Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (5)

26 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (4)”.

Vänersborgs Segelsällskap var snabb med att komma med önskemål om kommunala åtgärder i Sikhalls småbåtshamn efter kommunens förköp/expropriation av delar av Magnus Larssons mark i november 2007. VSS önskade:

“en så skyddad miljö som möjligt för anläggningarna”

Och de anläggningar Segelsällskapet tänkte på var ju naturligtvis sina egna, men kanske också de nya bryggor och båtplatser som klubben ville att kommunen skulle bygga.

I Segelsällskapets skrivelse från den 22 april 2008 till kommunen kunde man läsa:

“Området är utsatt för väder och vind, vilket sannolikt accentueras av pågående klimatförändringar, varför det är viktigt att skapa en så skyddad miljö som möjligt för anläggningarna. Det finns då två möjligheter att lösa detta, antingen genom att utnyttja området längst in i viken eller att skapa ett bättre skydd mot vågorna. Vår bedömning utifrån erfarenheterna under 50 år av föreningens egen anläggning i området är att man längre in i viken, förutom de fastighetsrättsliga komplikationer som här kan föreligga, får stora problem med dyningar på grunt vatten, inte minst med tanke på beslutad sänkning av Vänerns vattennivå, och på grund av igenslamningen också återkommande muddringsbehov, vilket ur miljö- och driftkostnadssynpunkt torde vara en nackdel.”

Det här var mycket klarsynt av Segelsällskapet. De fastighetsrättsliga komplikationer som klubben såg framför sig “längre in i viken” berodde på att vattnet här låg på Magnus Larssons fastighet… Och att det var Magnus Larssons vatten och mark avspeglades sig sannolikt på det förslag som Segelsällskapet förde fram till kommunen:

“Vi vill därför föreslå samhällsbyggnadsnämnden att man inriktar den nu planerade upprustningen av hamnen mot att skapa ett bättre och utökat skydd mot vind och vågor innanför den nuvarande stenbryggan antingen genom att förlänga densamma väsentligt eller genom att förlägga vågdämpande pontoner utanför bryggan och på detta sätt också skapa förutsättningar för ett antal fasta båtplatser för uthyrning.”

Det här förslaget skulle ju naturligtvis öka igenslamningen betydligt och därmed också behovet av muddring längre in i viken – i Magnus Larssons vatten…

Det finns inga dokument i kommunens diarier om diskussioner, brevväxling eller beslut i frågan förrän den 9 oktober 2010. Då öppnade kommunen två anbud, ett från Skanska och ett från PEAB. Vem som hade beslutat om att upphandla åtgärderna och att de skulle utföras framgår alltså inte i några dokument som jag har fått. Men jag förutsätter att det har skett enligt konstens alla regler. Som det brukar.

Skanskas bud på arbetet var 26.000 kr lägre och Skanska fick därför uppdraget av kommunen att för 1.231.000 kr utföra en:

“sjösättningsramp, toalett m m”

Tittar man på Skanskas anbud ser man tydligare vilka arbeten som Skanska skulle utföra åt kommunen. Det var:

“ny toalettbyggnad, ny sjösättningsramp med brygga, förstärkning av angöringsbrygga, iordningsställande av bef.pir, belysning, parkering”

Det var onekligen ganska mycket som skulle göras. Jag kan inte utröna varifrån uppdraget om toaletter härstammade. Den enda gång jag har stött på “idén” om en ny toalettbyggnad, det var när jag skrev Historien om Magnus Larsson”. Under förköps-/expropriationsprocessen beskrev Magnus Larsson vid ett tillfälle sina planer för Sikhall i en inlaga till Länsrätten. Där nämnde han t ex breddning av väg, parkeringsplatser, nya båtplatser – och en ny toalettbyggnad. Kan det vara så att kommunen helt enkelt inte ville visa sig sämre, och göra det som Larsson skulle ha gjort?

Den 18 november 2008 togs ett delegationsbeslut i byggnadsförvaltningen, dvs beslutet fattades av tjänstepersoner, om:

“nybyggnad av toalett samt rivning av bef byggnad”

Den gamla toaletten.

Beslutet borde ju rimligtvis ha fattats innan upphandlingen inleddes kan man tycka. Men som sagt, jag är inte riktigt säker på att jag har fått tillgång till alla handlingar.

Segelsällskapet fick sannolikt en stor del av sina önskemål uppfyllda av kommunen. Däremot kan noteras att det inte ingick i Skanskas uppdrag att förlänga stenpiren eller förlägga vågdämpande pontoner utanför bryggan. Det var kanske så att kommunen tog ett steg i taget. Det verkade faktiskt så.

I avtalet mellan kommunen och Skanska fanns det ett förbehåll, det stod:

“Detta kontrakt gäller under förutsättning att Länsstyrelsen lämnar tillstånd för vattenverksamhet.”

Ett sådant tillstånd krävs än idag, vad man än ska göra i vattnet. Det vet t ex Magnus Larsson av egen erfarenhet. Och så hade man som vanligt strandskyddet att ta hänsyn till.

Bygg- och rivningslov för toalettbyggnaden beviljades av byggnadsförvaltningen på delegation den 18 november 2008, dvs drygt en månad efter att Skanska tilldelats uppdraget. Men det är kanske så man jobbar i kommunen, man ser om någon kan utföra arbetet innan det söks tillstånd.

Det behövdes ingen strandskyddsdispens för toalettbyggnaden, eftersom det inte behövs för:

“komplementbyggnader som ligger längre från stranden än huvudbyggnaden (=klubbhuset)”

Men… Skulle toalettbyggnaden ha varit ett komplement till Segelsällskapets klubbhus? Det är tämligen uppseendeväckande. Det var precis som om toalettbyggnaden tillhörde Segelsällskapet. Och så var ju inte alls fallet. Det handlade om offentliga toaletter i kommunens ägo. Toalettbyggnaden låg inte på Segelsällskapets fastighet, utan på kommunens.

Det var en oerhörd märklig motivering till ett beslut av kommunen, dvs byggnadsnämnden. En slags ”freudiansk felsägning” på skriftlig politisk nivå. (Wikipedia: En person avser att säga en sak, men säger av misstag något annat. Det av misstag sagda är då, enligt denna teori, det som personen faktiskt menar.) Jag skulle faktiskt tro att byggnadsnämndens beslut var felaktigt.

Däremot antar jag att Segelsällskapet var glada för att toalettbyggnaden byggdes ett stenkast från sitt klubbhus i stället för vid badstranden en bit bort. Det hade varit betydligt mer naturligt för kommunen att uppföra toaletter vid badstranden eftersom det var där de flesta människorna fanns. Men riktiga toaletter vid badstranden fick vänta några år.

Flytbrygga (ej på Sikhall)

Den 6 november, dvs några dagar tidigare än bygglovet för toalettbyggnaden, men fortfarande efter att Skanska fick uppdraget, fick sjösättningsrampen med tillhörande flytbrygga strandskyddsdispens. Länsstyrelsen beviljade strandskyddsdispens den 6 november 2008.

Det var några villkor för att beslutet skulle gälla t ex att anläggningen skulle stämma överens med ritningen. Och sedan två villkor som är viktiga:

  • “Anläggningen får inte förses med skyltar eller andra anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att vistas på eller vid bryggan.”
  • “Kemikalieinspektionens föreskrifter gällande impregnerat trä för byggande i vatten ska följas.”

Resultatet av Skanskas arbete ser vi än idag. Det blev bra.

Nästan allt.

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (6)”.

==

Bloggar i denna serie:

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (4)

25 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (3)”.

Magnus Larsson hade köpt fyra fastigheter i Sikhall år 2005. Kommunen började genast processen med att ta fastigheterna från honom. Den 21 november 2007, efter två år av brevväxling, diskussioner, bemötanden, överklaganden osv, beslutade kommunfullmäktige att förköpa/expropriera de mest strategiska delarna av Larssons fastigheter, områdena vid vattnet och Sikhalls småbåtshamn.

Knappt hade kommunfullmäktiges protokoll hunnit justerats och vunnit laga kraft förrän det den 12 januari 2008 inkom en skrivelse från Vänersborgs Segelsällskap (VSS). VSS hade önskemål om kommunala:

“underhållsåtgärder på bryggor m m samt förbättring av trafiksituationen i området.”

Och det blev en snabb och positiv respons från Vänersborgs kommun. Allt gick så fort och smidigt, så det är svårt att låta bli att undra om planerna inte på något sätt var förberedda… Kanske hade Segelsällskapet och de andra föreningarna haft fler möten med kommunens politiker, och tjänstepersoner. (Se ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (3)”.)

Den 13 februari 2008 beslutade kommunstyrelsen att:

“samhällsbyggnadsnämnden tillförs 2.500 Tkr som en tillfällig utökning av underhållsbudgeten under 2008.”

Segelsällskapet fick även en halv miljon kronor extra, liksom “i farten”, till att “förbättra förhållandena” (citat från KS-protokollet) även vid Sanden… I tjänsteskrivelsen från samhällsbyggnadsnämnden handlade det bara om Sikhall och då var beloppet 2 milj. Å andra sidan var denna tjänsteskrivelse, konstigt nog, från den 2 januari 2008 – det vill säga 10 dagar före Segelsällskapets skrivelse…

Det finns emellertid en skrivelse från Segelsällskapet som inkom till kommunen den 12 december 2007. I den påpekade VSS de trafikproblem som rådde på Sanden och:

“Beträffande bryggorna vid den östra sjösättningsrampen är situationen sådan att den flytbrygga, som är utrustad med en enkel kran för att lyfta rörelsehindrade i och ur båtar, är i så dåligt skick att man riskerar att trampa igenom den.”

Kommunen beslutade alltså att avsätta 2,5 milj kr på Sanden och i Sikhall, precis som Segelsällskapet önskade. Processen gick som sagt snabbt och smidigt. Kommunen och Segelsällskapet hade sannolikt många bra och givande diskussioner.

Och visst behövdes bryggorna på Sanden åtgärdas och det är säkerligen så att det krävdes underhåll av bryggorna i Sikhall också. Men när det gäller Sikhall kan jag inte låta bli att undra om kommunens beredvillighet att gå Segelsällskapet till mötes berodde på omtanke om allmänheten – eller om VSS… Och också vad skrivelsen från VSS berodde på – omtanke om allmänheten eller…?

Den 22 april 2008 dök en ny skrivelse från Segelsällskapet upp på samhällsbyggnadsnämndens bord. Det var bara 2 månader efter den förra.

Skrivelsen från Segelsällskapet hade överskriften “Upprustning och utveckling av hamnen i Sikhall”.

VSS efterlyste:

“en så skyddad miljö som möjligt för anläggningarna.”

Klubben menade att det var angeläget att Sikhall:

“på ett bra sätt kan fungera som en replipunkt för båtlivet och Vänerturismen, vilket ställer krav på möjligheter till sjösättning och angöring för båtar, gästhamn och fasta båtplatser för boende i områdets uppland.”

Jag får återigen känslan av att Segelsällskapet talade i egen sak och att värnandet om andra utgjorde en slags dimridå för egna intressen. Men ok, segling är dyrt, arbeten och anläggningar i vatten likaså. Och VSS har många medlemmar med en bra och uppskattad verksamhet.

Men ändå… Segelsällskapet skrev t ex om möjligheter till sjösättning när klubben hade byggt en “altan”/ett trädäck över den sjösättningsramp som redan fanns i området – på sin egen fastighet.

Segelsällskapet föreslog kommunen att inrikta:

“den nu planerade upprustningen av hamnen mot att skapa ett bättre och utökat skydd mot vind och vågor innanför den nuvarande stenbryggan antingen genom att förlänga densamma väsentligt eller genom att förlägga vågdämpande pontoner utanför bryggan och på detta sätt också skapa förutsättningar för ett antal båtplatser för uthyrning.”

Skulle kommunen återigen tillgodose Segelsällskapets önskemål?

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (5)”.

==

Bloggar i denna serie:

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (3)

23 augusti, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2)”.

I samband med att de fyra fastigheterna i Sikhall låg ute till försäljning inkom den 9 augusti 2005 en skrivelse till kommunen från Vänersborgs Segelsällskap (VSS), Sikhall Brattens samfällighetsförening, Sikhalls Trollingklubb och Stiftelsen Sikhalls magasin.

Segelsällskapet och de tre andra föreningarna beskrev i skrivelsen området som låg ute till försäljning och framhöll dess betydelse för den omgivande bygden och det rörliga friluftslivet. De betonade sina egna verksamheter, vilket naturligtvis inte behövde vara fel. De såg Sikhall som ett område som kommunen borde utveckla. Föreningarna befarade att:

“Vi ser att det finns en risk för att den tillgänglighet till området som tidigare markägare välvilligt medverkat till kan komma att inskränkas.”

Det ska noteras att inga av föreningarna då visste att Magnus Larsson skulle köpa fastigheterna.

Det är lite intressant att Segelsällskapet och de andra föreningarna gjorde sig till några slags språkrör för allmänheten – mot en blivande enskild privat fastighetsägare.

Föreningarna skrev vidare:

“De föreningar, som står bakom denna skrivelse, representerar de verksamheter som bedrivs i anslutning till Sikhalls magasin och indirekt också allmänhetens och det rörliga friluftslivets intressen i områden.”

Jag kan tycka att det var lite missvisande, och kanske också provocerande, att i skrivelsen likställa sina egna verksamheter, om än “indirekt” (vad som nu menas med det), med allmänhetens intressen.

I skrivelsen sägs bland annat:

“Det kan i värsta fall innebära att … den vackra promenaden längs stranden mellan magasinet och det gamla fiskeläget (Bratten; min anm) förhindras…”

Då höjs i varje fall ögonbrynen på dom som har försökt att promenera åt andra hållet längs stranden från magasinet, dvs norrut mot badplatsen. De möttes snabbt av staket och stängda grindar eller bommar som omgärdade fastigheten – Sikhall 1:22… Och hoppade de över hindren så var efter några meter ett uthus i vägen… Så var det då, och så är det fortfarande.

Segelsällskapet och de andra föreningarna avslutade skrivelsen med att “hemställa” att kommunen:

“ska agera för att säkerställa allmänhetens tillträde till området”

Det är förvånande kan jag tycka att Segelsällskapet och de tre andra föreningarna begärde att kommunen skulle förvärva/förköpa mark där de själva hade starka intressen… Var det verkligen allmänhetens bästa de hade i tankarna då…? Och på vilket sätt angick det egentligen dessa klubbar att en privat fastighetsägare skulle sälja till en annan privat fastighetsägare?

Och varför skulle någon tillmäta Segelsällskapets synpunkter någon större vikt när det var VSS som hade privatiserat området och omöjliggjort allmänhetens och det rörliga friluftslivets intressen på sin fastighet? Den enda privatisering som fanns i området stod ju Segelsällskapet för.

Den 17 oktober 2005 var det klart, Magnus Larsson var ny ägare till fastigheterna Sikhall 1:4, Sikhall 1:6, Sikhall 1:23 och Sörbo 1:4.

Det blev snabbt tydligare vilka drivkrafter Segelsällskapet och åtminstone några av de andra föreningarna hade för sitt agerande i Sikhall. Vänersborgs Segelsällskap sammankallade nämligen ett möte i VSS klubbhus på Sanden i Vänersborg. Föreningarna samlades, dock, vad jag förstår, ingen från Sikhalls Trollingklubb. Det var emellertid fler deltagare på mötet…

Kommunalrådet och tillika samhällsbyggnadsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) deltog. Han hade emellertid betonat att han var där som privatperson, om det nu gjorde saken bättre. Carlsson hade nämligen varit spekulant och budgivare i själva fastighetsaffären som slutade med Magnus Larssons högsta bud… Och som grädde på moset deltog även Carlssons “regeringskollega”, kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) på telefon. Och då kan man ju också undra hur Bo Carlsson skulle kunna vara privatperson när han mötte och pratade med sin partner i kommunens styre, Ljunggren… (Magnus Larsson själv var inte kallad.)

Det är en av deltagarna som har vittnat om mötet. Det gjorde han också skriftligt, och vittnesmålet finns i kommunens diarium. Det är ingen annan av deltagarna som offentligt har nämnt något om mötet, vilket innebär att ingen heller har kommenterat eller dementerat vittnets uppgifter. Jo förresten, det finns en till som har bekräftat den beskrivning som följer. Denne person vill dock vara anonym.

Vittnet skriver i sitt diarieförda vittnesmål:

“Syftet med mötet var att säkra stenbryggan för allmänheten med kommunalt förköp, under kvällen drev Segelsällskapet och Bo Karlsson om att hela gården borde förköpas inkl avstyckad sommarstuga samt utmarker vid kiosken mm. Det var här telefonkontakter med kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren gjordes. För att förköpet skulle gå igenom uppmanades berörda föreningar att skriva en anhållan om kommunalt förköp till kommunen, allt skulle nu tas från Magnus Larsson. Man förespeglade sedan hur de olika delarna skulle fördelas mellan närvarande föreningar.”

Vittnesmålet utgör sprängstoff, om det är sant. Det är dels jäviga personer och dels höga politiker i Vänersborgs kommun, och en som är båda delarna, som tillsammans sitter och planerar hur de ska ta Magnus Larssons ärligt och rättmätigt köpta fastigheter ifrån honom.

Vittnet skrev också att Magnus Larsson under mötet hade:

“målats upp som mycket olämplig ägare av Sikhall 1:6”

Du kan läsa mer om mötet i Segelsällskapets klubbstuga på Sanden i bloggen “Historien om Magnus Larsson (11)”.

Mötet var som jag ser det en slags bekräftelse på att Segelsällskapets intresse för fastigheterna i Sikhall härstammade från ett egenintresse och inte utifrån allmänhetens och det rörliga friluftslivets bästa. Och klubben var beredd att gå ganska långt för att hindra Magnus Larsson från att behålla sin ärligt och rättmätigt förvärvade egendom.

Jag kan inte förstå varför.

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (4)”.

==

Bloggar i denna serie:

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2)

22 augusti, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (1)”.

Det första dokument jag har fått tag på om Vänersborgs Segelsällskaps fastighet på Sikhall är från den 19 oktober 1978. Det skulle kunna vara samma år som VSS blev ägare till området.

Då beviljade byggnadsnämnden i Vänersborg bygglov. VSS skulle bygga ett nytt, ouppvärmt uthus på fastigheten.

Av kartskissen framgår att klubbhuset redan fanns 1978. (Det fanns också en annan byggnad i det område som nu är parkering.) Uthuset bedömdes utgöra en komplettering av befintlig bebyggelse, klubbhuset alltså, och (ur byggnadsnämndens protokoll):

“utan betydelse för allmänhetens möjlighet att nå eller utnyttja strandskyddsmiljön.”

Det nya ”uthuset”.

Det var svårt att förstå det sistnämnda argumentet. Det var nämligen nästan omöjligt att gå förbi uthuset längs stranden. Jag har dock inga foton på det. Nu har emellertid den gamla byggnaden rivits och en ny har uppförts (år 2015) – se fotot till vänster. Nu för tiden är flanörer definitivt tvungna att lämna stranden och gå runt uthuset på andra sidan…

Det gamla uthuset var placerat så som kartskissen visar. Jag är inte säker på att det nya ”uthuset” är placerat riktigt på samma ställe. (Jag återkommer till den nya byggnaden i en senare blogg.)

Byggnadsnämnden medgav med dessa argument undantag från gällande strandskydds- och tätbebyggelseförbud. Det hade också sanktionerats av Länsstyrelsen den 14 april samma år. Det fanns dock ett viktigt villkor för beslutet kring strandskyddsdispensen:

Det nya ”uthuset”.

“Som tomt får tas i anspråk ett område av Sikhall 1:4, omfattande 1 meter utanför berörd byggnadsyta.”

Området, tomten runt byggnaderna, fick alltså inte privatiseras utan allemansrätten skulle råda, dvs allmänheten skulle få röra sig fritt runt husen på fastigheten – med undantag av 1 meter runt respektive byggnad. Det här bröt emellertid Segelsällskapet tämligen snabbt mot – staket och grindar omgärdade snart hela fastigheten.

Av de dokument som jag har fått verkar det ha gått tämligen lätt för Segelsällskapet att också få bygglov av Vänersborgs byggnadsnämnd. Det var bara själva strandskyddsdispensen det talades om. Det fanns t ex inga krav på arkeologiska undersökningar innan bygglovet för det nya uthuset beviljades.

Och det var egentligen ganska anmärkningsvärt eftersom tegelbruket i Sikhall hade legat på denna plats. Och det torde enligt min och de flestas uppfattning vara ett synnerligen viktigt skäl för arkeologer att gräva på platsen. Nu för tiden kräver byggnadsnämnden arkeologiska undersökningar så fort någon hittar en tegelsten eller tegelbit i Sikhallsområdet. I varje fall om det är på Magnus Larssons ägor…

Nästa dokument om Vänersborgs Segelsällskap i kommunens diarium är från 1 februari 1999. Då beslutade byggnadsnämnden att bevilja bygglov för en ny, 12 meter lång bryggdel i rät vinkel mot den befintliga bryggan – se ritning (den röda cirkeln visar den nya bryggan).

Länsstyrelsen hade redan den 15 januari medgett strandskyddsdispens. Motiveringen var:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnaden inte i nämnvärd utsträckning ytterligare påverkar möjligheterna till andra former av rörligt friluftsliv i området. Ej heller påverkas livsvillkoren för växter och djur i någon avsevärd mening.”

Länsstyrelsen menade också att gästhamnen utnyttjades även av gästande båtar och inte bara av Segelsällskapets medlemmar. På det viset menade sannolikt både byggnadsnämnden och Länsstyrelsen att allmänhetens och det rörliga friluftslivets intressen var tillgodosedda.

Jag vet inte om det var vid det här tillfället eller om det var tidigare som Segelsällskapet byggde en stor “altan”, ett stort trädäck, över den sjösättningsramp som fanns på fastigheten. (Se karta.) Det mesta tyder dock på att ”altanen”/trädäcket byggdes tidigare.

Segelsällskapets båtar behövde inte rampen, de använde ju rampen på Sanden. Sjösättningsrampen på Sikhall finns faktiskt fortfarande kvar, under “altanen”…

“Altanen” innebar att det blev omöjligt för traktens båtägare att sjösätta eller ta upp sina båtar i hamnen. Det innebar även att Segelsällskapet fick ha sin fastighet för sig själv… Det var en tämligen tydlig “privatisering” av fastigheten och det bröt mot villkoren för strandskyddsdispenserna.

Det verkade inte som om kommunen motsatte sig “altanen”, även om det på ett tydligt sätt begränsade “det rörliga friluftslivet” och “allmänhetens tillgänglighet till aktiviteter i området”. Det finns i varje fall inga dokument som tyder på detta – och “altanen” finns ju som sagt kvar än idag.

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (3)”.

==

Bloggar i denna serie:

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (1)

21 augusti, 2022 3 kommentarer

Den 17 oktober 2005 skrev Magnus Larsson på ett antal köpekontrakt. Han hade ju köpt fyra fastigheter i Sikhall.

Larsson köpte fastigheterna av tre privata fastighetsägare. Och det var egentligen inget märkvärdigt att en annan privatperson, en jord- och skogsbrukare från bygden, köpte dem. Det ansåg däremot Vänersborgs kommun med Lars-Göran Ljunggren (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen. De tyckte att affären, av någon anledning, var väldigt speciell… Kommunledningen ville därför förköpa/expropriera Larssons nyförvärvade mark. I november 2007 beslutade följaktligen kommunfullmäktige, efter många och långa turer, att förköpa de mest strategiska delarna av Magnus Larssons fastigheter. (Se ”Historien om Magnus Larsson”.)

Det fanns en mindre fastighet i området, Sikhall 1:22. Den ägdes av Vänersborgs Segelsällskap (VSS). Fastigheten fick sin beteckning, 1:22, den 27 februari 1981. Tidigare var den en del av Sikhall 1:4, en av de fastigheter som Magnus Larsson så småningom köpte. På Sikhall 1:4 fanns även Sikhalls Magasin. Den historien har jag berättat tidigare. (Se “Sikhalls magasin”.)

Sikhall 1:22 ägs fortfarande av Vänersborgs Segelsällskap (VSS).

Vänersborgs Segelsällskap grundades enligt klubbens hemsida år 1909 (se här). Det är en mycket aktiv förening, något som vänersborgare har lagt märke till under årens lopp. VSS har drygt 300 medlemmar och har under alla år varit en väl fungerande klubb, där många personer lagt ner en avsevärd del av sin fritid. Segelsällskapet har och har alltid haft en stor och framgångsrik ungdomsverksamhet. 

VSS äger två anläggningar, klubbhusen på Sanden och Sikhall. Sanden används året om, medan ”uthamnen” på Sikhall mest används under sommarsäsongen.

Segelsällskapet hade från början sin bas på Sanden. Medlemmarna “upptäckte” ganska snart området i Sikhall vid sina seglingar. Klubben blev intresserad av området och hamnen där och fick så småningom arrendera en bit mark med tillhörande byggnad. Senare fick Segelsällskapet möjlighet att köpa marken och byggnaden (klubbhuset). Jag tror att det var 1978, men det är jag inte riktigt säker på. Segelsällskapet självt nämner i en skrivelse från 2008 att föreningen hade haft en egen anläggning i området i 50 år. Vänersborgs kommun visade i varje fall inget som helst intresse av att förköpa/expropriera fastigheten för att säkerställa “det rörliga friluftslivet” och “allmänhetens tillgänglighet till aktiviteter i området”. Som kommunens argument var vid exproprieringen av Magnus Larssons mark… Och fortfarande är…

VSS har hur som helst funnits i Sikhall under en ansenlig tid, långt innan Magnus Larsson blev fastighetsägare i området. VSS förvärvade marken i Sikhall av samma privata markägare, som senare sålde resten av fastigheten, och andra fastigheter, till Magnus Larsson. Vänersborgs kommun hade aldrig ägt någon mark i området.

I mitt arbete med att dokumentera vad som har hänt mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson sedan kommunens förköp/expropriation av Larssons fastigheter 2007 så har jag ofta stött på Vänersborgs Segelsällskap. Ledande medlemmar, t ex klubbens olika ordförande, styrelser etc, har ofta skrivit till kommunen. De har haft synpunkter på och önskningar kring området, på bryggor, anläggningar, byggnationer, framtida utveckling osv. De har varit med på möten och sammankomster. De har haft samtal och kontakter med politiker och tjänstepersoner i kommunen. De verkar även ha haft förbindelser med Länsstyrelsen. Segelsällskapets “ledning” har med andra ord varit väldigt aktiv, även när det har gällt saker som egentligen inte har berört den egna fastigheten eller den egna verksamheten.

Det är därför som jag har bestämt mig för att för tillfället lämna den tänkta fortsatta dokumentationen av Magnus Larssons historia i Sikhall åt sidan och istället följa sidospåret om Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall.

Fortsättning följer i bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2).

==

Bloggar i denna serie:

Viktig politik för jämställdhet hotad

18 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Från och med nästa mandatperiod, som i kommuner börjar den 1 januari 2023, ska Vänersborgs kommun förändra sin politiska organisation.

Diskussionerna om hur organisationen ska utformas började redan i våras och partierna har olika uppfattningar om hur den ska se ut. Det är emellertid inga dramatiska förändringar som har föreslagits. De största förändringarna står moderaterna för i sitt förslag. M menar att byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ska slås ihop till en nämnd samt att demokratiberedningen ska läggas ner. 

Det är dock det nya kommunfullmäktige, dvs det fullmäktige som blir resultatet av vänersborgarnas röster den 11 september, som ska fatta det slutliga beslutet om organisationen. (Se “Det hände på KS”.) Det nya fullmäktige börjar, till skillnad från nämnder och styrelser, ”sin” mandatperiod den 15 oktober. Antagligen kommer de nya politikerna att se till att det mesta blir sig likt även fortsättningsvis, dvs inget av moderaternas önskemål ovan blir förverkligat – inte ens om Henrik Harlitz får överta ordförandeklubban i kommunstyrelsen.

Däremot har Vänsterpartiet lagt ett förslag som har stora möjligheter att antas av det kommande fullmäktige. (Rent formellt måste förslaget också läggas till det nya fullmäktige.) I kommunstyrelsen föreslog jag i våras på Vänsterpartiets vägnar att Demokratiberedningen ska få utökade uppgifter.

Mitt yrkande hade följande lydelse (du kan ladda ned yrkande som pdf här):

“Demokratiberedningens ansvarsområde och uppgifter bör utökas till att också innefatta arbete med jämställdhet. Forskning visar, skriver SKR, att den viktigaste faktorn för att skapa hållbarhet i ett jämställdhetsarbete är att ledningen i en kommun tar ett aktivt ägarskap, dvs gör arbetet till sitt. Det är viktigt att bygga strukturer och skapa en kultur som gör att jämställdhetsperspektivet hålls aktuellt och levande.

Demokratiberedningen bör därför också byta namn till Demokrati- och Jämställdhetsberedningen.”

I Vänsterpartiets valtidning, som hushållen i Vänersborg har fått eller får denna vecka, återfinns en artikel skriven av Ida Hildingsson. Hildingsson är ledamot i socialnämnden och återfinns på plats 3 på Vänsterpartiets kommunfullmäktigelista. Hon är också feministiskt ansvarig för Vänsterpartiet Fyrbodal. Artikeln, som jag återger här nedan, visar varför det är nödvändigt att fortsätta och intensifiera jämställdhetsarbetet.

===

Viktig politik för jämställdhet hotad

Sveriges jämställdhetsresa är långt ifrån över och vi kan inte ta några rättigheter för givna. När vi går till val i september är det viktigt att vara medveten om vad som står på spel.

Det handlar om aborträtten, mäns våld mot kvinnor, jämställd familjepolitik, hbtqi-personers rättigheter, exploatering av kvinnors kroppar, global solidaritet och jämställd utrikespolitik. “Kvinna till kvinnas” feministiska valkompass (se här) har analyserat riksdagspartiernas jämställdhetspolitik utifrån dessa områden. Och det finns bara ett parti, Vänsterpartiet, som får godkänt på alla.

Rättigheter som kvinnorörelsen genom historien stridit för är hotade om vi inte är uppmärksamma och organiserar oss! Sverige är inte immunt mot den globala anti-abortrörelsen och de som lobbar mot hbtqi-personers rättigheter. Under de senaste åren har vi sett hur dessa rättigheter har inskränkts i flera västerländska demokratier.

I Sverige har vi kvinnor fortfarande sämre löner än män, gör mer obetalt hushållsarbete, tas inte på lika stort allvar i vården, jobbar oftare i eftersatta yrkesbranscher och får sämre pensioner. Vi är underrepresenterade där beslut tas, tar större ansvar för omsorgen av barn och anhöriga, har högre sjukskrivningstal och arbetar deltid för att orka.

Det finns många bränder att släcka och inte minst har vi ett enormt viktigt arbete framför oss för att alla barn och kvinnor ska få leva ett liv fritt från våld.

Men arbetet för att stärka jämställdheten både i Sverige och globalt kommer gå kraftigt bakåt om en högerkonservativ regering vinner valet i höst. Din röst kan avgöra!

===

Här kan du se hur samtliga riksdagspartier har svarat på “Kvinna till kvinnas”:  ”Feministiska valkompass”.

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunalvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Det nya läsåret har startat!

17 augusti, 2022 1 kommentar

Det var nog en och annan bilist som förvånades när de tog vägen förbi arenan in till stan igår tisdag. Det var nämligen totalt fullt på parkeringsplatserna ända från Arena Vänersborg till brandstationen. Berodde det på att IFK Vänersborg hade sin första isträning för säsongen?

Nä, det var barn- och utbildningsförvaltningen som startade upp det nya läsåret för kommunens pedagoger och skolfolk. Alla som på något sätt arbetade med förskola och skola hade samlats i Idrottshusets A-hall. Det var imponerande 1200-1300 personer närvarande. Däribland några av kommunens politiker. Så var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på plats, liksom även kommunalrådet Mats Andersson (C). Självklart var några av barn- och utbildningsnämndens politiker närvarande, dock inte alla.

Undertecknad bloggare återfanns i publiken. Jag kände mig dock mer som lärare än som politiker. Det var många gamla kollegor att hälsa på och utbyta några ord med. Och sådant är alltid mycket trevligt och stimulerande, vi stöter ju inte på varandra särskilt ofta nu för tiden. Men, det måste jag nog erkänna, det kändes rätt skönt att efter samlingen kunna gå hem och njuta av en kopp kaffe och veta att det där med yrkesarbete är ett avslutat kapitel…

Förvaltningschef Sofia Bråberg inledde tillställningen med att hälsa alla välkomna. Bråberg formulerade sin vana trogen några tänkvärda ord inför det nya läsåret. Hon presenterade också sina “närmaste” arbetskollegor på förvaltningen. Jag vet inte om det har hänt förut, men samtliga presenterade chefer fick rungande applåder från publiken.

Och hör och häpna, det fick även nämndens ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson inspirerades av mottagandet och talade varmt om verksamheten och alla pedagogers insatser. Anförandet utformades nästan till ett valtal och det var lätt att få uppfattningen att partierna och politikerna i Vänersborg satsar hårt på förskolan och skolan.

Fast det är inte sant. Vänersborgs styrande politiker satsar inte nämnvärt på varken förskola eller skola. Och faktum är ju också att den budget som Bo Carlsson stod bakom röstades ner av kommunfullmäktige i juni. Men vi får se vad alla vallöften leder till, kanske kommer nya pengar att föras över till förskola och skola när kommunen ska ta ytterligare ett budgetbeslut i november. Chansen för det är dock ytterst minimal. Det skulle i så fall vara om alla pedagoger och de som arbetar inom förskola och skola tillsammans med många andra vänersborgare röstar på Vänsterpartiet. Det var och är bara V som i tilldelningen av pengar utgår från de behov som förvaltningen visar att kommunens barn och elever har.

Anette Olin från Göteborgs Universitet föreläste om aktionsforskning och aktionslärande. Det var ett tungt ämne. Det var mycket intressanta saker som Olin redogjorde för, men det kanske inte riktigt var vad publiken ville höra just precis när den långa ledigheten hade tagit slut.

Själv lyssnade jag lite extra noga när Anette Olin pratade om det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som åligger lärare, förskollärare och övrig personal att utföra under rektors ledning. Även elever ska delta.

Det är Skollagen som kräver ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är (se Skolverkets hemsida):

“att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.”

Anette Olin menade att det framför allt var organisationens behov som tillgodosågs i detta arbete. De resultat som samlades in och skulle analyseras utifrån de mål som hade satts upp, av bland annat politikerna i barn- och utbildningsnämnden, var mer till för styrsystemets skull än för professionens. Professionen skulle ha betydligt större nytta och utbyte i sin verksamhet och kunskapsutveckling av aktionslärandet.

Det tyckte jag lät intressant, eftersom jag är ganska kritisk och ifrågasättande av det nuvarande styrsystemet. Systemet är ju starkt påverkat av NPM, New Public Management. Men naturligtvis är inte allt svart eller vitt.

Föredraget följdes av en lång rast. Det uppskattades nog av de flesta närvarande. Man fick tillfälle till samtal med många kollegor som man inte hade sett på ett tag, och så serverades kaffe. Rasten blev nog lite längre än beräknat tror jag, strömmen gick nämligen i hela Idrottshuset. Och nästa och avslutande punkt på programmet var en föreläsning av Pia Sundhage på länk från Costa Rica…

Arrangörerna fick dock hyfsad ordning på det tekniska. Föreläsningen kunde genomföras även om Sundhage inte kunde se eller höra något från Vänersborg eller visa sitt bildspel.

Pia Sundhages föreläsning var mycket uppskattad. Hon förmedlade de erfarenheter och kunskaper som hon hade tillägnat sig från alla år som tränare och ledare, och även spelare, för en mängd fotbollslag. Det handlade om positivt ledarskap.

Pia Sundhage har ju tagit USA:s damer till VM-guld och nu senast vann Brasiliens damer motsvarigheten till EM. Sundhage är nog den ledare inom damfotbollen i världen som har flest och störst meriter.

“Det är bara tillsammans med andra som man kan vara bäst!”

Sa Pia Sundhage.

Utanför Idrottshuset körde Tor med sin vagn och jagade febrilt jättar och troll. Hammarslagen var frekventa. Och regnet bara öste ner. Golvet i A-hallen blev allt fuktigare och en källarnedgång till ett förråd vattenfylldes. Jag såg framför mig hur dörren skulle ge vika och vattnet forsa in i A-hallen…

Nu är pedagoger och andra yrkesgrupper inom förskola och skola i full gång. Läsåret har börjat. Nu väntar personalen med stor förväntan på alla barn och elever.

Och politikerna väntar på nästa sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Typ.

 

Satsa på landsbygden!

16 augusti, 2022 2 kommentarer

I valtider inser flera partier att det faktiskt finns kommuninvånare i andra delar av kommunen än bara i själva staden Vänersborg. Även människorna i Vargön, Nordkroken, Lilleskog, Vänersnäs, Västra Tunhem, Frändefors, Siviken, Timmervik, Brålanda, Sundals Ryr, Gestad, Sikhall, Grunnebo och Väne-Ryr ska också rösta den 11 september. Och landsbygdens röster är minst lika viktiga som stadens.

Vid denna upptäckt så blir det full fart på och i partierna. Kloka huvuden slås ihop på partiexpeditionerna – vad ska vi lova de mindre tätorternas och landsbygdens folk för att de ska rösta på vårt parti? Och så hittar de på det ena löftet bättre än det andra.

Så brukar det vara inför vartenda val. Men när valet är klart och rösterna räknade så återgår allt till det gamla. Landsbygden och de mindre tätorterna glöms bort…

Jag erkänner, det är kanske lite överdrivet. Men visst ligger det ändå en del i resonemanget. Vänsterpartiet försöker vara annorlunda. Och det hoppas jag att vi har visat genom åren. Vi pratar inte bara – vi handlar.

Eftersom Vänsterpartiet är uteslutna från nämndernas presidier och arvoderade poster i kommunhuset mm så får vi ta till de medel vi har – motioner och opinionsbildning. Det började med vår motion om tågstopp i Brålanda 2016 (se ”Tågstopp i Brålanda”) och slutade denna mandatperiod med motionerna i år om landsbygdsutvecklare (se Motion: Landsbygdsutvecklare) och Öde hus (seV-motion: Öde hus”).

Om Vänsterpartiet får fortsatt förtroende i valet, så kommer vårt konkret inriktade arbete att fortsätta.

Nedanstående artikel är ett utdrag från den valtidning som skickas ut till hushåll i kommunen denna vecka. Artikeln är författad av undertecknad bloggare.

===

Nu är det dags att ta nästa steg i landsbygdsutvecklingen! 

Vänersborg måste satsa mer på de mindre tätorterna och på landsbygden. Det har Vänsterpartiet alltid arbetat för. Motionen om tågstopp i Brålanda 2016, som senare antogs av ett enigt fullmäktige, var bara ett led i arbetet.

Landsbygden är avgörande för att skapa en hållbar utveckling och för attraktionskraften i en kommun. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäring. 

Det måste finnas någon i kommunen som har landsbygdsutveckling som sitt huvuduppdrag. Vänsterpartiet har därför föreslagit att kommunen inrättar en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Landsbygdsutvecklaren ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan innebära att stärka servicen, förbättra kollektivtrafiken, öka bostadsbyggandet och utveckla energiområdet. Och inte minst att se till att det anläggs säkra gång- och cykelvägar t ex i Brålanda, Lilleskog, Väne Ryr och Vänersnäs.

Att satsa på en landsbygdsutvecklare skulle stärka samordningen mellan de kommunala förvaltningarna och hålla ihop alla projekt som handlar om landsbygdsområden t ex inköp av närodlade livsmedel.

Utvecklaren ska vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare och föreningar in i kommunhusets olika korridorer. Företagarföreningen i Brålanda är en förebild för hela kommunen hur landsbygdens invånare kan arbeta. 

Obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i kommunen måste kartläggas. Det finns ett stort intresse att flytta till landsbygden. En kartläggning uppmuntrar till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation. 

Det är många partier som talar om landsbygden. Vänsterpartiet har lagt flera konkreta förslag för att utveckla kommunens mindre tätorter och landsbygd. Det kommer vi fortsätta med.

===

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunalvalet den 11 september:

Att leva tills man dör!

14 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Igår var Vänsterpartiet som vanligt ute och arbetade för fler röster i det kommande valet den 11 september.

Denna lördag hade vi sällskap av, inte bara Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna, utan också Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Några moderater syntes också gå fram och tillbaka bland alla besökare på VFK:s loppmarknad. Moderaterna verkar dock helst vilja att folk kommer till deras partilokal som ligger alldeles i närheten. Däremot saknas fortfarande kristdemokrater och miljöpartister på stan.

Valtemperaturen bland vänersborgarna har stigit några grader de senaste veckorna, men fortfarande är det ganska svalt. De flesta människor som går förbi valstugorna tittar blygsamt bort, och vill inte bli besvärade av partiernas valarbetare. Men det finns intresserade personer som stannar till och verkligen tar sig tid att ta reda på partiernas uppfattning i olika frågor. Jag tänker särskilt på en mycket påläst kvinna som först pressade Socialdemokraterna om äldrevården och sedan fortsatte att göra detsamma med Vänsterpartiet. Hon menade att visst var de nybyggda äldreboendena viktiga, men det var meningslöst med fina lokaler om det inte hände något i dem. Det måste anställas mer personal så att verksamheterna kan utvecklas. Det var hennes uppfattning och hon ville veta om Vänsterpartiet delade den. Lutz Rininsland (V) utvecklade Vänsterpartiets syn i frågan.

Själv kom jag att tänka på en artikel i Vänsterpartiets valtidning som utkommer kommande vecka. Artikeln är skriven av Eldbjörg Bryntesson. Bryntesson är ersättare i samhällsbyggnadsnämnden och återfinns på plats 12 på kommunfullmäktigelistan i september. Jag återger artikeln här nedan.

===

Att leva tills man dör!

Ensamhet är lika farligt för hälsan som stillasittande eller att röka 15 cigaretter om dagen. Ensamhet har blivit en av Sverige största folksjukdomar. Hårdast drabbas de äldre som med åren kan få allt svårare att röra sig i kombination med nedsatt förmåga att se och höra andra människor.

Bygg fler trygghetsboenden där vi äldre får vara med och utforma en meningsfull vardag! Lokaler där det går att laga mat och äta tillsammans, lyssna på musik och kanske själva sjunga, dans är inte heller fel. En promenad eller ett samtal i sin enkelhet. 

En cykeltur på en specialgjord cykel kan även det pigga upp, tillsammans med personal om behov finns. 

Här får hyresgästerna hjälp om så behövs, vara helt privata, men också välja att umgås med andra boende.

Genom olika aktiviteter känner man sig trygg och sedd. Behovet av vård och mediciner kan minska. Vinst för alla!

Slut på det tråkiga och intetsägande. 

De boende borde väl i realiteten vara arbetsgivare, eller?  Kommunen och personalen borde vara välfärdsleverantörer, eller?

Följ devisen: att leva tills man dör! 

Eldbjörg Bryntesson, ersättare i samhällsbyggnadsnämnden och nr 12 på kommunfullmäktigelistan.

===

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunalvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!

12 augusti, 2022 1 kommentar

Kommunens viktigaste ärende varje år är budgeten. Vänersborg har till skillnad från många andra kommuner, t ex Trollhättan, beslutat att fullmäktige ska fastställa budgeten i juni varje år. Och så skedde i år också. Men eftersom det är valår i år så kommer det nya fullmäktige, dvs efter valet den 11 september, att fatta ett nytt budgetbeslut.

Fullmäktiges budgetbeslut i juni är därför i praktiken utan betydelse för nästa år. Däremot visade de olika partiernas förslag till budget vad de vill satsa på, vad partierna anser vara viktigt för Vänersborg och dess invånare. Och mindre viktigt… Jag har redogjort för samtliga partiers budgetförslag i ett antal bloggar, länkar finns i slutet av denna blogg.

Vänsterpartiets budget skilde sig från samtliga övriga partiers. Vi utgick till skillnad från alla de andra från behoven. Vi tittade noggrant på vad de olika nämnderna och förvaltningarna, särskilt social- och barn- och utbildningsförvaltningarna, redovisade för behov i sina verksamheter. De andra partierna gjorde knappast det. De utgick likt ekonomer från debet och kredit i kommunens balansräkningar och bokföring. De glömde att de var politiker, och att politik handlar om att vilja förändra verkligheten…

I den valtidning (se “Vänsterpartiet gör skillnad”), som skickas ut till kommunens hushåll nästa vecka, finns en artikel av Lutz Rininsland och Stefan Kärvling om Vänsterpartiets budgetförslag. Artikeln är viktig och mycket läsvärd, trots att texten skrevs innan fullmäktiges budgetbeslut.

Om du är väldigt nyfiken på valtidningen så är du välkommen till valstugan mellan torget och Plantaget imorgon lördag kl 10.00-13.00. Där finns tidningen…

=========

Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!

Vänsterpartiets budgetförslag inför 2023 innehåller ytterligare pengar utöver kommunledningens förslag. Under ett valår fattas ett nytt budgetbeslut i november, efter valet. Förutsättningarna, t ex skatteintäkter, stigande inflation och pensionsavsättningar, kan då vara annorlunda. 

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle. Kommunen behöver ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg. Undervisning i förskola och skola behöver förbättras, äldreomsorgens utveckling kräver resurser. Vänsterpartiet utgick i sitt budgetförslag för år 2023 från nämndernas och förvaltningarnas budgetarbete.

Vänsterpartiet ville satsa ytterligare 31 mkr på förskola och grundskola. Andelen elever i behov av språkligt och särskilt stöd ökar och kunskapsresultaten måste förbättras. Det kräver mer personal. Barngrupperna måste minskas och personaltätheten ökas på förskolorna. Att personalen på förskola och fritidshem  erbjuds fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. 

Vänsterpartiet ville satsa 22,7 mkr extra för att höja socialnämndens budgetram. Det går inte att skjuta problemen framför sig i socialförvaltningen. Besparingar inom äldreomsorgen och arbete, sysselsättning och integration är åtgärder som kommer att få stora och långtgående ekonomiska och socioekonomiska konsekvenser för hela kommunen. Det behövs mer resurser för en trygg och fungerande välfärd. 

Det krävs ytterligare 12 mkr för att finansiera kostnaderna för försörjningsstödet, 7,5 mkr för att klara de ökade kostnaderna för daglig verksamhet LSS och 2 mkr för arbetet mot våld i nära relation. Dagverksamheten på Fisketorget måste vara kvar. 

Vänsterpartiet ville satsa 4 mkr mer på kultur- och fritidsnämnden. En meningsfull fritid har stor betydelse för individens välmående och samhällets hälsa. Idrotts- och kulturaktiviteter är också viktiga för att främja integration. Vänsterpartiet vill införa en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Vänsterpartiet vill förstärka budgetramarna också i andra nämnder. Byggnadsnämnden behöver 3,5 nya tjänster och miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.

Vänsterpartiets budgetförslag omfattade tilläggsyrkanden på totalt 67,44 miljoner kr för år 2023. Det innebar ett underskott på 22,44 mkr. Underskottet täcktes av medel ur resultatutjämningsreserven (RUR).

Text: Stefan Kärvling och Lutz Rininsland

===

Anm. Här är bloggar som handlar om budgeten för år 2023: