KF 2 (13/9): Motioner, avsägelser och andra beslut
Det tog kommunfullmäktige (KF) tid att behandla alla medborgarförslag. (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, bro och broddar”.) Sedan skulle KF avgöra ödet för ett antal motioner. Det gick fortare, det var väl bara en som ledde till en ordentlig debatt.
Mathias Olsson (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion om en temalekplats anpassad för alla. Olsson sa att han hade underskattat risken med tunga rullstolsgungor. Han menade att man:
“måste prioritera säkerheten och minska på valfriheten”
Vänsterpartisterna Lutz Rininsland och Stefan Kärvling hade också en motion som skulle behandlas, nämligen motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Rininsland inledde debatten med att yrka bifall till motionen med hänvisning till förvaltningens slutsats och förslag. Han gick igenom motionen och förklarade noggrant och tydligt vad som var avsikten med den. Benny Augustsson (S) gick i svaromål och menade att sociala investeringar var en grundtanke, en högprioriterad verksamhet för honom och socialdemokraterna. Mats Andersson (C) ville inte förstå, utan påpekade att det var en krånglig att-sats i motionen och att vi motionärer lät påskina att det nuvarande styret inte har några sociala ansatser.
Det är inte utan att man blir lite trött på Andersson. Vi hade haft samma diskussion i kommunstyrelsen och där och då hade jag förklarat att att-satsen var olyckligt formulerad, men att det bland annat berodde på att motionen skrevs under förra mandatperioden. Det hade Rininsland dessutom redan påpekat i sitt anförande.
Hur Mats Andersson fick till det att Vänsterpartiet inte ansåg att styret har några sociala ansatser förstod jag inte heller. Till Andersson, och Benny Augustsson, sa jag att Vänsterpartiet alltid hade stött de sociala investeringar som de styrande partierna hade föreslagit, och att tanken på sociala investeringsfonder var en utveckling av sociala investeringar.
Både Rininsland och jag betonade att vi önskade se en utredning, något som kommunstyrelseförvaltningen klart och tydligt hade föreslagit. Omkring hälften av Sveriges regioner och kommuner har infört sociala investeringsfonder och då kunde det väl vara läge att utreda om det var något också för Vänersborgs kommun.
Det var det inte. Det var bättre att använda överskott, alltså t ex det överskott som kommunen hade på sammanlagt över en halv miljard(!) kronor 2020-2022, till att betala tillbaka lån på investeringar i framför allt byggnader – 
nya byggnader och ombyggnader/renoveringar. Det skapade utrymme till sociala investeringar sa Augustsson. Jag menade att det kanske var bättre att prioritera människor före byggnader…
De styrande partierna har nu ett ypperligt läge att visa att det ligger något i vad Benny Augustsson (S) säger. Det kan de göra genom att t ex skjuta till mer pengar till alla barn och elever. Det måste ju ha blivit många miljoner “frigjorda” nu efter att kommunen använt hundratals överskottsmiljoner till att betala tillbaka lån och för att slippa låna till ”traditionella” investeringar… (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
För övrigt hänvisar jag till bloggen “KF (13/9): Sociala investeringsfonder” för mer fakta och argument om sociala investeringsfonder.
Anders Strand (SD) yrkade, till skillnad från partikamraten Mathias Olsson, bifall till sin egen motion. Det hjälpte inte, fullmäktige avslog den ändå. Däremot kan man hålla med om att stationsområdet i Vargön är oerhört misskött och att fastighetsägaren Trafikverket borde göra något åt området. (Kanske en rastgård för hundar.)
Moderaternas båda motioner om Frändefors fick kommunfullmäktige på bättre humör. Den första om den fördjupade översiktsplanen förklarade KF besvarad och den andra om att anlägga en motionsrunda blev bifallen.
Från och med nästa sammanträde med kommunfullmäktige har alla som skriver ett medborgarförslag möjlighet att under högst 2 minuter presentera sina förslag.
Ärende 18, “Uppdrag – Omfångsrika ärenden inför beslut”, är ursprungligen ett ärende som är resultatet av tre “demokratimotioner” från Lutz Rininslands (V) tangentbord. Rininsland var nöjd med hur motionerna hade behandlats och ansåg att kommunfullmäktige kunde förklara uppdraget slutfört. I underlaget framkom dessutom att vi kan förvänta oss några ytterligare förbättringar framöver.
Alla politiker får uppdaterade, reviderade, ”Förhållnings- och etiska regler” att förhålla sig till i fortsättningen. Kommunfullmäktige biföll enhälligt reglerna. Det gjordes trots att Lutz Rininsland (V) menade att allt kan ha en gräns. Han tänkte på politikernas förtroende för tjänstepersonerna på förvaltningarna. Det står nämligen i de etiska riktlinjerna att politikerna:
”visar respekt för föredragande och deras sakkunskap”
Rininsland menade att han ibland upplever att förvaltningarna skriver utan att se helheten, det är bara den ena sidan av en sak som beskrivs. Och så citerade han de etiska reglernas definition av “Undanhållande av information”:
“Att ha tillgång till kunskap och information ger förståelse, makt och delaktighet. Undanhållande av information får dig att känna dig utanför.”
Jag håller med Rininsland och det har sannolikt framgått av mina bloggar vid upprepade tillfällen. Kommunens olika förvaltningar har gjort många utredningar under årens lopp där slutsatsen tycks ha bestämts först och sedan har resten av utredningen gått ut på att leda slutsatsen i bevis. Det som har talat mot slutsatsen har utelämnats… (Se t ex “Betraktelse över avslagen motion”.)
I Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, står det i 1 kap 9 §, att:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. Tjänstepersoner måste alltså vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket. Politiker omfattas för övrigt inte av objektivitetsprincipen. (Se ”Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)
I skolkretsar brukade vi alltid säga att respekt får man inte, den förtjänar man.
Det var något förvånande att kommunfullmäktige ansåg att definitionen av en tomt i “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun” var ok:
“Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Jag undrar hur många utanför möteslokal Bojorten som håller med.
Kommunfullmäktige antog även en “Strategi för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”. Ida Hildingssons (V) tilläggsyrkande om att även utarbeta en lättläst version av strategin bifölls av kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige antog 24 av 30 klimatlöften. Gunilla Cederbom (V) ansåg att det är viktigt att kommunen även försöker flytta fram positionerna på de områden där det inte anses som att löftena går att uppfylla. Cederbom menade bland annat att kommunen borde jobba på att förändra och samla inköpsorganisationen. Hon menade också att kommunen skulle kunna bli bättre på att återanvända arbetskläder.
Vänsterpartiet var som synes aktivt i stort sett i samtliga ärenden. Partiets fyra ledamöter var uppe i talarstolen vid ett flertal tillfällen.
Det var en del val och avsägelser. James Bucci och Gunnel Boman blev valda till Vänsterpartiets nämndemän i tingsrätten. Rasmus Gråberg (V) blev ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden och Daniel Peltola (L) valdes till ersättare i Halle- och Hunneberg AB.
Erik Vessby (SD) ska efterträda Lisbet Henriksson (SD) som ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Josefin Wesley (SD) var tänkt att ta Henrikssons plats som förste ersättare i kommunfullmäktige. Wesley avsade sig emellertid också sin plats. Det betyder att Sverigedemokraterna, kommunens näst största parti, inte längre har en enda ersättare kvar i kommunfullmäktige. En avsägelse till i SD och det blir en tom plats i kommunens högsta beslutande församling.
Det står inte riktigt rätt till bland Vänersborgs Sverigedemokrater. Visst kan det vara oenigheter och motsättningar i partier och organisationer, men SD tar nog ändå priset. Huruvida Lisbet Henriksson har rätt eller inte vet jag inte, men hon skrev i sin avsägelse:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga.”
Ingen rök utan eld tänker jag…
Det kom slutligen in nya medborgarförslag till fullmäktige – en om temalekplats vid Mariero eller Lyckhem och två förslag om att anlägga en hundrastgård i Vargön. Moderaterna, som röstade nej till skyddsräcke på Dalbobron, lämnade in en motion om systematiskt arbete för suicidprevention.
Klockan 22.20 slog kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet och förklarade sammanträdet avslutat. Trötta ledamöter reste sig från stolarna, rafsade ihop iPads och datorer och vandrade sakta iväg hemåt i ett höstmörkt Vänersborg…
===
PS. Det går att se hela fullmäktigedebatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Jag har i flera bloggar behandlat ärendena som avhandlades: ”Sommaren är slut – KS på onsdag”, ”KS på onsdag alltså”, ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””, ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”Kommunfullmäktige 13/9”.
KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar
Förra onsdagen drog det politiska beslutsfattandet igång på allvar. 43 beslut fattades av kommunfullmäktige på en enda kväll. Det var svettigt och det tog tid, först kl 22.20 fick de 51 ledamöterna och ett antal ersättare och tjänstepersoner gå hem.
Det var många beslut, men var det bra beslut? Ja, kommuninvånarna kan vara relativt lugna. De flesta besluten var som alltid korrekta och bra och fattades av ett enhälligt fullmäktige. Men några av de viktigare besluten blev inte alls särskilt bra. Det tycker i varje fall jag som vänsterpartist. Vi får se vad ni läsare anser. Ni kan ju i varje fall säga vad ni tycker. I kommunfullmäktige tycks det inte vara riktigt så alla gånger…
Jag ska i denna blogg redogöra för ett antal ärenden som lockade upp flera ledamöter från olika partier upp i talarstolen.
Ärende 3 handlade om att införa ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) i Vänersborg. Det var föreslaget av en av kommunens invånare i ett medborgarförslag. Henrik Harlitz (M) begärde snabbt ordet och agiterade för att LOV skulle införas. Han räknade upp en rad argument som:
“Alla ska kunna leva ett aktivt liv utifrån sina egna förutsättningar. … Äldre ska känna trygghet… LOV innebär att omsorgstagaren ska få välja vem som ska utföra omsorgen.”
Innan Harlitz återkom med ytterligare ett inlägg så hann socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) med att begära ordet.
“Du lät som en broschyr.”
Sa Nyberg till Harlitz. Dan Nyberg vet inte hur rätt han hade. Jag tror dock att även han, precis som de flesta av oss andra, blev överraskad när han fick reda på Harlitz väl planerade “kupp”.
Harlitz upplyste nämligen församlingen, i ett tredje inlägg, om att han i sitt första inlägg läste innantill ur Kristdemokraternas förslag till MRP, dvs budgeten, 2023 för Vänersborg. I det andra inlägget gjorde han likadant men ur någon av Centerpartiets texter på partiets valstämma häromsistens. Både KD och C är ju för LOV, över hela landet – utom tydligen i Vänersborg… I Vänersborg går de medvetet emot partilinjen.
Harlitz, som nog var ganska nöjd med sin “kupp”, eller snarare “taktiska manöver”, frågade kommunens kristdemokrater och centerpartister var de egentligen står i frågan.
Det är ingen hemlighet, sa Mats Andersson i Centerpartiet, att man får göra överenskommelser, kompromisser, när man vill ingå i en styrande konstellation.
Jag tycker att det är intressant. Centerpartiet kompromissar alltså bort viktiga hjärtefrågor i utbyte mot att få vara med i styret och få arvoderade tjänster. Vad drar Centerpartiets väljare för slutsatser av det? För att inte tala om Kristdemokraterna… Ingen från KD gick ens upp i talarstolen och försökte förklara…
Alla insåg att det var Vänsterpartiet som skulle avgöra frågan om att införa lagen om valfrihet (LOV) i Vänersborg eller inte. Och alla insåg också hur Vänsterpartiet skulle rösta. Ida Hildingsson (V) och Kärvling (V) hade redogjort för Vänsterpartiets uppfattning, en inställning som också hade framförts från talarstolen av Dan Nyberg (S). (Ja, Nyberg redogjorde för sin inställning, inte Vänsterpartiets – men de sammanföll…)
Vänsterpartiet är emot vinster i välfärden. Skattebetalarnas pengar ska användas till omsorg, inte till vinster för stora multinationella riskkapitalistföretag.
Voteringen slutade med 27 röster mot att införa LOV. Det betydde avslag på medborgarförslaget. M+SD+MBP+L ville med sina 24 röster införa LOV. Det räckte inte.
Jag tycker att ärendet visar hur politiker och partier dagtingar med både sina samveten och partiprogram för att nå andra fördelar… (Tillägg 21/9: Du kan läsa mer om debatten i TTEA – se ”Nej till LOV – privata företag släpps inte in i Vänersborg”.)
Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget om att införa anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen. Det hjälpte inte att Ida Hildingsson (V) engagerat argumenterade för medborgarförslaget. Hildingssons anförande är publicerat på Vänsterpartiets hemsida – se “Fullmäktiges möte igår på kvällen”.
Medborgarförslaget om förändrade menyer i skolmatsalarna hade lite bättre tur.
Medborgarförslaget satte fingret på en mycket viktig fråga. Det lyfte vikten av att fler elever äter skollunch och får i sig riktig mat för att klara av skoldagarna. Det är ju faktiskt så att drygt en fjärdedel av skoleleverna äter skollunch högst två dagar i veckan, och flera av dem inte alls. Det är därför viktigt att 
servera det som eleverna äter, inte det som de “borde äta”. Fisk brukar inte vara så populärt i skolmatsalarna. Ja, men servera inte det då. Eller servera ett alternativ, som t ex makaroner och köttbullar. Som två skolor i Bollnäs gör varenda dag.
Ett enigt kommunfullmäktige ansåg att nyckeln till att få fler elever att äta skolmaten var att låta dem tillsammans med bespisningspersonal “vara mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter”. Precis som beslutsförslaget var formulerat.
Det blev en längre debatt kring medborgarförslaget om skyddsräcke på Dalbobron. (Det var många medborgarförslag som behandlades.)
Vänsterpartiet och Medborgarpartiet argumenterade engagerat och intensivt för att kommunen ska göra grundligare utredningar i syfte att vidta nödvändiga skyddsåtgärder mot suicidförsök på Dalbobron.
Argumenten mot kommuninvånarens förslag på skyddsräcke var att bron inte skulle klara de högre påfrestningarna och att det skulle bli alltför dyrt. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet vände sig mot detta. De menade att frågan fortfarande inte var tillräckligt utredd. Det pågick t ex en diskussion i 
Stockholm om att göra Tranebergsbron säkrare. Där tittade de t ex på ett nytt schweiziskt skyddsnät. Det borde Vänersborgs kommun ta reda på mer om. Detta skyddsnät kunde vara svaret på kommunens ”dilemma”.
Göran Svensson (MBP) ifrågasatte alltså den utredning som hade gjorts. Han hade varit i kontakt med Trafikverket och drog därför slutsatsen att utredningen i Vänersborg inte var fullständig.
“Vi pratar liv nu, inte ideologi.”
Sa Göran Svensson (MBP), som har jobbat många år på NÄRF och har som brandman egna erfarenheter om vad som kan hända vid Dalbobron.
Benny Augustsson (S) hade en annan uppfattning:
“Undersökningarna säger att det inte går.”
Jag tror inte att det var rätt slutsats. Visst går det att göra Dalbobron säkrare, det är en fråga om kostnad…
Det blev votering. Det var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade bifall till medborgarförslaget och skyddsräcket. Det betydde 7 röster. Resten av fullmäktige röstade avslag på medborgarförslaget med 44 röster.
Ytterligare ett medborgarförslag avgjordes. Det handlade om att Vänersborgs kommun ska köpa in broddar till pensionärer i syfte att förebygga halkskador vintertid. Och det var återigen Vänsterpartiet som stod i centrum, även denna gång med Medborgarpartiets stöd. Gunilla Cederbom var än en gång snabbare på knappen (för att begära ordet) än vad Göran Svensson var…
Gunilla Cederbom (V) ansåg att det var ett bra medborgarförslag. Broddar har bra effekt i det fallpreventiva arbetet. Cederbom menade att kommunen borde kunna dela ut fria broddar till de äldre som har behov.
Benny Augustsson (S) undrade när egenansvaret slutade. Nästa gång kommer det kanske ett förslag om att kommunen ska dela ut fria cykelhjälmar, sa Augustsson. Som kommunstyrelsens ordförande ser han ofta till kostnaderna i första hand.
Det blev avslag på medborgarförslaget. Varken Vänsterpartiet eller Medborgarpartiet ansåg att det var någon idé att begära votering.
Klockan hade då passerat 20.00 och det var 37 ärenden kvar…
===
Du kan läsa om fullmäktiges övriga ärenden i bloggen ”KF 2 (13/9): Motioner, avsägelser och andra beslut”.
===
PS. Det går att se hela fullmäktigedebatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Jag har i flera bloggar behandlat ärendena som avhandlades: ”Sommaren är slut – KS på onsdag”, ”KS på onsdag alltså”, ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””, ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”Kommunfullmäktige 13/9”.
Länsstyrelsens beslut om Sikhall
Magnus Larsson håller på att renovera Sikhalls magasin. Det är antagligen inte många som har missat det, i varje fall inte om man bor i dalslandsdelen av kommunen. I Sikhall är det flera som följer utvecklingen och som är mycket spända på slutresultatet. 
De ser ett Sikhall som är på väg att blomma upp, precis som i fornstora dagar.
Larsson har redan gjort underverk med renoveringen invändigt, men han håller också på utvändigt. Det är i första hand tak och fönster det gäller. Taket mot sjön i öster är klart, men för att kunna åtgärda taket mot landsidan så behöver Magnus Larsson en liten kort och smal serviceväg på drygt 10 meter.
Magnus Larsson ansökte om strandskyddsdispens för att kunna anlägga servicevägen. Byggnadsförvaltningen ville först, av någon outgrundlig anledning, avslå Larssons ansökan om strandskyddsdispens (se “Ingen dispens för Magnus Larsson?”), men så åkte förvaltningschef Sandin upp till Sikhall på ett platsbesök.
Förvaltningschefen kom till en annan, och mycket insiktsfullare, uppfattning än sin förvaltning… (Se “Sikhall: Förvaltningen kovänder”.) Han ändrade förvaltningens beslutsförslag och föreslog istället byggnadsnämnden att bevilja strandskyddsdispens till Magnus Larsson. Och det var både överraskande och – ja, helt enkelt, “alldeles alldeles underbart”.
Byggnadsnämndens motivering till beslutet att ge Magnus Larsson strandskyddsdispens hade följande lydelse:
“Dispensen för serviceväg bedöms inte motverka strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och livsvillkor för djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt.
Särskilt skäl till grund för dispensen är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Anläggning måste, för sin funktion, ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området.
Underhåll av magasinet, som är ett byggnadsminne, och har höga kulturhistoriska värden, bedöms som ett angeläget intresse och väger upp för den negativa påverkan som åtgärden kan ha för djur och växtlivet. Åtgärden bedöms även öka tillgängligheten i området.
Fri passage längs stranden kan säkerställas.”
Kommunens beslut om strandskyddsdispens sändes, som vanligt och enligt lagen, till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen skulle undersöka om beslutet skulle överprövas.
Den 31 augusti kom beslutet. Det var lite spännande, vi vet ju hur det gick för Bengt Davidsson på Juta när Länsstyrelsen fick tag i byggnadsnämndens strandskyddsdispens… (Se ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.)
Men, med stora bokstäver skriver Länsstyrelsen direkt i rubriken:
“Länsstyrelsens godkänner kommunalt beslut om strandskyddsdispens”
Wow!
Länsstyrelsen ansåg inte att det fanns någon grund för att pröva kommunens beslut. Det torde innebära att Länsstyrelsen faktiskt har ”prövat” ärendet och landat i ett godkännande. Hur som helst, byggnadsnämndens beslut gäller alltså. Magnus Larsson har fått strandskyddsdispens för servicevägen!
Det är ganska fantastiskt. Magnus Larsson kan nu fortsätta renoveringen av magasinet. Vi får se vad han hinner göra innan höststormarna och kylan kommer till Sikhall.
Men det är klart, mitt i glädjen så börjar man undra… Varför? Varför skrev Miljö- och hälsoskyddsnämnden, på delegation visserligen, att Magnus Larssons ansökan om strandskyddsdispens inte skulle beviljas? En sträng Länsstyrelse tycker att strandskyddsdispensen är ok, men inte Miljö och hälsoskyddsnämnden i Vänersborgs kommun…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev den 8 juli:
“Strandzoner i anslutning till grunda bottnar har generellt ett högt värde för växt- och djurlivet som uppväxtområden för fisk och som biotoper för fåglar och vattenlevande organismer.
Servicevägens utformning med utfyllnad över hällar och en släntfot ända ner till vattnet bedöms påverka växt- och djurlivet negativt.”
Jag vet inte om Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade varit på plats i Sikhall. Det pratas ju om ett “generellt högt värde”, inte om värdet just där den korta och smala servicevägen ska anläggas. Min känsla är att bedömningen, ja det var en bedömning, kanske inte var helt välgrundad, trots att strandskyddsdispensen kunde avgöra framtiden för kulturminnet Sikhalls Magasin. Det är kanske så att invånarna i Vänersborgs kommun har rätt att förvänta sig mer välgrundade beslut i fortsättningen…
Länsstyrelsen avslutar sitt beslut:
“Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.”
För några dagar sedan fick ett antal fastighetsägare i Gardesanna ett glädjebesked. (se “VA Gardesanna: Kohagen vann!”.) Nu kan människor på andra sidan sjön också skrika ut sin glädje. Skriker de tillräckligt högt kanske det finns personer i kommunhuset som hör dem…
BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?
Ibland är det tufft att vara bloggare. Man hinner inte rapportera om vad som hände på det just avslutade sammanträdet förrän det är dags att förbereda sig för nästa. Jag får därför återkomma till sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags lite senare, först måste jag läsa underlagen till barn- och utbildningsnämndens (BUN) möte imorgon måndag. Och skriva några rader…
Det är många ärenden på barn- och utbildningsnämndens dagordning, 16 punkter, och ett underlag på 147 sidor. Så här ser ärendelistan (dagordningen) ut:
Det är framför allt två ärenden som tilldrar sig mitt intresse. Det handlar om pengar…
Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags att börja nämndens arbete och vad passar då bättre än en delårsrapport.
Delårsrapporten startar i vanlig ordning med en målavstämning. Det handlar om BUN:s förväntade resultat som ska bidra till fullmäktiges inriktningsmål.
Bedömningen är att de flesta mål kommer att uppnås. Det finns alltså gröna ploppar på följande förväntade resultat:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
- “Hållbart medarbetarengagemang ökar”
- “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”
Sjukfrånvaron kommer med all sannolikhet att minska jämfört med förra året, därför en grön plopp. Minskningen beror huvudsakligen på att förra året började med en pandemivåg. Smittspridningen och frånvaron var exceptionellt hög. Sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningens del låg på 10,1%. Det finns ingen sådan ”topp” i år, men sjukfrånvaron är emellertid fortfarande hög, alltför hög.
Det diskuteras och analyseras och det arbetas intensivt med förebyggande och främjande insatser för att få ner sjukfrånvaron. Och det är ett mycket viktigt arbete, sjukfrånvaron kan vara en stor prövning för de drabbade individerna, ett avbräck för barnen och eleverna och en stor kostnad för kommunen. Men jag tror att så länge som personaltätheten är för låg i förskolor och skolor och det finns för få speciallärare, 
elevassistenter, elevvårdspersonal och övriga vuxna i skolan så kommer sjukfrånvaron att ligga på en hög nivå. Skolpersonalens arbetsmiljö är betungande – målen, förväntningarna och kraven är alltför höga i förhållande till resurserna.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Det blev en röd plopp. Andelen elever med behörighet var 82,5% vårterminen 2023 i de kommunala grundskolorna. Vårterminen 2022 var andelen 83,5%. Det är i och för sig ingen stor nedgång och det kan vara en tillfällighet. Men att nästan var 5:e elev inte är behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet är en alltför hög siffra. Kommunen borde ta krafttag för att höja studieresultaten. Men det är som vanligt mycket prat och lite verkstad. Det är antagligen viktigare att det inte läcker in vatten i arenan…
Barn- och utbildningsnämnden har egna kompletterande förväntade resultat. Där är ett förväntat resultat att “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det får en grön plopp:
“Vårterminen 2023 var det 67,2% av eleverna i årskurs 9 som nådde lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande siffra vårterminen 2022 var 65,4%”
Det är bra att fler elever får godkända betyg i alla ämnen, men en tredjedel av alla elever som går ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det innebär förmodligen att många elever kommer att få svårigheter med gymnasiestudierna…
Delårsrapporten innehåller en hel del om ekonomi. Det är ett viktigt avsnitt.
BUN uppvisar ett underskott fram till och med augusti på 1,8 milj kr. Det beror på skriver förvaltningen:
“…ökade kostnader för fler barn inom förskolan och fler elever i den anpassade grundskolan (=grundsärskolan; min anm), ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd samt skolskjutsar.”
Ändå är det något färre elever i grundskolan och i fritidshemmen än budgeterat. Förvaltningen möter underskotten med:
“… att verkställa de åtgärder som beslutades… använder den ramökning om 8 mnkr som tilldelats för kommande lokalkostnad för Holmängenskolan.”
Det innebär att en hel del besparingar på personal har genomförts inför höstterminen. Det rör sig om resurspersoner med visstidsanställning och inte om tillsvidareanställda, dvs legitimerade pedagoger. Men färre vuxna i skolan betyder fler elever per vuxen, mer arbete, sämre arbetsmiljö, mer stress, mer sjukfrånvaro – och sämre resultat för eleverna…
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att besparingarna ska ge önskade resultat:
“Prognos för budgetåret 2023 visar ett nollresultat.”
Det är mycket viktigt att förstå att BUN har (en viss) möjlighet att hålla budget tack vare att nämnden har fått 8 milj kr för hyra av Holmängenskolan, och det fastän skolan inte hyrs än. Den är ju fortfarande inte färdigbyggd. BUN får använda dessa hyrespengar till annat. När Holmängenskolan tas i bruk höstterminen nästa år ska hyran börja betalas…
Det är osäkert hur BUN ska hantera de ökade kostnader som IT-kontoret har aviserat för säkerhetsåtgärder. Och också:
“flera nya och utökade statliga uppdrag [som] tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Det innebär svårigheter för barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra de statliga uppdragen utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”
Det låter som om fler personalminskningar kan vara på gång.
Det ska påpekas att BUN har de pengar som kommunfullmäktige har gett nämnden. Det är fullmäktiges beslut som innebär att nämnden inte kan möta elevernas behov av pedagoger och annan personal. Det är den otillräckliga budgetramen som tvingar BUN till nerdragningar.
Det ser ännu sämre ut för nästa år, 2024. Det kommer nämnden att få information om, och diskutera, på ärende 3, ”Information om budget 2024 – Verkställande av åtgärder”.
Kommunfullmäktige gjorde inga tillägg till BUN:s budgetramar och på grund av utökade kostnader fattas det 13,1 milj kr nästa år på grund av:
- “Nya och förändrade statliga uppdrag; Extra studietid och utökad lovskola samt uppsökande verksamhet och ett särskilt erbjudande om plats i förskola.
ÖKAD KOSTNAD = 6,9 mnkr” - “Fler elever i grundsärskola (anpassad grundskola)
ÖKAD KOSTNAD = 4,5 mnkr” - “Hyra för fastigheten Oxeln 7 (Norra skolan), hösten 2024
KVARSTÅENDE KOSTNAD = 1,7 mnkr”
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden, dvs de styrande partierna (oppositionen deltog inte i beslutet), tog den 17 april beslutet göra följande drastiska besparingar nästa år för att spara 13,1 milj kr:
- “Avveckla Lanternan 3,4 mnkr” (Lanternan är kommunens förskola på obekväm arbetstid: min anm.)
- “Säga upp avtalet för Lärande-Utveckling-Lärande (KUL) 1,8 mnkr”
- “Lägre personaltäthet 7,9 mnkr”
Barn- och utbildningsförvaltningen hade föreslagit att Rösebo skola skulle stängas som ett led i besparingarna. Det ville inte de styrande partierna (S+C+KD+MP) i BUN, utan drog istället ner personaltätheten ytterligare med motsvarande summa. Däremot tycker de styrande att Norra skolan ska läggas ner…
Det här beslutet om besparingar gäller än och det närmar sig verkställande. Förvaltningen tänker sig emellertid att först ha en:
“dialog med kommunstyrelsen om huruvida avveckling av Lanternan är av principiell karaktär och behöver beslutas av kommunfullmäktige.”
Och också att ha en dialog med:
“kommunstyrelsens arbetsutskott vid nya överläggningar 2023-09-20 om hur barn- och utbildningsnämnden går vidare med verkställighet av beslutade åtgärder inför 2024 och med vilka nämnder det krävs ett samråd.”
I budgetdebatten i juni, när budgeten för 2024 beslutades, sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. Det har inte varit några avstämningar i augusti, men det är kanske på gång.
Benny Augustsson och de styrande partierna öppnade i budgetförslaget för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Än är alltså inte sista ordet sagt.
Vi får hoppas att kommunledningen ökar på budgetanslagen till BUN. Det kan annars finnas risk för att Skolinspektionen kommer till Vänersborg:
”Leder det till brister i verksamheten kommer vi att behöva ingripa.”
Sa enhetschef Anna Bergqvist på Skolinspektionen till Svt i veckan. (Se ”Skolinspektionen: Finns risker med besparingar i grundskolan”.) Det får inte sparas för mycket på skolorna i Sverige, och hon fortsatte:
”Det kan handla om uppsagda lärare, att delar av elevhälsan saknas eller att resurspersoner saknas.”
Det är ytterligare ärenden för BUN att behandla och dessutom har jag några frågor till förvaltningen, t ex om ”akutskolan” på Vänerparken (se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”) och förvaltningens reaktion på de nya rönen om det numera vanliga sättet att bedriva kompetensutveckling (se Vi Lärare “Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt”). Det kan också bli någon fråga om arbetsförhållandena på förskolan. (Se ”Brev från en förskolelärare”.)
VA Gardesanna: Kohagen vann!
I somras skrev jag fyra bloggar om Kohagens kamp mot Vänersborgs kommun. (Se “VA: Kohagen vs kommunen”.)
Kohagens Samfällighetsförening på Gardesanna, Vänersnäs, har hand om VA-frågor för de 54 fastighetsägare som är medlemmar i föreningen. Det gäller dricksvatten och BDT-vatten, dvs bad-, disk- och tvättvatten, men inte avloppsvatten. Det har de enskilda fastighetsägarna löst på olika sätt själva. Samfällighetsföreningens gemensamhetsanläggning kallas “Bruna huset”. I huset finns det duschar, pentry, tank för ”Porta Potti”-tömning osv. (BDT-vattnet går till en infiltrationsbädd.)
Det har hänt saker på Gardesanna den senaste tiden. Kommunen har byggt ut det kommunala VA-nätet. Det innebär att alla fastighetsägare i samfällighetsföreningen har blivit inkopplade, eller blir det inom en snar framtid, på kommunens VA-nät. Det i sin tur betyder att Kohagens servicebyggnad, själva gemensamhetsanläggningen, inte behövs längre. Samfällighetsföreningen har därför tänkt sig att ta bort alla kranar och rör i servicebyggnaden, koppla ur vatten, riva ledningar, ta upp tanken och sätta igen alla brunnar permanent. 
Själva byggnaden är nämligen i gott skick och ska istället användas till förråd och möteslokal.
Det har bara funnits ett problem, ett stort problem – Vänersborgs kommun. Kommunen har krävt att “Bruna huset” ska betala en anslutningsavgift till kommunen på 257.067 kr. Och det alltså trots att husets vattentjänster inte behövs längre. Kohagens samfällighetsförening har därför bestämt sig. De ingående fastighetsägarna vill inte betala för något som inte behövs.
Samfällighetsföreningen bestred anslutningsavgiften den 12 januari 2023. Kommunen gav i och för sig anstånd med betalningen men klargjorde tydligt sin uppfattning att 
Kohagens Samfällighetsförening skall betala anslutningsavgiften. Kohagen upprepade bestridandet den 21 juni 2023 och uppmanade Vänersborgs kommun att stämma föreningen. Kohagen var helt övertygad om att den hade rätt. Den hade inte bara logiken på sin sida utan även Vattentjänstlagen och prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Samfällighetsföreningen tänkte inte under dessa 
omständigheter betala för något som inte behövdes. Kommunen hävdade dock så sent som den 3 juli att “Bruna huset” skulle anslutas och samfällighetsföreningen betala VA-avgiften. Jag har beskrivit dessa turer utförligt i mina fyra bloggar. (Se “VA: Kohagen vs kommunen”.)
Det har varit tyst ett tag, men under tiden verkar det som om kommunens kvarnar faktiskt har hunnit med en del malande. I måndags, den 11 september, fick Kohagens Samfällighetsförening ett mail från kommunens VA-chef:
“Juristerna har tittat på ärendet, utifrån det som Plan- och bygglovschefen och jag beskrivet situationen, och de anser att man (dvs VA), på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång.”
Wow! Vilken överraskning!
Det är ett fantastiskt glädjande besked. Alla kommunens fakturakrav på Kohagen dras tillbaka. Kohagens Samfällighetsförening har vunnit striden mot kommunen!
Sedan fattades det formella beslutet den 12 september. Det var något annorlunda formulerat:
“Kommunens jurister har tittat på frågan och kommit fram till en gemensam bedömning. Utifrån det som beskrivits om situationen, från Plan- och bygglovschef, VA-chef och handlingar i SBN 2023/31, så bedöms förutsättningarna gällande servicebyggnaden (=”Bruna huset; min anm.) förändrats på ett ganska betydande sätt – både före och efter att kommunen fakturerade samfälligheten för anslutningsavgiften. Varje byggnad och ställplats har fått betala för en egen anslutning och dessutom ansökt om bygglov för att ändra användningen av servicebyggnaden.
Servicehuset har därmed inget behov av kommunalt VA.
Kommunen anser att man, på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång.
Faktura 1253xxx är annullerad och kreditnota bilagd.”
Kommunen erkänner genom sitt beslut att Kohagen hade rätt hela tiden, även om kommunen inte skriver det i klartext. De förändringar som kommunen beskriver har skett var nämligen väntade – och påtalade från början av samfällighetsföreningen. Det märkliga, och tänkvärda, är att det tydligen krävdes att “kommunens jurister” gjorde en bedömning i frågan och kom till denna slutsats. Man kan väl tycka att Kretslopp och vatten själv borde ha gjort denna bedömning, från början – alla fakta fanns ju hela tiden på bordet.
Sedan kan man väl hoppas att kommunen har lärt sig en läxa av processen med Kohagen. Det är t ex viktigt att lyssna på “motparten” och, inte minst, att inse att “motparten” är de kommuninvånare som man är satt att tjäna, hjälpa och ge service.
Tyvärr kan jag som utomstående få för mig att det bara är de kommuninvånare som hävdar sina rättigheter med emfas och visar att de tar striden ända till slutet som kan få rätt mot kommunen. Men… Hur behandlar kommunen de kommuninvånare som inte har kunskaper, tid eller resurser att ta striden mot en alltför ofta “fyrkantig” kommun…?
Men det är naturligtvis ovidkommande funderingar, kommunen ändrade sig ju faktiskt – och Kohagen vann striden.
Det är en glädjens dag på Gardesanna.
KF (13/9): Sociala investeringsfonder
På kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag ska Lutz Rininslands (V) och Stefan Kärvlings (V) motion ”Andra alternativ för sociala investeringsfonder” behandlas. (Motionen kan läsas här – ”Motion: Sociala investeringsfonder”.) Kommunstyrelsens förslag är att fullmäktige ska avslå motionen.
Definitionen av begreppet investering är: En företagare satsar pengar för att köpa in maskiner, verktyg och byggnader för att producera varor och tjänster. Syftet med investeringen är att öka eller effektivisera produktionen för att skapa framtida vinster.
Definitionen har efterhand vidgats och för ett antal år sedan, omkring 2010, blev det mycket populärt att även prata om sociala investeringar. Man menade då att man faktiskt kunde investera även i människor. Satsade man pengar idag så skulle man få avkastning senare. Satsade man på barn och unga nu kunde det medföra att de klarade sig bättre i livet och då skulle satsningen betala sig. Den sociala investeringen hade precis som “vanliga investeringar” ett mer långsiktigt perspektiv. Därför användes begreppet ofta när det gällde barn och unga.
Som Miljöpartiet skrev i den motion om sociala investeringsfonder som partiet lämnade in 2014, och som så småningom blev avslagen:
“investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta”
Fördelen med sociala investeringar, att investera i människor, handlar om att förbättra både för individerna och för samhället genom att investera i program och projekt som t ex kan minska arbetslöshet, förbättra utbildning och minska kriminalitet. 
Det blir fördelar för de enskilda personerna som kan hjälpas till sysselsättning, utbildning osv. Men samhället, kommunen, sparar också pengar genom t ex minskade kostnader för socialtjänsten, rättsväsendet och hälso- och sjukvården.
Miljöpartiet skrev i sin motion (det var en bra motion, det är därför jag citerar):
“tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt”
Det framgår av de sociala investeringarnas syfte att det är svårt att tänka budgetår. Syftet med sociala investeringar är mer långsiktiga. Projekten är också oftast större och kräver även att man bortser från så kallade stuprör. De sociala investeringarna gör det ofta nödvändigt med, samtidigt som det främjar, samarbete och samverkan mellan flera aktörer. Det kan vara olika kommunala förvaltningar men ibland också tillsammans med privata aktörer och ideella organisationer. Satsningarna är nästan alltid resurskrävande. Det kan t ex hända att nya arbetssätt och metoder behöver utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för olika verksamheter.
Tanken på sociala investeringar födde också tanken på sociala investeringsfonder.
Fonder innebär att kommuner och regioner avsätter delar av ett överskott i en fond. De här pengarna satsas på långsiktiga lösningar snarare än att vara kortsiktiga reaktioner på akuta problem. De ekonomiska medlen i de sociala investeringsfonderna ska användas till att skapa mer hållbara förändringar i samhället.
Ett sista citat från Miljöpartiets motion:
“Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”
Sociala investeringsfonder används alltså ofta till särskilda satsningar utanför det vanliga sättet att arbeta. Investeringen innebär, som “vanliga” investeringar, också ett visst risktagande, men syftet och förväntningarna är självklart att satsningarna ska ge bra resultat och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt – och individuella “vinster”.
Den 4 november 2020 lade Vänsterpartiet förslaget om sociala investeringsfonder på sittande kommunstyrelse. Det var i samband med pandemin då kommunen gjorde extremt stora överskott. Kommunens överskott hamnade på den svindlande summan av över en halv miljard kronor under 3 år, 2020-2022.
En viktig fördel med sociala investeringsfonder är att det är möjligt att överföra pengar i fonden till följande år. Det var en av anledningarna till att Vänsterpartiet återigen väckte tanken. 
Det skulle ha varit bra att ha några tiotals miljoner avsatta i en sådan fond till sämre tider. Så tänkte Vänsterpartiet då, och så tänkte patriarken Jakobs son Josef (1 Mos 41:26-36) när han föreslog farao att bygga upp spannmålsförråden under de goda åren för att ha till de svåra. (Se ”KS (3): Sociala fonder”.)
Kommunstyrelseförvaltningen har tidigare utrett fondtanken. Det var i samband med att Miljöpartiets motion behandlades och avslogs. Förvaltningen skrev:
“Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborgs kommun bättre.”
Det var det där med återbetalningskrav, också kallat återföringskrav, som stjälpte förslaget. Investeringar ska ju återbetalas. 
Men flera av de kommuner och regioner som har infört sociala investeringsfonder, och det var för några år sedan omkring hälften av alla kommuner och regioner i Sverige, har gjort den erfarenheten att återbetalning inte fungerar så bra. De har därför helt enkelt tagit bort återbetalningskravet. De menar att det är svårt att räkna på, även om de är övertygade om att de sociala investeringarna betalar sig – och betydligt mer till.
Kommunstyrelseförvaltningens utredning var för övrigt tämligen positiv. Och då skrev Rininsland och jag vår motion om sociala investeringsfonder. Vi tog så att säga bort återbetalningskravet och skrev i motionen:
“Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället. Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen.”
Vi tog istället sikte på att kommunstyrelseförvaltningen skrev att “det finns dock andra alternativ … som skulle passa Vänersborgs kommun bättre”.
Och motionen fick rubriken “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Kommunstyrelseförvaltningen tycks fortfarande vara positiv till tanken om sociala investeringsfonder. Den föreslog politikerna i KSAU att besluta att:
“kommunfullmäktige bifaller motionen och beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond.”
KSAU och sedan kommunstyrelsen instämde dock inte i förvaltningens beslutsförslag. Det är svårt att förstå eftersom det inte handlar om något skarpt beslut just nu, utan en utredning – en utredning som kommunstyrelseförvaltningen dessutom är positiv till. Men de tidigare besluten i KSAU och KS spelar naturligtvis ingen roll, kommunfullmäktige fattar sina egna beslut.
Det handlar alltså om en utredning av ett förslag som hälften av Sveriges kommuner och regioner har infört. Det handlar om att Vänersborgs kommun kan ha tankarna, planerna och besluten klara, så att den dag Vänersborgs kommun återigen gör större överskott så har kommunen regler och villkor för de sociala investeringsfonderna på plats. Men det blir ett senare beslut. Nu handlar det alltså om en utredning.
Motionens att-sats kanske förvillar. Den blev inte bra. Det är inte alltid så lätt att skriva motioner eller medborgarförslag. Det har många fått erfara. Att-satsen borde ha haft följande lydelse:
“Kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar.”
Å andra sidan har ju kommunstyrelseförvaltningen föreslagit ett bra beslut till KSAU, alltså:
“Förslag till beslut
Kommunfullmäktige bifaller motionen.
Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond. Återrapportering av uppdraget görs till kommunstyrelsen.”
På kommunfullmäktiges sammanträde imorgon tänkte jag yrka bifall till Lutz Rininslands (V) och min motion (V) genom att yrka bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut.
Brålanda bygdefest 2023
De dalsländska vädergudarna var på ett ypperligt humör i lördags. Under en klarblå himmel med strålande sol och i 23-24 graders värme gick Brålandas traditionella bygdefest av stapeln.
Bygdefesten blev som vanligt en stor succé. Den var mycket välorganiserad och fantastisk rolig och intressant, också som vanligt. Dessutom slog den säkerligen rekord i antal besökare. Det är svårt att räkna men sannolikt var det ett par tusen…
Besökarna hade mycket att titta på och delta i. Det fanns traktorer på plats, försäljning, allehanda hantverk, kaniner, utställare, lotter, “amerikanare”, möjlighet att ta “special-selfies”, ansiktsmålning, lekar och tävlingar. Ja, det fanns allt man kan tänka sig på en bygdefest.
Det fanns självklart många aktiviteter för barnen. Det var allsång men det fanns även en särskild hinderbana. Barn och ungdomar upp till 13 år kunde också denna bygdefest springa det klassiska Skördeloppet. Och Josefin Dahlqvist och Erik Torstensson bjöd på underhållning från scenen. Men det kanske var för en något äldre publik.
När det var dags att ta en rast och sätta sig ner och vila lite kunde man besöka SK Granan där det serverades kaffe med lämpliga tillbehör. Eller om man var hungrig, då kunde man gå till Lions som sålde varm korv. Om det inte dög för att man var ordentligt hungrig så kanske det var lämpligare att bege sig till Evenstorps Gårds grilltält. Där fanns bland annat Magnus som sålde ordentligt stora och mättande hamburgare. De var så populära att de sålde slut innan bygdefesten var över.
Det var som sagt en del tävlingar på schemat. Den mest prestigefyllda tävlingen var helt klart “Brålanda-kakan 2023”. Vinnaren avslöjades senare på dagen – och det blev två vinnare. Sandie Pettersson fick juryns pris med motiveringen:
“Snygg och elegant chokladtårta med toscatäcke, vackert dekorerad. Bra avvägt av chokladbotten, toscatäcke samt garnityr. 
Alla smaker passar bra ihop. God som man vill ha mer utav.”
Men My Robertssons bakverk vann publikens pris… Det är kanske ännu finare.
Den som ville förkovra sig och utöka sina kunskaper kunde ta del av mängder av information. Vänersborgs kommun hade flera tjänstepersoner på plats i sitt tält som svarade på frågor. I tältet kunde besökarna studera och diskutera den kommande fördjupade översiktsplanen för Brålanda.
Företagarföreningen hade samma karta i sitt tält, men hade redan ritat in några extra saker som de tyckte fattades, t ex en ringled för att avlasta Storgatan… Företagarföreningen informerade även om “tågstoppet”. Medlemmarna bevakar och arbetar oförtrutet med att förverkliga denna för bygden så avgörande etablering. Vi hoppas och tror att kommunen jobbar lika hårt. I tältet visades även intressanta kartor över hur Trafikverket, och Företagarföreningen, tänker sig framtiden.
Med Lions kunde man prata om det mesta samtidigt som man kunde äta korv och ta lotter. De mer andliga funderingarna kunde man dock med fördel diskutera med representanter för Svenska Kyrkan.
Det var känt folk överallt. Men det är klart, som gammal lärare på Dalboskolan träffade jag gamla Dalboelever. Några av dem hade jag inte sett sedan de gick ur Dalbo. Som Maria och Magnus. Och det är alltid lika roligt att höra vad det “blev av” dem efter den intensiva SO-undervisningen på Dalbo. Jag träffade självklart också elever som jag har sett på tidigare bygdefester. Som syntharen Andreas, som fortfarande är synthare, och numera bor i Göteborg. Eller Stefan, Kristina, Torbjörn och Lars som alla bor i trakterna kring Brålanda.
På bygdefesten fanns också gamla lärarkollegor. Dennis missar aldrig ett evenemang i Brålanda. Han tog en gång i tiden, en januaridag 1980, hand om mig när jag som nyutexaminerad lärare nervöst stapplade in i Dalboskolans korridorer.
Och så fanns det naturligtvis en massa politiska partier och politiker på plats. Och i den egenskapen var jag där. I stort sett samtliga kommunala partier var i Brålanda. 
Liberalerna syntes emellertid inte till. Och inte heller Miljöpartiet. Miljöpartiet har ingen sett varken i Brålanda eller under valrörelsen… Å andra sidan dök en nykomling upp. Det brålandabaserade “Sunt Förnuft” var på bygdefesten med en “pimpad” bil och flygblad – mitt emot sina gamla partivänner i Sverigedemokraterna. De verkade dock samsas hyfsat bra.
Vänsterpartiet råkade hamna bredvid en stor röd traktor och några ungdomar frågade oss om de fick provsitta den. Det kunde vi inte lova, men tanken om en annorlunda valkampanj 2026 slog rot…
Tyvärr blev det ingen valdebatt, de brukar bara arrangeras på bygdefesterna under valåren. Det är lite synd tycker jag. Det är nu man borde fråga de olika partierna vad de gör för Brålandabygden och hur de arbetar för att förverkliga sina vallöften… Det hade kunnat bli intressanta svar och – bortförklaringar…
Och utomstående som blev nyfikna och ville veta mer om Brålanda, eller brålandabor som i lugn och ro ville njuta av sitt Brålanda, 
kunde som vanligt ta sig en tur runt Brålanda med ”turisttåget”.
Brålanda Företagarförening lyckades återigen arrangera och genomföra en mycket lyckad och uppskattad bygdefest. Det är nästan så att man räknar dagarna till nästa gång.
Kommunfullmäktige 13/9
På onsdag, den 13 september, sammanträder kommunens högsta beslutande organ. Det är första gången som kommunfullmäktige samlas efter sommaruppehållet.
Dagordningen är diger – hela 38 ärenden och sammanlagt 808 sidor för ledamöterna att studera.
De flesta av dessa ärenden känner regelbundna läsare av denna blogg till. Ärendena som fullmäktige ska fatta beslut om har samtliga behandlats, eller 
beretts som det riktiga och formella begreppet lyder, av kommunstyrelsen. Jag skrev om flera medborgarförslag i bloggen “Sommaren är slut – KS på onsdag”, motioner i “KS på onsdag alltså” och gjorde en sammanfattning om ärendenas utgång i kommunstyrelsen i bloggen “Om gårdagens KS (30/8)”. (Titta gärna i dessa bloggar för mer fakta om varje ärende.)
Det är utifrån diskussionen i kommunstyrelsen som man får veta hur det ska gå i kommunfullmäktige. I kommunstyrelsen (KS) talar nämligen partierna om vad de har för åsikter i de olika ärendena, lägger fram sina argument och inte sällan visar de sina ställningstaganden i de voteringar som genomförs. Det är sällan det händer några överraskningar när ärendena kommer till kommunfullmäktige (KF).
Men ibland händer det…
Ett sådant ärende skulle kunna vara ärende 3, “Svar på medborgarförslag om införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) inom Vänersborgs kommun”. I KS slutade ärendet med en votering. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade KS att föreslå KF (kommunfullmäktige alltså) att avslå medborgarförslaget. 
Kristdemokraterna, som denna mandatperiod är med och styr kommunen, röstade mot att införa valfrihet enligt LOV. Det går emot partiets officiella linje. Kommer KD att fortsätta gå emot partilinjen i fullmäktige? Vi får hoppas det. Det ska bli intressant att se hur KD kommer att agera…
Vänsterpartiet framförde annorlunda uppfattningar i KS om flera medborgarförslag. Vi (Vänsterpartiet alltså) yrkade bifall till medborgarförslagen om införande av “anropstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen” och “inköp av broddar”. I det sistnämnda förslaget röstade även MBP för bifall till medborgarförslaget.
Vänsterpartiet yrkade på återremiss på medborgarförslaget “om skyddsräcke på Dalbobron” (återigen tillsammans med Medborgarpartiet). Förslaget är nu uppe i KF för tredje(!) gången. Det har blivit återremitterat vid de två tidigare tillfällena. Nu är det nog dags för ett avgörande…
Vänsterpartiet, och jag förmodar MBP, vill sannolikt fortfarande se ett skyddsräcke på Dalbobron. 
Dessutom ser det ut som om de nya konstruktionerna på broräckena är sämre än de gamla… Det har enligt uppgift rapporterats 21 incidenter de senaste 5 åren, varav 4 incidenter sedan 2021. Och tyvärr, ytterligare en allvarlig incident på bron alldeles nyligen. Det lutar åt att Vänsterpartiet röstar på bifall till medborgarförslaget.
Det har kommit in flera nya medborgarförslag. De ska dock inte avgöras på onsdag, utan bara skickas vidare (remitteras) till kommunstyrelsen och/eller någon nämnd för beredning. Den här gången kan inte författarna till förslagen redogöra för dem i fullmäktige. Det kommer däremot de som skickar förslag till KF i oktober att kunna göra. På onsdag ska nämligen KF besluta om just detta. Alla förslagsställare ska få presentera sina förslag under x minuter. (Hur många minuter beslutas på onsdag.) Det ska bli intressant att se vilken kommuninvånare som blir först.
Det har inkommit två medborgarförslag om boule-banan på Sjövallen. Förslagen vill att kommunen ska bygga, eller hjälpa till att bygga, en “carport” som kan fungera som ett sol- och regnskydd. Eftersom jag bor i området och ser hur ofta det spelas boule så kan jag tycka att det handlar om en relativt låg kommunal investeringskostnad som kommer många tillgodo. Vi får se vad kommunen så småningom kommer fram till.
Ett annat förslag från en kommuninvånare handlar om att kommunen ska ordna fler fritidsgårdar – i alla delar av kommunen:
“Det är viktigt att vi inte glömmer bort våra barn och ungdomar i hela kommunen. En trygg plats att gå till och som många barn och ungdomar ser som ett andra hem.”
Vänersborgarna är kreativa.
“Jag har ett förslag på att anlägga en ny badplats vid Skaven. Har hittat en avskild plats som jag tror skulle passa bra.”
Det skriver en annan kommuninvånare, och bifogar en karta och ett foto över den föreslagna badplatsen. 
Här bör det byggas åtminstone två badbryggor, se röda markeringar på fotografiet.
Förslaget kan vara värt att titta på extra noga. Det kommer att bli många bostäder på Skaven/Öxnered vad det lider. En badplats skulle nog göra området än attraktivare och populärare.
Det föreslås av en annan invånare att det ska anläggas en:
“skateramp och en gjuten pool för kommunens barn och ungdomar som är intresserade av skateboard.”
Och varför ska denna anläggning inte ligga i Blåsut? Undrar förslagsställaren. Och det kan man ju fråga sig.
Det är många bra förslag som kommer från Vänersborgs invånare. Och om de genomförs skulle de sannolikt öka trivseln på många sätt bland invånarna. Det är väl bara fråga om hur mycket pengar kommunen kan avsätta till alla dessa “fritidsaktiviteter”, de är ju inte lagstadgade. Men å andra sidan, det är ju inte Arena Vänersborg heller.
Det är flera motioner som kommer att avslås. Det förstår man utifrån behandlingen i KS. Mathias Olssons (SD) motion om “temalekplats anpassad för alla” kommer att avslås. Det kommer också partikollegans Anders Strands motion om “underhåll och utveckling Vargöns stationsområde” att göra. Samma öde går även Lutz Rininslands (V) och min egen motion om “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” till mötes. Jag ska dock försöka göra ett sista desperat försök att påverka ledamöter genom att senare, men innan sammanträdet, skriva en blogg om varför det är en bra motion med en utmärkt idé.
Kommunstyrelsen var mer positiv till två motioner från Moderaterna som båda handlade om Frändefors. Det ska, så småningom, bli en fördjupad översiktsplan och en motionsrunda i samhället.
I samtliga de övriga ärendena så kommer kommunfullmäktige att vara överens om de stora dragen. I några ärenden kommer i varje fall Vänsterpartiet att framföra några synpunkter, kanske gör andra partier det också. Det kommer att handla om att, så att säga, förbättra besluten, inte att ändra meningen med dem. Det skulle dock kunna bli fråga om att återremittera några ärenden innan förbättringarna kan beslutas.
När det gäller ärende 25, klimatlöftena, så finns det några löften som kommunen inte anser vara realistiska att uppfylla under en treårsperiod. (Se “Om gårdagens KS (30/8)”.) Det borde framgå av underlaget, kan man tycka, hur kommunen tänker sig att arbeta mot att uppfylla dem. Vad krävs för att det röda (=uppfylls inte) ska bli grönt? Vilka steg kan kommunen ta för att närma sig det gröna? Det vore väl en viktig information och ett viktigt arbete…?
Ärende 22, ”Riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda”, blir allt viktigare. Tyvärr är titeln på riktlinjerna något missvisande, eftersom de föreslagna riktlinjerna inte innehåller något avsnitt om hur hat, hot och våld ska förebyggas. Som jag ser det måste titeln ändras eller också måste riktlinjerna kompletteras med ett avsnitt om förebyggande arbete.
I ärende 23, “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun”, ska kommunen anta nya regler. De regler som finns för närvarande lämnar nämligen:
“stort utrymme för tolkning och de nya reglerna syftar till att åtgärda detta, för en mer rättssäker hantering av kommunens tomtkö. De nya tomtköreglerna tydliggör hur processen ska genomföras och vilka regler som gäller vid köp av tomt.”
Och så läser man de nya reglernas definition av en tomt:
“Med tomt menas i dessa regler: Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Reglerna vänder sig till personer som står i tomtkö, personer som inte har någon tomt. Men som vill ha – för att bygga ett hus på. Jag tror faktiskt att reglernas definition av tomt är fel. Och jag förstår inte varför inte Plan- och bygglagens (PBL) definition av tomt används (4 §):
“ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”
I regler som handlar om kö till tomter bör begreppet tomt vara rätt definierat kan man tycka.
Det kan noteras att det blir allt färre Sverigedemokrater kvar i fullmäktigeförsamlingen. Från att ha varit 5 ersättare är det nu bara, efter drygt 8 månader in på mandatperioden, en enda kvar. Lisbet Henriksson avsäger sig nämligen sin plats i KF. Motiveringen visar på att SD i Vänersborg sannolikt har stora problem:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga”
Men till sist – en glad nyhet.
Rasmus Gråberg ska väljas in som ersättare i Miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare för Vänsterpartiet. (Välkommen i gänget Rasmus!)
Kommunfullmäktige sammanträde kan som vanligt följas på kommunens webb-TV.
Taket på Arena Vänersborg
Det är knappast någon överdrift att påstå att det är problem med taket på Arena Vänersborg. Det läcker och har gjort så sedan arenan togs i bruk 2009. Och det tycks bli allt värre. Det skrev jag om i en blogg före sommaren. (Se “Arenans tak”.) I bloggen framförde jag den numera utbredda uppfattningen att hela arenan är en felkonstruktion.
I juni beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket nästa år.
Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Det bekräftades sannolikt också av en utredning som lämnades in till kommunen för några veckor sedan.
Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) har på uppdrag av kommunen gjort en kontroll av takkonstruktion och inläckage. NOBAB har utfört “okulär inspektion av yttertak in- och utvändigt”, “kontroll av yttertakets uppbyggnad” och “provhålstagning yttertak”. 
Resultaten har lämnats i en rapport på 11 sidor och en fotobilaga med många talande fotografier.
Nobab inleder rapporten med en redovisning av konstruktionsritningar och en beskrivning av driften av arenan. Sedan kommer avsnittet ”Iakttagelser och mätningar”…
Vid besiktningen noterade Nobab följande:
- “Yttertaket är belagt med pvc-duk i våder med bredd på 200 cm som har svetsats samman. Enligt uppgift släpper våderna från varandra på grund av vindbelastningen.”
Plastfolien inte tätad/tejpad på väggens sandwichelement
- “Vid provhålstagning av yttertaket kan vi generellt konstatera att plastfolien i takkonstruktionen inte är tätad/tejpad längs med ytterväggar och gavlar.”
- “Taket är inte lufttätt vid bla takfot, vilket gör att vind blåser in i takkonstruktionen vilket medför en extra belastning på infästningen av takduken då en pumpande effekt uppstår.”
- “Fasad av sandwichelement (typ Paroc) är otät i skarvar.”
- “Fasad/”fönster” av kanalplast (typ uterumstak) är mycket luftotät.”
- “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
- “Takhuvar på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
Det var den utvändiga besiktningen. Den invändiga gav följande anmärkningar:
- “Rinnmärken och missfärgningar förekommer på många ställen i byggnaden även om de är klart värst på plan 3 mot söder.”
- “Enligt uppgift droppar det vatten inne i stora hallen på framför allt 2st ställen, men även mindre läckage på andra ställen i hallen förekommer.”
- “Ventil i fläktrum mot öster ovanför damernas wc läcker och orsakar vattenskador under ventilen.”
- “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten i bland annat städskrubb.”
- “Vi kan konstatera att yttertaket läcker på flera ställen.”
-
“Yttertaket är belagt med pvc-duk av fabrikat Sika plan med tjocklek om 1,2 mm. Duken ligger med våder 200 cm breda mot dagens norm om ca 100 cm. Med så långt mellan infästningarna blir det en extremt stor påfrestning på infästningar/takduken. Vi kan idag notera att flera svetsar har släppt från varandra.”
Rör knäckt och man ser dagsljuset innanför
- “Genom utförd provhålstagning i yttertaket kan vi konstatera plastfolien i takkonstruktionen är inte är lufttät, vid framför allt takfot och gavlar. Sannolikt är inte heller skarvarna mellan plastfoliens våder tejpade.”
- “När stora luftotätheter finns vid bland annat takfoten kan stora luftmängder blåsa in under takduken vilket ökar belastningen på takduk och dess infästningar.”
- “Fasad består av sandwichelement och kanalplast. Dessa konstruktioner har ofta problem med inläckage då dessa är att betrakta som enstegstätade fasader. Sandwichelement läcker oftast i skarvarna och kanalplasten är mycket otät framför allt upptill.”
Provhål nr 2, i knäcken mellan taken. Vatten mellan dukarna
Nobab konstaterar att:
“yttertaket läcker på flera ställen vilket kräver omfattande åtgärder.”
Fuktskador ovan undertak
Företaget vill emellertid ha mer information för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Nobab vill att en:
“loggning av inomhusmiljön görs under 1 års tid.”
Här ser man dagsjuset utanför
Nobab menar helt enkelt att de åtgärder som företaget föreslår skulle behöva bekräftas av ytterligare mätningar av inomhusmiljön. Det är nämligen oklart om läckagen i yttertaket enbart beror på inläckage på grund av t ex regn eller om också kondens uppstår i takkonstruktionen. Och det är mycket viktigt att veta när det kommer till åtgärder.
Det är klart, ska 20 milj kr läggas ner på arenas tak vill väl alla att de åtgärder som vidtas är relevanta och riktiga. Men mätningar under 1 års tid innebär att en investering i arenas tak knappast låter sig göras under 2024.
Trots osäkerheten och det bristande underlaget föreslår Nobab ett antal åtgärdsförslag:
- “Takdelar över plan 3 mot söder byggs om enligt förslag från Cowi.”
Otätheter där vatten kan tränga in
- “Alla genomföringar i yttertaket som går att flytta till fasad flyttas, för att göra taket mindre sårbart för åverkan och snöbelastning samt inläckage.”
- “Tak/väggluckor monteras mot öster och väster så att taket är åtkomligt på ett säkert sätt.”
- “Yttertaket läggs om i sin helhet, enligt leverantörens anvisningar. En takduk med tjocklek om minst 1,5 mm bör väljas.”
- “Takduken skall anslutas mot gavlar och genomföringar på ett fuktsäkert sätt.”
- “Vindlastberäkning utförs av takduksleverantör.”
- “Den gamla takduken snittas i samband med att den nya duken monteras, enligt leverantörens anvisningar.”
- “Yttertaket öppnas upp längs med takfot och gavlar för att komplettera/se över plastfolien så att den blir helt lufttät.”
- “Taksäkerheten ses över och kompletteras där så är nödvändigt, enligt dagens gällande regelverk.”
Fäste för hängränna av kraftig rostfri plåt sitter skruvad i fasadplåten vilket inte håller
- “Mätpinnar monteras mot söder för att på ett enkelt sätt kunna mäta/se snödjupet på taket, från marken.”
- “4st fästen till hängränna görs om då dessa endast är infästa i sandwichfasaden.”
- “Plåtar över pilastrar (där sandwichfasaden är skarvad) demonteras.”
- “Tätningsarbete utförs av sandwichelementen.”
- “Fönster av kanalplast byts ut vad det gäller luft- och vattentäthet. Ej reparation p g a kort återstående livslängd.”
- “Stålbalkar i anslutning till kanalplastfönster blästras och målas i samband med byte av kanalplastfönster.”
- “Entréer och portar på södra långsidan förses med tak som skyddar personer från snöras enligt förslag från COWI.”
- “Permanent staket byggs utanför södra fasaden som skydd mot snöras från tak, enligt förslag från Yes arkitekter.”
Nobab konstaterar slutligen att:
“När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Och:
“I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”
Det känns som om både en sådan inspektion och analys är tämligen viktiga och nödvändiga i sammanhanget…
Det är inte många som tror att det räcker med 20 milj kr för att få taket och därmed arenan i användbart skick. Det kanske bara är några politiker. Ja, kanske till och med ganska många faktiskt…
Det talas i flera kretsar om att en renovering/ombyggnad av arenataket kommer att kosta minst det dubbla, kanske det tredubbla. Och att det då inte är helt säkert att taket håller längre än 10 år. För att kunna ge säkrare besked krävs ytterligare utredning.
Fastighet och service, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen, utreder just nu Arena Vänersborg, och har gjort så ett tag. Nobabs utredning var en del i denna utredning, och kanske den till och med utredde mer än vad som ingår i Fastighet och service uppdrag. Kommunens utredning sägs ha blivit klar veckan som har gått. Det ska bli mycket intressant att se vilka slutsatser den har kommit fram till. Förhoppningsvis ger den svar på frågorna vad åtgärderna kring taket kostar och hur länge de håller. Det kanske blir positivare besked än väntat… Det hoppas vi i varje fall på.
Det lär emellertid bli dyrt, mer än de avsatta 20 miljonerna… Jag tror därför att politiker och kommuninvånare måste börja diskutera arenans framtid på allvar. Hur mycket är det värt att investera i arenan? Ska kommunen investera för att arenan ska användas till samma verksamhet som idag? Eller ska kommunen lägga ner mer pengar, göra ännu större investeringar, för att bredda arenans användningsområden? Vad krävs för att byggnaden ska fungera till det som vi vill ha den till? Och, hur länge på året ska det finnas is i arenan?
Vi får inte heller glömma att Arena Vänersborg är 15 år gammal. Det innebär naturligtvis en hel del ”naturligt slitage”.
Frågorna kring byggnaden hör tätt ihop med arenans användningsområden. Men det handlar också om Vänersborgs kommun överhuvudtaget har råd med de stora kostnaderna. Ett nekande svar ger självklart upphov till ännu fler, och svårare, frågor.
Vänsterpartiet försökte i våras få bifall i fullmäktige till kultur- och fritidsnämndens förslag att anslå en halv miljon till en utredning som även inkluderade arenans användningsområden. Det blev ingen sådan utredning.
Det kanske ändå måste till en sådan. Vi får se vad Fastighet och service har kommit fram till.
===
Den 30 september skrev TTELA:s Emma Johansson om utredningen, ”Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”, medan Niklas Johansson kommenterade den, ”Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”.
Brev från en förskollärare
Förskola och skola debatteras flitigt i dagens Sverige.
Skolan är i kris – elevernas kunskaper sjunker jämfört med andra länder och lärare lämnar sitt yrke. Arbetsmiljön är dålig och lärarna är stressade på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt har utbildning marknadsanpassats och friskolekoncerner tjänar stora pengar. Det gör de på kommunernas elevpeng, pengar som ska gå till precis det som namnet säger, till eleverna. Nu hamnar de i fickorna hos ägarna, som i många fall är utländska bolag. (Läs gärna mer på Tankesmedjan Balans.)
Vinsterna kan göras när man anställer obehöriga lärare med sämre lön, struntar i att anställa tillräckligt många speciallärare, SYV-konsulenter, kuratorer och skolsköterskor och framför allt, med olika metoder lockar till sig de mest studiemotiverade eleverna från hem där vårdnadshavarna har hög utbildningsnivå. De eleverna behöver inte hjälp och stöd i samma omfattning som elever från socialgrupp 3 eller barn och ungdomar till föräldrar födda utomlands. Den marknadsanpassade skolan leder dessutom till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.
Johanna Jaara Åstrand, tidigare förbundsordförande för Sveriges Lärare, skrev på Facebook i lördags:
“I veckan har jag också mött lärare som med tårar i ögonen vittnar om scheman där varken elever eller lärare har en ärlig chans att lyckas med det som förväntas och som förtvivlat beskriver känslan som infinner sig när inflytandet över arbetssituationen minskar, lärarkollegor blir sjukskrivna och viktiga beslut fattas över huvudet på dem.”
Förskolan är viktig för barnen. De barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar i grundskolan. Förskolan ger långsiktiga positiva effekter på det fortsatta lärandet. Förskolan har en stor kompensatorisk betydelse och är oerhört viktig för barnens språkutveckling.
Det är viktigt för förskolans kvalitet och barnens utveckling att barngruppernas storlek begränsas. En större personaltäthet uppmuntrar barnens kreativitet och nyfikenhet.
Johanna Jaara Åstrand skrev vidare på Facebook:
”Jag har blivit kontaktad av förskollärare som uppgivet berättar om sin arbetssituation där förskollärarkollegor helt saknas och varken barngrupper eller lokaler är anpassade efter läroplanens uppdrag.”
I lördags fick också barn- och utbildningsnämndens presidium, och jag, ett mail från en förskolelärare i Vänersborg.
Förskolläraren skriver:
“Jag skulle med detta mail vilja göra dig uppmärksam på problemet med stora barngrupper på förskolorna i Vänersborg kommun.
Jag arbetar på en förskola i kommunen och på min avdelning är det 24 st barn mellan 3-5 år och då är vi fyra pedagoger. På avdelningen bredvid är det 10 st barn mellan 1-2 år och de är två st pedagoger. Det är nog dessa siffror ni i utbildningsnämnden ser och ni tycker nog att det är en bra bemanning med personal. Problemet är bara att det är bara mellan kl 9:30-12:30 som vi har en sådan personaltäthet.
På morgonen och på e.m är vi bara två pedagoger på alla våra barn och vi har ofta nästan alla våra barn hela dagarna ca 7:30-16. (Förskolan har öppet 6-17:30). Verkligheten är alltså att två st pedagoger är ensamma och ska ta ha hand om ca 20 barn stor del av dagen.
Vid våra måltider (frukosten och mellanmålet) har vi ca 8 barn vid varje bord (om vi har haft tur och kunnat lämna några till grannavdelningen, annars är vi ca 10 vid varje bord).
Jag tror nog att du kan föreställa dig hur en sådan måltid blir. Det är verkligen inte den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som vi vill ge våra barn.
Vi pedagoger kämpar till vårt yttersta för att ge alla våra barn det de har rätt till under sina dagar hos oss och det är ett gott pedagogiskt lärande och en god omsorg med pedagoger som har tid att se dem och ge dem det de behöver av trygghet och glädje.
Vi har också en läroplan att arbeta mot och gör där vårt yttersta för att uppnå de målen som finns där. Vi har också krav på oss att göra en god dokumentation som ska finnas tillgänglig för föräldrar och våra chefer. Tiden till detta är knapp.
OCH det är verkligen inte lätt. Det tror jag du förstår, många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen.
Du som folkvald politiker i kommunen är ansvarig för att alla invånare mår bra och orkar med sina dagar och då måste det få kosta. Du kan inte spara in mer på det viktigaste vi har, VÅRA BARN utan du måste göra något nu för att minska barnantalet på förskolorna i Vänersborgs kommun. Attraktiv och hållbar får inte bara vara ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken.
Vi pedagoger kommer inte att orka länge till och våra barn förtjänar en lugnare förskoletid med ”fröknar” som går till sitt arbete med glädje, istället för med en klump i magen.”
Barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har i Vänersborg. Kommunen måste satsa på förskola och skola. Det är både min och Vänsterpartiets uppfattning. Varje år i juni, när kommunfullmäktige beslutar om budgeten, argumenterar vi för mer pengar till både förskola och skola. Det är ingen som säger emot, men satsningarna uteblir. Det händer till och med att de andra partierna håller med, men det stannar vid ord. I praktiken och i handling så prioriteras annat högre i kommunen.
Vänsterpartiet fortsätter oförtrutet att tala och arbeta för mer resurser till förskola och skola.
Anm. Här kan du läsa svaret på brevet från BUN:s presidium: ”BUN: Svar till förskollärare”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer