Arkiv
Vad händer utanför stan?
Det finns en rad ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut i Vänersborgs kommun. I detta inlägg tar jag upp några av de frågor, utmaningar och förväntningar som framför allt angår de invånare som bor ”utanför stan”. Med det menar jag områden som före kommunsammanslagningen 1974 inte tillhörde Vänersborgs kommun. Inlägget tar upp exempel från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Vargön, Vänersnäs, Västra Tunhem och Väne Ryr. Förhoppningarna är att de flesta av dessa mer eller mindre “brännande” frågor och ärenden ska lösas innan valet den 13 september.
Vargön
I Vargön hoppas invånarna att Hallevibadet återigen ska öppna. De styrande partierna (S+C+MP), med undantag av KD alltså, vill fylla igen bassängerna och riva byggnaderna. Förvaltningen är helt inne på samma linje. Det var dock inte en majoritet i kommunfullmäktige eller samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L) beslutade att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)
Förvaltningen med hjälp av en dyr konsult, och antagligen med värmande klappar på axeln av styrande politiker, skrev därför ihop ett avtal om uthyrning som gjorde det helt omöjligt för någon entreprenör att kunna driva badet. (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet”.) Följaktligen fick samhällsbyggnadsförvaltningen ingen intressent som var villig att hyra och driva Hallevibadet vidare. Det var naturligtvis uträknat av de styrande och förvaltningen. Vägen ligger nu öppen för en rivning av badet. Varför det tar så lång tid att komma till skott med rivningen vet jag inte, men jag antar att Hallevibadet kommer upp ganska snart på dagordningen. De styrande och förvaltningen kan ju inte dra det impopulära beslutet i långbänk hur länge som helst.
I Vargön väntar man också på att Länsstyrelsen ska få 5 minuter över till att titta på en överklagan av ett beslut i byggnadsnämnden. För nästan exakt ett år sedan, den 21 januari 2025, beslutade nämligen byggnadsnämnden att inte ge bygglov för det svarta taket på Snickaregårdsvägen. Nämnden ansåg inte att färgen på taket tog “hänsyn till intresset av en god helhetsverkan”. Det låter kanske som ett komplicerat ärende, men själva överklagandet handlade om att en av ledamöterna i nämnden avstod från att rösta. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.)
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot någon enskild”. Det kan inte ta mer än någon minut för en jurist att komma fram till att nämndens beslut var olagligt och måste tas om – en ledamot får inte avstå från att rösta.
Slagghögarna med bland annat ferrokrom växer i Vargön, och det blir dessutom allt fler högar. Det kan inte undgå någon som kör igenom industriområdet. Vargön Alloys letar febrilt efter lösningar, och tror sig också ha hittat en lösning – ett stenbrott vid byn Fröskog nära Fengersfors. Alloys vill fylla stenbrottet med slagg. De boende i området, som ligger i Åmåls kommun, protesterar. De vill inte riskera att slagget från Alloys ska läcka ut sexvärt krom i deras dricksvatten. Vi får se om Länsstyrelsen ger tillstånd. (Se TTELA “Giftigt avfall från Vargön kan hamna i Dalsland”.)
Under tiden har Länsstyrelsen gett Alloys tillstånd att deponera slagg på Heljestorps avfallsanläggning. Eller om det är avfallsanläggningen som har fått tillstånd att ta emot slaggen… Hur mycket slagg som anläggningen ska ta emot vet man inte riktigt. I första skedet beräknas 8.500 ton köras till Heljestorp. Det är inte särskilt mycket i sammanhanget. I det föreläggande som Vargön Alloys fick av Länsstyrelsen den 27 juni förra året ska Alloys avveckla minst 148.000 ton slagg från Vargön i år, 2026… (Se “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen”.)
Heljestorp ska enligt uppgift ha uppsamling och rening av lakvatten innan det når recipient (mottagare). Det går en bäck i området, Edsätersbäcken. Den rinner ut i Vassbotten (vid Brätte). Det är alltså Vassbotten, en del av Vänern, som är mottagare av eventuellt förorenat vatten innehållande sexvärt krom. Om nu något går galet med hanteringen av avfallet på Heljestorp vill säga.
Och sist men inte minst – Vargporten. Hur ska det gå med den, monumentet över svunna storhetstider? Jag tror att det blir en lösning innan sommaren. Detaljplanen kommer troligtvis att ändras så att det blir fritt fram att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. I sitt svar på samrådet framförde kommunstyrelsen synpunkterna att Vargporten (“portalen”) skulle bevaras och placeras i Vargöns centrum eller:
”låta portalen fortsättningsvis markera entrén till själva industriområdet.”
Vänersnäs
Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt 2026 på Vänersnäs. Invånarna på näset har fört en långdragen och seg kamp mot kommunens planer på att tvångsansluta dem till det kommunala VA-nätet. De är värda att få tid för att ladda batterierna. Den nya vattentjänstplanen innehåller inga förslag på verksamhetsområden på Vänersnäs de närmaste åren. Det betyder alltså att inga tvångsanslutningar är aktuella. (Se “Beslut om Vattentjänstplan 3”.)
Vänersnäsborna ska ha en eloge för den vilja och kämpaglöd de har visat genom åren i försvaret av sina lagliga rättigheter att slippa betala hundratusentals kronor för VA-anslutningar som de inte behövde.
Brålanda
Socialnämnden har fattat beslut om att Sörbygården ska vara kvar. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.) Beslutet fattades av de fem oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L). De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville stänga äldreboendet, och det verkar som om de i både socialnämnden och kommunfullmäktige fortsätter att arbeta för detta – och struntar i majoritetens beslut. De styrande partierna tycks beredda att göra allt som är möjligt, och även sådant som inte borde vara möjligt, för att köra över oppositionspartierna. (Se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” och “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.) Enligt uppgifter från Brålanda har det också gjorts tveksamma utflyttningar av de boende under hösten. 
Även socialförvaltningen vill nämligen lägga ner boendet. Besparingar är viktigare än de boende…
Under höstens heta diskussioner framförde de styrande partierna (S+C+KD+MP) ett nytt argument för nedläggningen. I ett diariefört svar till en brålandabo som tyckte att det var dumt att tomställa/lägga ner Sörbygården, svarade ordförande i socialnämnden, Dan Nyberg (S):
”Det vi vill är att vi kan få ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda. Det har vi inte idag. Äldreboenden i Vänersborg har mycket högre standard och det borde vi också få i Brålanda. Det tycker jag vi är värda.”
Nyberg skrev om äldreboenden, i plural alltså, två eller fler. Och eftersom det bara finns två boenden just nu i Brålanda – Solhaga och Sörbygården…
Men det finns inga som helst beslut på ”ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda”, inte ens någon förstudie är påbörjad. Jag tror inte heller att det har lagts fram något förslag… Och menade Nyberg i sitt svar, eller ”vi” (dock oklart vilka ”vi” är), allvar med moderna äldreboenden i Brålanda har jag svårt att se hur en nedläggning av Sörbygården skulle bidra till det. Det bästa hade väl varit att i så fall behålla Sörbygården tills socialnämnden fattade beslut om eventuella byggnationer. Det finns däremot beslut på ett nytt boende på fastigheten Kalkonen (fd Östra skolan) i Vänersborg. Det ska stå klart 2028.
Sörbygården har rört upp känslor bland politikerna i kommunen som vi inte har skådat sedan arenatiden. Vi får se om upprördheten dämpas och att den kommande våren blir lugnare än hösten. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.)
Det efterlängtade tågstoppet i Brålanda dröjer. Tanken var från början att tågen skulle stanna 2028. Sedan började det pratas om 2030 och sent i höstas fick jag höra av kommunstyrelsens ordförande att 2032 är mer realistiskt. Det går långsamt att verkställa beslut, om det nu blir verkställt överhuvudtaget. Men i det här fallet är det knappast kommunens fel.
Frändefors
I Frändefors står inte tiden stilla, i “Frändefors går det bakåt”. Det sa Victor Haglund från Frändefors när han presenterade sitt medborgarförslag i kommunfullmäktige förra året. (Se “KF (21/5)”.) Det fick antagligen både politiker och tjänstepersoner att leta fram Frändefors på Google Maps… Och det var nödvändigt, fullmäktige har sköljts över av medborgarförslag från Frändefors. De har handlat om multiarenor, konstgräs, läktare, fritidsgård, belysning för fotboll, kommunalt köp av Equmeniakyrkans lokaler osv.
Det ska utarbetas och antas en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Frändefors under året, även om den kanske inte kan antas förrän nästa år. FÖP-arbetet började med en invånardialog i Församlingshemmet i september. Det var ett välbesökt möte och engagemanget från Frändeforsborna var stort.
Förhoppningsvis ska planen leda till att det går framåt även i Frändefors, och att det äntligen kommer att hända något.
Sikhall
I Sikhall är det tveksamt om kommunen vill att det ska hända något…
I samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari ska Magnus Larsson hämta sitt “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin och Magnus vann priset!”.) 
Men han är inte nöjd med det. Renoveringen av magasinet var bara början i hans utvecklingsplaner för Sikhallsviken. Larsson har, vad jag förstår, gett upp hoppet om att området ska få en detaljplan. Det har ju gått över 10 år sedan byggnadsnämnden beslutade om att upprätta en. Men det innebär inte att Larsson har gett upp utvecklingen av Sikhall. Han har sökt strandskyddsdispenser för sjöbodar, toalett- och servicebyggnad mm. Magnus Larsson har attraktiva och hållbara visioner både för området kring småbåtshamnen och området vid badet. Även i Sikhall kommer det att visa sig om de styrande partierna (S+C+KD+MP) vill ha en utveckling eller om gamla trätor och jäv fortsatt ska lägga en blöt filt över utvecklingen.
Västra Tunhem
I Tunhemsbygden tycks det alltid vara lugnt. I varje fall sedan 2012 då Mulltorps skola var hotad av nedläggning. Men det var då, sedan dess är skolan renoverad.
Hur det har gått med belysningen längs vägen vid Floget känner jag inte till. Det är en miss. Kommunfullmäktige beslutade ju att släcka ner och ta bort lyktstolparna, men då hörde en anställd från Trollhättan av sig och berättade att det fick inte Vänersborgs kommun göra. Lyktstolparna tillhörde Trollhättans Energi. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.)
Lyktstolpar eller inte. Området vid Floget ska bli ett av de få nya verksamhetsområdena i kommunen. Kommunen ska dra vatten och avlopp till fastigheterna längs Hunnebergs branter. Det är svårt med enskilda VA-lösningar i området.
Väne Ryr
Det var ett tag sedan jag besökte Väne Ryr. Det lilla stationssamhället har inte heller gjort något större avtryck i den politiska debatten på senare år. Det har dock lagts ett medborgarförslag på att det ska bli ett tågstopp igen, precis som det var förr. Det tycker kommunen också, men det ligger i så fall långt fram i tiden. Det är synd, Väne Ryr ligger nästan i centrum av Trestad och skulle kunna utvecklas. De boende längs järnvägen får nog i fortsättningen nöja sig med lyssna till alla tåg på dagarna och få störd sömn av alla godståg på nätterna. Hade det varit ett sådant oväsen längs t ex Bangatan hade det åtgärdats direkt.
Avslutning
Det är stora frågor som ligger och väntar på att få något slags avslut innan sommaren. Hur det går beror på de styrande partierna. De bestämmer dels vilka ärenden som ska upp på dagordningen och därmed avgöras. Och dels har de i år dessutom majoritet i kommunfullmäktige…
Mitt tips är emellertid att de flesta av ovanstående frågor kommer att på något sätt få ett avslut och en “lösning” innan valet. När det är dags för kommuninvånare att gå och rösta i september kommer de därför att ha en klarare och tydligare bild av vad de olika partierna vill med Vänersborgs kommun utanför Vänersborgs stad…
KS: Ärenden till KF
Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen.
I söndags beskrev jag de ärenden som avgörs av KS självt. (Se “Höstens första KS”.) I detta blogginlägg ska jag beskriva ärenden som KS ska skicka vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF) om två veckor.
Tre medborgarförslag ska till KF. KS anser, enligt beslutsförslaget, att det inte ska bli någon översyn av stadgarna för gymnasieelevers resor/skolskjuts. Lag (1991:1110), 2 §, anger att elever som har längre resväg än 6 kilometer ska beviljas ersättning för sin skolresa. Detta följer Kunskapsförbundet Väst – oavsett andra omständigheter i elevernas skolvägar som t ex farliga korsningar.
Det blir inte heller någon hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön. Det saknas resurser anser samhällsbyggnadsnämnden, som även reagerar på att förslagsställaren benämner området för “igenvuxen gräsplätt” när det är en “finklippt gräsmatta”. Kultur- och fritidsnämnden är mer positiv till medborgarförslaget. Förslaget har trots det föreslagna avslaget lett till att:
“de två nämndernas förvaltningar har inlett samtal om hur behovet av anordningar för spontanidrott bäst ska kunna tillgodoses.”
Det tredje medborgarförslaget vill att det återigen ska bli en tåghållplats i Väne Ryr. Jag tror att samtliga partier i kommunen står bakom ett sådant förslag. Väne Ryr är också markerat som ett framtida stationssamhälle i översiktsplanen. Det är emellertid inte Vänersborgs kommun som ensam bestämmer om tågstationer. I första hand är det Västra Götalandsregionen som avgör var tågstationer ska finnas. Och eftersom själva järnvägsanläggningen ägs av Trafikverket så ska det också ha ett ord med i laget. 
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 3 milj kr till att montera ner kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Det handlar om 110 gamla trästolpar i dåligt skick längs vägar i t ex Kristinelund, Väne Ryr, Lilleskog, Västra Tunhem, Floget och Vänersnäs (flera vägsträckor). Samtidigt avsätts ytterligare 3 milj kr till 42 trafiksäkra stålstolpar. De ska sättas upp intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.
Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar.
Moderaterna är av någon anledning negativ till de 3 milj kr till de nya stålstolparna. Ärendet avgörs alltså slutligen av KF.
Under klang och jubel tillförde regeringen 500 miljoner kronor till skolväsendet i vårändringsbudgeten för 2024. Det var en fantastisk satsning på skolan tyckte Tidöpartierna i allmänhet och Liberalerna i synnerhet. (Se “Vi prioriterar skolan”.)
Vänersborgs del av pengarna är knappt 1,4 milj kr (1.368.000 kr) till barn- och utbildningsnämnden och 552.000 kr till Kunskapsförbundet Väst under 2024. Då går 12% av BUN:s pengar och 30% av KFV:s till vinstdrivande friskolor. Pengarna ska användas för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen… (”Det bidde en tumme…”.)
Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för hållbar hushållning med jordbruksmark. Imorgon bereder KS frågan. Utgångspunkten är 3 kap. 4 § i miljöbalken:
“Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”
Jordbruksmarken är alltså skyddad och får bara tas i anspråk när vissa krav uppfylls. I riktlinjerna diskuteras vad som är väsentliga samhällsintressen. Det kan vara t ex:
“bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.”
Det innebär att det i Vänersborgs kommun har byggts, byggs och ska byggas på bland annat Holmängen, Skaven/Öxnered och Källeberg i Brålanda.
Strategisk landsbygdsutveckling kan vara ett väsentligt samhällsintresse t ex för att bibehålla befolkningsunderlag på landsbygden. Jag tänker på planerna i Sikhall.
Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att ge tydligare stöd i dessa prövningar kring jordbruksmark och väsentliga samhällsintressen, prövningar som i regel måste göras i varje enskilt ärende.
Kommunfullmäktige ska även anta riktlinjer för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.
Sedan 2014 finns det ett översvämningsprogram i Vänersborgs kommun. Det blev emellertid inaktuellt när Länsstyrelsen reviderade nivåerna för översvämningsrisker 2017. De nya nivåerna låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram. Nu är det dags att uppdatera kommunens riktlinjer.
I underlaget konstateras att kommunen under flera år har haft dialog med Länsstyrelsen, SMHI, Vattenfall, Vänerrådet och kommunerna runt Vänern kring de nya nivåerna. En anledning är att det finns saker som är oklara:
“En anledning till oklarhet är att det finns flera tröskelnivåer som ligger under den nivå som länsstyrelsen anger som högsta beräknade för Vänersborgs kommun. De modeller som funnits tillgängliga när SMHI gjort sina prognoser är inte helt anpassade för den komplexitet som Vänerns vattensystem utgör.”
Det framgår inte riktigt vilka “tröskelnivåer” som förvaltningen tänker på. Jag gissar dock på att det bland annat är det som påpekades av min partikollega Pontus Gläntegård (V), i en reservation i byggnadsnämnden:
“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen.”
”Rinna bakom Hunneberg”… ? Vänerns vatten tar en ny väg – se bild nedan.
Ett kanske ännu större misstag, som Gläntegård påpekar, är att Länsstyrelsen bortser från att vattnet dessutom svämmar över slussportarna vid Karls Grav och dammen i Vargön .
Länsstyrelsen har inte lyssnat på Vänersborgs kommun. Riktlinjerna följer därför Länsstyrelsens instruktioner trots att dessa är fel… (Jag har genom åren skrivit ganska mycket om översvämningsrisker i kommunen, senast den 22 april – se “Översvämning!?”.)
Det är också värt att nämna ytterligare två saker som kommunen har med i riktlinjerna, och som Länsstyrelsen har förbisett… I riktlinjerna introducerar kommunen nämligen två parametrar som inte ingår i länsstyrelsens faktablad:
“1) den dynamiska vinduppstuvningen reduceras där det finns skyddande anordningar eller terräng. 2) de mest extrema nivåerna är kortvariga och att det finns fall där tillfälliga skyddsanordningar kan användas för att hantera dessa.”
Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som kommuninvånare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommunen just nu, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. Kommunen måste därför fortsätta att ta översvämningsrisken på allvar och arbeta vidare med förebyggande åtgärder kring framför allt viktiga och 
strategiska vägar och byggnationer och anläggningar. (Även privatpersoner drabbas naturligtvis av översvämningar på grund av t ex skyfall. Länsförsäkringar skickade idag ut tips till sina medlemmar om hur man skyddar sig, se “Våra bästa tips för att slippa översvämningsskador”.)
Kommunen måste vara förberedd. Det handlar inte om det ska svämma över, utan när.
==
Anm. Det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.
Skrien från vildmarken (Väne Ryr)
Det var länge sedan som Väne Ryr avhandlades i denna blogg. Det beror inte på att jag har glömt Väne Ryr, men det har varit tyst från kommunens sista utpost innan Uddevalla kommun tar vid. Borträknat då en och annan blogg och insändare från Rune Lanestrands fortfarande vassa penna. (Klicka här.)
Men det är egentligen inte särskilt tyst i Väne Ryr. Det hörs dagligen, från tidigt på morgonen till midnatt, höga skrin. Och de kommer inte från vargar runt Ryrsjön. Och det är inte trafikbullret och oväsendet från motorvägen som jag tänker på. Nä, ljuden kommer från vagnar, järnvägsvagnar. Skrien kommer från alla tåg som rullar från och till hamnen i Uddevalla.
Jag har genom åren skrivit en del om de skri som tågseten ger ifrån sig i Väne Ryr och som invånarna tvingas utstå och leva med. (Se ”Tågbullret i Väne Ryr”.) Godstågen körs ofta in på sidospåret utanför bostäderna i Väne Ryr och väntar på persontågen som har företräde. Det gnisslar och smäller när godstågen bromsar in och stannar ca 15 meter från samtliga hus utmed spåret. 
Den ökande trafiken sliter även på rälsen och därför har underhållet ökats på – och underhållsarbetet utförs naturligtvis nattetid…
Kommunen eller Trafikverket har aldrig gjort något åt ljuden. De har inte varit intresserade. Det har bland annat sagts att det är för dyrt att minska bullret med dämpande åtgärder som t ex en meter högt bullerplank i plast (vilket har visat sig vara dämpande). Men det är kanske inte helt förvånande. Det är inte alltför ofta som myndigheternas eller kommunens uppmärksamhet riktas mot landsbygden – och kanske inte mot Väne Ryr i synnerhet.
Häromdagen fick jag ett mail från Väne Ryr. Det berättar att oljuden har förvärrats.
Jag återger delar av mailet:
“Som Du vet så har det varit problem med buller från järnvägen här i Väne Ryr. Trafiken har ökat och det handlar då om godstågen.
Massaveden, som samlas alltmer vid Uddevalla hamn, har inneburit mer problem i och med att man numera kör med dubbla boggivagnar (heter det så?). Det innebär lika många lastvagnar och utgör dubbelt så långt tågset.
Utöver detta har man börjat att transportera tomma godsvagnar och då går det undan. Det handlar om bland de längsta tågset jag någonsin har sett och det låter. Då och då får även dessa stanna för mötande persontåg som alltid har företräde.
Jag kollade ett stannat tåg. Om man ser att sista vagnen stod 150 m mot Öxneredshållet så stod loket ca 150 m bortom kyrkan. Allt som allt utgjorde lok med vagnar ca 700 meter. Ett sjuhelvetes oväsen, både när det passerar utan att stanna och även när det stannar och när det kör igång igen.
Jag dristade mig att skriva till kommunen och påpekade att situationen blivit värre. Det var i början på sommaren och har inte erhållit svar. Mitt mail var tillsänt Förvaltningschefen.”
På kommunstyrelsen i onsdags förra veckan så passade jag på att fråga en av kommunens utvecklingsledare om skrien. Hen var mycket medveten om störningarna och att det är mycket oväsen i Väne Ryr. Det var känt att det t ex fanns växlar av bristfällig kvalitet. Utvecklingsledaren hade påtalat detta.
Det är tydligen så att den ökade godstrafiken hänger samman med att Älvsborgsbanan (järnvägen från Borås till Uddevalla) är en omledningsbana för godstrafik. Och gladare blir nog inte invånarna i Väne Ryr när de får höra att Anders Strand (SD) berättade att Västtrafik har planer på ännu mer trafik vid Väne Ryr. Och att det inte ligger alltför långt bort i tid… Det beror vad jag förstår på att Bohusbanan (järnvägen från Göteborg via Uddevalla till Strömstad) är långsam och dessutom har brist på mötesspår.
Om vi tycker att det har varit tyst från människorna i Väne Ryr så är det inget mot vad människorna i Ryr tycker om tystnaden från centralorten.
Jag är inte säker på att kommunen vill att Väne Ryr ska ha någon framtid. Även om orten har gett namn åt ett av konferensrummen i kommunhuset. Men jag tror inte att jag har sett Väne Ryr omnämnas i några kommunala dokument de senaste åren. Med ett undantag. Och det var i ett mindre smickrande och angenämt sammanhang. I kommunens miljörapport för några år sedan berättades att det hade bräddats i Ryrsjön, dvs orenat avloppsvatten hade släppts ut i bybornas älskade badsjö.
Och det kanske fortfarande finns anledning för kommunen att studera sjön lite närmare. Författaren till mailet från Väne Ryr skriver:
“Längre bort mot Frigård ligger det en större mosse. Det har tippats slagg från Ferro och Airco Alloys i dessa mossar. För inte så länge sedan har det tippats märkliga produkter där igen. Vid ett tillfälle såg jag en stor svart hög som jag på håll trodde var matjord. På närmare håll såg jag att det var sot, förmodligen från Uddevallas förbränningsanläggning. Denna mosses avrinning till Ryrsjön.”
Även om det skulle vara så att barnen och ungdomarna får manas till viss försiktighet om de vill bada i Ryrsjön så finns det ändå en ljusglimt i byn. Förskolan finns fortfarande kvar i den gamla, men fortfarande ganska nyrenoverade skolbyggnaden. Den inger väl trots allt ett visst hopp om en ljusnande framtid.
Det finns också en affär där man kan köpa får- och lammkött från en gård i närheten. Om byalaget är aktivt vet jag inte. Förr var det i varje fall väldigt aktivt. Jag minns hur byalaget och invånarna kämpade hårt för sin skola för 10 år sedan.
De kämpade också för sin badplats vid Ryrsjön. (Se ”Badplatsen vid Ryrsjön”.) Men kommunens hastigt påkomna paragrafrytteri hindrade kommunala insatser och hjälp med utveckling. Badplatsen låg nämligen på privat mark och därför kunde t ex ingen kommunal “baja-maja” sättas upp. Kanske ansåg kommunen att människorna kunde använda sjön när det ändå bräddades där…
Det kanske vore dags att kommunen höjer sina blickar och kollar vad som händer i kommunens gränsmarker mot Uddevalla. Invånarna i Väne Ryr betalar också kommunalskatt och kommunala avgifter.
Hållbar strandutveckling
På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan redovisade näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell rapporten ”Strategi för hållbar strandutveckling”. Det är ett resultat av ett 3-årigt projekt som Vänersborgs kommun har gjort tillsammans med Chobe District Council i Botswana. Det har jag nämnt i en tidigare blogg. (Se ”Dagens sammanträde i KS”.)
Syftet med projektet, ”Strategier för hållbar strandutveckling”, har varit att:
”områdena kring stränderna ska kunna nyttjas så rikt som möjligt av människor för rekreation och ekonomisk vinning samtidigt som förutsättningarna för naturmiljön och ekosystemen säkras.”
I slutrapporten har författarna samlat de viktigaste lärdomarna och idéerna från projektet. Några av de viktigaste projektidéerna för Vänersborg är kallbadhus, strandpromenader, småbåtshamnar, flytande restaurang och att skapa varumärket ”badstaden Vänersborg”.
Det har en gång i tiden funnits ett kallbadhus på Skräcklan, ett stenkast från Norra skolan.
Ett nytt kallbadhus i Vänersborg har varit en av projektets starkaste utvecklingsidéer. Det är nog emellertid inget som kommunen ensam har råd att uppföra, för skattepengar. Men kanske finns det privata intressenter som skulle vara villiga att satsa. Det kommunen skulle kunna göra ”under tiden” är att utarbeta planer som skulle kunna snabba på processen den dag en intressent dyker upp.
Strandpromenader finns det redan en hel del i Vänersborg (projektet har inriktat sig på själva Vänersborg). Det gäller att förbättra tillgängligheten till dem.
”Detta görs dels genom att skapa sammanhängande cykel- och promenadvägar längs strandkanten, dels genom att skapa fler ställen där man kan komma ner till strandpromenaden och dels genom att göra promenadstråken attraktiva med växtgestaltning, belysning, sittplatser, grillplatser, utsiktsplatser, informationsskyltar, lekplatser, utegym med mera.”
Man menar också att det är önskvärt att det skapas möjlighet till olika rundor, dvs att promenaden slutar där man börjar – man ska inte behöva gå tillbaka samma väg.
När det gäller idén om småbåtshamnar eller gästhamnar menar författarna att de har en särskilt viktig funktion då:
”dessa utgör grunden för båtburen turism och möjliggör utbytet med båtägare från hela Vänern och andra som färdas längs kanalrutterna.”
Författarna menar att gästhamnen i Vänersborg borde få en mer direkt koppling till stadskärnan. Och det är det lätt att hålla med om.
”Utredningen” ser också positivt på ”samlade småbåtshamnar”. De skulle ge:
”bättre möjligheter för gemensamma anläggningar – till exempel ramper, kranar, el och vatten, samt bevakning av båtarna.”
Småbåtshamnarna skulle också ge bättre förutsättningar för ekosystem och allemansrätt längs sträckor där det inte finns bryggor.
Utredningen gör faktiskt också en utblick mot Sikhall:
”I Sikhall finns idag en gästhamn samt en klubbstuga med 15 bäddar. Hamnen ägs och drivs av Vänersborgs Segelsällskap och är idag en viktig inkomstkälla för föreningen. Föreningen skulle gärna också se ställplatser för husbilar. I närheten ligger ett gammalt magasin som skulle kunna inhysa ett café eller en restaurang. En lokal markägare vill investera i utbyggnad av ett nytt hamnområde med sjöbodar och småbåtsbryggor i anslutning till befintligt område.”
Jag tror att jag vet vem denne lokale markägare är… Hittills har väl emellertid inte kommunen visat något större intresse av ett samarbete med denne markägare. Eller att uppmuntra denne till att utveckla Sikhall och Vänersborg… Men det kan väl ändras…
Ibland stämmer tyvärr inte kommunens visioner och planer riktigt överens med de praktiska handlingarna… I t ex Sikhall borde kommunen snabbast möjligt åtgärda sjösättningsrampen så att inte fler båtägare får sina propellrar förstörda. (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)
Det ser också ut som om projektet har andra och fräschare idéer, än de nuvarande, när det gäller idén om ”badstaden Vänersborg”.
Projektet vill utveckla stränderna och badandet längs sträckan Sanden till ”Jakobben”. (Här vill jag till skillnad mot utredningen stava Jakoben med ett ”b”!).
Utredningen vill skapa ”riktade attraktioner” på sträckan. Men projektet anser att kommunen ska satsa på förbättrade badmöjligheter i alla delar av kommunen och det tycker jag är oerhört viktigt:
”Det främsta syftet är att ge fler möjlighet och öka intresset för att använda strandområdena. I sin tur bidrar det till mer folkliv, vilket skapar attraktionsvärden, möten mellan olika grupper av människor, underlag för service, med mera. Det ökar också möjligheten att locka folk till strandområdena vid olika tidpunkter under dygnet, alla dagar i veckan och under en längre säsong. Möjligheten att bada skapar en tydlig koppling till vattnet, men med det följer också många andra aktiviteter: att ”hänga” på stranden, äta picknic, grilla, olika bollspel med mera.”
Alla som bor i Väne Ryr undrar säkert om dessa rader gäller dom också. Och det kan man väl undra. Kommunen var ju inte särskilt intresserade av badplatsen i Väne Ryr när det begav sig… Men kommunen kanske kommer på bättre tankar. (Se t ex ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)
Det är en bra slutrapport som lämnas av projektgruppen. Den innehåller många bra och kreativa idéer. En del kostar pengar, andra inte. De som inte kostar pengar, eller en mindre slant, kan genomföras tämligen omgående. När det gäller de större, dyrare projekten är det viktigt att kommunen knyter till sig och samarbetar med privata intressenter, som t ex den där lokala markägaren i Sikhall. Det är viktigt för kommunen att få igång en hållbar strandutveckling – både för vänersborgarnas och turisternas skull. Och för dom som vi vill locka att flytta till kommunen.
Väne Ryrs skola
Under veckan som gått har jag som bekant dykt ner i kommunens diarium. Där hittade jag inte bara kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 (se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar” och ”Mer om kommunens uthyrning”), utan också några enstaka handlingar om skolan i Väne Ryr. Jag började ögna i dem lite förstrött, men insåg ganska snabbt att det nog var lika bra att begära ut alla handlingar som hade med skolan att göra – från typ de senaste månaderna. Det verkade nämligen ha varit en del ”strul”.
Det var ganska många handlingar, hela 33 stycken…. De flesta handlingar bestod av mailväxlingar mellan föräldraföreningen i Väne Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var också ”inblandad”.
Idag fick jag se i TTELA att det tydligen inte bara har varit jag som tittat närmare på Väne Ryr. Ordförande Andersson intervjuades nämligen om stängningen av skolan… (Se ”Väne Ryrs grundskola är inne på sista terminen”.)
Bakgrundshistorien till intresset för skolan i Väne Ryr, och de många handlingarna i diariet, är naturligtvis besluten i kommunfullmäktige 2013 och framför allt 2017 om Väne Ryrs skola.
Den 30 januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att öppna förskola, förskoleklass och fritidshem i Väne Ryr höstterminen 2013. Dessutom skulle en grundskola 1-3 öppnas på försök i tre år hösten 2014. Jag var själv med och fattade beslutet, till skillnad från de borgerliga partierna (som styrde kommunen då) och sverigedemokraterna.
Det fanns emellertid ett villkor förknippat med grundskolans öppnade, ett mycket viktigt villkor…
Ur fullmäktiges beslut 2013:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Vi som stod bakom beslutet såg detta villkor mest som ”formalia”. Vi var helt övertygade om att skolan skulle locka till sig betydligt fler elever.
Det blev inte så. Det blev färre än 15 elever som valde och gick i skolan…
Det var en överraskning – och en besvikelse. Det visade sig att fler än hälften av barnen i ”upptagningsområdet” hade valt andra skolor, företrädesvis i Trollhättan. Vårdnadshavarna hade så att säga ”röstat med fötterna”. De hade därmed faktiskt också valt bort skolan i Väne Ryr. För i detta läge kunde ju rimligtvis inte kommunen fortsätta att bedriva skola.
Fullmäktiges beslut var otvetydigt. Skulle det i fortsättningen bedrivas skola 1-3 i Väne Ryr så krävdes det minst 15 elever. Vänsterpartiet stod för beslutet från 2013. Fullmäktiges villkor var inte uppfyllt och därför skulle skolverksamheten avvecklas.
Men så blev det inte riktigt…
Frågan om Väne Ryrskolans vara eller inte vara hamnade återigen i kommunfullmäktige. En majoritet i fullmäktige (S+C+MP+SD+VFP) ville i maj 2017 ge skolan en chans till. Det formella skälet för beslutet var (citerat från fullmäktiges underlag):
”den lokalbristsituation som för närvarande råder inom grundskolan och att det vore oekonomiskt och ogenomtänkt att i det sakläget stänga grundskoleverksamheten vid Väne-Ryrs skola.”
Den 23 maj 2017 förlängdes därför ”försökstiden” ytterligare två år. Med samma villkor som tidigare:
”Kommunfullmäktige förlänger prövotiden för öppethållande av grundskolan årskurs 1-3 i Väne-Ryr till år 2019 enligt samma premisser som framgår av fullmäktiges beslut 2013-01-30, § 1.”
Beslutet betydde att invånarna i Väne Ryr fick ytterligare två år på sig att visa att de ville ha kvar grundskolan 1-3 i Väne Ryr. Men samma villkor gällde alltså – skolverksamheten skulle upphöra om det fanns färre än 15 elever i åk 1-3 efter prövotidens utgång.
Så blev det då december 2018. Och det visade sig återigen att elevantalet understeg 15…
Den här gången var slutsatsen given. Fullmäktiges villkor om minst 15 elever var inte uppfyllt. Och det kunde bara betyda en sak – fullmäktiges beslut ska verkställas.
Det är viktigt att notera att det inte ankommer på fullmäktige att fatta ett nytt beslut, beslutet från 2017 ska helt enkelt verkställas. Och det är barn- och utbildningsnämndens uppgift, i praktiken barn- och utbildningsförvaltningens. Nämndens ordförande Mats Andersson (C) skrev i ett mail den 26 november 2018:
”frågan [är] redan avgjord i kommunfullmäktige och kommer inte att behandlas ytterligare i KF. Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att effektuera beslut i frågan efter sammanräkning av antalet elever.”
Det smärtade nog ordförande, som på sätt och vis är den som ”utverkade” att prövotiden skulle förlängas med två år, att de flesta vårdnadshavare i Väne Ryr återigen hade valt bort bygdens skola… (Precis som det smärtade vissa vänsterpartister redan 2017.)
I dagens TTELA-intervju framgår ordförande Anderssons vånda tydligt:
”Det är trist att grundskolan i Väne Ryr måste lägga ner och jag lider med barn och föräldrar.”
Mats Andersson (C) säger vidare i intervjun:
”Men kommunfullmäktiges riktlinjer är tydliga och de måste vi följa.”
Och det är helt riktigt. Men samtidigt är det viktigt att ha i minnet att Andersson och centerpartiet själva stod bakom just detta beslut i fullmäktige.
Den 17 december (2018) meddelade således förvaltningschefen de berörda vårdnadshavarna:
”Från och med höstterminens start 2019-08-19 kommer inte grundskola bedrivas i Väne Ryr. Grundskola omfattar förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem.”
Och rektorn på Öxnereds skola skrev till föräldrarna den 14 jan 2019:
”Inför höstterminen 2019 kommer nuvarande elever på Väne Ryrs skola att erbjudas skolplacering och fritidsplacering på Öxnered skola (se tidigare utskick från barn och utbildningsförvaltningen).”
Ryrskolans föräldraförening har haft synpunkter på tiden för ”elevräkningen”. Men jag har lite svårt att se logiken i vårdnadshavarnas resonemang. I fullmäktiges beslut står det tydligt ”till år 2019”. ”Till år 2019” betyder till och med den 31 december 2018. Således ”räknades” också eleverna i december. Och eleverna var alltså färre än 15.
Här vill jag återigen flika in en kommentar med anledning av dagens artikel i TTELA. Man kan nämligen få intrycket att skolverksamheten avvecklas därför att elevprognoserna för nästa läsår eller de kommande åren säger att det blir färre än 15 elever. Det är inte korrekt. Kommunfullmäktiges beslut 2017 innebar att det skulle gå minst 15 elever i Väne Ryr nu i december.
Det var självklart olämpligt att avveckla Väne Ryr-skolan vid det senaste årsskiftet, mitt i läsåret. Det hade inte varit bra varken för eleverna eller verksamheten. Därför beslutade BU-förvaltningen att inget skulle ske med skolan förrän läsåret slutade i juni. Först till hösten blir alltså Öxnereds skola Väne Ryr-elevernas ”hemskola”. Och då gäller naturligtvis samma regler kring t ex fritids och skolskjuts som för alla andra elever och vårdnadshavare i Vänersborg.
Jag förstår att de vårdnadshavare som har barn på skolan i Väne Ryr är besvikna. Skolan ligger förhållandevis nära hemmet, det är lätt att lämna och hämta barnen, de får gå i en liten skola etc.
Men fullmäktige har fattat beslut. Och trots att skolverksamhet 1-3 har pågått under 5 års tid så är alltså elevantalet fortfarande mindre än 15. De flesta vårdnadshavare har faktiskt valt bort skolan… Och det är inte försvarbart att bedriva en grundskola med så få elever. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synpunkt och det är inte försvarbart med tanke på barnen. Så få elever begränsar t ex antalet kompisar. Det får också negativa pedagogiska konsekvenser med så få elever uppdelade i tre årskurser.
I fortsättningen kommer det enbart att vara förskola i Väne Ryrs skola.
Tågbullret i Väne Ryr
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl (MP) hälsar i en kommentar (se här) till bloggen ”Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm” att nämndens sammanträde i förra veckan ställdes in, eftersom det inte fanns tillräckligt med ärenden.
Så nu vet vi det.
På det förra sammanträdet med miljö- och hälsoskyddsnämnden, i december, var det desto mer att göra, bland annat avhandlades bullerproblemen med järnvägen i Väne Ryr. Tja, avhandlades var kanske för mycket sagt…
Det var ett tag sedan jag skrev om bullerproblemen i Väne Ryr, senast var det faktiskt i oktober 2016. Tiden går fort… (Se ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.)
I Väne Ryr går järnvägen mellan Öxnered och Uddevalla rakt genom samhället. Det är inte bara persontåg på järnvägen utan tämligen långa och tungt lastade godståg, som bland annat är på väg med gods till hamnen i Uddevalla. Tågen går kanske 20 meter från flera bostadshus och faktiskt inte särskilt långt från Väne Ryrs skola heller, där det pågår både skol- och förskoleverksamhet.
Det är flera hushåll i Väne Ryr som har stora problem med bullret från järnvägen – både dag- och nattetid, både inomhus och utomhus. Problemet har varit att varken Trafikverket eller Miljö- och Hälsoskyddsnämnden har tagit bullerproblemen på riktigt allvar. De har i stort sett nöjt sig med att utgå från teoretiska bullerberäkningskartor.
De boende menar att de teoretiska bullerberäkningskartorna inte stämmer med de faktiska förhållandena på platsen, med start och stopp av godstågen på ett stickspår alldeles vid husen, nattliga servicetåg, inga naturliga ljudvallar i form av vegetation, järnvägens placering 2-3 meter över övrig marknivå, högt smällande vagnsljud och en växel som registrerar varje hjulpar med ett högt dunkande. Dessutom finns det också en viadukt i nära anslutning till husen, där tågen passerar, vilken naturligtvis ytterligare förstärkte oljuden.
En av de klagande i Väne Ryr ville att Miljö och Hälsa skulle komma ut och mäta bullret på plats. Hen fick då svaret att mäta själv, dygnet runt i två veckor… Att mäta under nätterna var nämligen viktigt, eftersom det då gick stora godståg genom samhället som störde nattsömnen flera gånger per natt.
Till sist kom dock Miljö och Hälsa ut till Väne Ryr för att mäta bullret. På dagtid. Och inomhus. Det slumpade sig dock så att inga godståg råkade passera genom det lilla samhället just då… Det var endast några persontåg som åkte förbi.
Det hindrade emellertid inte Miljö och Hälsa, på sammanträdet strax före jul, att utifrån ”mätningarna” vid detta tillfälle besluta att avsluta klagomålsärendet – med motiveringen:
”Nämnden beslutar att avsluta klagomålsärende om buller från tågtrafikverksamhet vid fastigheten … Beslutet grundar sig på att störningarna inte överskrider de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder och Infrastrukturproposition.”
Och det är ju naturligtvis ett riktigt beslut utifrån de teoretiska bullerberäkningskartor och Trafikverkets uppgifter om trafikfrekvens som finns. Men problemet var ju just att det var dessa ”teoretiska uppgifter” som de boende i Väne Ryr ifrågasatte… Det var därför de ville få en bullermätning till stånd – som visade förhållandena i verklighetens Väne Ryr…
Det blev alltså inga resultat av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens ”indikativa bullermätning av lågfrekventa ljud från stillastående tåg”. Det visade ju sig att:
”Inga tåg stannade på stickspåret den aktuella tidpunkten.”
Det är ju intressant. När Miljö och Hälsa ska mäta bullret så finns det inget att mäta. Inga tåg stannade utanför fastigheterna precis när Miljö och Hälsa var där. Borde inte Miljö och Hälsa komma tillbaka då och mäta när det finns något att mäta? Det tyckte uppenbarligen inte Miljö och Hälsa.
Dessutom har dieselloken, som avger de flesta lågfrekventa ljuden, bytts ut mot eldrivna lok. Det var något som de boende skulle ha kunnat upplyst Miljö och Hälsa om. Innan mätningarna gjordes. (De boende visste inte innan Miljö och Hälsa gjorde besöket vad som skulle mätas.) Fast det spelade ju ändå ingen roll, det blev ju inte av något med mätningarna… Det kom ju inga godståg. De boende ville att andra typer av buller skulle ha mätts, och även utomhus. Vid en tidpunkt då det fanns något att mäta…
Utifrån Miljö och Hälsas besök på plats i Väne Ryr och de obefintliga mätresultaten så bedömer Miljö och Hälsa hela ärendet återigen utifrån uppgifter från Trafikverket om
trafikfrekvens och de teoretiska beräkningsmodeller som finns.
Och då är de boende i Väne Ryr tillbaka till ruta 1…
Problemet från början var ju just att den klagande ifrågasatte de teoretiska bullerberäkningsmodellerna… Hen hävdade att de inte stämde med de faktiska förhållanden som råder i Väne Ryr… (Se mer om motiveringarna till detta i bloggen ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.)
Så utan att kontrollera den klagandes uppgifter i ärendet och utan att några som helst nya mätresultat eller fakta har tillförts ärendet så avslår nämnden klagomålen med motiveringarna:
- ”Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik, som bland annat bygger på infrastrukturproposition (96/97:53), anger riktvärden för när bullerskyddsåtgärder bör vidtas. För bostäder byggda före 1997 bör bullerskyddsåtgärder vidtas om den maximala ljudnivån från spårtrafik överstiger 55 dBA inomhus kl 22-06 vid fler än fem tillfällen per natt. Nämnden bedömer att störningar från tågtransporter nattetid inte kommer upp i det antal där det ställs krav på åtgärder.”
- ”Nämnden bedömer att gnissel och dunkljud, som uppstår när tåg bromsar in vid stickspår, är buller som ska bedömas enligt riktvärden för trafikbuller/ tågtransporter. Antalet händelser överstiger inte fem tillfällen per natt och därmed ställs inte krav på åtgärder.”
Jag tycker att det är lite beklämmande att kommunen är så ointresserad av vad kommuninvånare, dvs skattebetalare, säger och tycker att de avskriver klagomål utan att ta reda på fakta.
Sedan kan man ju också undra om det är sjysst att invånare i kommunen, om uppgifterna för trafikfrekvens och de teoretiska beräkningsmodellerna verkligen är riktiga, ska behöva uppleva tågbuller upp till 55 dBA inomhus vid fem tillfällen per natt… Vem tycker egentligen att det är ok att vakna fem gånger per natt av tågbuller…? Eller att det är ok att inte kunna sitta på uteplatsen i trädgården på varma sommardagar…?
Det ska byggas bostäder på gamla Källshagen och då ska en vall byggas för att stänga ute bullret från de persontåg som åker förbi under 4-5 sekunder… Varför skulle inte ett ljuddämpande plank kunna byggas i Väne Ryr? Eller är det skillnad på folk och folk – och
plats och plats?
Det tycks inte vara lika i Vänersborg – i varje fall inte ”i alla delar”…
Den som är missnöjd med Miljö och Hälsas beslut kan överklaga det hos Länsstyrelsen. De boende längs järnvägen i Väne Ryr borde nog göra det.
Eftersnack: SD och Väne-Ryr
Det är roligt när människor hör av sig efter mina bloggar. Och det är det några som har gjort efter mina redogörelser för det senaste fullmäktigesammanträdet. Det är till och med någon som tyckte att jag behandlade sverigedemokraterna alltför nedsättande och illa. Sådana kommentarer hör inte till vanligheterna. Dock var denna person inte på plats för att med egna öron och ögon ta del av vad Kurt Karlsson och Ola Wesley sa. Hade hen varit det, så hade hen nog hållit med om det som stod i bloggen. För det var stundtals, för det mesta sa en del, mycket ”dumt” som sades från SD-hållet.
Men det är ingen stor fråga, att bli kritiserad för att ha varit nedsättande och ”dum” mot sverigedemokraterna menar jag. De citat som jag använde i bloggarna var nämligen riktiga citat, så klart. Och citaten talade för sig själva… (Se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten” och ”Sverigedemokraterna i KF”.)
På det senaste sammanträdet behandlade fullmäktige Vänsterpartiets motion om att kommunen borde initiera en utredning om att sköta fler badplatser. Det blev som bekant avslag, kommunfullmäktige ville inte ens utreda frågan… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)
Det är mycket prat om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar (som det står i kommunens vision), men när det kommer till kritan är visionen inte vatten värd. Det tycker jag att motionens
behandling visar.
Det är ett flertal läsare som har hört av sig angående socialdemokraten Kjell Nilssons anförande från talarstolen. Och det var Nilssons uttalanden angående badet i Väne-Ryr som rörde upp känslor.
Kjell Nilsson (S) sa ordagrant:
”Och vi städade även den här badplatsen ute i…, ja på den vägen ut till Uddevalla. Ja, och det är ju som så här att det finns en liten historia bakom den badplatsen, som jag egentligen inte vill dra upp riktigt. Men det är ju som så att det fanns ju en viss person som ägde den marken och jag vet inte om alla vet vem det är. Jag antar att du har tagit reda på detta Stefan. Och du vet också vad han har för tjänst i kommun. Då finns det naturligtvis en orsak till varför det har blivit som det har blivit. Vi fick sluta städa detta. Och det var han själv som tog det beslutet, för han var min chef. Han tog det beslutet att vi skulle sluta städa den badplatsen. Så gick det till. Så man får nog forska lite grann mer i detta.”
Nu i efterhand så har jag fått klart för mig att Kjell Nilssons (S) uppgifter var felaktiga. Om det var medvetet eller inte från Kjell Nilsson vågar jag inte svara på. Det betyder således att faktaargument som framfördes i den aktuella fullmäktigedebatten inte stämde.
Det är tråkigt att konstatera, men rätt ska vara rätt.
Inga fler kommunalt skötta bad!
Kommunen sköter om ett antal badplatser i kommunen. Det är Boteredssjön och Sikhall (skötselansvarig: fastighetsenheten), Skräcklan (skötselansvarig: gatuenheten), Gardesanna och Nordkroken (skötselansvarig: serviceenheten). Och sedan sköts Ursand och Grönvik av Ursand Resort & Camping AB.
Det finns emellertid fler badplatser i kommunen och på kommunens hemsida finns de listade.
Det är 15 väldigt olika badplatser som upptas på kommunens ”badplatskarta”. Hur aktuell kartan är kan jag inte avgöra, men jag ser t ex att badplatsen i Rörvik saknas.
Vänsterpartiet hade lämnat in en motion om att kommunen skulle utreda vilka badplatser det skulle kunna vara aktuellt för kommunen att sköta om och vilka kostnader som skulle vara förknippade med en sådan skötsel. Tanken var att kommunen skulle behandla alla badplatser lika och öka servicen på några av dem, något som framför allt skulle gynna dom som bodde på landsbygden. Till exempel de som bodde i Väne-Ryr. Som har en badplats vid Ryrsjön som kommunen faktiskt har skött om i nästan 50 år, dvs sett till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet och att det fanns livräddningsutrustning etc.
På det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige behandlades denna motion.
Magnus Kesselmark (V), Lutz Rininsland (V) och jag talade för motionen. Undertecknad framförde det som stod i motionen (”Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser”) och det som jag skrev i bloggen ”Kommunens badplatser”. Jag hade också synpunkter på det svar på motionen som kommunstyrelsen lämnade till fullmäktige.
Svaret från kommunstyrelsen, utarbetat av kommunstyrelseförvaltningen, präglades (enligt min mening) av att man hade bestämt sig för vad man skulle tycka först – och sedan letade man argument som bekräftade denna ståndpunkt. Precis som samhällsbyggnadsnämnden hade gjort.
Skälen till att kommunstyrelsen ville avslå motionen var tre.
För det första var det ”privatargumentet”, igen. Kommunstyrelsen skrev om de badplatser som kommunen sköter om:
”Kommunen antingen är ensam fastighetsägare eller delägare i marksamfällighet.”
Som jag har påpekat förut så finns det inga lagar e dyl som förhindrar att kommunen sköter badplatser på privat mark. Vilket kommunen till stora delar gör i Gardesanna och på Nordkroken. Men kommunstyrelsen hade lärt sig… Nu var också marksamfällighet med i svaret. Kommunen kan sköta om privat mark om kommunen är med i en marksamfällighet… Och så ges Nordkroken som exempel. Och här är, tror jag (jag är tämligen säker), kommunen alldeles för ”generös” utifrån andelen i samfälligheten i vad man ”bjuder på” – i varje fall utifrån sitt eget resonemang om privat ägande. Men kommunen är inte med i någon sådan här samfällighet på Gardesanna, och ändå sköter kommunen badplatsen.
Jag skrev till kommunen och frågade om det här med marksamfällighet i Gardesanna:
”Du har ställt frågan om det finns någon samfällighet i Gardesanna som kommunen är med i. Enligt uppgifter från Lantmäteriet är inte allt ägande till vattenområdena utrett i Gardesanna, så det vet vi inte utan att Lantmäteriet gör en utredning. Kommunen äger Margareteberg 1:17, och även vattenområdet utanför den, så där är det inte samfällt.”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) hävdade att kommunen bara skötte om den mark, som kommunen ägde i Gardesanna. Vilket inte riktigt stämmer överens med de uppgifter jag har fått, men det kanske har ändrats… Augustsson sa också att bajamajorna stod på privat mark… Och det visste jag. Men vad jag vet så får även de som ligger på de privata stränderna på Gardesanna nyttja kommunens bajamajor…
Det andra argumentet handlade om kostnader.
Kommunstyrelsen skrev:
”Det kan konstateras att skötsel och renhållning av en badplats dit allmänheten äger tillträde är förenat med icke försumbara kostnader.”
Och så skrev kommunstyrelseförvaltningen, precis som Samhällsbyggnadsnämnden, att varje badplats kostar 200.000 kr. Kommunstyrelseförvaltningen insåg dock att de små badplatserna inte skulle kosta så mycket, men tyckte ändå att det blev ”icke försumbara kostnader”. Hur den nu hade kommit fram till det, när den inte hade en aning om kostnaderna. De var ju inte utredda. Det var bara en gissning och gissningar är inga bra argument när kommunfullmäktige ska fatta beslut.
För övrigt var kostnaderna något som motionärerna i Vänsterpartiet ville skulle utredas. Det bortsågs också från att kommunen skulle kunna komma överens med t ex byalag eller föreningar om att dessa skötte om städning och renhållning. Lutz Rininsland påpekade att byalaget i Väne-Ryr ville samarbeta med kommunen om skötseln av badplatsen. Magnus Kesselmark (V) tog upp Nybro kommun som exempel på en kommun som hade ett system med föreningar och idrottsklubbar som skötte om badplatser med hjälp av kommunala bidrag.
För det tredje ansåg kommunstyrelsen att:
”nuvarande utbud av kommunalt skötta badplatser får anses tillräckligt”
Jag undrade med vilken rätt kommunstyrelsen tyckte det. Var det för att ledamöterna i kommunstyrelsen själva bara badade på Nordkroken, Ursand, Skräcklan eller kanske Vita Sannar? Och gjorde de det, så ska alla andra också göra det… Men om det finns de som ville bada någon annanstans?
Kommunstyrelsens svar bestod av, precis som svaret från Samhällsbyggnadsnämnden,”vi vill inte”. ”Vi vill inte utreda.”
Lena Eckerbom Wendel (M) tyckte att den viljeyttringen var tillräcklig och att:
”vi i det läget kommunen är i just nu ska fokusera på kommunens kärnverksamheter”
Jag är inte riktigt säker på vilka Eckerbom Wendel syftade på när hon sa ”vi”. I varje fall kan inte de som bor i Väne-Ryr, Grunnebo och områdena där omkring, och som använder badplatsen vid Ryrsjön, ingå i detta ”vi”. Kanske var det ”vi politiker”…
Och visst ska kommunen fokusera på kärnverksamheter, men om kostnaden för att t ex sköta om badplatsen i Väne-Ryr skulle uppgå till 20-30.000 kr om året så skulle inga kärnverksamheter vara hotade…
Kjell Nilsson (S) hade också några inlägg. Nilsson berättade att han hade varit arbetsledare i 6-7 år för de som har städat badplatserna. Han menade också, precis som Benny Augustsson, att det är bara är kommunens egen mark som kommunen har städat på Gardesanna.
Och samma har det varit på Nordkroken sa Nilsson. Fast här var jag inte riktigt med. Enligt Nilsson ägde kommunen nämligen bara bryggan på Nordkroken och han nämnde inte heller något om samfälligheten. Dessutom är tydligen Wargöns IK inblandat i städningen av stranden.
Jag blev inte riktigt klok på om kommunen städade stranden på Nordkroken eller inte.
När det gällde badplatsen i Väne-Ryr sa Kjell Nilsson att det var hans chef som fattade beslutet att kommunen skulle sluta att städa badplatsen. Och det var en intressant upplysning, särskilt som denne chef samtidigt är samme person som äger marken vid badplatsen… Om det var i egenskap av markägare eller kommunal chefstjänsteman som chefen/markägaren fattade detta beslut framgick inte, även om jag förstår att det måste vara som tjänsteman. Dock var det ett märkligt sammanträffande – och jävsförhållande.
Med 38 röster mot 8 nej (och 4 som avstod) beslutade kommunfullmäktige att frågan om kommunal skötsel av badplatser inte ens skulle utredas.
KF: Fortsatt skolverksamhet i Ryr
Som vi kunde läsa i TTELA i dagens nummer (se ”Så blev beslutet om skolan i Väne Ryr”) så röstade en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter för en fortsatt skolverksamhet i Väne-Ryr i ytterligare 2 år. Med röstsiffrorna 30 mot 21 fick Mats Anderssons (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, förslag en tämligen trygg majoritet bestående av S+C+MP+SD+VFP bakom sig. Förvånansvärt nog var det sverigedemokraterna som var de mest aktiva i debatten för fortsatt försöksverksamhet. Kommunalråden Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) sa t ex inte ett ord i frågan.
Argumentationsnivån för att fortsätta skolverksamheten med åk 1-3 i Väne-Ryr var tämligen låg. Det var inte många sakliga argument som framfördes, utan det handlade mest om önsketänkanden och förhoppningar. Och av de faktaargument som åberopades var det viktigaste inte korrekt.
Mats Andersson upprepade nämligen sitt felaktiga argument att platsbristen i Vänersborgs grundskolor gjorde det nödvändigt att behålla skolverksamheten i Väne-Ryr. Det gjorde han trots att hans egen förvaltning, och andra politiker, hela tiden har påpekat att eftersom eleverna från Väne-Ryr måste undervisas en eller två dagar i veckan på Onsjöskolan så upptar dessa elever även platser på Onsjö. Eleverna från Väne-Ryr hindrar så att säga därigenom andra elever från att gå på Onsjöskolan. (Eleverna går på Onsjö på grund av det saknas ämneslokaler och behöriga ämneslärare i Väne-Ryr.)
Även Ola Wesley (SD) upprepade Anderssons argument, men det var naturligtvis lika felaktigt då. Ett felaktigt argument blir inte sant bara för att det upprepas.
Marianne Karlsson (C) såg sig tvungen att anlägga en annan vinkling på detta felaktiga argument. Hon menade att det var bra att platserna upptogs av eleverna från Väne-Ryr, eftersom klasserna på Onsjö då blev mindre resten av veckan när Ryreleverna inte var där. Hur hon fick detta att gå ihop med sin partikollega Anderssons argument om att det behövdes fler elevplatser i kommunen förklarade hon inte.
Det var många ledamöter från oppositionen som undrade hur majoriteten kunde försvara att en skola bara hade 11 elever (inte 13 som TTELA felaktigt skriver) till hösten. Här var det Kurt Karlsson (SD) som skötte argumentationen. Och då blir inte debattnivån särskilt hög.
Kurt Karlsson menade att skolan kommer att dra till sig elever och att elevantalet kommer att öka. Vad Kurt Karlsson, som för övrigt var emot att starta skolverksamhet i Väne-Ryr för 3 år sedan, grundade detta på kunde han emellertid inte redogöra för. Men han trodde och han hoppades. Detta trots att Väne-Ryr inte hade lockat till sig fler elever under de gångna åren, inte ens majoriteten av de barn som bor i Väne-Ryr… Varför Väne-Ryr skulle lyckas bättre de kommande två åren än de tidigare tre hade behövt beläggas med trovärdiga argument.
Lena Eckerbom Wendel (M) var också flitig i talarstolen. Hon menade att Skolinspektionen har ett riktvärde på minst 50 elever om någon vill starta en friskola och tyckte att Vänersborgs kommun skulle ta fasta på detta också för egen del. En skola behöver även i denna kommun bestå av minst 50 elever för att undervisningen ska kunna organiserar på ett meningsfullt sätt. Lena Eckerbom Wendel undrade vem eleverna på Väne-Ryr skulle samarbeta med när de hade grupparbeten…
Eckerbom Wendel ställde också frågan, vid upprepade tillfällen, hur få elever det egentligen kunde vara på en skola enligt de som ville fortsätta verksamheten. Hon fick aldrig något svar. (Väne-Ryr är enligt uppgift en av Sveriges minsta skolor.)
Några talare, däribland Mats Andersson (C), menade att undervisningskvaliteten blir högre på en liten skola. Här har undersökningar kommit fram till lite olika resultat, även om jag inte har sett någon undersökning på en sådan här liten skola. Men om det är så, så kan man undra varför inte centerpartiet vill lägga ner alla skolor i Vänersborg och istället bygga nya små skolor på 10-15 elever för samtliga elever… Alla elever ska väl få lika förutsättningar?
Inte heller Marie-Louise Bäckman (KD) trodde att en skola på 11 elever var särskilt bra för barnen. Hon menade att ett barn kan bli väldigt utsatt i en sådan liten grupp, samtidigt som det inte finns några andra grupper att vända sig till på den lilla skolan. Flera elever var viktigt för barns mognad och utveckling.
Marianne Karlsson (C) sa också att man ska lyssna på brukarna. Men gör Marianne Karlsson det? 15 av de 25 elever som bor i ”upptagningsområdet” har ju faktiskt valt andra skolor än Väne-Ryr. Det kanske är så att centerpartiet bara lyssnar på dem som har samma uppfattning som partiet? Det här var nog snarare ett argument för att flytta skolverksamheten…
Morgan Larsson (VFP) talade lite allmänt om en levande landsbygd. Och det är väl något som ingen är emot? Jag har i varje fall aldrig hört någon som har argumenterat för en död landsbygd… Men är 11 elever i en skola avgörande för ett levande Väne-Ryr? Min uppfattning, som jag också framförde, är att det viktigaste för Väne-Ryr är att ha kvar förskolan, förskoleklassen och fritids i skolbyggnaden. Då blir Väne-Ryr mer levande. Det är faktiskt något som också föräldrar i området har lyft.
Nä, argumenten från de som ville förlänga försöksverksamheten med skola i Väne-Ryr var inte övertygande. Kurt Karlsson (SD) kände nog detta på sig och utbrast från talarstolen:
”Vill man inte förstå så förstår man ingenting.”
Det var riktat till mig. För visst var jag också framme i talarstolen, ganska många gånger till och med. Jag framförde de argument som läsare av denna blogg har sett redan tidigare. Det var inte första gången som sverigedemokraternas gruppledare och ”starke man” ifrågasatte mina intellektuella förmågor. Kurt Karlsson har en tendens att bli personlig ibland.
Det är lite beklämmande tycker jag att Vänersborgs kommunfullmäktige tar beslut mest på känsla och övertygelse och bortser från fakta och sakliga argument. (Det händer tyvärr alltför ofta.) Hur någon tror att föräldrarna i Väne-Ryr ska bli nöjda med beslutet är en gåta. En 2-årig försöksverksamhet, och sedan ska beslutet omprövas igen, skapar bara osäkerhet för föräldrarna. Vilken förälder vill sätta sitt barn på skolan och sedan eventuellt bli tvungen att placera om barnet till en ny skola med nya och okända kamrater efter ett eller två år? Föräldrarna valde ju inte Väne-Ryr under de gångna åren trots att de visste att skolverksamheten skulle bli permanent om minst 15 barn hade valt att gå på skolan. Vi som, till skillnad från sverigedemokraterna, var med om beslutet att starta skolverksamhet i Väne-Ryr, var övertygade om att det skulle inte bli några problem med att uppfylla kravet på 15 elever.
Föräldrarna efterlyser ett långsiktigt beslut från kommunfullmäktige och inte detta ”hattande” med en 2-årig försöksverksamhet. Jag är övertygad om att fullmäktige istället skulle ha permanentat verksamheten med förskola, förskoleklass och fritids i Väne-Ryr. Och flyttat skolverksamheten till Onsjöskolan. Då hade föräldrarna vetat vad som gällde och vad de hade att utgå från. Det var också något som Lutz Rininsland (V) framförde från talarstolen.
Eller är det helt enkelt som Gunnar Lidell (M) befarar, att de styrande inte ”vågar” lägga ner skolverksamheten utan överlåter åt en ny majoritet (det är ju val nästa år) att göra det om 2 år?
Men nu är beslutet taget. Och en majoritet ville att skolverksamheten ska fortsätta i två år – och då ska alltså ett nytt beslut fattas.
Men om det ska bli ett levande Väne-Ryr i framtiden så kommer det att krävas ett aktivt samarbete mellan föräldraföreningen, BUN-förvaltningen och BUN-politikerna. Det krävs också, framför allt, att kommunens utvecklingskontor och kommunstyrelsens politiker träffar invånarna i Väne-Ryr för att gå genom en del frågor som har hanterats tämligen lättvindigt på senare tid…
Det fanns ett litet ljus. Joakim Sjöling (S) tycktes förstå att det var dags att bli aktiv under den nya prövoperioden och inte bara ”köra på och se vad som händer”, som Ola Wesley uttryckte sig.
Vi får hoppas att det blir bra.
PS. Du kan läsa mer om sammanträdet på Vänsterpartiets hemsida – ”Det blir nog inte bättre”.
Skola i Väne-Ryr?
På tisdag ska skolverksamhetens framtid i Väne-Ryr avgöras av kommunfullmäktige. En majoritet i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen vill att försöksverksamheten med åk 1-3 ska fortsätta i ytterligare två år.
Bakgrunden är att kommunfullmäktige den 30 januari 2013 beslutade att:
”Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola för åk 1-3 på försök i tre år.”
Och det var ett glädjande besked för föräldrar, barn och elever i Väne-Ryr. Men kommunfullmäktige skickade med en brasklapp. Den andra delen av beslutet löd:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Det är denna brasklapp som gör att Väne-Ryr står på dagordningen igen.
Det bor 25 elever i upptagningsområdet och av dessa så har 15 elever valt en annan skola. Det är bara 10 elever kvar på skolan i höst, plus en elev från en annan kommun (Trollhättan). Det kommer alltså bara att gå 11 elever i Väne-Ryrs skola kommande läsår. Och det i åk 1 och 2, ingen i åk 3. (I förskoleklassen ska det gå 3 elever.)
Därmed uppfylls inte kommunfullmäktiges beslut för en fortsättning av skolverksamheten i Väne-Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen föreslog därför att verksamheten ska läggas ner och flyttas till Onsjöskolan.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var av en annan uppfattning. Han ville att prövotiden skulle förlängas i ytterligare två år. Han gav i nämnden dock bara ett argument för att skolverksamheten skulle fortsätta i Väne-Ryr, och det hade han också framfört i en skrivelse till förvaltningschefen den 2 februari och i en intervju i TTELA den 19 februari. Argumentet var att det av praktiska skäl är omöjligt att stänga Väne-Ryr, eftersom det råder trångboddhet i kommunens grundskolor. Det här var också det enda argument som framfördes i barn- och utbildningsnämnden när frågan diskuterades. (Förutom att Ola Wesley, SD, motiverade sitt ställningstagande med att det stod i sverigedemokraternas partiprogram att alla landsbygdsskolor ska bevaras – något som jag för övrigt inte har kunnat hitta i programmet.)
Mats Anderssons argument är inte korrekt.
Eleverna från Väne-Ryr har redan idag en del av sin undervisning förlagd till Onsjöskolan en respektive två dagar i veckan. Detta eftersom det saknas ämnessalar och behöriga pedagoger i Väne-Ryr. Eleverna har t ex haft SO på Onsjöskolan. Det är alltså inte bara idrott och slöjd etc som de har på Onsjö.
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver, med en viss tyngd får man väl säga:
”Det innebär att eleverna i praktiken även har platser på Onsjöskolan. Det föreligger därmed inga praktiska hinder att i Onsjöskolans organisation ta emot eleverna åk 1-3 från Väne Ryr, från och med höstterminen 2017 och framåt.”
Eleverna från Väne-Ryr har går således en eller två dagar varje vecka i andra klasser på Onsjöskolan, där de har en tillhörighet i en klass med andra elever.
Ordförande Anderssons och majoritetens enda argument var alltså inte korrekt. Vid omröstningen röstade dock en majoritet av BUN:s ledamöter för Mats Anderssons förslag om en förlängd prövotid. (Det gjorde senare också kommunstyrelsen.)
Föräldraföreningen i Väne-Ryr bjöd in till ett informationsmöte, som gick av stapeln igår torsdag. Representanter från de flesta partier var närvarande med en eller två personer. Det var dock inga där från socialdemokraterna, miljöpartiet eller liberalerna.
Det var ett mycket lugnt, sansat och sakligt möte där föräldrarna gav sin syn på frågan. De menade att det fanns orsaker till att föräldrar inte hade valt Väne-Ryrs skola för sina barn.
Föräldrarnas åsikter var att kommunfullmäktiges beslut om en försöksperiod på 3 år var för kortsiktigt. Föräldrar vågade inte låta sina barn börja på Väne-Ryr, eftersom framtiden var osäker och de inte ville riskera att få flytta sina barn. Några föräldrar hade inte fått plats på förskolan och hade då varit tvingade att välja en annan. Sedan fortsatte barnen i den närmaste skolan tillsammans med sina kompisar från förskolan. En del barn hade större syskon som redan gick i en annan skola och då ville föräldrarna att de mindre gick i samma fritids och skola som de. Andra föräldrar menade att de hade blivit avrådda från att placera barnen i Väne-Ryr och rekommenderade att välja en annan skola – och lytt rådet.
Föräldrarna tyckte också att marknadsföringen och samarbetet med andra kommuner var dålig. Det finns barn i omkringliggande kommuner som skulle kunna gå i Väne-Ryr om de bara hade fått information och att praktiska saker som skolskjuts kunde ordnas. (Det är t ex ungefär 4 km, 5-6 min med bil, till Lilla Edets respektive Trollhättans kommungräns. Och ännu närmare till Uddevallas.)
Föräldrarna var också besvikna på barn och utbildning för att kommunikationen hade varit dålig under den senaste tiden. De sa att de hade upplevt det lite som en chock att skolan eventuellt skulle läggas ner. Föräldrarna efterlyste samarbete och en öppen dialog.
Vänsterpartiet var med om beslutet 2013 att starta upp skolan i Väne-Ryr. Vi var mycket aktiva och engagerade i diskussionen och opinionsbildningen. Men tiderna har förändrats…
Det är ett stort problem att det bara ska gå 11 elever på Väne-Ryr skola i höst. Dels för att kommunfullmäktige var mycket tydligt i sitt beslut (”elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3”) och dels för att det inte är försvarbart att driva så små skolor. Även om landsbygdsskolor är viktiga, så är 11 elever för få. Jag tycker det…
Jag personligen har också, trots föräldrarnas förklaringar, lite svårt att förstå varför inte föräldrarna ”trots allt” ändå valde att placera sina barn på skolan. Om de alla verkligen ville ha kvar den. De måste ju ha varit medvetna om kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte frigöra mig från tanken att föräldrarna själva, egentligen, de facto har lagt ner skolverksamheten Väne-Ryrs skola.
Vänsterpartiet röstade, som sagt, för att öppna Väne-Ryr den där kvällen 2013. Men vi röstade också för, precis som S+C+MP+VFP, att det var en försöksverksamhet fram till och med detta läsår – och att det skulle vara minst 15 elever för att skolverksamheten skulle fortsätta. Vänsterpartiet röstade därför nej, både i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen, till att förlänga försöksverksamheten i ytterligare 2 år.
Kanske kunde en lösning ändå vara att flytta skolverksamheten till Onsjöskolan och behålla förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i Väne-Ryrs skola?
Som det ser ut nu så kommer emellertid en majoritet i kommunfullmäktige att behålla skolverksamheten i 2 år till.
Hur det än går, Väne-Ryr får inte läggas åt sidan efter beslutet. Det kommer att krävas ett 
aktivt samarbete mellan föräldraföreningen, BUN-förvaltningen och BUN-politikerna. Dessutom borde också kommunens utvecklingskontor och kommunstyrelsens politiker träffa invånarna i Väne-Ryr för att gå genom en del frågor som har hanterats tämligen lättvindigt på senare tid…
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer