Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

Affären Hallevi (1): Hundklubben

10 juni, 2024 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan som jag skrev om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Eller ska det kanske kallas Hallevis hundrastgård i fortsättningen? Sedan det senaste blogginlägget har “Affären Hallevi” hur som helst diskuterats i samhällsbyggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 maj. Det fanns inget ärende om Hallevibadet. Det kan väl i och för sig tyckas vara lite konstigt eftersom samhällsbyggnadsnämnden redan den 16 november 2023 beslutade:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det borde ju ha skett en uppföljning eller en redovisning av uppdraget. Men som alla läsare av denna blogg vet så hade samhällsbyggnadsförvaltningen inte ens påbörjat arbetet med denna konsekvensbedömning. Det är naturligtvis i högsta grad anmärkningsvärt eftersom politikerna har fattat ett beslut som tjänstepersonerna är skyldiga att verkställa. Men det kanske inte är så konstigt om man känner till den negativa attityd som finns i förvaltningen till Jonas Mossberg och hans önskan och planer att ta över Hallevibadet. Det märktes t ex i förvaltningens beslutsförslag till nämndens sammanträde den 19 oktober 2023:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

Mossbergs planer var kända redan då bland både politiker, tjänstepersoner och allmänhet. Men förvaltningen var negativ, av någon anledning. Den ville helt enkelt riva badet. När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick dock ärendet från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet. En rivning var nog inte politisk gångbar.

Efter Jonas Mossbergs möte med förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj 2024 (efter nästan 1 år) så skrev Mossberg till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”):

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Andreas Knutsson hade tydligen “kommit överens” med Jonas Mossberg att påbörja den utredning som förvaltningschefens uppdragsgivare, politikerna i nämnden, hade bestämt i november… Det är en lite märklig tågordning även om det kanske mest handlade om information. Men känslan är ändå att beslutsgången i samhällsbyggnadsförvaltningen ibland har sina egna vägar och rutiner…

Förvaltningschef Knutssons besked var på sätt och vis glädjande för Mossberg, men samtidigt hade samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut stora delar av den mark som Mossberg vill använda för att förverkliga sina idéer om Hallevibadet. Det berättade emellertid inte Knutsson på mötet. Vargöns Hundklubb hade till och med fått ett reducerat pris av tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen för att kunna arrendera en dubbelt så stor del av marken vid Hallevibadet än vad hundklubben hade tänkt sig…

Det är komplicerat och många trådar i “Affären Hallevi”. Och det tycks som om trådarna spinns av tjänstepersoner på samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att hindra Jonas Mossberg att ta över Hallevibadet.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 maj informerades nämnden, under ärendet “Förvaltningsinformation”, om Hallevi. Det blev många frågor från politikerna. Jag tänkte ta upp “tråden” Vargöns hundklubb i detta inlägg. Hundklubben var uppe på sammanträdet, och mitt senaste inlägg handlade om bland annat en mailväxling med en tjänsteperson om just denna fråga. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.)

Det var flera i nämnden som ställde frågor och kom med synpunkter när det gällde kommunens nyligen i tysthet slutna arrendeavtal med Vargöns hundklubb. Jag har pratat med flera av ledamöterna, men ingen kan direkt säga att de blev så mycket klokare eller att politikerna på något sätt bestämde den fortsatta färdriktningen.

Politikerna undrade varför ett arrendeavtal hade slutits mellan Vargöns hundklubb och kommunen. Tjänstepersonerna svarade dels att de hade delegation på att sluta arrendeavtal och att avtalet med hundklubben bara var på ett år i taget. Borde inte arrendet av tomten gå ut på upphandling? Det verkade inte behövas. Någon politiker hade hört att Vargöns hundklubb var på väg att ta ett banklån på cirka 80.000 kr för att sätta upp ett staket/stängsel runt rastgården. Det var helt ok att sätta upp ett staket ansåg tjänstepersonerna. Någon frågade hur kommunen skulle hantera staketet om arrendet sades upp. Var hundklubben medveten om att den behövde ta ner staketet när arrendet upphörde? Det var hundklubbens bekymmer ansåg förvaltningen, inte kommunens problem… Jag tror ärligt talat att samhällsbyggnadsförvaltningen inte ser detta som ett möjligt alternativ…

Flera nämndspolitiker undrade varför Vargöns hundklubb fick en sänkning av arrendeavgiften. Följer kommunen likställighetsprincipen? Jag har inte fått klart för mig om politikerna egentligen fick några besked. Det tycks faktiskt inte så. Förvaltningen konstaterade nog bara att de hade delegation på arrendeavtal och i den delegationen ingick prissättning.

Jag ställde några följdfrågor till förvaltningen om prissättning, prisrevideringar och hur priset kan vara en “bedömningsfråga”? (Se mina frågor i “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Svaret från förvaltningen blev:

“Att prissättningen revideras har att göra med att ekonomin och marknaden är föränderlig. Vi har delegation på att skriva arrendeavtal och med det kommer även prissättning. Vi skriver flera avtal på många olika typer av arrenden och för att följa en likabehandling måste vi göra en bedömning utifrån förutsättningar och nyttjande. Senaste revideringen gjordes hösten 2023.”

Tjänstepersonerna bedömer och bestämmer prissättningen helt och hållet själva, ingen politiker är inblandad. Det är intressant att det hänvisas till “marknaden”. Marknaden för att arrendera Hallevis gräsmatta torde vara i det närmaste obefintlig och den ekonomiska utvecklingen har ju fört med sig en tämligen kraftig inflation. Dessutom finns det ju faktiskt en aktör på marknaden – Jonas Mossberg. Han informerades överhuvudtaget inte om kommunens planer med Vargöns hundklubb.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tolkning av signalerna från den anonyma marknaden var att den gett beskedet att arrendeavgiften på Hallevi skulle halveras jämfört med någon månad tillbaka, och förvaltningens prissättning blev:

“Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Den interna prissättningen för ideella föreningar bestäms således av förvaltningen. Marknaden tycktes kanske spela mindre roll…

Vargöns hundklubb betalar alltså en årlig administrativ avgift och 1 kr/kvm, sänkt från det tidigare beskedet 2 kr/kvm. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Slår man ut den administrativa avgiften på antalet kvadratmeter och summerar med kvadratmeterpriset blir kostnaden 1,69 kr/kvm. Ett stenkast från hundrastgården ligger Hallevi IP. Där finns det en byggnad som ägs av Wargöns IK. Wargön arrenderar sedan 2018 marken som byggnaden står på. Föreningen betalar en årlig avgift som är indexreglerad. 2024 betalar Wargöns IK 3,01/kvm. Jag har hört att koloniträdgårdsföreningarna i kommunen ska få betala 3 kr/kvm, men det är inte bestämt än. (Tillägg kl 18.55. Informationen nådde mig alldeles nyss att kommunen nyligen har bestämt arrendepriset för Kyrkängens koloniförening till 1 kr/kvm.)

Vid ett tidigare mail fick jag följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det finns således inga offentliga dokument, inga sätt att kontrollera, inga sätt att påverka – det kan i princip sättas vilka arrendepriser som helst i kommunhusets korridorer.

Det finns mycket att säga om hanteringen av Hallevibadet. Min stora undran och förvåning är fortfarande hur förvaltningen kan arrendera ut en stor del av den mark som Jonas Mossberg anser att han behöver för att kunna öppna och driva Hallevibadet, utan att informera varken Mossberg eller politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Men framför allt är det svårt att släppa tankarna på varför samhällsbyggnadsförvaltningen absolut ville att Vargöns hundklubb skulle få arrendera ett större område än klubben hade beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen var så angelägen att den till och med sänkte priset för Vargöns Hundklubb. Det innebar att Vargöns hundklubb kunde få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen bestämde tjänstepersonerna helt på egen hand.

Det finns fler trådar att nysta i… (Se ”Affären Hallevi (2): Utredningen…”)

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

MH dissar SBN:s Brätteutredning

7 juni, 2024 2 kommentarer

I onsdags, den 5 juni, sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Det blev en långkörare, mötet slutade inte förrän kl 17.30.

Det blev en del intressanta frågor och diskussioner, men utgången av besluten blev precis som förväntat. De beslutsförslag som låg på bordet inför sammanträdet klubbades av ordförande Benny Augustsson (S). Det blev inte ens en votering. (Läs gärna om kommunstyrelsens ärenden i blogginläggen “KS (1): Från budget till broddar” och “KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.)

I detta blogginlägg ska jag ta upp en av de intressanta frågor som ställdes. Eller rättare sagt, det var svaret på frågan som var intressant… Det var vid informationen om “Planeringsstrategi 2024–2028”. 

I Planeringsstrategin står det följande om riksintresset Brätte-Vassända (min fetstil):

“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”

Mina två frågor var enkla: Vem prövar om det är “påtaglig skada” och vem fattar det slutliga beslutet om stat och kommun inte kommer överens?

Svaret från en av utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen kom snabbt och bestämt – Länsstyrelsen!

Jag ställde frågan eftersom samhällsbyggnadsnämnden (SBN) anser att en väg mellan Onsjö och Öxnered (“Brättelänken”) ska dras där den nuvarande smala vägen går mellan Brätte och Vassbotten. Denna vägsträckning kallas det norra alternativet och ibland också alternativ A eller 1.

I samband med den Fördjupade översiktsplanen 2023 yttrade sig Länsstyrelsen (se “Brätte: FÖP 2023”) över kommunens planer om Brättelänken (notera min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Utvecklingsledaren bekräftade mina misstankar och svaret betyder alltså att det är Länsstyrelsen som har det slutliga ordet om Brättelänken. Länsstyrelsen kan stoppa kommunens planer på ett nordligt vägalternativ. Och med tanke på yttrandet om FÖP:en torde det vara tämligen självklart hur Länsstyrelsen kommer att besluta angående det norra vägalternativet…

På det föregående sammanträdet, den 2 maj, behandlade kommunstyrelsen (KS) ärendet. Jag föreslog då att ärendet Brätte helt enkelt skulle skickas tillbaka till SBN (samhällsbyggnadsnämnden) med uppmaningen “gör om och gör rätt” – lägg ner det norra alternativet och börja projektera det södra. (Se “Brättelänken i KS”.)

Det var bara jag som tyckte det i KS…

KS skickade istället ärendet på remiss till flera av kommunens nämnder. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha sammanträde den 12 juni – ett av ärendena är remissvaret om SBN:s förslag om att Brättelänken ska dras mellan Brätte och Vassbotten, dvs det norra alternativet.

Miljö- och byggnadsförvaltningen lämnar följande beslutsförslag till Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”

Förvaltningen för miljö och hälsa är inte nådig i sin bedömning av det förslag och arbete som har gjorts av SBN. (Det ska betonas att det är samhällsbyggnadsnämndens förvaltning som har tagit fram det mycket bristfälliga underlaget. Dessutom röstade James Bucci (V) nej till beslutet i samhällsbyggnadsnämnden och Tor Wendel (M) avstod från att delta.)

Miljö- och byggnadsförvaltningen har samma syn på brister och ofullständighet som jag har framfört i flera blogginlägg. Men medan jag tänker på den arkeologiska utredning av Brätte som utfördes av Bohusläns museum, och som SBN och samhällsbyggnadsförvaltningen negligerade och gömde undan (se “Bevara Brätte!”), så visar det sig att kommunens miljöexperter tänker på något helt annat:

“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”

“utesluter flera utredningar/inventeringar”… Det är helt osannolikt. Vad är det som händer på samhällsbyggnadsförvaltningen? Vad håller SBN på med? Misstänker tjänstepersonerna på miljö och hälsa detsamma som jag…? Det tycks nästan så:

“Flera av utredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2 (det södra alternativet; min anm) framför vägalternativ 1 (det norra alternativet; min anm) då alternativ 2 bedöms medföra mindre påverkan på arter och naturvärden.”

Kan det vara så illa att alla de utredningar och inventeringar som har gjorts de senaste åren medvetet smusslas undan och döljs därför att de kommer till en annan slutsats än den som samhällsbyggnadsnämnden (utom Bucci och Wendel då) har bestämt sig för? Jag hoppas att det inte är så.

Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver i underlaget till Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut:

“Vägalternativ 1 föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj 2023, är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte och Vassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen.”

Tjänstepersonerna på miljö och hälsa redovisar ytterligare argument:

“Utredningen saknar ett resonemang om behov av eventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter och naturvärden eller möjliga anpassningar och lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kan ha stor påverkan på val av vägalternativ och kostnader.”

Jag skulle nog vilja påstå att det sista argumentet har störst bäring på det södra alternativet. Det torde vara helt uteslutet att exempelvis djurtunnlar skulle kunna grävas i området av arkeologiska, kulturella och historiska skäl. Det skulle förstöra det unika området Brätte. Det är troligen Sveriges enda oförstörda lämningar av en stad som grundades på 1500-talet.

Underlaget från miljö och hälsa avslutas med att räkna upp de utredningar/inventeringar om arter och naturvärden med bedömningar och rekommendationer som helt enkelt saknas i samhällsbyggnadsnämndens utredning. De är:

  • “Naturvärdesinventering Öxnered Stommen (COWI, 2021)
    Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i anslutning till Vassändaviken samt strandskogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte.”
  • ”Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021)
    Skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder behövs för att undvika skada på naturvärden (inklusive arter). Konsulten rekommenderar alternativ 2 framför alternativ 1 då alternativ 2 spås medföra mindre negativa effekter.”
  • ”Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
    Konsulten rekommenderar kommunen att gå vidare med det södra alternativet, det vill säga alternativ 2. Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men alternativ 2 i mindre omfattning. En nordlig vägdragning riskerar även att påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning.”
  • ”Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
    Skyddsåtgärder bör vidtas för att minimera ingrepp. Konsulten bedömer att vägalternativ 2 är att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk.”

 Det kan noteras att samtliga utredningar/inventeringar inte bara förespråkar det södra vägalternativet, alternativ 2, utan också är tämligen nya och aktuella.

Det är mycket anmärkningsvärt att SBN har missat dessa fyra utredningar. Det är alltså inte bara den arkeologiska utredningen av Bohusläns museum, som visar på de historiska och kulturella värdena i området mellan det utgrävda Brätte och Vassbotten, som SBN och dess förvaltning utesluter och bortser ifrån – det är också vägens påverkan på skyddade arter och naturvärden.

Det är lätt att få den konspiratoriska uppfattningen att samhällsbyggnadsförvaltningen medvetet har bortsett från fakta och utredningar därför att samtliga dessa förespråkar det södra vägalternativet. Och det alternativet finns inte på förvaltningens agenda…

Det är inte bra att de styrande partierna, S+C+KD+MP, litar blint på vad som står i underlagen.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, KS 2024, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden

VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)

29 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

I samhällsbyggnadsnämndens förslag till vattentjänstplan föreslås det att 6 områden ska bilda nya verksamhetsområden. På Gaddesanna är det kanske emellertid mer korrekt att säga att det befintliga verksamhetsområdet föreslås bli utökat. De andra 5 områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget (vid Hunneberg) och Kristinelund (på andra sidan 45:an väster om Katrinedal). 

Vattentjänstplanen är just nu på samråd och både de fastighetsägare som föreslås ingå i ett verksamhetsområde och de som föreslås stå utanför har möjlighet att inkomma med synpunkter. Slutdatum för att delta i samrådet är den 2 juli 2024. (Se nedan.)

De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:

“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Uppfylls inte det här kravet så kommer ett område överhuvudtaget inte ifråga för att bli ett verksamhetsområde. (Hallby Södra blir dock ett verksamhetsområde på grund av att arbetsgruppen efter en bedömning anser att området Änden hör ihop med Hallby.) Och är kravet uppfyllt så blir det större sammanhanget ett verksamhetsområde – med 4 undantag. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.)

De 6 verksamhetsområden som arbetsgruppen föreslår ska bildas har, som jag ser det, mycket likartade förhållanden som de som är undantagna. De enskilda avloppen är gamla och antas vara undermåliga, flera anläggningar ligger nära sjöar som kan få ta emot avloppsvatten, det finns risker för översvämningar som riskerar att slå ut de flesta avloppsanläggningar och det finns jord- och markförhållanden som inte är optimala osv.

Det som skiljer de 4 områdena från de som föreslås bilda verksamhetsområden och kopplas till det kommunala VA-nätet är två saker. På de områden som är undantagna har fastigheterna förutsättningar rent rumsligt, geografiskt, att anlägga nya enskilda VA-anläggningar på egen hand. Det är t ex större tomter, glesare mellan husen, bättre höjdförhållanden etc. Det andra skälet är att i de fyra undantagna områdena planeras det inte för fler bostäder.

Rent generellt gäller alltså för de 6 områden, som ska bilda verksamhetsområden:

“För ett stort antal av fastigheterna i området kan det vara svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av tät bebyggelse genom att fastigheterna ligger uppströms varandra och att tomterna är väldigt små i en del fall.”

Det finns emellertid fastigheter i delar av de 6 områdena, där det också är glest mellan husen och som har bra topografiska förhållanden för enskilda anläggningar osv. Det borde rent logiskt kunna innebära att de inte skulle behöva ingå i de föreslagna verksamhetsområdena. Och det skulle egentligen kunna vara flertalet fastigheter i verksamhetsområdet för Hallby Södra:

“på vissa fastigheter kan det vara svårt att placera en avloppsanläggning inom den egna fastigheten.“

”Vissa fastigheter”… Och för Gaddesanna står det till och med:

“Samtliga fastigheter i området bedöms kunna lösa enskilda avlopp på egen hand.”

I de 6 föreslagna verksamhetsområdena planeras, på kortare eller längre sikt, för fler bostäder. Det tycks vara ett mycket viktigt argument för att inrätta verksamhetsområden.

I “Översiktsplan 2017” pekas de 4 områdena på Vänersnäs (Kyrkbyn, Hallby Södra, Gaddesanna och Åkersäng) ut som “möjlig bebyggelseutveckling på landsbygden”. Vattentjänstplanen refererar till Översiktsplanen när den skriver att byggandet av fler bostäder:

“förutsätter dock att det finns kommunalt vatten och avlopp.”

I juni ska kommunfullmäktige anta “Planeringsstrategi 2024–2028”. I den står det på sidan 19:

“I förslag till Vattentjänstplan görs ställningstaganden som delvis innebär ett nytt tänk kring krav på kommunal VA-anslutning utanför tätort. Framför allt är detta tydligt på Vänersnäs där översiktsplanen trycker hårt på kommunal VA-anslutning i linje med tidigare VA-plan. Eventuellt behöver översiktsplanen revideras när det gäller rekommendationerna för ny bebyggelse på Vänersnäs och till dess att revidering gjorts kan en omtolkning av tidigare skrivelser behövas.”

Det verkar som om det också är tänkt att det ska bli fler bostäder i Kristinelund, även om det står lite motsägelsefullt i planen. Det planeras emellertid inte för fler bostäder i Floget. Det är det tydliga undantaget bland de föreslagna verksamhetsområdena.

Floget vid Hunnebergs branter tycks vara ett ganska speciellt område. Det potentiella verksamhetsområdet består av ungefär 35 bebyggda fastigheter där de flesta är bofasta. Det är mycket stor höjdskillnad i området och flera av fastigheterna är placerade “ovanför varandra”. Det finns dessutom ett Natura 2000-område och naturreservat strax intill. Men inte nog med det. Jordarten består av rödfyr som oftast innehåller stora mängder uran, arsenik, vanadin och molybden.

“Det innebär att föroreningar i marken kan förflyttas när vatten släpps ut. Det finns även risker med att föroreningar kan flytta på sig när grävning i marken sker.”

Det är inte lätt att göra avvägningar och bedömningar för varje område. Arbetsgruppen motiverar och argumenterar trovärdigt och övertygande för sina ställningstaganden. Svårigheterna och problemen kommer nog snarast att uppstå i hanteringen och behandlingen av de enskilda fastigheterna i de föreslagna verksamhetsområdena. Behöver verkligen varje fastighet kommunalt VA?

Vid överklagande och rättsprocesser från enskilda fastighetsägare kommer man ofta till bedömningar om de enskilda avloppsanläggningarnas funktionsduglighet och effektivitet. Med den nya och kompletterande skrivningen i 6 § Vattentjänstlagen (LAV) kommer domstolarna antagligen att få ännu mer att göra:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det har gjorts en granskning av miljö- och hälsokriterier i samband med framtagande av vattentjänstplanen. Det är alltså bedömningar utifrån “skyddet för människors hälsa och miljön”. Det har också gjorts en miljöbedömning som finns med som bilaga till vattentjänstplanen.

Miljö och hälsa har av tradition i Vänersborgs kommun en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:

“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”

Självklart är det så att enskilda avloppsanläggningar som inte håller måttet när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön måste åtgärdas. De ska dock inspekteras och bedömas enskilt och på plats. Det har flera rättsfall slagit fast, det duger inte med så kallade “skrivbordstillsyner”. Det finns enskilda avloppslösningar som är minst lika bra som kommunens VA-tjänster.

Det är snarare så att det är kommunernas bräddavlopp som är det stora hotet mot Vänerns vatten. Det framgår av en numera “gammal” rapport från Sweco 2016 – lyssna gärna på ett kort radioinslag om rapporten “Avloppsvatten hotar Vänerns dricksvatten”. Jag antar att de flesta avloppsreningsverken runt Vänern fortfarande inte har uppdaterats, även om Vänersborg har investerat åtskilliga miljoner på avloppsreningsverken. För övrigt ser jag inte att vattentjänstplanen är riktigt fullständig – LAV 6b §:

”En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.”

Det blir säkerligen en hel del synpunkter i samrådet om de enskilda fastigheterna. De diskussionerna, och antagligen också meningsskiljaktigheterna, kommer sannolikt även att fortsätta både när en eventuellt omarbetad vattentjänstplan ska granskas och efter att kommunfullmäktige har antagit den.

Jag har också några synpunkter…

Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.

“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”

Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:

“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Jag reagerar starkt på det. På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte de enskilda avloppen. Dessutom menar Miljö och hälsa att t ex de enskilda avloppen från Hallby Södra är en miljöfara för Dättern. Det är 1 km fågelvägen från skolan (Hallby) till Dättern…

Det nämns också, för t ex utvidgningen av verksamhetsområdena i Gaddesanna och Kyrkbyn, att badplatsen på Gardesanna är känslig för utsläpp från de enskilda avloppen. Det anser Länsstyrelsen också.

Det är viktigt att det går att bada utan risk på våra badplatser, självklart. Jag tittade därför på de prover som görs i badvattnen i kommunen. (Se “Badplatser och kvalitet på badvatten i Vänersborgs kommun”.)

Det har tagits vattenprover i Gardesanna sedan juni 2020. Det har alltid varit “Tjänligt” och “Ingen blomning” (algförekomst) – med ett undantag. Den 14 augusti 2023 var det “Tjänligt med anmärkning”, men 2 dagar senare var det återigen “Ingen anmärkning” och ytterligare 2 dagar senare återigen “Ingen anmärkning”. Badvattnet klassificeras som “Utmärkt kvalitet”. Det är inte alla badplatser som har fått de resultaten… (Se den glada nyheten i dagens TTELA – ”Grönt ljus för bad i Vänersborg”.)

Vattentjänstplanen ska efter att den är fastställd av kommunfullmäktige i Vänersborg prövas minst en gång vart 4:e år om den fortfarande är aktuell. Då kan det ske förändringar i planen. Det är framför allt detta som “kan hända” (citerat från vattentjänstplanen):

”Bevakningsområden där riktvärdet om minst 20 byggnader inte uppfylls. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

Och:

“Potentiella verksamhetsområden från Länsstyrelsen där det gjorts en grov bedömning var det finns flest områden i länet i behov av VA-tjänster och var det kan tänkas finnas störst problem.”

Det är viktigt att samtliga fastighetsägare som på någon sätt berörs, och även andra kommuninvånare (t ex politiker…) studerar vattentjänstplanen. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)

27 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”.

Den nya Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) från den 21 juni 2022 föreskriver att alla kommuner ska upprätta en vattentjänstplan.

Det har tagit sin tid, men nu är Vänersborgs kommuns vattentjänstplan klar – i den meningen att samhällsbyggnadsnämnden är redo att gå ut med ett förslag till vattentjänstplan på samråd. Ett flertal nämnder och myndigheter ska uttala sig om planen och det ska också flera kommuninvånare göra. I den nya lagen står det nämligen i 6 c § att kommunen ska:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Alla synpunkter, kommentarer och ändringsförslag mm ska beaktas, bearbetas och leda till eventuella ändringar och omarbetningar av planen. Vattentjänstplanen ska sedan gå “ett varv” ytterligare. Det efter alla synpunkter eventuellt omarbetade förslaget ska även ställas ut på granskning under minst 4 veckor. Och då kan fastighetsägare och andra komma med ännu fler synpunkter, LAV 6 d §:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Den arbetsgrupp som har arbetat fram det liggande förslaget till vattentjänstplan har haft en helt annan utgångspunkt än vad kommunens tjänstepersoner har haft tidigare genom åren, och som de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna hejat på med glada tillrop. (Vill du veta bakgrunden till påståendet så läs gärna igenom mina 7 blogginlägg om VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 – se “VA-debatten i KF”. Det finns många intressanta uttalanden och argument.)

Arbetsgruppen bedömer nu inte längre en “samling” av 4-8 fastigheter med ett inbördes avstånd på ibland mer än 200 meter som ett större sammanhang. Nä, Blåplanens utgångspunkter gäller inte denna gång utan arbetsgruppen har utgått från LAV och från rättspraxis. Ur Vänersborgs vattentjänstplan:

“…enligt praxis och juridisk tolkning … om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Med denna definition ser arbetsgruppen att det är 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang (kvantitativ bedömning). De områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget, Kristinelund, Båberg utvidgad, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev (Vänersnäs).

De här områden kan följaktligen bli aktuella för att bilda verksamhetsområden. Men notera alltså att arbetsgruppen inte gör några som helst vidare bedömningar på de områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang.

Sedan har arbetsgruppen gjort en så kallad kvalitativ bedömning av de 10 områden som uppfyller kravet på större sammanhang. Gruppen har kommit fram till att i tre av dessa områden finns det idag inte behov:

“… utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa allmänna kommunala vattentjänster av vatten och avlopp.”

De tre områdena är Båberg, Boteredssjön och Gundlebo. Dessa områden är med andra ord inte aktuella för att ingå i några verksamhetsområden. Det kan säkerligen fastighetsägarna ha synpunkter på, några kanske faktiskt vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt varför det utifrån “miljö- och hälsoskyddet” inte finns behov i de tre områdena.

I Båberg har 21 av 29 fastigheter redan:

“kommunalt spillvattenhantering genom verksamhetsområde, direktanslutning eller gemensamhetsanläggning.”

De andra fastigheterna i Båberg, liksom fastigheterna i Botered och Gundlebo, har enligt arbetsgruppen möjlighet att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar. Men den möjligheten har väl de flesta fastigheter, även i områden som ska ingå i verksamhetsområden… Arbetsgruppen menar samtidigt också att de flesta av de enskilda avloppsanläggningarna i Botered och Gundlebo troligtvis är bristfälliga. Det finns till och med, skriver arbetsgruppen, risk att avloppsvatten kan rinna ut direkt i Boteredssjön och att Gundlebosjön kan påverkas betydligt.

Det planeras dock inte fler bostäder i något av dessa områden för närvarande. Det är möjligt att detta är det tyngsta argumentet, jag vet inte. När det gäller Skytteklev (Vänersnäs) så verkar det definitivt vara avgörande.

Vattentjänstplanen skriver om Skytteklev:

“I utredningen om betydande miljöpåverkan tas inte Skytteklev med pga att arbetsgruppen inte föreslår området som verksamhetsområde VA då det inte finns förutsättningar för ny bebyggelse. Det finns endast fritidshusbostäder i dagsläget på arrendetomter i området.”

Detta tillsammans med att väldigt lite vatten används i fritidshusen och det uppstår så små mängder spillvatten anses det inte finnas behov av att ens anlägga enskilda avloppsanläggningar i Skytteklev:

“I regel görs bedömningen att ingen avloppsanläggning krävs när vatten inte är indraget.”

Av de 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang så faller alltså 4 områden bort. I Båberg, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev finns inget behov:

“utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang.”

Det är tydligt att arbetsgruppen som har arbetat fram vattentjänstplanen har helt andra utgångspunkter än kommunen tidigare har haft. Jag blir emellertid, som sagt, inte riktigt klok på vilka kriterier som miljö och hälsoskydd har utgått från.

Det blir kanske tydligare när jag i det sista blogginlägget i denna serie tittar på de 6 områden där arbetsgruppen föreslår en utbyggnad av allmänna vattentjänster, dvs inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp.

Till sist till er som vill ansluta er till kommunens vattentjänster men har hamnat utanför ett verksamhetsområde.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 11 april fattades ett beslut om ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Kommunen har ingen skyldighet att tillåta anslutning till det kommunala VA-nätet för en fastighet som ligger utanför ett verksamhetsområde. Det går emellertid att som fastighetsägare ansöka om en anslutning. Då kommer kommunen i fortsättningen att ta ut en avgift på 1.000 kr (inkl moms) för att behandla ansökan, även om anslutning nekas. Anslutningsavgiften beräknas sedan, om man får ansluta sig, enligt gällande VA-taxa fast med ett tillägg av en så kallad bostadsenhetsavgift på 20.000 kr (inkl moms).

Det kan också vara bra för en fastighetsägare som har hamnat utanför ett verksamhetsområde och som vill ha kommunalt vatten och avlopp att känna till att det kan bli ännu fler kostnader jämfört med tidigare. En av mina bloggläsare skrev följande:

”Kostnaden för anslutning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde ska enligt dokumentet vara på minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde. Men om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde dras anslutningen fram till tomtgräns. Utanför ett verksamhetsområde kommer det troligen bli en dragning från en anslutnings/förbindelsepunkt som kan ligga långt ifrån tomtgränsen. Är det rimligt? Blir betydligt kostsammare i så fall för den enskilde.

Därtill kommer kommunen inte att ansvara för skötsel/underhåll av dragningen från förbindelsepunkt till fastighet. Inom ett verksamhetsområde tar kommunen ansvar för dragningen fram till tomtgräns. En avsevärd skillnad.”

Jag kan inte avgöra om bloggläsaren har rätt i sin tolkning, men det är värt att studera om man går i anslutningstankar. Det går att ladda ner handlingarna till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde här. På sidan 184 finns det nya styrande dokumentet ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Fortsättning följer i blogginlägget ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Samråd om vattentjänstplanen! (1)

22 maj, 2024 1 kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.

Kommunen ska enligt den nya lagen (LAV 6 c §) göra följande innan den antar vattentjänstplanen eller vid ett senare tillfälle ändrar den:

  1. ”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
  2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Och dessutom ta hänsyn till synpunkterna… Det är viktigt (LAV 6 d §).

Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde.

Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanen började gälla ett år senare, den 1 januari 2024. Många kommuner i landet har emellertid fortfarande inte färdigställt och/eller beslutat om vattentjänstplanen. Det gällde Vänersborgs kommun också, fram till i torsdags, dvs den 16 maj.

I torsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden enhälligt (Håkan Skött (S) deltog inte i ärendets handläggning på grund av jäv) att:

“ställa ut på kommunens digitala anslagstavla bifogad vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för samråd med fastighetsägare i 6 veckor.”

Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De får också 6 veckor på sig för att inkomma med synpunkter.

En vattentjänstplan enligt den nya lagstiftningen är alltså på gång i Vänersborgs kommun. Ett förslag som kommunen har arbetat tämligen intensivt med under en längre tid är äntligen upprättat.

Under ungefär 6 veckor framöver bör nu de som har ett “väsentligt intresse av vattentjänstplanen” göra sina röster hörda. Efter dessa veckor blir det svårare att åtminstone få gehör för sina synpunkter. De som tänks ha ett ”väsentligt intresse” enligt lagstiftarna och kommunen är antagligen i första hand de som föreslås ingå i de verksamhetsområden som ska inrättas enligt vattentjänstplanen. Jag kan dock tänka mig att fastighetsägare som vill ingå i ett verksamhetsområde, och därmed ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men inte enligt förslaget får det, också skulle kunna lämna synpunkter. Det är emellertid en spekulation från min sida.

Jag håller med det som står i inledningen på vattentjänstplanen:

“Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.”

Det kan ju vara bra att veta hur kommunen ser på det område man bor i – kan det bli ett verksamhetsområde senare? 

Det finns mycket viktig och helt nödvändig information på Vänersborgs kommuns webbplats för dem som berörs eller av andra skäl är intresserade av den nya vattentjänstplanen. Hemsidan har rubriken “Tyck till om vattentjänstplan!” och det passar bra. Här står nämligen allt man behöver, och måste veta, för att kunna lämna synpunkter och påverka vattentjänstplanen – och planera för sin egen fastighet. Slutdatum för att lämna synpunkter är den 2 juli 2024. Det bör alla intresserade anteckna i kalendern.

Naturligtvis måste alla kommuninvånare veta vilka verksamhetsområden som kommunen föreslår ska inrättas och vilka fastigheter som planeras ingå i de verksamhetsområdena. Och tvärtom så att säga…

Det kan också vara bra att veta vilka verksamhetsområden som kommunen kan tänka sig inrätta vid ett senare tillfälle. Det är också möjligt att förutsättningarna ändras i olika områden, t ex att fler bostäder byggs, som gör att kommunen föreslår nya eller ändrade förslag till framtida verksamhetsområden. Vattentjänstplanen ska ju uppdateras varje mandatperiod.

Hur som helst, vattentjänstplanen är en mycket viktig läsning. Den är relativt lättläst och lättförståelig tycker jag. De områden som på något sätt är aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrivs noggrant med både text, tabeller och kartor. Efter en inledande och förklarande text beskrivs de olika områdena var för sig. Man kan alltså välja att läsa enbart det som angår en själv. Och finns området som man bor i inte med i vattentjänstplanen, så är det inte aktuellt för att ingå i ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom en överskådlig framtid…

Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man emellertid också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

Den 4 juni klockan 18.00-20.00 arrangeras ett informationsmöte om kommunens nya vattentjänstplan. Det hålls i Bojorten på kommunhuset vid Sundsgatan 29. Kommunen bjuder in en (1) representant från varje fastighetsägare för följande områden:

  • Kyrkbyn (Vänersnäs)
  • Hallby Södra (Vänersnäs)
  • Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs)
  • Åkersäng (Vänersnäs)
  • Floget
  • Kristinelund

Det är i dessa områden, och inga andra, som kommunen föreslår att det ska inrättas nya verksamhetsområden…

Det som pågår nu i 6 veckor är alltså ett samråd enligt LAV 6 c §:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Kommunen ska sedan arbeta vidare med de synpunkter som kommer in. I LAV 6 d § står det:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Det är en viktig paragraf och den ska naturligtvis alla fastighetsägare uppmärksamma särskilt. Det fortsatta arbetet med vattentjänstplanen är självklart inte gjort i en handvändning, men när arbetet är klart och planen har reviderats utifrån alla synpunkter ska den ut på granskning enligt 6 c §:

“…ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Vid granskningen finns det möjligheter att återigen lämna synpunkter, men då tror jag att det blir svårare att de får genomslag.

I underlaget till ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan står det hur ärendet ska hanteras vidare:

“Efter det att samrådet och granskningen är genomförda föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta om att kommunfullmäktige ska anta uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp med tillhörande justerad bilaga vattentjänstplan. Samhällsbyggnadsnämnden har följaktligen möjlighet att inkomma med synpunkter under samråd, granskning samt inför slutligt förslag till kommunfullmäktige. Skillnader i en uppdaterad Blåplan del 2 är att vissa delar i Blåplanen kommer ersättas av lagstadgad vattentjänstplan inkl miljöbedömning.”

Jag planerar att återkomma med ytterligare ett blogginlägg om vattentjänstplanen. Där tänker jag beskriva hur kommunen resonerar kring inrättande av verksamhetsområdena.

Fortsättning i blogginlägget ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?

15 maj, 2024 1 kommentar

Anm. En fortsättning på blogginlägget “Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

Jonas Mossberg vill ta över och driva Hallevibadet vidare. Han vill utveckla både badanläggningen och området runt badet. Det finns stora ytor att använda sig av för att göra Hallevi till ett slags “nöjescentrum” (aktivitetscenter eller fritidscentrum kanske är bättre ord) i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare och så har även TTELA gjort. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg har kommunicerat de här planerna med politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och han har mött både förståelse och gillande från ett flertal politiker. Även många Vargöbor, några av dem hundägare, hoppas på att badet ska få leva vidare.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Arbetet med den här konsekvensbedömningen har dock inte påbörjats än. Vilket är i högsta grad anmärkningsvärt. Mossberg har inte heller hört något från tjänstepersonerna på förvaltningen, mer än att han i februari blev polisanmäld av en av cheferna. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.)

Förvaltningschef Andreas Knutsson bestämde sig efter nästan ett år att träffa Jonas Mossberg. Det har jag redan beskrivit. (Se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.) Det skedde den 2 maj. De skulle diskutera Mossbergs planer för Hallevibadet. Förvaltningschef Knutsson berättade emellertid inte på mötet att halva det markområde som Mossberg ville använda för att förverkliga sina planer redan var utarrenderat till Vargöns Hundklubb…

Men hur gick det till? Vargöns Hundklubb hade ju inte ekonomiska medel att arrendera hela den yta som kommunen erbjöd… Svaret avslöjades i mitt förra blogginlägg:

Samhällsbyggnadsförvaltningen sänkte arrendepriset för marken med 50%!

Det här har naturligtvis gett upphov till flera funderingar och frågor. Och farhågor inte minst…

I måndags ledde mina frågor och funderingar till en längre mailväxling med en av kommunens mark- och exploateringsingenjörer.

Det började med att jag undrade hur Vargöns Hundklubb kunde arrendera hela det markerade området för endast 4.900 kr per år. (Se den blå området på bilden nedan – området är enligt kommunen 2.900 kvm.) Det var dessutom 1.100 kr mindre än det bud som hundklubben hade fått från kommunen för det mindre (halva) området (se krysset på bilden ovan till höger). Uppgifterna framgår av klubbens årsmötesprotokoll. (Se citat i blogginlägget “Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.)

Jag fick följande besked:

“Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Det var förvånande eftersom en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer skrev till Vargöns Hundklubb den 5 januari:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Prissättningen hade uppenbarligen ändrats. Det blev en följdfråga:

“Får alla ideella föreningar denna prissättning? Har du något exempel på en sådan prissättning, 1kr/kvm, för någon förening?”

Mark- och exploateringsingenjören svarade tämligen snabbt:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det svaret var jag inte speciellt nöjd med. “internprissättning”? “inget som är beslutat”? “bedömningsfråga”? “från fall till fall”? “inga andra exempel”?

Kommunen måste enligt Kommunallagen behandla alla invånare lika. Därför måste det väl finnas något dokument som reglerar och föreskriver prissättningen för arrende av kommunens mark… Tänkte jag. Och varför har arrendeavgiften sänkts till hälften? Vem har fattat beslutet om prissättningen till Vargöns Hundklubb?

Jag skickade mina frågor och fick ett sista svar innan arbetsdagen var slut på kommunhuset:

“Det är ett arbetsdokument som vi har internt och som revideras med tiden. Avgiften så som den är avtalad om följer detta. Beslutet om prissättningen har fattats på delegation av mark- och exploateringsingenjör.”

Att det är ett internt arbetsdokument torde innebära att förvaltningen anser att dokumentet inte är offentligt. Är det lagligt? tänkte jag. Det fanns en hel del att reda ut utifrån beskeden från förvaltningen.

Jag funderade länge på måndagskvällen, framför VM-hockeyn, om jag skulle fortsätta med frågor. När slutsignalen gick och Sverige stod som segrare mot Tyskland (6-1) så skickade jag iväg ytterligare några frågor:

  • ”Hur fungerar likabehandlingen av kommuninvånarna om prissättningen “revideras med tiden”?
  • Hur kan prissättningen vara en “bedömningsfråga”?
  • När reviderades prissättningen senast?
  • Varför reviderades prissättningen?
  • Var i delegeringsordningen står det att ett beslut om ändring av prissättning får delegeras?”

I skrivande stund har jag inte fått några svar. Jag lär inte få några heller. Samtidigt hade mark- och exploateringsingenjören, det måste jag medge, ett ganska bra tålamod med mig under måndagen…

Förvaltningens agerande reser allvarliga frågor om kommunens likabehandling. Eftersom arrendepriset nyligen har sänkts, sannolikt bara för Hundklubbens skull, torde kommunen vara tvungen att sänka priset för alla ideella föreningar som arrenderar mark, såvida inte kommunen tvingas att riva upp avtalet med Vargöns Hundklubb.

Det kanske ändå inte är den viktigaste frågan i sammanhanget.

Jag funderar framför allt på vad orsaken är till att förvaltningen absolut vill att Hundklubben ska få arrendera ett större område än klubben har beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen är alltså så angelägen om att ett större område blir utarrenderat så att de sänker priset för Vargöns Hundklubb. Det innebär att Hundklubben kan få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen har tjänstepersonerna bestämt mellan skål och vägg, helt på egen hand. Priset halveras “på ett bräde” och det lämnas inte ens en motivering – det är ju en “internprissättning”.

Förvaltningen har hela tiden vetat att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner, och att flera politiker i nämnden har sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger en känsla av att tjänstepersonerna har en egen agenda – vill de helt enkelt inte att Mossberg ska ta över Hallevibadet? Kan det verkligen vara så? Det får inte vara så.

Det står i varje fall klart att samhällsbyggnadsförvaltningen inte direkt underlättar för Mossberg. Agerandet stämmer inte heller överens med nämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora politiska friheter.

Jag vet inte om Mossberg är fortsatt intresserad av att överta Hallevibadet. Men kanske har han någon alternativ plan. Det stöd han har fått från politiker och framför allt vargöbor väcker säkert en känsla av stridslust hos honom – ge inte upp.

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se vilka frågor politikerna ställer till tjänstepersonerna. (Kanske ställs några av de frågor som jag inte fick svar på…) Är politikerna nöjda med tjänstepersonernas agerande? Kommer politikerna att begära att hela “affären” ska upp på bordet och bli “genomlyst”? Ska ansvar utkrävas på något sätt?

Det ska bli intressant att se om politikerna i samhällsbyggnadsnämnden kommer att acceptera, det som för en utomstående förefaller vara, tjänstepersonernas egenmäktiga förfarande. Tjänstepersonerna har ju faktiskt handlat på ett sätt som inte följer intentionerna i de beslut som politikerna i nämnden har fattat.

På torsdag kväll kommer vi att få svar på frågan – vem bestämmer i kommunhuset?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?

14 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. En slags fortsättning på blogginlägget “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

I söndags skrev jag ett inlägg om Hallevibadet. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Det var det sista inlägget, tills något nytt skulle hända – tänkte jag. Det skulle i och för sig kunna hända något på torsdag när samhällsbyggnadsnämnden åter träffades.

Men oj vad jag bedrog mig! Redan igår förmiddag fick jag ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som vände upp och ned på det mesta. Och som tyvärr också gav mig dåliga vibbar…

I blogginlägget (se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”) skrev jag att “det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera”, men jag tog ändå för givet att det var det mindre området vid Hallevibadet. Det gjorde jag därför att det stod i protokollet från Vargöns Hundklubbs årsmöte, som hölls den 19 mars:

“Vargöns hundklubb har fått svar från Vänersborgs kommun angående förfrågan om att anlägga en hundrastgård vid gräsytan bakom Hallevibadet i Vargön. Kommunen vill endast upplåta området via ett arrendeavtal med Vargöns hundklubb med ett pris på 2 kr/kvm och år. Vargöns hundklubb har i det senaste förslaget till Vänersborgs kommun önskat få arrendera en mindre yta än den som föreslogs från början. Vilket innebär ett totalarrende på cirka 6000 kr/år.”

I det svar från Vänersborgs kommun, daterat den 5 januari, som Vargöns Hundklubb hänvisade till i protokollet, stod det:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Hundklubbens karta med pil i årsmötesprotokollet (krysset har jag satt dit)

I årsmötesprotokollet på sidan 2 fanns också en flygbild över det område kring Hallevibadet som Vargöns Hundklubb ville arrendera. (Se bild till höger.)

Vargöns Hundklubb tyckte uppenbarligen att det var för dyrt att arrendera hela det område som samhällsbyggnadsförvaltningen hade erbjudit. Särskilt om man betänker att det då också skulle krävas större ekonomiska medel till stängslet runt hela hundrastgården. Att det var för dyrt för Hundklubben bekräftades också av förvaltningschef Andreas Knutsson, som enligt Jonas Mossberg hade sagt på mötet den 2 maj att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de hade erbjudits. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.)

På kvällen den 29 april skickade Vargöns Hundklubb in en ansökan till kommunens kultur- och fritidsnämnd om grundbidrag. Klubben bifogade bland annat protokollet från årsmötet, där flygfotot ovan fanns med.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Det enda som gjorde mig osäker på vilket område det handlade om var när jag fick arrendeavtalet från samhällsbyggnadsförvaltningen. På avtalet var ett dubbelt så stort område markerat. (Se bild till vänster.) Jag skickade en fråga till samhällsbyggnadsförvaltningen om det. Men jag ser nu att jag inte hade behövt det, jag gjorde nämligen en miss. Avtalet var elektroniskt signerat. En av kommunens mark- och exploateringsingenjörer och ordförande i Vargöns Hundklubb hade skrivit under arrendeavtalet digitalt redan den 26 april. Det borde jag ha noterat tidigare.

Den 26 april, det ställer till det lite för mig i kronologin. Varför offentliggjorde inte Hundklubben nyheten om hundrastgården förrän den 2 maj på sin Facebooksida? Varför skickade inte Hundklubben in en aktuell karta över rastområdet till kultur- och fritidsnämnden den 29 april? Varför berättade inte förvaltningschef Knutsson för Jonas Mossberg att ett arrendeavtal med Vargöns Hundklubb redan var påskrivet när de träffades den 2 maj?

Den stora frågan är emellertid – hur kan Vargöns Hundklubb arrendera hela den stora gräsytan vid Hallevibadet? Hundklubben ska ju enligt arrendeavtalet endast betala 4.900 kr per år… (Vilket dessutom är 1.100 kr mindre än det bud klubben tidigare har fått från kommunen för det mindre området. Se årsmötesprotokollet ovan.) 

Jag fick igår svaret från en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer:

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade sänkt arrendepriset för marken med 50%…

En mycket spännande fortsättning följer imorgon… Se ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?

12 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

Den 2 maj kl 11.19 skrev Vargöns Hundklubb på sin Facebooksida att ett arrendeavtal mellan Vänersborgs kommun och Vargöns Hundklubb hade undertecknats. Hundklubben ska arrendera ett område vid Hallevibadet.

Arrendetiden är på ett år. I det nyligen påskrivna avtalet löper arrendetiden fram till och med 30 april nästa år. Om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. Arrendet kostar Hundklubben 4.900 kr per år. Avgiften ska betalas i förskott och den är indexreglerad.

I avtalet förbinder sig Vargöns Hundklubb att följa alla regler och föreskrifter samt beslut som meddelas av myndigheter. Klubben förbinder sig vidare att teckna försäkringar för verksamheten och inte minst:

“Arrendatorn ska i alla sammanhang svara för skada som härrör från Arrendatorns verksamhet på arrendestället. Arrendatorn har ansvar för av honom och hans verksamhet orsakad skada på Arrendestället även efter avtalets upphörande.”

Vargöns Hundklubb ska alltså stå för samtliga kostnader som har med marken och dess användning att göra. Ska t ex staket sättas upp får klubben bekosta det helt själv. (Behövs det bygglov för staket?) Och ett staket ingår naturligtvis i klubbens planer, det ska ju bli en hundrastgård. Det kan bli kostsamt, ett högre stängsel sägs kosta uppemot 80.000 kr. Marken är dessutom antagligen full med sprängsten och det finns vatten- och elledningar i marken osv. (Är det föroreningar i marken typ slagg från Alloys är det självklart inte Hundklubben som ska stå för eventuell sanering.) Jag förutsätter att Vargöns Hundklubb vet vad de ger sig in på. Men i gengäld har förstås Hundklubben rätt att använda området till en hundrastgård.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Avtalet mellan kommunen och Vargöns Hundklubb återfanns i kommunens diarium den gångna veckan. Det borde ha varit det som gäller, men när jag tittar på det flygfoto över det arrenderade området som avtalet handlar om, så blir jag både förvånad och brydd. Det markerade området stämmer inte överens med det område som Vargöns Hundklubb uppger till kultur- och fritidsnämnden när klubben ansöker om grundbidrag för föreningen.

Hundklubbens karta med pil i bidragsansökan (krysset har jag satt dit)

Det är svårt att veta vilket område som är det riktiga, dvs vilket område som Vargöns Hundklubb ska arrendera. Det är särskilt svårt eftersom det inte framgår i avtalet hur stor yta som Hundklubben ska arrendera. Jag har naturligtvis ställt frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen, men har ännu inte fått något svar – trots att mina två frågor kunde besvaras med ja eller nej…

Men visst kan man försöka sig på en liten räkneoperation i väntan på besked från kommunen. Det framgår av dokument att marken kostar 2 kr/kvm att arrendera, och Hundklubben ska betala 4.900 kr per år. Det betyder, om kommunen håller fast vid den överenskomna prissättningen, att Hundklubben ska arrendera 2.450 kvm. (Som jämförelse – 50 m*50 m=2.500 kvm.) Det är troligtvis det mindre området, markerat med ett kryss på bilden ovan, som Hundklubben ska arrendera. 

Hur som helst.

Samhällsbyggnadsförvaltningen och Vargöns Hundklubb har alltså skrivit på ett avtal om att Hundklubben ska arrendera mark vid Hallevibadet. Det här har skett trots att samhällsbyggnadsförvaltningen den 16 november 2023 fick ett uppdrag av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden att:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Denna konsekvensutredning om Hallevibadet är ett tydligt uppdrag från politikerna till förvaltningen. En sådan utredning är nämligen ett måste för att politikerna i nämnden ska kunna gå vidare med de planer som Jonas Mossberg har för Hallevibadet. Mossberg vill ju som bekant ta över Hallevibadet – driva det vidare och dessutom utveckla området. Det är naturligtvis Mossberg, eller någon annan intressent som vill ta över badverksamheten, som politikerna tänker på när de använder ordet “avyttring”. I de planer som Mossberg har, och som han kommunicerat till politikerna i nämnden, och förvaltningen, ingår att han ska ta över både badet och den tomt, de gräsmattor, som omger badet. De här ytorna behövs för hans planer att utveckla Hallevi.

Med “avyttring” tänkte inte politikerna på att marken runt Hallevibadet skulle användas till en hundrastgård… Kanske tvärtom faktiskt. Som det påpekas i en kommentar på det förra blogginlägget (se här):

“Om det nu funnits tre medborgarförslag om hundrastgård i Vargön, både specifika platser eller allmänt behov av hundrastgård i Vargön … och samtliga medborgarförslag har avslagits. Då har ju politiken i kommunen på något sätt ändå satt ner foten och tagit beslut att det inte är en kommunal angelägenhet. Då är det konstigt att förvaltningen ändå har arbetat vidare och upplåtit mark till en namngiven hundklubb.”

Under tiden, som både politiker och Jonas Mossberg har väntat på att utredningen skulle bli klar och på att beslut då ska fattas, har alltså samhällsbyggnadsförvaltningen haft dialog med Vargöns Hundklubb om samma område – utan att informera politikerna. Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har inte blivit informerade om hundklubbens planer och den dialog som klubben haft med tjänstepersonerna i förvaltningen. Planerna har enligt kallelser och protokoll inte heller varit uppe i nämndens presidium eller i samhällsbyggnadsutskottet. Det verkar som om hundrastgården på Hallevi inte har behandlats någonstans där politiker har funnits med… (Såvida inte informella samtal har hållits mellan skål och vägg i kommunhusets korridorer mellan t ex ordförande i nämnden och tjänstepersoner. Det tvivlar jag dock på.)

Det ska emellertid betonas att ett arrende av kommunal mark i regel inte är en politisk fråga, arrenden kan avgöras av tjänstepersoner i förvaltningen. Men i detta fall vet ju förvaltningschef Knutsson och förvaltningen att politikerna undersöker en annan användning av Hallevibadet och marken runt badanläggningen. Och de intentioner och planer som samhällsbyggnadsnämnden har, och som visade sig i det politiska uppdraget till tjänstepersonerna i förvaltningen i november, kan omöjliggöras när en del av tomten vid Hallevibadet arrenderas ut till Hundklubben för att bli en hundrastgård.

Förvaltningens handläggning av ärendet är minst sagt något förvånande…

Som jag ser det utifrån dokument och protokoll tycks tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen ha agerat på ett sätt som inte överensstämmer med det beslut och den vilja som finns i nämnden. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit sig vissa, så att säga, ”politiska friheter”…

Vid mötet på eftermiddagen den 2 maj mellan förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg (se ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”) sa inte Knutsson något om överenskommelsen mellan förvaltningen och Vargöns Hundklubb – inte förrän Mossberg frågade honom. Då svarade Knutsson, enligt Mossberg, mycket undvikande. De få beskeden Mossberg fick var att Hundklubbens avtal endast var på ett (1) år i taget och att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de erbjudits.

Vargöns Hundklubb kommer att få sin hundrastgård vid Hallevibadet. Och det behövs en hundrastgård i Vargön, det är inte tal om annat. Men ska det ske till priset av att politikernas funderingar och Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare ska omintetgöras? Självklart inte, i varje fall inte så länge som politikerna inte har beslutat det. Mossbergs planer på ett övertagande av Hallevibadet är nämligen i allra högsta grad en politisk fråga. Ett beslut om övertagande måste fattas av politiker, kanske till och med av politikerna i kommunfullmäktige. 

Det är inte upp till tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen att fatta beslut som försvårar och begränsar politikernas handlingsutrymme i ett pågående ärende.

Men då är frågan, har Hundklubbens arrende saboterat planerna för Hallevibadet? Betyder arrendeavtalet mellan kommunen och Hundklubben att det är kört med Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare och att utveckla området?

Det är inte helt enkelt att svara på detta i nuläget, eftersom det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera. Om det är det mindre området, dvs långsidan bort från Hallevi mot berget, som allt tyder på, så anser Jonas Mosseberg att det är ok. Han tänker inte bråka eller protestera. Som han sa till TTELA (se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”):

“Vargöborna ska inte behöva välja mellan bad och hundrastgård.”

Man ska dock komma ihåg att samhällsbyggnadsförvaltningen erbjöd Vargöns Hundklubb en betydligt större yta av marken runt Hallevibadet. Och det hade antagligen grusat Mossbergs planer…

Nu på torsdag har samhällsbyggnadsnämnden återigen sammanträde. På dagordningen finns ärendet “Information om ärendeprocessen för hallevibadet”. Jag antar att det blir en del diskussioner kring Hallevibadet, både när det gäller Jonas Mossbergs planer och arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb. Fast vem vet, det är varken förvaltningschef Andreas Knutsson eller verksamhetschef Hans Larsson som ska informera. Det är chefen för administrationen som ska informera om:

“ärendeprocessen för hallevibadet”

Det lär dock bli en del frågor ändå, inte bara från oppositionen. KD, som denna mandatperiod tillhör den styrande minoriteten, har ju som bekant engagerat sig mycket hårt för att Hallevibadet ska fortsätta finnas kvar i Vargön.

Anm. Det blev en oplanerad fortsättning på detta blogginlägg, läs ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevi: Kommunen och Hundklubben

10 maj, 2024 1 kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Den 7 september 2023 inkom två medborgarförslag till Vänersborgs kommun. De ansåg att kommunen borde anlägga en hundrastgård i Vargön. Det var två av flera medborgarförslag som alla hade föreslagit att kommunen skulle bygga hundrastgårdar i olika delar av kommunen.

Enligt uppgift lär det finnas ca 4.000 hundar i kommunen – men bara en hundrastgård. Den finns i centrala Vänersborg (vid Belfragegatan) och är svårtillgänglig för människor, och hundar, från andra delar av kommunen. Det kan vara en lång resväg och alla har ju inte bil. I andra kommuner finns det betydligt fler hundrastgårdar. I t ex Trollhättan finns det sex hundrastgårdar och en agilitybana. (Se “Hundrastgårdar”.)

Det är ingen diskussion om att behovet av hundrastgårdar är stort och viktigt. Det borde finnas betydligt fler hundrastgårdar i kommunen, åtminstone en i varje kommundel. Det är emellertid en fråga om var mer exakt rastgårdarna ska ligga och, inte minst, vem som ska stå för kostnaderna.

Redan den 6 december 2022 hade det lämnats in ett medborgarförslag om att kommunen skulle anlägga en hundrastgård i Vargön. (Förslagsställaren nämnde då Björkåsparken som en lämplig plats.) Det förslaget avslogs, men det ledde till att en namninsamling startades. Det samlades in 599 namnunderskrifter för en hundrastgård i Vargön.

De två senaste medborgarförslagen, som kom in till kommunen i september 2023, räknade upp en rad argument för behovet av hundrastgårdar i allmänhet och i Vargön i synnerhet. I ett av medborgarförslagen gavs förslag på tre platser i Vargön som kunde passa bra för en hundrastgård. De var:

“en del av gräsmattan vid Hallevibadet, fotbollsplanen vid Lindås, tennisplanen vid Randhemsplanen.”

De två medborgarförslagen behandlades i samhällsbyggnadsnämnden den 7 december 2023. De avslogs med samma formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om att anordna hundrastgård i Vargön.”

I besluten gick det inte att återfinna några motiveringar. Man får gå till kallelsen till sammanträdet för att hitta dem:

“…anläggandet av en hundrastgård [är] en dyr investering om 100.000-200.000 kr per hundrastgård beroende på förutsättningarna. Den löpande drift- och underhållskostnaden uppskattas till 15.000 kr/år.”

Det var enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, en alltför stor kostnad och slutsatsen blev därför:

“I ekonomiskt strama tider bör det inte vara en prioriterad åtgärd att bygga hundrastgårdar i kommunal regi vilket talar för ett avslag av medborgarförslaget.”

Huruvida det “objektivt” sett är för mycket pengar eller inte är upp till var och en att bedöma. Men med tanke på att Vänersborgs kommun som helhet har utgifter på nästan 3 miljarder kr i år kan jag tycka att det kanske är en ganska modest summa…

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt avslag, med undantag av Thomas Larsson (MBP) som ville bifalla medborgarförslagen.

Med dessa beslut om avslag på de två medborgarförslagen kunde historien om en hundrastgård i Vargön ha tagit slut. Det stod emellertid också något annat i underlaget till nämndens sammanträde i december…

“Det finns möjlighet för hundägarna att gå ihop i en förening och själva arrendera kommunal mark för att själva bygga, drifta och underhålla en hundrastgård med allt vad det innebär. Ett alternativ [är] att hundägarna kontaktar entreprenörer inom verksamheten som i sin tur arrenderar mark och etablerar hundrastgårdar på kommunal mark. … Platserna som framhålls i medborgarförslaget skulle kunna vara utgångpunkt för en dialog kring det.”

Det visade sig att samtal mellan kommunen och medborgare i Vargön, tillika hundägare och förslagsställare, hade pågått parallellt med den politiska processen. Det var dock inget som politikerna fick kännedom om.

Tjänstepersoner och hundägare hade skickat mail till varandra under hösten och den 29 november 2023 hade det hållits ett möte mellan representanter för Vargöns Hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen. På mötet deltog även förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var alltså före samhällsbyggnadsnämndens avslag på de båda medborgarförslagen…

Det står vidare i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningen till Hundklubben den 22 februari 2024:

“Kommunen erbjöd vid möte och senare i det mail ni hänvisar till att hundägarna i Vargön kan gå ihop i en förening och arrendera mark för hundrastgård.”

Vargöns Hundklubb registrerades den 27 oktober 2023. Huruvida det var innan eller efter att samhällsbyggnadsförvaltningen hade tipsat om hur det kunde, och skulle, gå till om arrende av marken var aktuell vet jag inte. Men ska man tolka kommunens mail från den 22 februari bokstavligt, vilket torde vara det naturliga, så var det efter kommunens tips… De tre personer som hade lämnat in medborgarförslag om en hundrastgård i Vargön är för övrigt ledamöter i styrelsen.

På ett möte med Vargöns Hundklubb den 16 januari 2024 kom deltagarna fram till att området vid Hallevibadet var mest lämpligt för en hundrastgård. Mötet ritade in det önskade området på en flygbild, se det markerade svarta området.

Hundklubben hade gärna sett att kommunen upplät marken gratis och även satte upp ett stängsel runt om hundrastgården mm, men det meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen i ett tidigt skede att det inte var aktuellt. Det är nämligen inte en kommunal angelägenhet att anordna hundrastgårdar i kommunal regi. Och framför allt var det för stora kostnader för kommunen. Däremot kunde alltså kommunen tänka sig att upplåta mark för en hundrastgård. Rastgården skulle då skötas helt av arrendatorn – både när det gäller arbetskraft och kostnader. Kommunen skulle kunna sätta upp stängsel, men då skulle föreningen få betala det på hyran. Kommunen behandlar alla föreningar på detta sätt och likabehandlingsprincipen är viktig. Priset för arrendet var 2 kr/kvm.

Det verkade som om kommunen var villig att arrendera ut hela eller stora delar av gräsmattan runt Hallevibadet. Men på Hundklubbens årsmöte den 19 mars 2024 så ansåg årsmötet att det blev för dyrt att arrendera den yta som hade föreslagits från början. Årsmötet bestämde att Vargöns Hundklubb skulle arrendera en mindre yta, vilket skulle kosta 6.000 kr per år.

Den 2 maj tecknade kommunen ett arrendeavtal av en del av gräsmattan vid Hallevibadet. Det framgår av ett inlägg på Hundklubbens egen Facebooksida.

Vad jag förstår så har inga politiker varit inblandade i beslutet, i varje fall inte samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har överhuvudtaget inte fått någon information om planerna på en hundrastgård vid Hallevibadet, inte under hela året. Det var inte heller någon som kommunicerade kommunens planer med Vargöns Hundklubb för Jonas Mossberg. Den mark som skulle bli hundrastgård ingick ju i Mossbergs planer för att utveckla Hallevibadet, om han skulle få överta det.

Man kan undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen ser på framtiden – ska Jonas Mossberg få överta Hallevibadet eller ska området bli en hundrastgård? Och varför lyfts inte frågan upp till samhällsbyggnadsnämnden?

Fortsättning följer i blogginlägget ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen

8 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “TTELA om Hallevibadet”.

Den 2 maj hade förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen ett möte med Jonas Mossberg. TTELA skickade några skriftliga frågor till Knutsson innan mötet. (Se TTELA “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.)

Det framgick av Knutssons svar till TTELA att han inte hade haft kontakt med Mossberg på länge, möjligtvis inte sedan juni 2023. Det kan man kanske tycka att det inte är att ge den uppmärksamhet som sig bör till en seriös kommuninvånare.

Men till slut – förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg träffades den 2 maj. Efter mötet gick Mossberg hem och skrev ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), med kopia till Knutsson. Mossberg refererade helt enkelt mötet.

Mossberg skrev att han fick klart för sig att förvaltningschefen ansåg att han inte hade fått några klara direktiv från politikerna i nämnden – mer än att göra en konsekvensanalys. Som jag ser det (se “TTELA om Hallevibadet”) så torde en sådan analys vara en förutsättning för politikerna att gå vidare. Och eftersom denna analys inte ens hade startats av förvaltningen så var, och är, politikerna bakbundna – de har inte kunnat gå vidare. Det verkar dock som de diskuterade detta, eftersom Mossberg fortsatte sitt mail till ordförande Jonasson:

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Precis!

Mossberg skrev till ordförande Jonasson (S) att han ansåg att politikerna snabbt ska fatta ett beslut om att ge:

“ett tydligt uppdrag till tjänstemannasidan”

Mossberg vill att “tjänstemannasidan” tittar på de två olika möjligheterna för honom att ta över Hallevibadet – att kommunen arrenderar ut badet eller säljer det. Verksamhetschef Hans Larsson tycker, enligt Mossbergs mail, att en försäljning är alternativet, medan förvaltningschef Andreas Knutsson menar att det med största sannolikhet är arrende som gäller. Knutsson verkar ha ändrat sig, på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i februari förespråkade han inte ett arrende. Mossberg själv föredrar en försäljning eftersom det då är lättare att få banken med sig.

Det finns onekligen en del att utreda kring dessa alternativ. Om Mossberg t ex får köpa hela anläggningen för den symboliska summan av 1 kr, så blir det “svårt” för kommunen att lova honom att han ska få stycka av och sälja fastigheter på området till marknadspris när badet läggs ner efter 10-15 år. Mossberg tänker sig nämligen en sådan lösning för att kunna bekosta en rivning av badet. Det måste också vara svårt för kommunen att garantera att en ny detaljplan upprättas, något som avstyckningar för bostadshus skulle kräva.

Men som sagt, det är sådant som en konsekvensanalys får visa. Det finns olika typer av arrenden, och avtal kan skrivas på många olika sätt. Mossberg är inte heller intresserad av att driva Hallevibadet för att så att säga bli rik. Han vill, enligt hans egna ord, få en inkomst som den han har nu. Den vinst han naturligtvis vill och måste göra ska bekosta underhåll och användas för vidareutveckling av badet/marken. Med en sådan inställning torde det vara lättare att diskutera fram en lösning och en överenskommelse med kommunen.

Mossberg avslutar mailet till ordförande Jonasson (S): 

“Jag finns disponibel för vidare diskussioner om en lösning på Vargöbornas badlösning på Hallevibadet och finns naturligtvis till förfogande för att hitta en smart lösning oavsett om det blir köp eller arrende, även alternativ att titta på om 10-15 år när badet nått sin slutdestination.”

Två dagar efter Mossbergs mail till Ann-Marie Jonasson skrev Mossberg, den 4 maj, ett mail till förvaltningschef Knutsson. Kopior av mailet skickades också till ordförande Jonasson (S) och flera (alla?) politiker i samhällsbyggnadsnämnden. Mossberg redogjorde för vissa ändringar i planerna, t ex att han funderar på ett gym i stället för en inomhusservering. Men framför allt bifogar Mossberg en uppdaterad affärsplan – och ett antal ämnen som behöver diskuteras och som måste redas ut mellan kommunen och Mossberg.

Det finns en del att ta upp menar Mossberg, exempelvis:

  • “Politiken måste fatta ett beslut om badet skall säljas eller arrenderas ut och noggrant reda ut konsekvenserna av de bägge alternativen.”
  • “Vid arrende kommer Vänersborgs kommun ansvara för fastighet och utrustningens skick eller frånskriva sig detta?”
  • “Vid försäljning skall en inventering göras där utrustning/anläggningen skick/funktion skall noga dokumenteras.”
  • “Vid försäljning ansvarar kommunen för att stycka av Hallevibadet med hela dess tillhörande mark samt att klyva el/vatten/avlopp så badet blir separerat.”
  • “Vid försäljning måste även det kontraktuellt föras in vad som skall ske med anläggningen när EOF (End Of Life) har nåtts, typiskt 12-15 år fram i tiden. (Återköpsklausul eller likvärdigt)”
  • “Anläggningen kommer inte kunna generera vinster som kan fonderas för att bekosta en rivning på 12-15 miljoner, så här är det viktigt att hitta en win/win lösning för bägge parter redan från början.”

Och den sista frågeställningen som Mossberg anser måste behandlas:

  • “Den nystartade hundklubbens arrende av 3000 m2 mark som ingår i Hallevibadets mark? Detta arrende bör utredas och lösas innan klubben bygger staket för 60-80.000 kr.”

Några dagar före Mossbergs möte med förvaltningschef Knutsson hade det nämligen kommit till Mossbergs kännedom att ytterligare en part hade blandats in i “affären Hallevibadet” – Vargöns Hundklubb…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Vargön