Arkiv
Om gårdagens KS (30/8)
Kommunstyrelsen (KS) fattade inte bara beslut om att sända en protestskrivelse till regeringen igår. (Se “KS uttalar sig mot “angiverilagen””.) Tvärtom, det var bara ett av 38 ärenden.
Sammanträdet inleddes som brukligt med några informationspunkter. Först ut var IT-enheten som informerade om “Digitalisering och Digital Mognad”. Det var en intressant presentation som inte minst visade hur komplex digitaliseringsfrågan är. Det handlar inte bara om teknik, utan lika mycket om användarna. Det är inte heller svårt att skönja stora kostnader i framtiden, bland annat till kompetensutveckling. Det blir mer information om digitaliseringen senare i höst.
Ingrid Lindkvist, projektledare på Näringslivsavdelningen, informerade om “Industriell symbios”. Det var också en intressant och lärorik föredragning. Industriell symbios är en:
”process där underutnyttjade resurser från en aktör eller process blir råvara för någon annan. Industriell symbios möjliggör att resurser används mer hållbart och bidrar till den cirkulära ekonomin.”
Kommunstyrelsen fick en rad konkreta exempel på ”symbioser” mellan företag i kommunen.
Miljöstrategerna Boel Carlsson och Hedvig Särg hade en längre genomgång av kommunens klimatlöften 2024–2026. Det var ett av ärendena som kommunstyrelsen senare under mötet skulle fatta beslut om. Det är “Klimat 30”, dvs Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen, som har ställt upp ett antal klimatlöften. Det är 30 löften där kommunen har rådighet. Sedan bjuds kommunerna i Västra Götaland in för att försöka uppfylla så många som möjligt av dem.
Under 2021-22 genomförde kommunerna i länet tillsammans klimatlöften som beräknas ha minskat utsläppen med drygt 75.000 ton koldioxidekvivalenter. Kommande tre år hoppas “Klimat 30” kunna överträffa det. Av de 30 löftena bedöms det som realistiskt att Vänersborgs kommun kan uppfylla 24 medan 6 löften inte bedöms som realistiska att uppfylla.
Kommunstyrelsen föreslog enhälligt att kommunfullmäktige skulle ställa sig bakom förslaget att anta klimatlöftena.
HR Controller Johan Wass var som vanligt mycket intressant att lyssna på. Han pratade om sjukfrånvaron och hur kommunen arbetar med att försöka sänka den. Vi fick återigen höra att sjukfrånvaron är högre i Västra Götaland än för snittet i Sverige. Trestadsområdet har högre sjukfrånvaro än resten av VGR och Vänersborg har högst i Trestad… Och än så länge kan ingen förklara varför.
Kommundirektör Tegenfeldt informerade skriftligt om vad som hade hänt sedan sist. Det var en gedigen rapport. Kommunalråden redovisade också vad de hade gjort sedan sist. Det gör de alltid i punktform, sedan får ledamöterna ställa frågor.
Denna gång fick vi höra om möten med Trafikverket. Vid sådana tillfällen har kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) en tendens att “gå igång”. Och vad han berättar så är det helt förståeligt. Trafikverket verkar inte vara den bästa och mest effektiva av statens myndigheter, långt därifrån. Och tyvärr får en kommun som Vänersborg lida för det, t ex ingen ny järnvägsbro och därmed utebliven GC-bro och total passivitet kring stationsområdet i Vargön.
Det blev ingen diskussion om revideringen av styrdokumentet ”Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda”. Det skickades vidare till kommunfullmäktige. Det var ganska självklara regler, nästan för självklara. Det hade nog egentligen räckt att hänvisa till kristendomens gyllene regel:
“Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra mot dem!”
Även riktlinjerna för att “förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda” skickades till kommunfullmäktige.
Jag skrev om en del medborgarförslag som behandlades av kommunstyrelsen i bloggen “Sommaren är slut – KS på onsdag”, liksom om ett antal motioner i bloggen “KS på onsdag alltså”. Läs gärna dessa bloggar för mer information.
Medborgarförslaget om införande av anropstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen avslogs. Det var bara, om jag antecknade rätt, Vänsterpartiet som ville bifalla det. Samma öde, dvs avslag, drabbade förslaget om att införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV). Det gick dock ända till votering. De styrande partierna och Vänsterpartiet fick majoritet, 8-7, för ett avslag.
Medborgarförslaget om inköp av broddar till pensionärer avslogs. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet ville bifalla förslaget. Vi ansåg att kommunen skulle kunna tolka förslaget mer flexibelt, som att de som har behov skulle kunna få broddar av t ex hemtjänsten. Ordförande Augustsson (S) ansåg att det inte var så medborgarförslaget var formulerat – och såg istället fram mot en motion.
Kommunstyrelsen biföll delvis medborgarförslaget om förändrade menyer i skolmatsalen. Elever och bespisningspersonal ska bli mer delaktiga i skapandet av menyer så att de maträtter som serveras är de rätter som eleverna äter.
Det blev återigen diskussion kring medborgarförslaget om skyddsräcke på Dalbobron. Gunilla Cederbom (V) menade att det var svårt att värdera de olika alternativen i utredningen och efterlyste ett bättre underlag från förvaltningen. Cederbom ansåg inte heller att förvaltningen hade utrett det som kommunfullmäktige begärde i sin återremiss. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet yrkade återigen på återremiss på förslaget. Den inställningen hade inte något av de andra 7 partierna.
Alla de beskrivna medborgarförslagen ska vidare till kommunfullmäktige, även förslaget om broddar. Det ska också följande motioner som avslogs av kommunstyrelsen.
Lutz Rininslands (V) och Kärvlings (V) motion om “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” föll inte resten av kommunstyrelsen på läpparna. De tyckte inte ens att förslaget var värt en utredning, trots att omkring hälften av landets kommuner och regioner har infört sådana fonder. Det är lite anmärkningsvärt tycker jag, särskilt när kommunstyrelseförvaltningen föreslog bifall till motionen. Jag återkommer kring sociala investeringsfonder när det närmar sig kommunfullmäktige.
Inte ens Sverigedemokraterna själva yrkade bifall till Mathias Olssons (SD) motion om “temalekplats anpassad för alla”. Det är svårt att förstå SD i Vänersborg, det gör bara de som röstade på dem i valet… Motionen blev avslagen.
Anders Strand (SD) yrkade däremot bifall till sin egen motion om “underhåll och utveckling Vargöns stationsområde”. Det hjälpte inte, den blev också avslagen.
Det var som väntat bara moderaternas motioner om en fördjupad översiktsplan över Frändefors och en motionsrunda i samma tätort som inte blev avslagna.
Kommunfullmäktige kommer att få ta ställning till om författarna till medborgarförslag ska få tillfälle att presentera sina förslag i fullmäktige i fortsättningen. Kommunstyrelsen ansåg det.
Samtliga andra ärenden på den långa ärendelistan, dagordningen, bifölls enhälligt av kommunstyrelsen. Det blev knappast ens några diskussioner, på sin höjd några frågor och några åsikter. (Du hittar dagordningen här.)
Sammanträdet började som vanligt kl 08.30 och avslutades kl 16.18.
KS uttalar sig mot “angiverilagen”
Igår tisdag var det en stor nyhet att en majoritet av landets regioner säger nej till att anmäla papperslösa till polisen. Det kan strida mot Barnkonventionen berättade nyhetsuppläsaren på Rapport igår kväll. (Se SVT.)
I Tidöavtalet står det att det ska lämnas förslag till en ordning med:
“anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”.
Det beskrivs hur kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket om papperslösa i syfte att försvåra möjligheten att leva i landet utan tillstånd. Förslaget, som togs fram av Tidöpartierna, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, är så kontroversiellt att det verkar leda till en splittring bland regeringspartierna. På Rapport igår uttalade sig Liberalernas riksdagsman Fredrik Malm:
“Barnkonventionen är tydlig med barns rätt till utbildning och det barnperspektiv som ska råda och det betyder att lärare i Sverige ska fokusera på att planera … och genomföra lektioner. De ska inte behöva vara migrationspolitikens förlängda arm.”
Det är nog inte bara Barnkonventionen som det kommande förslaget strider mot. Tidöpartiernas planer på ett sådant förslag strider sannolikt även mot andra lagar som Hälso- och sjukvårdslagen och Skollagen.
I dagens Aftonbladet läser jag för övrigt att Sverigedemokraterna har reagerat starkt på Fredrik Malms uttalande. (Se Aftonbladet “Bråk i Tidöpartierna – SD kräver att liberal portas”.)
Det är många fackförbund, välfärdsarbetare och civilsamhällesorganisationer som har reagerat på förslaget. De anställdas uppgift inom välfärden är att ge personer utbildning, vård, omsorg och socialt stöd utifrån behov. Det är inte att agera angivare. Barnen har inte bara rätt till utbildning, de och alla människor har rätt till vård som inte kan anstå, oavsett legal status, och rätt till nödbistånd från socialtjänsten.
Det är också många kommuner som antar uttalanden som i protest skickas till regeringen. Idag var det Vänersborgs tur. Vänsterpartiet väckte ett så kallat initiativärende på dagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Initiativärendet kan laddas ner här.)
Vänsterpartiet föreslog att:
“Att kommunstyrelsen tillskriver regeringen om att anmälningsplikt inte bör införas i kommunal verksamhet enligt bilaga ”Skrivelse till regeringen om att anmälningsplikt inte bör införas i kommunal verksamhet.””
Kommunstyrelsen godkände att ärendet kunde behandlas och beslutas på sittande möte. Vänsterpartiet hade även förberett ett förslag till skrivelse till regeringen. Skrivelsen hade med några mindre justeringar följande utseende:
“Till regeringen
Skrivelse till regeringen om att förändrad anmälningsplikt inte bör införas i kommunal verksamhet
I Tidöavtalet står det att det ska lämnas förslag till en ordning med “anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”. Det beskrivs hur kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket om papperslösa i syfte att försvåra möjligheten att leva i landet utan tillstånd.
Dessa formuleringar har många fackförbund, välfärdsarbetare och civilsamhällesorganisationer reagerat på de formuleringar som finns i avtalet. Välfärdsanställdas uppgift är att ge personer utbildning, vård, omsorg och socialt stöd utifrån behov – inte att agera angivare. Enligt t.ex. barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning, lek och en meningsfull fritid. Alla människor har rätt till vård som inte kan anstå, oavsett legal status och rätt till nödbistånd från socialtjänsten.
Det finns stora risker för liv och hälsa med anmälningsplikt inom välfärden. De människor som lever som papperslösa i Sverige kommer på grund av rädsla att avstå från att söka nödvändig vård, nödbistånd från socialtjänsten eller till och med pedagogisk verksamhet för barn. Det finns till exempel särskilda farhågor kring våldsutsatthet för kvinnor där socialtjänsten kan göra viktiga insatser.
Kommunstyrelsen har därför beslutat, precis som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen, att tillskriva regeringen, om vikten av att inte införa informationsplikt eller anmälningsplikt i kommunal verksamhet. Även om det finns en skrivning i Tidöavtalet om att anmälningsplikt skulle kunna strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården, finns det ingen som helst garanti för att förskola, skola eller socialtjänst kommer att undantas ifrån anmälningsplikten.
Det är av vikt att som kommunala politiska företrädare agera i tid innan beslut, för att påvisa de stora konsekvenserna förslaget skulle innebära i den kommunala verksamheten.”
En majoritet av kommunstyrelsens ledamöter biföll Vänsterpartiets förslag till skrivelse. Det insåg alla närvarande eftersom varje parti innan beslutet deklarerade om man biföll eller avslog förslaget. Det behövdes ingen omröstning.
De partier som motsatte sig förslaget var inte helt förvånande Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det ska alltså noteras att både Kristdemokraterna och Liberalerna i Vänersborg stödde förslaget tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet. (Skrivelsen kan laddas ner här: “Skrivelse till regeringen om att förändrad anmälningsplikt inte bör införas i kommunal verksamhet”.)
Skrivelsen skickas nu iväg så fort som möjligt.
Det är fantastiskt att så många partier i Vänersborg kan komma överens i en sådan här viktig fråga.
Det är långt kvar till nästa valdag i september 2026. Vi får se vilka som minns de fyra partier som styr Sverige och som enades kring förslaget om att införa den ökade informationsplikten…
Personal som arbetar inom sjukvården, socialtjänsten, förskolan och skolan samt alla andra i Vänersborg bör komma ihåg att protesten i kommunstyrelsen mot angiverilagen var kompakt.
PS. Det pågår ett namninsamling mot Tidöpartiernas planer att införa en lag om förändrad anmälningsplikt. Du hittar namninsamlingen här: “STOPPA ANGIVERILAGEN – SKRIV UNDER NU!”.
PPS. Här kan du läsa om fler ärenden på kommunstyrelsens sammanträde: ”Om gårdagens KS (30/8)”.
KS på onsdag alltså
I torsdagens blogg återfanns dagordningen för kommunstyrelsens sammanträde, nu på onsdag alltså. (Se “Sommaren är slut – KS på onsdag”.) Jag redovisade då också de medborgarförslag som ska behandlas och som med två undantag är på väg till kommunfullmäktige för avgörande.
Det finns ytterligare ett ärende som har med medborgarförslag att göra. Det är ärende 21, “Initiativärende: Möjliggör för invånarna att muntligen presentera sina medborgarförslag”.
Det är kommunfullmäktiges Demokratiberedning som yrkar på att kommunfullmäktige ska besluta om ett tillägg i arbetsordningen. Tillägget ska göra det möjligt för de invånare som lämnar in ett medborgarförslag att muntligen presentera sitt förslag i kommunfullmäktige.
Det är ett bra förslag tycker jag som skulle, som Demokratiberedningen skriver:
“främja demokratin och social inkludering.”
Det är flera motioner som ska avgöras i fullmäktige den 13 september, och alla ska vandra genom kommunstyrelsens “stålbad” på onsdag. Först ut är motionen “Temalekplats anpassad för alla”.
Motionen är skriven av Mathias Olsson (SD). Han vill bland annat att kommunen ska:
“bygga en temalekplats alternativt komplettera någon av de nybyggda med anpassning för funktionsnedsatta, speciellt anpassad med rullstolsgunga där man “parkerar” rullstolen i gungan.”
Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) ställer sig positiv till motionen. Samhällsbyggnadsnämnden anser däremot inte att motionen ska bifallas. Nämnden skriver att de kommunlekplatser som byggts under senare tid till stor del redan är tillgänglighetsanpassade. Dessutom förs en dialog med lekredskapsleverantörer om tillgänglighetsanpassade lekalternativ. När det gäller rullstolsgungor menar nämnden att det är mycket svårt att garantera säkerheten. Det har lett till ett medvetet val att inte ha denna typ av lekaktivitet i kommunens sortiment.
Beslutsförslaget är att kommunstyrelsen ska rekommendera kommunfullmäktige att avslå motionen.
Samma förslag gäller en motion från Lutz Rininsland (V) och Kärvling (V) med titeln “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Jag har skrivit om sociala investeringsfonder och motionen flera gånger tidigare. Vänsterpartiet har dessutom lagt förslaget på sittande kommunstyrelse, den 4 nov 2020. Det blev då remitterat till kommunstyrelseförvaltningen som utredde fondtanken och sedan skrev:
“Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborg kommun bättre.”
Det var det där med återbetalningskrav. Annars var utredningen tämligen positiv. Flera av de kommuner som har infört sociala investeringsfonder, omkring hälften av alla kommuner och regioner i Sverige, har tagit bort återbetalningskravet.
Och då skrev vi vår motion om sociala investeringsfonder… Vi tog bort återbetalningskravet, som hade varit med tidigare, och motionen fick rubriken “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”. (Om du vill veta mer om vad sociala investeringsfonder är, vad de kan användas till och fördelen med dem, så kan du läsa mer om det i motionen som kan laddas ner här. Du kan också läsa mer i bloggarna “KS (3): Sociala fonder” och “Motion: Sociala investeringsfonder”.)
Inget annat parti har insett möjligheterna med sådana här fonder, inte ens Miljöpartiet som motionerade om dem redan 2014… Det gör dock kommunstyrelseförvaltningen som skriver i underlaget till onsdagens sammanträde:
“Förslag till beslut är att kommunfullmäktige bifaller motionen och beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond.”
Jag tänker yrka bifall på motionen, men ändra yrkandet till:
“kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar”
Inte heller Anders Strand (SD) lyckades beveka KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), som bestämmer beslutsförslagen till kommunstyrelsen, och det trots att Strand själv sitter i KSAU… Hans motion “Underhåll och utveckling Vargöns stationsområde” föreslås bli avslagen. Strands yrkande var:
“Att Vänersborgs kommun tar över ansvaret för underhåll och utveckling av Vargöns stationsområde”
Jag kan förstå avslagsförslaget. Det är Trafikverket som äger fastigheten. Kommunen har möjlighet att arrendera området. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer dock att villkoren är ofördelaktiga och innehåller många restriktioner för eventuella åtgärder. Trafikverket kräver stora säkerhetsavstånd till järnvägen för till exempel parkering och växtlighet. Det finns inte heller något ekonomiskt utrymme för att arrendera och ta över skötseln av stationsområdet skriver nämnden.
Det tycks inte vara lätt att övertyga de styrande och oppositionella i KSAU. Varken motioner eller medborgarförslag tycks behaga dem…
Men det finns undantag. Moderaterna har lagt två motioner som båda kommer att bifallas. Och varför inte, moderaterna yrkar på vettiga saker.
Den första motionen är inlämnad av Tor Wendel (M) och Robin Danielsson (M). De yrkar på att:
“Vänersborgs kommun snarast startar arbetet med en Fördjupad Översiktsplan för Frändefors”
Och det är nog egentligen att slå in öppna dörrar. Det tänker kommunen nämligen göra ändå – så fort den fördjupade översiktsplanen för Brålanda är klar.
Tor Wendel har skrivit ytterligare en motion. Denna gång tillsammans med partikollegan Kristina Edvinsson (M). Motionen yrkar på:
“att möjligheten och lämpligheten att anlägga en ”motionsrunda” i Frändefors utreds.”
De föreslår att motionsrundan ska anläggas på befintliga gång- och cykelvägar samt lågtrafikerade gator. Det tyckte inte samhällsbyggnadsförvaltningen är någon bra idé. Det skulle bli både dyrt och trafikfarligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen tycks inte alltför sällan vara ganska negativ till förändringar. Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden däremot ansåg att motionen var bra… Och det tycker kommunstyrelseförvaltningen också. Och KSAU.
En motionsrunda har många fördelar utifrån ett folkhälsoperspektiv, skriver kommunstyrelseförvaltningen, som inte heller ser samma risker i trafiken som Samhällsbyggnadsförvaltningen. Samtidigt behövs det en central GC-väg som binder ihop samhällets skolor, idrottsanläggningar och service.
Det är bra att det händer något i Frändefors.
Det är ytterligare några ärenden som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Motionerna ska för övrigt vidare till kommunfullmäktige.
PS. Här kan du läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde: ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””.
BN+Magnus i Sikhall=Sant!
I förra veckan, tisdagen den 15 augusti, hade byggnadsnämnden sammanträde. Nämnden skulle ta ställning till en ansökan från Magnus Larsson i Sikhall om strandskyddsdispens. Magnus Larsson var ju tvungen att ha strandskyddsdispens för att anlägga en smal och kort serviceväg så att han kunde åtgärda och renovera Sikhalls magasin.
Byggnadsförvaltningen ville först, av någon outgrundlig (eller?) anledning, avslå Larssons ansökan om strandskyddsdispens (se “Ingen dispens för Magnus Larsson?”), men så åkte förvaltningschef Sandin upp till Sikhall på ett platsbesök.
Förvaltningschefen kom till en annan, och mycket insiktsfullare, uppfattning än sin förvaltning… (Se “Sikhall: Förvaltningen kovänder”.) Han ändrade förvaltningens beslutsförslag och föreslog istället byggnadsnämnden att bevilja strandskyddsdispens till Magnus Larsson. 
Och det var både överraskande och – ja, helt enkelt, “kanon”. Det var bara en hake, en ganska stor hake – den föreslagna tomtplatsavgränsningen ställde till det för Larssons planer kring magasinet… (Se “Sikhall: Kovände förvaltningen?”.)
Förvaltningschef Sandin visade emellertid inget prestigetänkande. Han och Magnus Larsson hade en dialog strax innan sammanträdet, och Sandin insåg hur Larsson tänkte. På sammanträdet presenterade förvaltningschef en annan tomtplatsavgränsning…
Den första tomtplatsavgränsningen, som hade gått ut i handlingarna till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare, såg ut så här:
Den tomtplatsavgänsning som förvaltningschefen presenterade för byggnadsnämnden hade alltså ändrats, och hade följande utseende:
Det är inte helt lätt att se på kartorna vad som skiljer dem åt avseende magasinsbyggnaden, men texten förklarar:
“Särskilt förtydligande rörande tomtplatsavgränsning magasinsbyggnad
Tomtplatsavgränsningen går längs med byggnadens långsidor. På framsidan ingår trappa och altandäck vid entrén och på baksidan ingår nödutgång med trappa i tomtplatsen. Vid underhåll av byggnaden får erforderligt utrymme nyttjas även utanför tomtplatsavgränsningen(exempelvis för byggnadsställning)”
Och texten återspeglas alltså i “strecken” på kartorna. Stentrappan och altandäcket vid entrén samt nödutgången med trappa på baksidan ingår i tomtplatsen.
Tomtplatsavgränsningen drogs som Magnus Larsson ville och behövde för att kunna förverkliga sina planer på att dels renovera och underhålla Sikhalls magasin och dels – använda det.
Det insåg också en enhällig byggnadsnämnd. Nämnden beslutade enligt förvaltningschefens förslag:
“Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för serviceväg”
Nämndens motivering till beslutet hade följande lydelse:
“Dispensen för serviceväg bedöms inte motverka strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och livsvillkor för djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt.
Särskilt skäl till grund för dispensen är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Anläggning måste, för sin funktion, ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området.
Underhåll av magasinet, som är ett byggnadsminne, och har höga kulturhistoriska värden, bedöms som ett angeläget intresse och väger upp för den negativa påverkan som åtgärden kan ha för djur och växtlivet. Åtgärden bedöms även öka tillgängligheten i området.
Fri passage längs stranden kan säkerställas.”
Magnus Larsson har stora planer för Sikhalls magasin och han kommer i framtiden att återkomma till byggnadsnämnden med både nya ansökningar om strandskyddsdispens och bygglov mm. Men i och med byggnadsnämndens beslut förra veckan har ett steg framåt tagits, ett viktigt steg – nu kan Magnus Larsson fortsätta att renovera och rusta upp magasinet. Och för en gammal historielärare är bara detta steg fantastiskt. Sikhalls magasin kommer att bevaras för eftervärlden.
Men sista ordet är inte sagt än…
Kommunens beslut om strandskyddsdispens sänds, som vanligt och enligt lagen, till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska undersöka om beslutet ska överprövas. Och med tanke på vad som hände t ex Bengt Davidsson på Juta (se ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”), så ska Magnus Larsson och de i allmänheten som tycker att det är viktigt att bevara och vårda kulturminnen vänta med att korka upp champagnen.
Sommaren är slut – KS på onsdag
Ett säkert tecken på att sommaren definitivt är slut för en viss pensionär är när kommunstyrelsen har sitt första möte under hösten. Som yrkesverksam lärare var det när skolorna började. Det var ett tag sedan, tiden går…
Kommunstyrelsen sammanträder kommande onsdag, den 30 augusti. Och på eftermiddagen idag kom handlingarna.
Det är som vanligt en mängd ärenden som ska behandlas, hela 38 stycken. Flera av dem är emellertid av “rutinkaraktär”. Med det menar jag att det inte blir någon diskussion eller strid kring dem, alla är överens.
Så här ser dagordningen ut:
Det är en hel del revideringar av dokument. Det handlar ofta om uppdateringar på grund av att lagar har ändrats. Vänersborgs kommun är medlem i flera olika förbund, samarbetsorganisationer osv. 
Då är det en del redovisningar som så att säga “kommer tillbaka” till kommunen, och ibland också begäran om mer pengar. Det handlar oftast om, för en kommun, mindre summor.
Det är några ärenden som möjligtvis leder till diskussioner och oenighet. De ärendena återkommer jag till. I denna blogg tänkte jag redovisa de olika medborgarförslagen som ska upp i KS och vad de handlar om. De ska samtliga till kommunfullmäktige, den 13 september, för slutligt avgörande.
Det första medborgarförslaget kommer från Christer i Brålanda. Förslaget handlar om trafikformen Flexlinjen. Flexlinjens bussar körs utan fast linjesträckning utanför ordinarie busslinjer, men med bestämda mötesplatser. Det är bussar som är lätta att kliva av och på och förarna ger de resande extra hjälp och service. En resa med Flexlinjen bokas när behov uppstår och det är vanlig kollektivtrafiktaxa gäller.
Christer föreslår att:
“kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun beslutar ett införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen som ett komplement till befintlig tätortstrafik med syfte till kommunens inriktningsmål, ökad samhällsnytta och attraktionskraft.”
Tillägg kl 21.30. Medborgarförslaget behandlades den 11 maj 2022 i kommunfullmäktige. Det återremitterades då med motiveringen:
- ”komplettera beslutsunderlaget med en bedömning av hur en Flexlinje skulle påverka resor till och från daglig verksamhet etc, och
- komplettera beslutsunderlaget med yttranden från berörda nämnder och kommunala rådgivande organ i enlighet med medborgarförslagets intentioner”
Förslaget till kommunstyrelsen är, trots att ärendet har kompletterats, att KS ska föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.
Petter vill att Vänersborgs kommun ska införa ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV). Möjligheten att öppna upp ett privat boendestöd och/eller boende skulle enligt Petter:
“utgöra ett välbehövligt komplement till kommunens befintliga verksamheter.”
Beslutsförslaget är att avslå förslaget. Moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel tycker inte det, utan yrkade bifall i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). Ordförande Benny Augustssons (S) och Mats Anderssons (C) bifall vann emellertid majoritet, med ordförandes utslagsröst. Så blev det tack vare att den femte ledamoten i KSAU, Anders Strand (SD), avstod från att rösta. Det kan noteras att när medborgarförslaget behandlades i socialnämnden röstade SD nej till förslaget, precis som KD. (I socialnämnden avstod MBP från att delta i beslutet.)
Margareta anser att kommunen ska köpa in broddar till alla pensionärer:
“Denna enkla och billiga åtgärd kan förebygga många skador i halkan vintertid.”
Ärendet har varit uppe tidigare i kommunfullmäktige, men blev då återremitterat. Nu har ärendet kompletterats med ytterligare information. Ett enigt KSAU sa ändå nej till medborgarförslaget och det lär väl bli förslagets öde i fullmäktige också så småningom, antar jag. Något säger mig dock att det kan bli en del diskussioner innan ett sådant beslut. Rättelse 25 aug: Detta medborgarförslag stannar i kommunstyrelsen, dvs kommunstyrelsen fattar det slutliga beslutet, inte fullmäktige.
Från Onsjö kommer ett förslag om “Förändrade menyer i skolmatsalen”. Jag skrev om medborgarförslaget när det var uppe i barn- och utbildningsnämnden. (Se “Imorgon BUN: Budget mm”.) Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är:
“Kommunfullmäktige bifaller delvis medborgarförslag om förändrade menyer i skolmatsalen på det förslag som lyder: ”Låt elever och bespisningspersonal vara mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter”.”
En person boende i området kring Hästefjorden lämnade ett medborgarförslag för nästan 3 år sedan om att:
“det ska vara skyddsräcke på Dalbobron.”
Förslaget har sedan dess vandrat fram och tillbaka mellan samhällsbyggnadsnämnden, KSAU, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Medborgarförslaget har faktiskt redan behandlats i fullmäktige vid två tillfällen. Båda gångerna blev ärendet återremitterat, senast i oktober 2022. (Se “Sammandrag av KF 26/10”.)
Denna gång är det sannolikt att förslaget är på väg att nå ett definitivt avgörande. Samhällsbyggnadsförvaltningen har efter fullmäktiges senaste återremiss samrått ytterligare med Trafikverket och brokonstruktör. Bedömningen är att ett skyddsräcke med:
“en standard som motsvarar Trafikverkets krav – eller andra förekommande lösningar marknaden – kommer att innebära högre påfrestningar på bron. Någon marginal för att sätta upp skyddsräcke för hela eller väsentliga delar av bron finns ej.”
Förslaget som hamnar på kommunstyrelsens bord och senare på kommunfullmäktiges är – ett avslag.
Det 6:e och sista medborgarförslaget som ska behandlas av kommunstyrelsen kommer också från Onsjö. I förslaget beskrivs att det har blivit svårt att pendla mellan Onsjö och Göteborg sedan järnvägsbron stängdes av för reparation. Det är svårt och tidskrävande att ta sig till och från Onsjö och Öxnered. Förslagsställaren efterlyser någon form av tillfällig åtgärd för att underlätta situationen, t ex att busslinje 65 förlängs till Onsjö.
Vänersborgs kommun har emellertid inget mandat att genomföra ändringar i kollektivtrafiken, och Västtrafik lämnar ett negativt besked. Det innebär att inget kommer att hända. Och kommunstyrelsen kommer att meddela förslagsställaren att medborgarförslaget anses besvarat. Jag undrar om inte förslagsställaren skulle titta på buss 64 och – buss 65. De går tydligen från Onsjöskolan till resecentrum i Trollhättan.
Det är ovanligt många medborgarförslag som ska behandlas denna gång. Det finns också fem motioner som ska avgöra av fullmäktige. Men de får jag redovisa senare.
Anm. Bloggen ”KS på onsdag alltså” handlar också om kommunstyrelsens sammanträde. Bloggen handlar om de motioner som ska behandlas.
PS. Här kan du läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde: ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””.
VA: Kommunens bevisbörda
Det har blivit många bloggar om VA i år, och även tidigare år. I sommar har jag bland annat skrivit fyra bloggar om Kohagens kamp mot kommunen ute på Gardesanna (se “VA: Kohagen vs kommunen (1/4)”). Och det blev lika många bloggar om James Buccis och den samlade oppositionens kamp, i kommunhuset, för att få kommunen att följa lagen och sluta med att tvångsansluta kommuninvånare. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.)
VA-problematiken har uppmärksammats även i lokalpressen. TTELA skrev i april om hur Astrid och andra fastighetsägare i Gardesanna tvingades att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. (Se “Är detta Vänersborgs kommun?”.)
Kommunens uppfattning är att alla i ett verksamhetsområde ska anslutas – vare sig de vill eller inte, vare sig de behöver eller inte. Kommunen anser att alla enskilda avloppslösningar är sämre än kommunens, utom möjligtvis Solvarms avloppsanläggning i naturhuset i Sikhall. (Se ”Kommunens kamp mot Solvarm”.) Och inte nog med det, de enskilda lösningarna kan inte godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
Kommunens uppfattning framgår tydligt när TTELA skrev (se “Astrid, 79, tvingas låna 400.000 för att betala räkningen från kommunen”):
“På miljö och hälsa på kommunen vet man egentligen inget om den aktuella statusen på Astrids VA-anläggning.”
Kommunen vet inget om Astrids enskilda VA-anläggning, men kommunen tar för givet att den är undermålig och inte lever upp till Miljöbalkens krav.
Kommunen förutsätter nämligen att alla enskilda VA-anläggningar i ett av kommunfullmäktige beslutat verksamhetsområde är en “olägenhet för människors hälsa och miljön”. (Miljöbalken 9 kap. 7 § 1 st.) Eller som det uttrycks i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV 6 §) – inte kan “godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Och finns det någon annan uppfattning så är det upp till den enskilde fastighetsägaren att
bevisa att den enskilda VA-anläggningen uppfyller Miljöbalkens eller LAV:s krav. Eller är ”lika bra” eller ”bättre” än kommunens, vilket många kommuner felaktigt hävdar. Det här är lättare sagt än gjort. Det är nämligen inte helt enkelt att bevisa för en enskild fastighetsägare. Det kan bli både svårt, kostsamt och ta lång tid. Och kommunen kanske inte accepterar resultatet ändå.
Det har två fastighetsägare i Vedum, Vara kommun, erfarit. Deras VA-anläggning har varit uppe för beslut i Vara kommun, Länsstyrelsen och även Mark- och miljödomstolen. (Alla faktauppgifter i det följande är tagna från ett beslut i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg den 13 maj 2022. Beslutet kan laddas ner här.)
Bakgrunden är att Vara kommun i februari 2014 skickade ut ett informationsbrev till de två fastighetsägarna om att avloppsanläggningen behövde åtgärdas och att ett föreläggande skulle skickas om de inte gjorde det.
Det framgår inte av underlaget om fastigheten ingick i ett verksamhetsområde eller inte, men i och med att det inte nämns någonstans så är det sannolikt att fastigheten inte gjorde det, inte ingick i ett verksamhetsområde alltså. Då är det inte Vattentjänstlagen (LAV) som är tillämplig utan det är helt och hållet Miljöbalken som är aktuell.
Vara kommun hade gjort en så kallad “skrivbordstillsyn”. Kommunen hade, vilket Länsstyrelsen skrev i ett yttrande:
“som grund för sitt beslut gjort en generell bedömning utifrån hur avloppsanordningen är utformad enligt tidigare beviljat tillstånd från 1983.”
Det handlar alltså om en gammal anläggning och Vara kommuns bedömning grundade sig, skrev Länsstyrelsen vidare, framför allt på avloppsanordningens:
“konstruktion, ålder och svårighet att utföra provtagningar på.”
Miljö och hälsa i Vänersborg resonerade på samma sätt när den gjorde sin skrivbordstillsyn av VA-anläggningarna på Vänersnäs. (Se “KS: VA Vänersnäs”.)
De två fastighetsägarna i Vara kommun protesterade. De menade att provtagningar hade genomförts vid VA-anläggningen vid ett flertal tillfällen och att anläggningens rening var tillräcklig. De menade också att Miljöbalken är teknikneutral och de hänvisade även till 12 § i “Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd” (se här). Där står det beskrivet att det räcker med slamavskiljare eller annan typ av anordning, om man kan bevisa att reningen är tillräcklig.
Ärendet gick fram och tillbaka. Den 10 december 2020 beslutade Miljö- och byggnadsnämnden i Vara kommun (genom delegationsbeslut) att förbjuda de två fastighetsägarna vid vite om 50.000 kronor vardera att släppa ut avloppsvatten från fastigheten. Nämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den 13 maj 2022 upphävde Länsstyrelsen kommunens beslut.
Länsstyrelsen konstaterade att det enligt Miljöbalken är verksamhetsutövaren, dvs fastighetsägaren, som har bevisbördan för att visa att verksamheten som bedrivs inte strider mot lagstiftningen. Men…
“Länsstyrelsen gör därför bedömningen att den omvända bevisbördan blir orimligt betungande för den enskilde i detta fall om provtagning analyser inte skulle kunna göras gällande som bevis. Även om bevisbördan som grundregel ligger på den enskilde, ligger det förvaltningsrättsliga utredningskravet för handläggningen av ett ärende på förvaltningsmyndigheten. Det är Länsstyrelsens uppfattning att det av kommunens utredning inte går att bedöma om klagandenas avloppsanläggning följer MB:s regler eller inte.”
Länsstyrelsen bedömde att här hade Vara kommun passerat gränsen för den enskilde fastighetsägarens ansvar och förpliktelser. I Miljöbalken finns en rimlighetsavvägning (Miljöbalken 2 kap 7 §) vilken innebär att kommunen inte kan kräva vad som helst av den enskilde. Kommunen ska dessutom ta särskild hänsyn till:
“nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.”
Det var upp till kommunen att bevisa att den enskilda avloppsanläggningen inte kunde godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Det dög inte med en “skrivbordstillsyn”.
Miljö- och byggnadsnämnden i Vara yrkade att Mark- och miljödomstolen skulle upphäva Länsstyrelsens beslut.
Den 8 augusti 2022 kom Mark- och miljödomstolens beslut:
“Mark- och miljödomstolen avvisar Miljö- och byggnadsnämnden i Vara kommuns överklagande.”
Mark- och miljödomstolen gjorde egentligen ingen bedömning i sak. Domstolen menade att Länsstyrelsen hade återförvisat ärendet till Vara kommun därför att det inte gick att bedöma om avloppsanläggningen följde miljöbalkens regler eller inte. Enligt Mark- och miljödomstolen:
“innehåller inte länsstyrelsens beslut sådana uttalanden att beslutet ska få överklagas. Nämndens överklagande bör därför avvisas.”
Jag vet inte, men antagligen hade Mark- och miljödomstolen beslutat annorlunda om den hade hållit med Vara kommun i sak, dvs att VA-anläggningen var undermålig. Eller om Mark- och miljödomstolen inte hade instämt i Länsstyrelsens bedömning att “den omvända bevisbördan blir orimligt betungande för den enskilde i detta fall”.
Länsstyrelsens beslut stod fast. Och det var ett riktigt beslut. Den 15 april 2021 hade nämligen Mark- och miljööverdomstolen slagit fast i ett prejudicerande beslut (M 4447-20):
“…så måste tillsynsmyndigheten kunna ange vilka brister [VA-]anläggningen har och ange i vart fall tecken på olägenhet som sammantaget kan medföra att anläggningen inte uppfyller dagens krav på rening och därför inte ska få användas.”
Mark- och miljööverdomstolen är mycket tydlig med att det inte duger med en generell bedömning, en så kallad “skrivbordstillsyn”. Kommunen måste ut och inspektera varje fastighet och varje enskild avloppsanläggning – om fastighetsägaren har uppfyllt sin del av lagen, t ex tagit prover vid flera tillfällen.
Myndigheternas bedömning har uppenbarligen ändrats. Tidigare domar från “gamla tider” har lagt hela bevisbördan på den enskilde, nu har det satts en gräns för vad som kan krävas av en fastighetsägare. På det sättet har rättstillämpningen närmat sig vad Mark- och 
miljööverdomstolen har kommit fram till tidigare när det gäller enskilda VA-anläggningar som ligger inom ett av kommunen beslutat verksamhetsområde, dvs där Lagen om allmänna vattentjänster är tillämplig (LAV). Där har domstolen betonat kommunernas ansvar.
Den 17 augusti 2020, dom M 4976-19, konstaterade Mark- och miljööverdomstolen, också i en prejudicerande dom:
“Det är huvudmannen, dvs. bolaget (=kommunen; min anm), som har bevisbördan för att fastigheten har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i LAV.”
Den här bloggen är lätt att sammanfatta.
Det är kommunerna som måste bevisa att varje enskild VA-anläggning inte kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön innan förelägganden skickas ut eller krav ställs på anslutning till det kommunala VA-nätet. Det betyder att Vänersborgs kommun måste avsätta pengar till och utföra denna verksamhet innan kommunen fortsätter sin nuvarande linje med tvångsanslutningar mm.
Just saying…
Attraktivt arbetsgivarindex
I två bloggar har jag redovisat den senaste Personalekonomiska redovisningen (PEK:en). (Se “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” och “Hållbart medarbetarengagemang”.) I denna tredje och sista blogg ska jag redovisa resultaten för det som kallas “Attraktivt arbetsgivarindex” (AVI).
Vänersborgs kommun vill självklart, som alla andra arbetsgivare, upplevas som attraktiv. Det gick emellertid inte så bra… År 2021 fick kommunen 93 poäng i indexet, år 2022 minskade poängen till 86…
Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har utarbetat det som kallas Attraktivt Arbetsgivarindex (AVI). Institutet samlar in information om nio nyckeltal som är av betydelse för en attraktiv arbetsgivare. För varje nyckeltal utdelas en poäng mellan 1-20 och eftersom det finns 9 nyckeltal så blir maxpoängen 180 poäng. Det antas att dessa nyckeltal visar vilka styrkor organisationen har och vad som bör utvecklas.
Det är inte bara Vänersborg som använder sig av Attraktivt arbetsgivarindex (AVI), det gör även andra kommuner. Vänersborgs kommun kan därför jämföra sig med andra.
De nio nyckeltalen i AVI är:
- Andel tillsvidareanställda
- Medianlön (månadsavlönade)
- Lika chefskarriär (andelen kvinnor/män bland chefer motsvarar andelen kvinnor/män bland alla anställda)
- Tid för kompetensutveckling (timmar för kompetenshöjande aktiviteter)
- Korttidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid, sjukdag 1-14)
- Långtidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid, sjukdag 15 och längre)
- Personalansvar (antal anställda per chef)
- Avgångar (andel av de tillsvidareanställda som slutat)
- Personalrörlighet nyanställda (andel som är kvar av de som anställdes året innan)
Det behövs några kommentarer till nyckeltalen. Beräkningen av sjukfrånvaron skiljer sig från den beräkning som kommunen har som standard, och som redovisas i den nationella databasen Kolada. Vänersborgs kommun har inte levererat underlag till nyckeltalet ”tid för kompetensutveckling”. Det är ett problem för många organisationer skriver kommunen i PEK:en. Vänersborg har därför tilldelats det poäng som branschmedianen har. Kommunen menar att detta får en stor negativ påverkan på tilldelade poäng.
PEK:en kommenterar:
“Det finns dock en utbredd uppfattning om att det pågår en hög grad av kompetenshöjande aktiviteter inom organisationerna som inte är synliggjorda.”
Så här ser det attraktiva arbetsgivarindexet ut för dels Vänersborg de senaste 3 åren och dels för medianen för alla de kommuner som använder AVI. (Median är det mittersta värdet när man sorterar i storleksordning.)
På varje nyckeltal kan kommunen alltså få 20 poäng, det är det bästa resultatet. PEK:en kommenterar resultatet:
“Stor påverkan på poängsättningen kommer också från den ökade andelen avgångar men här har Vänersborgs kommun fortsatt en lägre andel avgångar än medel för kommunbranschen. För sjukfrånvaron noteras en försämring för både Vänersborg och kommunbranschen. När det gäller långtidssjukfrånvaro så förbättrades nivån för branschen samtidigt som den högre nivån för Vänersborg blev oförändrad. 
Kvotvärdet för lika chefskarriär ligger fortsatt på en hög nivå, även om den backat marginellt. Andel medarbetare per chef i genomsnitt blev något högre för Vänersborg, vilket gjorde att skillnaden jämfört med kommunbranschen blev något större eftersom det genomsnittliga värdet minskade något där.”
PEK:ens analys är naturligtvis helt riktig. Andelen avgångar har ökat, även om det inte når upp till “riksmedianen”, dvs kommunbranschen. Den minskade poängen för “Avgångar” ger ett sämre resultat totalt sett än de två tidigare åren.
De riktigt låga poängen hittas i sjukfrånvaron, både korttids- och långtidssjukfrånvaron. Det är alla på kommunen, även politiker, medvetna om. Frånvaron är en stor utmaning/problem, som kostar Vänersborgs kommun stora pengar. Västra Götalandsregionen i stort har en sjukfrånvaro över genomsnittet i Sverige och Trestadskommunerna ligger över snittet i Västra Götaland. Ingen vet varför, men det pågår analyser och funderingar… Det är en prioriterad uppgift i kommunen att minska sjukfrånvaron.
Som gammal mångårig anställd i kommunen reagerar jag naturligtvis på den låga poängen på medianlönen. Jämfört med 2020 har poängen dessutom nästan halverats. Kommunen skriver att den stora minskningen beror på:
“en förändring i Nyckeltalsinstitutets poängsättningsmatris och ska därför inte ses som en kraftig försämring.”
Kommunen har också bra resultat på en del nyckeltal, det ska inte förglömmas. Poängen är bra när det gäller t ex andel tillsvidareanställda, lika chefskarriär och personalrörligheten.
PEK:en avslutar redovisningen av det attraktiva arbetsgivarindexet med att ställa upp de bakomliggandena värdena förvaltningsvis.
(Bou=barn- o utbildnings-, Ks=kommunstyrelse-, Kof=kultur- och fritids-, Mob=miljö o byggnads-, Sb=samhällsbyggnads- och Soc=socialförvaltningen.)
Notera att nyckeltalet övertid, markerat med rött, är med i förvaltningsjämförelsen trots att det inte längre ingår i AVI.
Andelen tillsvidareanställda har minskat på flera förvaltningar, men ökat med 1,4 procentenheter på barn- och utbildningsförvaltningen trots att det krävs behörighet i legitimationsyrken för tillsvidareanställning. Skillnaden mellan högsta och lägsta medianlön var 11.760 kronor, jämfört med en skillnad på 10.120 kronor år 2021.
I social- respektive barn- och utbildningsförvaltningen ökade sjukfrånvaron marginellt mellan 2021 och 2022, men sjukfrånvaron var fortsatt hög. Det har visat sig att antalet anställda per chef har betydelse för nivån på sjukfrånvaron. Och ser man på Vänersborg så stämmer det. 
Social- och barn- och utbildningsförvaltningen hade betydligt fler medarbetare per chef i genomsnitt än de andra förvaltningarna. I socialförvaltningen ansvarade en chef i genomsnitt för 26,2 anställda medan antalet anställda per chef i kommunstyrelseförvaltningen var 6,1. Det är knappast någon slump att de flesta kvinnodominerande yrkena finns inom social- och barn- och utbildningsförvaltningarna…
Nyckeltalet om “rörlighet nyanställda” är nytt. Det visar hur stor andel av de som anställdes året innan som var kvar i anställning sista dagen för redovisningsåret. Det försämrades något för kommunen som helhet. Det kan dock noteras att siffrorna för barn- och utbildningsförvaltningen förbättrades betydligt jämfört med året innan.
Nyckeltalsinstitutet har visat kommunens styrkor och utmaningar i nedanstående bild. De nyckeltal som behöver förbättras finns i den röda rutan. Nyckeltal i de gula rutorna har “förbättringspotential” och där ska man vara särskilt noggrann med den rutan som visar en rörelse åt fel håll. Nyckeltalen i den gröna rutan ligger på en bra nivå.
Nyckeltalsinstitutet sammanfattar och drar följande slutsatser om Vänersborgs kommun:
“Vänersborgs kommun ligger bra till när det gäller lika chefskarriär, att det finns en jämställd chefsorganisation sett till att könsfördelningen bland cheferna återspeglar könsfördelningen bland alla anställda. Andelen tillsvidareanställda ses inte som låg men att en större andel bidrar mer till attraktivitet som arbetsgivare. Andelen avgångar noteras gå åt fel håll (den var placerad i grön ruta föregående år) men att kommunen följer trenden i stort inom kommunbranschen, som en effekt av ett par års mycket låga nivåer under pandemin. En liknande trend med ökad personalrörlighet återfinns också bland nyanställda. Liksom föregående år placeras sjukfrånvaro och personalansvar (antal medarbetare per chef) i den röda rutan. Nyckeltalsinstitutet upprepar att insamlad data över åren visar att antal anställda per chef har betydelse för nivån på sjukfrånvaron framför allt i de verksamheter där snittet överstiger 20 anställda per chef.”
Och till slut mina egna slutsatser…
Det är ett fantastiskt arbete som har lagts ner för att sammanställa och analysera all statistik kring personalen i Vänersborgs kommun. Och med allt det material som finns är det nu upp till framför allt kommunens personalspecialister att ihop med chefer och personal analysera alla siffror och komma fram till vad som behöver göras för att utveckla kommunen i ännu positivare riktning. Jag antar att detta arbete redan har startat.
Det är viktigt att komma ihåg att ska förhållandena för personalen förbättras så behövs det framför allt bli “fler händer och fötter på golven”. De anställda måste få tid och möjlighet att utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, ett sätt som ger personalen både arbetsglädje och en mindre 
stressfylld tillvaro. Personalen måste få känna yrkesstolthet. Det här skulle även ge nöjda “brukare” som t ex äldre, sjuka, barn och elever. Jag tror att detta till och med kan vara viktigare än lönenivåerna, även om löner kan vara ett sätt att klara sig bättre i konkurrensen om ny och kompetent personal. Det är för övrigt avgörande viktigt för framtiden att kunna attrahera och rekrytera, och också behålla, personal med rätt kompetens.
Personalfrågorna är oerhört väsentliga. Det är de anställda som till stor del utgör och definierar den kommun som ska ge service och tjäna kommunens invånare och skattebetalare. Därför måste de verkliga problemen på ett ärligt och öppet sätt lyftas upp till politikerna. Och politikerna i sin tur måste leverera det som krävs i form av resurser för att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för de anställda.
===
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) är redovisad i följande tre bloggar:
- “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” – 17 augusti 2023
- “Hållbart medarbetarengagemang” – 20 augusti 2023
- “Attraktivt arbetsgivarindex” – 21 augusti 2023
Hållbart medarbetarengagemang
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) börjar på följande sätt:
“I kommunens styrmodell ingår att följa nyckeltal inom medarbetarområdet. Det handlar om sjukfrånvaro och Hållbart medarbetarengagemang (HME). För dessa mått finns förväntade resultat om att minska sjukfrånvaron och öka resultatet för HME. … Kommunen följer även upp andelen medarbetare som kategoriseras som ambassadörer för sin arbetsplats via en enkätfråga (eNPS, employer Net Promotor Score) i kommunens medarbetarundersökning. Därutöver följs även nyckeltal som rapporteras in till Nyckeltalsinstitutet, på en kommunövergripande nivå. Nyckeltalen bildar tillsammans Attraktivt arbetsgivarindex (AVI). I den personalekonomiska redovisningen beskrivs ovan nämnda mått och nyckeltal mer ingående under egna kapitel.”
I den förra bloggen skrev jag om sjukfrånvaron och om andelen anställda som betecknades som ambassadörer (eNPS). (Se ”Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?”.) I denna blogg ska jag redovisa “Hållbart medarbetarengagemang” (HME). I en tredje blogg hade jag tänkt att skriva om “Attraktivt arbetsgivarindex”.
Vänersborgs kommun vill upplevas som en attraktiv arbetsgivare. För att få reda på vad medarbetarna tycker frågar man dem helt enkelt. Ett formulär användes med nio frågor uppdelade på områdena motivation, ledarskap och styrning. (Jag återger frågorna nedan.) Ungefär 100 kommuner använder samma frågor. Svarsfrekvensen i Vänersborg låg på 72 procent.
Personalen får kryssa på en 5-gradig skala och svaren räknas sedan om till ett indexvärde mellan 0-100. Indexvärdet kallas för “hållbart medarbetarengagemang” (HME). Resultatet jämförs dels med samtliga kommuner, dvs de ca 100 kommuner som använder HME, och dels med våra grannkommuner Trollhättan och Uddevalla.
PEK:en (den personalekonomiska redovisningen) börjar redovisningen av HME-avsnittet:
“För 2022 var förväntningarna att måttet för HME skulle öka. I redovisningens inledande avsnitt om övergripande nyckeltal visades att resultatet för HME minskade något 2022 från 78,4 till 78,3.”
Det kan vi se i tabellen till höger.
Vänersborg har alltså minskat något. Samtliga kommuner i Trestad har lägre värde än genomsnittet i riket. Trollhättan har dock ökat sedan 2021 och närmar sig riket, medan Uddevalla har minskat.
I följande tabell redovisas resultaten från de tre delområdena.
Motivationen bland de anställda har ökat i Vänersborg sedan 2021, men har ändå lägst värde i Trestad. 
Alla tre kommuner har även här lägre värde än riket. Trollhättan förbättrade sina siffror för ledarskap, medan Vänersborgs siffror minskade med 1%-enhet. När det gäller styrning har Trollhättan bäst resultat i Trestad. Vänersborg sjönk något, men ligger ganska nära genomsnittet i riket.
Noterbart är att siffrorna för Trestad hela tiden är lägre än för riket. Trollhättan har förbättrat sig på alla de tre delområdena och är till och med bättre än riket på styrning, medan Uddevallas siffror sjunker på samtliga delområden. Och Vänersborg borde kunna bättre…
Men det kanske är viktigare att studera de egna resultaten än att jämföra med andra. PEK:en tittar historiskt på resultatet för HME och konstaterar att det har varierat i kommunen över åren. (Notera att det fattas resultat för åren 2018 och 2019. Det beror på att ingen medarbetarundersökning genomfördes då.)
I diagrammet framgår att HME totalt är tämligen stabilt över åren. De olika delområdena har däremot ändrat sig. Resultatet för ledarskap ökade fram till 2021 men försämrades förra året. Resultatet för motivation minskade fram till 2021 men förbättrades 2022. Resultatet för styrning ökade både 2021 och 2022.
Följande diagram är intressant. Det visar “betygen” på varje enskild fråga i de tre delområdena. Frågorna var:
Motivation
M1=Mitt arbete känns meningsfullt
M2=Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete
M3=Jag ser fram emot att gå till arbetet
Ledarskap
L1=Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser
L2=Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare
L3=Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete
Styrning
S1=Jag är insatt i min arbetsplats mål
S2=Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt
S3=Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete
Och så här svarade personalen i Vänersborgs kommun:
Resultaten har kanske inte ändrats så mycket från 2021 till 2022, men vi ser ändå en ökning av motivation i svaren på frågorna M1 och M2. 
“Betygen” på ledarskap minskade däremot 2022. Den största förändringen i negativ riktning var svaren på frågan ”Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser” (L1). Samtidigt är det ett ganska högt värde i svaren på fråga L2, “Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare”. Man kan kanske tycka att dessa två frågor borde “höra ihop” och ha samma eller liknande resultat. Den största förändringen i positiv riktning var för övrigt på frågan ”Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete”.
Jag kan tycka att det är positivt att förhållandevis många svarade att de tyckte att arbetet kändes meningsfullt (M1), men samtidigt reagerar jag på det låga resultatet på frågan “Jag ser fram emot att gå till arbetet” (M3). Det borde få kommunen som arbetsgivare att tänka till några gånger extra…
Det är naturligtvis viktigt att studera siffrorna utifrån ett genusperspektiv.
Männen ger lägre poäng på samtliga kategorier utom ledarskap, där båda könen ger samma “betyg”. Det framgår av följande diagram:
Det framgick tidigare att Vänersborgs kommun hade bättre resultat på “motivation” än förra året. Det kan konstateras att det är kvinnorna som står bakom denna förbättring. Det framgår också av staplarna att männens svar minskade resultatet för delområdet ledarskap.
Följande diagram visar hur kvinnor och män i kommunens olika förvaltningar svarade under 2021 och 2022:
2022 hade kvinnorna högre HME än männen i alla förvaltningar. Så var det inte 2021, men kvinnornas HME har på ett år ökat, eller legat stilla på en hög nivå, överallt. 
HME för männen har också ökat mellan åren, legat still på Bou (barn och utbildning) men minskat på socialförvaltningen (Soc) och ganska mycket i samhällsbyggnadsförvaltningen (Sb).
Det är svårt att säga vad dessa resultat kan bero på. Det kan nämnas att miljö- och byggnadsförvaltningen (Mob) och samhällsbyggnadsförvaltningen (Sb) har manliga förvaltningschefer, de andra har kvinnliga chefer.
I följande diagram visas resultatet för HME per förvaltning.
De två största förvaltningarna, Soc och Bou, har relativt oförändrat resultat mellan åren, kolumnen “Totalt”. Bou har dock minskat med en poäng. I de andra förvaltningarna är förändringarna större. Kommunstyrelseförvaltningen, 
kultur- och fritidsförvaltningen samt miljö- och byggnadsförvaltningen har förbättrat sina resultat, medan samhällsbyggnadsförvaltningen har minskat. Det kan noteras att kultur- och fritid har förbättrat sitt resultat flera poäng. Samhällsbyggnadsförvaltningen minskade i alla delområden och störst var minskningen i “ledarskap”.
Det är en gedigen undersökning som kommunen gör av sina anställda. När det gäller just hållbart medarbetarengagemang (HME) finns det skäl att anta att ett arbete med hållbart medarbetarengagemang är en viktig väg för att minska sjukfrånvaron. Därför är det viktigt att chefer och medarbetare tillsammans analyserar och diskuterar resultaten för sin arbetsplats/förvaltning. Även om de individuella lönerna, som sätts av just chefen, kan vara i vägen för öppna och ärliga samtal…
Medarbetarna, de anställda, är kommunens viktigaste tillgång. Det är viktigt att de trivs och får uppskattning. Då kan de också göra ett ännu bättre jobb.
Till sist. “Hållbart medarbetarengagemang” (HME) ingår som en del i den “Personalekonomiska redovisningen”, ”PEK:en”. Om jag har ork och kraft ska jag vid tillfälle också redogöra för den tredje delen i PEK:en – “Attraktivt arbetsgivarindex”.
===
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) är redovisad i följande tre bloggar:
- “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” – 17 augusti 2023
- “Hållbart medarbetarengagemang” – 20 augusti 2023
- “Attraktivt arbetsgivarindex” – 21 augusti 2023
Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?
Kommunen brukar varje år redovisa fakta och information om sina anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. Det sker i en omfattande och genomarbetad rapport med titeln “den personalekonomiska redovisningen”, populärt kallad ”PEK:en”.
I redovisningens inledning konstateras:
“Den personalekonomiska redovisningen lyfter fram medarbetarperspektivet. Med det menas att medarbetarna är värdeskapare. Medarbetarna är förutsättningen för att kommunen som organisation ska kunna leverera de värden som kommuninvånarna förväntar sig. En viktig del i personalpolitiken är därför frågan om en hållbar arbetsmiljö för att vårda och vidareutveckla den resurs som förverkligar värdeskapandet det vill säga medarbetarna.”
Det har väl knappast undgått någon att det har varit en stor pandemi under några år. Nu är pandemin över, men det kan vara lätt att glömma att år 2022 inleddes med en smittspridning och frånvaro som var exceptionellt hög i kommunen. Men trots:
“den långvariga påfrestningen visade medarbetarundersökningen att frågor om arbetsmiljön fick ett högre resultat jämfört med året innan.”
Det skriver Kenneth Borgmalm (S), ordförande i PFU (=personal- och förhandlingsutskottet), och personalchef Anna Johannesson i förordet.
Den personalekonomiska redovisningen innehåller mycket fakta. När den dessutom avslutas med en genomgång av kommunens olika förvaltningar var för sig så känns det lite som att man drunknar i alla siffror. Därför måste det bli ett urval. Jag tänkte redovisa en del “väl valda” nyckeltal i denna blogg.
Personalkostnaden för de anställda i Vänersborgs kommun uppgick 2022 till 1.953,1 milj kr, nästan 2 miljarder kr alltså. Det var en ökning jämfört med året innan (2021) på 75 milj. Antalet årsarbetare sett till anställningens sysselsättningsgrad i genomsnitt var 3.670. Det var en ökning med 139 personer. Om årsarbetare i stället beräknas på den utförda arbetstiden så ökade antalet årsarbetare till 2.976, en ökning med 79.
Det fanns 3.381 tillsvidareanställda i Vänersborgs kommun (2022). Det var en ökning sedan året före med 72 personer. 2.692 av de tillsvidareanställda var kvinnor (79,6%) och 689 män (20,3%). Det fanns också 393 visstidsanställda, 255 kvinnor och 138 män. De visstidsanställda ökade med 71 sedan föregående år. 
Ökningen var nästan lika för båda anställningsformerna vilket fick andelen tillsvidareanställda att minska med 1%-enhet. Det var framför allt socialförvaltningen som bidrog till minskningen. Däremot ökade andelen tillsvidareanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen, trots att det krävs behörighet i legitimationsyrken för tillsvidareanställning. Det kan noteras att andelen tillsvidareanställningar i kommunen bland män (83,3%) var lägre än bland kvinnor (91,3%).
Andelen heltidsanställningar fortsatte att öka. Mellan 2021 och 2022 ökade andelen heltid med 1,5 procentenheter, från 90,8% till 92,3%. Största ökningarna av andelen heltid noterades för kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Vänersborg låg på en högre nivå än medelvärdet för kommuner i Sverige med att erbjuda heltidsanställningar.
Löner är naturligtvis alltid intressant. I PEK:en är medianlönen ett nyckeltal, dvs den mittersta lönen i en grupp löner som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta. Medianlönen för anställda med månadslön har ökat successivt och låg 2022 på 30.130 kr i månaden. Det var 50 kr mer än Trollhättan och 170 kr mindre än Uddevalla.
Medianlönen i Vänersborgs kommun låg högre för kvinnor (30.585) än för män (28.700). Skillnaden ökade dessutom mellan 2021 och 2022, från 1.470 till 1.885 kr. Medianlönen var högst, 40.050 kr, i kommunstyrelseförvaltningen och lägst, 28.180 i socialförvaltningen.
Naturligtvis är också medellönerna intressanta. I nedanstående tabell redovisas månadslönerna uppdelade på de olika förvaltningarna.
Det är noterbart att kvinnornas medellön är högre än männens i kommunen som helhet. Jag förutsätter att detta inte har något med könsdiskriminering att göra utan beror på att kvinnorna helt enkelt har större kompetens för jobben än männen… 
Medelåldern bland de tillsvidareanställda ligger på 44,6 år. Männen är i genomsnitt några år yngre, 42,1 år, än kvinnorna, 45,3 år. Bland de visstidsanställda är medelåldern 36,8 år, det skiljer bara någon månad mellan kvinnor och män.
Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på arbetsförhållanden och personalens trivsel. Den är tyvärr fortsatt hög i Vänersborg även i jämförelse med andra kommuner. Sjukfrånvaron är en utmaning som kommunen har arbetat med på bred front under flera år och fortsatte göra under 2022. Kommunfullmäktige fattade beslut om att ett av inriktningsmålen för året var:
“Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska “
Så här ser siffrorna kring sjukfrånvaron ut de senaste två åren:
Sjukfrånvaron kommenteras i redovisningen på följande sätt:
“Förväntningarna på 2022 var att sjukfrånvaron skulle minska. I stället ökade sjukfrånvaron till 10,5 procent från 10,0. Anledningen till ökningen jämfört med föregående år var den mycket höga frånvaron under januari månad, orsakad av ännu en smittspridning tillsammans med myndigheternas restriktioner (vilka strax därefter ändrades). Det var den högsta nivån på sjukfrånvaro som uppmätts sedan coronapandemin var ett faktum. Resterande månader vad dock sjukfrånvaron i nivå med och strax under jämfört med motsvarande månader föregående år.”
Det var framför allt kontaktyrkena som påverkades när pandemin bröt ut. De yrkena återfanns framför allt i de två största förvaltningarna, barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Sjukfrånvaron har efter pandemin legat kvar på den högre nivån. I barn- och utbildningsförvaltningen ligger 
sjukfrånvaron på 10,1% och i socialförvaltningen på 12,1%. Under 2022 ökade sjukfrånvaron även i de andra förvaltningarna.
De yrkeskategorier som hade störst sjukfrånvaro var förra året undersköterska 17,3%, måltidsbiträde 14,2%, kock 13,6%, leg förskollärare 13,2%, resurspedagog 13,1%, förskollärare obeh. 12,6% och stödpedagog 12,6%.
Det är ett intressant faktum att sjukfrånvaron ligger på en högre nivå inom hela Trestad jämfört med medelvärdet för Sveriges kommuner (se tabellen nedan till vänster).
Det framgår tydligt av siffrorna i tabellen “Sjukfrånvaro 2022” ovan att sjukfrånvaron kostar kommunen mycket pengar. Med en friskare personal skulle kommunen kunna spara många miljoner… Därför är det självklart viktigt att fortsätta analysera orsakerna till sjukfrånvaron – för att kunna hitta rätt åtgärder för att minska den. Det gäller naturligtvis särskilt det faktum att frånvaron är betydligt högre bland kvinnor än män.
Jag är säker på att kommunens personalspecialister, chefer och andra gör detta, och gör ett bra jobb och så gott de kan. Men jag kan inte låta bli att tänka på att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, personaltätheten på olika arbetsplatser minskar, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet. Jag tror alltså att det kan finnas en hel del “inbyggda” orsaker till sjukfrånvaron.
Vänersborgs kommun vill naturligtvis att de anställda ska trivas på sina arbetsplatser. Ett sätt att ta reda på detta är via nyckeltalet eNPS. Jag ska avsluta denna blogg med några ord om detta.
eNPS står för “Employee Net Promoter Score”. Mätningen består av frågan:
”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera din arbetsplats till en kollega eller vän?”
De anställda ska svara på en skala från noll (=inte alls sannolikt) till 10 (=mycket sannolikt). Svaren grupperas sedan så att de som svarar 0-6 räknas som “negativt”, 7-8 som “passivt” och 9-10, ja då räknas man som “ambassadör”. Sedan räknar man ut ett värde utifrån förhållandet mellan andelen “ambassadörer” och andelen “negativa”.
49% av de som svarade var “ambassadörer”. Det var samma andel som 2021. Siffran får nog räknas som ett tämligen utmärkt resultat. Vid en jämförelse med “offentlig sektor” (vilka organisationer det är vet jag inte, möjligtvis de som använder detta mått) var skillnaden stor. “De andra” i offentlig sektor hade 33%. Andelen som var “negativa” (svarade 0-6) var 17%. Det var en ökning med 1 procentenhet sedan året före. Andelen negativa i “offentlig sektor” låg på hela 35%. Andelen ambassadörer är högre bland kvinnor jämfört med män och har varit så de senaste tre åren. Däremot är andelen negativa nästan densamma oavsett kön. I gruppen som har arbetat i kommunen längre än 10 år är andelen ambassadörer minst, 47%, och de negativa störst, 19%.
När det gäller eNPS-resultaten redovisas de även förvaltningsvis. Så här ser de resultaten ut:
Resultaten varierar en del mellan de olika förvaltningarna och det har också varit en del förändringar jämfört med 2021. Så har det också varit med de som har svarat negativt:
Det står faktiskt “2” för miljö- och byggnadsförvaltningen i PEK:en. Jag gissar att det har blivit ett “tryckfel” och att det ska stå “20”, men jag vet inte.
Det finns ännu fler nyckeltal i PEK:en. Det finns också två andra områden som är värda att redovisa särskilt, “Hållbart medarbetarengagemang” (redovisades 20 augusti) och “Attraktivt arbetsgivarindex”. Om jag har ork och kraft ska jag göra det vid ett senare tillfälle.
Den personalekonomiska redovisningen presenterades i juni för kommunfullmäktige och antogs sedan. Tyvärr har den inte lagts ut på kommunens hemsida. Där finns än så länge bara de föregående årens redovisningar. (Se kommunens hemsida “Personalekonomisk redovisning”.) Däremot kan du läsa den i kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde i juni. Kallelsen kan du ladda ner här, PEK:en hittar du på sidan 211.
===
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) är redovisad i följande tre bloggar:
- “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” – 17 augusti 2023
- “Hållbart medarbetarengagemang” – 20 augusti 2023
- “Attraktivt arbetsgivarindex” – 21 augusti 2023
Medborgarundersökningen 2022 (2/2)
I min förra blogg (se “Medborgarundersökningen 2022 (1/2)”) redovisade jag alla frågeområden SCB:s medborgarundersökning för 2022 utom två. Det är två områden som för oss politiker är mycket intressanta – och alarmerande.
Det första frågeområdet kallas ”Bemötande, information och inflytande”. Andelen vänersborgare som svarade “mycket bra” eller “ganska bra” visas i tabellen:
De svarande upplever att bemötandet från tjänstepersoner har utvecklats till det bättre jämfört med 2021. Även politikerna har en hög andel svarande som är positiva. (Frågan om politiker fanns inte med 2021.) Det är svårt att få grepp 
om orsaken till att “få svar på frågor” har en betydligt lägre andel och att andelen har minskat från året innan. De som har kryssat ett alternativ på frågan “bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson” har uppenbarligen haft kontakt med en tjänsteperson (eller?) för att kunna sätta ”betyg”. Det hade varit intressant att veta vilken förvaltning invånarna hade ställt frågor till – och inte fått svar. Handlar det om förskola, skola, bygglov, VA, hemtjänst…? Det är också svårt att analysera frågorna om påverkan. Det beror ju bland annat på vad invånarna vill påverka – om de nu överhuvudtaget har velat påverka något… Det är för övrigt ingen större skillnad mellan vad kvinnor och män tycker.
Som politiker tycker jag att det är tråkigt att bara 27,9% uppger att de har möjlighet att påverka politiska beslut. I en demokrati som Vänersborg bör invånarna kunna vara med och påverka och bestämma även mellan valen. Jag tror att kommunen måste komma till skott när det gäller t ex invånardialoger och öppna nämndsammanträden. Det är också viktigt att politikerna, och kanske också tjänstepersoner, visar lyhördhet för människors åsikter och kanske en större öppenhet för att ifrågasätta sina egna. Jag kan också tycka att många politiker är alltför lojala med sina partier, de borde lyssna mer på kommuninvånarna. Det kanske är det som några siffror i nästa tabell visar. Det andra frågeområdet handlar om ett närliggande område – invånarnas förtroende…
Svaren på frågorna om invånarnas förtroende är nedslående. Inställningen har i och för sig förbättrats sedan 2021 men siffrorna är alldeles för låga…
Det är endast 38,4% av de som har svarat på enkäten (kvinnor 36,9% och män 39,8%) som anser att politikerna i Vänersborg arbetar för kommunens bästa. Det är en stor brandgul varningsflagg på detta. Det är alltså nästan 2/3 av invånarna som har uppfattningen att politikerna i kommunen arbetar för någon annans bästa, kanske sitt eget eller sitt partis. Och det är klart, kommunfullmäktige är öppen för att skära ner på pengarna till vartenda område, utom för partistöden – och arenan. Men invånarna tror möjligtvis att alla politiker går på bandy…
De dåliga siffrorna för politikerna återkommer i frågorna om politikerna är lyhörda för idéer, om besluten är genomtänkta och genomarbetade samt om besluten är transparenta. Kvinnor och män har ungefär samma siffror, kvinnor är dock mer negativa på frågorna om genomtänkta beslut (kvinnor 21,0% och män 26,3%) och transparensen i besluten (kvinnor 19,5% och män 28,4%). Mot bakgrund av de låga siffrorna är det överraskande att 42,5% ändå har förtroende för kommunens politiker…
Det tycks som om vänersborgarna inte bara är “kritiska” till sina företrädare, de verkar snarare till och med missnöjda… Vänersborgs politiker har definitivt problem med att åtnjuta kommuninvånarnas förtroende. Vi politiker måste därför analysera och dra slutsatser om varför kommuninvånarna tycker som de gör och, inte minst, att visa i praktiken att vi vill minska förtroendeklyftan.
Det innebär att kommunens politiker har ett stort arbete framför sig. Politikerna måste visa att de fattar beslut som ligger i invånarnas intresse – och också att få 
med invånarna i beslutsprocesserna. Och sedan fatta bra och genomtänkta beslut, naturligtvis…
Det är märkligt att trots missnöjet (både 2021 och 2022, och även tidigare år) röstar ändå vänersborgarna på ungefär samma sätt som de alltid har gjort. Ja, det ledande partiet i kommunen, Socialdemokraterna, gick till och med framåt i valet förra hösten. Kanske är Sverigedemokraternas frammarsch bland väljarna de senaste valen ett tecken på missnöjda invånare. Det är möjligt att en röst på SD ska uppfattas som en proteströst mot etablissemanget, men SD i Vänersborg driver knappast en politik som skulle kunna återställa förtroendet mellan invånare och politiker. SD driver knappast någon politik alls i kommunen…
Vänersborg kommun har gett kommuninvånarna ytterligare några frågor som inte ingår i de deltagande kommunernas gemensamma medborgarundersökning:
Det är intressant, och kanske lite överraskande, att vänersborgarna trots missnöjet med politikerna och en hel del annat i kommunen ändå är nöjda med det liv de lever i Vänersborg.
I tabellen ser vi också att en stor majoritet inte anser att kommunen har någon öppen dialog med företag och föreningar. Men man måste väl nästan vara företagare eller sitta i en föreningsstyrelse för att kunna svara på sådana frågor? 
Man kan undra om de som har svarat på frågorna gör det. Mitt intryck är att kommunen satsar ganska hårt på dialogen med i varje fall företagarna. Jag vet t ex att kommunalråden gör regelbundna platsbesök på olika företag och att t ex Frukostforum arrangeras varje månad. Det är mycket välbesökta möten där företagare, föreningar och politiker möts. (Jag brukar själv närvara på dessa möten.) När det gäller föreningar så tar jag för givet att det pågår en dialog, men det känner jag egentligen inte till.
Men visst, det kanske kan bli bättre.
Allt kan bli bättre.
Det är intressant och viktigt med en sådan här medborgarundersökning, även om upplägget och frågorna på den antagligen kan utvecklas. Det är bara att hoppas att svarsfrekvensen blir högre kommande år.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer