Arkiv
Socialnämnden: Förbättring av färdtjänsten?
Imorgon torsdag sammanträder socialnämnden. Då ska politikerna ta beslut om nya riktlinjer för färdtjänsten.
Det är ett viktigt beslut som berör många personer i kommunen. Vänsterpartiets ledamöter i nämnden, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland (ersättare), ser en del förbättringar med det framlagda beslutsförslaget, men menar att det finns mycket att önska. Vänsterpartiet lägger därför fram ett antal egna yrkanden. De återges här.
===
Ärende 8 – Revidering av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Önskar att varje yrkande behandlas var för sig. Nedan går vi igenom vilka avsnitt detta gäller i beslutsunderlaget och avslutas med en sammanställning.
1.1 Vänersborgs kommuns vision
Yrkar att kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under detta avsnitt: “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Motivering: Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter om att kopplingen kring kommunens mål borde vara tydligare och synliggöras i riktlinjerna. I nuläget står bara visionen med – som inte säger så mycket alls.
2.6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner.
Resa under vistelse i annan kommun (RIAK-biljetter): Förslaget i riktlinjerna är att detta begränsas till 6 enkelresor (i praktiken 3 resor tur och retur).
Yrkar att RIAK biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
Motivering: Antal biljetter per person under 2020 är i snitt 5,4 – ett spann från 2-10st.
Begränsas det till 6st exkluderas flera som tidigare varit i behov av fler än 6st biljetter. Samt så talar snitten 5,4 för att det kostnadsmässigt inte skulle skena iväg – men ger fortsatt utrymme för individuella behov. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter.
2.10 Taxor och avgifter: (egenavgift)
Höga och ojämlika kostnader för färdtjänst sedan höjningen på taxorna gjordes i förhållande till kollektivtrafikresenärer.
Yrkar att egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet för taxor och avgifter ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
Motivering:
I underlaget uppges som argument till den högre kostnaden att “Egenavgifter för färdtjänst är generellt dyrare än ordinär kollektivtrafik med anledning av att dessa resor är mkt mer kostsamma och innefattar en högre servicenivå än kollektivtrafiken”.
Men den som är i behov av färdtjänst har inte valt att vara beroende av denna “service”. Det är en insats för att möjliggöra delaktighet i samhällslivet. Att ekonomiskt få betala ett högre pris för detta är inte rimligt – om vi vill att alla ska få vara med på så lika villkor som möjligt.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande:
Förslag i riktlinjerna – “Resan ska beställas senast två timmar innan önskad avresa.
Yrkar att färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
Motivering:
Bokning senast två timmar innan avresa – som föreslås i nya riktlinjerna påstås ge bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma som remissinstanserna önskar. Självklart är framförhållning att föredra. Om bokningsfönstret är en timma innebär inte det att majoriteten kommer vänta till en timma innan avresa – men det ger ett mer jämlikt utrymme för enskilda behov och situationer.
Det går inte alltid på förhand veta när en hemresa är aktuell. Det kan också uppstå att en mår dåligt och behöver ta sig hem så fort som möjligt, eller en önskan att kunna följa med sina vänner på en spontan aktivitet.
Argumentet att två timmar ger bättre samordnings möjlighet i förhållande till en timma är svagt i förhållande till nytta. I dagsläget när bokning senast 22 kvällen innan gäller – genomförs trots flertalet resor av ensamresenärer.
Så vilket väger tyngst – en möjliga ekonomisk vinst om några enstaka resor lyckas samordnas på grund av två istället för en timma? Eller individens möjlighet till mer jämlika förutsättningar att delta i samhället.
Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och kommunfullmäktiges inriktningsmål nr 1 – “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
2.11 Information kring färdtjänstens utförande
I förslag till riktlinjer står det “…för att lämna barn på förskola, hänvisas till att boka fler resor”
Yrkar att det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
Motivering: Att boka flera resor för detta är både en belastning kostnadsmässigt och administrativt. Det är svårt att på förhand veta exakt om resan dit kommer fram i tid och resenären riskerar då att missa sin hem- eller fortsatta resa (nästa bil).
Riktlinjerna föreskriver att “inga ärenden på vägen” är tillåtet – men att hämta/lämna barn på förskola borde vara undantaget detta. Att få vardagen och familjeliv att gå ihop där lämna/hämta barn på förskola är en central del – bör inte ses som vilket “ärende” som helst.
Orimligt att boka 4 stycken olika resor (bilar) för att hämta och lämna.
2.12 Övriga bestämmelser
Sällskapsdjur: Riktlinjerna föreslår att ta bort möjligheten att medföra sällskapsdjur.
Yrkar att det fortsatt ska ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Motivering:
Att meddela innan om ett sällskapsdjur behöver följa med på resan möjliggör att samordna detta för att undvika allergier. Dessutom genomförs flertalet av färdtjänstresorna av ensamresenärer.
Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och är tillåtet enligt befintliga riktlinjer. Att ta bort möjlighet att göra längre utflykter på grund av att den färdtjänstberättigade inte får ta med exempelvis sin hund som inte kan lämnas ensam hemma, riskerar att skapa en isolering för den enskilde.
Sammanställning, vi yrkar att:
- kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under avsnitt 1.1
- RIAK-biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
- egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet gällande “taxor och avgifter” ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
- färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
- det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
- det ska fortsatt ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Ida Hildingsson, ledamot och Lutz Rininsland, ersättare
==
Anm. En förkortad version av yrkandena är publicerad som insändare i TTELA – se ”Förbättring av färdtjänsten i Vänersborg?”. Du kan också läsa mer på Vänsterpartiets hemsida – ”Nya riktlinjer för färdtjänsten”.
SHB: Buccis reservation
I torsdags sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Det var många kommuninvånare som med spänning, och viss vånda, såg fram mot nämndens beslut i VA-frågan. Självklart var spänningen störst på just Vänersnäs, men flera invånare i andra delar av kommunen var också intresserade. De kommer ju att hamna i samma situation under kommande år.
Som jag beskrev i gårdagens blogg (se ”Gårdagens VA-beslut i SHB”) så beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå:
“kommunfullmäktige att införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden…”
7 ledamöter röstade för att införa verksamhetsområden och 4 ledamöter röstade mot. Det var betongpartierna på ena sidan, dvs S+C+MP+M+KD+L, och
oppositionen på den andra, dvs V+MBP+SD. (Tillägg 13/12. Du kan också läsa Buccis egen blogg om sammanträdet – ”Taggad för att ta i skiten”.)
James Bucci (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Här följer hans skarpa skriftliga reservation.
==
Reservation i Ärenden 8 & 9 – Svar på återremiss avseende att införa verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden områden 1 & 2 VA Vänersnäs
En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga då det finns både laglighetsskydd och överklagningsmöjlighet inskrivna i kommunallagen.
Det innebär således att det faktum att besluten är fattade av en demokratisk vald församling inte gör besluten per automatik demokratiska. Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.
Dessa två ärenden om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs har varit återremitterade från kommunfullmäktige med syfte att fullmäktiges krav i återremissen skall uppfyllas. I stort sett har det arbetet gjorts men inte på en punkt, som för mig är den mest grundläggande för att man skall kunna hävda demokrati och inte diktatur. Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena. Chefen för kretslopp och vatten menar att detta inte behövs göras samt att det blir alltför resurskrävande att göra.
Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?
Lagen om vattentjänster (LAV) § 6 styr skapandet av ett verksamhetsområde. I § 6 finns det tre rekvisiter att ta hänsyn till – miljöskydd, hälsoskydd och samlad bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna kan uppfyllas var för sig eller så kan det finnas en kombination av båda. Sedan måste rekvisiten att det rör sig om en samlad bebyggelse uppfyllas för att det skall vara tal om att skapa ett verksamhetsområde.
I dessa två ärenden finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Dock är det inget som är redovisat på den enskilda fastighetsnivån. Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.
I dessa två ärenden finns det inget som talar för att rekvisiten om samlad bebyggelse är uppfylld. I och för sig är det förståelig att det saknas då båda ärenden omfattar landsbygd som inte uppfyller rättspraxisens definition av samlad bebyggelse.
Om jag för ett ögonblick skulle bortse från underlaget som saknas och istället lyssna på majoritetens företrädares fina ord om att det vi gör nu är av hänsyn till miljön. Visst, det låter bra men är det verkligen det bästa för miljön som är drivkraften?
De fina orden håller inte då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna. Det utslaget ihop med kunnigt vänsterinflytande i miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar ha fått kommunen att lugna ned sig i det enskilda fallet.
Men det var en utsvävning som jag inte ber om ursäkt för.
Här kretsar inte ärendena om bästa lösningar. Här kretsar ärendena om att det utanför samlad bebyggelse räcker med VA-lösningar som är godtagbara för människors hälsa och miljön. Jag menar då att det ligger på kommunen att bevisa 
dels att befintliga anläggningar inte är godtagbara och att sedan få ihop bebyggelsen till en samlad bebyggelse som motiverar införandet av ett verksamhetsområde. Kan inte kommunen nå upp till dessa rekvisiter och ändå väljer att pressa på, då har kommunen lämnat det demokratiska tänket och tagit sig in i ett tänk som verkligen behöver renas.
James Bucci
2021-12-10
KF (17/11): V-yrkande fick majoritet
De senaste två veckorna har varit fulla av politik. Det har varit så många sammanträden och så mycket underlag att jag inte har hunnit med att redovisa t ex vad som hände på kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen, den 17 november. Utom ett ärende då. Jag redovisade ärendet om hanteringen av medborgarförslaget angående cykelvägen genom skogsdungen på Korseberg. (Se “Vem kan man lita på?”.)
Det var ett ganska händelsefattigt fullmäktigesammanträde men på en punkt fick sig både ledamöter, TV-tittare och radiolyssnare en rejäl överraskning. Jag tänker på ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”. Jag har redogjort för ärendet rent sakligt i flera bloggar faktiskt, men senast i bloggen “Inför KF 17/11”.
Ärendet handlade alltså om att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden inte vill publicera underlagen till sina sammanträden. Vilket alla andra nämnder och styrelser gör. Göran Svensson (MBP) påpekade dock på mötet att inte heller Överförmyndarnämnden gjorde det. Det visste jag inte. Kvällens fråga var om kommunfullmäktige skulle godkänna byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ordning eller inte. (Det torde också ha inbegripit Överförmyndarnämnden.) Kommunstyrelsen ansåg det, dvs att ordningen skulle godkännas.
Det kan väl också nämnas att hela ärendet egentligen var en konsekvens av en motion från Lutz Rininsland (V), “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, som kommunfullmäktige antog den 12 februari 2020. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)
Lutz Rininsland (V) öppnade debatten. Han började med att slå fast att ärendet denna gång inte handlade om motionen, utan:
“det handlar endast om det här uppdraget som fullmäktige har lämnat till kommunledningen och det är frågan om uppdraget kan anses vara slutfört eller inte.”
Rininsland ansåg inte att uppdraget var slutfört, men han medgav samtidigt att det fanns saker som inte kan offentliggöras, t ex myndighetsutövning och sekretessärenden. Rininsland yrkade:
“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”
Sedan var det min tur. Jag konstaterade att det fungerade ganska bra i kommunen med offentlighet och transparens. Det var egentligen bara byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden som var undantagen. Handlingarna inför dessa nämnders 
sammanträden publiceras inte. Nämnderna publicerar inte heller protokollen i sin helhet. Flera sidor brukar regelbundet “maskas”, dvs en stor svart ruta läggs över hela sidor, så att ingenting går att läsa.
Sedan gick jag in på de förklaringar som nämnderna gav till sin ovilja att publicera handlingar:
“Förklaringarna till det här har varit olika och det gör mig väldigt fundersam.”
Och räknade upp de bortförklaringar som jag hade fått till mig. Orsakerna till nämndernas agerande hade sagts vara TTELA:s skriverier, att allt underlag var arbetsmaterial och GDPR. Denna gång var förklaringen att det inte fanns tillräckligt med personalresurser… Jag yrkade bifall till Rininslands yrkande.
Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) meddelade att det tog 6-7 timmar att maska, i underlagen då förmodar jag att han menade. Och denna tidsåtgång var ett problem menade han. Men så kom Dahlberg med ytterligare(!) en förklaring till varför inte handlingarna publicerades på kommunens hemsida:
“Förmodligen så får man maska så pass mycket så att värdet av handlingen som kommer ut i så fall skulle man väl kunna ifrågasätta om den skulle vara tillfyllest så att säga. Så värdet av det kanske man kan diskutera.”
Ett ganska intressant argument. Ordförande Dahlberg gör sig till domare och då avgör han att handlingarna inte ska publiceras därför att värdet av dom blir alltför lågt. Man kan fråga sig om det verkligen är ordförande Dahlbergs roll att bedöma värdet av handlingarna – och offentlighetsprincipen. Sedan var det också ett hypotetiskt argument eftersom handlingarna inte publiceras…
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fick därefter ordet. Jonasson menade att det fanns känsliga uppgifter i en del handlingar och försvarade därmed att hela sidor maskades och gjordes svarta:
“Det här är ju för att vi är rädda om våra medborgare i kommunen.”
Ordförande Jonasson argumenterade för att inga namn eller fastighetsbeteckningar överhuvudtaget ska publiceras. Och det kan man ju diskutera, men hon glömde en viktig princip i det demokratiska samhället – offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är till för att skydda medborgarna från godtycklig 
behandling från de styrande. Jag var tvungen att begära ordet och framföra detta. Jag jämförde med rättegångar. De är ju offentliga i Sverige, dvs vem som helst får komma dit och lyssna.
“Det är ett skydd för de enskilda … dom ska veta att folk kan komma och se att allt går rätt till. Man ska veta att det sker objektiva förhandlingar så att säga. …hemliga rättegångar hittar man i diktaturer… Offentlighetsprincipen är grundläggande i Sverige.”
Jag underströk dock att jag inte på något sätt menade att Vänersborgs kommun eller nämnderna var en diktatur. Men menade att offentlighetsprincipen naturligtvis var grundläggande även i en kommun. Man ska som enskild kunna överklaga beslut och även andra ska kunna göra det.
“Och den fria pressen ska kunna skriva om det så att folk vet vad som händer och vad som gäller och man ska kunna reagera och överklaga.”
Offentlighetsprincipen garanterar att allmänheten och media kan kontrollera att statsmakten inte dömer oskyldiga och att kommunen fattar riktiga och lagliga beslut. Jag tyckte även att nämnderna fick yrka om mer pengar om det var det som fattades, eller prioritera om i uppgifterna…
Jag blev nog lite engagerad…
Ordförande för miljö och hälsa Ann-Marie Jonasson (S) framhöll att inte alla rättegångar är offentliga. Och det stämmer, men det är faktiskt undantag – inte regeln. I Rättegångsbalken slås det fast i 5 Kap “Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol” att:
“1 § En förhandling vid domstol ska vara offentlig.”
Sedan räknas det upp när rätten kan göra undantag. Och det är inte, som Jonasson ville göra gällande, varje gång det handlar om personuppgifter.
Lutz Rininsland (V) avslutade sitt deltagande i debatten med att påpeka att det skulle få negativa återverkningar för demokratin om ledamöter i en nämnd inte ens skulle kunna informera sina partikamrater om innehållet i handlingarna. Han klargjorde att han inte heller tänkte begära votering. Rininsland trodde att de andra partiernas tystnad betydde att de biföll kommunstyrelsens förslag till beslut…
Bo Dahlberg (S) avslutade debatten med att tala lite om demokrati. Sedan var det dags för beslut. Jag begärde, trots vad Rininsland sa – votering… Jag hade en helt annan känsla än vad min partikollega hade.
De styrande partierna, 20 personer i S+C+MP, röstade för kommunstyrelsens förslag, dvs att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden (och överförmyndarnämnden) skulle få fortsätta att låta bli att publicera sina handlingar. Det visade sig att resten, dvs hela oppositionen, alla de övriga 31 ledamöterna i kommunfullmäktige, höll med Vänsterpartiet. Det betyder att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden i fortsättningen måste publicera sina handlingar inför nämndsmötena.
Det var ett viktigt beslut för ökad öppenhet och transparens i kommunen, och därmed för demokratin.
För övrigt finns det inte mycket att rapportera om från kommunfullmäktiges novembersammanträde. Mötet var i det stora hela relativt kort, lugnt och händelsefattigt. De övriga ärendena klubbades igenom i enighet – precis som kommunstyrelsen hade föreslagit. Du kan se hela sammanträdet, eller valda delar, i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Årets sista sammanträde med kommunfullmäktige hålls den 15 december.
Norra skolan ska stängas
Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.
Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?
Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.
Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.
Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den 
lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.
Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)
==
Motion till kommunfullmäktige
Norra skolan
I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.
Beslutsförslaget till BUN lyder:
- “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt.
Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.
Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.
Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.
Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?
Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.
Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.
Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan.
Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…
Vänsterpartiet yrkar att
– det tillsätts en utredning som får i uppdrag att
- inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
- se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet
Seniorkort för alla 65+!
I nästan alla kommuner i Västra Götalandsregionen får de äldre invånarna ett gratis ”busskort”, ett så kallat seniorkort. Det kortet kan de använda för att åka gratis i den zon som kommunen ligger. Vänersborg ligger i zon C och det innebär att man kan åka gratis kollektivtrafik i nästan hela länet, egentligen bara med undantag av Göteborg och kommunerna runt omkring – se karta. (På Västtrafiks hemsida kan du se kartan med de olika kommunerna markerade – klicka här,)
Det är varje kommun som beslutar om kommuninvånarna ska få ett seniorkort – och från vilken ålder. Kommunerna kan välja från och med 65 eller 75 år. Det är naturligtvis respektive kommun som betalar seniorkortet. Och det innebär självklart att det blir dyrare för kommunen om alla 65+ erbjuds kortet än om erbjudandet begränsas till 75+. I Vänersborg så är det bara de personer som är 75 år eller äldre som kan få ett gratis busskort.
Det vill vi i Vänsterpartiet ändra på. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa om hur vi resonerar. Det står:
”Två gånger har fullmäktige avslagit Vänsterpartiets yrkande om att ersätta Västtrafiks erbjudande om Seniorkort 75+ med det alternativ som många kommuner i Västra Götaland har beslutat sig för: Seniorkortet 65+.
I september kom ett nytt medborgarförslag med samma önskemål. I oktober nästa medborgarförslag, samma tanke. Och vid fullmäktiges möte nästa vecka ett tredje medborgarförslag, olika avsändare, olika texter, samma förslag: Anslut Vänersborgs kommun till Västtrafiks erbjudande om Seniorkort 65+.
Risken är överhängande att alla tre medborgarförslag möts av mycket förståelse – och ett avslagsyrkande. ”Vänta, det är förändringar på gång, vi får avvakta och se vad som händer.”
Vänsterpartiet har tagit reda på vad som händer och därför lämnar vi in en motion vid fullmäktiges sammanträde 17 november.
Om det blir 65+ så spelar det oss ingen roll om det blir en majoritet för något av de tre medborgarförslagen eller för vår motion, huvudsaken är att det blir en förändring.”
På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa motionen som Lutz Rininsland (V) skrev och som jag också ställde mig bakom – klicka här.
Avskaffa marknadsskolan!
I veckan skickade Vänsterpartiet i Vänersborg ut tidningen “Vänstern i Vänersborg” till 2.500 hushåll i kommunen. Det betyder att väldigt många fick läsa Vänsterpartiets syn på framför allt “marknadsskolan” och konsekvenserna av den. Det betyder samtidigt att inte alla fick tidningen i sin brevlåda. Men det går att åtgärda på ett mycket enkelt sätt – du kan komma och hämta ett exemplar imorgon lördag vid Gågatekrysset. Mellan kl 11.00-14.00 arrangerar Vänsterpartiet en Röd Lördag med temat ”Nej till Marknadsskolan!”. (Du kan också ladda ner tidningen här.)
Vänsterpartiet bjuder på fika samtidigt som du kan ställa frågor och diskutera med partiets kommunala företrädare, som t ex undertecknad bloggare. Naturligtvis kan du komma med synpunkter och förslag på vad som behöver förbättras i kommunen.
Tidningen “Vänstern i Vänersborg” innehåller en blandning av artiklar från både “centralt” och lokalt håll. Det finns intervjuer med partiföreningens ordförande Magnus Lilja, tillika ledamot i barn- och utbildningsnämnden, och Lutz Rininsland. Rininsland redogör för Kunskapsförbundet Väst (KFV) där han sitter som ledamot i direktionen. Vidare berättar fyra av föreningens medlemmar varför de är vänsterpartister. Och sist men inte minst, tidningen innehåller en artikel av undertecknad, som sedan många år är ledamot av barn- och utbildningsnämnden.
Min artikel har rubriken “Avskaffa marknadsskolan!” – och den tänker jag återge här.
==
Avskaffa marknadsskolan!
Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. En bra utbildning är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för att skapa en stark demokrati.
Det är kris i den svenska grundskolan. Kunskaperna blir sämre, lärare lämnar yrket, segregationen ökar, elevernas bakgrund blir allt viktigare, skattemedel blir till företagsvinster och studerande väljer inte läraryrket. Lärartätheten är för låg och det är en alltför hög andel obehöriga lärare. Det är för få speciallärare och för lite resurser till elevhälsan. Det är betygsinflation.
Krisen är ett resultat av politiska beslut. Det började 1989 med kommunaliseringen av skolan och följdes 1992 av friskolereformen. Varje elev fick en skolpeng och fick fritt välja skola. Det blev tillåtet för andra huvudmän än kommunerna att driva skolor.
Skolan utvecklades till en handelsplats och lärare till servicepersonal. Skollagen har ersatts av Aktiebolagslagen. Skolbolagens mål är att maximera vinsten.
Friskoleföretagen etablerar sig i socioekonomiskt starka områden. De lockar till sig de mest lönsamma eleverna, de mest studiemotiverade, de med välutbildade föräldrar. Kvar på de kommunala skolorna blir de ”olönsamma eleverna”. Det är de nyanlända, elever med utländsk bakgrund och de med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Det är elever där andelen i behov av särskilt, språkligt eller socialt stöd är högre.
Friskolorna dränerar de kommunala skolorna på pengar. Varje elev har samma skolpeng oavsett behov. De mer ”lättundervisade” eleverna på friskolorna har en större elevpeng än de behöver. Överskottet går till vinst till aktieägarna. På de kommunala skolorna med elever med större behov räcker inte elevpengen. Det försvinner resurser som borde ha gått till speciallärare, trygghetsskapande personal och ökad bemanning i klassrummen.
Resultatet av friskolornas etablering blir att det står tomma stolar i de kommunala skolorna. När eleverna minskar blir kostnaderna per elev större – kostnaderna för alla byggnader, lärare etc förblir desamma.
Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolan från kommunerna. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. En bra utbildning är en mänsklig rättighet, därför vill Vänsterpartiet avskaffa det fria skolvalet. Elever och föräldrar ska inte tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till. När elever med olika bakgrund möts förbättras både resultaten och sammanhållningen.
==
Du kan ladda ner tidningen här.
Budget 2022 (2): Vänsterpartiet
Jag tänkte i ett antal bloggar presentera de olika partiernas förslag till budget för 2022. Först ut är Vänsterpartiet. (De parlamentariska förutsättningarna för det kommande budgetbeslutet redogjorde jag för i gårdagens blogg – se ”Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)
Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det lämnades in sist av alla partier. Men det var ingen fara, det räckte för att förslaget skulle komma de andra ledamöterna i kommunstyrelsen tillhanda igår onsdag. Och det viktigaste är egentligen att det blev klart till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni. Det är ju då som Vänersborgs högsta beslutande församling ska bestämma budgeten för nästa år, 2022.
Vänsterpartiet vill som vanligt prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden, vilket också är som vanligt. Men behoven är om möjligt ännu tydligare nu, både under och efter pandemin. I förskola och grundskola har frånvaron varit stor. Barn och elever har varit hemma och missat undervisning. Och pedagoger och skolpersonal har varit sjukskrivna. Det har i sin tur inneburit fler vikarier, försämrad arbetsmiljö och en lägre kvalitet på utbildningen.
Det har varit likadant inom socialnämndens områden t ex i hemtjänsten och äldrevården. Personal har varit sjukskriven och det har fått sättas in vikarier. Det har, precis som inom skolan, inneburit sämre kvalitet på verksamheten, och vården. Besök från anhöriga och vänner samt arrangemang som brukar lysa upp tillvaron på äldreboendena har istället lyst med sin frånvaro. Många äldre har blivit ensammare, vilket definitivt har gjort livet mer enformigt och tråkigt. Det i sin tur har sannolikt lett till att de gamla blivit både sjukare och kanske till och med tappat en del av livslusten.
Det är viktigt att kommunen gör allt den kan för att få människor, unga och gamla, att må bra – inte imorgon utan idag. Vi kan inte svika barnen och de unga som ska ges förutsättningar för att få ett bra liv.
Det är nu grunden läggs för framtiden. Och vi kan inte heller svika dom som har arbetat och slitit under ett helt liv – genom att spara på dom och säga att ni får stå tillbaka. Eller som de ekonomiska målen lite ”finare” och ”objektivare” uttrycker det:
“Varje generation ska försörja sig själv.”
För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Kommunen måste ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.
Vänsterpartiets budgetförslag ger ett beräknat överskott på 27 milj kr. Det är 1% av skatter och generella statsbidrag, istället för de av ekonomerna rekommenderade 2%-en. Här tycker vi i Vänsterpartiet dock att förslaget från kommunstyrelsens ordförande banar väg för att bryta ”principerna”, eftersom resultatet i det förslaget inte heller uppgår till 2%. (Det uppgår till 1,5%.)
Vänsterpartiet räknar också med att nästa år inte utgör något 
undantag när det gäller prognoser och resultat. Kommunen gör nämligen alltid resultat som ligger 25-30 milj kr över prognoserna. I år ligger prognosen t ex på 98 milj kr… 
Det är 55 milj kr bättre än budgeterat. (Det budgeterade resultatet ligger på 43 milj kr.) Och då ska vi inte prata om förra årets enorma överskott, 161 milj kr. Det var inte mindre än 129 miljoner mer än prognosen. Det är inte heller omöjligt att staten kommer att lätta på plånboken, det är ju val nästa år. Vi tror att det kommer att bli 2% även med Vänsterpartiets budget…
I december 2020 avslogs Vänsterpartiets förslag att inrätta en social investeringsfond. Det fanns visserligen formella skäl som motiverade avslaget, men vi uppfattade ändå att det uttrycktes förståelse och samtycke för en sådan fond. En social investeringsfond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i förebyggande aktiviteter. Vi saknar att frågan inte tycks ha beaktats i budgetarbetet.
Socialnämnden
Vänsterpartiet vill, precis som alla andra partier i år, öka budgetmedlen till socialnämnden. Vi upplever att fullmäktige år efter år gör sig skyldig till underförstådd underfinansiering i sina budgetanslag. Förvaltningens och nämndens ansträngningar att hålla sig inom ramen resulterar i texter och slutsatser som vi har svårt att acceptera. Vänsterpartiet ser att även 2022 kommer att präglas av gapet mellan det som förväntas ske kring måluppfyllelse och det som ställs till förfogande som finansiering.
Vänsterpartiet föreslår 23,8 milj kr till socialnämnden.
Barn- och utbildningsnämnden
I förvaltningens text framkommer stor oro att den pedagogiska personalen belastas med krav som sedan en längre tid tillbaka inte längre möts med adekvat resurstilldelning från politiken. Det behövs mer pengar om kommunens inriktningsmål ska ha en chans att uppfyllas – 63 personer färre i grundskolan i år jämfört med 2020 har fått konsekvenser. Det måste kompenseras.
Antalet elever i grundsärskolan liksom antalet elever i behov av särskilt stöd i grundskolan ökar. Det kan vara språkligt, socialt och pedagogiskt stöd. Och behovet av stöd ökar också hos de olika barnen och eleverna. Problematiken blir allt svårare hos många. I år var 3 milj kr avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag till dessa elever. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämnden ska få behålla dessa pengar. Egentligen krävs mer pengar men av någon anledning ligger förvaltningen och nämnden lågt… Det är nog också så att det är läge att prioritera socialnämnden nästa år.
Vänsterpartiet föreslår 6,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämndens budgetram är inte tillräcklig för att uppnå kommunens inriktningsmål och för att fullgöra de uppdrag nämnden har. Aktuell resurstilldelning minskar drastiskt invånarnas tillgänglighet och service på kultur- och fritidsområdet. Arbetsmiljön i förvaltningen försämras. Deltagande av flickor och personer med funktionsvariation bör öka i fritidsverksamheten. Invånare bör var nöjda med våra idrotts- och motionsanläggningar i nivå med rikssnittet. Det lokala föreningslivet är en viktig del för en kommun och vi skulle vilja att nämnden ser över strukturella delar av hur föreningsstödet är utformat.
Vänsterpartiet föreslår 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämnden
Vänsterpartiet möter nämndens anmälda behov.
Vänsterpartiet föreslår 1,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden
Vänsterpartiet har tidigare och under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Nedanstående förslag syftar till att förvaltningens önskemål ska tillgodoses. Vi uppfattar att båda förslagen förbättrar förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.
Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till byggnadsnämnden, varav 0,6 milj är ett tillfälligt anslag.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Samtliga de förslag som Vänsterpartiet vill tilldela pengar återfinns i förvaltningens text.
Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Vänsterpartiet är det parti av samtliga i Vänersborg som vill ge mest pengar till verksamheterna och pengarna föreslås gå till framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Till sist har Vänsterpartiet två synpunkter på investeringsbudgeten 2022-2024. Vi ställer oss bakom kommunstyrelsens ordförandes förslag, men anser att investeringen 
i Arena Vänersborg år 2024 på 10,5 milj kr lyfts ur investeringsplanen. Vi ämnar återkomma i frågan om arenan med en motion. Vänsterpartiet anser också att så många av de cykelbefrämjande åtgärderna, GC-vägar, som möjligt år 2024 lyfts fram till år 2023.
Det var Vänsterpartiets budgetförslag. En del av texten i denna blogg var också tagen direkt från förslaget. Om du vill veta mer om Vänsterpartiets budgetförslag, eller helt enkelt se det i original, så kan du ladda ner det genom att – klicka här.
I kommande bloggar ska jag presentera de andra partiernas förslag till budget 2021.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
KS (2/6): Marknadsföring och sponsring
I min förra KS-blogg (se “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”) skrev jag om att kommunstyrelsen ska behandla “resultatet” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.)
Kommunfullmäktige biföll motionen den 28 mars 2018. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Då fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden verkställa följande:
- “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
- “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
- “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag, och”
- “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Arbetet har resulterat i tre dokument som ska behandlas i kommunstyrelsen imorgon. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige, medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.
Det återstår, skriver kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett:
“styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet.”
De tre dokumenten var klara redan den 21 januari 2020. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.) Då informerades kommunstyrelsen om, så att säga, utredningsläget kring motionen och fullmäktiges uppdrag. Ledamöterna uppmanades komma med synpunkter. Vilket jag gjorde – i en liten “sammanställning” på 11 sidor.
Nu 1,5 år senare är det i princip samma tre dokument som ska upp till behandling. Det har endast skett några språkliga ändringar, inget annat. I sak är de tre dokumenten identiska med de för 1,5 år sedan. Och de synpunkter jag lämnade då har inte gett något som helst resultat. (Är du intresserad av att ta del av dessa i sin helhet, så kan du ladda ner dokumentet som jag skickade till KS-förvaltningen här.) Och ingen annans synpunkter heller antar jag. Även om det i underlaget står:
“De synpunkter som inkommit har bedömts av förvaltningen och i vissa fall föranlett ändringar alternativt förtydliganden.”
På ”byråkratspråk” torde det betyda att det inte har inkommit något av substans, det som har inkommit är inte värt att nämna. Och det står inte vad det är för synpunkter eller vem eller vilka som har lämnat dem. De har dock lett till några språkliga förändringar, som naturligtvis kan definieras som både ändringar och förtydliganden…
Det kan noteras att även då ärendet senast behandlades i kommunstyrelsen skrev förvaltningen att det fjärde dokumentet återstod att göra. Precis som nu – 1,5 år senare…
Det har alltså inte hänt något de senaste 16-17 månaderna sedan kommunstyrelsen hade uppe ärendet senast. Och eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt som det skulle då, så tycker jag inte att det är det nu heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gäller således fortfarande.
Men vad ska hända imorgon? Eftersom kommunstyrelseförvaltningen av någon anledning inte har utfört något arbete, mer än några språkliga förändringar, på över 1 år eller lyssnat på några synpunkter, så känns det tämligen meningslöst att framföra dem igen. Varför ska någon lyssna nu? Även om jag som en av motionärerna kan tyckas ha åtminstone några idéer och tankar som kan vara värda att beakta… Trodde jag i varje fall.
Jag vet inte hur de andra partierna ställer sig. De tre styrande partierna S+C+MP har ju aldrig uttalat något stöd till motionens synpunkter. Men i kommunfullmäktige den 28 mars 2018 yrkade de inte heller avslag på motionen. Det betydde att det inte blev någon votering, det fanns ju bara ett förslag. Kommunfullmäktige var alltså helt enig i att bifalla motionen.
Jag kommer att yrka återremiss. Motiveringen är helt enkelt att kommunstyrelsen inte har verkställt det uppdrag som den har fått av kommunfullmäktige. Som exempel är det fjärde uppdraget, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte alls omnämnt i något av dokumenten. Självklart kommer ordförande Benny Augustsson (S) att säga att det kommer senare, i det dokument som är kvar att utarbeta. Men jag anser inte att det går att dela upp verkställandet av fullmäktiges uppdrag på det sättet, om nu Augustsson anför detta argument 
vill säga. Och med tanke på att det är över 3 år sedan kommunstyrelsen fick uppdraget av fullmäktige så är det väl inte mycket som talar för att det fjärde dokumentet blir klart inom överskådlig tid. Uppdragen är, eller borde vara, att betrakta som en helhet anser jag. Och i sådana fall är det bättre att återremittera allt tills även det sista dokumentet är färdigt.
Dessutom spelade offentligheten och transparensen en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider, ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på hemsidan. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga, där det också skulle framgå hur mycket medel som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades. Transparens var ett nyckelord.
Vi menade också i motionen kommunen skulle använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot Vänersborgs värdegrund och vara kopplad till visionen och målen. Axelsson och jag betonade även vikten av bedömningskriterier och utvärderingar. Det kunde gälla det affärsmässiga och/eller kommuninvånarnas “egenvärde/välmående”.
Det framhölls vidare i motionen att det var av stor vikt att samtliga dokument med regler och riktlinjer borde gälla hela kommunen, även de kommunala bolagen. Det var t ex inte lämpligt att en enskild nämnd fattade beslut i sponsring och donationsfrågor. (Typ att kultur- och fritidsnämnden skulle besluta om sponsring om ett nytt bandy-VM skulle arrangeras.) Det fick inte heller finnas några risker att enskilda tjänstepersoners och enskilda politikers intressen vägdes in i bedömningar och beslut. Nu täcker inte dokumenten hela kommunens verksamhet utan det tycks finnas möjligheter att “gå vid sidan av”, vilket ökar riskerna för godtycke och att inte likabehandlingsprincipen följs.
Det kan också tilläggas att dokumenten helt missar kommunens två uttalade egna evenemang, Aqua Blå och Oktobermarknaden. De drivs och sponsras ju av den egna kommunala organisationen med heltidsanställda tjänstemän.
Sedan har jag mina funderingar på det rent formella i beslutsprocessen. Kommunstyrelsen förväntas besluta om två av dokumenten, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Jag anser att “hela paketet” är så stort och viktigt att kommunfullmäktige borde fatta besluten, eller som det står i Kommunallagen:
“Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”
Ja, det finns fler argument som talar för att uppdraget inte är verkställt. Jag kanske ska motivera återremissen med att lämna in mina gamla synpunkter…
Men är det något att hoppas på…? Vad skulle en återremiss ge för något? De styrande politikerna eller kommunstyrelseförvaltningen vill uppenbarligen inte verkställa fullmäktiges uppdrag på ett korrekt och fullständigt sätt. Det verkar saknas både vilja och intresse. Och kanske också kunskap – även om jag har svårt att tro det sistnämnda.
Det kanske är så att de dokument som ligger på kommunstyrelsens bord imorgon trots allt är bättre än de dokument som kommunen har haft tidigare och som nu ska upphöra och ersättas. Men det är inga dokument som följer av de tankar och ambitioner som Axelsson och jag hade när vi skrev motionen. Det hade varit bättre att helt enkelt kopiera några av de dokument kring “marknadsföring, evenemang och sponsring” som andra kommunerna har antagit, och som är upplagda på hemsidor runt om i landet. Det finns nämligen många kommuner som sedan länge har antagit styrande dokument i dessa frågor.
Ibland kan man som politiker bli väldigt besviken… Detta är ett sådant tillfälle. Men då är det bara att komma igen. Så imorgon ska jag yrka på återremiss.
Anm. Motiveringen till återremissen kan laddas ner här. Den är fortfarande på ”utkaststadiet”, dvs den kan ändras. Det ska också nämnas att Jonathan Axelsson (M) och jag har precis samma uppfattning om kommunens tre dokument – Axelsson stämmer in i yrkandet om återremiss.
VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)
I England finns det ett uttryck som beskriver när en ledamot för parlamentet bakom ljuset:
”misleading the house”
Jag tror att vi var med om just detta i fullmäktiges långa debatt om verksamhetsområden på Vänersnäs. Vem eller vilka jag tänker på överlåter jag åt läsarna att avgöra.
Vänersborgs kommunfullmäktige diskuterade alltså VA-frågan på Vänersnäs. Skulle det inrättas två verksamhetsområden? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att frågeställningen handlade om kommunen skulle tvinga fastighetsägarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet fast de varken ville eller behövde kommunalt vatten och avlopp.
Till saken hör naturligtvis att en anslutning skulle medföra 
betydande kostnader för varje fastighetsägare. Det kostar omkring 200.000 kr i anslutningsavgift (ledningar, sprängningar mm på den egna tomten ej inräknade) och sedan ca 6.000-7.000 kr per år. Det kan faktiskt innebära att kostnaderna för anslutningen överstiger fastighetens värde. En del fastighetsägare har helt enkelt inte råd med sådana här kostnader. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i några fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.
Jag har beskrivit de flesta, om inte alla, aspekter av ärendet i tidigare bloggar. (Se ”VA på Vänersnäs (1/2)”, ”VA på Vänersnäs (2/2)”, ”KS: Ja till VA Vänersnäs”, ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs” och ”KF: ÅTERREMISS!”.) I den här bloggserien tänkte jag ”bara” återge och kommentera vad som sades på kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 12 maj. (Det går att kontrollera mina citat och tolkningar genom att titta på debatten i efterhand – se kommunens webb-TV.) Det framfördes mycket fakta i debatten, på så sätt blir det en del “repetition”. Orsaken till det utförliga referatet är att VA-frågan i högsta grad fortsätter att vara 
levande och aktuell. Inte bara för de berörda i Vänersnäs. Frågan har tidigare varit uppe på bordet i Dalsland och kommer så att bli igen. VA-problematiken är definitivt intressant för invånare i hela kommunen, i varje fall om man bor på landsbygden.
Det är naturligtvis också intressant hur kommunens olika partier och politiker ställer sig i VA-frågan. Vilka är för tvångsanslutning och vilka inte? Det är ju faktiskt val nästa år. Och man ska inte luras av att ett enigt kommunfullmäktige röstade på en återremiss i ärendet. De styrande partierna “omvändes nämligen under galgen”… S+C+MP insåg att de skulle förlora i en votering och ändrade, inte sin grundläggande uppfattning, utan sitt yrkande – för att undkomma ett pinsamt nederlag…
I debatten nämndes ofta kommunens så kallade Blåplan. Redan den första talaren i ärendet tog faktiskt upp och citerade denna vid flera tillfällen.
Blåplanen är en plan som kommunen har antagit för drygt 5 år sedan och som syftar till att (citerat från Blåplanen):
“synliggöra vilka konsekvenser mark- och vattenanvändning kan få för våra vattenförekomster. Syftet är också att ge ett helhetsperspektiv när det gäller grund- och ytvattenförekomster.”
Blåplanen ska utgöra:
“ett underlag för kommunens översiktsplan, ett planerings- och beslutsunderlag för byggnation, vatten- och avloppsanläggningar, miljö- och hälsorelaterade insatser samt ett kunskapsunderlag utifrån vattendirektivet.”
Blåplanen är så att säga ett underlag för planering och “riktiga” beslut. Det som står i Blåplanen är således inga “juridiska måsten”, utan varje införande av ett verksamhetsområde måste t ex beslutas av kommunfullmäktige trots skrivningarna i planen.
Dan Åberg (M) inledde debatten.
Det Åberg sa fick nog de styrande partierna att inse att kvällen inte skulle utveckla sig riktigt som de hade tänkt och planerat. Moderaterna hade ju i kommunstyrelsen röstat med de styrande partierna (S+C+MP) för att införa verksamhetsområden. Och nu visade det sig att M, liksom troligen då också allianspartierna L+KD, hade ändrat uppfattning. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förstod naturligtvis direkt vad detta innebar.
Dan Åberg började med att citera Blåplanen:
”För att arbetet med VA-strategiska frågor ska fungera krävs god kommunikation mellan olika delar av den kommunala organisationen och med enskilda.”
Och konstaterade:
”Det har inte fungerat full ut med det här.”
I Blåplanen, som det ofta hänvisades till också i ärendets handläggning i kommunstyrelsen, stod det också, vilket Åberg påpekade:
”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”
Det framgår inte i några handlingar överhuvudtaget, sa Dan Åberg, om fastighetsägarna hade haft möjlighet att diskutera införandet av en detaljplan. Det var tydligen ytterligare en sak som kommunen hade glömt… Men det fanns mer.
I Blåplanen står det också:
”Vid antagande av Blåplanens vatten- och avloppsdel kommer berörda fastighetsägare att informeras av Vänersborgs kommun genom dialogmöten, där de boende ges möjlighet att lämna synpunkter.”
Dan Åberg (M) konstaterade att kommunen hade missat att kommunicera med de berörda på Vänersnäs, trots att det i Blåplanen (och andra dokument) fanns flera avsnitt som betonade vikten och nödvändigheten av dialog. Åberg hann med att ta upp ytterligare en aspekt av frågan innan han blev avbruten av ordförande Annalena Levin (C). Talartiden på 3 minuter tog nämligen slut.
En talartid på maximalt 3 minuter är för övrigt en alldeles för kort tid. Det kan vara svårt att avsluta tankegångar på denna begränsade tid.
Åberg tog upp begreppet “samlad bebyggelse”. Det var för övrigt något som Vänsterpartiet hade med i sitt yrkande redan i kommunstyrelsen. Begreppet “samlad” eller “sammanhållen bebyggelse” finns med i Plan- och bygglagen (PBL), som Åberg hänvisade till i sitt anförande:
“bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”
Åberg menade att den gängse definitionen syftar på en bebyggelse på 10 till 20 hus, men att Vänersborgs kommun gör en egen tolkning.
Efter Dan Åberg var det min tur.
Jag började med att definiera “kvällens problem” – fullmäktige var i färd med att fatta ett beslut om att enskilda människor skulle tvingas betala stora summor pengar för något som de inte ville ha och inte behövde. Och det utan att ens ha frågat de berörda vad de tycker eller ens ge dom en chans att föra en dialog med kommunen.
Sedan yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras och läste helt enkelt upp James Buccis och min motivering till detta yrkande. Det skilde sig en del från det yrkande vi lade i kommunstyrelsen. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs”.) Jag återger inte hela yrkandet eftersom det senare under sammanträdet kom att ersättas av ett annat. (Även om det mesta återfanns i den slutliga versionen.)
Motiveringen till yrkandet om återremiss innehöll fyra punkter.
En punkt handlade om “samlad bebyggelse/större sammanhang” och att kommunen skulle visa att alla fastigheter i de föreslagna verksamhetsområdena ingick i begreppet. En annan punkt tog upp kommunikationen med de berörda och en tredje att kommunen enligt Blåplanen skulle efterfråga intresset för en detaljplan innan verksamhetsområdet eventuellt inrättades.
Dessa punkter hade Dan Åberg nämnt i sitt anförande. Den 4:e punkten i vår motivering till återremissen var att det skulle:
“upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”
Sedan gjorde Ola Wesley (SD) sitt enda inlägg under debatten:
“Kommunen har ju skött detta under all kritik när dom inte ens har diskuterat, dom har inte ens varit ute på plats och sett hur det ser ut”
Och först som 4:e person på talarlistan kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). De andra tre talarna hade alla yrkat på att ärendet skulle återremitteras. Det gjorde inte Augustsson…
Det skriver jag om imorgon – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.
===
Bloggserien kommer att bestå av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
Ska socialnämnden spara ytterligare?
Budgetarbetet för 2022 är i full gång. På kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni ska alla partiers budgetförslag för nästa år behandlas och på fullmäktiges sammanträde den 16 juni så fattas det slutliga beslutet.
Det är väl ingen större hemlighet att det prutas och det sparas, på alla håll och kanter – pengarna vill inte räcka till för allt man vill åstadkomma.
De kommunala verksamheterna står inför samma dilemma i år…
Kommunens verksamhet i t ex förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänsten är i full gång. Naturligtvis. Det finns stora behov på alla plan. Personalen “på golven” vill göra sitt allra bästa för att barn och elever, äldre och sjuka ska få en sådan bra undervisning, vård, omsorg och tillvaro som möjligt.
Resurserna är dock knappa. Pengarna räcker inte till för alla uppgifter, önskemål och behov som finns. Och den nämnd som i nuläget har störst problem med att få pengarna att räcka är socialnämnden.
Alla löften i riksdagen om förändringar och förbättringar för t ex äldre och sjuka stannar mestadels i prat eller i otillräckliga, kortsiktiga och ogenomtänkta resurser. (Se nedan.) Socialnämnden i Vänersborg, liksom i många andra kommuner, sparar och skär ner – och står inför fortsatta besparingar. Allt för att hålla sig inom den tilldelade budgeten…
I onsdags sammanträdde socialnämnden. Delårsrapporten behandlades, och det var inga muntra besked som gavs till politikerna. Förvaltningen skrev:
“Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr.”
Och fortsatte:
“Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd, köpta platser samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård”.”
Och så drog socialchefen slutsatsen att:
“Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”
Det var bara ett parti som reagerade, Vänsterpartiet. Ida Hildingsson (V) yrkade (citat ur protokollet):
“socialnämnden begär ett tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstödet enligt det prognostiserade underskottet på 6.7 mkr. Detta för att inte belasta äldreomsorgen och övriga verksamhetsområden mer än vad som redan görs i nuläget i form av besparingar för att bära upp försörjningsstödskostnaden. De negativa konsekvenser ytterligare besparingar skulle få, beskrivna av förvaltningen, är viktigt för socialnämnden att vara lyhörd inför och därmed ta sitt ansvar att försöka motverka denna utveckling genom att begära ett tillfälligt tilläggsanslag.”
Det blev votering. Inga andra partier stödde förslaget. De tyckte inte att nämnden skulle begära något tilläggsanslag från kommunfullmäktige. De ansåg tydligen att socialförvaltningen istället skulle “hämta hem” det prognostiserade underskottet genom fortsatta besparingar. (Göran Svensson (MBP) avstod från att rösta.)
Ida Hildingsson (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Jag återger reservationen i sin helhet. Jag tycker att den är lärorik och att den ger en bra bild av socialnämndens situation.
===
Reservation i ärendet 2 ”Delårsrapport per april och helårsprognos 2021” – Socialnämnden 2020-05-19”
Uppföljning av nämndernas verksamhet sker som bekant vid tre tillfällen, i delårsbokslut efter tertial 1 och efter tertial 2 samt i bokslutet för hela perioden. För socialnämndens del gäller att underskott redovisas avsevärt oftare än någon enstaka gång ett överskott. Detta sagt med tanke på det totala utfallet.
För enskilda verksamheter och för olika anslagsbindningsnivåer kan sägas att svängningar är utmärkande. Förändringar i verksamheten påverkar prognoserna och utfallet. Plus eller minus är regeln, ”enligt budget” undantaget.
Det är korrekt att prognoser vid delårsbokslutet per augusti borde vara mera pålitligt än den utvecklingen som kan avläsas i slutet på april. Därför har socialnämndens anhållan om tilläggsbudgetering ofta beslutats i samband med det senare delårsbokslutet. Beviljas nämndens begäran så förbättras situationen alldeles i slutet på ett budgetår.
Fördelen med att söka och få beviljat ett tillägg tidigare borde vara att nämndens planering av verksamheten kan ske med större tillförsikt att göra rätt. Ovissheten är påfrestande och belastar ledningen och personalen. Det får också negativa konsekvenser, mycket utförligt beskrivna av förvaltningen och de fackliga organisationerna vid flertalet tillfällen, för den service som ska möta upp kommuninvånarnas behov av stöd och omsorg. Pandemins oförväntade följder för verksamhetens volym, insatser och ekonomi har inte heller underlättat att hålla balans, vilket bör tas extra hänsyn till.
I det aktuella delårsbokslutet är det två uppgifter som betonas i förvaltningens redovisning. Det är dels att årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr, men framförallt att utvecklingen av försörjningsstödets kostnader går åt helt fel håll med ett prognostiserat underskott på 21.6 mnkr, vilket noteras att 20,7 mnkr redan är utbetalt försörjningsstöd.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: “Bedömning görs att det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd…”
Det pågår flertalet insatser för att bryta den negativa trenden, att andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska. Men denna process måste tillåtas ta tid för att inte ytterligare belasta och spara inom andra viktiga verksamhetsområden (däribland äldreomsorgen), mer än vad som redan görs i nuläget, genom att det tillförs tillräckligt med budgetmedel.
Att se till hur förvaltningens ekonomiska möjligheter att utveckla och bedriva god verksamhet inom samtliga områden påverkar helheten är också av vikt i detta sammanhang. Något som förvaltningen uttryckligen vill och behöver satsa på är det förebyggande arbetet för att minska behovet av biståndsbedömda insatser, en måluppfyllelse som idag inte uppfylls enligt det aktuella delårsbokslutet. Då behövs en budget som tillåter detta.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: ”Socialnämnden behöver … ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.” Detta är en tydlig signal som inte bör bortses ifrån eller skjutas på framtiden. Ingen ledamot skulle ha varit förvånad om presidiet i förslaget till nämnden skulle formulerat en sådan begäran och ställt under proposition.
När så inte skedde, valde jag att komma med ett eget yrkande.
Vill också hänvisa till vår reservation i MRP 2021. I november 2020 skrev vi: “Vänsterpartiet håller med förvaltningschef med ledning och de fackliga organisationerna, som gör bedömningen att nämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag. Inom socialförvaltningens område finns resursbehov beskrivna främst inom individ- och familjeomsorgen och inom arbete, sysselsättning och integration.” Vilket stämmer överens med utfallet i det aktuella delårsbokslutet samt i den konsekvensbeskrivning och riskbedömning som gavs av förvaltningen i samband med ärendet MRP 2022-2024 vid sammanträdet i april.
Jag vill reservera mig till förmån för mitt eget yrkande.
Ida Hildingsson
Vänsterpartiet
2021-05-20
===
Jag fick ett påpekande av en läsare:
”I april kom V överens i riksdagen med M och KD (SD anslöt) om att komma med ytterligare 4 miljarder som faller ut andra halvan 2021 och sedan även 2022 och 2023. Pengarna ger Vänersborg möjlighet att få förbättringar i omsorgen/äldreomsorgen finansierade av staten motsvarande 15-16 milj kr – under förutsättning att Vänersborg ”vill” förbättra verksamheten.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer