Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

SBN: Sikhall på sparlåga

2 juli, 2024 Lämna en kommentar

Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena handlade om Hallevibadet, det andra om Sikhall. Beslutet om Hallevibadet följde jag upp i söndags. (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)

Oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden (V+M+MBP+SD) fattade ett annat beslut om Sikhall än vad de styrande partierna, S+C+KD+MP, och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, hade tänkt och förväntat sig. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) blev så frustrerade att de kände sig tvungna att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Vilket med all sannolikhet också var okejat av partiernas två kommunalråd.)

Förvaltningsrätten avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)  Motiveringen till avslaget kunde inte tolkas på annat sätt än att det var en fullständig sågning av överklagandet. Man ges nästan bilden av att juristerna var väldigt frustrerade över bristen på saklig grund, och frågade sig – varför upptar de båda nämndsordförandena vår tid med så utsiktslösa och meningslösa argument…

Det tycks dock inte bekomma Jonasson och Andersson, de sitter fortfarande kvar på sina ordförandeposter… Och vem vet, de kanske till och med funderar på att överklaga Förvaltningsrättens dom.

Oppositionspartiernas beslut i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 innebar att förvaltningen skulle gå vidare i förhandlingarna med Magnus Larsson om de fastighetsrättsliga lösningarna men utifrån andra utgångspunkter. De utgångspunkter som förvaltningen hade föreslagit och de styrande partierna omfamnat var uppenbarligen helt oacceptabla för Larsson. Det kunde alla se och faktiskt också förstå. De var tvungna att ändras för att Magnus Larsson och kommunen skulle kunna ingå en överenskommelse.

Oppositionspartierna ändrade i sitt beslut utgångspunkterna så att de blev rimliga, logiska och acceptabla även för Magnus Larsson. Nämnden hade ju fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ingå ett avtal om fastighetsrättsliga lösningar med Magnus Larsson så att en detaljplan kunde upprättas. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

Nu, efter nämndens beslut, var vägen utstakad och klar. Det var “bara” för samhällsbyggnadsförvaltningen att ändra i förslaget om “Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall” enligt oppositionspartiernas beslut. Och sedan ta kontakt med Magnus Larsson för att slutföra överenskommelsen och sluta ett avtal. Men det har inte samhällsbyggnadsförvaltningen gjort. Förvaltningen har istället ”avvaktat” genomförandet av nämndens beslut, antagligen med de båda ordförande Ann-Marie Jonassons (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderssons (C) goda minne. Det är mycket anmärkningsvärt eftersom det är en majoritet av politikerna i nämnden som beslutar – och tjänstepersonerna som ska verkställa dessa beslut.

Historien upprepar sig. Oppositionspartiernas båda beslut den 16 november 2023 var inte populära bland de styrande partierna eller bland tjänstepersonerna. Därför förhalades processerna och besluten verkställdes inte. Det är fortfarande ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med Magnus Larsson och diskuterat någon överenskommelse eller ens hört sig för om möjliga mötestider… Likheterna med Hallevibadet och Jonas Mossberg är slående.

Magnus Larsson är i behov av fastighetsrättsliga lösningar enligt kommunfullmäktiges riktlinjer. Larsson måste få förvärva delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4, så att han bland annat får äga marken mellan sin fastighet Sikhall 1:6 och Sikhalls Magasin. (Se pil i kartan till vänster.) Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. Och det krävs “kraftigare” ledningar till magasinet. Det skulle också underlätta för VA-dragningar till magasinet om Larsson ägde denna mark.

Ett fastighetsrättsligt avtal mellan kommunen och Magnus Larsson är således en förutsättning för att det ska kunna ske en utveckling av och i Sikhall. Och vi är många som har en mycket bestämd uppfattning om vem som kan och ska stå för utvecklingen. Magnus Larsson har med den omfattande och grundliga renoveringen av Sikhalls magasin bevisat att han inte bara pratar utan får saker gjorda. Magnus Larsson lägger både tid och pengar på att utveckla Sikhall. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.)

När nu Förvaltningsrätten har avslagit Ann-Marie Jonassons (S) och Johan Anderssons (C) överklagande så måste samhällsbyggnadsförvaltningen slutföra överenskommelsen enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut i november och sluta ett avtal med Magnus Larsson.

Och som vanligt är det Sikhall Rock även denna sommar. Onsdagen den 17 juli kl 18.00 kör Sikhall Rock igång. Det går att anmäla sitt intresse på Sikhall Rocks Facebook-sida.

Kategorier:förvaltningsrätten, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, Sikhalls Magasin

Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?

30 juni, 2024 Lämna en kommentar

Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena beslutet handlade om Sikhall, det andra om Hallevibadet.

Samhällsbyggnadsnämndens beslut om Hallevibadet hade följande lydelse:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Dessutom lämnade ett av de styrande partierna, Kristdemokraterna, en protokollsanteckning. KD förordade en bredare analys/utredning. Det stod bland annat:

“Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.”

Som läsare av denna blogg vet så har ingen analys/utredning kommit igång. Om det har hänt något nu i juni låter jag emellertid vara osagt, men förvaltningen sa inget om Hallevibadet på samhällsbyggnadsnämndens sista sammanträde inför sommaren, den 12 juni. Det är inte heller någon från kommunen som har tagit kontakt med Jonas Mossberg den senaste månaden för att diskutera ett eventuellt övertagande av badet… 

Samtidigt har samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut ungefär hälften av tomten på Hallevibadet till Vargöns hundklubb, utan varken politikers eller Mossbergs vetskap. Och till Mossbergs förtret, en stor del av den utarrenderade ytan ingick nämligen i hans planer för övertagandet. (Se “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.)

Det kan väl ändå inte vara på det viset att samhällsbyggnadsförvaltningen, i så fall med troligt stöd av ordförande Jonasson (S), inte vill att Hallevibadet ska leva vidare, och därför skjuter på utredningen så länge som möjligt…?

Arrendetiden för hundklubben är på ett år. Avtalet löper fram till och med den 30 april nästa år. Men om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut, dvs den 31 oktober, förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. 

Nu håller Vargöns hundklubb som bäst på att inhägna området med staket. Det lär kosta bortåt 80.000 kr sägs det. Det är ganska mycket pengar, särskilt om arrendeavtalet skulle sägas upp och inte förlängas. Då kommer det att vara tämligen bortkastade pengar, och dessutom skulle det kosta en slant för hundklubben att ta ner staketet… Det ser ut som om hundklubben har gett sig in i ett litet ekonomiskt vågspel. Såvida inte hundklubben har fått några informella försäkringar om att ingen ska ta över badet.

Staket sätts naturligtvis upp för att hundar ska kunna springa runt och sträcka ut på det tämligen stora området. Det blir antagligen en del skällande också. Det tror i varje fall några av grannarna. I gårdagens TTELA (se “Varför en hundrastgård mitt i ett bostadsområde?”) skrev signaturen “Boende på Örnvägen”:

“En hundrastgård med hundar som skäller tidig morgon och sen kväll är inget jag, eller mina grannar jag pratat med, finner glädje av. Ska det absolut behövas en hundrastgård behöver den inte ligga mitt inne i bostadsområdet.”

Grannen reagerar på att de boende runt hundrastgården inte har fått yttra sig om lämpligheten i att ha en rastgård mitt inne i bostadsområdet. Grannen hade skrivit till samhällsbyggnadsförvaltningen och fått svaret:

”När kommunen arrenderar ut sin mark görs inget grannhörande såvida arrendatorn inte behöver ansöka om bygglov.”

Och det behövs inget bygglov för staket.

Jag hittar dock inte denna brevväxling i samhällsbyggnadsnämndens diarium, i varje fall inte under den senaste månaden. Anledningen till att jag har letat i diariet är egentligen inte för hitta korrespondens kring hundrastgården. Det är för att det går rykten om att ytterligare en intressent har hört av sig till kommunen. Personen är, liksom Jonas Mossberg, intresserad av att ta över Hallevibadet och driva det vidare.

Så sägs det alltså, men det finns inga noteringar, anteckningar eller handlingar kring att en sådan intresseanmälan har inkommit eller att samtal med en ny intressent har förts. I varje fall kan inte jag hitta det. Och inte kan det väl vara så att samhällsbyggnadsförvaltningen ”slarvar” med diarieföringen?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen

18 juni, 2024 1 kommentar

Den 2 maj beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet “Vägval Brättelänken” på remiss (se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”):

“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”

Vänersborgs kommun har alltså planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den planerade vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)

Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), vill dra vägen norr om den undersökta delen av fornminnet Brätte. Nämnden menar att en ny bred väg med plats för bussar etc ska följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten – mitt över det gamla Brättes outforskade handels- och hamnområde. Brätte som troligen är Sveriges enda oförstörda lämning av en stad som grundades på 1500-talet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade remissen den 12 juni. Jag beskrev förvaltningens yttrande och beslutsförslag i blogginlägget “MH dissar SBN:s Brätteutredning”. Nämnden biföll förvaltningens förslag och gjorde några tillägg. Beslutet hade följande lydelse:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande över Vägval Brättelänken, daterad 2024-05-30 med följande tillägg:

Alternativet att förlägga bilvägen på den före detta banvallen och att cykelvägen istället kan dras i alternativ norr saknas. Syftet är att minimera lokalisering på jordbruksmark.

Förslaget på vägval Brättelänken, alternativ norr, saknar redogörelse för konflikten med miljöbalkens portalparagraf 1 kapitlet punkt 2, 3 och 4.

Argumentering angående lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken 2 kapitlet 6 § behöver utvecklas och förtydligas.

Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.

Kostnadsredovisningen på sidan12 i Trivectors utredning är bristfällig (sid 110 i Vägval Brättelänken). Kostnader för arkeologisk undersökning för alternativ norr saknas för sträckan vid Brätte. Detta medför att en rättvis viktning av de olika vägalternativen inte är möjlig.”

Idag tisdag behandlade byggnadsnämnden remissen från kommunstyrelsen. Förvaltningens förslag till remissvar var en rejäl sågning av utredningen, en ordentlig diss, precis som miljö- och hälsoskyddsnämndens remissvar. Byggnadsnämnden biföll beslutsförslaget:

“Byggnadsnämnden beslutar att yttra sig i enlighet med bilaga.”

Bilagan, dvs yttrandet, sammanfattades av förvaltningen:

“Byggnadsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”

En ofullständig utredning… Och det var bara början…

“En stor brist är [att] det saknas en utredning som visar vilka konsekvenser vägalternativ 1 (=det norra alternativet; min anm) skulle ha på riksintresset för kulturmiljövården, Brätte-Vassända. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande över FÖP Vänersborg/Vargön varit tydlig med att vägalternativ 1 skadar riksintresset.”

Det betonas att Länsstyrelsen har varit tydlig, det norra vägalternativet “skadar riksintresset”. Det verkar definitivt som om förvaltningen tycker att det är mycket märkligt, och anmärkningsvärt, att samhällsbyggnadsförvaltningen verkar ha missat Länsstyrelsens inställning helt. Och det kan jag i så fall hålla med om.

Byggnadsförvaltningen avslutar sammanfattningen:

“Utöver utredningens brister avseende riksintresset för kulturmiljövård saknas beskrivningar och bedömningar utifrån fler aspekter såsom jordbruksmarkens värden, påverkan på strandskydd, framtida bebyggelse. De fakta som framkommit i naturvärdesinventeringen och andra naturutredningar har inte hanterats eller vägts in i helheten på ett konsekvent sätt.”

Det finns med andra ord flera och stora brister i Brätteutredningen. Det har påpekats av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och nu Byggnadsnämnden – som har hittat ännu fler brister. Efter sommaren antar jag att kultur- och fritidsnämnden kommer att späda på kritiken ytterligare.

Byggnadsnämnden lägger alltså väldigt stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet som är på två A4-sidor hittar vi formuleringar som:

  • “Riksintressen ska enligt 3 kap 6 § miljöbalken så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa miljöer.”
  • “I Vägval Brättelänken beskrivs både alternativ 1 och 2 som möjliga alternativ utifrån vad som framkommit i den arkeologiska utredningen. Det är en missvisande slutsats eftersom riksintresset Brätte-Vassända riskerar att utgöra ett stort hinder om det inte kan påvisas att det inte påverkas av vägdragningen.”
  • “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
  • “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”

Och först det absolut sista stycket i yttrandet beskrivs vad som saknas och inte hanterats, dvs det som står ovan i sammanfattningen.

Det blir alltmer tydligt att kommunstyrelsens beslut att remittera ärendet Brätte-länken till några nämnder var tämligen meningslöst. Tjänstepersoner på tre olika förvaltningar får ägna arbetstid åt en utredning som till och med kommunstyrelsen borde ha insett var helt undermålig. Å andra sidan kanske det kan bli en läxa för samhällsbyggnadsnämnden att faktiskt inte lämna ifrån sig utredningar av denna bristfälliga kvalité.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden

Sikhall: Dom har avkunnats!

14 juni, 2024 2 kommentarer

Den 15 december 2023 meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att ett överklagande hade kommit in till domstolen. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) som överklagade:

“Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144”

De två ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden överklagade alltså ett beslut som hade fattats av deras egen nämnd. Och frågan är om inte detta var unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Bakgrunden är naturligtvis att Jonasson och Andersson var motståndare till det beslut som nämnden fattade den 16 november. Beslutet fattades av oppositionen med 6 röster mot 5. Och det kunde Jonasson och Andersson tydligen inte acceptera utan valde att gå utanför politikens ramar och vände sig i stället till juridiken – till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”.)

Beslutet i samhällsbyggnadsnämnden, dvs själva sakfrågan, handlade om de krav som de styrande partierna, och samhällsbyggnadsförvaltningen (naturligtvis), ville ställa på Magnus Larsson i samband med de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. De var helt orimliga och inte heller i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut. (Se “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”.)

Samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) lade därför fram ett alternativt yrkande i samhällsbyggnadsnämnden. Och det visade sig att samtliga oppositionspartier stödde förslaget (se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”):

“Med sex nej-röster mot fem ja-röster, så har samhällsbyggnadsnämnden beslutat i enlighet med Tor Wendels (M) yrkande.”

Förvaltningsrätten anmodade sedan samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten ville höra båda sidor innan den fattade ett beslut om nämndens beslut var lagligt eller inte.

Den 25 januari 2024 behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som alltså har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som Tor Wendel (M) hade författat. (Se “SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten”.)

I onsdags, den 12 juni, kom Förvaltningsrättens dom. Idag fanns en notering i kommunens diarium. Jag begärde ut domen från kommunen, men fick till svar att:

“Vi har tagit emot din begäran och kommer göra en sekretessbedömning.”

Ett intressant svar med tanke på att domen är en allmän offentlig handling. (Det fick mig, kanske lite orättvist, att tänka på en sketch om allmänna handlingar på Facebook som en partivän skickade till mig – “Hänvisa bara till semester”.) När jag istället begärde ut domen från Förvaltningsrätten – så fick jag domen direkt. Senare meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen att:

“Då handlingen innehåller personuppgifter skickas den inte på e-post. Vi kan skriva ut den och skicka den på post eller om du vill komma till kommunhuset och läsa den.”

Personuppgifterna handlar om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C), och det är ju inte direkt någon hemlighet. Däremot står deras personnummer med, och då kanske GDPR träder in… Det hade dock varit lätt att maska.

Hur dömde då Förvaltningsrätten i Göteborg?

“FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”

Samhällsbyggnadsnämndens beslut står fast, det var lagligt. Oppositionspartiernas beslut gäller följaktligen. Och det banar nu äntligen vägen för att de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson kan slutföras.

Det ska bli intressant att se om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) tänker sitta kvar i nämnden efter Förvaltningsrättens dom…

Förvaltningsrättens motivering till domen, eller bedömning som det heter, är ganska lång, men jag återger den ändå i sin helhet. (Kan laddas ner här som pdf.) Bedömningen kan med fördel läsas tillsammans med själva överklagandet från Jonasson och Andersson – se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”. Överklagandet består nämligen av fyra punkter och Förvaltningsrätten bedömer varje punkt för sig.

==

Förvaltningsrättens bedömning

“Klagandena gör gällande att beslutspunkten 1 strider mot praxis vid avtalsskrivning och kommunens riktlinjer samt att beslutet även strider mot likabehandlingsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen. Som har anförts är förvaltningsrättens laglighetsprövning av det överklagade beslutet begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit på lagligt sätt enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 § KL. Om en kommuns beslut skulle strida mot praxis vid avtalsskrivning medför det därmed inte i sig att det av det skälet vid en laglighetsprövning finns grund för att upphäva beslutet. En kommuns interna riktlinjer utgör inte heller lag eller annan författning, vilket innebär att förvaltningsrätten inte kan pröva om kommunens beslut strider mot interna riktlinjer. Om ett kommunalt beslut skulle stå i strid med likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § KL kan däremot utgöra grund för upphävande för att det kommunala beslutet i så fall skulle stå i strid med lag. Likställighetsprincipen innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika och att en särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund. För en tillämpning av likställighetsprincipen krävs emellertid att kommunen eller regionen är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Principen gäller alltså inte när en kommun eller en region anställer personal, köper eller säljer fastigheter etc. (jfr. prop. 2016/17:171 s. 300 och 301). Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens beslut om fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall inte är ett sådant beslut där kommunen träder i kontakt med sina medlemmar i deras roll som kommunmedlemmar. Därtill kan också konstateras att den jämförelsenorm som klagandena hänvisar till om att kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtagande i exploateringsavtalet inte heller är undantagslöst utformad och att samhällsbyggnadsnämnden har haft rätt att göra avsteg från riktlinjerna, bl.a. om det skulle krävas för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Förvaltningsrätten bedömer därmed att det inte har visats att det överklagade beslutet strider mot 2 kap. 3 § KL.

För beslutspunkten 2 är grunden till överklagandet att beslutet i det avseendet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. Förvaltningsrätten konstaterar att det åberopade inriktningsbeslutet från kommunfullmäktige avsåg inriktningsbeslut för fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken. Det framgår av handlingarna i målet att en sådan detaljplan inte var klar vid tidpunkten för det överklagade beslutet samt att de frågorna också hanteras av en annan nämnd. Av det åberopade kommunfullmäktige-beslutet framgår inte heller i övrigt att samhällsbyggnadsnämnden inte skulle ha haft rätt att fatta det överklagade beslutet på grund av tidigare fastställda visionsuttalanden från kommunfullmäktige.

Klagandena menar att beslutspunkten 3 strider mot 5 kap 1 § KL och att beslutet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt med anledning av det strategiska läge som fastigheten har och då exploatören ensam får möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten. Enligt 5 kap. 1 § KL ska kommunfullmäktige besluta i de ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt för kommunen, medan nämnderna enligt 6 kap. 3 § KL ska besluta i frågor som rör förvaltningen samt i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Fullmäktige ska därmed besluta i frågor av mer grundläggande natur eller av generell räckvidd, där det politiska momentet allmänt sett är dominerande (jfr prop. 2016/17:171 s. 327). Förvaltningsrätten bedömer att utredningen inte utvisar att den aktuella fastighetsregleringen med avtalsservitut är av sådan art eller omfattning att den måste beslutas av kommunfullmäktige. Det har då inte heller visats att det överklagade beslutet ska upphävas för att det strider mot 5 kap. 1 § KL.

Klagandena anser slutligen att beslutspunkten 4 i det överklagade beslutet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken” då det i inriktningsbeslutet står skrivet att ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Kommunen anför i den delen att den nämnda beslutskrivskrivningen var nödvändig då Vänersborgs Segelsällskap önskade en sen ändring i det föreslagna servitutet jämfört med det som fullmäktige hade beslutat om. Förvaltningsrätten konstaterar att kommunfullmäktige genom sitt beslut den 17 maj 2023 på ett tydligt sätt har uttryckt att det vid fastighetsförsäljning ska skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och ha fritt segelvatten. Beslutet kan emellertid endast få effekt internt för kommunens ställningstagande och hantering och har i sig ingen bindande verkan mot annan parts inställning till frågan. Om Vänersborgs Segelsällskap därför i tiden därefter framför ändrade önskemål i frågan så måste det enligt förvaltningsrätten ligga på samhällsbyggnadsnämnden att ansvara för hanteringen av sådana fastighetsrättsliga frågor, så länge de ändrade önskemålen inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat för kommunens räkning. Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens ändringsskrivning i punkten 4 i det överklagade beslutet från den 16 november 2023 inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat och att kommunfullmäktiges beslut därmed alltjämt också gäller för kommunen vid genomförande av aktuell fastighetsförsäljning, under förutsättning av att också Vänersborgs Segelsällskap som berörd part alltjämt har även det önskemålet. Utredningen utvisar enligt förvaltningsrätten därmed inte att samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 inte hade rätt att fatta det överklagade beslutet under punkten 4 för att det skulle strida mot kommunfullmäktiges beslut den 17 maj 2023.

Med ledning av det anförda bedömer förvaltningsrätten att vad klagandena anför inte visar att det finns grund att med stöd av 13 kap. 8 § KL upphäva det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås.”

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, förvaltningsrätten, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Affären Hallevi (2): Utredningen…

11 juni, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vet att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner för övertagandet och öppnandet av Hallevibadet. Flera politiker i nämnden har dessutom sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger dock en känsla av att tjänstepersonerna inte tycks vilja att Mossbergs planer ska bli verklighet…

Samhällsbyggnadsförvaltningens agerande stämmer inte heller överens med samhällsbyggnadsnämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora friheter.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det har under våren ställts frågor i samhällsbyggnadsnämnden om orsakerna till att konsekvensbedömningen inte har kommit igång. Den var helt beroende av, sades det i varje fall från tjänstepersonshåll, att man väntade på företaget Inteas utredning om Vattenpalatset.

På sammanträdet den 16 maj ifrågasatte ledamöter i nämnden att de inte hade fått information om Inteas utredning när beslutet om konsekvensutredningen fattades i november. De undrade vidare vem som hade beställt utredningen av Intea och när den skulle bli klar. Det lämnades, vad jag förstår av mina källor, inga direkta svar. Det fanns ingen som visste hur det förhöll sig med Inteas utredning. En av politikerna trodde att utredningen fortsatte därför att kommunstyrelsen hade begärt kompletteringar och tillägg.

Det är inte helt enkelt att klargöra hur det ligger till. Intea är ju ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. (Intea äger också Haren 3, fastigheten där Vänerskolan finns.) Det bör nämnas i sammanhanget att kommunens hyreskostnader för Vattenpalatset ligger på omkring 10 milj kr per år.

Min uppfattning är att det inte finns något i Inteas utredning av Vattenpalatset som skulle ha hindrat samhällsbyggnadsförvaltningen från att göra en konsekvensbedömning kring Hallevibadet och att ha en dialog med Jonas Mossberg. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har använt Inteas utredning som ett argument för att slippa utreda alternativt fördröja konsekvensbedömningen. Därmed har det inte heller hänt något med Mossbergs planer.

Men hur kommer Intea och kommunstyrelsen in i diskussionen?

I oktober 2021 fattade kommunstyrelsen ett beslut som gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda kostnaderna för en ny badanläggning i Vänersborgs kommun. Företagen Ablix och Norconsult (inte Intea alltså) fick uppdraget av samhällsbyggnads att göra en badutredning och ge förslag till en ny simanläggning i kommunen.

Ablix och Norconsult presenterade utredningen i kommunstyrelsen i februari 2023. Utredningen föreslog bland annat placering/lokalisering av anläggningen. Ett av alternativen var en tillbyggnad av Vattenpalatset. De andra var på två olika tomter vid Sportcentrum och det sista alternativet var Hallevi.

Det konstaterades i utredningen och i föredragningen i KS att det fanns osäkerheter med att anlägga en stor tillbyggnad på det 30 år gamla Vattenpalatset. Dessutom var markförhållandena okända, men troligen svårhanterbara. Markområdet nedanför Vattenpalatset är nämligen uppbyggt av slaggprodukter från bygget av marinan.

Intea äger alltså Vänerparken och har från början varit involverat i hela utredningsprocessen. Det är viktigt att hålla i minnet att det privata företaget Intea som ägare av Vänerparken är part i målet. Och det är väl inte ett alltför långtgående antagande att företaget vill behålla Vänersborgs kommun som hyresgäst…

Den 7 juni 2023 informerades KS (kommunstyrelsen alltså) att delar av badhusutredningen behövde uppdateras och att det jobbades med det. Utredningen behövde kompletteras med omvärldsbevakning och “bättre” marknadsorientering. Två veckor senare, den 22 juni, publicerades en revidering av utredningen. Jag kan emellertid bara hitta två förändringar. Det var en ny tabell, “Anläggning kostnad kvadratmeterpris” på olika badanläggningar i landet, och så hade besöksstatistiken för Hallevi- respektive Brålandabadet skrivits ner. Det ser ut som tämligen betydelselösa kompletteringar. Och att de ändringarna skulle ta ett halvår att göra kan jag inte inse. (Jag garderar mig för att jag kan ha missat något i de båda versionerna.)

På KS sades det också att Vattenpalatsets fastighetsägare, dvs Intea, hade tagit fram en underhållsplan. Kanske var det denna som hade tagit tid. Hela ärendet skulle i varje fall komma tillbaka till KS på hösten sades det.

Den 1 november 2023 meddelades, jag tror det var av ordförande Benny Augustsson (S), att det inte hade kommit några “besked” från Vänerparken, dvs Intea. Det stod still. Själv kunde jag inte låta bli att tänka tanken – hade Intea några incitament för att komma med besked…? Det framfördes även att när fakta kom från Intea skulle det behövas ta ett omtag. Jag kan inte påstå att jag, drygt ett halvår senare, förstår varför det behövdes ett omtag…

Kommunstyrelsen har alltså inte fattat några som helst beslut om den nya sim- och badanläggningen under 2022, 2023 eller 2024. Det har bara varit information, och därför inte heller protokollfört. Efter den 22 juni 2023 har det inte hänt någonting överhuvudtaget. Jo förresten, det finns ett undantag! I Vattenpalatsets styrelseprotokoll från 19 april 2024 står det:

”Styrelsen beslutade att förlänga avtalet med fem år till 2030-06-30.”

Vänersborgs kommun ska alltså behålla Vattenpalatset i Inteas lokaler på Vänerparken till 2030… Det betyder att Intea har säkrat sina intäkter ett antal år framöver.

Men… På sammanträdet den 16 maj 2024 fick politikerna i samhällsbyggnadsförvaltningen samma besked som Jonas Mossberg fick av förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj – nu ska arbetet med en konsekvensbedömning angående avyttring komma igång. Förvaltningen skulle inte vänta på Inteas utredning.

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen, för sista gången innan semestrarna. Det finns inget ärende om Hallevibadet och utredningen på dagordningen, men kanske informeras politikerna om att utredningen har startat. Vi får se.

Det finns risk för att utredningsarbetet inte kommer igång eller kan slutföras på grund av sommarens semestrar. I så fall fördröjs utredningen ytterligare, och Jonas Mossberg får fortsätta vänta på besked. Det tror jag dock passar både Vargöns hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen bra. Frågan är bara om politikerna i nämnden kan acceptera detta medvetna förhalande. Min övertygelse är nämligen att förvaltningen har haft total koll på alla turer och vad som händer med den stora bad- och simhusutredning som är på gång…

Intea är antagligen inte särskilt missnöjda med alla förseningar. Företagets intäkter har ju blivit säkrade. Från kommuninvånarnas synvinkel kan det vara svårt att förstå hur kommunen och samhällsbyggnadsförvaltningen kan göra sig beroende av en av parterna i “Affären Hallevi”. Jonas Mossbergs intressen hamnar ju faktiskt i en konkurrerande situation gentemot det stora fastighetsbolaget Intea.

1:e vice ordförande Johan Andersson (C) lyfte på sammanträdet i maj, enligt uppgifter jag har fått, att Lagen om offentlig upphandling (LOU) gällde. Och det gör den självklart. Men visst kan man utan överdrift påstå att samhällsbyggnadsförvaltningen har prioriterat, och prioriterar, Inteas intressen i denna affär. Förvaltningen har ju inte ens påbörjat uppdraget den fick av politikerna i november förra året. Den väntar på Inteas utredning…

Mossberg är en aktör i ärendet. Han fick en fråga på ett av blogginläggen om Hallevibadet om just upphandling. Mossberg svarade (se här):

“jag hoppas verkligen att jag INTE har någon förtur och att badet går ut på anbud så alla som vill driva badet vidare får lämna in sina affärsplaner och det går till den som har störst möjligheter att driva badet vidare. Allt annat vore både oetiskt och troligtvis olagligt.”

Jag är säker på att Mossberg hade svarat samma om någon tjänsteperson hade frågat honom.

Det sägs också att Johan Andersson (C) sa att:

“Sälja kommer vi aldrig att göra!”

Andersson uttryckte också tydligt att politikerna i nämnden ska lita på professionen… Det kanske är “professionen” som inte vill sälja Hallevibadet…? Samtidigt kan det kanske vara svar på den fråga som jag avslutade ett blogginlägg med tidigare (se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”):

“vem bestämmer i kommunhuset?”

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se om det blir någon information om Hallevi från förvaltningen och/eller om politikerna ställer några frågor. Det hade varit intressant för en utomstående att få reda på om politikerna verkligen är nöjda med tjänstepersonernas agerande…

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Affären Hallevi (1): Hundklubben

10 juni, 2024 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan som jag skrev om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Eller ska det kanske kallas Hallevis hundrastgård i fortsättningen? Sedan det senaste blogginlägget har “Affären Hallevi” hur som helst diskuterats i samhällsbyggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 maj. Det fanns inget ärende om Hallevibadet. Det kan väl i och för sig tyckas vara lite konstigt eftersom samhällsbyggnadsnämnden redan den 16 november 2023 beslutade:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det borde ju ha skett en uppföljning eller en redovisning av uppdraget. Men som alla läsare av denna blogg vet så hade samhällsbyggnadsförvaltningen inte ens påbörjat arbetet med denna konsekvensbedömning. Det är naturligtvis i högsta grad anmärkningsvärt eftersom politikerna har fattat ett beslut som tjänstepersonerna är skyldiga att verkställa. Men det kanske inte är så konstigt om man känner till den negativa attityd som finns i förvaltningen till Jonas Mossberg och hans önskan och planer att ta över Hallevibadet. Det märktes t ex i förvaltningens beslutsförslag till nämndens sammanträde den 19 oktober 2023:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

Mossbergs planer var kända redan då bland både politiker, tjänstepersoner och allmänhet. Men förvaltningen var negativ, av någon anledning. Den ville helt enkelt riva badet. När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick dock ärendet från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet. En rivning var nog inte politisk gångbar.

Efter Jonas Mossbergs möte med förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj 2024 (efter nästan 1 år) så skrev Mossberg till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”):

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Andreas Knutsson hade tydligen “kommit överens” med Jonas Mossberg att påbörja den utredning som förvaltningschefens uppdragsgivare, politikerna i nämnden, hade bestämt i november… Det är en lite märklig tågordning även om det kanske mest handlade om information. Men känslan är ändå att beslutsgången i samhällsbyggnadsförvaltningen ibland har sina egna vägar och rutiner…

Förvaltningschef Knutssons besked var på sätt och vis glädjande för Mossberg, men samtidigt hade samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut stora delar av den mark som Mossberg vill använda för att förverkliga sina idéer om Hallevibadet. Det berättade emellertid inte Knutsson på mötet. Vargöns Hundklubb hade till och med fått ett reducerat pris av tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen för att kunna arrendera en dubbelt så stor del av marken vid Hallevibadet än vad hundklubben hade tänkt sig…

Det är komplicerat och många trådar i “Affären Hallevi”. Och det tycks som om trådarna spinns av tjänstepersoner på samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att hindra Jonas Mossberg att ta över Hallevibadet.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 maj informerades nämnden, under ärendet “Förvaltningsinformation”, om Hallevi. Det blev många frågor från politikerna. Jag tänkte ta upp “tråden” Vargöns hundklubb i detta inlägg. Hundklubben var uppe på sammanträdet, och mitt senaste inlägg handlade om bland annat en mailväxling med en tjänsteperson om just denna fråga. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.)

Det var flera i nämnden som ställde frågor och kom med synpunkter när det gällde kommunens nyligen i tysthet slutna arrendeavtal med Vargöns hundklubb. Jag har pratat med flera av ledamöterna, men ingen kan direkt säga att de blev så mycket klokare eller att politikerna på något sätt bestämde den fortsatta färdriktningen.

Politikerna undrade varför ett arrendeavtal hade slutits mellan Vargöns hundklubb och kommunen. Tjänstepersonerna svarade dels att de hade delegation på att sluta arrendeavtal och att avtalet med hundklubben bara var på ett år i taget. Borde inte arrendet av tomten gå ut på upphandling? Det verkade inte behövas. Någon politiker hade hört att Vargöns hundklubb var på väg att ta ett banklån på cirka 80.000 kr för att sätta upp ett staket/stängsel runt rastgården. Det var helt ok att sätta upp ett staket ansåg tjänstepersonerna. Någon frågade hur kommunen skulle hantera staketet om arrendet sades upp. Var hundklubben medveten om att den behövde ta ner staketet när arrendet upphörde? Det var hundklubbens bekymmer ansåg förvaltningen, inte kommunens problem… Jag tror ärligt talat att samhällsbyggnadsförvaltningen inte ser detta som ett möjligt alternativ…

Flera nämndspolitiker undrade varför Vargöns hundklubb fick en sänkning av arrendeavgiften. Följer kommunen likställighetsprincipen? Jag har inte fått klart för mig om politikerna egentligen fick några besked. Det tycks faktiskt inte så. Förvaltningen konstaterade nog bara att de hade delegation på arrendeavtal och i den delegationen ingick prissättning.

Jag ställde några följdfrågor till förvaltningen om prissättning, prisrevideringar och hur priset kan vara en “bedömningsfråga”? (Se mina frågor i “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Svaret från förvaltningen blev:

“Att prissättningen revideras har att göra med att ekonomin och marknaden är föränderlig. Vi har delegation på att skriva arrendeavtal och med det kommer även prissättning. Vi skriver flera avtal på många olika typer av arrenden och för att följa en likabehandling måste vi göra en bedömning utifrån förutsättningar och nyttjande. Senaste revideringen gjordes hösten 2023.”

Tjänstepersonerna bedömer och bestämmer prissättningen helt och hållet själva, ingen politiker är inblandad. Det är intressant att det hänvisas till “marknaden”. Marknaden för att arrendera Hallevis gräsmatta torde vara i det närmaste obefintlig och den ekonomiska utvecklingen har ju fört med sig en tämligen kraftig inflation. Dessutom finns det ju faktiskt en aktör på marknaden – Jonas Mossberg. Han informerades överhuvudtaget inte om kommunens planer med Vargöns hundklubb.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tolkning av signalerna från den anonyma marknaden var att den gett beskedet att arrendeavgiften på Hallevi skulle halveras jämfört med någon månad tillbaka, och förvaltningens prissättning blev:

“Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Den interna prissättningen för ideella föreningar bestäms således av förvaltningen. Marknaden tycktes kanske spela mindre roll…

Vargöns hundklubb betalar alltså en årlig administrativ avgift och 1 kr/kvm, sänkt från det tidigare beskedet 2 kr/kvm. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Slår man ut den administrativa avgiften på antalet kvadratmeter och summerar med kvadratmeterpriset blir kostnaden 1,69 kr/kvm. Ett stenkast från hundrastgården ligger Hallevi IP. Där finns det en byggnad som ägs av Wargöns IK. Wargön arrenderar sedan 2018 marken som byggnaden står på. Föreningen betalar en årlig avgift som är indexreglerad. 2024 betalar Wargöns IK 3,01/kvm. Jag har hört att koloniträdgårdsföreningarna i kommunen ska få betala 3 kr/kvm, men det är inte bestämt än. (Tillägg kl 18.55. Informationen nådde mig alldeles nyss att kommunen nyligen har bestämt arrendepriset för Kyrkängens koloniförening till 1 kr/kvm.)

Vid ett tidigare mail fick jag följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det finns således inga offentliga dokument, inga sätt att kontrollera, inga sätt att påverka – det kan i princip sättas vilka arrendepriser som helst i kommunhusets korridorer.

Det finns mycket att säga om hanteringen av Hallevibadet. Min stora undran och förvåning är fortfarande hur förvaltningen kan arrendera ut en stor del av den mark som Jonas Mossberg anser att han behöver för att kunna öppna och driva Hallevibadet, utan att informera varken Mossberg eller politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Men framför allt är det svårt att släppa tankarna på varför samhällsbyggnadsförvaltningen absolut ville att Vargöns hundklubb skulle få arrendera ett större område än klubben hade beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen var så angelägen att den till och med sänkte priset för Vargöns Hundklubb. Det innebar att Vargöns hundklubb kunde få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen bestämde tjänstepersonerna helt på egen hand.

Det finns fler trådar att nysta i… (Se ”Affären Hallevi (2): Utredningen…”)

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

MH dissar SBN:s Brätteutredning

7 juni, 2024 2 kommentarer

I onsdags, den 5 juni, sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Det blev en långkörare, mötet slutade inte förrän kl 17.30.

Det blev en del intressanta frågor och diskussioner, men utgången av besluten blev precis som förväntat. De beslutsförslag som låg på bordet inför sammanträdet klubbades av ordförande Benny Augustsson (S). Det blev inte ens en votering. (Läs gärna om kommunstyrelsens ärenden i blogginläggen “KS (1): Från budget till broddar” och “KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.)

I detta blogginlägg ska jag ta upp en av de intressanta frågor som ställdes. Eller rättare sagt, det var svaret på frågan som var intressant… Det var vid informationen om “Planeringsstrategi 2024–2028”. 

I Planeringsstrategin står det följande om riksintresset Brätte-Vassända (min fetstil):

“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”

Mina två frågor var enkla: Vem prövar om det är “påtaglig skada” och vem fattar det slutliga beslutet om stat och kommun inte kommer överens?

Svaret från en av utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen kom snabbt och bestämt – Länsstyrelsen!

Jag ställde frågan eftersom samhällsbyggnadsnämnden (SBN) anser att en väg mellan Onsjö och Öxnered (“Brättelänken”) ska dras där den nuvarande smala vägen går mellan Brätte och Vassbotten. Denna vägsträckning kallas det norra alternativet och ibland också alternativ A eller 1.

I samband med den Fördjupade översiktsplanen 2023 yttrade sig Länsstyrelsen (se “Brätte: FÖP 2023”) över kommunens planer om Brättelänken (notera min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Utvecklingsledaren bekräftade mina misstankar och svaret betyder alltså att det är Länsstyrelsen som har det slutliga ordet om Brättelänken. Länsstyrelsen kan stoppa kommunens planer på ett nordligt vägalternativ. Och med tanke på yttrandet om FÖP:en torde det vara tämligen självklart hur Länsstyrelsen kommer att besluta angående det norra vägalternativet…

På det föregående sammanträdet, den 2 maj, behandlade kommunstyrelsen (KS) ärendet. Jag föreslog då att ärendet Brätte helt enkelt skulle skickas tillbaka till SBN (samhällsbyggnadsnämnden) med uppmaningen “gör om och gör rätt” – lägg ner det norra alternativet och börja projektera det södra. (Se “Brättelänken i KS”.)

Det var bara jag som tyckte det i KS…

KS skickade istället ärendet på remiss till flera av kommunens nämnder. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha sammanträde den 12 juni – ett av ärendena är remissvaret om SBN:s förslag om att Brättelänken ska dras mellan Brätte och Vassbotten, dvs det norra alternativet.

Miljö- och byggnadsförvaltningen lämnar följande beslutsförslag till Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”

Förvaltningen för miljö och hälsa är inte nådig i sin bedömning av det förslag och arbete som har gjorts av SBN. (Det ska betonas att det är samhällsbyggnadsnämndens förvaltning som har tagit fram det mycket bristfälliga underlaget. Dessutom röstade James Bucci (V) nej till beslutet i samhällsbyggnadsnämnden och Tor Wendel (M) avstod från att delta.)

Miljö- och byggnadsförvaltningen har samma syn på brister och ofullständighet som jag har framfört i flera blogginlägg. Men medan jag tänker på den arkeologiska utredning av Brätte som utfördes av Bohusläns museum, och som SBN och samhällsbyggnadsförvaltningen negligerade och gömde undan (se “Bevara Brätte!”), så visar det sig att kommunens miljöexperter tänker på något helt annat:

“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”

“utesluter flera utredningar/inventeringar”… Det är helt osannolikt. Vad är det som händer på samhällsbyggnadsförvaltningen? Vad håller SBN på med? Misstänker tjänstepersonerna på miljö och hälsa detsamma som jag…? Det tycks nästan så:

“Flera av utredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2 (det södra alternativet; min anm) framför vägalternativ 1 (det norra alternativet; min anm) då alternativ 2 bedöms medföra mindre påverkan på arter och naturvärden.”

Kan det vara så illa att alla de utredningar och inventeringar som har gjorts de senaste åren medvetet smusslas undan och döljs därför att de kommer till en annan slutsats än den som samhällsbyggnadsnämnden (utom Bucci och Wendel då) har bestämt sig för? Jag hoppas att det inte är så.

Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver i underlaget till Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut:

“Vägalternativ 1 föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj 2023, är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte och Vassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen.”

Tjänstepersonerna på miljö och hälsa redovisar ytterligare argument:

“Utredningen saknar ett resonemang om behov av eventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter och naturvärden eller möjliga anpassningar och lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kan ha stor påverkan på val av vägalternativ och kostnader.”

Jag skulle nog vilja påstå att det sista argumentet har störst bäring på det södra alternativet. Det torde vara helt uteslutet att exempelvis djurtunnlar skulle kunna grävas i området av arkeologiska, kulturella och historiska skäl. Det skulle förstöra det unika området Brätte. Det är troligen Sveriges enda oförstörda lämningar av en stad som grundades på 1500-talet.

Underlaget från miljö och hälsa avslutas med att räkna upp de utredningar/inventeringar om arter och naturvärden med bedömningar och rekommendationer som helt enkelt saknas i samhällsbyggnadsnämndens utredning. De är:

  • “Naturvärdesinventering Öxnered Stommen (COWI, 2021)
    Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i anslutning till Vassändaviken samt strandskogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte.”
  • ”Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021)
    Skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder behövs för att undvika skada på naturvärden (inklusive arter). Konsulten rekommenderar alternativ 2 framför alternativ 1 då alternativ 2 spås medföra mindre negativa effekter.”
  • ”Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
    Konsulten rekommenderar kommunen att gå vidare med det södra alternativet, det vill säga alternativ 2. Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men alternativ 2 i mindre omfattning. En nordlig vägdragning riskerar även att påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning.”
  • ”Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
    Skyddsåtgärder bör vidtas för att minimera ingrepp. Konsulten bedömer att vägalternativ 2 är att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk.”

 Det kan noteras att samtliga utredningar/inventeringar inte bara förespråkar det södra vägalternativet, alternativ 2, utan också är tämligen nya och aktuella.

Det är mycket anmärkningsvärt att SBN har missat dessa fyra utredningar. Det är alltså inte bara den arkeologiska utredningen av Bohusläns museum, som visar på de historiska och kulturella värdena i området mellan det utgrävda Brätte och Vassbotten, som SBN och dess förvaltning utesluter och bortser ifrån – det är också vägens påverkan på skyddade arter och naturvärden.

Det är lätt att få den konspiratoriska uppfattningen att samhällsbyggnadsförvaltningen medvetet har bortsett från fakta och utredningar därför att samtliga dessa förespråkar det södra vägalternativet. Och det alternativet finns inte på förvaltningens agenda…

Det är inte bra att de styrande partierna, S+C+KD+MP, litar blint på vad som står i underlagen.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, KS 2024, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden

VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)

29 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

I samhällsbyggnadsnämndens förslag till vattentjänstplan föreslås det att 6 områden ska bilda nya verksamhetsområden. På Gaddesanna är det kanske emellertid mer korrekt att säga att det befintliga verksamhetsområdet föreslås bli utökat. De andra 5 områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget (vid Hunneberg) och Kristinelund (på andra sidan 45:an väster om Katrinedal). 

Vattentjänstplanen är just nu på samråd och både de fastighetsägare som föreslås ingå i ett verksamhetsområde och de som föreslås stå utanför har möjlighet att inkomma med synpunkter. Slutdatum för att delta i samrådet är den 2 juli 2024. (Se nedan.)

De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:

“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Uppfylls inte det här kravet så kommer ett område överhuvudtaget inte ifråga för att bli ett verksamhetsområde. (Hallby Södra blir dock ett verksamhetsområde på grund av att arbetsgruppen efter en bedömning anser att området Änden hör ihop med Hallby.) Och är kravet uppfyllt så blir det större sammanhanget ett verksamhetsområde – med 4 undantag. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.)

De 6 verksamhetsområden som arbetsgruppen föreslår ska bildas har, som jag ser det, mycket likartade förhållanden som de som är undantagna. De enskilda avloppen är gamla och antas vara undermåliga, flera anläggningar ligger nära sjöar som kan få ta emot avloppsvatten, det finns risker för översvämningar som riskerar att slå ut de flesta avloppsanläggningar och det finns jord- och markförhållanden som inte är optimala osv.

Det som skiljer de 4 områdena från de som föreslås bilda verksamhetsområden och kopplas till det kommunala VA-nätet är två saker. På de områden som är undantagna har fastigheterna förutsättningar rent rumsligt, geografiskt, att anlägga nya enskilda VA-anläggningar på egen hand. Det är t ex större tomter, glesare mellan husen, bättre höjdförhållanden etc. Det andra skälet är att i de fyra undantagna områdena planeras det inte för fler bostäder.

Rent generellt gäller alltså för de 6 områden, som ska bilda verksamhetsområden:

“För ett stort antal av fastigheterna i området kan det vara svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av tät bebyggelse genom att fastigheterna ligger uppströms varandra och att tomterna är väldigt små i en del fall.”

Det finns emellertid fastigheter i delar av de 6 områdena, där det också är glest mellan husen och som har bra topografiska förhållanden för enskilda anläggningar osv. Det borde rent logiskt kunna innebära att de inte skulle behöva ingå i de föreslagna verksamhetsområdena. Och det skulle egentligen kunna vara flertalet fastigheter i verksamhetsområdet för Hallby Södra:

“på vissa fastigheter kan det vara svårt att placera en avloppsanläggning inom den egna fastigheten.“

”Vissa fastigheter”… Och för Gaddesanna står det till och med:

“Samtliga fastigheter i området bedöms kunna lösa enskilda avlopp på egen hand.”

I de 6 föreslagna verksamhetsområdena planeras, på kortare eller längre sikt, för fler bostäder. Det tycks vara ett mycket viktigt argument för att inrätta verksamhetsområden.

I “Översiktsplan 2017” pekas de 4 områdena på Vänersnäs (Kyrkbyn, Hallby Södra, Gaddesanna och Åkersäng) ut som “möjlig bebyggelseutveckling på landsbygden”. Vattentjänstplanen refererar till Översiktsplanen när den skriver att byggandet av fler bostäder:

“förutsätter dock att det finns kommunalt vatten och avlopp.”

I juni ska kommunfullmäktige anta “Planeringsstrategi 2024–2028”. I den står det på sidan 19:

“I förslag till Vattentjänstplan görs ställningstaganden som delvis innebär ett nytt tänk kring krav på kommunal VA-anslutning utanför tätort. Framför allt är detta tydligt på Vänersnäs där översiktsplanen trycker hårt på kommunal VA-anslutning i linje med tidigare VA-plan. Eventuellt behöver översiktsplanen revideras när det gäller rekommendationerna för ny bebyggelse på Vänersnäs och till dess att revidering gjorts kan en omtolkning av tidigare skrivelser behövas.”

Det verkar som om det också är tänkt att det ska bli fler bostäder i Kristinelund, även om det står lite motsägelsefullt i planen. Det planeras emellertid inte för fler bostäder i Floget. Det är det tydliga undantaget bland de föreslagna verksamhetsområdena.

Floget vid Hunnebergs branter tycks vara ett ganska speciellt område. Det potentiella verksamhetsområdet består av ungefär 35 bebyggda fastigheter där de flesta är bofasta. Det är mycket stor höjdskillnad i området och flera av fastigheterna är placerade “ovanför varandra”. Det finns dessutom ett Natura 2000-område och naturreservat strax intill. Men inte nog med det. Jordarten består av rödfyr som oftast innehåller stora mängder uran, arsenik, vanadin och molybden.

“Det innebär att föroreningar i marken kan förflyttas när vatten släpps ut. Det finns även risker med att föroreningar kan flytta på sig när grävning i marken sker.”

Det är inte lätt att göra avvägningar och bedömningar för varje område. Arbetsgruppen motiverar och argumenterar trovärdigt och övertygande för sina ställningstaganden. Svårigheterna och problemen kommer nog snarast att uppstå i hanteringen och behandlingen av de enskilda fastigheterna i de föreslagna verksamhetsområdena. Behöver verkligen varje fastighet kommunalt VA?

Vid överklagande och rättsprocesser från enskilda fastighetsägare kommer man ofta till bedömningar om de enskilda avloppsanläggningarnas funktionsduglighet och effektivitet. Med den nya och kompletterande skrivningen i 6 § Vattentjänstlagen (LAV) kommer domstolarna antagligen att få ännu mer att göra:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det har gjorts en granskning av miljö- och hälsokriterier i samband med framtagande av vattentjänstplanen. Det är alltså bedömningar utifrån “skyddet för människors hälsa och miljön”. Det har också gjorts en miljöbedömning som finns med som bilaga till vattentjänstplanen.

Miljö och hälsa har av tradition i Vänersborgs kommun en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:

“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”

Självklart är det så att enskilda avloppsanläggningar som inte håller måttet när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön måste åtgärdas. De ska dock inspekteras och bedömas enskilt och på plats. Det har flera rättsfall slagit fast, det duger inte med så kallade “skrivbordstillsyner”. Det finns enskilda avloppslösningar som är minst lika bra som kommunens VA-tjänster.

Det är snarare så att det är kommunernas bräddavlopp som är det stora hotet mot Vänerns vatten. Det framgår av en numera “gammal” rapport från Sweco 2016 – lyssna gärna på ett kort radioinslag om rapporten “Avloppsvatten hotar Vänerns dricksvatten”. Jag antar att de flesta avloppsreningsverken runt Vänern fortfarande inte har uppdaterats, även om Vänersborg har investerat åtskilliga miljoner på avloppsreningsverken. För övrigt ser jag inte att vattentjänstplanen är riktigt fullständig – LAV 6b §:

”En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.”

Det blir säkerligen en hel del synpunkter i samrådet om de enskilda fastigheterna. De diskussionerna, och antagligen också meningsskiljaktigheterna, kommer sannolikt även att fortsätta både när en eventuellt omarbetad vattentjänstplan ska granskas och efter att kommunfullmäktige har antagit den.

Jag har också några synpunkter…

Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.

“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”

Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:

“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Jag reagerar starkt på det. På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte de enskilda avloppen. Dessutom menar Miljö och hälsa att t ex de enskilda avloppen från Hallby Södra är en miljöfara för Dättern. Det är 1 km fågelvägen från skolan (Hallby) till Dättern…

Det nämns också, för t ex utvidgningen av verksamhetsområdena i Gaddesanna och Kyrkbyn, att badplatsen på Gardesanna är känslig för utsläpp från de enskilda avloppen. Det anser Länsstyrelsen också.

Det är viktigt att det går att bada utan risk på våra badplatser, självklart. Jag tittade därför på de prover som görs i badvattnen i kommunen. (Se “Badplatser och kvalitet på badvatten i Vänersborgs kommun”.)

Det har tagits vattenprover i Gardesanna sedan juni 2020. Det har alltid varit “Tjänligt” och “Ingen blomning” (algförekomst) – med ett undantag. Den 14 augusti 2023 var det “Tjänligt med anmärkning”, men 2 dagar senare var det återigen “Ingen anmärkning” och ytterligare 2 dagar senare återigen “Ingen anmärkning”. Badvattnet klassificeras som “Utmärkt kvalitet”. Det är inte alla badplatser som har fått de resultaten… (Se den glada nyheten i dagens TTELA – ”Grönt ljus för bad i Vänersborg”.)

Vattentjänstplanen ska efter att den är fastställd av kommunfullmäktige i Vänersborg prövas minst en gång vart 4:e år om den fortfarande är aktuell. Då kan det ske förändringar i planen. Det är framför allt detta som “kan hända” (citerat från vattentjänstplanen):

”Bevakningsområden där riktvärdet om minst 20 byggnader inte uppfylls. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

Och:

“Potentiella verksamhetsområden från Länsstyrelsen där det gjorts en grov bedömning var det finns flest områden i länet i behov av VA-tjänster och var det kan tänkas finnas störst problem.”

Det är viktigt att samtliga fastighetsägare som på någon sätt berörs, och även andra kommuninvånare (t ex politiker…) studerar vattentjänstplanen. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)

27 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”.

Den nya Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) från den 21 juni 2022 föreskriver att alla kommuner ska upprätta en vattentjänstplan.

Det har tagit sin tid, men nu är Vänersborgs kommuns vattentjänstplan klar – i den meningen att samhällsbyggnadsnämnden är redo att gå ut med ett förslag till vattentjänstplan på samråd. Ett flertal nämnder och myndigheter ska uttala sig om planen och det ska också flera kommuninvånare göra. I den nya lagen står det nämligen i 6 c § att kommunen ska:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Alla synpunkter, kommentarer och ändringsförslag mm ska beaktas, bearbetas och leda till eventuella ändringar och omarbetningar av planen. Vattentjänstplanen ska sedan gå “ett varv” ytterligare. Det efter alla synpunkter eventuellt omarbetade förslaget ska även ställas ut på granskning under minst 4 veckor. Och då kan fastighetsägare och andra komma med ännu fler synpunkter, LAV 6 d §:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Den arbetsgrupp som har arbetat fram det liggande förslaget till vattentjänstplan har haft en helt annan utgångspunkt än vad kommunens tjänstepersoner har haft tidigare genom åren, och som de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna hejat på med glada tillrop. (Vill du veta bakgrunden till påståendet så läs gärna igenom mina 7 blogginlägg om VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 – se “VA-debatten i KF”. Det finns många intressanta uttalanden och argument.)

Arbetsgruppen bedömer nu inte längre en “samling” av 4-8 fastigheter med ett inbördes avstånd på ibland mer än 200 meter som ett större sammanhang. Nä, Blåplanens utgångspunkter gäller inte denna gång utan arbetsgruppen har utgått från LAV och från rättspraxis. Ur Vänersborgs vattentjänstplan:

“…enligt praxis och juridisk tolkning … om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Med denna definition ser arbetsgruppen att det är 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang (kvantitativ bedömning). De områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget, Kristinelund, Båberg utvidgad, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev (Vänersnäs).

De här områden kan följaktligen bli aktuella för att bilda verksamhetsområden. Men notera alltså att arbetsgruppen inte gör några som helst vidare bedömningar på de områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang.

Sedan har arbetsgruppen gjort en så kallad kvalitativ bedömning av de 10 områden som uppfyller kravet på större sammanhang. Gruppen har kommit fram till att i tre av dessa områden finns det idag inte behov:

“… utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa allmänna kommunala vattentjänster av vatten och avlopp.”

De tre områdena är Båberg, Boteredssjön och Gundlebo. Dessa områden är med andra ord inte aktuella för att ingå i några verksamhetsområden. Det kan säkerligen fastighetsägarna ha synpunkter på, några kanske faktiskt vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt varför det utifrån “miljö- och hälsoskyddet” inte finns behov i de tre områdena.

I Båberg har 21 av 29 fastigheter redan:

“kommunalt spillvattenhantering genom verksamhetsområde, direktanslutning eller gemensamhetsanläggning.”

De andra fastigheterna i Båberg, liksom fastigheterna i Botered och Gundlebo, har enligt arbetsgruppen möjlighet att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar. Men den möjligheten har väl de flesta fastigheter, även i områden som ska ingå i verksamhetsområden… Arbetsgruppen menar samtidigt också att de flesta av de enskilda avloppsanläggningarna i Botered och Gundlebo troligtvis är bristfälliga. Det finns till och med, skriver arbetsgruppen, risk att avloppsvatten kan rinna ut direkt i Boteredssjön och att Gundlebosjön kan påverkas betydligt.

Det planeras dock inte fler bostäder i något av dessa områden för närvarande. Det är möjligt att detta är det tyngsta argumentet, jag vet inte. När det gäller Skytteklev (Vänersnäs) så verkar det definitivt vara avgörande.

Vattentjänstplanen skriver om Skytteklev:

“I utredningen om betydande miljöpåverkan tas inte Skytteklev med pga att arbetsgruppen inte föreslår området som verksamhetsområde VA då det inte finns förutsättningar för ny bebyggelse. Det finns endast fritidshusbostäder i dagsläget på arrendetomter i området.”

Detta tillsammans med att väldigt lite vatten används i fritidshusen och det uppstår så små mängder spillvatten anses det inte finnas behov av att ens anlägga enskilda avloppsanläggningar i Skytteklev:

“I regel görs bedömningen att ingen avloppsanläggning krävs när vatten inte är indraget.”

Av de 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang så faller alltså 4 områden bort. I Båberg, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev finns inget behov:

“utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang.”

Det är tydligt att arbetsgruppen som har arbetat fram vattentjänstplanen har helt andra utgångspunkter än kommunen tidigare har haft. Jag blir emellertid, som sagt, inte riktigt klok på vilka kriterier som miljö och hälsoskydd har utgått från.

Det blir kanske tydligare när jag i det sista blogginlägget i denna serie tittar på de 6 områden där arbetsgruppen föreslår en utbyggnad av allmänna vattentjänster, dvs inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp.

Till sist till er som vill ansluta er till kommunens vattentjänster men har hamnat utanför ett verksamhetsområde.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 11 april fattades ett beslut om ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Kommunen har ingen skyldighet att tillåta anslutning till det kommunala VA-nätet för en fastighet som ligger utanför ett verksamhetsområde. Det går emellertid att som fastighetsägare ansöka om en anslutning. Då kommer kommunen i fortsättningen att ta ut en avgift på 1.000 kr (inkl moms) för att behandla ansökan, även om anslutning nekas. Anslutningsavgiften beräknas sedan, om man får ansluta sig, enligt gällande VA-taxa fast med ett tillägg av en så kallad bostadsenhetsavgift på 20.000 kr (inkl moms).

Det kan också vara bra för en fastighetsägare som har hamnat utanför ett verksamhetsområde och som vill ha kommunalt vatten och avlopp att känna till att det kan bli ännu fler kostnader jämfört med tidigare. En av mina bloggläsare skrev följande:

”Kostnaden för anslutning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde ska enligt dokumentet vara på minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde. Men om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde dras anslutningen fram till tomtgräns. Utanför ett verksamhetsområde kommer det troligen bli en dragning från en anslutnings/förbindelsepunkt som kan ligga långt ifrån tomtgränsen. Är det rimligt? Blir betydligt kostsammare i så fall för den enskilde.

Därtill kommer kommunen inte att ansvara för skötsel/underhåll av dragningen från förbindelsepunkt till fastighet. Inom ett verksamhetsområde tar kommunen ansvar för dragningen fram till tomtgräns. En avsevärd skillnad.”

Jag kan inte avgöra om bloggläsaren har rätt i sin tolkning, men det är värt att studera om man går i anslutningstankar. Det går att ladda ner handlingarna till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde här. På sidan 184 finns det nya styrande dokumentet ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Fortsättning följer i blogginlägget ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Samråd om vattentjänstplanen! (1)

22 maj, 2024 1 kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.

Kommunen ska enligt den nya lagen (LAV 6 c §) göra följande innan den antar vattentjänstplanen eller vid ett senare tillfälle ändrar den:

  1. ”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
  2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Och dessutom ta hänsyn till synpunkterna… Det är viktigt (LAV 6 d §).

Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde.

Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanen började gälla ett år senare, den 1 januari 2024. Många kommuner i landet har emellertid fortfarande inte färdigställt och/eller beslutat om vattentjänstplanen. Det gällde Vänersborgs kommun också, fram till i torsdags, dvs den 16 maj.

I torsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden enhälligt (Håkan Skött (S) deltog inte i ärendets handläggning på grund av jäv) att:

“ställa ut på kommunens digitala anslagstavla bifogad vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för samråd med fastighetsägare i 6 veckor.”

Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De får också 6 veckor på sig för att inkomma med synpunkter.

En vattentjänstplan enligt den nya lagstiftningen är alltså på gång i Vänersborgs kommun. Ett förslag som kommunen har arbetat tämligen intensivt med under en längre tid är äntligen upprättat.

Under ungefär 6 veckor framöver bör nu de som har ett “väsentligt intresse av vattentjänstplanen” göra sina röster hörda. Efter dessa veckor blir det svårare att åtminstone få gehör för sina synpunkter. De som tänks ha ett ”väsentligt intresse” enligt lagstiftarna och kommunen är antagligen i första hand de som föreslås ingå i de verksamhetsområden som ska inrättas enligt vattentjänstplanen. Jag kan dock tänka mig att fastighetsägare som vill ingå i ett verksamhetsområde, och därmed ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men inte enligt förslaget får det, också skulle kunna lämna synpunkter. Det är emellertid en spekulation från min sida.

Jag håller med det som står i inledningen på vattentjänstplanen:

“Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.”

Det kan ju vara bra att veta hur kommunen ser på det område man bor i – kan det bli ett verksamhetsområde senare? 

Det finns mycket viktig och helt nödvändig information på Vänersborgs kommuns webbplats för dem som berörs eller av andra skäl är intresserade av den nya vattentjänstplanen. Hemsidan har rubriken “Tyck till om vattentjänstplan!” och det passar bra. Här står nämligen allt man behöver, och måste veta, för att kunna lämna synpunkter och påverka vattentjänstplanen – och planera för sin egen fastighet. Slutdatum för att lämna synpunkter är den 2 juli 2024. Det bör alla intresserade anteckna i kalendern.

Naturligtvis måste alla kommuninvånare veta vilka verksamhetsområden som kommunen föreslår ska inrättas och vilka fastigheter som planeras ingå i de verksamhetsområdena. Och tvärtom så att säga…

Det kan också vara bra att veta vilka verksamhetsområden som kommunen kan tänka sig inrätta vid ett senare tillfälle. Det är också möjligt att förutsättningarna ändras i olika områden, t ex att fler bostäder byggs, som gör att kommunen föreslår nya eller ändrade förslag till framtida verksamhetsområden. Vattentjänstplanen ska ju uppdateras varje mandatperiod.

Hur som helst, vattentjänstplanen är en mycket viktig läsning. Den är relativt lättläst och lättförståelig tycker jag. De områden som på något sätt är aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrivs noggrant med både text, tabeller och kartor. Efter en inledande och förklarande text beskrivs de olika områdena var för sig. Man kan alltså välja att läsa enbart det som angår en själv. Och finns området som man bor i inte med i vattentjänstplanen, så är det inte aktuellt för att ingå i ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom en överskådlig framtid…

Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man emellertid också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

Den 4 juni klockan 18.00-20.00 arrangeras ett informationsmöte om kommunens nya vattentjänstplan. Det hålls i Bojorten på kommunhuset vid Sundsgatan 29. Kommunen bjuder in en (1) representant från varje fastighetsägare för följande områden:

  • Kyrkbyn (Vänersnäs)
  • Hallby Södra (Vänersnäs)
  • Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs)
  • Åkersäng (Vänersnäs)
  • Floget
  • Kristinelund

Det är i dessa områden, och inga andra, som kommunen föreslår att det ska inrättas nya verksamhetsområden…

Det som pågår nu i 6 veckor är alltså ett samråd enligt LAV 6 c §:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Kommunen ska sedan arbeta vidare med de synpunkter som kommer in. I LAV 6 d § står det:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Det är en viktig paragraf och den ska naturligtvis alla fastighetsägare uppmärksamma särskilt. Det fortsatta arbetet med vattentjänstplanen är självklart inte gjort i en handvändning, men när arbetet är klart och planen har reviderats utifrån alla synpunkter ska den ut på granskning enligt 6 c §:

“…ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Vid granskningen finns det möjligheter att återigen lämna synpunkter, men då tror jag att det blir svårare att de får genomslag.

I underlaget till ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan står det hur ärendet ska hanteras vidare:

“Efter det att samrådet och granskningen är genomförda föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta om att kommunfullmäktige ska anta uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp med tillhörande justerad bilaga vattentjänstplan. Samhällsbyggnadsnämnden har följaktligen möjlighet att inkomma med synpunkter under samråd, granskning samt inför slutligt förslag till kommunfullmäktige. Skillnader i en uppdaterad Blåplan del 2 är att vissa delar i Blåplanen kommer ersättas av lagstadgad vattentjänstplan inkl miljöbedömning.”

Jag planerar att återkomma med ytterligare ett blogginlägg om vattentjänstplanen. Där tänker jag beskriva hur kommunen resonerar kring inrättande av verksamhetsområdena.

Fortsättning i blogginlägget ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan