Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte

28 mars, 2024 1 kommentar

Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev inte riktigt lika långt som förväntat. Ordförande Benny Augustsson (S) kunde avsluta sammanträdet kl 15.43.

I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen. (Se “KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm”.) I detta inlägg ska jag referera en del av vad som hände på själva sammanträdet. Men det var ingen diskussion om Brättelänken. Jag vill stryka under det. De flesta politiker hade nog inte läst artikeln på TTELA:s hemsida. (Se “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”.) Om de hade läst den, så hade de sett att det stod:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

TTELA har knappast läst den arkeologiska utredningen av Västra Götalandsregionen som tidningen hänvisar till. Om TTELA hade gjort det så hade de redan efter en snabb bläddring insett att arkeologerna undersökte ett område väster om Brätte, alltså inte någonstans på det tämligen stora område där Brätte låg. Ja, det hade faktiskt räckt med att titta på titelsidan – utredningen hade till och med rubriken “Utredning – väster om Brätte”… (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”. Du kan ladda ner utredningen här.)

Bohusläns museum har däremot gjort en utredning vid Brätte där vägen ska gå, och resultatet av den undersökningen kom fram till helt andra resultat. (Se “Bevara Brätte!”.) TTELA kommer att få skriva nya artiklar med rätt fakta. Journalisten kan förslagsvis också ringa till Vänersborgs museum, eller Bohusläns museum. Där har de en betydligt större kunskap om Brätte än t ex de flesta politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. (TTELA och alla andra kan också ladda ner utredningen här.)

Men det var kommunstyrelsens sammanträde det skulle handla om…

Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var intressanta och de som presenterade var mycket proffsiga. De var fantastiskt strukturerade och tydliga. Tyvärr tillät inte ordförande Augustsson att frågor fick ställas. Det tyckte jag var synd, och faktiskt också till viss del en brist på respekt.

Sen blev det ett antal informationer om flera av dagens ärenden. Då fick frågor ställas och synpunkter framföras… Dessa informationspunkter handlade om de ärenden som skulle behandlas senare på sammanträdet.

På ärende 6 “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027” deltog inte M+L+SD+MBP i beslutet. Partierna förklarade inte varför, så det var ingen som riktigt förstod deras agerande… Det handlade nämligen inte om budgeten för hela kommunen, utan bara kommunstyrelsens del av den, dvs kommunstyrelsen som nämnd.

Och så var det alla medborgarförslag om seniorkorten. Fem av dem yrkade på att åldersgränsen skulle sänkas till 65 år och äldre. Som vänsterpartist yrkade jag bifall till alla dessa. Det gjorde även Medborgarpartiet, men inget annat parti. Det innebar att V och MBP också reserverade sig mot majoritetens beslut. Två andra medborgarförslag ansåg sannolikt även de att gränsen skulle gå vid 65, men de yrkade “bara” på att åldern, som tidigare var 75 år, skulle sänkas. Och faktum är att kommunfullmäktige faktiskt redan har sänkt åldern – till 70+. V och MBP avstod därför från att rösta.

Ärende 16 var Vänsterpartiets motion om samma sak, dvs seniorkort från och med 65 år. Återigen yrkade V, och MBP, på bifall. Det blev avslag – och två reservationer.

Det blev lite tjôtigt, men det gick ändå ganska snabbt.

Kommunen äger en del fastigheter och byggnader. Om det finns tankar och förslag på att sälja någon eller några av dem så ska det göras konsekvensbedömningar. Bedömningarna ska beskriva konsekvenser av en försäljning för kommunens framtida lokalförsörjning och också ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.

Samhällsbyggnadsnämnden vill sälja tre av kommunens fastigheter. Följaktligen hade kommunstyrelseförvaltningen gjort tre konsekvensbeskrivningar. Politikerna i kommunstyrelsen skulle ta ställning till dessa igår.

Det första ärendet gällde en försäljning av en fastighet på Marierovägen. Konsekvensbedömningen kom fram till att kommunen inte hade något behov av fastigheten. Det betydde att samhällsbyggnadsnämnden nu kan sälja den fastigheten.

Sedan var det en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Det har tidigare varit en LSS-bostad med sex boendelägenheter. Förslaget var att denna fastighet också skulle säljas. Henrik Harlitz (M) hade dock noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten skulle kunna behövas år 2030. Det var dock osäkert. 

Harlitz menade att det var en klok idé att kommunen “höll på” Vedboden 4 tills socialnämnden visste om den behövde fastigheten eller inte. Kommunens kostnad för att behålla Vedboden 4 skulle uppgå till sammanlagt ca 1,5 milj kr. Det ska jämföras, fortsatte Harlitz, med att ett nytt LSS-boende år 2030 skulle kosta bortåt 30 milj kr, kanske mer. Jämfört med den kostnaden var 1,5 milj kr en liten summa. Att behålla fastigheten skulle alltså kunna spara pengar på några års sikt. Och behövde inte socialnämnden fastigheten så skulle ändå inte kommunen ha förlorat särskilt mycket pengar.

Jag ansåg att det var ett klokt resonemang av Harlitz och tyckte därför att en återremiss var ok. En återremiss skulle innebära att förvaltningen tittade ett varv till på möjligheterna. Och om det visade sig att det fanns något fel i Harlitz resonemang, så kunde kommunen sälja Vedboden 4 senare i år.

Det blev votering och beslutet blev återremiss med röstsiffrorna 8-7. 

Ärende 20 var en konsekvensbedömning av försäljning av kontorsfastigheten på Kyrkogatan 22/Teatergränd 9. Harlitz (M) hade ett liknande resonemang här, men menade då att byggnaden skulle kunna användas som t ex en andra fritidsgård. Det skulle även kunna finnas utrymmen för replokaler etc. Han ville att frågan skulle utredas mer innan beslut fattades om försäljning. Jag höll faktiskt med honom, en fördjupad konsekvensanalys skulle kunna visa om det faktiskt fanns ett behov. Och om inte, så kunde fastigheten ändå säljas inom en förhållandevis nära framtid. Det fanns liksom inget att förlora.

De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville återigen sälja direkt och denna gång höll SD med de styrande. Och då blev det en försäljning – med röstsiffrorna 10-5. Vi var flera som noterade att det fanns vissa åsiktsskiljaktigheter inom socialdemokraterna… 

Till sist, ärende 24 “Ansökan om medel för sommaraktiviteter på Torpaområdet 2024”. Harlitz igen. Han ansåg att aktiviteterna skulle breddas så att även ungdomar från andra delar av stan och kommunen skulle vara välkomna. Det blev en diskussion där ingen egentligen hade någon annan uppfattning. Kenneth Borgmalm (S) ansåg t ex att det låg en hel del i vad Harlitz sa. Det blev dock ingen ändring i beslutsförslaget, Harlitz hade inte heller yrkat på det. Kanske diskussionen i KS sänder en signal till berörda att även andra ungdomar borde välkomnas till sommaraktiviteterna på Torpaområdet.

Sammanträdet avslutades med att ordförande Augustsson (S) önskade alla en Glad Påsk. Därmed tar även politiken ledigt några dagar, även om politiker och kommunanställda inte har något påsklov kommande vecka som kommunens elever.

Imorgon tänkte jag berätta om varför det firas påsk. Fram tills dess kanske mina läsare kan fundera på vad Nya testamentet menade hände just denna torsdagskväll för ungefär två tusen år sedan. En ledtråd, Jesus och hans lärjungar åt kvällsmat…

Kategorier:Brätte, fastigheter, KS 2024, Seniorkort65+, ttela

KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm

26 mars, 2024 1 kommentar

Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.

Så här ser dagordningen ut:

Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.

De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.

Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.

Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.

Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.

 NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.

Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.

För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.

Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.

Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.

Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.

Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.

Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.

Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.

Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.

Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.

Om 2024 står det i årsbokslutet:

“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”

Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)

Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:

“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”

Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)

Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.

Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer. 

Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.

Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Årsredovisning, Bokslut, KS 2024, Medborgarförslag, Motion, Seniorkort65+, Verksamhetsberättelse

SBN: Sikhall och Hallevi

25 mars, 2024 Lämna en kommentar

I torsdags, 21 mars, hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde igen. Sammanträdet blev inte riktigt så tråkigt som ledamöterna kunde befara. (Se “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.)

Nämnden fick reda på att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv. Det var naturligtvis orsaken till att det inte finns något dokument i diariet. Det är dock lite förvånande att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson. I skolan, för att ta ett exempel, är det som regel rektor som står för polisanmälan om en lärare eller annan skolpersonal utsätts för ett misstänkt brott. Jag förutsätter emellertid att personen ifråga och förvaltningschefen är överens om “handläggningen”.

På förvaltningens informationspunkt ställde Johan Abrahamsson (M) en fråga om, och i så fall hur, förvaltningen arbetade med att verkställa beslutet om de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Abrahamsson ville helt enkelt, vad jag förstår, få information om vad som hade gjorts sedan beslutet fattades. Nämnden hade faktiskt inte fått någon information om hur förvaltningen arbetade med frågan sedan nämndens beslut den 16 november 2023.

Det handlade alltså om beslutet som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Jonasson och Andersson hade ju inte begärt att Förvaltningsrätten skulle pröva om beslutet skulle inhiberas i väntan på den slutliga domen. (Inhibition betyder att det ska avvaktas med verkställigheten av ett beslut tills ärendet är avgjort.) Det betyder att nämndens beslut var giltigt och därmed skulle verkställas.

Nämnden beslutade att skjuta på frågan tills senare på dagen. Nämnden ville att en av kommunens jurister skulle närvara när frågan behandlades.

Och så blev det. Diskussionen kring Abrahamssons fråga fortsatte på eftermiddagen i närvaro av en jurist. Det kan sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) samt förvaltningschef Andreas Knutsson ansåg sig jäviga. De deltog därför inte när Sikhall och överklagandet behandlades.

Det framkom att beslutet inte hade börjat verkställas. Den bedömningen hade förvaltningen gjort efter inrådan av juristen och tydligen också efter samråd med jurister på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Rådet till samhällsbyggnadsförvaltningen hade varit att inget avtal, mellan kommunen och fastighetsägaren på Sikhall, dvs Magnus Larsson, skulle skrivas på under tiden som överklagandet pågick.

Några politiker i oppositionen reagerade på att förvaltningen hade fattat ett sådant beslut utan att stämma av med politikerna i nämnden. Politikerna hade inte heller informerats. 

Juristen var noga med att förklara att förvaltningen inte kunde verkställa nämndens beslut om det förelåg särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl var att det inte gick att ta tillbaka verkställandet och göra rätt om överklagan skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Marken hade ju blivit såld om beslutet hade verkställts.

Oppositionspolitikerna menade att förvaltningen kunde ha fört en förhandlingsprocess med fastighetsägaren under tiden överklagandet låg hos Förvaltningsrätten, utan att teckna ett avtal. Det fanns ju mycket att förbereda och ha dialog om.

James Bucci (V) framförde också att det inte fanns något som hindrade att ett avtal hade en klausul där köparen förband sig att låta köpet gå tillbaka om överklagan skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Juristen höll med Bucci om detta, men menade att det skulle kunna vara besvärligt att skriva ett sådant avtal.

Det är inte ovanligt att det finns sådana här “klausuler” i politiken. Det händer inte helt sällan i beslut av kommunstyrelsen. Det kan stå:

“under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om att…”

Dessutom så kommer sannolikt Förvaltningsrätten att avvisa Jonassons och Anderssons överklagande… Och i ett sådant läge hade alla parter vunnit tid om processen hade fått fortsätta.

Diskussionen i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan tog sin tid. Den visade att förvaltningen hade tagit egna beslut utan att rådgöra med politikerna eller, som det borde vara, låta nämnden fatta besluten. Enligt uppgift tyckte förvaltningen att den nog kunde ha handlat annorlunda. Men kanske har det varit problem med kommunikationen när både ordförande och 1:e vice ordförande samt förvaltningschefen har varit jäviga. Det finns emellertid också en 2:e vice ordförande, Tor Wendel (M), som kunde ha rådfrågats.

Det ska bli intressant att följa hur samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, går vidare efter detta senaste sammanträde.

Kategorier:förvaltningsrätten, Hallevi, Juridik, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Bevara Brätte! (2/2)

24 mars, 2024 6 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “Kommentarer om Brätte (1/2)”.

Det har gjorts ytterligare en arkeologisk undersökning på Brätte, en viktig sådan.

Vattenfall anlade 2018 en högspänningskabel förbi Brätte. I samband med arbetet gjorde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning under februari-april 2018. Undersökningen resulterade i en utförlig och genomarbetad rapport.

Vattenfalls ledning grävdes ca 15 meter norr om Brättegårdsvägen, dvs den smala grusvägen förbi Brätte mellan de synliga fornlämningarna och Vassbotten. Det borrades även i den nordvästra delen av området och i en tredje etapp grävdes ett schakt längs med “Kvarnbäcken” från sydväst upp mot Brättegårdsvägen. De feta svarta linjerna på kartan nedan visar ledningen. De markerade punkterna, t ex S1, visar de arkeologiska undersökningspunkterna.

Översiktskarta som visar samtliga övervakade schakt genom Vänersborg 26. Skala 1:2000.

Bohusläns museum har alltså undersökt stora delar av det område där samhällsbyggnadsnämnden vill att den nya Brättelänken ska anläggas.

Arkeologerna hittade raseringslager, dvs:

“lager som har bildats genom avsättning av jord och material från nedbrytning av strukturer eller byggnader över en lång tidsperiod”. (Källa Chat GPT.)

I raseringslagren påträffades bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg. Vidare stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv.

En svacka där en väg ner mot Vassbotten gått.

Den eventuella stadsgården var vänd mot stadens huvudgata som löpte i nord-sydlig riktning genom stadsområdet ner mot Vassbotten.

Rapporten nämner också att det vid tidigare undersökningar har påträffats:

“förhistoriska anläggningar i form av härdar, rännor, gropar och stolphål. Av två härdar daterades en till förromersk järnålder och en till folkvandringstid/vendeltid. Den påträffade flintan talar för en datering till neolitisk tid (dvs yngre stenåldern; min anm).”

Rapporten är oerhört detaljrik, så det är omöjligt att redovisa alla fynd som arkeologerna gjorde och exakt var fynden hittades. Det redovisas emellertid i rapporten. Arkeologerna påträffade alltså tusentals fynd – och lämningar av byggnader mm. Och det har funnits byggnader ända fram till bäcken i väster.

Bohusläns museum skriver i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«. … Det finns ett högt värde i staden Brättes lämningar då de är väldigt opåverkade av moderna störningar som många andra stadslämningar från 1500–1600-tal.”

Och för att riktigt betona värdet av gamla Brätte:

“Det antikvariska bevarande värdet bedöms av Bohusläns museum som mycket stort. Den pedagogiska potentialen i eventuellt kommande projekt är också stor. … Även den vetenskapliga potentialen bedöms som stor.”

Som lite kuriosa, och komplettering, kan nämnas att det på Vassbottens botten ligger flera vrak. Det ligger bland annat en båt nedanför Lockered, “Laura”, som sjönk under 2:a världskriget när den låg i vinterhamn. Det är inte mycket till fornminne kanske, “bara” en kulturhistorisk lämning. Men det finns fler.

Vid gården Vassända i närheten av Brätte, ligger enligt uppgift, på 2 meters djup, med slagsida och delvis nedsjunket i botten, “Vassända-vraket”. Det konstaterades 1967 när Vänersborgs museum företog dykningar vid vraket.

“Vassända-vraket” var sannolikt:

“ett fartyg av slupmodell, åtminstone byggt under 1700-talet, vilket efter att ha tjänat ut placerades på grund sedan rigg, däck och bordläggning avlägsnats.”

Vänersborgs Museum är mycket väl medvetet om det historiska och kulturella värdet av Brätte. Museet arbetar med en utställning om Brätte som ska vara klar våren 2025. Det kanske blir lagom till att kommunen börjar gräva upp fornlämningarna för att anlägga Brättelänken…

Museet vill göra en undersökning med georadar över ett större område för att klarlägga stadsbebyggelsens utsträckning. Det hoppas alla historieintresserade vänersborgare att Vänersborgs museum får möjligheter att göra. Det är något att se fram emot.

Arkeologerna på Bohusläns Museum utfärdar även en varning. Det är nästan så att skulle kunna tro att den riktas till samhällsbyggnadsnämnden och Vänersborgs kommun:

“Vidare bör man vara vaksam i samband med exploateringen i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen. Man kan förvänta sig stadslämningar i området öster om Brättegårdsvägen ner mot Vassbotten samt i området ner från Grytåsen ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det står helt klart att det är mycket sannolikt att det finns stadslämningar och många spår av mänsklig aktivitet i det område där samhällsbyggnadsnämnden vill anlägga en väg “förbi” Brätte.

Ska man säga något till försvar för politikerna i samhällsbyggnadsnämnden så är det att de inte har fått ett allsidigt och objektivt underlag för att fatta något annat beslut. Visst har politiker ett eget ansvar att skaffa sig kunskap, men det är tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar som ska vara experter.

Tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen har levererat ett underlag till politikerna, och upprepat det i föredragningen på sammanträdet, som ger en bild av att en väg genom fornminnena i Brätte är det bästa alternativet. Tjänstepersonerna har brustit i uppgiften att leverera objektiva fakta, värderingar utifrån olika perspektiv och argument för och emot osv. De glömmer att det är politikerna som ska göra de slutliga bedömningarna.

Oavsett vad Vänersborgs kommun bestämmer om vägsträckningen mellan Onsjö och Öxnered/Skaven förbi Brätte så är jag tämligen säker på att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna den nordliga sträckningen. Men bara att det finns en liten mikroskopisk risk att Vänersborgs kommun möjligtvis följer rekommendationen från samhällsbyggnadsnämnden tycker jag är skäl nog att reagera och kraftfullt protestera.

Vänersborgs kommun måste visa respekt för sin historia.

==

Tillägg kl 19.25.

En läsare hörde av sig och poängterade att Brätte är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. Det skedde den 5 november 1987 och en revidering gjordes i augusti 1996. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.

Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):

”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”

==

Anm. Vänersborgs museums hemsida, som är fantastiskt välgjord och informativ, innehåller massor av fakta och information om Brätte – se “Brätte – Vänersborgs föregångare”.

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Kommentarer om Brättelänken (1/2)

22 mars, 2024 Lämna en kommentar

I början av veckan skrev jag två blogginlägg om samhällsbyggnadsnämndens behandling av Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”.) Det var onekligen en stor överraskning att både tjänstepersoner i förvaltningen och politiker i nämnden, med två undantag, förordade att den planerade vägen skulle anläggas på ett område där den, med orden i Trivectors utredning:

“går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager.”

Blogginläggen om Brätte har skapat en del reaktioner och diskussioner. Och då tänker jag inte i första hand på kommentaren på “blogghemsidan”. Signaturen “Anders” är positiv till att bygga vägen över fornlämningarna. Och alla som inte tycker som han är bara “bakåtsträvande vänersborgare”. Vem vet, signaturen “Anders” kanske tillhör den centerpartistiska skaran “progressiva gestadbor”…

I det första av inläggen skrev jag att det pågår en friluftsutredning i kommunen. (Den är just nu på samråd.) Några läsare undrade om den inte var känd hos samhällsbyggnadsnämndens politiker och dess förvaltning. Det var den uppenbarligen inte, annars hade de säkerligen uppmärksammat att det i utredningen står:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse…”

Och att ett av i friluftsutredningens förslag är:

“Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Nämndens beslut krockar helt klart med utredningens intentioner. Det kan enligt min mening vara en anledning till att samhällsbyggnadsnämndens beslut bör skickas tillbaka till nämnden den dag då förslaget kommer vidare upp i kommunstyrelsen. Nämnden har ju inte haft möjlighet att bedöma friluftsutredningens tankar och förslag. KS sammanträder för övrigt den 2 maj. (Ärendet finns inte med på kommunstyrelsens sammanträde den 27 mars.)

Det är emellertid inte säkert att KS återremitterar ärendet. Det är också osäkert vilket förslag som “får ge sig” och vilket som vinner kommunstyrelsens gillande om det skulle bli votering. Det var ju faktiskt bara Vänsterpartiet som röstade nej till den norra vägsträckningen i samhällsbyggnadsnämnden… Vi får se, jag ska redovisa ytterligare skäl… Kanske väger de tyngre för KS, och samhällsbyggnadsnämnden…

En annan läsare laddade ner handlingarna från samhällsbyggnadsnämnden och läste den arkeologiska utredningen som hade utförts i området väster om Brätte. Han noterade, precis som jag skrev i blogginlägget, att detta område var fritt från fornlämningar. Men han noterar att utredningsrapporten konstaterar att:

“Direkt öster om undersökningsområdet finns en fornlämning i form av den gamla staden Brätte”

Arkeologerna som utredde området väster om Brätte var alltså medvetna om “den gamla stadens” status och fornlämningarna i området. Det kan också nämnas att de i sina slutsatser skrev att Brätte stad är ett område med riksintresse.

Arkeologerna konstaterade:

“Fornlämningar är skyddade av KML (=Kulturmiljölagen; min anm) och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”

Jag måste också nämna att när jag sökte på “fornlämning” i nämndens underlag så nämndes ordet också i ärendet om FÖP Brålanda. Det stod:

 “Ute i naturen är det möjligt att stöta på olika typer av lämningar från människors verksamhet under forna tider. De två vanligaste lämningarna är fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Vad som skiljer lämningarna åt är åldern; fornlämningar är äldre än år 1850 och övriga kulturhistoriska lämningar yngre än år 1850. Fornlämningar är lagskyddade och det är brottsligt att på något vis rubba, ta bort eller gräva ut en sådan enligt kulturmiljölagen.”

I Trivectors vägutredning från 2017 hänvisades till en paragraf i Miljöbalken. Hänvisningen fanns alltså med i nämndens underlag, men paragrafen återgavs inte i underlaget och vad jag förstår inte heller i förvaltningens föredragning för nämnden. Jag citerade inte heller paragrafen, men gör det nu, på begäran. Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §:

“Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.”

Bloggläsarna inser säkerligen att paragrafen manar till en stor eftertanke och försiktighet även om det inte tycktes betyda så mycket för Vänersborgs samhällsbyggnadsnämnd.

Det finns således flera lagar som syftar till att skydda vår gemensamma historia och vårt kulturarv. Den gamla staden Brätte är ett av dem.

Det finns ytterligare en arkeologisk undersökning. Jag fick höra talas om den av en sakkunnig på området, som hade läst mina blogginlägg. Sedan fick jag veta vem som hade utfört undersökningen och då var det inte svårt att hitta den på nätet. Om samhällsbyggnadsnämnden missade friluftsutredningens tankar och förslag så har den uppenbarligen också missat denna utredning. Utredningen innebär som jag ser det att kommunstyrelsen måste återremittera ärendet om vägdragningen vid Brätte till samhällsbyggnadsnämnden. Och nämnden, precis som i förlängningen kommunstyrelsen, måste avvisa det norra alternativet, som går rätt genom fornlämningarna.

Men vad det är för utredning berättar jag om i nästa blogginlägg – se ”Bevara Brätte! (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen

20 mars, 2024 1 kommentar

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt, ja nästan tråkigt, möte. Det mest spännande tycks bli ett informationsärende om “Verksamhetsinformation kretslopp & vatten och tekniska” som föredras av de båda verksamhetscheferna.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträden har förvaltningen en informationspunkt, som brukar ledas av förvaltningschefen, om vad som har hänt sedan sist. Det brukar de flesta nämnder ha. Under det här ärendet lämnas ofta intressanta besked och upplysningar från förvaltningen. Vi får se om det blir en lika intresseväckande och spännande information imorgon som förra månaden.

På det förra sammanträdet, den 29 februari, fick samhällsbyggnadsnämndens politiker mycket information. Det var för övrigt på det sammanträdet som politikerna fattade beslut om Brättelänkens sträckning – se “Brättelänken – genom fornminnet”.

Vänersborgs kommun har som bekant lagt ner Hallevibadet i Vargön. En privatperson, Jonas Mossberg, meddelade kommunen förra sommaren att han ville förvärva badet. (Se “Hallevibadet i privat regi?”.) Det vill Mossberg fortfarande. Han ser en potential i både badet och området. Han har stora planer på utveckling.

Det går emellertid långsamt i samtalen mellan kommunen och Mossberg. Ja, enligt Mossberg händer det egentligen ingenting. Han har skrivit många brev till både politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

 Mossberg verkar vara frustrerad. Han beskriver i sitt mail till politikerna de “problem” han upplever. Han får inte de underlag han ber om, han får felaktiga uppgifter och blir i det stora hela motarbetad. Tiden bara går och Mossberg upplever att det är en “taktik” för att hindra hans planer. Han lägger skulden för att det inte händer något helt på kommunen.

Jag kan naturligtvis inte avgöra om Mossberg har rätt. Genom åren har jag emellertid hört liknande påståenden om kommunens beteende från andra personer, t ex från Hästefjorden, Sikhall, Vänersnäs och Juta. Flera känner med rätt eller orätt en stor frustration i sina möten med kommunen och jag antar att kommunala tjänstepersoner skulle säga samma sak – fast tvärtom.

I det citerade mailet ovan skriver Mossberg några som han anser vara väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På nämndsammanträdet den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det var uttrycken eller “tonen” i mailet som var anledningen. När jag läste mailet så tyckte jag att det var tuffa och kritiska formuleringar. Men att de skulle kunna leda till en anmälan och ett eventuellt åtal hade jag inte en tanke på. Vilket naturligtvis en åklagare skulle kunna ha.

Det finns dock ingen polisanmälan i diariet, vad jag har sett, och Mossberg själv har inte blivit delgiven någon anmälan. Inte än i varje fall, men naturligtvis hittar inte samhällsbyggnadsförvaltningen på. För hade den gjort det så skulle informationen eventuellt kunna utgöra ett förtal av Mossberg… Det är naturligtvis möjligt att en polisanmälan har gjorts av en privatperson och sedan kommit till förvaltningens kännedom. (Tillägg 21/3. Det var tjänstepersonen själv, som privatperson, som polisanmälde Mossberg.)

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd kan sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Även Arena Vänersborg var uppe på sammanträdet, fast det har jag faktiskt redan nämnt i ett blogginlägg. (Se “Budget, arenan, SD och Norra skolan”.) Arenataket läcker som bekant och har gjort så sedan arenan byggdes. Kommunfullmäktige har bestämt att takduken ska läggas om och det ska ordnas snörasskydd och skärmtak. Det ska också sättas upp ny invändig belysning. Fullmäktige har avsatt 20,8 milj kr till åtgärderna.

Det är flera personer med insyn i “projektet” som inte tror att dessa pengar kommer att räcka. Det finns också de som är ganska övertygade om att de föreslagna åtgärderna inte kommer att vara tillräckliga för att arenan ska bli riktigt “funktionsduglig”. Dessutom har inte de föreslagna åtgärderna på arenan fått bygglov av byggnadsnämnden. Det är med andra ord bara problem.

Det är inte otroligt att just dessa problem upplevs som så stora att inga företag vill åta sig att renovera arenataket. De kan vara så osäkra på både pengar och åtgärder att de helt enkelt inte vågar “röra” i projektet. Kanske vill de överhuvudtaget inte associeras med arenan…

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fick politikerna reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda arenan. Det kommer med andra ord antagligen inte att bli någon takomläggning i arenan i år. Och med tanke på IFK Vänersborgs öde i Elitserien så kanske det är dags för politiken att tänka igenom vad vi ska ha Arena Vänersborg till i framtiden – vilka åtgärder ska kommunen vidta, och till vilka kostnader…

Det som inte nämndes på sammanträdet, men som kanske tas upp på morgondagens möte, är Sikhall. Förvaltningsrätten i Göteborg har fortfarande inte behandlat den överklagan av nämndens beslut som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) gjorde när “deras” nämnd röstade på ett annat sätt än vad de ville. Det handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

De begärde emellertid ingen inhibition av det beslut som oppositionen fattade vilket betyder att nämndens beslut gäller och ska verkställas. Jag kan tycka att förvaltningen borde informera nämnden om hur verkställandet av beslutet fortskrider…

Imorgon sammanträder alltså samhällsbyggnadsnämnden igen. Kanske kommer ledamöterna att delges mer information i dessa ärenden. Och vem vet, kanske lämnar förvaltningen ny intressant information. Det kanske kan bli ett riktigt intressant möte.

Kategorier:Arena Vänersborg, Hallevi, Polis, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)

19 mars, 2024 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.

Vänersborgs kommun tänker anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den kommande vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad.

Det första alternativet är den norra vägsträckningen. Den föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade grusvägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.

Det andra alternativet är den södra vägsträckningen. Den ska utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng. Det två alternativa vägsträckningarna möts sedan strax söder om detaljplaneområdet vid Skaven.

Brättelänken med de två alternativa vägsträckningarna behandlades på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 29 februari. Nämnden skulle fatta ett beslut om vilket av de två alternativen den skulle rekommendera. (Beslutet ska sedan vidare till kommunstyrelsen som ska ge ett uppdrag om att starta projekteringen.)

Riksintresse

Det presenterades flera utredningar inför samhällsbyggnadsnämndens beslut. En utredning gällde fladdermöss i området och en annan gällde förekomsten av mindre hackspett. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte redovisades också. Det verkar dock inte ha gjorts någon arkeologisk undersökning av området mellan de synliga fornlämningarna efter Brätte stad och Vassbotten. Det ingick i varje fall ingen sådan utredning i nämndens underlag. Det är ju ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var säkerligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel osv. Brätte är ju av riksintresse så det kanske har gjorts någon typ av undersökning vid tidigare tillfälle, även om jag inte känner till det. Hur som helst så fick inte nämndsledamöterna någon information om en sådan undersökning.

Den arkeologiska undersökningen av området väster om staden Brätte gjordes under en dag, den 23 januari 2020. Spontant kan jag tycka att det verkar vara en kort tid för en sådan undersökning.

Det grävdes 21 sökschakt och det visade sig att alla var fyndtomma. Det står inget i rapporten om hur djupt man grävde, men det verkar inte ha varit särskilt djupt. Det ser i varje fall inte ut så om man ska döma av fotografiet som pryder omslaget till rapporten. Men det var väl tillräckligt får man förmoda… Sedan gick de två personerna från Förvaltningen för kulturutveckling inom Västra Götalandsregionen runt och tittade i området. Det noteras att de såg en sentida gärdesgård och en stenformation.

Slutsatsen av undersökningen var:

“Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet.”

Det ska dock återigen betonas att den arkeologiska undersökningen gjordes väster om där staden har legat. (Du kan ladda ner utredningen här.)

I underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fanns också med en vägutredning gjord av Trivector år 2017. I rapporten analyserade Trivector de båda vägalternativen utifrån tre parametrar: kulturmiljö, ekonomi och trafiksäkerhet.

Trivector börjar med att beskriva hela området söder om Vassbotten:

“I området mellan Öxnered och Edsvägen finns ett böljande skogs- och kulturlandskap med åker- och betesmarker. Utöver Brätte, som är ett område skyddat av Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §, har fornlämningar hittats på flertalet platser i utredningsområdet. Enligt MB 3 kap. 6 § ska Brätte skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector fortsätter:

“Vassändaviken är utpekat som särskilt värdefullt naturområde enligt MB 3:6 och skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector beskriver sedan de två alternativa vägsträckningarna och konstaterar att den norra sträckningen av Brättelänken innebär att:

“Vägsträckningen går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager … Samråd med Länsstyrelsen behövs för att göra en bedömning av vägsträckningen samt vilka undersökningar som i så fall behöver göras. Sannolikt krävs en större undersökning för alternativ Brätte än för alternativ Ridskolan. Alternativets genomförbarhet är svårbedömt före samråd med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen vill veta om alternativ finns till ingreppet.”

Det södra vägalternativet, som utgår ungefär vid Brätte ridskola, passerar i utkanten av det område där det finns kända fornlämningar. Rapporten framhåller emellertid att det endast är en liten del av detta område som påverkas av den nya vägen.

Trivector gör också en kostnadsbedömning av de två vägsträckorna. Det uppskattas att kostnaden för den nordliga sträckningen på vägen, dvs mellan Brätte stad och Vassbotten, kommer att uppgå till mellan 31,7-37,5 milj kr. Vägen söder om Brätte beräknas kosta 34,5-40,9 milj kr. Notera att kostnadsberäkningarna gjordes 2017, beloppen lär vara högre idag.

“Utifrån ovanstående utvärdering rekommenderar Trivector Traffic att Vänersborgs kommun går vidare med alternativ Ridskolan.” (Alternativ Ridskolan är alltså den södra vägdragningen; min anm.)

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade en annan uppfattning än Trivector. Förvaltningen förordade det norra vägalternativet. Det främsta argumentet verkade vara att Brätte ridklubb och en berörd granne motsatte sig det södra alternativet. Förvaltningen menade också att det norra alternativet var något billigare.

Ärendet avgjordes med en omröstning. Tor Wendel (M) hade i ett tidigt skede meddelat att han inte deltog i beslutet. James Bucci från Vänsterpartiet röstade för den södra vägsträckningen. Resten av nämndens 9 ledamöter röstade på att Brättelänken ska gå mellan Brätte stad och Vassbotten – mitt genom fornminnesområdet…

Min uppfattning är att det är tveksamt om det underlag som presenterades för nämnden var fullständigt. Samtidigt redovisades inte nackdelarna med den norra vägsträckningen ordentligt och vägens följder för natur- eller kulturmiljön tycks ha underskattats.

Det får inte skövlas fler fornminnen i Vänersborgs kommun… Politikerna måste visa respekt för historien.

I föredraget om Vänersborgs historia (se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”) inledde Peter Johansson på Vänersborgs museum:

“Lokalhistoria, det engagerar, och det skulle jag vilja säga, är många gånger den viktigaste historien. Den som allting startar med.”

Det håller Vänsterpartiet med om – tydligen som enda parti i kommunen…

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)

18 mars, 2024 Lämna en kommentar

Det är väl ganska många som någon gång har stannat till vid Torgbrunnen mitt i Vänersborgs centrum. Kanske har man fotograferat brunnen eller satt sig på kanten för att äta en glass.

Torgbrunnen invigdes den 29 augusti 1946 för att fira Vänersborgs 300-årsjubileum. Den uppmärksamme har kanske noterat att det finns några inskriptioner på brunnen. Och har man varit riktigt nyfiken kanske man också har läst inskriptionerna.

”Brätte borgare byggde på kungligt bud Vänersborg – privilegier utfärdades år 1644 för den nya staden.”

Man kan verkligen känna historiens vingslag…

Brätte är Vänersborgs föregångare. Den lilla köpstaden växte fram vid Vassbottens södra ände. På 1500-talet var det kommunikation på vatten som gällde och längre än till området vid Brätte kom inte varutransporterna från Vänern. Det var järn från Bergslagen, timmer och skogsprodukter som skulle säljas utomlands. Vid Brätte fick skeppen, bojorterna, lasta om till hästtransporter som drog varorna förbi vattenfallen i Trollhättan. Där lastades varorna på fartyg som gick längs Göta älv till Göteborg.

Det växte fram lagerhus vid Brätte, stallar för hästarna, värdshus och bostäder. Till en början kallades platsen Vassända men åtminstone vid 1580-talet omnämns platsen som Brätte. Fler bosatte sig i Brätte och det växte fram en marknad. 1585 blev Brätte en stad och fick ett stadsvapen. (Enligt en annan uppgift skedde detta 1619.) Staden växte oplanerat med en mängd småhus och trånga gränder. Peter Johansson på Vänersborgs museum liknar Brätte vid den här tiden, i ett föredrag i oktober 2019, med ett bohuslänskt fiskeläger. (Se föredraget på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”. Det är för övrigt hans föredrag som jag till stor del har använt som källa.)

Under Kalmarkriget (1611-13) erövrade Danmark Älvsborgs fästning och många i området flyttade upp längs älven till Brätte. Brätte växte och det beräknas att 400-450 personer bodde i Brätte tiden efter kriget. Det var svårt för staden att växa, det blev för “trångt”. Samtidigt grundades Vassbottenviken upp och det blev omöjligt för fartygen att komma ända fram till Brätte. Det försvårade lastning och lossning. Det var dessutom svårt att försvara Brätte. Enligt Peter Johansson blev Brätte till och med ockuperat av danskarna 1613.

Modell gjord av Sören Elmqvist – hur Brätte kan ha sett ut vid 1600-talets början. Finns på Vänersborgs museum.

År 1639 besökte Axel Oxenstierna Brätte. Brätteborna försökte få honom att godkänna en flytt av Brätte till Huvudnäs. Oxenstierna besökte Huvudnäs och blev, fortfarande enligt Peter Johansson, imponerad. Här kunde ett starkt försvar byggas. Den 1 februari 1644 fick Vänersborg sina stadsprivilegier och Brätteborna flyttade. De sista invånarna lämnade Brätte 1647, och staden “växte igen” och glömdes. (Se också Wikipedia om Brätte.)

1918 och 1943 gjordes emellertid en del arkeologiska utgrävningar av Brätte. Det var dock en förhållandevis liten del av den gamla staden som undersöktes, men det är idag möjligt att se lämningarna efter staden.

I den Friluftsutredning som pågår i kommunen just nu står det följande om Brätte:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse då det var här samhället låg innan det flyttades upp till Huvudnäset. Området har höga naturvärden kopplade till de öppna och betade strandängarna. Söder om vägen mot Brättegården finns en skogskulle med både ek och tall. Både fåglar, groddjur och fladdermöss trivs i den mosaik av naturmiljöer som bildas av betet i kombination med skogsområden och närheten till Vänern. Då Vänersborgs stad till stor del väntas växa kring Öxnered och även Onsjö förväntas området få en allt mer strategisk placering som tätortsnära rekreationsområde.”

Utredningen har för närvarande tre utvecklingsförslag för området:

  • “Följa upp Naturvårdsstrategins förslag om naturreservat.
  • “Koppla ihop med en promenadstig som kan leda runt hela Vassbotten.”
  • “Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Varför skriver jag om Brätte? Jo, det finns avancerade planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö.

Det är en viktig väg eftersom det är tänkt, som framgår av citatet ovan, att det ska byggas många bostäder i Öxnered/Skaven och vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt. Vägen ska bli en avlastning för Edsvägen (väg 2025) och en utryckningsväg för brandförsvaret.

Frågan som Vänersborgs kommun står inför är: hur ska vägen, som kallas Brättelänken, dras. Det finns två alternativ – norr eller söder om Brätte.

Det tänkte jag skriva om i nästa blogginlägg – ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

KF 13/3 (2): Norra skolan…

17 mars, 2024 Lämna en kommentar

I onsdags, den 13 mars, beslutade kommunfullmäktige att:

“inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. Genom flytten av skolenheterna byter skolenheterna namn till Holmängenskolan F-3 och Holmängenskolan 4-6. I skolenhetsregistret får de nya skolenheterna samma skolenhetskoder som Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 i dagsläget har. De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”

Det blev ingen votering eftersom det inte fanns något motförslag. Däremot anmälde ledamöterna från Vänsterpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna samt en av ledamöterna från Liberalerna att de avstod från att delta i beslutet.

Det var egentligen bara tre personer som var uppe i talarstolen och diskuterade sakfrågan. Det var dåligt tycker jag, och på sätt och vis lite respektlöst mot alla barn som går på skolan och deras vårdnadshavare. Det var också förvånande att t ex inte Sverigedemokraterna deltog aktivt i debatten. SD hade ju ett vallöfte om att bevara Norra skolan. Å andra sidan pratade vi tre som var uppe vid ett flertal tillfällen.

Först ut var Bo Carlsson (C) som är barn- och utbildningsnämndens ordförande. Carlsson höll sig strikt till ämnet, skulle man kunna säga. Han lade tyngdpunkten på den diskussion som varit i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den senaste tiden och som föregått fullmäktigeärendet.

Henrik Harlitz (M) och Kärvling (V) var flitiga gäster i talarstolen. Vi uppehöll oss bland annat om bakgrunden till kvällens ärende. Det blev en del historia, bland annat om de beslut som kommunfullmäktige hade fattat om Norra skolan de senaste snart 15 åren. Jag inledde med år 2012 när fullmäktige fattade beslut om att alla skolor i kommunen skulle vara kvar och fortsatte med det investeringsbeslut som fattades 2017. Det var ju tänkt att Norra skolan skulle bli en permanent 2-parallellig skola. Det senaste beslutet fattades 2021 då fullmäktige beslutade att två motioner om en utredning av Norra skolans framtid skulle bifallas. Alla beslut i kommunfullmäktige hade alltså handlat om att Norra skolan skulle vara kvar. 

Harlitz och Kärvling påpekade vidare att det inte på något sätt var tänkt, när BUN beslutade att bygga Holmängenskolan, att eleverna på Norra skolan skulle flytta dit. Det fanns istället planer på att flytta elever från Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan på Holmängen. Det skulle ju dessutom byggas massor av bostäder på Holmängenområdet. Även en flytt av den anpassade grundskolan (fd särskolan) diskuterades. Och en ny skola skulle också kunna innehålla en förskola. (Som den gör idag, i varje fall tillfälligtvis några år.)

Kärvling (V) och Harlitz (M) tog också upp framtiden. Kommunen planerar att Sanden södra (Lilla Vassbotten) ska byggas ut i stor skala. Kvällens beslut skulle innebära att de familjer som flyttar dit kommer att få långt till närmaste kommunala F-6-skola, dvs Holmängenskolan. Det är med andra ord ingen slump att Fridaskolan håller på att öka antalet platser på F-6 med ungefär 100. Samtidigt ökar behoven av förskoleplatser i centrum de närmaste åren, på samma gång som nya förskoleplatser måste ordnas när förskolan på Dalaborgsparken läggs ner. (Se “På måndag sammanträder BUN”.) Det behövs antagligen byggas en ny förskola i centrala staden ganska snart, enligt planerna på Holmängen där det finns en tomt reserverad i detaljplanen för detta ändamål. Norra skolan skulle kunna vara en bra bricka i ett framtida förskole- och skolpussel för att få allt att gå ihop på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt.

Men framför allt riktade Harlitz och jag kritik mot den process som föregått detta beslut. Det har inte lämnats korrekta besked och inga beslut har fattats i varken barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige. Processen har rullat på och tycks ha styrts av osynliga krafter utanför offentlighetens ljus. Oppositionspolitiker har lämnats i okunnighet och vårdnadshavare har inte fått någon information. Det är inte första gången det har skett i Vänersborgs kommuns politiska historia och troligtvis inte den sista.

Det var ingen i de styrande partierna som tog debatten, som argumenterade mot de påståenden som Harlitz och jag förde fram. Mats Andersson (C) hade en kort, intetsägande och ganska sur kommentar när han påmindes om att han hade försäkrat väljarna på Aqua Blå 2022, strax före valet, att ingen skola skulle läggas ner i kommunen. (Se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”, 45.43 in i inspelningen.) Men annars var det ingen som tog till orda, inte ens kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som indirekt kritiserades. Det är ju hans ansvar att ärendet Norra skolan aldrig har hamnat på fullmäktiges dagordning. Bo Carlsson (C) pratade som sagt bara om det som hade hänt under hans tid som ordförande i BUN. Och det hade varken Harlitz eller jag något att anmärka på.

Kritik mot processen och hanteringen av ärendet var anledningen till att så många ledamöter i kommunfullmäktige avstod från att delta i beslutet. Det gick emellertid inte att rösta nej, hela ärendet hade så att säga gått för långt. Det skulle dessutom vara omöjligt att bedriva undervisning i någon större omfattning i Norra skolans lokaler de närmaste åren. Det är bland annat omfattande fuktskador. Dessutom kalkylerar samhällsbyggnadsförvaltningen med att en renovering skulle kosta omkring 120 milj kr, även om vi är flera som tycker att denna summa verkar vara i överkant.

Norra skolan, som har haft elever springande i korridorerna i över 100 år, kommer att stå tom från och med i höst. Det är inte troligt att det någonsin kommer att höras några fotsteg eller barnröster i lokalerna. Det får framtiden dock utvisa, för i nuläget är det ingen som vet vad som ska hända med Norra skolan. Det är stor risk att den kommer att stå tom länge. Och antagligen förfalla ännu mer…

Moderaterna gav beskedet att de ville lämna en protokollsanteckning som förklarade deras inställning till beslutet. Den har jag dock inte sett. Vänsterpartiet lämnade följande anteckning till protokollet i samband med, och en förklaring till, att vi avstod från att delta i beslutet.

Protokollsanteckningen hade följande lydelse:

“Processen kring Norra skolans framtid har till stora delar varit osynlig och skett utan en öppen och tydlig politisk viljeinriktning. Beslutsprocessen har varit oklar och relevanta beslut har inte fattats där de hör hemma. Elever, vårdnadshavare och politiker har därför inte haft verkliga möjligheter att påverka Norra skolans framtid. Under tiden har underhåll eftersatts och byggnaderna förfallit. Nu står kommunfullmäktige inför fullbordat faktum. Det är omöjligt att fortsätta bedriva undervisning på skolan och eleverna måste flytta till Holmängenskolan.
Vänsterpartiet beklagar den process som har varit och visar sin besvikelse och sitt ogillande genom att avstå från att rösta för en nedläggning av Norra skolan.”

Norra skolan är i och med kommunfullmäktiges beslut nedlagd. Det var i varje fall allas övertygelse. Och min. Tills någon timme efter sammanträdet. Då skrev Lena Eckerbom Wendel (M) följande kommentar på Facebook:

“Kommunfullmäktige har fortfarande inte fattat något beslut om att långsiktigt lägga ner Norra skolan. Beslutet är att flytta eleverna under nästa läsår.
Det finns fortfarande ett uppdrag till BUN att bedriva skola i Norra skolans lokaler. Dock kan det vara rimligt att eleverna kan nyttja den nybyggda skolan tills renoveringen av Norra är klar.
Att styret genom att varken lyfta beslutet om skolstruktur eller initiera en renovering, tar kommunfullmäktige som gisslan i ett icke-beslut är sorgligt.”

Jag överlåter till läsarna att tolka dessa rader och själva bilda sig en uppfattning om konsekvenserna av fullmäktiges beslut – om Lena Eckerbom Wendel har rätt.

Kan det vara så att Norra skolans öde fortfarande inte är beseglat?

==

Onsdagen den 20 mars publicerade TTELA en bra och mycket informativ artikel om KF-behandlingen av Norra skolan på sin hemsida – ”Flera politiker avstod från att delta i beslutet om Norra skolans flytt”.

==

Det går att läsa betydligt mer om Norra skolan i följande blogginlägg:

===

Anm. Du kan lyssna på hela fullmäktigedebatten på kommunens hemsida.

På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa om vad som händer i politikens Vänersborg denna vecka: ”En vanlig vecka framöver väntar”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2024, Nordstan, Vänsterpartiet

På måndag sammanträder BUN

16 mars, 2024 Lämna en kommentar

På måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) för tredje gången detta år. Sedan är det bara tre möten kvar till sommaruppehållet…

Efter att Joakim Sjöling (S) har valts till justerare ska verksamhetschef Pernilla Dahlstrand tillsammans med ett tämligen stort antal rektorer berätta om hur arbetet ser ut på kommunens förskolor med:

“att kvalitetssäkra undervisningen och dess effekter på barnets progression i lärande … samt om hur uppgradering görs av pedagogernas förutsättningar med hjälp av strategisk personalbemanning.”

Rubriken på den spännande presentationen är “Strategiskt och effektfullt ledarskap – med barnet i centrum”.

Det blir betydligt mer om förskolor på sammanträdet.

Vänersborgs kommun, i det här fallet betyder det barn- och utbildningsförvaltningen, har tillsynsansvar över fristående förskolor. I tillsynsansvaret ingår att granska verksamheten och se till att den följer alla lagar och författningar. Det är några förskolor som har fått en viss kritik av kommunen och därmed också förelägganden om att “rätta till” dessa brister. Efter måndagens sammanträde lär BUN:s beslut innebära att alla fristående förskolor i kommunen har en “godkänd” verksamhet.

Ärendet “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys 2024” är inte direkt ett ärende som brukar få ledamöterna att hoppa jämfota av upphetsning. Men det är viktigt. Nämnden hade en diskussion om den interna kontrollen i januari och kom då fram till att detta år också granska “barns och elevers rätt till särskilt stöd”.

Förvaltningen får i uppdrag att bland annat genom stickprov kontrollera om:

“beslut om åtgärdsprogram finns för de elever som ej bedöms nå målen under de senaste två terminerna.”

Och:

“kontroll om det finns rutiner för arbetet med särskilt stöd på enheten.”

Man inser snabbt att internkontrollen kan vara mycket betydelsefull.

Förvaltningen ska informera nämnden om de budgetanvisningar för 2025 som kommunstyrelsen antog på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (28/2): Budget 2025”.) Den informationen kommer definitivt inte att få nämnden att hoppa jämfota av glädje…

Det blir som vanligt en månadsuppföljning. BUN:s ekonomiska resultat uppgår till +22,6 milj kr i februari. 22 milj kr är ett ovanligt stort överskott, men det har sannolikt en logisk förklaring. Det finns emellertid inga förklaringar till denna summa i underlaget. Jag får återkomma efter mötet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar att besluta om förbud att bedriva förskola efter den 30 juni 2028 i lokalerna som kommunen hyr i Frändefors av Equmeniakyrkan och i lokalerna för Dalaborgs förskola som kommunen hyr av Dalaborgsparkens ekonomiska förening.

BUN har fått möjlighet att lämna skriftliga synpunkter inför dessa beslut. Det brukar gå till så. (Se t ex “Klagomål på snöröjning”.) Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en myndighet så det går knappast att ifrågasätta besluten. BUN ska dock i sitt svar påpeka att:

“med nuvarande planering beräknas nya lokaler i Frändefors vara färdigställda först årsskiftet 2028/2029”

BUN önskar alltså att ett förbud att bedriva förskola ska skjutas något på framtiden. Det är likadant med lokalerna för Dalaborgs förskola, BUN behöver mer tid.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens planer på beslut ställer till det för BUN. Dessutom är BUN beroende av att “andra”, typ kommunfullmäktige, fattar beslut om investeringarna och att investeringsmedel beviljas.

Det räcker dock inte med detta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar även att besluta om:

“förbud att bedriva förskola efter den 5 april 2024 på avdelning Stinsen, Öxnered förskola om förhöjda sporvärden eller upplevda hälsobesvär på grund av inomhusmiljö kvarstår.”

I underlaget skriver barn- och utbildningsförvaltningen:

“Barn- och utbildningsnämnden är mycket bekymrad över situationen på Öxnered förskola. I dagsläget har nämnden ingen verksamhet på avdelningen som kallas Stinsen. Åtgärder har vidtagits av fastighetsägaren i olika omgångar och provsvar inväntas. Barn- och utbildningsnämnden vill understryka behovet av att den totalrenovering som skulle genomförts under 2023 kommer i gång snarast möjligt. Det är inte rimligt att kommunens yngsta medborgare och våra anställda ska drabbas av det undermåliga och eftersatta fastighetsunderhållet.”

Det tål att upprepas:

“Det är inte rimligt att kommunens yngsta medborgare och våra anställda ska drabbas av det undermåliga och eftersatta fastighetsunderhållet.”

Som sagt, Barn- och utbildningsnämnden har sina utmaningar…

Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar nämnden om vad som har hänt sedan nämndens förra möte så ska BUN svara på en revisionsrapport angående “granskning av kommunens kompetens- och personalförsörjning”.

Syftet med revisorernas granskning var att bedöma om BUN har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av kompetens- och personalförsörjningen. Och det tycker revisorerna att BUN “i allt väsentligt” har gjort. Men revisorerna lämnar en rekommendation till nämnden att:

“Vidta åtgärder för att reducera förvaltningens personalomsättning.”

Det framgår inte i yttrandet till revisorerna vilka åtgärder som man tänker vidta för att reducera personalomsättningen. Om nu BUN och förvaltningen kan göra så mycket överhuvudtaget med de begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande… Det kan nog bli en diskussion i detta ärende.

Det var barn- och utbildningsnämndens ärenden på måndag. Antagligen kommer ordförande Carlsson också att lyfta kommunfullmäktiges beslut om Norra skolan. Alla i nämnden kanske inte känner till vad som beslutades i fullmäktige i onsdags. Och efter en kommentar på Facebook av Lena Eckerbom Wendel (M) så är inte jag heller så säker på det.

Anm. I blogginlägget ”KF 13/3 (2): Norra skolan…” har jag skrivit om fullmäktiges behandling av Norra skolan.

Kategorier:BUN 2024