Arkiv
BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård
Trots det relativt korta sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) måndagen den 14 juni så hann nämnden med flera viktiga frågor. Jag skrev om två av dem, de bristande resurserna till elever i behov av särskilt stöd och Norra skolans framtid, i min förra blogg. (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)
Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder till förskolepersonal har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Beslutsförslaget till nämnden på SD-motionen var:
“Barn- och utbildningsnämnden … föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”
Med andra ord, motionen skulle sättas in i en pärm utan vidare åtgärd.
All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till vissa arbetskläder. Det är en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Lite senare i det yttrande som ordförande Bo Carlsson och förvaltningschef Sofia Bråberg undertecknade står det emellertid:
“Regnkläder däremot erhålls idag beroende på enhetens budget.”
Hur det än är med regnkläder/regnställ, så finns det andra arbetskläder som inte alla anställda erbjuds. De kläderna är upp till varje rektor att hantera utifrån den ekonomiska situationen på varje enhet. Om det finns “pengar över”, så kan personalen också få t-shirt, inomhusbyxor och skor. Om det behövs annat på enheten, typ en iPad, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv, så får personalens behov och önskemål stå tillbaka.
Så får det inte vara. Kommunen kan inte behandla personalen olika beroende på vilken enhet de jobbar. Och att personal ska få fria arbetskläder är självklart, också i kvinnodominerade yrken… Som sagt, jag har utvecklat detta mer i mina båda tidigare bloggar i ärendet. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Vänsterpartiet var inte nöjd med beslutsförslaget. Och jag hade faktiskt skrivit ett återremissyrkande i förväg. Det gick ut på att förvaltningen borde göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut med fria arbetskläder på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen samt att redovisa kostnaderna för fria arbetskläder till samtlig personal.
Joakim Sjöling (S) framförde tidigt att frågan borde ha varit en “icke-fråga”, dvs att det egentligen var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder. Sjöling lade liksom ribban för debatten, i varje fall för de styrande partierna. (Som naturligtvis hade diskuterat detta innan sammanträdet, precis som Vänsterpartiet.)
Ordförande Carlsson (C) kunde köpa argumenten från oss som hävdade rätten till fria arbetskläder, men han ville fundera mer på frågan. Det blev en ajournering (“paus”).
Efter ajourneringen hade den styrande minoriteten skrivit ett yrkande till återremiss. Det var BUN:s 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) som stod för författandet. Det blev en återremiss:
“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet”
En enig nämnd ställde sig bakom återremissyrkandet, även de två sverigedemokraterna. Återremiss innebär alltså att ärendet kommer tillbaka till nämnden – efter ytterligare utredning av förvaltningen.
Nämndens ledamöter och ersättare fick en gedigen information om situationen på Restad Gårds asylboende. Det handlade om Migrationsverkets pågående flyttning av asylsökande från andra kommuner till Restad Gård.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under maj-juni tagit emot 19 skolelever födda 2004-2015. Det var också klart med 52 nya elever som skulle komma mellan augusti och november. Sedan fanns det ytterligare 50 barn som ska fördelas mellan Vänersborg och Halmstad, kanske kommer hälften till Restad Gård. Det betyder i så fall totalt ca 100 nya elever i Vänersborgs grundskolor under året.
Det är en tragedi hur Sverige behandlar dessa familjer och dessa barn. Det är inte värdigt. Och jag tror att de flesta håller med, kanske till och med en och annan sverigedemokrat… Det är inte heller schysst av statsmakterna att behandla Vänersborgs kommun på detta sätt. Det innebär nämligen stora kostnader för kommunen, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Nettokostnaden för en elev i Vänersborgs grundskolor ligger på drygt 106.000 kr. Det betyder ca 10 milj kr extra för de “nya barnen”. Om varje elev av dessa nytillkomna får modersmålsundervisning 1 timme i veckan kostar det ca 3 milj. Och om varje elev får studiehandledning 3 timmar i veckan är det ytterligare ca 6 milj. Många av de berörda eleverna är dessutom i behov av särskilt stöd. Detta är dock svårt att beräkna. Enligt förvaltningen kan det ligga från allt mellan 2.500-80.000 kr per elev i månaden. Och till det kommer också skolskjutskostnader.
Kommunen har i nu-läget inte fått någon information från Migrationsverket om barn till förskolor.
Det uppkomna läget är allvarligt för kommunen. Kostnaderna är stora och staten tar inte sitt ansvar. Den vältrar istället över den största delen av kostnaderna på kommunen. Dessutom står det helt klart att barn- och utbildningsnämnden, och inte heller socialnämnden, klarar av att bära kostnaderna själva utifrån de anslag de har tilldelats.
Det blev en del diskussion, eller snarare samtal, kring den nya situationen för Vänersborg. Det blir ju inte bara en ekonomisk “utmaning” utan även en pedagogisk och organisatorisk sådan att ta emot omkring 100 nya elever i Vänersborgs skolor.
Bo Carlsson (C) öppnade för möjligheten att kalla in ett extra sammanträde i slutet av sommaren eller i början av hösten för att hantera situationen.
Innan alla önskade varandra en trevlig, glad och solig sommar meddelade förvaltningschef Bråberg att 82,5% av de elever som gick ur 9:an var behöriga till gymnasiet, dvs hade minst E i svenska, engelska och matematik samt minst E i ytterligare 5 ämnen. (Jag glömde nämna detta i min förra blogg.)
Sedan började några politiker sitt politiska sommarlov, medan andra var kvar på ytterligare ett ärende, ett sekretessärende som krävde fysisk närvaro i kommunhuset. Ytterligare andra började förbereda sig inför fullmäktigesammanträdet två dagar senare.
Glad sommar alla BUN-politiker!
BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan
Det kan ibland vara svårt att hinna med att referera de politiska möten som man deltar i. Särskilt när det är sammanträden med både barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige samma vecka.
BUN sammanträdde förra måndagen. Jag skrev om ärendena i en blogg dagen innan. (Se “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Efter att förvaltningens nya administrativa chef Susanne Berg hade presenterat sig började sammanträdet med en månadsuppföljning. Prognosen för året är ett “plusminusnoll”-resultat. Den prognosen gäller för 
nämnden som helhet. När det gäller ”förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” är prognosen dystrare – ett underskott på 3,5 milj kr. Det beror på, skriver förvaltningen:
“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola samt elevers behov av särskilt stöd, främst avseende psykosociala och språkliga behov. Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Jag skrev en del om det här i bloggen innan mötet, och jag pratade också en hel del om bristande resurser till elever i behov av särskilt stöd i kommunfullmäktige i onsdags. (Se “KF igår: SD räddade S”.) Tilläggsbelopp handlar också om särskilt stöd till elever.
Jag ställde en del frågor i ämnet på nämnden. Det var inga uppmuntrande besked som gavs.
Det finns inga särskilda pengar avsatta där rektorerna kan söka för elever i behov av särskilt stöd. De pengar som finns är redan utdelade till varje enhet. (Det finns ett slags undantag, se nedan.) Därför måste rektorerna bekosta det särskilda stödet inom given ram. 
Problemet är att många enheter inte klarar det. Men rektorerna ska hålla budget. Och enligt Skollagen ska eleverna få sitt stöd…
Det här går naturligtvis inte ihop. Det finns för lite pengar till de behov som finns. Det förstår var och en – utom Vänersborgs styrande politiker… Och istället för att ta ansvar och tala om hur lösningen ser ut, eller ta ansvar för att det inte finns någon lösning, så läggs allt ansvar på rektorerna. Det är de som får ta ansvar för politikernas omöjliga ekvation…
Det finns dock en tillfällig “pott” pengar. I budgeten har kommunfullmäktige avsatt 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av ordförande Bo Carlsson (C).
I ansökan står det:
“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”
10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de 3 miljonerna:
“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”
Det här är uppenbarligen elever som är i behov av “särskilt” särskilt stöd… Det är inga pengar som fördelas ut till enheterna.
Det som händer i förskolorna och skolorna i Vänersborg är, sammanfattningsvis, att barnen och eleverna inte får det stöd de är berättigade till enligt lag. Det hjälper föga att rektorer ibland tar pengar från andra verksamheter, som då försämras och drabbar andra barn och elever, eller att rektorerna inte håller budget.
Men så länge som andelen elever som blir behöriga till gymnasiet ökar och att meritvärdena ökar (det sägs att meritvärderna ökade för årets 9:or, men jag har inte sett några siffror än) så slår sig politikerna till ro. Till viss del kan jag förstå, det är något som inte tycks stämma på “skolfronten”. Jag kan dock se en naturlig delförklaring. Skolresultaten var betydligt lägre för några år sedan. Det var en följd av alla nyanlända. Nu har det gått några år och många, de flesta?, behärskar det svenska språket bättre. Och då blir det naturligtvis lättare att få godkända resultat och bättre betyg.
Men det är sannolikt inte hela förklaringen. Sambandet, eller snarare motsägelsen, mellan för lite resurser och ökade skolresultat bör undersökas och analyseras närmare.
Nämnden fick en redovisning av läget med Norra skolan. Och det är egentligen ingen rolig historia. Den visar, faktiskt, hur styrande politiker med, som jag ser det, hjälp av tjänstemän kan styra utvecklingen vid sidan av de formella beslutsvägarna. Eller till och med i strid mot dom.
Nämnden fick i måndags höra att en utredning hade visat att det inte var möjligt att bygga ut Norra skolan till en tvåparallellig skola. Och så var det. Det fanns emellertid mycket att önska av den utredningen…
Utredningen om Norra skolans framtid lades fram någon gång i slutet av 2016. Den utgick från vissa bestämda förutsättningar, t ex att Norra skolan skulle innehålla ett grupprum, för 10 elever, till varje klass, och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap skulle kunna bedrivas. Utredningen räknade med 25 elever i varje klass, när den samtidigt räknade med 20-25 på Holmängen (som man då började “titta på”). Det skulle även finnas särskola på Norra skolan och flera fritidsavdelningar.
Man kunde undra hur Norra skolan överhuvudtaget kunde fungera då 2016 med sina två paralleller i varje årskurs och 295 elever… Och det fanns inte många andra LM-skolor i kommunen som uppfyllde de krav som förvaltningen ställde på just Norra skolan… Men det var nog inte tänkt att Norra skolan skulle finnas kvar…
Kraven som ställdes på skolan kunde helt enkelt inte uppfyllas. (Se vidare min gamla blogg från december 2016 – “BUN: Norra skolan”.)
Informationen fortsatte. I all planering av grundskolor och grundskoleplatser i centrala Vänersborg är inte Norra skolan medräknad. Den är liksom nedlagd i förvaltningskretsar.
Sedan fick BUN också reda på att det inte fanns något formellt politiskt beslut om en nedläggning av Norra skolan. Det visste nog ledamöterna. Men det är naturligtvis även en sanning att samhällsbyggnadsnämnden inte fick de 60 milj kr som krävdes till en renovering på grund av den omfattande fuktproblematiken. Den stora summan beror naturligtvis på att byggnaden har “körts i botten” under dessa år som har gått. Inget har åtgärdats, så förstörelsen har gått så långt att det blir alldeles för dyrt att renovera.
Har underhållet på Norra skolan eftersatts medvetet eller inte? Är det krafter som har “lagt ner” skolan utan att behöva ta en politisk diskussion? Det vet jag inte, men visst kan man spekulera. Och jag är inte den som avfärdar bra och logiska konspirationsteorier…
Så här i efterhand så tror jag att det var tjänstemannautredningen 2016 som innebar dödsstöten för Norra skolan. Den passade de styrande mycket bra. Det var nog egentligen bara jag och några moderater som opponerade oss mot dess förutsättningar och slutsatser.
Men det där med politiska beslut…
Den 20 juni 2012, i samband med den stora diskussionen om skolstrukturen i kommunen, beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Beslut i kommunfullmäktige gäller tills något annat beslut fattas. Och något annat beslut har inte fattats. Men det är väl återigen som Dan Åberg (M) sa i kommunfullmäktige i december 2020, och som Gunnar Lidell (M) till ordförande Annalena Levins (C) förtret upprepade i onsdags:
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Men Dan Åberg (M), och Gunnar Lidell (M), vet vad de talar om…
Den 29 mars 2017 behandlades ärendet “Reviderad investeringsbudget 2017-2021” i kommunfullmäktige. Ärendet hade föregåtts av en massa strul. Kommunstyrelsen hade nämligen gått mot de styrande partiernas förslag och istället röstat igenom Gunnar Lidells (M) alternativa förslag. Beslutet följdes av många turer och märkligheter framför allt från dåvarande kommunalrådet Marie Dahlins (S) sida, som till stor del spelade under täcket.
Problemet var att det behövdes stora investeringar till en utbyggnad av Idrottsgatan 7/Silvertärnan samtidigt som Norra skolan var i behov av renovering. Det var oppositionen med moderaterna och Vänsterpartiet som ville se en framtida tvåparallellig skola på Norra, de styrande S+C+MP ville inte det…
Det var en tämligen infekterad debatt i kommunfullmäktige som slutade på ett helt oväntat sätt. Efter en ajournering tvärvände Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) och yrkade bifall till Gunnar Lidells (M) förslag, som Vänsterpartiet tidigt hade deklarerat att partiet stod bakom. Jag har än idag inte riktigt fattat vad som hände den där kvällen.. (Se “Enigt och oenigt KF”.)
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att flytta investeringarna för Norra skolan, sammanlagt drygt 27 milj kr, bakåt i tiden – till 2019-2020. Fullmäktige beslutade samtidigt att Norra skolan i framtiden skulle vara en tvåparallellig skola.
Inte heller detta beslut kom att följas, det blev aldrig några investeringar på Norra skolan. Av någon anledning. Istället satsades lite senare stora pengar på renovering och tillbyggnad av Öxnereds skola – och snart börjar bygget av en ny skola på Holmängen.
Det som görs nu på Norra skolan är ingen renovering för att Norra skolan ska bli en skola för framtiden. Nä, kommunen försöker få skolan i ett sådant skick att det överhuvudtaget går att ha elever i lokalerna till Holmängenskolan står färdig. Och bara det lär bli ganska dyrt. Det är inte helt enkelt att få bukt med den omfattande fuktproblematiken… Dräneringen har inte heller fungerat meddelade Bo Carlsson på sammanträdet.
Det verkar inte vara någon just nu som vet vilket öde Norra skolan går mot. Planerna för de som styr, ivrigt påhejade av t ex liberalernas Gunnar Henriksson, är i varje fall att eleverna på Norra ska börja på Holmängenskolan, som dock inte har börjat byggas än. När det formella och korrekta beslutet för detta ska fattas vet ingen, och inte heller när eller hur beslutet ska tas om nedläggning av Norra skolan.
Inte heller framtiden för fastigheten Norra skolan är bestämd. Ordförande Bo Carlsson (C) var övertygad om att kommunfullmäktige förra onsdagen skulle ha avsatt 500.000 kr till en utredning om framtiden, men det blev inte så. Moderaternas förslag fick inget stöd av Sverigedemokraterna… (Se “KF igår: SD räddade S”.)
Trots att det var ett relativt kort sammanträde, det avslutades före lunch, så var det fler saker som diskuterades. I nästa blogg ska jag redovisa diskussionerna om den sverigedemokratiska motionen om arbetskläder och informationen om situation på Restad Gård.
KF: Trafiksäkerheten vid Rånnum. Och en kovändning.
Sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags blev stundtals lite segt. De debattregler som ordförande Annalena Levin (C) skickade ut innan sammanträdet följdes inte heller. De bröts faktiskt direkt när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fick ordet först av alla på mötet. Han ville tala mer än de stipulerade 7 minuterna. Och det fick han på stående fot av ordförande Levin.
Efter alla undantag från reglerna under sammanträdet kan slutsatsen bara bli en, det är dags att lägga alla “corona-överenskommelser” om begränsningar av t ex talartid åt sidan. Ordförande Levin måste återgå till ordinarie arbetsordning och låta alla tala till punkt. Ledamöterna förbereder sina inlägg med tanke på att deras anförande ska bidra till hur ett beslut kan bli bra, inte med tanke på minutvisaren.
Det var som jag skrev i en tidigare blogg ett långt och krävande möte. Det är omöjligt att referera allt i några enstaka bloggar. I min förra blogg skrev jag om budgetdebatten (se “KF igår: SD räddade S”), i denna tänkte jag ta upp ärende 19: “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”.
Orsaken till det är inte bara att det är en mycket viktig fråga, utan också för att historieskrivningen av ärendets hantering redan har haft en tendens att ändras för att lättare passa in i vissa partiers “politiska berättelse”. Sanningen är att utan Vänsterpartiet och i viss mån också Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet så hade beslutet antagligen tagit en annan riktning.
Bakgrunden till ärendet var ett medborgarförslag om trafiksäkerheten vid övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnums skola. Förslagsställaren ansåg att övergångsstället:
“saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder”
Förslagsställaren begärde att kommunen skulle åtgärda säkerheten och gav flera förslag på hur det kunde och borde gå till.
Vårdnadshavare har under de senaste åren varit i kontakt med kommunen angående säkerheten vid övergångsstället. Även skolan var förra året i kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen. Det var efter påstötningar från vårdnadshavare. Tyvärr har skolan inte tagit upp trafiksituationen i sina skyddsrondsprotokoll, vilket vad jag förstår borde ha gjorts. Det är då det finns åtminstone en större möjlighet att kommunen vidtar åtgärder.
Det har inte blivit några större reaktioner från kommunen. Det mesta var tillräckligt trafiksäkert tyckte man på samhällsbyggnadsförvaltningen. I och för sig vidtogs några smärre justeringar, men dessa har varit helt otillräckliga. Och därav medborgarförslaget.
Ärendet om övergångsstället vid Rånnums skola i Vargön bereddes och behandlades i vanlig ordning av kommunstyrelsen innan ärendet hamnade på dagordningen på onsdagens kommunfullmäktige. (Jag beskrev behandlingen i kommunstyrelsen och ärendet i sak noggrant i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)
Förslaget till kommunstyrelsen var att avslå medborgarförslaget. Det var undertecknad vänsterpartist, Kärvling, som argumenterade mot detta och istället yrkade att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Yrkandet stöddes av de båda Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och Medborgarpartiet. Anders Strand (SD) var mycket tydlig och talade engagerat för att bifalla medborgarförslaget.
I kommunstyrelsen framförde jag att medborgarförslaget beskrev den bristande trafiksäkerheten för barnen mellan 6-12 år helt korrekt. Det var en mycket osäker trafikmiljö som definitivt var farlig för barnen på sin väg till och från skolan.
De andra partierna var tysta. Det var endast Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) som yttrade sig. Andersson påstod att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig och vad Augustsson försökte säga förstod jag inte riktigt. De båda var för tjänstemännens beslutsförslag och mot medborgarförslaget.
Det blev omröstning, och jag begärde votering. Ärendet var för viktigt för att inte alla skulle behöva “bekänna färg”. Voteringen verkställdes och kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. Det framgår av protokollet.
Det här är viktigt – samtliga andra partier, socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, röstade för att kommunfullmäktige (när ärendet kom dit) skulle avslå medborgarförslaget.
Några dagar efter sammanträdet gjorde jag ytterligare ett besök på plats i Vargön. Denna gång gick jag ur bilen och blev fotgängare. Mina erfarenheter på plats stärkte mig ytterligare i min övertygelse. Jag åkte hem och skrev bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Den fick många besökare och ett bra genomslag.
På onsdagens fullmäktigesammanträde var jag mycket förberedd och laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde, men Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) hann före.
Vargöbon Sjöling (S), som inte sitter med i kommunstyrelsen, tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Han var tveksam till om kommunens åtgärder räckte:
“Jag upplever … att dom här bristerna kvarstår.”
Och så yrkade Sjöling på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.
Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning?
Mats Andersson (C), som hade argumenterat mot medborgarförslaget i kommunstyrelsen, hade ändrat åsikt totalt. Andersson:
“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”
Ja, det kan man fråga sig…
Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det…
Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan.
Jag samlade mig lite, näste talare var jag. Jag återgav lite fakta i ärendet, om inte annat som information för de som lyssnade och tittade på debatten. Och det går ju också att se fullmäktigedebatten i efterhand. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.). Men det var inte helt lätt, jag var ju liksom förberedd på ett annat slags anförande…
Anders Strand (SD) hade också hade laddat inför ärendet. Strand kör över övergångsstället minst två gånger varje dag. Han förde fram fler argument till varför säkerheten var låg för barnen, särskilt under den mörka årstiden:
“Det är svårt att se om det står en 6-7-åring vid övergångsstället när man kommer körande från Vargöns station ner mot Fyrkanten för man får fokus på vägbulan och inte på övergångsstället.”
Det var flera ledamöter som deltog i debatten. De flesta nöjde sig dock med att yrka bifall till förslaget om återremiss. Det hade onekligen skett en förändring sedan behandlingen i kommunstyrelsen. Ingen förklarade dock varför de helt plötslig ändrat uppfattning…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) välkomnade att medborgarförslaget skulle remitteras till “hans” nämnd:
“Jag kommer att ta med mig alla synpunkter.”
Gunnar Lidell (M) ansåg att också barn- och utbildningsnämnden skulle få lämna synpunkter på medborgarförslaget.
Från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det…
Joakim Sjölings (S) återremissyrkande, eller snarare remissyrkande, fick slutligen följande lydelse:
“Jag yrkar på att medborgarförslaget remitteras till samhällsbyggnadsnämnden i dialog med barn- och utbildningsnämnden för vidare utredning av trafiksäkerhetsåtgärder.”
Ibland händer det oväntade saker i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är inte ofta, men någon gång per år. Och visst är det värt all respekt när någon tar till sig fakta och omvärderar sitt tidigare ställningstagande. Det framförde jag också i debatten. Men samtidigt är det mycket förvånande att en ledamot i kommunstyrelsen, där det ändå förväntas att man är tämligen ordentligt påläst, tar en tydlig ställning för ett förslag och argumenterar mot ett annat. Och någon vecka senare, gör en total helomvändning…
Ola Wesley (SD) uttryckte det på följande sätt i fullmäktigedebatten:
“Jag är glad att Mats Andersson gör en kovändning. Men jag tycker att det är lite anmärkningsvärt det han sa i kommunstyrelsen. Ett kommunalråd och en före detta ordförande för BUN, han tyckte då att vi skulle avslå medborgarförslaget när det gäller om barns säkerhet.”
Till sist kan det väl påpekas att stämningen kan bli något uppsluppen när ledamöter blir överens. Jordbrukaren Gunnar Lidell (M) kommenterade Mats Anderssons (C) inlägg om kovändning:
“Jag och Bosse Carlsson vet ju hur 
man faktiskt på ensam hand kan vända en ko bokstavligen, på riktigt.”
Sedan fick både Lidell och Carlsson lite strul med mikrofonerna, varpå Benny Augustsson (S) snabbt replikerade:
“Vad kan vi i övrigt lära oss av kvällen? Det verkar vara lättare att vända en ko än att få på micken kanske…”
Slutet gott, allting gott. Förhoppningsvis. Det är bara att hoppas att kommunen skyndsamt vidtar åtgärder för att höja trafiksäkerheten på övergångsstället till Rånnums skola på Nordkroksvägen…
KF igår: SD räddade S
Kommunfullmäktige igår blev en lång tillställning. Sammanträdet började kl 13.00 och slutade inte förrän strax efter kl 22. Det innebar även att ledamöterna missade två matcher och en halvlek av EM-fotbollen…
Inledning
Budgeten för 2022 var den stora frågan på fullmäktige. Det låg inte mindre än fem budgetförslag på fullmäktiges bord, och det är nog rekord i Vänersborg. Det är nämligen inte vanligt att medborgarpartiet lägger något eget förslag. Fast frågan är om de gjorde det denna gång, eller om det
bara var ledamoten Göran Svenssons (MBP) alldeles eget förslag. Partiets andre ledamot i kommunfullmäktige, Morgan Larsson (MBP), stödde nämligen inte sitt partis budgetförslag. Morgan Larsson yrkade i stället bifall till förslaget från M+KD+L… Det är inte så ofta sådant händer…
Jag har beskrivit de olika budgetförslagen i tidigare bloggar. (Du kan läsa om de olika budgetförslagen genom att klicka på respektive partinamn eller partikonstellation – S+C+MP, M+KD+L, SD, Vp och MBP.) Det fanns bara en ändring sedan kommunstyrelsen, och den fanns i förslaget från S+C+MP. Ändringen var en eftergift till den borgerliga oppositionen. Den gick ut på att nämnderna skulle få möjlighet att själva ändra mellan anslagsbindningsnivåer för driftbudgeten.
Det var ingen större skillnad mellan de olika partiernas budgetförslag. Det började också Henrik Harlitz (M) med att påpeka i sitt anförande. Det var Vänsterpartiets förslag som skilde sig åt, som vanligt genom att minska kommunens budgeterade resultat och lägga pengarna på välfärden istället. Vilket i och för sig också socialdemokraterna gjorde, men till mindre del.
Budgetdebatten började ca kl 13.30 och slutade inte förrän kl 19.11 då själva beslutsprocessen började. Det går naturligtvis inte att återge hela debatten, som avbröts av några pauser för toalettbesök och en 20 minuters ajournering för partivisa diskussioner. (Jag hann springa till kylskåpet och få i mig några kalla köttbullar…) Jag tänker “bara” återberätta vissa episoder från den över 5,5 timmar långa budgetdebatten. Urvalet är självklart subjektivt… Den som är intresserad kan själv lyssna på debatten i efterhand på kommunens hemsida. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.)
Budgetdebatten
Budgetdebatten skulle inledas med ett övergripande anförande innan budgetyrkanden nämnd för nämnd skulle behandlas. Det hade ordförande Annalena Levin (C) bestämt, och fått fullmäktiges godkännande för. Det visade sig dock att det bara var Lutz Rininsland (V) som höll sig till reglerna av de olika partirepresentanterna.
Rininsland menade att Vänsterpartiet utgick från förvaltningarnas texter, och där får politikerna reda på verkligheten – att resurstilldelningen är alldeles för låg. Rininsland kunde inte heller låta bli att vara kritisk mot hela budgetprocessen och den bristande tillit som visades de anställda. Han menade att man måste bestämma sig och välja väg. Bestäms mål först, så måste finansiering ske för att kunna nå fram. Sätts ribban för utgifter först, måste målsättningen anpassas. Nu sätts en mycket tuff ekonomisk ram och oberoende av detta fortsätter man med vidlyftiga målformuleringar.
Vänersborg nye kommunalråd Mats Andersson (C) pratade om sina drömmar. Han läste upp samma tal som han hade för några år sedan. Drömmarna var lika overkliga nu som då, även om Andersson tyckte att de höll på att förverkligas. Han exemplifierade med att det byggs mycket i Vänersborg. Det märks att vi närmar oss ett val…
De “småpartier” som är i allians med större partier och därmed också i skuggan av dem, jag tänker på MP, KD och L, hade i sina budgettal inte mycket att tillföra mer än några enstaka detaljer. De presenterade inte ens några drömmar. SD:s presentation var som vanligt kort och tämligen intetsägande. MBP:s Göran Svensson var desto utförligare. Han läste upp hela sitt budgetförslag.
Sedan följde en debatt. Den var mycket lång och stundtals onödigt detaljerad, ibland om teknikaliteter. Det fanns få eller inga visioner om vad partierna politik syftade till och vilket Vänersborg de ville ha. De handlade om pengar hit och dit, överraskande ofta om frågor som betingade mindre prislappar.
En stor del av debatten handlade om socialnämnden, om försörjningsstöd och äldrevården. Det handlade också om de borgerligas vilja att införa “valfrihet” i äldreomsorgen. Det blev en mer principiell eller kanske snarare ideologisk diskussion. Skiljelinjerna var tydliga, S och V på den ena sidan och den borgerliga oppositionen på den andra. “Valfriheten” blir antagligen på nytt en valfråga i kommande val.
Även partiernas syn på resurstilldelningen till andra nämnder diskuterades självklart. På barn- och utbildningsnämndens område pratade jag som vanligt en del. Jag lyfte “utmaningarna”, dvs problemen, med att få resurserna att räcka till åt de elever som är i behov av särskilt stöd. Den tråden togs inte upp av någon annan. Jag lyfte också arbetsmiljön för framför allt pedagogerna. Den tråden togs inte heller upp.
Däremot blev det en diskussion om profilklasser initierad av BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Minialliansen (M+KD+L) tänkte tydligen införa det om de fick makten nästa år. Att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för rektorerna (regleras i Skollagen och Skolförordningen), tycktes inte bekymra de borgerliga debattörerna:
“Men vi politiker måste väl få prata om det.”
Sa till slut Henrik Josten (M).
Det blev en del debatt kring behovet av en ny hiss på teatern i Folkets Hus, eller gamla Stadshotellet som Harlitz sa. Frågan tillhör kultur- och fritidsnämndens område.
När fullmäktige kom till samhällsbyggnadsnämnden var det frågan om besöken till Kretsloppsparken skulle vara gratis eller inte. Det var faktiskt moderaterna, tillsammans med KD+L, som hade föreslagit detta.
“Gratis innebär att någon annan betalar.”
Sa Mats Andersson (C), och det skulle i så fall bli skattebetalarna. Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) upplyste om att, förutom de fyra gratisbesöken på Kretsloppsparken, var det alltid gratis att slänga elektronik. Det var också gratis att lämna sopor om man cyklade eller gick till fots. Det visste jag inte.
Den tidigare moderatledaren Gunnar Lidell (M) och också Tommy Christensson (M) tog upp problemet med nedskräpning i naturen – på annans mark. Båda äger mark och får regelbundet städa på sin mark på grund av att andra slänger skräp där, t ex från bilarna. Det är nämligen markägarens skyldighet. Sedan får de betala avgift för att lämna detta skräp på 
Kretsloppsparken. Harlitz kunde inte låta bli att ge miljöpartisten Wiklund en känga:
“Skojigt att miljöpartiet är emot att återvinningen ökar.”
Det var inte så mycket diskussion kring de mindre nämnderna, även om olika budgetförslag presenterades. Karta-GIS nämndes ett flertal gånger, men partierna tycktes egentligen vara överens. 
Ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) försvarade som vanligt sin nämnd:
“Det är en liten nämnd som gör ett stort avtryck.”
Och där kan man nog hålla med ordförande Dahlberg, som också berättade att det var ansträngt på personalsidan. Men personalen gör ett otroligt bra jobb sa Dahlberg – och avslutade:
“Vi ska inte vara en nej-nämnd, utan en ja-nämnd.”
Det ska bli spännande att se om det slår in…
Henrik Harlitz (M), som deltog i debatten lite överallt, ansåg:
“Byggnadsnämnden har i vissa delar ett oförtjänt dåligt rykte.”
Och där kan man nog inte hålla med Harlitz…
Beslut
Hela budgetdebatten slutade som väntat med en votering. Det gick relativt lätt att utse, även om jag inte tror att förfarandet riktigt var enligt regelboken, ett motförslag till kommunstyrelsens förslag, som alltid är huvudförslaget. Kommunstyrelsens budgetförslag var detsamma som förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP, och motförslaget blev förslaget från M+KD+L. Budgetförslagen från SD, V och MBP “röstades ner”.
I min förra blogg (se “Inför KF+ett ev avslöjande”) spekulerade jag om de olika partiernas planer inför denna slutliga votering. Och jag har fått bekräftat att dessa planer gick ut på att den borgerliga 
oppositionen (M+KD+L) tillsammans med SD och MBP skulle fälla den styrande minoritetens (S+C+MP) förslag. Det skulle med all sannolikhet också leda till Benny Augustssons (S) avgång som kommunstyrelsens ordförande. Och ett maktskifte i Vänersborg. Hade planerna gått i lås hade morgonens intervju i Frukostforum (sändes på Facebook) med 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M) varit en intervju med kommunstyrelsens ordförande…
Det var planerat att den borgerliga “storoppositionen”, M+KD+L+SD+MBL, skulle få 26 av kommunfullmäktiges 51 röster och därmed majoritet, oavsett hur Vänsterpartiet röstade. (Vänsterpartiet röstade för den styrande minoritetens budgetförslag i den avgörande omröstningen därför att detta förslag låg närmast Vänsterpartiets eget, dvs det var det förslag av de båda som gav mest pengar till verksamheterna. Utom Lutz Rininsland, som hade ett annat skäl – se nedan.)
Men något hände, någonstans blev det en “fnurra på tråden”. Sverigedemokraterna övergav sitt informella löfte till de andra partierna och lade ner sina röster. Det betydde att deras 9 röster för ett maktskifte försvann – och den styrande minoriteten med Benny Augustsson i spetsen kunde andas ut…
Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har alltså sverigedemokraterna att tacka för att de fick igenom sin budget – och därmed fortsätta att styra Vänersborg. Dock fortfarande i minoritet, för jag vägrar tro att de har ingått någon slags överenskommelse med SD. (Däremot kan jag tänka mig att samtal och övertalning förekommit, fast jag vet inte. Men jag vet att det har förekommit under tidigare mandatperioder…)
Under valåret 2022 kommer således Vänersborgs kommun att styras med en budget från S+C+MP, och som faktiskt också fick Vänsterpartiets röster i slutomröstningen.
Och Norra skolan blir utan den miljon kronor för utredning om vad som ska hända med fastigheten i framtiden som Bo Carlsson var övertygad om att kommunfullmäktige skulle besluta om… (Se “Inför KF+ett ev avslöjande”.)
Anm. Lutz Rinsland (V) lämnade en protokollsanteckning till beslutet. Det löd bland annat:
”Jag röstade ”ja” till förmån för kommunstyrelsens förslag i MRP-yrkandet eftersom beskedet ”jag avstår” kunde ha bidragit till en svår situation för kommunledningen. Jag röstade ja till förslaget endast av detta skäl.”
PS. TTELA har skrivit om budgetbeslutet och voteringen – se ”De styrande fick igenom sin budget”. TTELA beskriver också diskussionerna kring socialnämnden, men även lite om BUN.
Inför KF+ett ev avslöjande
Igår måndag var det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag återkommer senare med ett referat om vad som avhandlades. Min tid idag måste ägnas åt morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige. Och några rader på bloggen… I slutet kommer dock ett litet avslöjande, eller snarare en spekulation, från gårdagens BUN.
Kommunfullmäktige har många ärenden att avhandla. Det viktigaste ärendet är självklart budgeten för nästa år.
Sammanträdet börjar redan kl 13.00. Och för att inte ledamöterna ska glömma det, så kom idag ett “analogt” brev på posten med en påminnelse och en A4 med debattregler som inte alls var lika restriktiva som vid andra fullmäktigemöten – samt en påse godis. Det är väl inte direkt den perfekta presenten för en LCHF-ätande ledamot. Och så var det enligt uppgift sura “el-bilar”. Men tanken var god, och bilarna kommer definitivt att ätas upp nästa gång barnbarnet kommer på besök.
Dagordningen har följande utseende:
Jag har faktiskt skrivit om de flesta av ärendena i tidigare bloggar. Det blir ju så när alla ärenden ska gå via, eller som det egentligen heter, ”beredas av”, kommunstyrelsen. Fast på morgondagens möte finns det faktiskt ett undantag. Det är ärende 21, “Förändring i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun – badplatser”. Det har initierats av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Augustsson föreslår en ändring av en paragraf i kommunens “ordningsregler”.
Paragraf 16 som tidigare hette “Badförbud” ska nu heta “Badplatser och badförbud” och kompletteras med följande text:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
När jag studerar kartbilagorna så förstår jag att Augustsson vill att det ska vara tyst efter kl 22 på i stort sett varenda badplats i kommunen: Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet (fast det är något fel på den kartan) och Nordkroken.
Det var en nyhet för mig att det fanns en badplats i Fagervik vid St Hästefjorden, men den kanske är ny. Den “gamla”, traditionella badplatsen vid Hästefjorden låg annars i sjöns södra ände, inte långt från Sivikan. Men den tycks ha försvunnit, tydligen med kommunens vetskap…
Orsaken till förändringen av ordningsföreskrifterna och den snabba, och annorlunda processen, förklaras så här:
“Till följd av förestående badsäsong och nyss inkomna rapporter till kommunen om problembild vid badplats föreslås förändring av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrift. Med anledning härom utgör ärendet brådskande karaktär för att möjliggöra ett beslut av kommunfullmäktige innan sommaren har passerat.”
Det ska noteras att polisen har möjlighet att agera om någon inte följer reglerna.
Jag undrar vad ledamöterna kommer att säga om detta förslag, och denna ovanliga beslutsprocess…
Ärendet “Förslag till mål- och resursplan 2022-2024”, dvs budgeten 2022, har jag skrivit om tidigare. Samtliga partiers budgetförslag har presenterats i ett antal bloggar (klicka på det parti du vill läsa mer om) – S+C+MP, M+KD+L, SD, V och MBP. Delårsrapporten kan du hitta här, “Reviderad renhållningsordning avfallsplan och renhållningsföreskrifter” här och “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” här.
Jag tror faktiskt att det bara blir debatter och oenigheter kring dessa ärenden. Naturligtvis kommer någon eller några att begära ordet och kanske kan någon också markera på något sätt. Men ärendena kommer att klubbas igenom tämligen snabbt. I kommunstyrelsen fanns det inga avvikande åsikter eller stridande viljor kring några andra ärenden.
Med ett undantag – ärende “Strategi för Fossilfritt Vänersborg 2030”
Strategin förklaras så här:
“Denna strategi har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i det övergripande målet om att Vänersborgs kommun ska vara fossilfri år 2030, anger strategin ambitionsnivåer för dels transporter och dels el och uppvärmning. Ambitionerna är även uppdelade i det som rör kommunens egen organisation och samhälle och invånare.”
Strategin utgör tillsammans med utredning för ett fossilfritt Vänersborg 2030 kommunens energiplan enligt lag om kommunal energiplanering.
De borgerliga partierna, MBP och SD var emot två avsnitt i texten under rubrikerna “ambitioner på samhällsnivå”. De var emot att det stod ”ska”, jag ger exempel på två av flera formuleringar:
- “Bilinnehav ska minska med 10 % till 2030 jämfört med 2018.”
- “Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder ska upphöra till 2030.”
De menade att kommunen inte kunde bestämma sådant här för kommuninvånarna. Det var upp till de enskilda. Ja, Anders Strand (SD) gick så långt så att han i kommunstyrelsen utropade:
“Jag kan inte ställa mig bakom aktivistbeskrivningen… Hårresande att skriva “ska”.”
Undrar om Anders Strand har samma åsikt om alla Sveriges lagar…? Att de typ är ”aktivistiska”…
Alla fullmäktigeledamöter har fått mail från Naturskyddsföreningen i Vänersborg. SNF skriver:
“Att kommunen saknar verktyg för att direkt påverka till exempel företag att effektivisera sin energianvändning eller medborgarna att välja fossil-oberoende bilmodell, betyder inte att kommunen saknar anledning att ha ambitioner i denna riktning…”
Jag håller fullständigt med. Det står väldigt tydligt i strategin att:
“I energieffektiviserings- och fossilbränslefrågor som gäller samhället och invånare har kommunen begränsad rådighet över utfallet. Kommunen har dock en viktig roll i att informera, utbilda och agera för att skapa förutsättningar för invånare och företag att effektivisera sin energianvändning och välja fossilfria alternativ.”
De borgerliga partierna och SD slår enligt min mening in öppna dörrar. Det vet väl alla att kommunen inte typ kan förbjuda bilister att köra bil till jobbet. Men kommunen/regionen kan ha billig och bra kollektivtrafik så att bilisterna tar bussen istället.
Självklart ska kommunstyrelsens text stå kvar. Om den förändras så måste en stor del av målen tas bort eller omarbetas. Och det skulle urvattna syftet med dokumentet och arbetet med att försöka uppnå ett fossilfritt Vänersborg år 2030.
Det lär bli votering i denna fråga – möjligtvis en återremiss där uppdraget till förvaltningen blir att byta ut alla “ska” till “bör”. Och det skulle väl vara tämligen tramsigt…?
Och till sist en spekulation.
På barn- och utbildningsnämndens sammanträde igår så togs Norra skolans framtid upp (på ärendet lokalinformation). Vid ett tillfälle under informationen så kommenterade Bo Carlsson (C) frågan. Han sa att fullmäktige skulle avsätta en miljon för att utreda fastighetens framtid.
“Wow” tänkte jag och frågade Carlsson om det var en felsägning. För det verkade vara ett riktigt avslöjande. Den miljonen till att utreda Norra skolan finns nämligen bara med i de tre borgerliga partiernas budgetförslag! Carlssons uttalande, eller felsägning, tyder på att de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har kommit 
överens om en gemensam budget – en riktig betongbudget för fjärde gången i rad.
Det ska i ärlighetens namn sägas att Bo Carlsson förnekade att han hade kännedom om någon gemensam budget.
Vi får se imorgon… Och det kan också alla vänersborgare göra. Det går att följa med i förhandlingarna på kommunens webb-TV. Det är bara att klicka här.
Kom dock ihåg att fullmäktigesammanträdet börjar redan kl 13.00 imorgon onsdag.
PS. Enligt flera källor så finns det inga planer på att S+C+MP och M+KD+L ska lägga en gemensam budget (Tillagt kl 20.50.)
PPS. Det finns ett annat scenario också. Fullmäktige kan besluta om en miljon kronor för att utreda Norra skolans framtid, precis som den borgerliga oppositionen föreslår i sitt budgetförslag. Men inte på grund av att M+KD+L kommer överens med S+C+MP – utan för att M+KD+L kommer överens med SD och MBP. Tillsammans skulle dessa partier få 26 av totalt 51 röster, dvs majoritet. Det som talar för detta är, förutom Carlssons ”felsägning” i BUN i måndags, också att dessa partier tycker att ett stort överskott (2%) i kommunens resultat är viktigare än att verksamheterna får mer pengar.
Om detta scenario slår in, så kan Vänersborg få en ny ordförande i kommunstyrelsen… Den som lever får se. Det blir spännande imorgon. (Tillagt kl 23.40.)
Budget 2022 (5): SD och MBP
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången innan sommaren. Då ska årets viktigaste beslut fattas – budgeten för nästa år, år 2022.
I ett antal bloggar har jag beskrivit de olika partiernas budgetförslag. (Se listan i slutet av bloggen.) Jag har två partier kvar, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Deras förslag är ganska korta, i synnerhet SD:s, och därför beskriver jag förslagen i samma blogg.
Sverigedemokraterna
Det har funnits tillfällen då SD har lämnat in långa budgetförslag med omfattande “programförklaringar”, ungefär som M+KD+L har gjort i år. (Se ”Budget 2022 (4): M+KD+L”.) I år är SD:s budgetförslag däremot extremt kort. Det innehåller inga som helst förklaringar, motiveringar eller analyser.
Budgetförslaget utgår liksom alla andra partiers budgetförslag från de anvisningar som kommunstyrelsens ordförande lade fram i februari. (Det gör naturligtvis också Medborgarpartiets.) Sedan framställer SD egentligen bara tre egna budgetkrav
SD föreslår att barn- och utbildningsnämnden tillförs 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna. De följer upp den motion om fria arbetskläder som behandlades i barn- och utbildningsnämnden tidigare idag, och som nämnden återremitterade. (Jag kommer att skriva mer om det i en senare blogg.) SD har inga andra förslag på mer pengar till förskola eller skola. Det är sällan som BUN prioriteras av SD.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 450.000 kr till cirkulationsplats vid Björkholmsgatan samt för underhåll av Ursands badplats. Kostnaderna för cirkulationsplatsen beräknas i kommunstyrelsens ordförandes förslag till 200.000 kr. Det betyder följaktligen att 250.000 kr ska användas på Ursand. Ursand var viktigt, sa Ola Wesley under sin mycket korta presentation i kommunstyrelsen. Vad pengarna ska användas till på Ursand, till vilket underhåll, förklarar inte SD, och jag har faktisk ingen aning.
SD är förhållandevis generösa till socialnämnden. Nämnden tilldelas 21 milj kr i förslaget. Dock bara för nästa år. Pengarna är alltså bara tillfälliga och inte ramhöjande. Som jämförelse föreslår M+KD+L 10 milj kr, de styrande partierna 16 milj (tillfälligt anslag för 2022) och Vänsterpartiet 23,8 milj.
Det innebär att SD räknar med att deras budgetförslag ger ett resultat nästa år på 41 milj kr.
I investeringsbudgeten vill SD stryka byggnationen av ny sessionssal. Det kan man väl på sätt och vis hålla med om, problemet är dock att uppförandet av en ny sessionssal/möteslokal redan har beslutats av kommunfullmäktige.
Partiet vill också lägga 5 milj kr extra till samhällsbyggnadsförvaltningen. Pengarna föreslås bli öronmärkta till underhåll av gator samt till trygghetsbelysning.
Det är ett tämligen magert och innehållslöst budgetförslag som läggs av kommunens 3:e största parti. De ger knappt någon fingervisning om vad de vill med Vänersborgs kommun. Om de nu har några visioner för framtiden. Vänersborgs sverigedemokrater tycks räkna med att partiets politik nationellt ska ge dom röster även i Vänersborg. Här i kommunen behöver de tydligen inte lägga ner någon speciell möda eller tid på att tänka igen hur skattebetalarnas pengar borde användas och prioriteras.
Medborgarpartiet
Medborgarpartiet är kommunens minsta parti sett till antalet röster. Partiet har 2 mandat i kommunfullmäktige. Efter att ha ingått i en valallians med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen fick MBP en plats i kommunstyrelsen.
Det har vid ett flertal tillfällen hänt att MBP inte har lagt någon egen budget. Partiet har menat att det inte har varit någon idé, eftersom ett budgetförslag ändå inte hade haft någon chans att få majoritet i kommunfullmäktige. Och så har det naturligtvis varit. Inte helt sällan har partiets syn på budgetfördelningen legat ganska nära Vänsterpartiets.
I år har MBP lagt ett eget budgetförslag. Det är på 4 sidor och innehåller till skillnad från SD:s en hel del text. Partiet har också lite annorlunda tankar jämfört med de andra partierna.
Partiet inleder med att slå fast att att inga nya administrativa tjänster ska skapas och tillsättas under 2022. Det känns lite populistiskt. Det är nog på det viset att inga tjänster tillsätts nu för tiden om de inte behövs. Däremot kan man ibland undra om alla kommunala tjänster som finns verkligen är nödvändiga…
Barn- och utbildningsnämnden
MBP vill ge barn- och utbildningsnämnden 4 milj kr till elever med särskilt stöd. Det är partiet och Vänsterpartiet ensamma om att yrka. (V yrkar på 3 milj.) MBP säger dock inget om pengar till det ökade antalet elever på grundsärskolan.
Socialnämnden
Medborgarpartiet anser:
“det helt felaktigt att äldreomsorgen i Vänersborgs kommun skall finansiera kostnaden för ökat försörjningsstöd.”
Jag vet egentligen inte om något annat parti hävdar att de äldre ska göra det. Jag har svårt att tro det. Uttalandet känns lite populistiskt. MBP knyter kostnaderna för det ökade försörjningsstödet till de nyanlända och skriver att de därför vill att hela kommunen delar på dessa kostnader.
MBP vill öka budgetramen för socialnämnden med 8,75 milj kr för försörjningsstöd samt tillföra lika mycket (8,75 milj) som tillfälligt anslag för försörjningsstöd. Medborgarpartiet har en förhoppning om att försörjningsstödet ska minska 2023 när pandemins effekter är historia.
MBP vill satsa på en äldreombudsman, dock utan att satsa några pengar på en sådan tjänst. Partiet ville ju inte inrätta några nya tjänster… MBP menar att kompetensen finns inom nämndens verksamhet, men den måste kanaliseras till en person…
Samhällsbyggnadsnämnden
MBP säger inget om att samhällsbyggnadsnämnden ska få extra pengar till t ex ny cirkulationsplats på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden eller för vinterväghållning. Däremot har partiet en del andra krav.
Partiet vill satsa 50.000 kr till underhåll på bryggan vid Nabbensberg. MBP vill också avsätta 125.000 kr till drift av ett kallbadhus på Skräcklan. Det finns som bekant inget kallbadhus, men MBP kommer att motionera om ett.
Medborgarpartiet har också:
“motionerat om streetrace inom ordnade förhållanden.”
Partiet vill avsätta 125.000 kr till säkerhetsåtgärder.
Det är onekligen en aning visionära krav… Vi får se vilka resultat tjänstemännen kommer fram till när de utreder partiets motioner.
Kommunstyrelsen
MBP har en del åsikter om kommunstyrelsens förfogandeanslag, hyror etc, men partiet vill inte ge några mer pengar till kommunstyrelsen. Tvärtom, drygt 11 milj kr ska tas från förfogandeanslaget till försörjningsstödet. Jag vet inte om dessa pengar ingår i de drygt 17 milj kr ovan till försörjningsstödet (se under socialnämnden) eller om det är ytterligare pengar. Jag tror dock att de ingår i de 17 milj.
Medborgarpartiet har också en del åsikter om investeringsbudgeten. Partiet har en del allmänna önskemål och förhoppningar om att det inte ska behöva investeras så mycket på olika saker. Partiet vill också att VA Vänersnäs ska omprövas. Det är ett lite underligt krav eftersom det är Länsstyrelsen som har förelagt att kommunen ska dra VA till Gardesanna. Och när dessa ledningar går till Gardis så passerar de förbi andra fastigheter och det är dessa som kommunen vill ansluta så att säga “på köpet”.
MBP vill precis som SD ompröva bygget av en ny sessionssal. Då måste en motion om detta komma snabbt som upphäver fullmäktiges tidigare beslut.
Till sist skriver MBP:
“Medborgarpartiet vill satsa på ett Kallbadhus på Skräcklan och badbrygga på Nabbensberg. Då det i dagsläget inte finns några ekonomiska beräkningar av investeringen avsätts en symboliska summa av 1 mkr.”
MBP tänker i varje fall nytt. Och partiet har lite udda, men ibland intressanta uppslag och idéer. Jag tror dock att partiet ibland saknar en helhetssyn för kommunen och att flera förslag blir lite väl populistiska och opportunistiska.
Medborgarpartiet tänker sig att budgetförslaget kommer att resultera i ett överskott på 54 milj kr. Det är viktigt att hålla på på 2%-målet sa Göran Svensson (MBP) när han mycket kortfattat presenterade partiets förslag i kommunstyrelsen.
PS. Idag presenterade TTELA en artikel om de olika partiernas budgetförslag – ”Socialnämnden vinnare i budgetförslagen”.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Morgondagens BUN (14/6)
Veckan som kommer blir mycket intensiv, rent politiskt alltså. På måndag, imorgon den 14 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde för denna säsong och på onsdag är det kommunfullmäktiges tur. Då ska fullmäktige fatta beslut om budgeten för nästa år – årets viktigaste beslut.
Barn- och utbildningsnämnden ska inte fatta några sådana viktiga beslut, men alla beslut, stora som små, måste blir rätt och riktiga.
BUN:s dagordning har följande utseende:
Sammanträdet börjar som vanligt med en månadsuppföljning. I maj uppvisade nämnden ett överskott på ca 5,9 milj kr. Det ger dock inte en riktigt rättvisande bild för hela året, prognosen är nämligen ett plus/minus/noll-resultat. Och då räknar prognosen med att det blir färre barn i extern verksamhet, vilket sparar pengar till nämnden. Men förvaltningen räknar istället med att kostnaderna för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år ökar. Ökningen beror på fler placeringar i grundsärskola och att behovet av särskilt stöd ökar:
“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd.”
Det särskilda stödet handlar framför allt om elever med psykosociala och språkliga behov. Och båda dessa verksamheter, fler elever i grundsär och fler barn i behov av stöd, innebär en utmaning, som det kallas på ett mer byråkratiskt präglat språk. Det är svårt för förvaltningen att finansiera dessa kostnader. Det finns typ inga “reservpengar” utan ska pengar läggas på t ex fler platser i grundsärskolan så riskerar det att försämra förutsättningarna för övriga verksamheter. (Grundsärskolan ska senare i år byta namn till “anpassad grundskola”.)
Dessutom ökar, skriver förvaltningen:
“Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän”
Alla skolor har enligt Skollagen en skyldighet att ge särskilt stöd åt barn och elever som är i behov av det. Så är det, även om flera politiker inte känner till det… Fristående förskolor och skolor kan söka ekonomiskt bidrag för barn och elever i omfattande behov av särskilt stöd och för extraordinära stödinsatser. Det är detta som kallas tilläggsbelopp.
Det intressanta med tilläggsbelopp är att det inte får bestämmas utifrån en förutbestämd budgetram. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 2020 (se “Dom i mål om tilläggsbelopp till fristående skola enligt skollagen”) bestämt att särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Det går, som jag ser det, inte heller att tolka Skollagen på annat sätt.
Rektorer på friskolor begär i sådana här fall de belopp som krävs för elevens särskilda stöd. Men hur gör kommunens egna rektorer? Finns det särskilt avsatta pengar för det här? Går budgetföljsamheten före elevernas individuella behov? Det får bli några frågor till förvaltningen imorgon.
I månadsuppföljningen kan vi läsa att antalet barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun” ökar för varje månad. Det är 24 fler i maj än i april. Skolbarnomsorgsplatserna fortsätter däremot att minska, med 16 platser sedan april.
Förskoleklass, grundskola och särskola “finansierade av Vänersborgs kommun” är dock tämligen stabilt.
BUN ska avskriva några fordringar. Det handlar om totalt 180.007 kronor. Fordringarna består av ärenden som återredovisats från Kronofogdemyndigheten. Det är nämligen så att utmätningarna inte har gett några resultat, eller så har gäldenärerna helt enkelt inte kunnat delges. Sådana här ärenden är väldigt ovanliga.
Det blir information om hur det går med Holmängenskolan. Även kostnaderna för moduler ska tas upp. Det finns inget underlag om detta ärende i utskicket.
Ola Wesley (SD) och Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har skrivit en motion om kläder till förskolepersonal. Den ska behandlas imorgon.
Jag har skrivit en ganska utförlig blogg i ärendet. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.) Det är ingen hemlighet att jag har fått tämligen blandade reaktioner på den, mestadels dock positiva…
Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den här motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013:
“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheten.”
Fria arbetskläder har fått förnyad aktualitet de senaste två åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.
Sverigedemokraterna, som inte helt sällan känner hur vindarna blåser, har nu lämnat in en motion om fria arbetskläder. (Jag refererar inte motionen, det gjorde jag i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)
Förvaltningens förslag är att föreslå kommunfullmäktige att:
“anse motionen besvarad.”
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen.
Det räknas upp flera motiv. Det viktigaste är att Carlsson och Bråberg menar att det finns anvisningar som anger att tillsvidareanställd personal har tillgång till nya arbetskläder. Lite samma motivering som för avslaget i fullmäktige 2013. Man får uppfattningen att motionärerna är ute och cyklar. Läser man vidare i yttrandet så får man dock en annan bild. Ordförande och förvaltningschefen fortsätter:
“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”
Det betyder med andra ord att varje enskild rektor hanterar de fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs därför mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv. Det förefaller åtminstone mig vara orimliga val.
Hur som helst innebär dagens system att personal på vissa förskolor har mer fria arbetskläder än andra. Och skulle alla få lika mycket arbetskläder:
“skulle ytterligare medel behöva tillföras barn- och utbildningsnämnden”
Avslutar ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg. Men faktum är att SD har tänkt på det. I sitt förslag till budget 2022 vill SD tillföra BUN 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna.
Lärarförbundet har samma syn som SD – eller rättare sagt, SD har samma syn som facket. Fackliga representanter i Lärarförbundet skriver till mig att de har lyft frågan med arbetsgivaren:
“Anledningen till att vi lyfter frågan är just att personal som arbetar på förskolor med sämre ekonomiska förutsättningar inte har samma tillgång till arbetskläder, trots att de naturligtvis har samma behov av dem.”
De passar också på att påpeka att utprovning, och ofta utlämning, av kläder sker hos Klädexpressen (som är en daglig verksamhet inom omsorg om funktionshindrade, socialförvaltningen):
“Klädexpressen ligger i Hagaparken och har mycket begränsade öppettider, vilket gör det svårt för arbetande personal att ta sig dit, särskilt från förskolor i ytterområden.”
SD har ett, som jag ser det, “felaktigt” yrkande i sin motion. De yrkar att:
“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”
Och som yrkandet är formulerat så uppfylls det redan. På det sättet är det lätt att anse motionen besvarad, precis som ordförande och förvaltningschef argumenterar för. Men politikerna borde inte stanna där.
Frågan borde kanske återremitteras så att förvaltningen kan göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen. Det är om inte annat viktigt för både BUN och kommunfullmäktige att få reda på kostnaderna innan beslut fattas.
För jag anser att det är självklart att alla anställda inom barn- och utbildningsnämnden ska behandlas lika och få sina arbetskläder. Och även att kommunen behandlar alla lika, oavsett om de arbetar inom kvinno- eller mansdominerade yrken.
Ett medborgarförslag ska behandlas som vill att:
“skolor ska få mer pengar till att kunna resa med sin elever, så alla barn får samma möjlghet till samma förståelse.”
Förslagsställaren anser att skolorna ska tilldelas pengar för att kunna resa till något museum, gammal krigsplats eller Auschwitz.
Förvaltningen skriver ett tämligen utförligt svar där olika aspekter av frågan tas upp. Jag tycker i och för sig att det skulle ha räckt med att konstatera att det helt enkelt skulle bli alldeles för dyrt. Förslaget är att medborgarförslaget avslås.
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till Detaljplan för Grävlingen 28. (Se “Detaljplan för Grävlingen 28”.) Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i den konsekvensanalys som görs i planbeskrivningen och har inget ytterligare att tillägga.
Nämnden avslutar med att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2021/2022”. Och när den har gjort det är det dags för nämndens ledamöter att ta ett politiskt sommarlov, utom för dem som sitter i kommunfullmäktige. De har ytterligare ett (långt) möte framför sig.
Budget 2022 (4): M+KD+L
Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.
De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.
Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.
M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)
Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:
“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”
Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
- “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”
Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.
Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.
De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.
Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:
- “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
- “Förbättra integrationen”
- “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
- “god kvalité inom barnomsorg”
- “Det behövs … fler behöriga lärare.”
- “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
- “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
- “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
- “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
- “Vi måste värna om en ren och fin kommun”
Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…
Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.
Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:
“Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”- “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
- “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”
Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…
Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.
Barn- och utbildningsnämnden
M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)
Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…
Socialnämnden
Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…
Kultur- och fritidsnämnden
De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.
Byggnadsnämnden
M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:
“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”
Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.
Samhällsbyggnadsnämnden
Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:
“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”
Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:
“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”
Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…
S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.
Kommunstyrelsen
Och till sist kommunstyrelsen.
De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.
S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:
“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”
Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.
I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:
“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”
I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)
Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:
“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”
Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.
M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.
Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.
Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.
Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Budget 2022 (3): S+C+MP
Budgetförslaget från den styrande minoriteten bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet är detsamma som kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Förslaget går formellt under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”. Det är nämligen Benny Augustsson (S) som lägger fram det för kommunstyrelsen. Varför det är så vet jag inte, men så är det i varje fall. 6 av 
kommunstyrelsens 15 ledamöter röstade för ordförandes förslag som därmed gick vidare som huvudförslag till kommunfullmäktige, där det behandlas den 16 juni. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)
Ett första förslag till budget för 2022 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS (24/2): Budgetramar 2022”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom 
skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, ramarna. Ramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det 
skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna.
I barn- och utbildningsnämnden fattade vi beslut om nämndens budget, helt enligt budgetanvisningarna, den 19 april. Vänsterpartiet reserverade sig… (Se “Viktigt BUN imorgon” och “BUN: Det blev en reservation”.)
Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del. Och på onsdag ska kommunfullmäktige ta ställning till det slutliga förslaget från S+C+MP. Och de andra partiernas budgetförslag…
Förslaget från S+C+MP innehåller beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, befolkningsutveckling etc. Det är skrivet av kommunens tjänstemän, framför allt de från ekonomiavdelningen. Jag håller med den borgerliga oppositionen när de i sitt budgetförslag skriver:
“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”
De styrande partierna får automatiskt resurser och hjälp som de andra partierna inte får, i synnerhet inte de som är “utestängda från kommunhuset”. Ett parti som Vänsterpartiet, som inte har några arvoderade poster som ordförande eller vice ordförande i nämnder eller styrelser, får göra hela jobbet själv. Det ska dock i rättvisans namn sägas att den så kallade budgetberedningen under våren har fått mycket information och där har alla fullmäktiges partier en insynsplats. Vänsterpartiets representant i beredningen har varit James Bucci.
Och sedan är det också mycket viktigt att konstatera att de andra partierna i sina budgetförslag utgår från all den fakta som tjänstemännen har presenterat i de styrande partiernas förslag.
De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år, 2021. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2020… (Och 2020 från budgeten 2019…)
Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde enligt min mening utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett 
budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.
Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.
Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Ibland kan det också vara så att nya pengar tillförs någon nämnd för ett bestämt syfte, någon speciell åtgärd. Det handlar i så fall om mindre, ibland till och med symboliska, summor.
De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det kan vara bra att veta. Det kan också vara bra att veta att nämnderna får 1,5 % i inflationskompensation. Det är inte alla kommuner som ger ut en sådan kompensation. Pengar till löneutveckling avsätts centralt och ingår inte i de anslag till nämnderna som jag strax ska redogöra för.
I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden föreslås få 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). BUN tillförs också 6,9 milj kr till följd av ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Det kan noteras att inga av dessa extra pengar går så att säga till själva verksamheten, till barnen eller eleverna.
BUN tillförs också 2,3 milj kr för ökade måltidskostnader. Det är en följd av kommunens investeringar i Framtida kök. Och oenigheten mellan samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden om skolmåltidspriserna…
BUN ska också få möjlighet att ansöka hos kommunstyrelsen om högst 2 milj kr 2022 om elevantalet inom grundsärskolan ökar.
Men det finns mer pengar avsatta i kommunstyrelsen som BUN har möjlighet att få ta del av – efter ansökan. I redovisningen av anslagen till kommunstyrelsen står det att:
“I enlighet med tidigare beslut, öronmärktes 3.000 tkr av kommunstyrelsens förfogandeanslag, till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier. Även 3.000 tkr med koppling till inriktningsmålet om att barn och unga uppnår bättre skolresultat kvarstår.”
En stor del av dessa pengar, åtminstone hälften (3 milj), torde sannolikt vara pengar som kommer barn- och utbildningsnämnden tillgodo.
Det är enligt min mening en mycket underlig konstruktion att barn- och utbildningsnämnden ska behöva ansöka om pengar till ändamål som Skollagen föreskriver att huvudmannen måste ge förutsättningar för skolorna att arbeta mot och till och med uppfylla. BUN borde få pengarna direkt – utan ansökan.
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har passerat den magiska miljardgränsen.
Socialförvaltningen redovisar ett behov av 31,4 milj kr för nästa år utöver budgetramarna (från februari) och skriver:
“Det avser 21.800 tkr till individ‐ och familjeomsorgen samt 9.600 tkr till personligt stöd och omsorg.”
S+C+MP föreslår att socialnämnden tillförs 16 milj kr som ett tillfälligt anslag under 2022. “Tillfälligt” betyder att socialnämnden inte får dessa pengar år 2023, utan bara som en “engångssumma” år 2022. Det tillfälliga anslaget öronmärks till ökade kostnader för försörjningsstöd (=”socialbidrag”) som ligger under individ- och familjeomsorgen. De styrande partierna hoppas att kostnaderna för försörjningsstödet ska minska i framtiden. Och hoppas kan man naturligtvis.
Socialnämnden kan också förvänta sig ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 17,5 milj kr. Det är emellertid en del frågetecken kring detta statsbidrag. Lutz Rininsland (V) har ställt fler interpellationer i kommunfullmäktige till nämndens ordförande Dan Nyberg (S) om bidraget. Jag vågar inte riktigt säga om dessa pengar löser socialnämndens akuta ekonomiska problem eller inte, men jag tror det. De 16 miljonerna täcker vad jag kan förstå till stor del “det svarta hålet” i försörjningsstödet. Och i så fall dras inga pengar bort från äldreomsorgen, vilket borde göra det sannolikt att Vänersborg ska få statsbidraget på 17,5 milj. (Kommunen får bara bidraget om den inte sparar på sina egna pengar.) Då kan statsbidraget användas till att faktiskt förbättra äldreomsorgen.
Det kan inte nog betonas att socialnämnden har “stora svårigheter” (snällt sagt) att spara i verksamheterna. Nämnden har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst i äldreomsorgen. Det har väl pandemin visat ganska tydligt. Det är därför som Vänsterpartiet vill satsa den summa pengar till den sociala verksamheten som socialförvaltningen har redovisat behov av. (I riksdagen arbetar Vänsterpartiet för mer pengar till den sociala verksamheten.)
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsförvaltningen var inte nöjd med den tilldelade budgetramen. Nämnden skulle bara få 1,3 milj mer än i år – till ökade hyror för framför allt biblioteket. Behoven var större skrev förvaltningen och menade att det behövdes ytterligare lite drygt 1,9 milj kr. Det handlade till stor del om fler hyror och lokalvård.
S+C+MP hörsammade denna begäran och höjde budgettilldelningen precis på det sätt som kultur- och fritidsförvaltningen önskade. Men inte nog med det:
“För bibehållen måluppfyllelse inom fritidsverksamheten utökas ramen med 1.080 tkr.”
Nämnden fick alltså mer pengar än vad den sade sig behöva! Sådant händer ytterst sällan…
För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden tilldelades 200.000 kr för ökade kapitalkostnader. Nämnden ansåg dock att den behövde lite mer pengar. S+C+MP föreslår att nämnden ska få de pengar den begär. Det betyder ytterligare 1,5 milj kr. Dessa extra pengar ska gå till kapitalkostnader för den nya cirkulationsplatsen på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden och för vinterväghållning.
Kommunstyrelsen
De styrande partierna föreslår att IT‐säkerhet/IT‐informationssäkerhet ska få en utökad ram med 5,5 milj kr. Valnämnden ska få 1 miljon eftersom det är val nästa år. Och precis som i år, som jag skrev om ovan, ska 3 milj kr öronmärkas till:
“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”
Samt 3 miljoner till inriktningsmålet om att:
“barn och unga uppnår bättre skolresultat”
Dessutom föreslås remöbleraverksamheten få ytterligare 251.000 kr (till hyra), 150.000 kr i verksamhetsbidrag till funktionsrätt, 125.000 kr till drift av isbana i centrala Vänersborg och 50.000 kr till Leva‐projektet.
Det nya som har tillkommit sedan budgetanvisningarna kom i februari är att kommunstyrelsen tillförs 500.000 i tillfälligt anslag för att minska sjukfrånvaron och att 500.000 kr omfördelas i förfogandeanslaget till evenemangsverksamhet.
Till grundsärskolan avsätts också, som jag också skrev om tidigare, 2 milj kr tillfälligt till barn- och utbildningsnämnden om elevantalet inom grundsärskolan ökar.
Gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen återfinns under kommunstyrelsens budget. Av den totala kostnaden som bokförs under kommunstyrelsen på 480 miljoner faller nästan exakt hälften på verksamheten som drivs i Kunskapsförbundets regi. Förbundets bekymmer är stora, men i förslaget från S+C+MP sägs inget om detta. (Se ”Vårens sista KFV”.)
Övriga nämnder
Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år.
I budgetramarna fick inte Miljö- och hälsoskyddsnämnden några nya pengar. Tvärtom togs ett tillfälligt anslag på 0,5 milj kr bort (pengar för att “komma ikapp med fakturerad, men ännu ej utförd tillsyn och kontroll”). Nu föreslår de styrande partierna att budgetramen utökas med 650.000 kr för ökad tillsyn av förorenad mark och 50.000 kr i utökad naturverksamhet.
Byggnadsnämnden fick inga nya pengar i anvisningarna från februari. Nämnden ansåg att den behövde 2,4 milj kr (varav 600.000 i tillfälligt anslag) och redovisade även behov av en ny tjänst samt pengar till GIS-verksamheten. S+C+MP lyssnade dock inte på detta och byggnadsnämnden har inte fått några pengar i det slutliga förslaget heller.
Några synpunkter
Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är det förslag som ger mest pengar till verksamheterna – efter Vänsterpartiets budgetförslag. (Se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.) 
S+C+MP har föreslagit ett förhållandevis stort tillskott till socialnämnden och mindre tillskott till barn- och utbildningsnämnden. Vänsterpartiet tycker inte att det är tillräckligt, varken till socialnämnden eller till barn- och utbildningsnämnden, men i jämförelse med de andra partiernas budgetförslag (som jag ska beskriva senare) så är det ändå bättre. Det är nog ingen tvekan om att de styrande partiernas budgetförslag och Vänsterpartiets förslag ligger närmast varandra.
Nu är det emellertid på det sättet att de styrande partierna, S+C+MP, och V ändå inte har majoritet i kommunfullmäktige. Om dessa 4 partier nu mot all förmodan skulle få för sig att kompromissa ihop ett gemensamt budgetförslag… Ja, det skulle vara om SD lade ner sina röster i en avgörande omröstning. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)
Jag kan tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Årets överskott (2021) beräknas till 98 milj kr. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen också ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv…
Trots att budgetförslaget från S+C+MP skulle ge mer pengar till verksamheterna så är det ändå inte tillräckligt. Det finns stora behov inom socialtjänsten och inom förskola och skola. Med detta budgetförslag kommer inte alla behov att kunna tillgodoses och de stora nämnderna kommer att bli fortsatt tvungna att leta besparingar och nedskärningar i sina verksamheter.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Vårens sista KFV
Igår tisdag sammanträdde direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det var sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet hölls som vanligt på distans och det innehöll, också som vanligt, mycket information.
Politik handlar egentligt till stor del om information. Det har säkert läsarna av denna blogg märkt. Det är oftast viktig information. Som är nödvändig för att vi politiker ska förstå vad som händer, och varför. Och vilka konsekvenser olika val kan få. Med alla fakta i handen ska vi sedan (förhoppningsvis) kunna fatta vettiga, riktiga och kloka beslut. Jag vill i mina bloggar dela med mig av åtminstone en del av denna information så att fler får möjlighet att sätta sig in i de politiska frågeställningarna. Kanske kan kommunalpolitiken då bli något mer begriplig samtidigt som det blir lättare (förhoppningsvis) att själv ta ställning till vad som är bra, och mindre bra.
Gårdagens sammanträde började med information kring det senaste ägarsamrådet den 19 maj, dvs mötet där presidiet i Kunskapsförbundet (de tre ordförandena) träffar kommunstyrelsernas presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det här mötet talades det om på kommunstyrelsens senaste sammanträde då jag frågade Benny Augustsson (S) om vad som hade avhandlats. (Se “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.)
Min uppfattning då var att de styrande politikerna i kommunerna hade börjat förstå den problematik som Kunskapsförbundet brottas med och därmed också på ett helt annat sätt än tidigare var beredda att diskutera och hitta lösningar på förbundets utmaningar och problem. Presidiet i KFV bekräftade min bild, bedömningen var att det var ett bra möte.
Även i Kunskapsförbundet finns det delårsrapporter. Gårdagens rapport redovisade perioden januari till april. Den godkändes av politikerna efter – information.
Förbundet visar efter årets första kvartal ett överskott på 5,7 milj kr. En del av överskottet beror på pandemin. Undervisningen har ju till stor del skett på distans och det har inneburit att kostnaderna har varit lägre än normalt. Så har det t ex serverats mycket färre skolmåltider.
Det är svårt att göra prognoser under rådande omständigheter menade ekonomichef Marie Nordvall. KFV utgår dock från att verksamheterna kommer att bedrivas som vanligt till hösten och att stora delar av överskottet kommer att användas då. Det har också uppstått en “undervisningsskuld”, vilket kan innebära att elever behöver extra stöd till hösten eller kanske till och med förlängd utbildning.
Resultatet för året prognostiseras till +2,4 milj kr.
Det kan även nämnas att 4 milj kr från direktionens förfogandeanslag och budget för oförutsedda kostnader har riktats till insatser för att förbättra elevernas resultat. Och att förbundets vuxenundervisning ska flytta till Vänersborg. För att alla studerande ska få plats i Vänerparkens lokaler flyttar administrationen över gatan till det så kallade externatet, fd “Ungdomens hus”.
Det blev en viktig information kring “Friskolornas expansion”.
Trollhättan är sannolikt den kommun i hela Sverige som i förhållande till invånarantalet har flest fristående gymnasieskolor. Om planerna på fler inriktningar går i lås för Realgymnasiet och LBS (Ljud- och Bildskolan), vilket det mesta talar för, så kommer det nästa år att finnas 791 fler gymnasieplatser i Trollhättan än det finns antal gymnasieelever. 791 fler gymnasieplatser än gymnasieelever!
Direktionen fick en genomgång av vad den ökande friskoleetableringen innebär i ökade lokalkostnader för Kunskapsförbundet. Lagen ger nämligen frigymnasierna rätt till samma summa pengar för lokalkostnaderna per elev som Kunskapsförbundets elever får.
KFV har tre stora skolor, varav två i Trollhättan. Om de elever som börjar i de nya inriktningarna på frigymnasierna i annat fall skulle ha valt någon av KFV:s skolor, så minskar självklart antalet elever i förbundets skolor. Trots att det blir färre elever i KFV:s skolor kan inte förbundet säga upp några hyresavtal. Det går nämligen inte att säga upp lokaler i delar av skolorna, t ex några klassrum.
KFV har därför kvar samma hyreskostnader för lokalerna som tidigare, även med färre elever. Det innebär att lokalkostnaden per elev ökar. (Samma lokalkostnader dividerat med färre elever.) Och då måste Kunskapsförbundet ge samma ersättning för lokalkostnaderna till frigymnasierna, som alltså då får mer hyrespengar trots att deras lokalkostnader inte ökar.
Nästa år innebär det en extra hyreskostnad för KFV på 3,2 milj kr. Och om tre år ökar lokalkostnaderna till frigymnasierna, om eleverna väljer frigymnasierna i stället för KFV, med 10,4 milj kr jämfört med i år. Det betyder för en friskola med 250 elever får ungefär 750.000 kr mer än tidigare. Det är helt absurt och utarmar den kommunala skolan totalt. Och detta handlar alltså bara om lokalkostnader.
På ägarsamrådet fick ekonomicheferna i uppdrag att titta på bland annat denna fråga. Kommunerna måste ju möta utvecklingen på något sätt.
Ett annat stort problem, som inte diskuterades igår, men som jag ändå nämner i sammanhanget, är den ökande segregationen bland gymnasieungdomarna. Det är mycket tydligt att elever från grundskolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning väljer fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre väljer eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor. (Se vidare “Segregerade skolor”.)
Direktionen fick en utförlig redovisning av resultaten av den omfattande elevenkät som görs varje vårtermin. Och detta läsår, liksom delar av det förra, har varit mycket speciellt. En stor del av undervisningen har ju under pandemin skett på distans.
Svarsfrekvensen för gymnasieeleverna var hög (84%), medan den var låg för de vuxenstuderande (45%). Och trots pandemin var resultaten oerhört positiva, även om det kunde noteras en viss minskning under coronatiden. Eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolarbetet, lärarna, 
skolsituationen, tryggheten och elevhälsan. Det övergripande omdömet låg strax under betyget 3,5, där 4 var det högsta betyget. Omdömena för de vuxenstuderande var ännu högre, det brukar de också vara. Men på vux var svarsfrekvensen så pass låg att det är svårt att dra några bestämda slutsatser.
Kunskapsförbundet har utformat enkäten så att den överensstämmer med den som görs i riket av Skolinspektionen. Det är för att man ska kunna jämföra förbundets resultat med rikets. Eleverna på Kunskapsförbundets gymnasieskolor ger ett högre betyg än vad eleverna i riket gör på 40 av 44 påståenden. Det är ett fantastiskt bra resultat! Eleverna är mycket nöjda med Kunskapsförbundets utbildningar.
Det är också intressant att många elever anser att den påtvingade distansundervisningen påverkade lärandet på ett positivt sätt jämfört med “vanlig” undervisning. Denna uppfattning återfanns framför allt bland de vuxenstuderande.
Det ska bli intressant att se vilka lärdomar som pedagogerna har fått och vilka slutsatser de drar för den framtida undervisningen. Det gäller ju att ta tillvara de positiva effekterna av distansundervisning, samtidigt som den ska kombineras med den “traditionella närundervisningen”. Som för de allra flesta studerande trots allt har visat sig vara effektivast för inlärning och bra studieresultat. Men en “syntes” av olika undervisningsformer kan kanske visa sig ännu bättre.
Kunskapsförbundets personal, som alltid är förutseende och professionell, har naturligtvis satt igång utvecklingsarbeten om hur digitaliseringen kan förbättra förbundets undervisning så att den blir ännu effektivare.
Politikerna fick också en redovisning av inkomna anmälningar om kränkningar och trakasserier. Och även här får man vara lite försiktig med slutsatserna. Ingenting är ju som vanligt under pandemin. Det skriver jag trots att siffrorna är tämligen positiva. Fast i de här fallen är ju egentligen inget helt positivt så länge som en enda elev upplever sig bli diskriminerad, kränkt eller trakasserad.
91% av gymnasieeleverna och 96% av de vuxenstuderande uppger att de inte har blivit diskriminerade under utbildningen. Motsvarande siffror för kränkningar är 86% för gymnasieeleverna respektive nästan 96% på vux. I absoluta tal blir bilden dock lite annorlunda. 145 gymnasieelever och 28 vux-studerande uppger att de blivit diskriminerade och 221 på gymnasiet och 29 på vux att de blivit kränkta.
Antalet anmälda fall av kränkningar och trakasserier i enlighet med Skollagen 6 kap § 10 var läsåret 2020/2021 64 stycken. Det är självklart för många. Men det är något som Kunskapsförbundet arbetar mycket aktivt med. Jag tror emellertid att så länge som det inte finns tillräckligt många pedagoger och övrig skolpersonal utifrån de behov som finns, så kommer skolorna tyvärr inte att ha möjlighet att komma tillrätta med alla sådana här problem. Och det är ett tungt ansvar att bära, eller borde vara, för alla politiker.
Som avslutning på denna “vårtermins” sammanträden med direktionen i Kunskapsförbundet måste jag som gammal lärare säga att jag särskilt uppskattar förbundsdirektör Johan Olofsons inställning om att stämpelklockor inte är framtiden för lärarna. Istället ska det enligt förbundsdirektören vara mer frihet som gäller:
“Släppa loss lärarnas arbetstid!”
Den inställningen önskar jag också att alla som arbetar med undervisning och skola hade omfattat…
Och med de “bevingade” orden önskar jag alla KFV:s politiker, chefer, pedagoger och alla andra anställda en skön sommar!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer