna för hemsjukvård och hemtjänst”

Den politiskt intresserade undrar naturligtvis hur det kommer sig att  Moderaterna och Liberalerna fördelar kommunens ekonomiska resurser på ett nästan identiskt sätt som de styrande partierna, trots att de har en hel massa förslag som skiljer sig åt. Borde inte M+L ge betydligt mer pengar till t ex barn- och utbildningsnämnden eller kultur- och fritidsnämnden om de menar allvar med sina mål?

Min uppfattning är att M+L målar upp en slags idealbild av Vänersborgs kommun som de vill locka presumtiva väljare med. Samtidigt vill partierna inte avsätta de nödvändiga resurserna som krävs för att uppnå den. Tvärtom lägger de stor vikt vid att nämnderna ska spara 2,5% av sina respektive budgetar.

Det känns inte riktigt ärligt.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, L, M

KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse

25 maj, 2025 1 kommentar

Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.

Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.

Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:

“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”

Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:

“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”

Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…

Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.

“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”

Hmmm…

“Jag har aldrig…”

Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.

Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:

“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”

Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.

Sedan var det min tur.

De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (SeLidells begäran om entledigande som revisor”.)

För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:

“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”

Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….

Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…

Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…

“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”

Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.

Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:

”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”

Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.

Sedan var det jag igen…

Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Och fortsatte:

Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.

Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”

Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:

“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”

Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.

Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.

Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).

Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:

“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”

Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Dan Nyberg (S) slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.

Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.

Det blir en spännande fortsättning i kommunen.

PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.

Lidells begäran om entledigande som revisor

4 maj, 2025 1 kommentar

På fullmäktiges sammanträde den 16 april släppte Gunnar Lidell (M) en politisk bomb. Han meddelade att han på nästa fullmäktigemöte i maj skulle begära entledigande från sitt uppdrag som revisor. Med andra ord, Gunnar Lidell skulle avgå som förtroendevald revisor, och då självklart också som ordförande för dem.

Det skrev jag om i ett blogginlägg (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”) och TTELA hade självklart också en artikel (se “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”).

Lidell angav två skäl till sin avsägelse. Det principiellt viktigaste skälet var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator. Netpublicator är en digital plattform som möjliggör en säker hantering av dokument. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har det, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Trots att de har tystnadsplikt, något som inte politikerna har…

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Efter att TTELA publicerade sin artikel, och jag skrivit mitt blogginlägg, uppdaterades TTELA:s artikel. Den kompletterades med ett uttalande av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). TTELA skrev att Augustsson inte förstod Gunnar Lidell (M) – och sedan citerades Benny Augustsson:

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla. Alla handlingar vi får tillgång till inför möten är de som finns på anslagstavlan. Revisorerna ska granska de beslut som tagits och handlingarna i Netpublicator är inför besluten.”

Det finns inget politiskt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till plattformen Netpublicator och alla de handlingar och dokument som ingår i systemet. Benny Augustsson (S) försvarar dock något som kommunens tjänstepersoner/jurister har bestämt. Man kan väl tycka att Augustsson åtminstone borde ha problematiserat frågan för att sedan ha lyft upp den till den politiska nivån. Det finns nämligen inga juridiska hinder för att ge revisorerna tillgång till Netpublicator.

Benny Augustsson och kommunens jurister anser alltså att kommunens förtroendevalda revisorer ska behandlas som vilka kommuninvånare som helst. Alla kommuninvånare, och egentligen alla människor i hela världen, kan nämligen gå in och ladda ner handlingar från kommunens webbplats. Att behandla revisorerna som vem som helst är definitivt att devalvera uppdraget, som Lidell uttryckte det, som revisor. Det verkar som om Augustsson och juristerna inte har läst på kommunens egen webbplats (se “Revisorer”)

“Revisorernas uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Överhuvudtaget förstår jag inte varför kommunstyrelsens ordförande ska ifrågasätta revisorernas ordförande Lidell. Det kan inte vara Augustssons uppgift att ta någon som helst diskussion med revisorerna och tala om för Lidell vad han behöver för sitt uppdrag, och inte. Det är självklart revisor Lidell själv som måste få avgöra vad han behöver för verktyg för att fullgöra sitt viktiga demokratiska uppdrag i kommunen.

I Kommunallagens 12 kap 9 § står det:

”Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Kommunallagen är mycket tydlig, men för säkerhets skull frågade jag Chat GPT vad lagen innebär. Chat GPT förklarade:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Gemini, Googles AI, håller med och utvecklar faktiskt vad revisorerna ska ha tillgång till:

”Revisorn behöver obehindrad tillgång till alla relevanta handlingar, protokoll, avtal, fakturor, budgetar, redovisningsrapporter och annan dokumentation som rör kommunens verksamhet och ekonomi. Detta inkluderar både fysiska och digitala dokument. Revisorn ska också ha tillgång till system och register för att kunna granska hur information hanteras och kontrolleras. Revisorn behöver tillgång till kommunens olika IT-system, ekonomisystem, personalregister och andra relevanta register.”

Jag har kontrollerat dessa AI-uppgifter. De stämmer. I SKR:s skrift ”God revisionssed” står det i 5 kap:

”Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen. Revisorerna, lekmannarevisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver … Det gäller även sekretessbelagd information.”

Och nu, den ursprungliga anledningen till varför jag publicerar ytterligare ett blogginlägg om Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande. Här kommer Gunnar Lidells (M) egen begäran om entledigande som revisor – i sin helhet.

===

Begäran om entledigande från revisorsuppdrag,
Vänersborg 25 april -25

Undertecknad önskar att bli entledigad från uppdraget som ordförande/ledamot i kommunrevisionen från o med KF i maj -25. Detsamma gäller givetvis uppdragen kopplade till revisionen såsom Vattenpalatset, Halle-Hunneberg AB, Fyrbodals kommunalförbund samt Mediapoolen AB.

Bakgrund:

När revisionsarbetet för verksamhetsåret 2024 är lagt till handlingarna, tackar jag för mig av 2 anledningar, båda är enligt min uppfattning devalverande för uppdraget i kommunens revision.

1:

SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.

2:

Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder i Vänersborgs kommun har tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt. Fyrbodals kommunalförbund däremot, och ett stort antal andra kommuner Sverige är generösa och underlättar för sina revisorer genom att ge dem access, men inte Vänersborg. Min uppfattning är att kommunen även i detta ärende visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer, detta är mitt skäl nr 2.

Med hopp om framtida högre förtroende för kommunala revisorer i Vänersborgs kommun tackar jag således för mig, det har varit 2 (drygt) intressanta år som granskare av kommunens räkenskaper och verksamheter. Lycka till!

Dag som ovan!

Gunnar Lidell (M)

===

Kommunen tycks ha begått ett stort fel när den nekat Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Kategorier:Juridik, M, revisor, S

Gunnar Lidell slutar som revisor!

25 april, 2025 1 kommentar

Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:

“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”

Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:

“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.

Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)

IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:

“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”

I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:

“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”

Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.

Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”

Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.

TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)

TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:

“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”

Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.

Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):

“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:

‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’

Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”

Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:

“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.

Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.

Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.

Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…

Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:

“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”

TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)

Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.

Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.

Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.

Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

KS: Och så tycker vissa att V är besvärligt…

31 oktober, 2024 Lämna en kommentar

Onsdagen började med kommunstyrelsens (KS) sammanträde och slutade med ett besök i arenan. Barnbarnet Olle såg sin första bandymatch någonsin och fick se IFK förlora mot Hammarby med 9-3. Olle tyckte det var kul att titta på bandy med 972 andra åskådare och var särskilt imponerad över Hammarbys straff. Den var så hård så han hann inte se bollen.

KS började med att Marcus Eriksson från Suicide Zero informerade om suicid. Han redogjorde för fakta, statistik, myter om sjävmord mm – och hur kommuner kan arbeta på ett systematiskt och effektivt sätt mot suicid. Det tycks som hans anförande gav avtryck och att kommunen på något sätt ska “växla upp” sitt arbete. Det ska dock sägas att kommunen antagligen är i framkant när det gäller arbetet med suicidprevention. Det var för övrigt en föreläsning som fler borde få möjlighet att lyssna på.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt inledde en workshop om kommunstyrelsens förväntade resultat genom att redogöra för statistik och fakta. Hon förklarade vidare upplägg och uppgifter för diskussionerna. Och så långt var allt frid och fröjd. Men när det var dags att börja jobba gruppvis meddelade moderaterna (M) att de inte ville arbeta på det föreslagna sättet. De menade att utgångspunkten för workshopen var det MRP-beslut (budgetbeslutet) som kommunfullmäktige fattade i juni – och det beslutet stod inte M bakom. En sådan här workshop var något som de styrande partierna borde arbeta med själva menade Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel. De efterlyste ett annorlunda upplägg, men det var ordförande Augustsson mycket kallsinnig till. Han tyckte att M kunde ha informerat honom om sin inställning i ett tidigare skede.

Cecilia Prins höll med M eftersom Liberalerna (L) också hade röstat mot de styrandes budgetförslag. Sverigedemokraterna (SD) och Medborgarpartiet (MBP) lade ner sina röster i slutvoteringen om budgeten i juni, men ville inte heller delta i workshopen. Även Vänsterpartiet (V) avstod från att rösta i budgetbeslutet men valde ändå att delta i workshopen.

Det blev en “rumphuggen” workshop. Det var bara S+C+KD+MP+V som “grupparbetade. Vad M+L+SD+MBP gjorde vet jag inte, kanske fikade…

Det finns de i styret som anser att Vänsterpartiet är besvärligt att ha att göra med i politiken, men de torde ompröva sin inställning efter denna dag…  🙂

I workshopen diskuterade gruppdeltagarna de förväntade resultaten, prioriteringar, målvärden mm. Kommunstyrelseförvaltningen ska nu sammanställa resultaten av gruppdiskussionerna och sedan ska beslut fattas i december. Värt att återge från diskussionen i “min” grupp var en kommentar angående att locka företagare till kommunen. Jag nämnde att målsättningen var bra men att vissa nämnder i kommunen inte ”drog åt det hållet”. Socialdemokraten i gruppen höll med och tog exemplet med det svarta hustaket i Vargön. (Se “Det svarta taket i Vargön”.) Den behandlingen av en enskild kommuninvånare avskräckte säkerligen företagare från att etablera sig i Vänersborgs kommun…. Vi var helt överens i den frågan.

Det blev lunch och sedan följde ytterligare information innan det blev dags för ”beslutsomgången”. Jag har beskrivit flera av ärendena i tisdagens blogginlägg – se “Kommunstyrelsen 30 okt”.

Jag hade inget annat yrkande på medborgarförslaget om att det behövs fler akutboenden för hemlösa i Vänersborg. Däremot uttryckte jag min uppfattning om den portning på flera veckor som Sonrise tycks använda sig av i bestraffningssyfte mot hemlösa. (Se alltså “Kommunstyrelsen 30 okt” för mer information.) Det var ingen som tog upp denna tråd, inte heller de ledamöter som faktiskt sitter i socialnämnden. (Tyvärr hade nämndens ordförande Dan Nyberg lämnat sammanträdet vid lunchtid.)

På ärendet om att “utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”, en motion från SD, uttryckte jag Vänsterpartiets uppfattning – kommunen måste ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Det blev ingen diskussion, men Göran Svensson (MBP) höll som jag uppfattade det med och Demokrati- och jämställdhetsberedningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) gjorde det också, tror jag. Fast det sa hon inte uttryckligen, men menade att ärendet återkommer till beredningen och diskuteras vidare där.

Moderaterna hade synpunkter och ett annat förslag i ärendet “anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan”. Det var inget som vi andra hade hört tidigare. Förslaget lät bra när Eckerbom-Wendel (M) och Harlitz (M) förklarade. När sedan Augustsson (S) lyfte sina argument och ekonomichefen gav sin syn, så bestämde jag mig att stödja det liggande förslaget. Om det finns förbättringar att göra i budgetprocessen så borde man titta på dessa och förändra rutiner och process nästa år.

M fick bara stöd av L, medan SD:s tre ledamöter avstod från att delta i beslutet.

I nästa ärende föreslog jag att kommunen redan i detta skede skulle lägga ner tankarna på att anlägga en väg norr om den utgrävda delen av gamla Brätte. Mitt yrkande var:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Inget annat parti tyckte som jag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.) En ledamot meddelade dock efter sammanträdet att hen skulle rösta mot det norra alternativet. Ärendet återkommer till KS.

KS beslutade att lägga förslagen till kommunfullmäktige att anta både näringslivs- och kompetensförsörjningsstrategierna. Vänsterpartiet höll med ett yttrande från kultur- och fritidsnämnden om näringslivsstrategin och föreslog att en bi-sats under avsnittet “Strategiskt utvecklingsområde 6: Attraktionskraft”, andra punkten “Evenemang som tillväxtmotor” skulle strykas:

“till exempel cup- och lägerverksamhet samt större idrotts- och kulturarrangemang”

Det var inte för att kommunen inte borde medverka till detta, utan för att uppgiften inte ingår i kultur- och fritidsnämndens uppdrag. Nämnden har inte heller pengar till detta. Och kanske borde inte heller konkreta exempel ingå i en strategi.

Efteråt sa en representant från de styrande att pengar till “cup- och lägerverksamhet samt större idrotts- och kulturarrangemang” skulle ordnas vid sidan av nämndens budget. Det vill åtminstone jag se innan jag tror på det. Diskussionen kommer med all säkerhet upp när strategin ska beslutas i kommunfullmäktige.

Ordförande Benny Augustsson (S), som hade räknat med ett betydligt längre sammanträde, kunde avsluta förhandlingarna redan kl 15.15.

Kategorier:KS 2024, M, Vänsterpartiet

Budget 2024: Förslaget från M+L

Moderaterna och Liberalerna (M+L) har i vanlig ordning lagt ett eget budgetförslag. I år, liksom förra året, har de fått klara sig utan Kristdemokraterna. Det kanske i och för sig inte är någon förlust, i varje fall inte i moderaternas och liberalernas egna ögon.

Budgetförslaget från M+L är tänkt att vara ett i stort sett fullödigt alternativ till de styrandes förslag. På det sättet skiljer det sig från de andra oppositionspartiernas förslag som är mer att betrakta som ändringar och tillägg till de styrandes budgetförslag. Samtidigt innehåller M+L-förslaget en hel del synpunkter på annat än själva budgeten.

M+L vill se en annan budgetprocess. Det går att hålla med om flera av synpunkterna, som t ex att kommunfullmäktige (KF) ska fastställa inriktningsmål och även andra mål innan fördelningen av pengar sker. Det är även lätt att hålla med om påpekandet att det är svårt, eller omöjligt, att i de styrandes förslag se vad som är fakta och planeringsförutsättningar och vad som är politik. Men som jag ser det är det nog en diskussion som hör hemma någon annanstans än i ett skarpt budgetförslag.

I budgetförslaget föreslår M+L följande prioriterade områden:

”boende, utbildning och arbete”

Och utifrån “denna fokusering” (uttrycket taget från förslaget) vill partierna se andra inriktningsmål för kommunen. Det handlar t ex om “möjligheter till eget boende”, den upplevda tryggheten ska öka, enklare att etablera företag och “andelen i egen försörjning ska öka”. Dessutom två ganska tunga och ambitiösa mål på skolans område:

  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt.”
  • “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”

M+L fortsätter att i förslaget beskriva hur de vill att Vänersborg ska förbättras. Man får känslan av ett valprogram mer än ett budgetförslag. Det är lätt att beskriva en idealbild utan att ta hänsyn till hur bilden ska förverkligas… 

Vem håller t ex inte med om “bättre skola och barnomsorg”, “de äldre ska ha trygghet”, “enklare och lättare att få bygglov”, “levande landsbygd”, bättre underhåll av gator och GC-vägar, “tryggheten i Vänersborg ska öka”, “brottsligheten ska minska”, “ren och fin stad”, “förbättra integrationen”, “tidiga insatser i förskola och på lågstadiet”, “kunskapsresultaten måste öka”, på gymnasiet “alla elever ska få möjlighet att förverkliga sina mål och drömmar” och så vidare?

Det är alltså ett ambitiöst förslag från M+L, särskilt om man räknar textmängden och antalet sidor som förslaget är skrivet på, 11 sidor. Det är mindre ambitiöst om man ser till hur mycket pengar M+L delar ut till verksamheterna. Och här ser vi naturligtvis direkt en motsättning mellan den idealbild av Vänersborg som målas upp och de pengar som M+L vill satsa för att förverkliga den.

Fast Henrik Harlitz (M) gjorde ingen hemlighet i kommunstyrelsen (KS) förra onsdagen av att budgetförslaget hade en, vad han betecknade som, “säkerhetsmarginal” på -1%. Moderater och Liberaler ser nämligen betydligt mörkare på framtiden än alla de andra partierna skulle jag vilja påstå. Å andra sidan känner de väl sin regering och sina riksdagsmän bättre…

De räknar med att lågkonjunkturen kan bli både djupare och längre än vad t ex Socialdemokraterna och de andra styrande partierna räknar med. De vill helt enkelt strama åt budgeten för att förbereda sig för ännu sämre tider, även efter 2024.

Är man politiker i M+L är inkomstförstärkningar inget alternativ att ta i beaktande:

“att höja skatten ytterligare i Vänersborg är inte rimligt.”

“höja skatten ytterligare”, “ytterligare”… Då tänker sannolikt flera kommuninvånare att skatten mer eller mindre nyligen har höjts. Men så är inte fallet. Det var länge sedan kommunalskatten höjdes, närmare bestämt 2005. Då höjdes skatten med 50 öre. För övrigt var Lars-Göran Ljunggren (S) vid den tiden kommunstyrelsens ordförande.

Istället levererar de två borgerliga partierna, ursäkta uttrycket, “klyschan”:

“Vi behöver istället hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. M+L kommer inte heller med några förslag på effektiviseringsåtgärder. Det blir som vanligt en traditionell och till intet förpliktigande formulering:

“Vi anser också att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter”

Och för att undvika eventuell kritik garderar partierna sig med:

“kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand.”

Det är som att äta kakan och ändå ha den kvar…

Eftersom skola, vård och omsorg tillhör kärnverksamheterna och är de i särklass mest kostnadskrävande uppgifterna för kommunen kan man undra vad M+L tänker sig att kommunen ska vara försiktig med…

När vi kommer till anslagsfördelningen i Moderaternas och Liberalernas budgetförslag så sker inga satsningar och inte heller några ekonomiska prioriteringar. Det “effektiviseras”, dvs skärs ner, över hela linjen. M+L tar fram den ökända “osthyveln”. Det står emellertid inget tydligt om nedskärningar, M+L talar istället om hur mycket de vill lägga på de olika nämnderna. Det är måhända ett pedagogiskt grepp, men förslaget blir mycket oklart.

Igår beskrev jag de styrande partiernas budgetförslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Om man jämför hur mycket de styrande partierna vill lägga på de olika nämnderna med motsvarande i förslaget från M+L så framgår “effektiviseringarna” med all önskvärd tydlighet:

  • Kommunstyrelsen: -2,7 milj kr
  • Barn- och utbildningsnämnden: -9,7 milj kr
  • Kultur- och fritidsnämnden: -3,1 milj kr
  • Samhällsbyggnadsnämnden: -0,9 milj kr
  • Socialnämnden: -11,4 milj kr

M+L vill alltså tilldela nämnderna totalt 28,2 milj kr mindre än de styrande partierna.

Det är svårt att se hur Moderaternas och Liberalernas fina skrivningar om mål och prioriteringar ska kunna förverkligas genom att minska personalen med nästan 30 miljoner kronor…

==

Kategorier:Budget 2024, Liberalerna, M

Händelserikt KF (1): Styr och ledning

Det var ett långt och händelserikt sammanträde med kommunfullmäktige (KF) igår onsdag. Mötet avslutades inte förrän kl 22.40. Då hade det varit flera ajourneringar och voteringar.

Det mest långdragna ärendet, och det med flest ajourneringar, var det första ärendet på den digra dagordningen – “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Det var också en överraskande utgång. Igen.

Det fanns två förslag. Det ena hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen och stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det andra förslaget hade författats och lämnats av M+L. Förslagen har diskuterats länge fram och tillbaka, återremitterats, omarbetats och diskuterats igen. Men om sanningen ska fram så har det kanske inte varit så mycket till samtal mellan “blocken”, de har mest ägnat sig åt “tuppfäktning” vad jag förstår. Och det trots att ärendet var uppe på sammanträdet i februari och återremitterades, på förslag av V, just för att ge tillfälle för de två blocken att komma överens om ett förslag som alla kunde stå bakom. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.)

Hur som helst, debatten började lugnt och avvaktande. Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Han yrkade inget till en början, mer än att det skulle bli en ajournering. Lena Eckerbom Wendel (M) förde motförslagets talan, dvs förslaget från M+L. Hon var också på sin vakt. Även Benny Augustsson (S) och några andra sa några ord, men inte mycket av vikt. Det var nog så att de väntade på Vänsterpartiet… Det var naturligt eftersom alla partier hade tagit ställning till förslagen i kommunstyrelsen (KS), alla utom Vänsterpartiet. Och det betydde att det stod 23-24 mellan de två förslagen inför en eventuell votering. Vänsterpartiets fyra röster skulle avgöra utgången… (Det krävs 26 röster för en majoritet i KF.)

Ajourneringen närmade sig, men vad skulle diskuteras under pausen om inte Vänsterpartiet lade korten på bordet? Det var dags. Det var undertecknad Kärvling som fick uppdraget att företräda Vänsterpartiet.

Jag berättade att Vänsterpartiet inte hade enats om ett förslag. Vi skulle rösta olika, och det kändes att spänningen i församlingen steg… Det här var dock inget tecken på “splittring” eller “svaghet” i partiet menade jag vidare. Tvärtom, det var en styrka. Samtliga ledamöter hade kämpat och satt sig in i underlaget – och helt enkelt kommit till olika slutsatser. Vi har ingen gruppledare eller auktoritet som talar om hur de enskilda ledamöterna ska rösta.

Sedan redovisade jag min ståndpunkt. Min röst skulle läggas på förslaget från M+L. Den stora stötestenen i de styrande partiernas förslag var enligt min mening den så kallade “politiska plattformen”.

Den beskrivs så här i de styrandes förslag till riktlinjer för styrning och ledning:

“Politisk plattform är en sammanfattning av de områden som den styrande politiska ledningen vill prioritera under den kommande mandatperioden och utgör en utgångspunkt för inriktningsmålen. Den politiska plattformen utgör en strategisk inriktning för kommunens nämnders arbete med att konkretisera inriktningsmål till utformningen av förväntade resultat.”

Jag menade att kommunfullmäktige inte kan tvinga något parti att utarbeta en sådan plattform, och vad skulle fullmäktige göra om ett styrande parti vägrade? Ingenting. Och vidare, om KF antar en plattform så gäller den ju hela kommunen, även oppositionspartierna. Som dessutom har majoritet i KF denna mandatperiod. Och tänk om Sverigedemokraterna, hemska tanke, sa jag och fick onda blickar från SD-håll, skulle styra Vänersborg nästa mandatperiod. Då blir ju SD:s plattform kommunens politiska plattform, och därmed också Vänsterpartiets och de andra partiernas plattform… Det tycktes vara ett argument som fick även de styrande att tänka till. Vi har vidare, fortsatte jag, hamnat i den situationen i KF ett flertal gånger att ett parti i slutomröstningen om budgeten (efter att partiets egna budgetförslag röstats ner) röstat på det näst bästa (eller minst dåliga) förslaget. Kan man göra det i fortsättningen om det innebär att man då också röstar på ett annat partis politiska plattform? Och att plattformen skulle vara en “inriktning” för nämndernas arbete, där oppositionen just nu också har majoritet – det skulle aldrig komma på fråga.

Spänningen steg ytterligare. Det betydde att det bara fattades en röst för att M+L-förslaget skulle få majoritet – och det var tre vänsterpartister kvar som skulle rösta. Var det sannolikt att alla tre skulle rösta på förslaget från de styrande partierna?

Nu hade alla partier något att diskutera under ajourneringen…

Efter ajourneringen gick Kenneth Borgmalm (S) upp i talarstolen och ändrade de styrande partiernas förslag. Den politiska plattformen ströks helt i deras förslag till “Riktlinjerna för styr och ledning”.

Det innebar att jag återigen begärde ordet. Med den ändringen skulle jag kunna acceptera de styrandes förslag. Det var ju nu nästan en kopia på förslaget från M+L… Jag vädjade dock till de båda “blocken” att komma överens om ett enda förslag så att alla partier i hela fullmäktige kunde enas. Varför bråka om de skiljaktliga små detaljerna som återstod i förslagen?

Henrik Harlitz (M) tyckte att de styrandes kompromisslösning var att visa mod. Han begärde ytterligare en ajournering. Harlitz antydde ganska tydligt att Moderaterna skulle kunna tänka sig en kompromiss.

Det blev en lång ajournering. Och det blev en hel del samtal partierna emellan. Det samtalades till och med mellan socialdemokrater och moderater.

När fullmäktige återigen samlades efter en timme yrkade Harlitz på en återremiss. Tanken var, menade han, att partierna på ett särskilt möte skulle komma överens om ett gemensamt förslag till nästa sammanträde.

Det skulle räcka med 1/3 av rösterna för en återremiss. Och det blev återremiss med röstsiffrorna 28-23, en majoritet alltså. (Vänsterpartiets ledamöter röstade för återremiss.) De styrande röstade mot en återremiss, men det var nog bara ett spel för galleriet. De visste ju att det skulle bli återremiss hur som helst.

Och nu ska partierna som står bakom de båda förslagen samlas för att försöka komma överens om ett gemensamt förslag. Och faktiskt, det var Vänsterpartiets motiv till att yrka återremiss redan på fullmäktige den 15 februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Nu skulle det äntligen bli av.

Det kändes som en seger för hela kommunen.

Det hände mycket mer på det långa fullmäktigesammanträdet. Det återkommer en trött bloggare till vid ett senare tillfälle.

Anm. Du kan läsa om fler av kommunfullmäktiges ärenden i bloggen ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.