Arkiv
BUN: Kris i lokalfrågan!
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har haft sitt sammanträde. Och det är mer regel än undantag nu för tiden att nämndens ledamöter och ersättare, och inte minst tjänstemän, lämnar mötena besvikna och uppgivna, med rynkade ansikten och nedslagna blickar. Det är lokalsituationen för kommunens förskolor och grundskolor som ger den effekten.
Det finns ett akut behov av lokaler:
”fram till 2020 finns [det] ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”
Det finns alltså gigantiska behov av lokaler. Och det är inte bara för att det behövs nya lokaler för både förskola och skola på grund av de senaste årens barn- och elevökning – och de kommande årens… Underhållet på flera förskolor och skolor är eftersatt sedan många år tillbaka och på snart sagt varenda förskole- och skolgård står det dessutom moduler. Just nu hyr BUN 15 moduler.
BUN har en ganska modest målsättning när det gäller lokaler:
”Det övergripande syftet är att alla verksamheter inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för alla barn och elever i kommunens verksamheter.”
BUN pratar om grundläggande behov – att alla barn och elever ska få plats i för utbildning ändamålsenliga lokaler. Det kan tyckas självklart, men så är det inte. Många skolor är dåligt underhållna och utrymmen används som inte är anpassade för undervisning. Förskolorna i Vänersborgs kommun har barngrupper, som i genomsnitt är cirka elva barn över siffran som Skolverket rekommenderar. (Läs här.) I lokaler som i flera fall bör renoveras.
Läget är inte ok. Studier visar att ju större barngrupperna är, desto större är risken för barnen att känna stress. Och om lokalerna är trånga så ökar det också risken för stress. I grundskolan ”backar” studieresultaten dramatiskt. Det rapporteras om bristande motivation både för lärare och elever, samtidigt som sjuktalen bland personalen ökar och skolnärvaron bland eleverna minskar. I februari kommer det inte att finnas några tillgängliga förskoleplatser i centrala Vänersborg, eller i Frändefors och Brålanda…
Och hur viktiga tror barnen och ungdomarna, föräldrarna och lärarna, att de är, när inte kommunen inte ens kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler?
Läget är kritiskt – och akut. Den lösning som BUN har använt sig av hittills, att hyra in moduler, kan inte fortsätta. Vi behöver riktiga förskolor och skolor till våra barn och ungdomar. Det finns knappt ytor kvar för att ställa upp fler moduler. (Såvida BUN inte ska bygga en ny modulskola på en helt ny plats…) Dessutom är det dyrt. Den senaste modulen som BUN har hyrt in, en modul för två klassrum i Brålanda, kostar 800.000 kr om året… Totalt kostar modulerna BUN bortåt 7,5 milj kr per år…
”Riktiga” förskole- och skollokaler brukar skrivas av under 25-30 år. 7,5 milj kr som årlig avskrivning skulle ge flera fina och rejäla byggnader…
BUN har ett uppdrag. Så långt tycks alla vara överens. Men BUN ges inte förutsättningar att genomföra uppdraget. Och det tycks allt för många inte vilja inse.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringspengar. Och då behandlas alla investeringsbehov tämligen lika. Blir t ex investeringsönskemålen och investeringsbehoven för stora, som de är just nu i Vänersborg, då får alla skära ner lika mycket. Det är därför som en kretsloppspark kan byggas samtidigt som barn står utan förskola. Kommunen måste prioritera investeringarna mycket tuffare.
Även när BUN får investeringspengar är det problem. Nämnden planerar, har önskemål och fattar beslut om renoveringar, nya förskolor och nya grundskolor etc. Men det är andra nämnder och förvaltningar som ska se till att det blir verkstad, att besluten verkställs. Och när det inte händer något, ja då står BUN där. Eller rättare sagt, barn, ungdomar och föräldrar.
BUN kan inte göra något…
På dagens sammanträde fick nämnden reda på att tiden bara går och det händer inget –med den planerade förskolan i Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler. BU-förvaltningen väntar fortfarande på bygglov…
En beskrivning av processen gavs, som jag tyvärr känner igen från andra håll. Byggnadsförvaltningen vill ha kompletteringar av barn- och utbildningsförvaltningen för att kunna behandla bygglovsansökan, och kompletteringar skickas in. Det går 10 veckor. Så vill byggnadsförvaltningen ha nya kompletteringar… Och kompletteringar skickas in. Det går ytterligare 10 veckor… Nya kompletteringar…
Och i dagsläget verkar det som det överhuvudtaget inte blir någon ny förskola på Vänerparken. Det är tydligen parkmarken nedanför huset som är det största problemet. Den kan inte användas till en ”förskolegård”… Och precis så är det vid Norra skolan. Det är enligt byggnadsförvaltningen omöjligt att utvidga en skolgård på parkmark. Även i Öxnered är det problem med detaljplanen på grund av en extra yta till skolgård (på andra sidan ”ravinen”).
Men det finns inga lagar eller principer som hindrar att parkmark görs om till skolgård. Det handlar om vilja. I Malmö gjorde man t ex en skolgård större genom att ta parkmark i anspråk. Man ändrade helt enkelt i detaljplanen. (Se ”Stadsbyggnadskontoret Malmö stad”.) (Det sades på mötet att det också fanns exempel från Göteborg.)
I Vänersborg går det inte…
Det tycks inte spela någon roll vad BUN har för behov, nämnden, och förvaltningen, jobbar hela tiden i motvind. Är det inte avsaknaden av investeringspengar och en bristande förståelse bland styrande politiker, så tycks det vara en tröghet och ointresse hos politiker i andra nämnder. Eller tjänstemän i andra förvaltningar. Det verkar fortfarande vara så att andra utanför barn och utbildning inte verkar inse att förskolans och skolans behov är på allvar.
Vänersborgs kommun måste bli EN kommun. Vänersborg måste inse att barnen och ungdomarna, liksom äldre och sjuka etc, är hela kommunens ansvar. Ansvaret ligger inte bara på en nämnd. Kommunen måste också prioritera hårt i alla investeringar. De investeringar som inte är akuta måste prioriteras ner. Dessutom behöver den här kommunen någon typ av lokalsamordning.
I november ska kommunfullmäktige anta investeringsplanen för de kommande åren. Det blir ett oerhört viktigt beslut. Jag hoppas att partierna kan komma överens om en gemensam färdriktning där förskolan och grundskolan prioriteras.
Kretsloppsparken
I tisdagens TTELA kunde vi läsa om den nya kretsloppsparken som Vänersborgs kommun planerar att bygga vid Tenggrenstorp. (Se ”Kretsloppspark ska underlätta återbruk”.)
Förslaget på en kretsloppspark är ett resultat av en motion som Marika Isetorp (MP) och Anders Wiklund (MP) lämnade den 14 november 2011. Det var på den tiden som miljöpartiet fortfarande bedrev politik i Vänersborg…
Tanken med en kretsloppspark är att (citat från underlaget i ärendet):
”skapa bättre förutsättningar att använda befintliga resurser, minska avfallet och klättra högre på avfallstrappan.” 
Som det är nu är det fortfarande mycket som skulle kunna återanvändas som slängs i t ex grovsopor. En ny tanke är att kommuninvånarna också ska kunna lämna in saker som man inte längre har användning för, men som fortfarande går att använda. Sådana saker ska sedan olika hjälporganisationer kunna ta hand om och sälja vidare. (Hur detta ställer sig till kommersiella företag som bygger sin verksamhet på återbruk och försäljning av begagnade varor vet jag inte, men jag förutsätter att kommunen gör det.)
En kretsloppspark är således något mer än en traditionell återvinningsstation.
Den konkreta anläggning, som förslaget har mynnat ut i, är tänkt att ha plats till:
”Byggnad för miljöfarligt avfall och återbruk, 1200 m2, personal- och utbildningsbyggnad i två våningar, 300 m2, garagebyggnad för arbetsfordon, 300 m2, eventuell framtida byggnader för t.ex. återbruk, försäljning, utställning och café, 1000 m2. Utöver dessa byggnader behöver kretsloppsparken även en upphöjd plattform och ramper omfattande ungefär 4200 m2.”
Alla är nog överens om att det behövs en ny anläggning i Vänersborg. Det finns dock kommuninvånare som i stället skulle vilja att kommunen byggde flera i mindre format ute i kommunens mindre tätorter. Det lämnades in ett medborgarförslag om detta förra året. Det är ju faktiskt en ganska lång väg från t ex Brålanda, Västra Tunhem eller Väne Ryr till återvinningsstationen inne i centralorten. Men å andra sidan, vill man ha en ”riktig” kretsloppspark, så måste den nog bli centralt belägen.
Bildförklaringar: 1. Infart 2. Förpackningsinsamling 3. Vitvaror 4. Miljöfarligt avfall 5. Elektronik 6. Återbruk 7. Yta för framtida expansion 8. Personalbyggnad 9. Plattform med 30 containerplatser 10. Rangeringsytor 11. Infart för arbetsfordon 12. Parkering för personal och arbetsfordon 13. Dagvattendamm 14. Befintliga industrilokaler.
Det saknas förutsättningar att utvidga den gamla återvinningsstationen vid Holmängen. Kommunens utredning har tittat på flera områden, men kommit fram till att ett område vid Tenggrenstorp är:
”det mest strategiska med hänsyn till behovet av yta, tillgänglighet och omgivningspåverkan.”
Det kan väl dock nämnas att miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter lokaliseringen:
”med tanke på närheten till bostäder och innanför begränsande broar.”
Jag vet inte om miljö och hälsa har något annat och bättre förslag.
I onsdags var detaljplanen för området på Tenggrenstorp, där anläggningen alltså är tänkt att placeras, uppe i kommunstyrelsen. Och kommunstyrelsen godkände som väntat detaljplanen. Den 25 oktober ska ärendet upp på kommunfullmäktige.
Byggnadsförvaltningen har tittat på det tänkta området. Det har bland annat genomförts undersökningar av marken:
”Inom ramen för planarbetet har det genomförts utredningar med avseende på geoteknik, markföroreningar och buller. Sammanfattningsvis visar resultaten av dessa att marken inom planområdet kan användas för det avsedda ändamålet och att verksamheten kan bedrivas utan överskridande av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller.”
Det är dock inte helt oproblematiskt att ta marken vid Tenggrenstorp i anspråk. Marken består till stor del av lera, som kan vara:
”benägen att ge sättningar, vilket innebär att alla belastningar måste beaktas.”
Därför måste en:
”särskild utredning kring påverkan av belastningar och grundläggningsmetoder … göras inför bygglov och markarbete, så att byggnader och anläggningar inom och utanför området säkras från sättningar.”
Det har också gjorts prover i marken efter föroreningar. Och:
”I ett av dessa prov påträffas även PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i halter något över riktvärdena för känslig markanvändning. Detta medför att eventuella överskottsmassor från kommande markarbeten inte kan hanteras fritt.”
Marken behöver dock inte, tror byggnadsförvaltningen, genomgå någon sanering.
Det finns en del andra aspekter på området, men byggnadsförvaltningen gör bedömningen att:
”det trots intrånget går att tillgodose strandskyddets syften om allmänhetens tillgänglighet till stranden samt skydd av växt- och djurlivet. Bedömningen är också att det angelägna allmänna intresse som ligger i kretsloppsparkens placering på denna plats motiverar intrånget.”
Så i det stora hela, trots vissa utmaningar, ska det tänkta området för den nya kretsloppsparken passa bra för ändamålet.
Men sedan har vi det här med riskerna för översvämning på markområdet…
”Marken där kretsloppsparken ska anläggas är ganska flack och svagt sluttande från nästan +48 m i nordöst till ner mot +46 m i sydväst.”
Det innebär, enligt prognosen, en risk på 60% att vattennivån inom en period på 1000 år kommer att nå denna höjd. Slutsatsen som byggnadsförvaltningen drar är att marken därför behöver måste höjas till +47,0 m. Och ska så göras enligt detaljplanen.
Kommer ni ihåg ”Arne” som ville bygga ett fritidshus på Nordkroken? ”Arne” ville bygga på höjden +47,06 m, men fick avslag av byggnadsnämnden. Nämnden krävde av ”Arne” att han byggde på +47,56 m… 
Olika falla ödets lotter…
För övrigt föreslår Länsstyrelsen att marken på Tenggrenstorp höjs till +47,96 m. Men det tycker alltså inte byggnadsförvaltningen. Förvaltningen anser att det räcker med +47,0 m… Och det gör det väl egentligen också tycker jag. (Det borde räcka på Nordkroken också…)
En ny återvinningscentral kommer naturligtvis att kosta en del. Förutom själva kretsloppsparken, inklusive markuppfyllnad och grundläggning, ska en vattenledning flyttas (dock en mindre kostnad), nya gång- och cykelvägar anläggas och stråket längs kanalen rustas upp. Kostnaden beräknas i investerings- och exploateringsplanen till 22 miljoner kronor (12 milj kr år 2018 och 10 milj kr år 2019). Men då vet jag inte om allt ingår.
Alla partier är överens om att det behövs en kretsloppspark och att det liggande förslaget till detaljplan är bra. De problem som finns kommer att lösas och jag tror också att investeringskostnaderna inte heller är mycket att orda om, även om 22 miljoner är mycket pengar. 
Det kommunen skulle kunna diskutera är emellertid hur akut den här investeringen är i ljuset av andra investeringar. Jag tänker då närmast på de enorma behov av lokaler som förskola och grundskola har. Kanske skulle kretsloppsparken kunna vänta några år och ”återvinningssituationen” eventuellt lösas så länge med att det uppfördes mindre och billigare stationer i några av kommunens mindre tätorter?
Som det ser ut nu så kommer kommunfullmäktige, kanske enhälligt, att besluta om att anta detaljplanen. Det innebär grönt ljus till byggandet av en kretsloppspark i Tenggrenstorp, även om en del återstår innan spadarna kan sättas i jorden.
Inför BUN 16 okt (2/2)
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder alltså nu på måndag. Förutom den juridiska informationen (se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”) ska nämnden också behandla en del andra ärenden.
Nämnden ska få en så kallad verksamhetsuppföljning. Denna gång om ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”. Det blir säkert intressant, men vad som tas upp i ärendet får nämndens ledamöter inte reda på förrän på sammanträdet.
Sammanträdet innehåller också ett ärende om budgetuppföljning. Det är det alltid på mötena.
Det beräknas att BUN kommer att gå med ett underskott på 4,5 milj kr i år. Det är samma prognos som presenterades för en månad sedan. Nämnden har som bekant begärt ytterligare 4,8 milj kr av kommunstyrelsen. Oppositionens budgetbeslut förra året innebar ju att nämnden skulle kompenseras för elevökningen under året.
BUN:s begäran behandlades i kommunstyrelsen igår onsdag. Och trots att det ett tag såg ut som om de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, inte skulle bevilja pengarna, så låg det faktiskt ett annat förslag på kommunstyrelsens bord – ett för BUN positivt förslag. Det innebar att kommunstyrelsen beviljade BUN pengarna. Det ”tackar” vi i nämnden för (i varje fall jag), trots att pengarna bara var tillfälliga för i år och inte ramhöjande.
Elevökningen fortsätter. Sedan september förra året har elevantalet i grundskolan ökat med 101 elever. Jag ser i diagrammet i det medskickade underlaget att antalet elever också har ökat sedan terminsstarten, men det är omöjligt att utläsa med hur många.
Vänsterpartiet föreslog innan sommaruppehållet att det skulle undersökas om det gick att utöka Norra skolans skolgård.
Utredningen kom fram till:
”Enligt Plan och bygglagen är park allmänplatsmark där allmänheten får vistas. En inhägnad skulle hindra allmänhetens tillträde. Skolan har därmed rätt att nyttja parken men inte privatisera den vilket görs genom inhägnad enligt uppgift från Plan- och
bygglovschefen.”
Det känns väl inte riktigt som om flexibilitet är kommunens största kännemärke…
Ärende 7 har rubriken ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”. Det är en stor utmaning, som alla vet, för BUN att planera förskole- och skolsituationen i Vänersborg.
För något år sedan gjordes en skolutredning respektive en förskoleutredning, men utredningarna har varit tvungna att revideras. Det på grund av befolkningsökningen sedan dess och också en vilja att bygga bort alla tillfälliga lokaler.
”Utredningen visar att det finns ett behov av fler förskole- och elevplatser i Dalslandsområdet. De aktuella befolkningsprognoserna visar också på en större ökning av antalet barn och elever totalt i Vänersborgs kommun än i förskoleutredningen och skolutredningen. Någon större revidering av de föreslagna strukturerna i utredningarna är dock inte aktuell i nuläget utan förskolor och skolor behöver istället dimensioneras efter de nya prognoserna. Då behovet av fler och ändamålsenliga lokaler var stort redan i början av 2016 då förskoleutredningen och skolutredningen genomfördes betraktas behovet nu som akut.”
Det föreligger alltså ett akut behov. Och vad pratar vi om då? Jag citerar återigen från underlaget:
”Utifrån revideringen är slutsatsen att det fram till 2020 finns ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”
Det finns som synes ett mycket stort behov av lokaler och omfattande åtgärder behöver vidtas – och det snabbt.
Utredningarna har inför måndagens sammanträde med BUN också tagit vägen om Samhällsbyggnadsnämnden (SHB). SHB har yttrat sig och BU-förvaltningen har gjort en del ändringar utifrån SHB:s synpunkter, t ex så har vissa förtydliganden gjorts för att det ska vara lättare att följa med i resonemangen.
I Samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Tor Wendel (M). Det visste jag inte förrän jag fick handlingarna i måndags. Tor Wendel skrev:
”Som jag uppfattat det så finns det i Vänersborg politisk enighet om att ändringar i skolstrukturen skall beslutas i Kommunfullmäktige. Som jag förstått detta ärende så är det initierat av BUN utan diskussion/uppdrag från Kommunstyrelsen. Ingenstans i underlaget nämns att detta dokument ska fastställas av Kommunfullmäktige.”
Tor Wendel är en klok politiker.
För ett antal år sedan fattade kommunfullmäktige ett beslut om skolstrukturen, efter en tämligen engagerad och stundtals nästan hätsk diskussion (kommer ni ihåg?) där både politiker och kommuninvånare var involverade. Nu föreslår BUN att hela ”paketet”, dvs ”Skolutredningen av de centrala grundskolorna” samt ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun” jämte ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”, går via kommunstyrelsen hela vägen till kommunfullmäktige.
Det gör att hela frågan tar längre tid, men jag anser att det är rätt väg att gå. Förskole- och skolsituationen är en angelägenhet för hela kommunen, inte bara för Barn- och Utbildningsnämnden. Frågan är både alltför stor och alltför viktig för att inte gå till fullmäktige. Förutom då också på grund av de principiella skälen. Kommunfullmäktige är huvudman för skolan.
Vi hoppas bara att kommunfullmäktige tar sitt ansvar. Hittills har BUN jobbat i motvind gentemot de styrande…
Idag, torsdag, kom det ett nytt utskick från BU-förvaltningen. Det var ett extra ärende som ska behandlas på nämndssammanträdet, ett yttrande över ”Detaljplan för del av Lindås 2:2, Vargön”. Och det visar med all önskvärd tydlighet i vilken situation BUN befinner sig i.
Det ska byggas på Lindås i Vargön (se krysset på kartan). Det betyder att fler människor kommer att flytta till Vargön och det innebär naturligtvis också fler barn och ungdomar.
Förvaltningen skriver i sitt yttrande:
”De grundskolor för årskurs F-6 som ligger i Vargön har idag brist på lokaler och moduler har ställts upp på skolgårdarna vilket minskar friytan och
påverkar skolornas utemiljö negativt. Från och med höstterminen 2017 hyr förvaltningen också lokaler för fritidshemmen i externa lokaler. Äldre elever i Vargön åker till årskurs 7-9 skolor i centrala Vänersborg och i nuläget råder det brist på lokaler även inom den verksamheten och vid byggnation i Vargön ökar trycket ytterligare.”
Det är alltså fullt i grundskolorna just nu. Så frågan är om barn och ungdomar som flyttar till Lindås får plats i någon skola…
Det var alla ärenden på måndagens sammanträde med BUN. Jag saknar emellertid ett ärende på sammanträdet – ett ärende där de synnerligen alarmerande signalerna om situationen i Vänersborgs skolor, som har kommit från Skolverket (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och Lärarförbundets årliga skolranking, behandlas (se ”Vänersborg tappar i skolrankingen!”). Jag vet att förvaltningen inte är klar med sin analys än, men statistiken visade på en sådan allvarlig utveckling att nämnden borde ta upp det direkt. Om inte annat för att visa kommunledningen hur allvarlig situationen är.
För det verkar inte kommunledningen riktigt förstå. Ingen i kommunledningen, eller ordförande Mats Andersson (C) för den delen, har t ex kommenterat skolresultaten i media.
Inför BUN 16 okt (1/2)
Nästa måndag, den 16 oktober, är det återigen dags för Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) att sammanträda.
Det ser ut att bli ett hyfsat kort möte, eftersom det inte finns, vad jag kan se, några alltför långa eller komplicerade ärenden. Det finns emellertid ett informationsärende som tilldrar sig intresset…
”Juridisk genomgång – initiering av ärende samt ny kommunallag”
Kanslichef, och tillika jurist, Katrin Siverby ska föredra den nya kommunallagen och också ”juridik och regler kring väckande av nytt ärende i nämnd”.
Det sista blir särskilt intressant… Naturligtvis av den orsaken att jag den
23 november 2015 överklagade (se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”) ett beslut som barn- och utbildningsnämnden fattade den 9 november om att jag inte hade fått väcka ett ärende i nämnden. (Det handlade om flytten av Nattugglans förskola.) Förvaltningsrätten gav mig sedermera rätt. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Förvaltningsrätten upphävde det överklagade beslutet med motiveringen:
”Det finns ingen laglig rätt för nämnden att besluta om huruvida en ledamot får väcka ett ärende eller inte.”
Och så kom slutklämmen från Förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att nämnden genom sitt beslut i ärendet … har åsidosatt den i kommunallagen fastslagna initiativrätten då beslutet medfört att Stefan Kärvlings begärda ärende inte tagits upp och avgjorts i sak vid sammanträdet och inte heller bordlagts för avgörande vid annat tillfälle. Vad Stefan Kärvling anfört till stöd för sitt överklagande får således anses visa att beslutet strider mot 10 kap. 8 § KL. Beslutet ska därför upphävas.”
Det står nämligen i 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen från 2017):
”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”
Den här rätten kan alltså inte nämnden ta ifrån en ledamot, genom t ex en votering. Som faktiskt Mats Andersson hävdade då det begav sig. Det skrev alltså Förvaltningsrätten i sin dom.
Trots Förvaltningsrättens dom blev det återigen ”strul” på BUN:s sammanträde den 19 juni i år. (Se ”Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN”.) Ännu en gång ville ordförande Mats Andersson (C) ha en votering om ett nytt ärende skulle få initieras. Naturligtvis var det Vänsterpartiet som återigen ville väcka ett ärende. Det handlade denna gång om en utökning av skolgården på Norra Skolan. Ett ärende som för övrigt ska behandlas, så att säga ”i sak”, senare under sammanträdet.
Jag vet inte hur ordförande Andersson tänkte i juni… Han hänvisade till 
Förvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden. Men det var inte sant. Ärenden måste inte beredas. Däremot kan en nämnd fatta beslut om att ett ärende ska beredas innan beslut fattas. Men det är något annat.
Det fanns tidigare inte heller något beredningstvång i en nämnd. Faktiskt.
Förvaltningsrätten skrev:
”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”
Nu vet jag emellertid inte vad som gäller i den nya Kommunallagen. Men det berättar säkert kanslichef Siverby på måndag.
Jag ser fram mot denna punkt på dagordningen. Kanske leder föredragningen också fram till lite mer ”ordning och reda” på sammanträdena.
Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?
”Du behöver nog komma till Sikhall Stefan.”
Det var en uppmaning, eller kanske en vädjan, från en Sikhallsbo. Den framfördes på ett blogginlägg för ett tag sedan.
Det handlar om gång- och cykelvägen (GC-väg) mellan Sikhalls magasin och badplatsen. En väg som nu ser ut att inte bli av. Det är samma sträcka som Gunnar Lidell (M) ställde en fråga (interpellation) om i kommunfullmäktige senast. Den ska för övrigt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) svara på vid nästa sammanträde, dvs den 25 oktober.
Gunnar Lidell ställde fyra frågor:
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
I söndags åkte jag upp till Sikhall.
Men först läste jag kommentarerna till bloggen ”Kommunfullmäktige 20/9” för att sätta mig in lite i frågan.
Magnus skrev i en kommentar:
”Jag har i 4 år försökt få till en samschaktning med kommunalt VA under en gång- och cykelbana på en trafikfarlig vägsträcka mellan Sikhalls magasin och badplatsen. I juni 2016 fick vatten och kretslopp markupplåtelseavtal. Vi blev då lovade att dom skulle förbereda för en framtida G.C. Istället förstör dom alla möjligheter.”
Anders som själv är markägare, precis som Magnus, menar att han skrev ett markupplåtelseavtal med kommunen om VA-dragningen bland annat för att möjliggöra en GC-väg. Precis som Magnus.
Anders skrev:
”Nu är VA-arbetet igång, vägen avstängd, alla maskiner är på plats, det sprängs och grävs, det finns överskott på sprängsten. Döm om min förvåning när VA-ledningar förläggs, sprängstenen körs bort och entreprenörerna istället för att avsluta med en plan yta för GoC-väg avslutar med ett … dike!”
Annica skrev:
”Då vägen är både krokig och smal hade det varit lämpligt att bygga en gång-och cykelväg i samband med framdragning av vatten och avlopp. Då hade kommunen sparat både tid och pengar. Det sker tillbud varje sommar som gör människor upprörda och oroliga. Detta har under många år varit ett problem som vi nu trodde skulle lösas i höst, men nu verkar det rinna ut i sanden.”
Helen skrev på Facebook:
”Ja det är så j-a urbota dumt tänkt att inte kunna samköra ett sånt projekt. Tänk vad mysigt och säkert med en sån väg där i dom kurvorna !”
Det är nog ingen tvekan vad svaret på Lidells andra fråga är – markägarna och invånarna i Sikhall vill ha en GC-väg. Helt säkert.
Det är inte heller någon som helst tvekan att det behövs en GC-väg längs denna vägsträcka. Vägen mellan badet/campingen och magasinet/segelsällskapet är både smal och krokig. Det är knappast några vuxna som vågar låta sina barn gå eller cykla ensamma på vägen. Eller ens cykla där själva. Jag tror att de flesta faktiskt tar bilen, typ när badgäster och campare vill till magasinet för att fiska eller någon besökare på segelsällskapet vill till kiosken.
En GC-väg har diskuterats i flera år och det ter sig totalt ofattbart att inte kommunen nu slår två flugor i en smäll när den ändå lägger VA längs sträckan. Kostnaden för en GC-väg skulle bli förhållandevis liten – maskiner och personal finns på plats, liksom ett överskott på sprängsten. Dessutom är vägen avstängd för genomfart. (Även om det går att köra igenom…) Det känns väldigt oförnuftigt att inte anlägga en GC-väg. Och faktiskt skulle det gå att räta ut vägen för en relativt liten summa.
Om bara viljan fanns. Och ett minimum av samplanering mellan kommunens olika delar.
Det är nog så att svaret på Lidells (M) sista fråga till Benny Augustsson (S), när det ska byggas en GC-väg i Sikhall, blir nedslående. Som det ser ut nu lär det dröja många år… Sättet som kommunen drar VA-ledningarna på verkar faktiskt omöjliggöra en framtida GC-väg på sträckan…
Eller finns det en chans för kommunen att snabbt ändra planeringen och utförandet? Jag tvivlar på det, tyvärr är det nog för sent. När Benny Augustsson ska vara på Lidells interpellation lär VA-ledningarna redan vara nedgrävda och klara…
Det föreligger nog en tämligen stor risk att vi återigen har sett en kortsynt och inkompetent planering och styrning i Vänersborg, där ”den ena handen inte vet vad den andra gör”.
Som Marie Dahlin (S) sa i TTELA häromdagen:
”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter.”
Det är val nästa år.
Marie, Ove och Pascal
Det händer saker i politikens Vänersborg, hela tiden.
En mycket tråkig nyhet är att någon har hackat sig in på och kapat Marie Dahlins (S), kommunstyrelsens ordförande, mailadress och skickat bluffmail. (Se TTELA ”Nytt bluffmejl från Dahlins adress”.) Det handlar om ett mail, i Marie Dahlins namn, till kommunens ekonomichef, där ekonomichefen uppmanas att göra en utbetalning till ett utländskt konto. Det är inte första gången något sådant inträffar. Och vem vet vad denne person har skickat för mail i Dahlins namn.
Sådant här är förödande för demokratin och måste kraftigt fördömas.
Marie Dahlin har sagt upp kommundirektör Ove Thörnkvist. (Se ”Därför sägs kommundirektören upp”.) Det är väl på sätt och vis också en tråkig nyhet, i varje fall för kommundirektören själv.
Hur avskedet har gått till har jag ingen närmare kännedom om, inte heller om orsaken. Men tydligen var de andra kommunalråden, dvs Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), med på tåget.
Det här är ett förhållande som upprör Morgan Larsson i välfärdspartiet så till den milda grad att han för första gången på flera år uppdaterar välfärdspartiets hemsida med en lokal politisk nyhet (se här)…
Under rubriken ”SPARKAD” skriver Larsson:
”Hela processen har skett utan vår kännedom. Ynkligt tycker vi, om det funnits någon självrannsakan borde de tre skarprättarna själva avgå.”
Jag kan nog tycka att detta är att ta i… Så viktigt är inte välfärdspartiet. Och jag förstår nog inte riktigt varför Dahlin, Lidell och Carlsson skulle avgå.
I TTELA (”Därför sägs kommundirektören upp”) säger Dahlin om orsaken till avskedet:
”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter. Men det är förstås alltid en chanstagning att försöka hitta någon annan.”
Det känns lite som om Marie Dahlin pratar om valet nästa år, och typ förordar en röst på Vänsterpartiet…
Jag har fått beslutet om kommundirektörens avsked i min hand. Det har överskriften:
”Upphörande av anställning som kommundirektör”
Beslutet är påskrivet av Marie Dahlin och daterat den 29 september 2017.
Det står inget om orsaken till beslutet, dokumentet handlar om villkoren för uppsägningen:
”I händelse av att arbetsgivaren avbryter anställningen, skall Ove erhålla uppsägningslön under 24 månader. I det fall Ove erhåller annat arbete inom dessa 24 månader, upphör arbetsgivarens skyldighet att utge uppsägningslön enligt denna punkt. Ove har inte rätt att föra skadeståndstalan mot Vänersborgs kommun eller talan om att uppsägning/avsked skall förklaras ogiltig på grund av att anställningen avbryts utan saklig grund.”
Villkoren följer den överenskommelse som slöts när Thörnkvist tillträdde som kommundirektör år 2010. Ove Thörnkvist får alltså två årslöner i avgångsvederlag. Han får också:
”behålla mobiltelefon, ipad samt dator med tillbehör.”
Det är också så att kommundirektören, numera före detta alltså, hade en inkomst vid sidan av sin kommunala anställning. Den kom från hemtjänstföretaget Tesia, ett företag som tidigare har varit i blåsväder. (Se ”Tesia betalar tillbaka”.) Företaget ägs för övrigt av Ove Thörnkvists maka.
I uppsägningsbeslutet står det:
”Då Ove vid sidan av anställningen som kommundirektör erhållit ersättning med 3100 kronor per månad från Tesia AB skall ersättning från Tesia AB som inte överstiger 3500 kronor per månad påverka rätten till uppsägningslönen under 24 månader.”
Texten är inte helt lätt att förstå. En rimlig tolkning är att Ove Thörnkvist har rätt att få upp till 3.500 kr i månaden från Tesia utan att utbetalningen från Vänersborg minskas med motsvarande. Men fattas det inte ett ”inte” i texten…?
Ove Thörnkvist slutade i fredags med omedelbar verkan. Thörnkvist ville nämligen inte fortsätta året ut. Det innebär också att han inte längre är VD i Fastighets AB Vänersborg.
I stället för Ove Thörnkvist har Pascal Tshibanda blivit tillförordnad kommundirektör. (Se ”Han tar över som kommundirektör”.) Tshibanda är nyanställd som utvecklingschef i kommunen sedan augusti. Prata om att göra snabb karriär…
Det som jag reagerade på, och flera med mig, är att Tshibandas förordnande sträcker sig ända till den 1 januari 2019. Det är en lång tid, nästan 1,5 år… Man trodde väl annars att rekryteringen av en ny kommundirektör skulle ske så snabbt som möjligt. Nu kan man istället undra om det är tänkt att posten har vikts till Tshibanda. Det lär ju bli svårt att ”peta” honom efter 1,5 år, om nu inget väldigt oförutsett inträffar. Och i så fall har rekryteringen till kommundirektör i Vänersborg skett utan varken konkurrens eller diskussion.
Vi får se hur framtiden utvecklar sig. Och vi får även se om Tshibanda ”ser det vi inte ser”.
Det är väl för övrigt på plats att gratulera Pascal Tshibanda till ”utnämningen” som kommunens högste tjänsteman. Välkommen till Vänersborg – kommunen där allt händer, i alla delar, hela livet.
Vänersborg tappar i skolrankingen!
Lärarförbundets årliga skolranking har kommit. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)
Rankingen utgår från underlag som samlades in förra året, år 2016, och omfattar både förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. (Jag kallar fortsättningsvis, för enkelhetens skull, alla dessa ”kategorier” för ”skola” eller ”utbildning”.) Det betyder att vårterminens katastrofala betygsresultat i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) inte räknas med förrän i nästa års ranking.
Lärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:
”Vi utser Sveriges bästa skolkommuner för att uppmuntra kommuner som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar. Förhoppningen är att Bästa skolkommun ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.”
Rankingen är emellertid ingen större uppmuntran eller inspiration för Vänersborg… Däremot kan resultatet naturligtvis användas som argument för nödvändigheten av att Vänersborg satsar betydligt mer på skola och utbildning.
Vänersborg hamnar på plats 221 av 290 kommuner. Det betyder att Vänersborg har tappat 31 placeringar jämfört med året innan (plats 190 år 2015).
Resultatet är nedslående, men ingen överraskning. Och då ska vi komma ihåg att det var oppositionens budget som antogs för år 2016 och den innehöll mer pengar till barn- och utbildningsnämnden (BUN) än de styrande partiernas ursprungsförslag. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)
Bara kort.
Budgeten för år 2016 beslutades, som bekant, av kommunfullmäktige i april 2016. Det berodde på att budgetbeslutet från juni 2015 upphävdes av Förvaltningsrätten i Göteborg efter ett överklagande av Morgan Larsson i välfärdspartiet. Fullmäktige formligen körde över de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, och tilldelade BUN 16 miljoner kronor mer än vad de styrande ville göra. 16 miljoner! Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna(!), välfärdspartisterna och vänsterpartisterna lyssnade inte på BUN:s ordförande Mats Andersson (C) och de andra i styret som ville spara på barnen och ungdomarna.
Jag undrar var Vänersborg hade hamnat i skolrankingen om inte oppositionen hade beslutat att ge skolan 16 miljoner kr mer?
Lärarförbundets skolranking innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till skolan. (I ”resurser” räknas inte kostnader för lokaler med, inte heller fristående skolor.) Här hamnar Vänersborg på plats 198. Det är en dålig placering tycker jag och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Men ändå innebär placeringen att Vänersborg faktiskt steg i rankingen med 63 placeringar. (Plats 261 året innan.) Kan det vara oppositionens 16 miljoner?
Även när det gäller lärartätheten förbättras Vänersborgs ranking. Vänersborg hamnar på plats 209, jämfört med plats 227 tidigare. Fast det här är inte heller någon placering att skryta med…
Tyvärr sjönk rankingen gällande andelen pedagogiskt utbildade lärare från plats 125 till plats 167. Kan det bero på löneutvecklingen att andelen obehöriga lärare ökade? Vänersborg sjönk nämligen i ranking i kategorin ”Lön” med över hundra placeringar, från plats 82 till 186. Det är oroväckande, eftersom jag tror att behöriga lärare, t ex nyutexaminerade studenter, tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.
Dock var lärarna i Vänersborg friskare jämfört med andra kommuner. Vänersborg steg dramatiskt från plats 259 till plats 160. Tyvärr tror jag att trenden har vänt i år…
Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som avtalspart”. Den handlar om:
”kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”
Här sjönk Vänersborg i rankingen. Tidigare låg Vänersborg på plats 142, nu sjönk placeringen till 173.
Den här rankingen undrar jag hur den ska utvecklas nästa år. Med all säkerhet kommer kommunen att ”leva upp till gällande avtal”, men förutsättningar till lärarna…? När kommunen inte vill investera i förskolor och skolor utifrån de behov som finns…?
Vad som händer med rankingen nästa år angående elevernas genomsnittliga meritvärde går dock lätt att räkna ut… Men även i år sjönk rankingen för Vänersborg.
Vänersborg hamnar på plats 131 när det handlar om elevernas genomsnittliga meritvärde (åk 9). Året innan kom Vänersborg på plats 97. (Meritvärdet beräknas bara för de elever som fått betyg i minst ett ämne.)
Lärarförbundet har också räknat med det genomsnittliga meritvärdet justerat efter ”förutsättningar- likvärdighetsindex”. Det betyder att det faktiska meritvärdet jämförs med det förväntade meritvärdet. Och i det förväntade meritvärdet tas det hänsyn till andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Och här är tyvärr siffrorna sämre, plats 152 jämfört med 123 år 2015. Det betyder att Vänersborg faktiskt ”presterar” sämre än vad som förväntas.
På samma sätt görs undersökningen med andelen elever som får minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen. Vänersborg hamnar på plats 147 (plats 136 året innan) och på plats 159 (plats 158 år 2015) när hänsyn tas till ovannämnda faktorer.
Rankingen har också med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 260 av Sveriges 290 kommuner (plats 265 år 2015). Resultatet förvånar mig, men det visar, antar jag, behovet av nya förskoleplatser. Vilket också, i varje fall delvis, är på gång, även om det kan ta lite tid (de gamla BUP-lokalerna på Vänerparken och Hönan).
Till sist redovisar jag rankingens två sista aspekter.
Skolrankingen tar upp andelen invånare i kommunerna som är 20 år (födda 1995) och har grundläggande behörighet för högskolestudier. Måttet är väl inte helt rättvisande, det kan ju t ex finnas ungdomar som flyttar till en annan kommun direkt efter avslutad gymnasieskola. Vänersborg hamnar på plats 82 (tidigare 72), vilket trots allt är en ganska hög ranking.
Den sista aspekten är andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år. (Elever på introduktionsprogram räknas inte med, men det gör elever som studerar i en annan kommun.) Vänersborg hamnar på plats 82, vilket är en nedgång med 24 placeringar.
När alla aspekter i skolrankingen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 221 av Sveriges 290 kommuner. Det är ett mycket dåligt resultat och Vänersborg rasar dessutom i rankingen.
Det kan vara intressant att slutligen också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets ranking:
- Trollhättan 124
- Uddevalla 226
- Mellerud 271
- Färgelanda 240
- Grästorp 7
- Lilla Edet 285
Det är väl med undantag av Grästorp egentligen inga lysande resultat. Men då ska man också komma ihåg att Trollhättan har gjort ett rejält lyft med 88 placeringar jämfört med den förra rankingen.
Sveriges bästa skolkommun blev för övrigt Vellinge, för andra året i rad. Vellinge följdes av Orust, Ovanåker, Kalmar och Aneby.
Slutsatsen av Lärarförbundets ranking är entydig – Vänersborgs politiker måste prioritera skola och utbildning på ett betydligt bättre sätt.
Sikhall, Huvudnäs, fotboll, IFK och arenan
Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
Skolkrisen i Vänersborg (2/2)
I gårdagens blogg (se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)”) redovisade jag några kommentarer från läsare på den mycket uppmärksammade bloggen ”Total kris i Vänersborgs skolor!”. Det var förklaringar till varför betygsresultaten i Vänersborgs skolor var så katastrofalt dåliga för avgångsklasserna i våras.
De specifika vänersborgsproblem som lyftes fram var profilklasserna, bristen på undervisningsmaterial, ”IT-strul” och för få vuxna och i synnerhet bristen på legitimerade pedagoger i skolorna.
Naturligtvis lyftes Vänersborgs kommun som huvudman för grundskolan fram. Det förändrade huvudmannaskapet, tidigare var det staten som var huvudman, var ett resultat av kommunaliseringen i början på 1990-talet. I och med kommunaliseringen blev politikerna i Vänersborg ”chefer” för grundskolan och med det slog de styrande politikernas inte alltför positiva attityd till skolan och pedagogerna igenom. Det ledde i sin tur också till att skolan inte prioriterades i kommunens budgetar.
Friskolorna, i Vänersborgs fall Fridaskolan, tillsammans med profilklasserna, har också inneburit en segregation av elever. Det har naturligtvis inte gynnat de elever som har det ”svårast” i skolan och som går kvar i de ”vanliga” klasserna i de kommunala grundskolorna. Vänersborg måste nog se över organisationen kring profilklasserna. Om inte annat skulle rektorerna kanske se över profilklassernas placering. Varför t ex inte flytta någon profil till Torpaskolan eller Dalboskolan?
Det saknas pengar i Vänersborgs skolor. För säga vad man vill, det är pengar som avgör hur många pedagoger, inklusive t ex speciallärare, som kan anställas, hur mycket läromedel och undervisningsmaterial som kan köpas in osv. Och budgettilldelningen ger naturligtvis också signaler om skolans betydelse till elever, föräldrar, pedagoger och rektorer…
Den här mandatperioden har det satsats mer på skolan än vanligt. Och det tack vare minialliansens (M+L+KD) svängning i frågan, vilket har inneburit att Vänsterpartiets förslag har vunnit majoritet i kommunfullmäktige. Eller om man vill uttrycka det som att minialliansen har övertagit V:s syn på skolan. Den styrande minoriteten, dvs S, C och MP, har varit mot. 
Dock bättrade sig de styrande i juni i år och slöt en överenskommelse med Vänsterpartiet om mer pengar till skolan för valåret 2018…
Men faktum är att de ökade budgetmedlen egentligen bara har räckt till att kompensera för den ökade elevtillströmning som har skett de senaste åren. Det har varit pengar som så att säga har mött ”den större kvantiteten” – pengarna har inte räckt för att höja kvaliteten. Och i år (2017) har inte pengarna räckt till elevökningen heller (se nedan)…
Vänersborg behöver fler pedagoger, fler speciallärare, fler elevassistenter, fler elevvårdspersonal och överhuvudtaget fler vuxna i skolan. Det råder inga tvivel om detta. Men det är svårt att behålla och rekrytera personal. Därför måste Vänersborg noggrant överväga hur kommunen ska kunna förbättra arbetssituationen på våra skolor.
Jag tror att den enda riktiga vägen att gå för Vänersborg är att införa ett tvålärarsystem. Flera skolor i olika kommuner har redan gjort det, t ex Södertälje, med bra resultat. Det betyder att två pedagoger alltid undervisar i en klass. Det är bättre tror jag än att klasserna görs mindre. Jag tror också att fler elever då kan ”fångas in”, vilket även gör att behovet av speciallärare etc blir mindre. Med andra ord, arbetsförhållandena blir bättre både för personal och elever. Och därmed kunskapsinhämtningen.
Pedagogerna bör också avlastas arbete som inte har med den direkta undervisningen att göra. Särskild personal skulle kunna anställas som tar hand om rastvakter, elev- och föräldrakontakter, frånvarorapportering etc. Det här prövas också på olika skolor i Sverige, bland annat på skolor i Trollhättan.
Jag tror också att rektorerna ska avlastas kommunala uppgifter och bli de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och föreskriver, och förutsätter. Särskilda chefer (ex intendenter) skulle kunna anställas som t ex tar hand om fastighets- och lokalfrågor, som på Kunskapsförbundet Väst, och ekonomiska frågor. Särskild personal skulle även kunna ta hand om en stor del av personalfrågorna.
Alla dessa åtgärder kostar naturligtvis pengar, men vi står inför ett val – vill vi ha en bra skola eller inte? Vill vi satsa på våra barn och ungdomar – eller inte? (Jag har för övrigt lämnat in en motion om dessa frågor, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
För Vänersborgs del är naturligtvis frågan om skollokaler oerhört viktig. Som det är nu med den ökade elevtillströmningen, är det så trångt i klassrummen 
att eleverna, som Tove af Geijerstam (L) uttryckte det på det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden:
”trycks ut genom fönstren.”
Tyvärr ser det emellertid inte ut som om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tänker prioritera investeringar i skollokaler… Vi får se när investeringsbudgeten ska tas i november.
Resursfördelningsmodellen i Vänersborg måste ses över. BUN och dess förvaltning måste hitta ett system där resurser på ett bättre sätt kan föras över till de skolor och elever som bäst behöver dem. Här finns det exempel på modeller som används i andra kommuner. Fast… För att fördela resurser så måste man ju ha några att fördela… Och då måste BUN få betydligt mer resurser än vad som finns just nu.
Till sist får man väl inte glömma att det är viktigt att lärarnas röster kommer fram i debatten och analyserna. Det är ju faktiskt de som har förstahandserfarenhet av undervisningen.
Självklart bör man också lyssna på elever och föräldrar, även om det finns en tendens (det är mer än en tendens skulle många skolmänniskor säga) att de i många fall helt oreflekterat lägger all skuld på skolan och skolpersonalen. Det glöms gärna bort att också barn/ungdomar/elever inte bara har rättigheter utan också ansvar och skyldigheter… (Se t ex en nyligen publicerad debattartikel, ”Dina barn har faktiskt också skyldigheter”.)
Det är mycket som behöver förändras i den svenska skolan i allmänhet och i Vänersborgs skolor i synnerhet. Men ska vi kunna höja skolans kvalitet och med det kunskapsresultaten och betygen så måste det ske en satsning av stora mått.
Vi får se vad som händer i Vänersborg. Förutom investeringsbudgeten så ska också barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar till den ökade elevtillströmningen snart behandlas.
BUN har ju som bekant begärt ytterligare pengar, 4,759 milj kr, för den ökade elevtillströmningen i år, allt enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut i juli förra året. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) igår måndag ville inte de styrande partierna (S+C+MP) tillmötesgå denna begäran… De sa nej till BUN:s begäran! Samtidigt säger ryktena att kommunledningen är positiv till IFK Vänersborg och klubbens önskemål om ekonomiskt stöd för att arrangera bandy-VM… Och att IFK Vänersborg ska få 125.000 kr i marknadsföringsbidrag för kommande säsong, är det överhuvudtaget ingen diskussion om. Marie Dahlin (S) bestämde det själv igår.
Och då kan man lugnt konstatera att den negativa attityden till skolan i Vänersborg, företrädd av Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), fortsätter. (Jag undrar vad Stefan Löfven och Gustav Fridolin skulle säga om sina partikamrater i Vänersborg?) Det värsta är väl att denna ”anti-skollinje” säkerligen också får stöd av sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade i KSAU för mer pengar till Barn- och Utbildningsnämnden. (Vad Vänsterpartiet anser? Behöver du undra över det? V har dock ingen representant i KSAU.) Om inte de styrande partierna 
(S+C+MP) ändrar sig och enas om utbildningens och skolans betydelse, ja då finns det knappast något hopp för skolan i Vänersborg.
Å andra sidan är det val nästa år…
Skolkrisen i Vänersborg (1/2)
Fredagens blogg ”Total kris i Vänersborgs skolor!” väckte ett enormt intresse. Blogginlägget har lästs av osannolikt många och flera personer har dessutom kommenterat den. Framför allt framförs det teorier om orsaken till att betygsresultaten har sjunkit så dramatiskt i Vänersborg jämfört med resten av riket.
Och det är bra. De dåliga resultatet måste analyseras kors och tvärs, upp och ner, fram och tillbaka – vi måste få reda på varför Vänersborg har halkat efter. Annars kan vi inte sätta in åtgärder. Och vem vet, förslagen kanske även kan inspirera och ge tips till barn- och utbildningsförvaltningen som, förmodar jag, kom igång med sitt analysarbete redan idag…
Signaturen ”huggbeaver” anser att det är det ”fria skolvalet och friskolereformen” som är orsakerna till de dåliga betygsresultaten. Fast dessa reformer var ju nationella, dvs gällde hela Sverige, och förklarar ju inte specifikt Vänersborgs resultat. Däremot är jag övertygad om att dessa två förändringar, tillsammans med den bland flertalet lärare så hatade kommunaliseringen, förklarar Sveriges kräftgång i förhållande till andra länder.
Bernt skriver på Facebook att Vänersborg sedan slutet av 90-talet ”har legat i framkant när det gäller att utveckla flumskolan”. Och visst kan jag hålla med om att många i ledande skolpositioner, framför allt i Stockholm, har haft en ovanligt flummig inställning till inlärning och kunskap. Men jag tror inte att Vänersborg har legat ”i framkant”. De flesta pedagogerna har nog stått med båda fötterna på jorden genom åren.
Fast det är klart – när den nya Torpaskolan byggdes (Torpaskolan stod klar inför höstterminen 2011) så var det en mycket flummig grundsyn som låg till grund för skolbygget. Det kan jag hålla med Bernt om. Men betygen har rasat på alla skolor i kommunen och inte bara på Torpa. (Jag utvecklade min syn på Torpaskolan i en blogg 2011, se ”Röster från Torpaskolan”.)
Jerry anser att en stor del av förklaringen till de dåliga resultaten är att det saknas pengar till de elever som har behov av stöd. Och det kan jag hålla med om. Det har jag sett med egna ögon som lärare i många år. Tyvärr har kanske detta inte alltid kommunicerats tillräckligt tydligt och kraftfullt till politikerna. Det måste väl också sägas att politikerna i
Vänersborg sällan eller aldrig har prioriterat ekonomiska resurser till skolan. Bandy har ofta varit viktigare än skolan. Som Anette skrev.
Just i dagarna pratar kommunledningen med IFK Vänersborg om bandy-VM. IFK vill ha ekonomiskt stöd från kommunen till arrangemanget. Och ryktena säger att kommunledningen är positiv till IFK:s önskemål… (Mer om bandy nedan.)
Anette betonar den bristande ordningen och studieron i klassrummen. Och även där håller jag med. Det är viktiga orsaker till att Sveriges elever har halkat efter kunskapsmässigt internationellt. Undersökningar har ju visat att trygghet och studiero är sämre i svenska skolor än i andra länder. Det är alltså ett stort problem och det har diskuterats intensivt på nationell nivå.
Men även om ordningen i klassrummen i Vänersborg har en del att önska, så tror jag inte att det är värre i Vänersborg än i övriga Sverige eller att det har blivit sämre i Vänersborg under det senaste året. Fast självklart måste alla arbeta för att klassrumsklimatet präglas av trygghet och studiero. Det är förutsättningar för en bra lärmiljö. Självklart. Kanske beror en del av den bristande tryggheten och studieron på att det saknas legitimerade pedagoger?
Rune ser profilklasserna som en del av roten till det onda. Han menar att de leder till ett elittänk redan från åk 6 med segregation och större skillnader mellan skolor som följd. Jag vet att profilklassernas vara eller inte vara har diskuterats mycket genom åren både i den centrala förvaltningen och, framför allt, mellan rektorer. Jag är själv tveksam till profilklasser, och håller till vissa delar med Rune. Men nu är det ju faktiskt så att profilklasser är tillåtna enligt Skollagen – och föräldrar och elever tycks vara positiva till dem. I varje fall de som väljer någon av profilerna. Men jag tror ändå inte att förklaringen till Vänersborgs dåliga resultat beror på profilklasserna. De har ju funnits i många år nu, och inget har ändrats på denna front de senaste åren.
Jag tycker att Helena har många intressanta synpunkter (på Facebook). I hennes kommentar finns flera bra utgångspunkter för vidare analys av orsakerna till Vänersborgs katastrofala betygsresultat.
Helena menar att dagens resultat är en effekt av många års nedskärningar av personal. Och det ligger en del i påståendet.
I samband med arenabygget så drogs det ner på antalet lärare. Jag vill minnas att det var bortåt 120-140 lärare som försvann 2008-2010. Det vara bara Vänsterpartiet som protesterade, och det tämligen högljutt! (Undrar om någon minns det?) Men besparingarna klubbades igenom utan några större betänkligheter av socialdemokrater och centerpartister, det var de som styrde Vänersborg då med egen majoritet. Det ska dock sägas att de hade stöd av moderaterna, liberalerna (folkpartiet på den tiden) och kristdemokraterna. Och visst ledde denna åderlåtning av kompetent personal till att Vänersborgs skolor tappade mycket i förhållande till resten av Sverige.
Men jag är ganska övertygad om att personaltätheten har ökat sedan dess. Men det skulle vara intressant att se siffrorna på utvecklingen av personal- och lärartätheten, typ antal behöriga/legitimerade lärare per 100 elever sedan dess.
Helena menar, precis som Jerry, att det saknas resurser. Jag tror inte att någon med kännedom om grundskolan i Vänersborg säger emot, alla är nog rörande överens om detta. Och det oavsett om Vänersborgs skolor har ”kompenserats” för nedskärningarna eller inte sedan arenabyggets dagar.
Helena skriver också om att det är vanligt att lektioner ställs in. Jag vet i och för sig inte om detta skulle vara vanligare i Vänersborg än i resten av Sverige, eller att det har blivit vanligare de senaste åren. Däremot vet jag att det råder brist på vikarier i allmänhet och kompetenta sådana i synnerhet. Som tur är så finns det ett antal pensionerade lärare som allt som oftast rycker in som vikarier. Skolorna i Vänersborg försöker nämligen få tag i vikarier när det behövs, det råder det ingen tvekan om detta. Vikarieanskaffningen brukar dessutom ta en ansenlig del av arbetstiden för de på skolorna som har denna uppgift…
”Stenciler är vardag. Böcker har skolan inte råd med.”
Skriver Helena vidare. Och här sätter hon nog fingret på något väsentligt. Skolorna i Vänersborg har under många år blivit tilldelade ganska lite pengar till undervisningsmaterial jämfört med övriga Sverige. Den tiden som eleverna fick egna läroböcker i alla ämnen kommer nog inga av dagens lärare ihåg. Det är med all säkerhet så att egna läromedel, där eleverna skulle kunna anteckna, stryka under osv, hade befrämjat inlärningen och ökat kunskaperna.
De senaste åren har eleverna fått egna datorer i Vänersborg. Men det är ett känt fenomen att det är mycket strul med och kring dessa. Det är inte bara datorer som inte fungerar som de ska, varken elever eller pedagoger har alltid tillräckliga IT-kunskaper. När systemen som används inte heller fungerar särskilt bra eller är särskilt pedagogiskt utformade, så skapar IT-användningen en massa ”dö-tid” istället för att effektivisera undervisning och inlärning.
Helena tycker inte heller att kommunen som arbetsgivare sköter sig som den ska:
”Politikerna skulle kunna fråga sig hur länge en arbetsgivare får behandla sin personal på detta sätt? Hur håller man arbetslusten uppe när man hela tiden jobbar i motvind?”
Medarbetarenkäter har genom åren visat att Helena har rätt. Det har varit ett stort missnöje och många pedagoger har sökt sig till andra kommuner eller andra yrken. Jag tror att det ska genomföras ytterligare en stor undersökning bland kommunens anställda senare i höst, vi får se vad den kommer att visa.
Jag tror även att pedagoger i Vänersborg upplever att politikerna inte anser att skolan är viktig eller att pedagogerna själva är viktiga. Inte alltför sällan har jag också med egna öron hört styrande politiker förmedla en sådan inställning…
Kurt slutligen har skickat mig en länk om de skillnader i betygsresultat som råder mellan pojkar och flickor. Och det är en stor utmaning att få med pojkarna på skoltåget, men det är snarare ett nationellt problem än ett specifikt problem för Vänersborg. Det hindrar naturligtvis inte att Vänersborg uppmärksammar och försöker åtgärda problemet.
Det var de flesta av de kommentarer som jag har fått om mitt blogginlägg. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Imorgon tänkte jag att diskutera några förslag på vad Vänersborg kan göra för att vända den katastrofala kunskapsresultatkurvan.
För något måste göras!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer