Arkiv
Referat från BUN 13 okt
Idag var sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN) snabbt avklarat. Redan kl 14.50 kunde ledamöterna packa ihop sina papper, pennor och paddor och bege sig hemåt.
Fast då hade nämndens ledamöter (ja, kanske inte alla) faktiskt ägnat förmiddagen åt att diskutera nämndens roll i framtidens Vänersborg. En ny Översiktsplan (=ÖP) är nämligen under utarbetande. (En översiktsplan handlar om grunddragen i användningen av mark och vatten, typ bebyggelse och infrastruktur etc.) Lars Gunnar Rudström och Pål Castell lotsade ledamöterna framåt på ett utmärkt pedagogiskt sätt i en workshop. Ett intressant och spännande arbete, där nämnden särskilt lyfte fram förskolornas och skolornas vikt i den framtida fysiska planeringen av vår kommun.
Själva sammanträdet började som vanligt kl 13.15 med upprop. Sedan var det dags för ett sekretessärende, vilket är mycket ovanligt i nämnden. Det handlade om vilket företag som skulle ”sopa hem” ett städavtal på en del av kommunens förskolor och skolor. (Den andra ”delen” städas av kommunen själv.) Avtalet är värt 3,6-3,7 milj kr och löper på 3 år med möjlighet till ett års förlängning.
Företaget som tog hem upphandlingen heter ISS Facility Service AB. Det innebär att Samhall får ta sitt pick och pack och lämna 
städningen den 31 december i år.
Varför kommunen inte själv sköter städningen på alla förskolor och skolor vet jag inte. Och ingen kunde väl heller ge en rimlig förklaring till detta.
När det gäller budgetuppföljningen så hänvisar jag till en tidigare blogg, där jag angav aktuella siffror för nämndens del (klicka här).
Sedan den förra månadsprognosen har 
siffrorna försämrats för Arena-Fritids del. Samhällsbyggnads har nämligen höjt hyrorna. Och inte nog med det, ”folket” på Samhällsbyggnads pratar om att de vill ha ytterligare 7 milj kr mer för år 2014. Det är mycket pengar för BUN… Särskilt som det sades att Samhällsbyggnads övertagande av BUN:s fastigheter skulle vara kostnadsneutralt. Jag håller med Lena Eckerbom Wendel (M) när hon menar att kommunfullmäktige har gett BUN ett uppdrag och en ambitionsnivå och för detta så har nämnden fått en viss summa pengar. Nu verkar Samhällsbyggnads på egen hand ha höjt ambitionsnivån… Och kostnaderna…
Eckerbom Wendel:
”Det är inte en ok lösning.”
Presidierna i BUN och Samhällsbyggnadsnämnden ska snart ha ett möte om hyrorna. Vi väntar med spänning på resultatet.
Nämnden fick i vanlig ordning en verksamhetsuppföljning. Det som är av mer allmänt intresse är att det blir stora pensionsavgångar bland förskollärare och lärare under de närmaste åren. Det blir en utmaning (utmaning betyder nu för tiden detsamma som problem) att få tag i behöriga pedagoger till Vänersborg (samma problem, utmaningar menar jag, får även andra kommuner). Man blir för övrigt lite betänksam inför framtiden, när jag i dagens Aftonbladet läser:
”Det är rekordenkelt att komma in på lärarutbildningen i Borås. Det räcker med 0,05 poäng på högskoleprovet. Samtidigt är högskolan i Borås inget undantag – flera andra lärarutbildningar har antagit studenter på samma låga resultat.”
Om man helt i blindo hade kryssat ett A på alla uppgifter på högskoleprovet så hade man kommit upp i 0,4 poäng…
Nämnden fick också reda på att 13 av 17 grundskolor och 19 av 27 förskolor inte har uppdaterat sina planer mot kränkande behandling… Inte bra. Det är väl inte heller så bra att det inkom 12 anmälningar till Skolinspektionen förra läsåret och att kommunen blev fälld i 7 av fallen. Det handlar för det mesta om särskilt stöd. Det är för övrigt ”bara” Dalbo, Onsjö och Skerrud som har blivit anmälda.
Ordförande meddelade också att BUN inte längre ”ägde” sin investeringsbudget. Det är ju så att kommunstyrelsen har strukit och flyttat i nämndens investeringsönskemål de närmaste 5 åren – hej vilt. Mot BUN:s vilja. Men BUN har alltså inte längre någon kontroll eller inflytande över detta…
Och hur det ska sluta vet jag inte. Nämnden står inför enorma utmaningar de närmaste åren. (Nämnden har alltså problem…) Det finns anledning att återkomma.
Till sist, förvaltningens svar på kritiken från Arbetsmiljöverket (AV) angående rektorernas arbetssituation. Även detta har jag redogjort för förut (kritiken här och svaret här).
Jag framförde mina kritiska synpunkter, men det blev ingen diskussion. Bara nämndens ordförande Eckerbom Wendel (M) och förvaltningschef Javette kommenterade något. Efter att nämnden hade fattat sitt beslut, ingen röstade däremot, så utnyttjade jag min rättighet att lämna en reservation. Det går att göra så enligt Kommunallagen, trots att man inte röstar ”nej”. Jag ville väldigt gärna att mina synpunkter kom med i protokollet…
Min reservation återges i sin helhet nedan. Jag planerar dessutom att skriva en motion i ämnet.
======================
Reservation – ärende 5: Svar till Arbetsmiljöverket angående inspektion av arbetsmiljö i grundskolor, dnr 2014/34
Det var svårt att yrka avslag på förvaltningens förslag till svar på Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande. Det skulle ha varit ännu svårare att författa ett alternativt ”svar”, vilket inte heller torde vara en nämndsledamots uppgift.
Jag ser däremot stora brister i det svar som Barn- och ungdomsnämnden beslutade att skicka till Arbetsmiljöverket. Och framför allt i de åtgärder som planeras för att komma till rätta med rektorernas arbetsbelastning.
Förvaltningen menar i princip att rektorerna ska ”hojta” att nu behöver de mer hjälp, nu har de för mycket att göra. Då ska någon komma och göra en brandkårsutryckning. Men det löser inte det grundläggande problemet. Problemet är ju helt enkelt att rektorerna har för mycket att göra. Och det enda man kan göra för att råda bot på situationen, och kritiken från AV, är att avlasta rektorerna arbetsuppgifter.
Det är därför som jag vill uttrycka mina synpunkter i en reservation.
I avsnittet ”Dialog och planering av ytterligare resurs- och stödinsatser för rektorer” beskrivs ”förbättringsåtgärderna” för att komma till rätta med rektorernas arbetsbelastning:
- ”Med start från och med höstterminen 2014 har vi en känd vikarierande rektor som resurs vid ordinarie rektors planerade frånvaro och som förstärkning vid behov.
- En ytterligare administrativ resurs knyts till rektorerna som stöd vid schemaläggning, tjänstefördelning, uppföljning av närvaro med mera.
- En översyn av och omstrukturering av mötesformer ska genomföras. En dialog om arbetsplanering och ansvarsområden inför nästa läsår inleds i slutet av september.”
Och ytterligare en åtgärd:
- ”Säkerställande att returnering av arbetsmiljöuppgifter sker när rektor inte har tillräckliga resurser för att åtgärda risker i arbetsmiljön.”
Rektorerna ska inte lyftas av några arbetsuppgifter. De ska istället få ”hjälp” när de själva ”erkänner” att de inte klarar av sina uppgifter, dvs lite mer av det som gäller nu och som uppenbarligen inte fungerar.
All kommunikation med andra, det spelar ingen roll vilka de är, tar tid, dyrbar arbetstid! Likaså alla möten och all kompetensutveckling. Det tar tid från de arbetsuppgifter som ska utföras, antagligen mer arbetstid än vad rektorn får tillbaka. Dessutom måste en rektor finnas på skolan. Det är på skolan rektorns arbetsuppgifter finns.
Jag tror inte på att de åtgärder som förvaltningen planerar på något sätt kommer att lösa problemen med rektorernas arbetssituation. Det behövs i stället en ny organisation som fråntar rektorerna arbetsuppgifter. Det kan vara att intendenter anställs som tar hand om fastighetsfrågor etc eller att särskild personal med personalansvar tar hand om personalfrågor.
Jag tror att hela rektorsorganisationen måste ses över. Snarast. I förlängningen drabbar rektorernas alltför höga arbetsbelastning inte bara rektorerna själva utan också personal och elever. Och det statliga uppdraget att vara pedagogisk ledare…
En utredning behöver tillsättas.
Brålanda- och Hallevibaden – och kommunen
Tidigare i år fick kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) en idé! Tänk om vi skulle:
”utreda frågan om Vattenpalatset Vänerparken AB skulle kunna överta ansvar för Brålandabadet och Hallevibadet från och med 2015-01-01.”
Och tänkt och gjort!
Gunnar Lidell bestämde att kommundirektör Ove Thörnkvist skulle få precis detta uppdrag. Och det fick han, den 17 mars. Och bråttom var det – utredningsuppdraget skulle vara klart senast den 19 juni.
Varför Lidell ville att Vattenpalatset Vänerparken AB skulle ta över baden i Brålanda och Hallevi har inte framgått. Kanske var det kommunens, och framför allt Barn- och Ungdomsnämndens, bristande kompetens att sköta avtal och andra åligganden på ett lagligt och korrekt sätt som var orsaken?
Men utredningsuppdraget var tydligen komplicerat. Det skulle inte hinnas med före den 19 juni. Skulle det visa sig. Den 5 september redovisade kommundirektören för Kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) att utredningen pågår, men att den inte blir klar i tid. Vilket var ganska uppenbart, eftersom den 19 juni hade passerats för länge sedan… Kommundirektören begärde anstånd med utredningen till den 30 september. Vilket KSAU beviljade.
Så utredningen sköts på framtiden. Till efter valet…
Nu har utredningen i varje fall blivit klar. TTELA refererade den tämligen kortfattat under veckan (se TTELA den 10 okt, ”Bör drivas av Vattenpalatset”). Nu tänkte jag göra samma sak – fast mindre kortfattat…
Innan jag överhuvudtaget började läsa utredningen, skriven av kommunjuristen, så såg jag att den var daterad den 3 juni! Den 3 juni är ju två veckor innan den tidsgräns som Gunnar Lidell gav i direktivet! Och över 3 månader före valet!
Eftersom jag också har efterfrågat denna utredning, skriftligt i början av hösten, och då fick svaret att den inte var färdig, så började jag undra… Den var ju uppenbarligen klar.
Det blev ett snabbt mail, eller två, till kommundirektören. Och jag fick ett, två, lika snabba svar tillbaka… Igår, lördag, kväll.
Kommundirektör Thörnkvist svarade om kommunjuristens utredning:
”Det är en del av underlaget men den är inte färdig än.”
Detta svar ger upphov till fler frågor. Varför diariefördes inte denna utredning, daterad till den 3 juni, förrän den 7 oktober? Och varför överhuvudtaget, när den bara är ”en del av underlaget”? Och om detta bara är en del av hela utredningen, vilka fler är det som utreder och vad mer är det som utreds?
Intressanta frågor i och för sig. Men det lär väl ge sig. De kanske inte betyder något alls.
När jag började ögna igenom utredningen så fick jag ytterligare en överraskning. Den innehåller flera bilagor. Och det är ju inget konstigt i sig. Men några av bilagorna är daterade den 17 juni! Och det är väl klart att då undrar man hur man kan göra en utredning som är klar drygt två veckor (3 juni) innan bilagorna är upprättade som man tar upp i utredningen… I varje fall undrar jag.
Efter dessa överraskningar och funderingar, så började jag i varje fall att läsa utredningen – eller en del av den samlade utredningen. Som inte är klar än.
Utredningen berättar att både Brålanda- och Hallevibadet ägs av Vänersborgs kommun. Däremot har arrendatorn av Hallevibadet utfört egna investeringar i ”gym- och spinningsdelen” som eventuellt behöver regleras. Å andra sidan är inte Hallevibadet i behov av några större investeringar, medan detsamma inte kan sägas om badet i Brålanda.
”Sammanfattningsvis kan noteras att Brålandabadet är i behov av investeringar avseende reningsanläggning, pumpar, plattläggning med mera. Underhållsarbete erfordras för betydande belopp.”
Allt enligt utredningen. Sedan fortsätter utredningen att berätta att kommunen har ett bolag som bedriver badverksamhet. Dock inte i Brålanda och på Hallevi. Det är Vattenpalatset.
Kommunjuristen återger § 3 i bolagsordningen för Vattenpalatset:
”bedriva bad- och simhallsrörelse, tillhandahålla lokaler för fysisk träning och motion samt bedriva kioskrörelse. Bolagets syfte är att med iakttagande av kommunrättsliga självkostnads-, likställighets- och lokaliseringsprincipen — kommunala grundprinciper som regleras i kommunallagen och av diverse domstolsavgöranden — fullgöra de uppgifter som kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun bestämmer och som faller inom ramen för de kommunala befogenheterna.”
Om det är OK för kommunen att överhuvudtaget bedriva gym, eller tillhandahålla lokaler, behandlar inte utredningen. Och inte jag heller. Konkurrensverket har stämt Strömstads kommun för att bedriva gymverksamhet, förlorat i tingsrätten, men överklagat till Marknadsdomstolen. Många kommuner avvaktar med spänning Marknadsdomstolens utslag. Domen kommer snart och då får vi svar på den frågan.
Kommunjuristens utredning drar slutsatsen att Vattenpalatset ska ta över driften av Hallevi- och Brålandabadet. Precis som direktiven från Gunnar Lidell stadgade. Och konstigt hade det väl varit annars… Utredningens uppgift var väl snarast att hitta argument för Lidells direktiv.
Utredningen har två argument för att Vattenpalatset ska ta över driften av de båda baden.
Det första:
”denna lösning säkerställer att baden bedrivs på ett säkert och professionellt sätt.”
Detta argument leds inte i bevis. Det bara är så. Och då måste man väl anta, jag gör i varje fall det, att baden tidigare INTE har bedrivits på ”ett säkert och professionellt sätt”.
Men det är inte helt enkelt att förstå mot vem eller vilka argumentet vänder sig mot, är det arrendatorerna som har bedrivit oprofessionell verksamhet eller är det Barn och Ungdom som har driftansvaret? Eller menas Samhällsbyggnads som har ansvaret för anläggningarna? Jag lutar åt att utredningen inte menar arrendatorerna. Det står nämligen också i utredningen:
”Vattenpalatset bör själva bedöma huruvida Hallevibadet och Brålandabadet ska driftas med hjälp av egen personal eller med hjälp av en entreprenör som i så fall får upphandlas.”
Det här tyder väl på att utredningen inte har någon kritik mot de gamla arrendatorerna. De skulle ju faktiskt kunna få drifta baden fortsättningsvis också! Nä, det är nog Barn och Ungdom utredningen syftar på… Det står nämligen också i utredningen:
”Anläggningarna bör även fortsättningsvis ägas av kommunen och tillhöra, Samhällsbyggnadsnämnden, Fastighetsenheten. Vattenpalatset äger inga fastigheter utan hyr sin nuvarande anläggning, bolaget besitter inte kompetens inom fastighetsförvaltning.”
Kan det sägas tydligare? Samhällsbyggnads har kompetens för sin del. Det måste vara Barn och Ungdom som är boven i dramat.
Det andra argumentet som utredningen anför, för att Vattenpalatset ska ta över baden, är att detta är:
”det mest kostnadseffektiva för koncernen med hänsyn till att kompetens och personal redan finns hos Vattenpalatset vilket saknas hos kommunen.”
(Jag antar att ”koncernen” i citatet syftar på Vänersborgs kommun som helhet.)
Inte heller detta argument leds i bevis. Det bara är så. Igen. Och här kan man väl bara spekulera. (Igen.) Eftersom Barn och Ungdom inte har någon särskilt anställd för att drifta baden på sitt oprofessionella sätt, så kan det ju inte bli mer kostnadseffektivt att Vattenpalatset tar över. Kanske till och med tvärtom. ”Kostnadseffektiviteten” måste i så fall ligga i att arrendatorerna har förhandlat sig till för bra avtal, dvs för dåliga sett ur kommunens synvinkel…
2014 har kommunen betalat 640.000 kr i driftbidrag till Hallevibadet och 188.000 kr till Brålandabadet. Utredningen tycks förutsätta att Vattenpalatset skulle kunna arrendera ut baden till, för koncernen Vänersborgs kommun, bättre villkor.
Om någon vill arrendera baden till för arrendatorerna sämre ekonomiska villkor, det vet vi inte. Det kanske inte är troligt. Återstår då om kommunen genom Vattenpalatset själv kan driva baden billigare. Det kanske inte heller är troligt.
Eller vill inte kommunen ha kvar baden…?
Jag blir inte riktigt klar över vad utredningen vill säga. Jag blir inte heller klok på vad Vänersborgs kommun skulle tjäna på en överflyttning av baden till Vattenpalatset Vänerparken AB. Är det av andra outtalade skäl som Gunnar Lidell vill flytta Hallevi- och Brålandabaden till Vattenpalatset? Vill han helt enkelt bara bli av med ”badproblemen”? Om Vattenpalatset tar över baden, så blir det ju liksom inte kommunens problem längre. I varje fall inte politikernas. Och då slipper Gunnar Lidell, eller Marie Dahlin, att ta tag i dem. Dessutom är det svårare med insynen i de kommunala bolagen…
Vi får se. Nu väntar vi på att hela utredningen av badens framtid ska bli klar. Det här var ju bara en del av underlaget… Då kanske det går lättare att uttala sig om hur baden bör ”behandlas”.
Som sagt, BUN 13 okt
Så kom då alla de resterande handlingarna igår eftermiddag/kväll inför måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se min tidigare blogg om sammanträdet, klicka här.)
Månadsuppföljningen visar att nämnden kommer att gå med ett underskott på ungefär 8,3 milj kr år 2014. Det gör nu inte så mycket, om man betänker att Vänersborgs kommun i sin helhet ändå kommer att göra ett överskott för år 2014 på 24 milj kr. För övrigt ett överskott som hade räckt till att behålla äldreboendet Gläntan, som moderater, folkpartister, kristdemokrater, miljöpartister och välfärdspartister lade ner i sin sparsamhetsiver. För övrigt mandatperiodens sämsta beslut! Även om Marika Isetorp (se här) tycker att de som kritiserar henne för detta beslut gör det enbart för att hon är kvinna. Morgan Larsson (VFP) är inte kvinna, men han vägrar också att ta åt sig av kritiken. Han vägrar nämligen, fortfarande, att inse att Gläntan inte finns längre. De andra borgerliga partierna beklagar helt enkelt att nedläggningen var nödvändig av ekonomiska skäl. Vilket det nu alltså visar sig att det inte var.
De 24 miljonerna hade också räckt till att förstärka Barn- och Ungdomsnämndens budget…
Av Barn- och Ungdomsnämndens underskott på drygt 8 milj kr, så härrör drygt 6 milj kr från Arena-Fritid. Detta underskott har ökat på grund av att Samhällsbyggnad har höjt hyran… Det är så det fungerar i interndebiteringarnas sköna kommunala värld… Fast det kanske kostar när fastigheter och lokaler hamnar i proffsens händer…
Arena Vänersborg fortsätter, naturligtvis, att gå med förlust. Årets intäkter beräknas hamnar på 567.000 kr mindre än förväntat. Kostnaderna för tjänster och kapitalkostnader blir 1,3 milj kr dyrare än beräknat, vilket alltså sammanlagt gör ett underskott på omkring 2 milj mer än budgeterat. Vi får se när bokslutet kommer i början av 2015 om arenan blir ”billigare” eller dyrare än 2013, då arenans totala kostnad hamnade på omkring 27 milj kr.
I prognosen för året 2014 beräknas också förskolan gå med ett underskott på nästan 1,8 milj kr och grundskolan, inklusive fritidshem och pedagogisk omsorg, med lite drygt 8 milj kr. Musikskolan gör ett underskott på 600.000 kr, medan Grundsärskolan gör ett överskott på nästan 2,5 milj.
På sammanträdet kommer nämnden med all säkerhet få fördjupad ekonomisk information.
Förvaltningens svar på kritiken från Arbetsmiljöverket (AV) har också kommit. Det var som jag hade befarat, ordrikt och innehållslöst. Man går förbi de verkliga problemen med rektorernas arbetssituation. Problemet är ju helt enkelt att rektorerna har för mycket att göra. Och det enda man kan göra för att råda bot på situationen, och kritiken från AV, är att helt enkelt avlasta rektorerna arbetsuppgifter. Men istället för att föreslå att intendenter anställs som tar hand om fastighetsfrågor etc eller att särskild personal med personalansvar tar hand om personalfrågor, så föreslås typ utökat stöd till rektorerna vid behov.
Förvaltningen menar i princip att rektorerna ska ”hojta” att nu behöver jag mer hjälp, nu har jag för mycket att göra. Då ska någon komma och göra en brandkårsutryckning. Det håller inte, det löser inte de grundläggande problemen.
I förvaltningens svar till AV, så beskrivs ”Rutiner för uppföljning av arbetstid och arbetsbelastning”, på ett mycket noggrant sätt. Det vill säga, hur det förhåller sig idag. Det är en beskrivning av hur flextiden, tidssaldot, inarbetad tid, övertid, avstämningsperioder etc fungerar. Det står t ex att rektorer har en timmes lunchrast varje dag. Under mina 33 år som lärare har jag nog fortfarande aldrig sett en rektor som har lunchrast en timme ens en enda dag under veckan.
Sedan har ju rektorerna de uppgifter de har och de uppgifterna ska utföras vad än cheferna säger om maxtak på arbetstiden. Jag tror till och med att det finns rektorer som har slutat stämpla in sin övertid, för att slippa tjat och kritik från bl a AV… Kanske, fast det är helt min spekulation, igen, spelar den individuella lönesättningen in också…
Denna beskrivning i förvaltningens svar följs av en beskrivning av vilka stödresurser det finns för rektorer, dvs det som uppenbarligen inte har fungerat. De stödresurser som räknas upp är kompetensutvecklingsinsatser, att rektorerna kan få hjälp av verksamhetsmöte, biträdande rektorer, lokala samverkansgrupper, elevhälsoteam med medicinsk, social, psykologisk och specialpedagogisk kompetens, chefsdagar, kommundirektörsdagar, dialogdagar med huvudmannen, förstelärare, utvecklingspedagoger, administratörer, skolassistenter, ekonomer, personalspecialister, skoljurist, förvaltningsledning, utvecklingsledare med flera. (Tänk – allt det som de här yrkeskategorierna gör, det gör och ansvarar rektorerna för… Alltihop!)
Jag undrar om förvaltningen förstår att all kommunikation med andra, det spelar ingen roll vilka det är, tar arbetstid! Likaså alla möten och all kompetensutveckling. Det tar tid från de arbetsuppgifter som ska utföras, antagligen mer arbetstid än vad rektorn får tillbaka. Dessutom måste en rektor finnas på skolan. Det är på skolan rektorns arbetsuppgifter finns.
Den här attityden från förvaltningen gentemot rektorerna återspeglas också i det avsnitt, ”Dialog och planering av ytterligare resurs- och stödinsatser för rektorer”, där ”förbättringsåtgärderna” beskrivs:
- ”En känd (??; min anm) vikarierande rektor som resurs vid ordinarie rektors planerade frånvaro och som förstärkning vid behov.
- En ytterligare administrativ resurs knyts till rektorerna som stöd vid schemaläggning, tjänstefördelning, uppföljning av närvaro med mera.”
Lite mer av samma med andra ord. Och det kommer fortfarande inte att lösa de grundläggande problemen.
Det är i och för sig intressant att rektorerna nu ska få hjälp med det löpande arbetet när de är frånvarande… Det förutsätter väl i och för sig också att inte flera är frånvarande samtidigt… Hur lång tid tar det inte att sätta in en person utifrån i arbetsuppgifter, om det nu ens är möjligt. Och varifrån ska rektorn ta denna tid?
Ytterligare två åtgärder ska genomföras:
”Säkerställande att returnering av arbetsmiljöuppgifter sker när rektor inte har tillräckliga resurser för att åtgärda risker i arbetsmiljön.”
Det är samma här, rektorerna lyfts inte av några arbetsuppgifter. De ska få ”hjälp” när de själva ska behöva ”erkänna” att de inte klarar av sina uppgifter. Med allt vad det innebär.
Till sist.
”En översyn av och omstrukturering av mötesformer ska genomföras.”
Varje torsdag, vinter, vår som höst, samlas rektorerna varje torsdag på typ kommunhuset. Det är en hel arbetsdag i veckan, 20% av den totala arbetstiden. Förvaltningen drar då samman rektorerna för diskussioner, kompetensutveckling, kommundirektörsdagar etc. De är alltså inte på sina skolor denna tid och kan därför inte heller utföra sina ”ordinarie” arbetsuppgifter. Jag säger inte att tiden på något sätt är bortkastad, men styrs träffarna verkligen utifrån rektorernas behov? Och är det meningsfullt att så mycket av rektorernas arbetstid används till detta – tid som styrs av någon annans agenda?
Ordet ”omstrukturering” gör mig också lite misstänksam. Det blir som om problemen har med själva organisationen att göra. Det känns som ett typiskt byråkratiskt sätt att angripa problemet. Det handlar ju helt enkelt om att rektorerna arbetar ”häcken av sig” för att hinna med sina arbetsuppgifter.
Förvaltningen skickar också med 30 bilagor till Arbetsmiljöverket! 30 bilagor! Det är allt från Vänersborgs Mål- och resursplan 2014-16 till Vänersborgs anvisningar för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet och skärmdumpar från kommunens intranät.
Bilagorna innehåller hur många blanketter som helst. Som typ ska underlätta rektorernas arbete. I stället ser man hur mycket arbete som krävs för att fylla i dem… Under blod, svett och tårar… Ska verkligen en rektor syssla med t ex riskbedömningar, checklistor kring arbetsmiljön på 14-15 sidor, personalronder, arbetsskador och tillbud mm?
Att bara läsa igenom allt detta som finns i alla bilagor och sätta sig in dem tar säkert flera dagar för rektorerna…
Summa summarum. Jag tror inte på att de åtgärder som förvaltningen planerar på något sätt kommer att lösa problemen med rektorernas arbetssituation. Och i förlängningen drabbar rektorernas alltför höga arbetsbelastning inte bara rektorerna själva utan också personal och elever. Och det statliga uppdraget att vara pedagogisk ledare…
Jag tror att hela rektorsorganisationen måste ses över. Snarast.
Magnus Larsson i Sikhall: "Det är oförskämt!"
Det var en gång två handläggare på Vänersborgs byggnadsförvaltning. En dag i augusti 2010 tänkte de, vad ska vi göra idag? ”Vi åker till Magnus Larsson i Sikhall”, sa den ene. ”Ja, det gör vi” sa den andre. Och båda tyckte att det var en jättebra idé att åka och se vad jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson sysslade med därute på landet.
Och sagt och gjort. De två handläggarna på Vänersborgs byggnadsförvaltning bestämde sig för att göra en tillsyn av Magnus Larssons pågående bygge på den så kallade Politikerhyllan i Sikhall.
Vad den egentliga orsaken var till handläggarnas tillsyn hos Magnus Larsson är inte helt klarlagt. I ett dokument så står det att det handlade om en ”rutinbesiktning”, i ett annat att de har ”besiktigat fastigheten i samband med yrkande till byggnadsnämnden angående ekonomibyggnad” och i ett tredje står det kort och gott ”inspektion”.
Besöket blev kortvarigt. Efter 2 timmar tyckte handläggarna att de hade sett tillräckligt. Magnus Larssons skärmtak var olagligt. De båda handläggarna åkte glatt därifrån. Får man anta.
För att göra en lång historia kort. Byggnadsnämnden slog fast att Magnus Larssons skärmtak var olagligt. Magnus Larsson överklagade byggnadsnämndens beslut. Länsstyrelsen avkunnade den 24 augusti 2012 sin dom. Där stod det:
”Nämndens beslut bör därför upphävas vad avser skärmtaket.”
Magnus Larsson fick rätt. Skärmtaket var lagligt. De två handläggarna hade åkt till Sikhall förgäves.
Skulle man ha kunnat tro…
För visst skulle man väl ha kunnat tro och förväntat sig att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun skulle be Magnus Larsson om ursäkt, eller åtminstone beklagat, att de hade ställt till med problem, alldeles i onödan, för honom. Att de hade tvingat honom att lägga ner en massa tid på hela ärendet, alldeles i onödan, att de hade orsakat honom kostnader för juridisk hjälp, alldeles i onödan, att de hade försenat bygget av hans bostadshus, alldeles i onödan…
Eller åtminstone dragit tillbaka den räkning som de hade skickat Magnus Larsson för tillsynen av det lagliga skärmtaket… Den alldeles onödiga tillsynen…
Men nej då.
Prestigen var alltför stor i vissa av kommunhusets korridorer och rum. I dessa, vissa korridorer och rum, tänkte man i helt andra banor. Jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson skulle naturligtvis betala tillsynen av det lagliga skärmtaket. Och visst, kommunen hade lagen på sin sida. Lagen står inte alltför sällan på den sida som har makten.
Men etiskt och moraliskt? Och demokratiskt? Och med användandet av det minsta lilla servicetänk? Och sunt förnuft…?
Men nej då.
Magnus Larsson krävdes på över 7.000 kr, enligt följande specifikation:
Magnus Larsson ville inte betala. Han ville inte betala för en tillsyn av ett skärmtak som var helt lagligt.
Kommunen överlämnade då fakturan till Kronofogden.
Det har hänt en del på kommunhuset den sista tiden. Stadsarkitekten, som hela tiden har varit drivande i ”diskussionerna” med Magnus Larsson, har fråntagits sin befogenhet att säga nej till all utveckling. En stor del av tjänstemännen har också varit på en slags charmkurs i bland annat 
bemötande. Ett av syftena har då varit att få de kommuninvånare som har med de kommunala förvaltningarna att göra, som Magnus Larsson – att känna sig välkomna.
Det tycks som en del chefer hade väldigt dålig behållning av kompetensutvecklingen… Magnus Larsson har nämligen vid upprepade tillfällen sökt en viss hög, väldigt hög, kommunal chef för att diskutera ärendet. Hen har undvikit att få/ta kontakt med Magnus Larsson – trots inspelade telefonmeddelanden, lappar på skrivbord etc.
Så…
Idag kom kravet från Kronofogden till Magnus Larsson. Magnus Larsson är skyldig Vänersborgs kommun över 9.000 kr. Betala!
”Det är oförskämt!”
Tycker Magnus Larsson.
Men Magnus Larsson ska betala… Vad har han för val?
Epilog.
Kommunen har den senaste tiden tagit kontakt med Magnus Larsson i två andra ärenden. Planenheten vill träffa Magnus Larsson och diskutera framtid och utveckling på Sikhall. Enheten vill upprätta en detaljplan. Dessutom vill kommunen att Magnus Larsson skriver på ett markupplåtningsavtal för VA-dragning över hans mark. Ett avtal som innebär att kommunen ska få köra omkring fritt med sina fordon på Magnus Larssons mark, att kommunen fritt ska få fälla träd på Magnus Larssons mark och att kommunen ska ha tillgång till en yta på 12 meters bredd i samband med ledningsdragningen på Magnus Larssons mark. Och att eventuella skador på Magnus Larssons mark regleras i efterhand…
Förväntar sig kommunen att Magnus Larsson ska hoppa och skrika hurra? Att han ska jubla över att han äntligen får tillfälle att göra en insats för Vänersborgs kommun? Att han äntligen får tillfälle att visa sin tacksamhet över den behandling som han fått utstå av Vänersborgs kommun?
Vad har han för val?
Hamnen – och jordskred
När kommunfullmäktige sent den 18 juni i år fattade det olycksaliga inriktningsbeslutet om att flytta hamnen från det nuvarande läget i Vänersborg till Vargön, så hade jag mitt längsta tal under hela mandatperioden. Jag räknade upp, och utvecklade, 10 punkter som talade emot en hamnflytt. (Se ”Hamnfrågan avgjord”.) Förgäves. Hela kommunfullmäktige utom ledamöterna från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet röstade för att flytta hamnen.
Nu föreslår budgetberedningen att 41 miljoner kr avsätts för att sätta hamnplanerna i verket innevarande mandatperiod. Utan att någon ytterligare utredning har gjorts, utan att på något sätt visa hur pengarna ska investeras. Utan att ens motivera hur den kan pruta på Samhällsbyggnadsnämndens redan alldeles för nedbantade förslag på 90 miljoner kr. (Se ”Inga nyheter är också nyheter? Och hamnen”.)
En parantes. Redan nu så investerar Vänersborgs kommun pengar för att förbereda för en hamn i Vargön. Pengar som ligger ”utanför” de här 41/90 milj kr. Vissa av dessa investeringar behöver emellertid göras i vilket fall. Det handlar om 21,885 milj kr (redan beslutat) som ska täcka byggandet av vägar, vatten och avlopp, diken och öppna dammar. I Budgetberedningens förslag ska också 20 milj kr användas för att säkra hamnområdet mot ras.
En av de faktorer som jag räknade upp från talarstolen var planerna på den låga bron i Göteborg som skulle kunna bli ett hinder för Vänersjöfarten. Som de flesta vet vid det här laget, så dömde senare Mark- och Miljödomstolen till Göteborgs kommuns favör – det ska bli en låg bro. (Se ”Hamnen och den låga bron i Göteborg”) Betydelsen av denna dom struntar Budgetberedningen i att ta upp till diskussion.
Det finns ytterligare en sak som det bör tas hänsyn till innan Vänersborgs kommun går vidare – risken för jordskred längs Göta älv. Det här missade jag i mitt tal.
”Jordskred uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig.” (Wikipedia)
Jordskred kan ske både över och under vattenytan.
I gårdagens GP hade generaldirektören för Statens Geotekniska institut (SGI) Åsa-Britt Karlsson och stf generaldirektör på samma institut Bo Lind en debattartikel med rubriken:
”Göta älv måste klimatsäkras redan nu”
Karlsson och Lind skriver i sin debattartikel:
”Göta älvdalen är Sveriges mest skreddrabbade område. Det vi upptäckte vid kartläggningen 2009-2012 (Göta älvutredningen) var att många områden redan idag har alltför dålig stabilitet. Det finns risker för skred på många håll längs Göta älv.”
I Göta älvutredningen (du kan ladda ner utredningen här) står det om konsekvenserna:
”Älven är en viktig transportled som gett förutsättningar för etablering av hamnar, industrier, bebyggelse och infrastruktur. Etableringarna innebär att konsekvenserna av skred i älvdalen på flera platser blir stora då bebyggelse, industri, vägar, järnvägar, sjöfart, förorenade markområden och vattenintag kan påverkas.”
Det torde vara ganska onödigt att argumentera för varför det är viktigt att fartyg kan ”segla” längs Göta älv… Om Vänersborg ska ha en hamn i Vargön menar jag. Eller i Vänersborg överhuvudtaget för den delen. Betydelsen, och resultaten, av jordskred för Vänersjöfarten lär väl vara ganska uppenbar… Dessutom minskar ju inte stora fartyg på Göta älv direkt risken för jordskred…
SGI skriver att risken för jordskred redan idag är stor, ja inte bara risken:
”Årligen inträffar ett flertal skred av olika storlek längs älven och området tillhör ett av de mest skredfrekventa i landet.”
SGI räknar med att risken för jordskred kommer att öka i framtiden. Den globala klimatförändringen leder till ökade nederbördsmängder, som leder till:
”behovet av ökad tappning genom Göta älv till följd av ökad tillrinning till Vänern.”
Som naturligtvis ökar skredrisken. Dessutom leder klimatförändringarna till:
”förändrade grundvattenförhållanden i jordlagren längs älven, vilket i sin tur leder till att stabiliteten för slänterna längs Göta älv kan försämras.”
Karlsson och Lind nästan vädjar till staten i sin debattartikel:
”Vi förbereder oss för de högsta flödena på flera tusen år. Det kräver dock att man vidtar åtgärder och ett överslag pekade på kostnader på 5–6 miljarder för att stabilisera hela sträckan på båda sidor av älven. Med de insatserna skulle man kunna åtgärda alla områden med hög risk redan idag och dessutom ta höjd för att klara framtida klimatförändringar.”
Det är klart, Vänersborgs kommun kan väl strunta i dessa orosmoln och frågetecken. Och hoppas att det ordnar sig… Att staten investerar 5-6 miljarder de kommande åren – förutom de 3 miljarder som den nödvändiga ombyggnaden av slussarna kostar. Så har ju Vänersborgs kommun resonerat förr. Att det ordnar sig…
Jag kan inte låta bli att tycka att i synnerhet socialdemokraterna och centern, som såg resultatet av sin ”det-ordnar-sig-politik” under sin förra mandatperiod, 2006-2010, borde ha lärt sig av misstagen…
BUN 13 okt – Arbetsmiljöverkets inspektion
Trots att det nyss har varit ett val så sammanträder den ”gamla” Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) återigen den 13 oktober. Nämnden med den gamla politiska sammansättningen kommer för övrigt att ses ytterligare (minst) två gånger innan en ny nämnd sammanträder efter årsskiftet. Och då med bara 11 ledamöter, i stället för nuvarande 13, då nämnden ska överlämna alla frågor kring musik och fritid till den nybildade Kultur- och Fritidsnämnden. Barn- och Ungdomsnämnden ska bli en renodlad utbildningsnämnd med ansvar för framför allt förskolan och grundskolan. Antagligen kommer den också att byta namn till Barn- och Utbildningsnämnden på nästa fullmäktigesammanträde.
Igår skickades möteshandlingarna ut. Ja, en del av dem åtminstone. I vanlig ordning så kommer det ett kompletterande utskick i slutet av nästa vecka. Det utskicket kommer t ex att innehålla en budgetuppföljning. Dessutom ska beslut fattas om val av entreprenör efter en städupphandling. Men eftersom upphandlingen lyder under sekretess, så kommer nämndens ledamöter att få information först vid sittande bord, dvs vid själva sammanträdet.
Ett mycket viktigt ärende om arbetsmiljö ska avhandlas. Arbetsmiljöverket (=AV) genomförde ju en tillsyn av arbetsmiljön i Vänersborgs grundskolor i våras. Inspektionen resulterade i en rad anmärkningar som BUN måste åtgärda. Nu har förvaltningen författat ett svar med förslagna åtgärder som det är tänkt att nämnden ska ställa sig bakom. Tyvärr kommer inte heller detta svar att skickas ut förrän nästa vecka…
Jag har skrivit om AV:s inspektionsmeddelande tidigare (se här). Jag gör det enkelt för mig och återger, med vissa redigeringar, vad jag skrev den 8 juni.
Det första avsnittet i AV:s inspektionsmeddelande handlar om ”undersökningar och riskbedömningar”. Här får BUN kritik för att det inte framgår vad en ”ändring” är. Det är nämligen så att arbetsmiljörisker ska bedömas vid ”ändringar”, så att förebyggande åtgärder kan vidtas. AV tänker närmast på ”rektors utökade uppdrag”. Kommunen kritiseras också för att varje skola har egna checklistor vid riskundersökningar/arbetsmiljöronder och till sist, på denna punkt, kritik för att det saknas metoder för att värdera och prioritera risker. Det sista, menar AV, kan i förlängningen:
”leda till att mindre allvarliga risker åtgärdas medan allvarliga risker blir kvar.”
I det andra avsnittet tar AV upp ”tillbud”. Här kräver AV att kommunen definierar vad ett tillbud är och vad det är som ska rapporteras. AV menar också att det måste finnas bättre rutiner för hur förvaltningen hanterar tillbuden.
Arbetsmiljöverkets tyngsta kritik mot kommunen handlar om rektorernas arbetsbelastning.
Och det är inte första gången…
I början på juli 2011 skrev Arbetsmiljöverket i ett brev till kommunen (se ”Brev från Arbetsmiljöverket till BUN”):
”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”
Rektorernas höga arbetsbelastning aktualiserades faktiskt ännu tidigare. Vad jag kommer ihåg, så har väl Barn- och Ungdomsnämnden under den gångna mandatperioden egentligen inte diskuterat frågan överhuvudtaget, i varje fall inte i något beslutsärende. Någon gång har nämnden informerats om att allt är bra typ. Ändå ansåg AV att det var viktigt att det var politikerna i nämnden som fattade beslut…
Den 28 maj 2014, skrev AV följande:
”Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för rektorerna är mycket hög, samtliga ligger ständigt på maximala flexsaldot som tillåter upp till hundra timmar.”
Det här är en oacceptabel personalpolitik!
Dessutom är det nog också så att det inte är rektorernas pedagogiska ledarskap som är orsak till arbetsbelastningen. Det pedagogiska ledarskapet är tyvärr i de flesta fall redan bortprioriterat… Tyvärr, eftersom jag tror att det krävs ett tydligt pedagogiskt ledarskap för att kunskapsresultaten i Vänersborgs skolor ska kunna höjas.
AV fortsätter:
”Ni redovisar ett antal vidtagna åtgärder, så som biträdande rektorer och kanslister, i syfte att komma till rätta med rektorernas arbetsbelastning men Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att rektorerna inte drabbas av ohälsa.
Ni saknar också tillräckligt väl fungerande rutiner för att följa upp rektorernas arbetsbelastning, både fortlöpande och vid förändringar samt för att vidta åtgärder när risker för överbelastning konstateras. Dessutom saknas stöd för rektorerna att prioritera arbetsuppgifterna när tiden inte räcker till.”
Som sagt, det är ord och inga visor.
Och…
Förvaltningen/BUN måste organisera om skolstrukturen. Några skolenheter är för stora och måste göras mindre. Då skulle också flera biträdande rektorer kunna bli rektorer över var sina skolenheter. Sedan anser jag att särskilda intendenter måste anställas så att rektorerna kan få tid att bli pedagogiska ledare!
Sedan undrar jag om man kan låta rektorerna ägna en hel dag i veckan, varje torsdag, 20% av arbetstiden, på kommunhuset… Rektorerna måste finnas ute på skolorna.
Ungefär så här skrev jag alltså den 8 juni i år.
Det ska bli intressant att läsa svaret och få reda på vilka åtgärder som förvaltningen tänker vidta för att rätta till problemen.
Inga nyheter är också nyheter? Och hamnen!
Det dröjer med besked om vilka som ska styra Vänersborg. Än så länge är det naturligtvis ”ingen ko på isen”. Det är inte förrän den 22 oktober som det ”nya” kommunfullmäktige ska sammanträda. Och det är först då som det bör vara klart vilka som ska bli ordförande i de olika nämnderna och styrelserna. Med andra ord, vilka som ska styra Vänersborg. (Fast 2010 dröjde det faktiskt till december…)
Mitt tips att socialdemokrater och centerpartister skulle söka samarbete med miljöpartiet tycks ha kommit på skam. Nu har nämligen Budgetberedningen, som hade möte i början av veckan, bestämt att exploateringen av miljöpartiets ”hjärteskog” Mariedal Östra ska påbörjas redan nästa år. Och det skulle aldrig miljöpartiet gå med på – om de nu tänker sig ett samarbete om styret.
Och ingen socialdemokrat har ringt till Vänsterpartiet…
Det kan väl bara betyda att Marie Dahlin och Bo Carlsson tänker styra ensamma. Och eftersom de inte har egen majoritet, de har bara 18 av 51 platser i kommunfullmäktige, så har de med all sannolikhet pratat med Gunnar Lidell (M) om hur moderaterna förhåller sig till detta styre. Och Lidell har säkert gett klartecken till framtida uppgörelser…
I en sådan uppgörelse ingår säkerligen en flytt av hamnen till Vargön. Enligt Budgetberedningen, där bland annat Gunnar Lidell (M), Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) ingår, skulle den nu bli billigare och bara kosta 41 milj kronor, fördelat på 1 mkr år 2016, 20 mkr år 2017 och 20 mkr år 2018. Jag undrar vad som beräknas ingå i denna summa. Det framgår inte. Och vad jag vet (jag är tämligen säker) så har ingen ny utredning gjorts, ingen utredning som visar på varken nya förutsättningar eller nya kostnader. Trots att tjänstemannaskrivelsen som låg till grund för hamnen i Vargön uttryckligen sa:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Dessutom. Och kanske ännu mer förunderligt…
I det aktuella underlag som Budgetberedningen har fått från Samhällsbyggnadsnämnden, inför sitt beslut, så räknar Samhällsbyggnadsnämnden på en kostnad av 90 milj kr – fördelat på 1 mkr år 2016, 40 mkr år 2017, 40 mkr år 2018 och 9 milj kr år 2019!
Över en natt så ändrade budgetberedningen siffrorna från Samhällsbyggnadsnämnden! Från 90 till 41 milj kr! På ett bräde! Utan underlag! Utan utredning! Utan motivering!
Historiens vingslag gör sig påminda…
Det är nog så att de styrande politikerna drömmer, såvida det inte är någon slags turisthamn man kalkylerar med…
Hur som helst. Budgetberedningens beräkning på 41 milj kronor är en beräkning som gör att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta… Jag kan faktiskt bara se en förklaring till
denna summa. Det är ”taktik”.
Typ så här. Socialdemokraterna och moderaterna har kommit överens om att de flyttar hamnen ”steg för steg”. ”Vi” börjar med 1 milj kr. Det är ju inga pengar att tala om, ingen kommer att protestera… Men det är en början… Sedan investerar ”vi” 20 milj kr till. Det kan ju inte heller någon protestera mot, inte ens en vänsterpartist. 20 miljoner är ju inte så himla mycket pengar. I värsta fall kan ”vi” ju säga att vi bara gör en ”enkel” flytt av hamnen i Vänersborg… Sedan går vi vidare med ytterligare 20 milj kr… Och då kan ju ingen protestera, inte ens en vänsterpartist, nu heller, eftersom de första 21 milj blir ”bortkastade” om den första investeringen inte följs upp av en ny. Och sedan när 41 milj kr är investerade… Då tar vi resten. Då har ”krutröken” lagt sig och ingenting kan göras ogjort… Även om det kostar flera hundra miljoner…
Och sedan tar vi Sanden…
Den ledande hypotesen just nu är alltså att socialdemokrater och centerpartister tänker styra kommunen ensamma med ett ”passivt” stöd av moderaterna. Ungefär som förra mandatperioden. Fast lite tvärtom… Som en konsekvens av detta, så tror jag att Vänsterpartiet borde inleda samtal med miljöpartiet och välfärdspartiet om en teknisk valsamverkan. Det skulle kunna leda till några fler platser i kommunens nämnder och styrelser för alla inblandade.
Men plats i presidierna, dvs några ordförandeposter, det lär inte Vänsterpartiet (eller miljö- och välfärdspartiet) få denna mandatperiod heller. Och det betyder att det enda riktiga oppositionspartiet kommer att få information i ett senare skede än de styrande och att Vänsterpartiet inte heller kommer att kunna påverka varken processen eller beslutförslagens utformning. Inte denna mandatperiod heller.
Men väljarna har sagt sitt, det är bara att acceptera. Eller? Fast…
Vänsterpartiet är faktiskt Vänersborgs tredje största parti. Denna mandatperiod också.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer