Arkiv

Författararkiv

SHB: VA Vänersnäs 1

7 december, 2021 Lämna en kommentar

På torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden för sista gången i år.

Nämnden har många viktiga och intressanta ärenden på dagordningen. I denna blogg ska jag uppehålla mig vid ett av dem – “Svar på återremiss avseende att införa verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, Grytet, Hallby Mitt och Änden”. Fast det är egentligen två ärenden, det ena gäller område 1 och det andra område 2. Underlagen till ärendena är i stort sett identiska.

Som de minnesgoda kommer ihåg, och just i dessa ärenden räknar jag alla vänersnäsare till denna kategori, har ärendena varit uppe i kommunfullmäktige. Förslaget var då att fullmäktige skulle besluta om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs, dvs alla fastigheter i de beslutade områdena skulle anslutas till det kommunala VA-nätet. Nu blev det inte så, Vänsterpartiet som i stort sett stod ensamma i kommunstyrelsen fick hela kommunfullmäktige på sin sida… Och fullmäktige beslutade, efter en lång diskussion med många inlägg (du kan läsa om debatten i fullmäktige här – “VA Vänersnäs: Debatten i KF”), att återremittera ärendena, dvs skicka tillbaka dem till nämnden, och därmed till förvaltningen, för ytterligare utredning. (Se “KF: ÅTERREMISS!”.)

Det har gått ovanligt snabbt. Nu betraktar förvaltningen utredningen som klar. Det är tänkt att den ska godkännas av samhällsbyggnadsnämnden på torsdag, gå vidare till kommunstyrelsen som förväntas göra detsamma i början på nästa år och sedan beslutas slutgiltigt av kommunfullmäktige i februari eller mars.

Är det så att förvaltningen har bråttom därför att en majoritet i riksdagen är mot tvångsanslutning och efter nästa års val kan en ny regering ändra lagen snabbt? Jag tror det. Och om det blir så, då faller hela förslaget från kommunens förvaltningar. Det handlar nämligen till stor del om tvångsanslutningar.

Jag har läst igenom utredningen. Och det är många gånger under läsningen som jag tänker på den svenska vittneseden:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”.

Vittneseden innebär att om ett vittne inte säger “hela sanningen”, om hen är tyst om och undanhåller något som har med målet att göra, då säger man inte sanningen. Och då, ja, då ljuger man… I kommunala sammanhang skulle det innebära att t ex tjänstepersoner bara ger argument för den ena sidan av saken, och är tyst, förtiger, den andra.

I den här aktuella utredningen återger förvaltningen bara det som på något sätt kan tala för och stödja en tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. Andra tolkningar och andra sätt att se på frågan om en kommunal tvångsanslutning utelämnas. Jag tycker inte att det är ok. Tjänstepersonerna försöker styra politikerna att ta ett visst beslut, dvs att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs och tvinga fastighetsägarna att ansluta sig. Det måste vara vi politiker som bestämmer och för att kunna göra det på ett klokt, riktigt och rättvist sätt måste vi få fakta och argument som talar både för och mot.

Jag ska ge ett exempel som tydligt illustrerar min uppfattning.

Förvaltningen beskriver i utredningen om enskilda avloppsanläggningar ett avgörande från VA-nämnden 2014:

“Anläggningen var ca 12 år och i VA-nämndens domskäl står det att det faktum att anläggningen är primitiv och att den är 12 år gammal var för sig anledningar till att inte få ersättning enligt 40 §. Med det menar VA-nämnden att det dels var tal om en anläggning som ses som primitiv i juridisk mening, dels att den oavsett att den ses som primitiv också är alldeles för gammal. VA-nämnden menar att de tillämpar en avskrivningstid på maximalt 10 år i de fall det finns skäl att få ersättning för onyttigbliven anläggning.”

Och så följer en tabell där årtalen redovisas för när tillstånd för de enskilda anläggningarna på Vänersnäs utfärdades. Och eftersom flera anläggningar är 10 år eller äldre menar självklart förvaltningen att samtliga anläggningar är föråldrade, dvs miljöfarliga.

Men det är klart att tjänstepersonerna och experterna på förvaltningen är medvetna om en betydligt nyare dom i Mark- och miljödomstolen i Växjö. Domen är från den 21 december 2020 (Mål nr M 4660-20) och målet handlar om vem som har rätt av Nybro kommun och en fastighetsägare. Kommunen dömde ut avloppsanläggningen på grund av att den var för gammal. Mark- och miljödomstolen gav fastighetsägaren rätt och motiverade domen:

“Den i målet aktuella avloppsanläggningen består av slamavskiljare i form av en trekammarbrunn med infiltration som efterföljande rening. Även om anläggningen — som byggdes 1973 — uppnått en hög ålder så har nämnden inte pekat på några konkreta omständigheter som tyder på att reningsgraden i densamma skulle vara otillräcklig. Att markens reningsförmåga riskerar att avta med tiden, och att mer eller mindre omfattande ombyggnation eller upprustning av anläggningen kan behöva vidtas, innebär dock inte att tillsynsmyndigheten kan avstå från kravet att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen.

Av den utredning som legat till grund för nämndens beslut att förbjuda utsläpp till den befintliga avloppsanläggningen finns inget, utöver hög ålder, som tyder på att anläggningen är bristfällig på ett sådant sätt att den förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det finns därför enligt mark- och miljödomstolens mening inte skäl att på befintligt underlag förbjuda utsläpp av avloppsvatten till anläggningen. Mark- och miljödomstolen instämmer därför i länsstyrelsens bedömning att ytterligare utredning krävs.”

Domen säger åtminstone tre saker. Åldern på en VA-anläggning har ingen betydelse, det är funktionen som är det avgörande. För det andra ligger bevisbördan på kommunen. Det är kommunen som ska göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen. Och till sist. Domstolen skriver att inget tyder på att anläggningen förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det står inte att anläggningen måste vara likvärdig eller bättre än kommunens VA-lösning.

Jag kan väl tycka att det är ganska beklämmande att samhällsbyggnadsförvaltningen inte återger denna dom. Hur ska politiker kunna fatta kloka och riktiga beslut om sådana här fakta döljs av förvaltningen? (Du kan ladda ner hela domen här.)

Mark- och miljödomstolens dom borde, även om den inte är prejudicerande (Nybro kommun överklagade inte domen), utan några större diskussioner på torsdagens sammanträde, leda till att samhällsbyggnadsnämnden återremitterar hela ärendet tillbaka till förvaltningen.

Men hjälper inte domen från Mark- och miljödomstolen i Växjö så skulle man istället kunna hänvisa till en dom från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm den 15 april 2021. Det var James Bucci (V) som gjorde mig uppmärksam på den. Målet handlade om att Älmhults kommun förbjöd en enskild avloppsanläggning från 1986. Fastighetsägaren överklagade, fick avslag, men överklagade ända upp till ”överdomstolen”. Och där fick fastighetsägaren rätt.

Mark- och miljööverdomstolen motiverade domen:

”Även om det är verksamhetsutövaren som ska visa att hans anläggning fungerar tillfredsställande så måste tillsynsmyndigheten kunna ange vilka brister anläggningen har och ange i vart fall tecken på olägenhet som sammantaget kan medföra att anläggningen inte uppfyller dagens krav på rening och därför inte ska få användas.”

Mark- och miljööverdomstolens dom stämmer väl överens med domen från Växjö. Överdomstolen ålägger emellertid verksamhetsutövaren att kunna visa att anläggningen ”fungerar tillfredsställande”. Det torde vara ett ganska milt krav, i synnerhet när man läser domen och ser vad Älmhults kommun hade för synpunkter på anläggningen i det aktuella fallet. (Du kan ladda ner domen här.)

Jag ska i en kommande blogg fortsätta att analysera utredningen och utveckla varför jag anser att utredningen inte är komplett.

PS. Läs del 2 här: ”SHB: VA Vänersnäs 2”.

PPS. Här kan du läsa om samhällsbyggnadsnämndens beslut: ”Gårdagens VA-beslut i SHB”.

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, Vänersnäs

Naturhus i Vadstena och Sikhall

6 december, 2021 3 kommentarer

Det går många husprogram på de olika TV-kanalerna nu för tiden. Det lappas och det lagas. Det renoveras och det byggs, i många delar av världen. Det ena projektet är mer imponerande än det andra.

Förra måndagen var det dags igen. Denna gång handlade det om ett par utanför Vadstena som byggde ett naturhus. Det var ett program som hette Grand Designs och gick på TV4. (Man kan se programmet här.) Jag hade blivit nyfiken på programmet eftersom jag hade råkat få se en reklamsnutt några dagar tidigare. Det var bilder på ett hus som var mycket likt två hus som jag hade sett på betydligt närmare håll – i Sikhall.

Programledare för Grand Designs är Mark Isitt. På Wikipedia presenteras han på följande sätt:

“Isitt … är en svensk-brittisk arkitekturkritiker, författare och journalist som bland annat är verksam på Göteborgs-Posten. Han är programledare … Han tilldelades Sveriges Arkitekters kritikerpris 2018.”

Det var Johan och Roja som skulle bygga ett naturhus. Det skulle bli deras drömmars hus – ett hus byggt i ett växthus. (Du kan läsa en lång och fyllig artikel här: “Naturhus i Vadstena – Grand designs”.) Och efter många vedermödor, med en pengakassa som sinade och oerhört mycket eget arbete, lyckades paret till slut att färdigställa sitt naturhus.

Isitt var lyrisk till naturhuset, och inte minst till naturhusets VA-lösning… Han använde stora ord när han beskrev det, t ex uttrycken “världsförbättrande” och “framtidsarkitektur”.

“…ett system av tankar som renar husets avloppsvatten. Den renade vätskan pumpas ut härifrån vidare ut till växtbäddarna där den ger växterna all näring och bevattning de behöver. Den vätska som återstår efter att avloppsvattnet har runnit igenom jordlagren är så pass rent att det kan pumpas ut i en närliggande damm. … Det är ett hus som förvaltar jordens resurser. Ett stycke framtidsarkitektur.”

Sa Isitt och förklarade lite noggrannare:

“När de spolar i toaletten, tvättar sina kläder, när dom diskar i köket, sköljs allt detta ner genom ett rör till deras källare till tre tankar. … Det är här vattnet renas. Och det sker helt på naturligt väg. Det är inga kemiska tillsatser överhuvudtaget. Vattnet är rent nog att pumpa upp till växtbäddarna.”

Programledaren sa också:

“Det här är precis vad världen behöver.”

Isitt avslutade programmet med att konstatera:

“Detta är ett ekologiskt experimenthus som visar vägen in i framtiden.”

Det vara stora ord, och det kan vara värt att se programmet för att själv lyssna till de fina orden om avloppslösningen och naturhuset. (Se länken ovan.)

I programmet besökte Isitt också ett naturhus utanför Gränna, Uppgrenna naturhus. (Du kan läsa om naturhuset här.)

Mina trogna, och kanske också mindre trogna, bloggläsare har säkerligen gissat vem som har varit inblandad i naturhusen i Vadstena och Gränna… Och det är en helt korrekt gissning – Anders Solvarm från Sikhall. Hans naturhus var både en inspiration för Roja och Johan, och han byggde deras kretsloppssystem.

Solvarm, eller hans företag Ecorelief, nämndes inte i programmet, men på Instagram framgick det – se bild till höger.

Och ännu tydligare stod det i Expressen. Roja berättade (se Expressen “Roja och Johan byggde hus i ett växthus: ”Vår lilla oas””):

“Vi hade börjat tänka på om vi skulle köpa hus, och så såg vi ett program med Anders Solvarm och hans naturhus. Vi fick hälsa på honom för att känna av det.”

Anders Solvarm har väl inte direkt fått samma förståelse i Vänersborg för sitt naturhus och sin kretsloppslösning för avloppsvattnet som han fick av TV4…  Nä, tjänstepersonerna i Vänersborgs miljöförvaltning och på Kretslopp & Vatten kan inte beskyllas för att se att Solvarm:

“visar vägen in i framtiden.”

Som Isitt konstaterade.

Kommunens tjänstepersoner ansåg, och anser fortfarande, att kommunens VA-nät är mycket bättre än Solvarms. De har under alla år velat tvinga in Solvarms naturhus i det kommunala VA-nätet. Det var som bekant Mark- och Miljödomstolen som i en dom den 2 september 2019 slog fast att Solvarms VA-system var överlägset kommunens (se “Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund”):

“Vid en samlad bedömning finner domstolen mot bakgrund av vad som anförts att makarna Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”

Kommunens miljötjänstemän vägrade att acceptera domen. De ville inte godkänna Solvarms VA-system. Det var först när oppositionens politiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden, med Göran Stenman (V) i spetsen, talade klartext som VA-systemet godkändes. Det var den 19 maj tidigare i år. De styrande politikerna i socialdemokraterna och centerpartiet var emot beslutet. (Se “Solvarm vann!”.)

På kommunfullmäktige i april hade Miljö- och Hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sagt:

“Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

Jag undrar hur Jonasson nu skulle förklara att nämnden fattade ett beslut som hon var emot – var det ledamot Stenman (V) och oppositionen eller ordförande Jonasson (S) som följde lagen?

Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut gällde VA-systemet i familjens bostadshus i Sikhall. Men Anders Solvarm bygger ytterligare ett naturhus i Sikhall, ett hus som ska säljas. Detta hus har samma cirkulära VA-system som det andra.

Solvarm lämnade in en ansökan till Miljö och Hälsa om att få använda samma godkända system även i det naturhus som höll på att byggas. Och det borde ju ha varit ett rent rutinärende kan man tycka, eftersom systemet hade blivit godkänt av både Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Mark- och Miljödomstolen.

Men vi är i Vänersborg och i Vänersborg vet tjänstepersonerna på miljöförvaltningen bäst. Den 22 juni fick Solvarm ett mail från en av tjänstemännen på Miljö- och byggnadsförvaltningen. Det var samme tjänsteman som hela tiden hade motsatt sig allt som Solvarm gjorde. Handläggaren ifråga hade också uppfattningen att kommunens VA-system var överlägset Solvarms… Märkligt nog hade tjänstemannen under hela processen, som skulle följa, stöd av sin chef.

Handläggaren på miljö- och byggnadsförvaltningen skrev, med stöd av av miljöchef David Tengberg:

”Vi har granskat avloppshandlingarna i denna ansökan, men även tittat på reningsresultaten för System Two utförda av Eurofins mellan åren 2018-2020. Enligt våran bedömning klarar inte växtbäddarna att uppnå normal skyddsnivå för miljöskyddet gällande reningen av kväve och fosfor.”

Det kan tyckas vara lite komplicerat och kanske svårt att förstå, men läs just denna mening en gång till:

“Enligt våran bedömning klarar inte växtbäddarna att uppnå normal skyddsnivå för miljöskyddet gällande reningen av kväve och fosfor.”

Det här är ett uppseendeväckande påstående.

“Enligt våran bedömning…”

Det är precis det här som ett antal mycket välrenommerade experter har uttalat sig om. Det var det här Mark- och miljödomstolen hade dömt om och det var det här som miljö- och byggnadsnämnden hade beslutat om. Och TV4 hade så höga tankar om. Men enligt “våran bedömning” på miljöförvaltningen hade alla andra fel.

Familjen Solvarm orkade inte mer. Familjen accepterade alla 26 villkor, plus 5 “konkretiseringar” under ett av villkoren, som förvaltningen ställde upp den 9 juli 2021 för att Solvarm skulle få tillstånd att:

“installera avloppsanläggningen System Two +, till vilket WC och BDT ansluts från bostadshus på fastigheten Gestads-XXX x:xxx. Utgående vatten från System Two + ska ledas till en resorptionsbädd och därefter vidare till omgivande mark.”

Eftersom Anders Solvarm inte ville ägna en massa tid, igen, till att strida med miljöförvaltningen så accepterade han motvilligt villkoren. Det innebar att ärendet aldrig gick upp till nämnden. Det var lite synd för det hade varit intressant att veta hur ordförande Ann-Marie Jonasson (S) hade fått beslutet att gå ihop med att miljö och hälsa:

“följer den lagstiftning vi har”

Jag tror precis som Isitt på TV4 att det som Anders Solvarm arbetar med att utveckla, ett cirkulärt VA-system, är “vägen in i framtiden” och “precis vad världen behöver”. Med ett undantag naturligtvis, Vänersborgs kommun. I Vänersborg behöver vi inga nya cirkulära VA-lösningar. I Vänersborg har vi ett kommunalt VA-system som är överlägset allt annat. I varje fall enligt kommunen självt…

Konstigt att inte världens vetenskapspersoner kommer till Vänersborg för att lära sig och världens TV-team för att dokumentera Vänersborgs geniala linjära avloppssystem…

Tillägg 6 dec kl 19.20:
Jag sitter och läser underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde på torsdag. Det gäller ärendena om verksamhetsområden på Vänersnäs. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver att det finns en enda fastighet i Sverige, som i Mark- och miljödomstolen har bevisat att den enskilda VA-anläggningen är bättre än den kommunala. Och det är:
”fastigheten belägen i verksamhetsområdet i Sikhall, Vänersborgs kommun”.
Med andra ord, Solvarms bostadshus.
Det är trevligt att i varje fall några tjänstepersoner i kommunen respekterar och accepterar domen i Mark- och miljödomstolen.

Tillägg 7 dec kl 12.30:
Miljöförvaltningarna i Vadstena och Gränna har sett positivt på avloppssystemen – och godkänt dem. Uppgrenna naturhus har till och med fått Jönköpings kommuns miljöpris.

Kategorier:miljö, Miljö o Hälsa, Sikhall, Solvarm, VA

Höstens KFV

5 december, 2021 Lämna en kommentar

Det har inte blivit så mycket skrivet i denna blogg om Kunskapsförbundet Väst (KFV) i höst. Det betyder dock inte att det politiska arbetet i förbundets direktion på något sätt har legat nere. Det har fortsatt som vanligt – om än på distans. Det var faktiskt tänkt att kommande veckas sammanträde skulle hållas fysiskt. Ja, jag hade redan sett fram mot jultallriken. Men efter Folkhälsomyndighetens varningar blir sammanträdet på distans även denna gång. Det blir till att öppna en burk rödkål framför iPaden och Teams istället…

Det har varit få, om ens några, politiska motsättningar i direktionen, dvs KFV:s “fullmäktige”, den gångna hösten. Jag träffade en politisk aktiv person för inte så länge sedan som tyckte att det var tråkigt att det fanns sådana motsättningar mellan politiker från Vänersborg och Trollhättan. Jag kunde snabbt och lätt meddela att i Kunskapsförbundets direktion finns det i varje fall inga sådana motsättningar eller konflikter. Alla från Trollhättan känner ju till och medger klasskillnaden mellan lagen från de båda kommunerna i både bandy och ishockey… 

Skämt åsido, direktionens sammanträden präglas av enighet och grannsämja. En orsak till det kan i och för sig vara att KFV inte har några direkta ekonomiska frågor att strida om. Förbundet får sina pengar från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg och kan inte påverka detta i särskilt hög grad – mer än att de enskilda politikerna i direktionen kan försöka påverka besluten “hemma” i sin kommun. Alla ledamöter och ersättare i Kunskapsförbundets direktion måste nämligen enligt regelboken sitta i respektive kommuns fullmäktige.

En annan orsak till enigheten, och den goda stämningen, är tjänstepersonernas professionella förhållningssätt och arbete – med förbundsdirektör Johan Olofson i spetsen. Det finns liksom inte så mycket för oss politiker att tillägga. Från politikernas “direktionsperspektiv” så genomsyrar professionalismen hela förbundet. Det gäller allt och det är också min uppfattning att alla arbetar utifrån samma mål – och med samma ambition att allt ska förbättras. I professionalismen ingår en öppenhet kring de brister som finns. Jag säger inte att de är många, men att lyfta upp de som ändå finns betyder att det då går att arbeta med att förbättra dem. Inget kan bli bättre om man döljer och mörkar det som behöver förbättras.

Naturligtvis gynnas det goda samarbetsklimatet av direktionens ordförande Maud Bengtssons (S) sätt att föra klubban. Hon har också bra hjälp från 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) och Henrik Josten (M).

De anställda i Kunskapsförbundet, som till största delen består av lärare och skolfolk, sköter sig till stor del själva. Det är så det ska vara när allt fungerar. Och det gör det. Det finns inte så mycket för oss politiker i direktionen att tillägga eller ändra på. Naturligtvis får vi politiker information, mycket information, om hur verksamheten fungerar – och vi politiker kan från vår horisont bara konstatera att den sköts på ett bra sätt. 

De svårigheter och problem som KFV har att brottas med ligger nästan alltid utanför förbundets kontroll. Det är t ex ständigt för lite pengar från ägarkommunerna. Det har tvingat ner personaltätheten i förbundets tre skolor, Nils Ericson, Magnus Åberg och Birger Sjöberg, under riksgenomsnittet. Det är naturligtvis mycket beklagligt och oroväckande. Det måste ju självklart finnas tillräckligt med personal, lärare, elevhälsopersonal och övrig personal, för att förbundet ytterligare ska kunna förbättra kvaliteten på utbildningarna. Det finns dock tecken på att en positivare inställning i budgetfrågor sakta men säkert håller på att vinna gehör i ägarkommunerna. Jag kan tycka att ägarkommunerna åtminstone borde skjuta till så mycket pengar i nästa budget så att förbundet kan komma upp i den personaltäthet, både när det gäller kärnverksamhet och stödfunktioner, som fanns innan besparingarna under 2019. Den ökning av förbundsbidraget med 15 milj kr som ägarkommunerna gjorde innevarande år, 2021, var ett steg i rätt riktning men var otillräcklig.

Det behövs även en utökning av de ekonomiska resurserna till de elever som är i behov av särskilt stöd. Denna grupp ökar för varje år, precis som i grundskolan. Även gymnasiesärskolan behöver mer resurser eftersom antalet elever i denna skolform ökar. Till hösten 2022 förväntas antalet elever på gymnasiesärskolan öka med 16 elever. Det leder till en kostnadsökning på 5,7 milj kr.

De ökande kostnaderna för de elever som studerar i andra kommuner eller fristående gymnasier påverkar förbundet stort. En stor andel av eleverna från Trollhättan och Vänersborg väljer nämligen friskolor och de beräknas dessutom (fortsätta) öka de närmaste åren. Det är ett stort problem för KFV. Pengar rinner ut ur förbundet och går till vinster för vinstdrivande skolkoncerner. Ungefär 19% av förbundets totala kostnader går till friskolor. Friskolorna ska nämligen ha samma summa pengar per elev som Kunskapsförbundets elever. Det betyder att om ägarkommunerna ökar resurserna till t ex elever i behov av stöd, så ska friskolorna ha samma förstärkning – även om friskolornas elever inte är i behov av extra stöd. När KFV måste utöka budgeten för friskolorna leder det till en lägre budget för de egna skolorna trots samma antal elever.

Friskolesystemet driver också på segregationen. Det är ungdomar med föräldrar med högre utbildning som i högre grad väljer friskolor. De ungdomar som kommer från mindre studiemotiverade hem väljer i högre grad förbundets skolor. En större andel av dessa elever har statistiskt sett större behov av särskilt stöd.

Att elever från socioekonomiskt mer gynnade familjer väljer fristående gymnasier beror inte på att friskolorna har bättre utbildning. Det kan vara tvärtom. Men ungdomarna väljer skolor där så att säga “likasinnande” kamrater finns. Det är en på sikt farlig utveckling för landet. Och vi kan nog redan börja se resultaten av segregationen…

Det är Skolinspektionen som bestämmer om friskolor får etableras. Och det ser ut som om Skolinspektionen faktiskt tycks godkänna alla ansökningar, trots att det numera finns alldeles för många elevplatser i förhållande till antalet elever i Trollhättan och Vänersborg.

Segregationen har även smugit sig in i Kunskapsförbundet. Det är dock ett problem som både Kunskapsförbundet och ägarkommunerna är medvetna om och genom olika insatser försöker motverka. På sammanträdet nu på tisdag ska t ex direktionen fatta beslut om att använda en del av förbundets förfogandeanslag (“reservpengar”) till:

“strukturella kompensatoriska insatser för elever vars behov synliggjorts inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”

Det innebär bland annat att yrkesprogrammen får mer resurser och de studieförberedande programmen mindre. Jag tror att förbundet vet vad som bör göras och åtgärdas. Det hade dock underlättat om förbundsbidraget från ägarkommunerna hade varit större… 

Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan är nu färdigrenoverad. Det betyder att alla förbundets tre gymnasieskolor är nyrenoverade. Jag tror att det kommer att bidra till ett ökat antal sökande till KFV:s skolor. Vi kan faktiskt redan denna termin se att fler elever har börjat på någon av Kunskapsförbundets tre skolor än som lämnade dem i våras. 643 elever lämnade KFV efter vårterminen, på hösten började 802 elever. Det betyder att 159 fler elever går i förbundets skolor detta läsår.

65% av de förstahandssökande eleverna i Trollhättan och Vänersborg sökte KFV:s skolor i höstas. Det är alltså 1/3 av alla elever som väljer andra skolor. I Vänersborg är det framför allt elever från Dalboskolan som söker sig till skolor utanför förbundet.

Kunskapsförbundet Väst är inte bara ansvarigt för gymnasieutbildningarna i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet ansvarar också för vuxenutbildningarna (citat från “Kvalitetsrapporten 2021”):

“Vuxenutbildningen finns till för att ge personer en andra chans, men också en annan chans i yrkeslivet. Elever kommer in med ambitioner att ta igen utbildning man missat tidigare i livet, läsa in behörighet till högre studier eller byta yrkesbana. Till följd av vuxenutbildningens bredd kommer eleverna in med kraftigt varierande förutsättningar och omständigheter vilket ställer stora krav på verksamhetens flexibilitet.”

Och det kan jag väl tillägga direkt, det är svårt att inte bli imponerad över hur förbundet möter behoven och efterfrågan av vuxenutbildning.

“Inom vuxenutbildningen finns det möjlighet för eleverna att läsa enstaka kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, kurser i svenska språket, kurspaket, i olika hastigheter och med olika mycket stöd, olika långa tidsperioder, på olika fysiska platser etcetera, beroende på vilka behov eleverna har. Vuxenutbildningen har också en väldigt heterogen elevgrupp där alla olika skolbakgrunder, åldrar, livssituationer, ambitionsnivåer samt förutsättningar förekommer och ligger till grund för det varierade utbudet av utbildning.”

Under våren 2021 var 3.708 elever inskrivna på vuxenutbildningens olika verksamheter. Det är imponerande många. Vuxenutbildningens utbud styrs dels av elevernas behov, dels av läget på arbetsmarknaden.

Den kommunala vuxenutbildningen finansieras genom särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Vänersborg respektive Trollhättan. (Det finns också utbildningar som har beviljats statsbidrag och uppdragsutbildningar som finansieras av uppdragsgivaren.) Vänersborg har t ex tecknat ett uppdragsavtal med Kunskapsförbundet för vuxenutbildning 2022 som kostar kommunen 36,6 milj kr. Det är mycket pengar, men det är också ett både bra och nödvändigt avtal. Vänersborgs kommun motiverar avtalet så här:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Kunskapsförbundet och socialförvaltningen har uttryckt att många individer är i behov av anpassning samt extra stöd för att klara studier. … en konkursvåg [väntas] bland mindre företag … Distansstudierna har påverkat betygsnivåer negativt för en större mängd gymnasielever. Effekterna av dessa faktorer väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux.”

Under sommaren 2021 har vuxenutbildningen flyttat från Trollhättan till Vänersborg och i höst är all vuxenutbildning, förutom vissa yrkesutbildningar och Lärvux (=särskild undervisning för vuxna), samlad i Vänerparken.

Kommunstyrelsens presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg träffar regelbundet presidiet i Kunskapsförbundet. Det är viktiga sammanträden, det är ju om inte annat ägarkommunerna som sitter på pengarna… Det gäller för de tre ordförande i förbundet att hålla tungan rätt i munnen så att Benny Augustsson (S) och Paul Åkerlund (S) blir på gott humör och välvilligt inställda till KFV:s verksamhet – och behov av ekonomiska resurser.

Som jag sagt tidigare, det tycks som om det har varit lite si och så med förståelsen under tidigare år. Det har, som jag ser det, varit en tendens att betrakta förbundets utbildningar som något som inte riktigt har angått Trollhättan och Vänersborg. KFV har liksom varit något annat. Nu tror jag att både Trollhättan och Vänersborg alltmer börjar inse att KFV:s elever är ungdomar från Trollhättan och Vänersborg. Med andra ord, attityden till förbundet har blivit positivare.

På det senaste ägarsamrådet, där protokollet är justerat (justeringen tar lång tid…), från den 13 oktober så diskuterade presidierna t ex uppräkning av förbundsbidraget. KFV hade påtalat att Kunskapsförbundet har halkat efter i lönebildningen:

“förbundet [har] inte tilldelas det särskilda utrymme för löneökningar som kommunernas nämnder får.”

Kommunekonomerna skulle titta över detta. Och det lät ju bra, även om KFV ville göra en egen beräkning…

På samma ägarsamråd togs hyreskostnader kopplade till friskoleersättningar för gymnasiet upp. Det verkade som om kommunernas ekonomer hade kommit fram till att det fanns en hyra att reglera på 6,8 milj kr. Och när jag läser vidare så får jag ”onda aningar”. Det är tydligen Kunskapsförbundet som ska betala friskolorna denna summa… I minnesanteckningarna stå det:

“…kommer att dras av från förbundsbidraget. Det kan i så fall bli aktuellt vid ramsättningen för 2023.”

Men jag kanske missuppfattar formuleringen. Jag hoppas det. Om inte så kanske det ändå är så att den ökade förståelsen och den positiva attityden från ägarkommunerna till förbundet har en bit kvar att gå. Det blir till att fråga på tisdag.

Till sist måste jag återigen konstatera att Kunskapsförbundet fungerar bra, så bra det går utifrån de resurser som förbundet har. Och det kan bli ännu bättre. En förutsättning är emellertid att ägarkommuner har samma målsättningar och drar åt samma håll som KFV.

Kategorier:KFV 2021, Kunskapsförbundet Väst

Länsstyrelsen ställde in i Sikhall

2 december, 2021 Lämna en kommentar

När det händer saker i södra Dalsland vill Vänsterpartiet vara på plats.

Idag skulle Länsstyrelsen besöka Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna i Sikhall. Det handlar naturligtvis om den detaljplan för området som fastighetsägarna har beställt, och betalar för.

Byggnadsnämnden beslutade ju som bekant den 26 oktober (se “BN 26/10 (1): Sikhall, blåbär & demokrati”) att:

“miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det var ett bra beslut som innebar att byggnadsförvaltningen ska gå vidare med de tankar, planer och visioner som fastighetsägarna har uttryckt för utveckling av Sikhall.

Byggnadsförvaltningen tyckte att Länsstyrelsen snabbast möjligt skulle vara med på tåget. Länsstyrelsen inbjöds därför att besöka Sikhall och “göra syn” på plats. ”Styrelsen” har ju ganska mycket, snällt sagt, att säga till om, t ex när det gäller strandskydd. Och det var bra att den fick insyn i arbetet med detaljplanen nu när planen gick in i ett nytt skede med en delvis annan inriktning.

James Bucci och Stefan Kärvling från Vänsterpartiet ville självklart inte missa denna sällsynta begivenhet, utan klädde sig med både långkalsonger och dubbla lager tröjor för att beskåda Länsstyrelsens besök.

Vi hann precis in i Dalsland och hade just passerat skroten i Stärkebo när telefonen ringde. Det var Magnus Larsson som meddelade att Länsstyrelsen hade tvingats ställa in sitt besök på grund av sjukdom. Så det blev inget besök i Sikhall, det blev ett … västgötaklimax…? Eller dalslandsklimax…?

Vänsterpartisterna fick hur som helst vända om och återvända till Västergötland i oförrättat ärende. Det får bli nya tag vid ett senare tillfälle.

Och det tillfället kommer faktiskt redan på lördag. Då händer det återigen saker i Dalsland, närmare bestämt i Brålanda. Och då vill självklart Vänsterpartiet återigen vara på plats. Och denna gång är det ingen risk att det blir inställt, trots att Folkhälsomyndigheten börjar slå allt hårdare på trumman.

På lördag går, som de flesta vet vid det här laget, den berömda Tomteparaden av stapeln. Äntligen ropar många, allra högljuddast ropar sannolikt brålandaborna själva. Tomteparaden blev ju, som så mycket annat, inställd förra året. Och innan själva tomtetåget avgår vid 16-tiden kommer man, skriver TTELA (se “Tomteparaden är tillbaka – beräknas locka tusentals”), att:

“kunna strosa runt på julmarknaden och i butiker och galleria som håller öppet, köpa lotter och gå en tipspromenad.”

Och någonstans vid Storgatan 15-17 mellan ungefär kl 13.00-15.00 kommer Vänsterpartiet att finnas på plats. Där bjuder vi på glögg och tillfälle ges att fråga om politik, vad som händer i Sikhall och Gestad eller vilka idéer kring utvecklingen i Brålanda och södra Dalsland som man vill se genomförda. Det går att prata om det mesta som har med politik att göra. Eller kanske något annat som man är intresserad av.

Kategorier:Brålanda, Länsstyrelsen, Sikhall

Bo Carlsson och polisanmälan nr 3

1 december, 2021 Lämna en kommentar

Det tidigare kommunalrådet och nuvarande ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) har som bekant flera fornminnen på sin åkermark i Gestad. Fornminnena har legat där orörda under lång tid och naturligtvis har de varit utmärkta på flera kartor. Av någon anledning fick sedan Bo Carlsson för sig att omvandla fornminnesområdet till brukbar åkermark. Han gjorde det genom att till en början plöja närmare och närmare fornminnena, han “naggade” dom så att säga alltmer i kanterna – för att plötsligt förstöra ett av dem helt och hållet.

Länsstyrelsen har polisanmält Bo Carlsson vid två tillfällen. Den första gången betalade Carlsson ett strafföreläggande och erkände därmed brottet. Det innebar att brottet inte behövde gå till rättegång. Det var i december 2017. Den andra gången lades åtalet ner. Då skrev TTELA, den 14 april 2020 (se TTELA “Tingsrättsmål mot Bo Carlsson läggs ned”):

“Nu ändrar åklagaren sig och lägger ner hela åtalet, vilket gör att målet skrivs av. Anledningen är enligt Vänersborgs tingsrätt att brottet preskriberats.”

Det stämde antagligen inte. Det misstänkta brottet var sannolikt inte preskriberat. Länsstyrelsen skrev i ett mail den 29 november i år:

“Preskriptionstiden gäller bara fram tills fallet utreds av polis/åklagare, inte hela tiden till tingsförhandlingarna avslutas.”

Så är det. På Åklagarmyndighetens hemsida står det mer exakt (se “Preskription”):

“När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat.”

Hur som helst. Det skäl som gäller torde vara det formella beslutet från den 20 februari 2020:

“Åtalet läggs ned
Det föreligger inte längre tillräckliga skäl för åtalet mot den misstänkte.
20 kap 9 § rättegångsbalken
Brottet är preskriberat.”

Åklagaren lade således ner åtalet därför att “brottet” var preskriberat. (Notera att det inte stod “det misstänkta brottet”…)

Jag skrev den 21 april 2020 en lång och tämligen intressant blogg (om jag får säga det själv) om det nedlagda åtalet. I bloggen redovisade jag mina försök att få svar på frågan varför åtalet lades ner. Jag visade även att brottet med all sannolikhet inte kunde vara preskriberat. Både åklagare och tingsrätt hade också lämnat flera olika förklaringar till beslutet. (Se “Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?”.)

Jag hade hoppats att någon på t ex TTELA skulle gräva vidare i historien, men så skedde inte. Därför står egentligen vänersborgarna frågande om den “riktiga” orsaken till åklagarens beslut. Det gör Länsstyrelsen också som i mailet från den 29 november (2021) skrev:

“Den förra anmälan rann inte ut i sanden pga. preskription, tingsrätten hade ärendet uppe men förhandlingarna sköts på tills åklagaren av någon orsak valde att lägga ner ärendet.”

Länsstyrelsen, som polisanmälde Carlsson, tycks alltså vara lika frågande som alla andra till orsaken varför åklagaren valde att lägga ner ärendet… Länsstyrelsen tror inte på att brottet var preskriberat.

Drygt ett år efter åklagarens beslut att inte gå vidare med Länsstyrelsens andra polisanmälan gjordes återigen en tillsyn på Carlssons mark i Gestad. Den 28 oktober (2021) diariefördes en tjänsteanteckning på Länsstyrelsen (se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”):

“Fortlöpande plöjning har skett på platsen, varvid den södra fd åkerholmen är helt överplöjd och uppvisar spår i form av tegel, stenar med mera. De båda norr åkerholmarna naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid.”

Länsstyrelsen drog slutsatsen att Bo Carlsson (C) hade fortsatt att förstöra de kvarvarande fornminnena på sin mark. Och bestämde sig snabbt – den skulle polisanmäla Carlsson. Länsstyrelsen lämnade följande besked i ett mail:

“Vi avser att gå vidare med en polisanmälan.”

Det blev då den tredje gången som Länsstyrelsen polisanmälde Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen. (Se “Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet”.)

Jag skrev häromdagen till Länsstyrelsen och undrade om läget. Hade Länsstyrelsen formulerat en polisanmälan, som lämnats in? Svaret kom snabbt:

“vi bestämde oss för att gå vidare med en anmälan. Direkt efter detta hörde Bo Carlsson av sig med avsikten att göra en ansökan om ingrepp i nämnda fornlämning. Vi avvaktar nu hans ansökan innan vi går vidare med anmälan, för att se i vilken mån han kan tänkas anpassa sina ingrepp i förhållande till fornlämningens bevarande.”

Det var ett förvånande besked. Bo Carlsson hade hört av sig på telefon, och Länsstyrelsen stoppade då den fortsatta processen… Jag skrev tillbaka:

“Hur länge har Bo Carlsson på sig att inkomma med en ansökan. (Ansökan i efterhand?)”

Länsstyrelsen skrev:

“Det finns ingen angiven tidsfrist, en ansökan om ingrepp ska ju normalt göras innan ingreppet sker, annars riskerar man en anmälan om misstänkt brott mot kulturmiljölagen.”

Det kändes inte bra. Särskilt när det andra åtalet lades ner där en av förklaringarna var just preskription, att för lång tid hade gått… Och förstöra fornminnet först, och fråga sedan…? Fråga efter att ingreppet har skett – det låter som om Bo Carlsson redan har erkänt att han har gjort ett olagligt ingrepp i fornminnet…

Det blev en mailväxling, men tydligen behandlar Länsstyrelsen alla brottsmisstänkta på samma förstående sätt. Och det är klart att man som myndighet ska vara lyhörd, och förstående mot invånarna. Det önskar jag ofta att andra myndigheter i Vänersborg skulle vara… Men, när en person misstänks ha begått samma brott för tredje gången… Borde åtminstone inte en tidsfrist då vara ett minimum?

Tydligen inte. Länsstyrelsen har säkert sina principer och sina rutiner – som de följer. För det är klart att Länsstyrelsen vill se att fornminnen bevaras och att de som förstör dem ska ställas till svar. Länsstyrelsen har ju faktiskt polisanmält Bo Carlsson (C) två gånger tidigare och ämnar göra det en tredje gång.

Men hur “förstående” ska myndigheterna vara när en person upprepade gånger visar sådan arrogans både mot svensk kulturhistoria – och mot den svenska lagen?

Vi är nog flera som väntar med spänning på vilka skäl Bo Carlsson (C) tänker anföra för att få göra ett “ingrepp i nämnda fornlämning”… Och med tanke på de ingrepp han gjorde i den nu utplånade fornlämningen vid “landsvägen” – hur Carlsson kan:

“tänkas anpassa sina ingrepp i förhållande till fornlämningens bevarande.”

Kategorier:Carlsson Bo, Centerpartiet, Länsstyrelsen

Holmängenskolan – ritningar

29 november, 2021 2 kommentarer

”Så här ska Holmängenskolan, F-6, se ut enligt bygglovsansökan”

Det skrev kommunen i sin Facebook-grupp för några dagar sedan.

I måndags i förra veckan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Nämnden fick dock inte se bilden eller några ritningar på den blivande Holmängenskolan. Det kan ju ha berott på att de inte var klara eller offentliggjorda, jag vet inte. Men det betyder att politikerna i BUN inte har sett varken bilden ovan eller några ritningar. Det kan vara bra för allmänheten att veta.

I Vänersborg är det, som kanske bekant, en oerhört strikt uppdelning mellan vad som är politikernas uppgifter och vad som är tjänstemännens. Det är politikernas uppgift att besluta om och ”beställa” byggandet av en skola. Och naturligtvis beslutar politikerna var den ska byggas och pengarna… Sedan är det tjänstemännen som gör allt annat. De bestämmer hur den ska se ut, t ex ritningarna, och allt annat av det ”praktiska”. Självklart bör de ha inhämtat synpunkter från de på golvet, som eventuellt ska arbeta på den nya skolan. (Hur det har gått till med Holmängenskolan har jag bara vaga uppfattningar om…) Det kan vara rektorer, lärare, annan skolpersonal, föräldrar och elever. Men knappast politiker… I varje fall inte i BUN. Vilket jag tycker är mycket märkligt.

Jag har haft synpunkter tidigare på den här uppdelningen mellan politiker och tjänstemän. Det blev t ex en lite större konflikt när Torpaskolan byggdes för några år sedan… Då skulle nämnden fatta det slutliga beslutet utan att ha fått se ritningarna. (Se ”Röster från Torpaskolan”.) Man kan väl hoppas att politikerna åtminstone får lite mer information om Holmängenskolan på årets sista sammanträde…

Nyfiken som jag är begärde jag i varje fall ut ritningarna på den nya Holmängenskolan så fort jag såg nyheten på kommunens FB.

Idag kom ritningarna. Det var många filer, och de var inte helt lättlästa. Jag tänkte publicera ett urval av ritningarna här på bloggen. De går allesammans att ladda ner som pdf. (Det gör du genom att klicka på den bild som du vill ladda ner! Det går också att klicka på den blå texten bredvid respektive ritning.) Då kan den som är intresserad titta på ritningarna i lugn och ro, och dessutom i högre upplösning. Om man sedan har synpunkter på något, det kan vara något som är bra eller något som är mindre bra osv, så vore jag tacksam om man på något sätt hörde av sig. Det går t ex att skriva en kommentar här på bloggen, då kan andra också kan ta del av den.

Det kan också vara bra att veta att Holmängenskolan ska ha plats för 525 elever och byggas helt i trä. En del av skolan ska under de närmaste åren inrymma en förskola med 4 avdelningar. Skolan börjar byggas i mars och att den beräknas stå klar höstterminen 2024. (Dagens TTELA hade en artikel i papperstidningen om Holmängenskolan – se TTELA ”Skolan på Holmängen byggs helt i trä”.)

Observera att ärendet inte har fått något slutligt beslut än. Därför tror jag att det finns en möjlighet att ritningarna kan ändras. Jag vet emellertid inte var beslutet ska fattas. Det borde komma upp i BUN… Vi får se.

Ritning 1:Ritning 2:
Ritning 3:
Ritning 4:
Ritning 5:

Ritning 6:
Ritning 7:
Ritning 8:

Ritning 9:

Kategorier:Holmängen, Skola, Skollokaler

Skolranking 2021 (2)

28 november, 2021 Lämna en kommentar

Det är tradition att Lärarförbundets skolranking publiceras i november varje år. Så är det i år också, men för allra sista gången. Lärarförbundet ska sluta med undersökningen – efter 20 år:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst.”

Det skrev Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i Expressen. Det skrev jag också om i en tidigare blogg – “Skolranking 2021 (1)”.

Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB. Därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är riktigt aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen till viss del redan är “föråldrad”.

Det här gäller:

“Uppgifterna härrör från läsåret 2020/21 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2020. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2020 och för årsarbetare den 15 oktober 2020. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2020. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2019/2020.”

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Vänersborg fick en avsevärt sämre placering än förra året, en del skulle nog kalla det för att Vänersborg rasade i skolrankningen. Vänersborg sjönk från plats 146 till plats 195.

Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:

Vänersborg placerade sig alltså på plats 195 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Uddevalla (200), Trollhättan (229) och Lilla Edet (246), men sämre än Grästorp (50), Lidköping (59), Mellerud (76) och Färgelanda (110).

I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.

Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 195 (2020-221; 2019-212; 2018-230; 2017-198). Det är ingen vidare placering, fast det är något bättre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar mindre pengar på skola och utbildning än 2/3 av kommunerna i Sverige. Det borde vara ganska skämmigt, särskilt för betongpartierna. S+C+MP+M+KD+L har nämligen under de tre senaste åren varit helt överens om budgeten och anslagen till förskola och skola i Vänersborg. Det kan vara bra att hålla i minnet på valdagen nästa år.

Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög. Vänersborg ligger på plats 100 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har till och med stigit något jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 103. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 10 (2020: 22). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb. Läsåret 2019/20 var bara 68 procent av lärarna i grundskolan behöriga i Vänersborg. Jag hittar just nu inga siffror på hur det var förra läsåret. (I Kolada, en databas för kommunsektorn, finns uppgiften ”lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne”. År 2020 uppgick siffran till 69,6%. Tillagt 19.35.)

När det gäller lärartätheten försämrades Vänersborgs placering inte helt oväntat. Vänersborg hamnade på plats 196 (2020-187). Jag trodde faktiskt att Vänersborg skulle sjunka ännu mer. BUN minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr förra året trots att lönerna ökade. I grundskolan var det 63 färre anställda år 2020 än 2019 och vad jag förstår så anställdes inte särskilt många under vårterminen 2021. Lärarförbundet lägger, som nämnts tidigare, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartätheten är oerhört viktig för elevers lärande.

I förra årets skolrankning (2020) tycktes lärarna i Vänersborg ha blivit betydligt friskare, plats 162, än året innan (2019) då lärarna hamnade på plats 226. Nu sjönk placeringen igen, lärarna i Vänersborg var sjukare än i många andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 199 i kriteriet “friska lärare”. Det kan vara svårt att tolka placeringen i denna kategori, den varierar ganska kraftigt mellan åren. Men det är naturligtvis viktigt att lärare är friska och på plats i klassrummen. Det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.

Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Vänersborg placerade sig på plats 96. Det var en förbättring med 6 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens förvaltningschef fortsätter att göra ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.

Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 90 (2020-222). Det är ett bra resultat och en kraftig förbättring. Det är också ett av nämndens förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan ska öka. Att gå i förskola är en viktig förberedelse för den fortsatta utbildningen.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2020 det handlar om.

Vänersborg placerade sig på plats 251 (2020-163) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 249 (2020-187) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår rasat ordentligt på rankingen i de här två kriterierna sedan förra året. Den elevkull som förra årets resultat grundade sig på hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. Det kanske till viss del är en förklaring till årets sjunkande resultat, men knappast något försvar. Det var 63 färre anställda i grundskolan 2020 än året innan. Detta faktum skulle kunna vara förklaringen, men jag tror att neddragningen främst gjordes på hösten, dvs efter att 9:orna hade fått sina betyg.

Kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning” år det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat. Det jämför andelen gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. Vänersborg hamnar på plats 248 (2020-147). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Även här skulle det behövas en analys av orsakssammanhangen. En förklaring skulle kunna vara att eleverna fick för höga betyg när de slutade 9:an och/eller inte hade tillräckliga kunskaper med sig för att klara gymnasiestudierna. Eller är det pandemin som har haft betydelse? Jag vet inte, det skulle behövas en analys.

Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:

“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”

Och konstaterar att:

“Vänersborg tillhör landets bästa kommuner när det kommer till lärarlönerna. Även andelen barn i förskolan och lärarnas behörighet är några av kommunens relativa styrkor som skolkommun.”

Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har minskat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 43,766 förra året till 41,725. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta index konkret betyder. Men eftersom indexet har sjunkit så har uppenbarligen Vänersborg ”gått bakåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner. 

Lärarförbundets ranking, som alltså är den sista någonsin, visar att Vänersborg har sjunkit 49 placeringar. Vänersborg hamnar därmed faktiskt på den sämsta tredjedelen av alla Sveriges kommuner. Och det som drar ner rankingen är de absolut viktigaste kriterierna – elevernas kunskapsresultat.

På förra veckans sammanträde med barn- och utbildningsnämnden så tog förvaltningschefen upp Lärarförbundets skolranking.

Resultaten förklarades dock inte, de bara konstaterades. Med ett undantag, Fridaskolan hade en nedgång i sina elevresultat som kanske förklarade en stor del av hela kommunens nedgång. Och visst hade Fridaskolan “sämre” resultat än vanligt. Huruvida det är hela förklaringen är jag dock inte lika säker på. Men det är svårt att orientera sig i Skolverkets statistik…

Nämnden fick emellertid det glada budskapet att skolresultaten i kommunen har gått framåt i år. Lärarförbundet grundade ju sin statistik på elevresultaten från vårterminen 2020, och de senaste resultaten, dvs från vårterminen 2021, visade en avsevärd förbättring på alla punkter. Men hur det skulle kunna förklaras, när pandemin har orsakat en förhållandevis mycket stor frånvaro bland både personal och elever, och till viss del distansundervisning, vet jag inte. Dessutom minskade personalen med 63 personer under 2020, allt fler elever behövde undervisning i mindre sammanhang och behoven av särskilt stöd ökade. Det är motsägelsefullt. De ökade kunskapsresultaten vt 2021 är i mina ögon fortfarande något som måste problematiseras och förklaras. Precis som förklaringen till årets skolranking.

Jag är helt övertygad om att all skolpersonal, hela förvaltningen osv gör allt som står i deras makt, och mer till, för att elevernas resultat ska förbättras. De brister som finns måste emellertid lyftas upp, tydliggöras och diskuteras. Detta för att de ska kunna åtgärdas. Politikerna måste involveras, det är ju de som “sitter på pengarna”. Jag kan emellertid förstå att många “på golvet” ibland är misstänksamma på politikernas vilja och förmåga…

==

OBS! Du kan läsa om socialnämndens senaste sammanträde på Vänsterpartiets hemsida – ”Socialnämndens tunga ansvar – hur går vi vidare?”.

Kategorier:BUN 2021, Lärare, Skola och utbildning

KF (17/11): V-yrkande fick majoritet

26 november, 2021 Lämna en kommentar

De senaste två veckorna har varit fulla av politik. Det har varit så många sammanträden och så mycket underlag att jag inte har hunnit med att redovisa t ex vad som hände på kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen, den 17 november. Utom ett ärende då. Jag redovisade ärendet om hanteringen av medborgarförslaget angående cykelvägen genom skogsdungen på Korseberg. (Se “Vem kan man lita på?”.)

Det var ett ganska händelsefattigt fullmäktigesammanträde men på en punkt fick sig både ledamöter, TV-tittare och radiolyssnare en rejäl överraskning. Jag tänker på ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”. Jag har redogjort för ärendet rent sakligt i flera bloggar faktiskt, men senast i bloggen “Inför KF 17/11”.

Ärendet handlade alltså om att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden inte vill publicera underlagen till sina sammanträden. Vilket alla andra nämnder och styrelser gör. Göran Svensson (MBP) påpekade dock på mötet att inte heller Överförmyndarnämnden gjorde det. Det visste jag inte. Kvällens fråga var om kommunfullmäktige skulle godkänna byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ordning eller inte. (Det torde också ha inbegripit Överförmyndarnämnden.) Kommunstyrelsen ansåg det, dvs att ordningen skulle godkännas. 

Det kan väl också nämnas att hela ärendet egentligen var en konsekvens av en motion från Lutz Rininsland (V), “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, som kommunfullmäktige antog den 12 februari 2020. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Lutz Rininsland (V) öppnade debatten. Han började med att slå fast att ärendet denna gång inte handlade om motionen, utan:

“det handlar endast om det här uppdraget som fullmäktige har lämnat till kommunledningen och det är frågan om uppdraget kan anses vara slutfört eller inte.”

Rininsland ansåg inte att uppdraget var slutfört, men han medgav samtidigt att det fanns saker som inte kan offentliggöras, t ex myndighetsutövning och sekretessärenden. Rininsland yrkade:

“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”

Sedan var det min tur. Jag konstaterade att det fungerade ganska bra i kommunen med offentlighet och transparens. Det var egentligen bara byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden som var undantagen. Handlingarna inför dessa nämnders sammanträden publiceras inte. Nämnderna publicerar inte heller protokollen i sin helhet. Flera sidor brukar regelbundet “maskas”, dvs en stor svart ruta läggs över hela sidor, så att ingenting går att läsa.

Sedan gick jag in på de förklaringar som nämnderna gav till sin ovilja att publicera handlingar:

“Förklaringarna till det här har varit olika och det gör mig väldigt fundersam.”

Och räknade upp de bortförklaringar som jag hade fått till mig. Orsakerna till nämndernas agerande hade sagts vara TTELA:s skriverier, att allt underlag var arbetsmaterial och GDPR. Denna gång var förklaringen att det inte fanns tillräckligt med personalresurser… Jag yrkade bifall till Rininslands yrkande.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) meddelade att det tog 6-7 timmar att maska, i underlagen då förmodar jag att han menade. Och denna tidsåtgång var ett problem menade han. Men så kom Dahlberg med ytterligare(!) en förklaring till varför inte handlingarna publicerades på kommunens hemsida:

“Förmodligen så får man maska så pass mycket så att värdet av handlingen som kommer ut i så fall skulle man väl kunna ifrågasätta om den skulle vara tillfyllest så att säga. Så värdet av det kanske man kan diskutera.”

Ett ganska intressant argument. Ordförande Dahlberg gör sig till domare och då avgör han att handlingarna inte ska publiceras därför att värdet av dom blir alltför lågt. Man kan fråga sig om det verkligen är ordförande Dahlbergs roll att bedöma värdet av handlingarna – och offentlighetsprincipen. Sedan var det också ett hypotetiskt argument eftersom handlingarna inte publiceras…

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fick därefter ordet. Jonasson menade att det fanns känsliga uppgifter i en del handlingar och försvarade därmed att hela sidor maskades och gjordes svarta:

“Det här är ju för att vi är rädda om våra medborgare i kommunen.”

Ordförande Jonasson argumenterade för att inga namn eller fastighetsbeteckningar överhuvudtaget ska publiceras. Och det kan man ju diskutera, men hon glömde en viktig princip i det demokratiska samhället – offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är till för att skydda medborgarna från godtycklig behandling från de styrande. Jag var tvungen att begära ordet och framföra detta. Jag jämförde med rättegångar. De är ju offentliga i Sverige, dvs vem som helst får komma dit och lyssna. 

“Det är ett skydd för de enskilda … dom ska veta att folk kan komma och se att allt går rätt till. Man ska veta att det sker objektiva förhandlingar så att säga. …hemliga rättegångar hittar man i diktaturer… Offentlighetsprincipen är grundläggande i Sverige.”

Jag underströk dock att jag inte på något sätt menade att Vänersborgs kommun eller nämnderna var en diktatur. Men menade att offentlighetsprincipen naturligtvis var grundläggande även i en kommun. Man ska som enskild kunna överklaga beslut och även andra ska kunna göra det.

“Och den fria pressen ska kunna skriva om det så att folk vet vad som händer och vad som gäller och man ska kunna reagera och överklaga.”

Offentlighetsprincipen garanterar att allmänheten och media kan kontrollera att statsmakten inte dömer oskyldiga och att kommunen fattar riktiga och lagliga beslut. Jag tyckte även att nämnderna fick yrka om mer pengar om det var det som fattades, eller prioritera om i uppgifterna…

Jag blev nog lite engagerad…

Ordförande för miljö och hälsa Ann-Marie Jonasson (S) framhöll att inte alla rättegångar är offentliga. Och det stämmer, men det är faktiskt undantag – inte regeln. I Rättegångsbalken slås det fast i 5 Kap “Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol” att:

“1 §  En förhandling vid domstol ska vara offentlig.”

Sedan räknas det upp när rätten kan göra undantag. Och det är inte, som Jonasson ville göra gällande, varje gång det handlar om personuppgifter.

Lutz Rininsland (V) avslutade sitt deltagande i debatten med att påpeka att det skulle få negativa återverkningar för demokratin om ledamöter i en nämnd inte ens skulle kunna informera sina partikamrater om innehållet i handlingarna. Han klargjorde att han inte heller tänkte begära votering. Rininsland trodde att de andra partiernas tystnad betydde att de biföll kommunstyrelsens förslag till beslut…

Bo Dahlberg (S) avslutade debatten med att tala lite om demokrati. Sedan var det dags för beslut. Jag begärde, trots vad Rininsland sa – votering… Jag hade en helt annan känsla än vad min partikollega hade.

De styrande partierna, 20 personer i S+C+MP, röstade för kommunstyrelsens förslag, dvs att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden (och överförmyndarnämnden) skulle få fortsätta att låta bli att publicera sina handlingar. Det visade sig att resten, dvs hela oppositionen, alla de övriga 31 ledamöterna i kommunfullmäktige, höll med Vänsterpartiet. Det betyder att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden i fortsättningen måste publicera sina handlingar inför nämndsmötena.

Det var ett viktigt beslut för ökad öppenhet och transparens i kommunen, och därmed för demokratin.

För övrigt finns det inte mycket att rapportera om från kommunfullmäktiges novembersammanträde. Mötet var i det stora hela relativt kort, lugnt och händelsefattigt. De övriga ärendena klubbades igenom i enighet – precis som kommunstyrelsen hade föreslagit. Du kan se hela sammanträdet, eller valda delar, i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.

Årets sista sammanträde med kommunfullmäktige hålls den 15 december.

Kategorier:Demokrati, Kommunfullmäktige 2021, Vänsterpartiet

Historien om Magnus Larsson (25): Epilog

25 november, 2021 1 kommentar

Jag har känt Magnus Larsson i många år vid det här laget. Han har ofta berättat om vad han har varit utsatt för av kommunen. Och visst, jag hade helt klart insett att han hade varit med om något utöver det vanliga. Striden med byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, när Larsson skulle bygga sin bostad, var jag ganska bekant med. Det hade jag också skrivit några bloggar om en gång i tiden. (Se t ex “Sikhall 1:6”.)

När jag började skriva om det sega och utdragna kommunala arbetet med detaljplanen i Sikhall (se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”), där Magnus Larsson och några andra fastighetsägare står för huvuddelen av kostnaderna, så misstänkte jag att Larsson fortfarande behandlades annorlunda än andra kommuninvånare. Misstankarna förstärktes av flera vittnesmål.

Jag bestämde att jag skulle ta reda på vad som hände när Magnus Larsson köpte fastigheterna i Sikhall år 2005. Jag ville veta händelseförloppet mer i detalj. Var Magnus Larssons “berättelser” korrekta?

Jag var redan från början tämligen övertygad om det omoraliska i kommunens handlande, men ändå inte riktigt. På något sätt hade jag inte greppat “djupet” och det becksvarta allvaret, och tragiken, i det som kommunens politiker och tjänstepersoner utsatte Larsson för.

I arbetet med dessa 24 bloggar (“kapitel”) om “historien om Magnus Larsson”, och den läsning av alla kommunens diarieförda dokument som detta innebar, framträdde alltså en historia som jag inte hade insett vidden av tidigare. Gamla personliga minnesbilder, uttalanden och anteckningarna var bitar som nu föll på plats. Jag samtalade också under arbetets gång med diverse personer. Flera kontaktade mig när jag började publicera. Alla som hört av sig har bekräftat mina misstankar. Tyvärr är det nästan inga som vill framträda med sina namn. Magnus Larsson är fortfarande ett mycket känsligt ämne i kommunhuset, trots att mina bloggar enbart handlar om historia, tiden från slutet av 2005 till slutet av 2007.

Jag skäms över historien.

Jag skäms över kommunens, politikers och tjänstepersoners behandling av Magnus Larsson. Det var så utstuderat illasinnat och grymt så det kan inte med ord beskrivas. Kommunen försökte med alla medel den kunde hitta på tvinga Magnus Larsson till underkastelse under den kommunala byråkratiska stöveln.

Det hoppas jag har framgått av bloggarna…

Man kunde kanske tro att kommunen efter att ha tilltvingat sig de vattennära och mest värdefulla områdena av Magnus Larssons fastigheter, till underpris, skulle slå sig till ro och gnugga sina händer av förtjusning och tillfredsställelse över segern. Det klappades i och för sig säkert på axlar och skakades sannolikt en del händer på kommunhuset, men det var bara tillfälligt. Det fanns smolk i bägaren… De involverade politikerna och tjänstepersonerna hade ju faktiskt misslyckats med att expropriera rubbet, dvs 100 procent av fastigheterna. Det var Bo Carlssons (C) djupt förtrogne kommunalråds- och “regerings”kollegas, Lars-Göran Ljunggrens (S), avsikt och mål redan från början.

Kommunens kamp fortsatte därför med delvis nya politiker och tjänstepersoner. De tog den vid det här laget nedsmutsade stafettpinnen för att fortsätta motarbeta och förfölja Magnus Larsson. Huvudaktörerna kom att bli byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. De fortsatte att göra livet surt för Magnus Larsson. Det handlade om att han ville bygga en bostad på sin mark.

Och kommunens kamp mot Magnus Larsson fortsätter än idag. Jag har skildrat, och håller på att skildra, kommunens förhalning och sabotage av en detaljplan i Sikhall som ska möjliggöra utveckling av området. Detaljplanearbetet har pågått i över 6 år och det återstår enligt uppgift fortfarande flera år. Men det gör inte kommunen något, den gynnas som vanligt av en lång och utdragen process. Då ställer ju kommunen till det för Larsson, hans pengar tickar iväg. (Just nu närmar sig kostnaderna 1,5 milj kr.) Det är ju han och tre andra fastighetsägare som får stå för notan…

Kommunen tycks också arbeta hårt för att sabotera Magnus Larssons verksamhet som näringsidkare. Flera av Larssons kunder verkar få problem med kommunen. Kommunen underkänner t ex ansökningar om både bygglov och enskilda VA-lösningar för de som har anlitat Magnus Larsson och hans företag som entreprenör. Kommunens taktik tycks vara att få kommuninvånare att välja andra entreprenörer. På det sättet hoppas väl tjänstepersoner och politiker att de ska kunna tvinga Magnus Larsson till underkastelse. Vad nu en underkastelse skulle innebära i dagens läge. Det handlar nog snarare om hämnd mot en kommuninvånare som var våghalsig och dumdristig nog att utmana mäktiga krafter i Sikhall/Gestad och kommunhuset.

Jag kan inte låta bli att nämna två av dom som jag tidigare har skildrat i mina bloggar och som vid tillfällen har anlitat Magnus Larsson som entreprenör – Anders Solvarm (se ”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?”) och Bengt Davidsson (se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”). De problem som dessa har haft med miljö- och byggnadsförvaltningen är väl bekanta för alla bloggläsare. Om det är en slump att de båda har anlitat Magnus Larsson, eller inte, det vet jag inte. Det kan vara så, men problem har de definitivt fått. Och som sagt, de är bara två av flera.

Till det här återkommer jag. Någon gång.

Till sist.

Tänk er vilken tur Bo Carlsson (C) hade som förlorade budgivningen på fastigheterna i Sikhall. Hur skulle han ha klarat av all den kommunala förföljelse som har drabbat Magnus Larsson?

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Magnus Larsson, Sikhall

Dagens KS (24/11)

24 november, 2021 Lämna en kommentar

2021 års sista sammanträde med kommunstyrelsen slutade strax efter kl 14.30. Då hade ledamöterna som vanligt matats med en massa information. Och vi som hade förmånen att få vara närvarande och lyssna lärde oss mer om Vänersborg.

Det hände inget oväntat eller konstigt på sammanträdet. Alla ärenden klubbades igenom av ordförande Benny Augustsson (S) – precis som det var tänkt och planerat. Det var bara några ändringar av formell karaktär som gjordes, i all enighet, i några beslutsformuleringar. Fast det är klart, på några punkter var det lite delade meningar…

Jag tänker inte upprepa vad jag skrev i gårdagens blogg – “Imorgon KS”. I bloggen beskrev jag alla ärenden och hur beslutsförslagen såg ut. Jag hänvisar till den bloggen om man vill veta mer. Här tänkte jag bara redogöra för själva händelserna under mötet.

Sammanträdet började med att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information om arbetet med en naturvårdsplan. Arbetet har kommit väldigt långt och nästa sammanträde, i januari nästa år, ska KS fatta beslut om naturvårdsplanen ska gå ut på samråd. Tidplanen är att den ska antas av kommunfullmäktige i december 2022.

Syftet med planen är att:

“vägleda hur naturvärden hanteras i beslut om mark- och vattenanvändning, samt hur kommunen bör arbeta för att bevara och utveckla naturvärden.”

Du kan läsa mer på kommunens hemsida, “Naturvårdsplan”. Här kan man också ladda ner underlag och leta efter information genom att klicka på en karta. Vilket rekommenderas.

Kommunstyrelsen fick en föredragning om hur sommarens projekt med värdar vid badstränderna hade fallit ut. Projektet var mycket lyckat fick vi höra. Värdarna blev ett omtyckt inslag och t ex Bert Karlsson hade bara gott att säga i en TTELA-artikel. Det var också lyckat för värdarna. Nästan alla har gått vidare till arbete eller studier. Projektet ska fortsätta med 3 isvärdar runt isbanan i Plantaget i vinter. Det är tänkt att bli ett slags startskott till ett nytt projekt med centrumvärdar.

Ekonomichefen informerade om förslaget till uppdragsavtal för vuxenutbildningen mellan kommunen och Kunskapsförbundet Väst. En enig kommunstyrelse godkände senare det upprättade förslaget. Det är glädjande att notera hur eniga partierna är till vikten och betydelsen av vuxenutbildning. Och att samtliga ledamöter i KS, som också sitter i KFV:s direktion (Madelaine Karlsson, S, Henrik Josten, M, och jag själv, V), hela tiden gemensamt uttrycker förbundets viktiga roll och arbete. 

Det blev en längre information om IT-verksamheten. Det var en mycket bra information, vilket de flesta informationer faktiskt brukar vara. Det är bara synd att inte fler får möjligheten att lyssna. Digitaliseringens betydelse för effektivitet och automation samt för kommunikation med kommuninvånare men också internt belystes särskilt. Och självklart pratades det en hel del om säkerhet. Vi politiker fick veta att det förekommer åtminstone 1-3 attacker mot Vänersborgs kommun varje vecka. Vad jag förstår så kommer det, bland annat av den anledningen, att införas en tvåfaktorsautentisering när man loggar in utanför intranätet.

James Bucci (V) frågade om orsaken till det långvariga krånglet med diariet. Något hade tydligen gått snett efter en uppdatering, men det ska fungera nu. Och IT-enheten ska bli bättre på att informera om sådant här i fortsättningen meddelade IT-chefen Jörgen Haglund.

Haglund avslutade föredragningen med att vara lite vitsig:

“Passa på att fråga medan nätet fungerar.”

Det blev också information om tillitsbaserad styrning. Även denna var intressant, men jag kan kanske tycka att det borde ha betonats att denna form av styrning inte är direkt ny. Den tillitsbaserade styrningen har praktiserats, och fungerat, länge – innan NPM-styrningen slog igenom i västvärlden med Thatcher och Reagan på 1980-talet.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt meddelade att det skulle bli ett utbildningspass för, som jag uppfattade det, kommunstyrelsen i januari. Någon från Tillitsdelegationen skulle hålla i den. Det ser jag redan fram emot. Tegenfeldt erbjöd sig också att komma ut till partierna och berätta mer.

Sedan skulle kommunstyrelsen fatta ett antal beslut.

Beslutsfattandet gick helt smärtfritt kan man säga – ända till ärende 14 “Hemställan om extra verksamhetsanslag 2021 för Fyrstads Flygplats AB”. Då meddelade Anders Wiklund (MP), James Bucci (V) och undertecknad (V) att vi inte deltog i beslutet. Ingen större dramatik med andra ord. Orsaken är att vi, alla tre tror jag, är mycket tveksamma till flygplatsens existensberättigande överhuvudtaget.

Det blev mer dramatik, kvällens enda, på punkten “Förstudie – Gemensam överförmyndarverksamhet Vänersborg – Trollhättan”. Det var inte bara att Sverigedemokraterna yrkade avslag på det liggande förslaget. SD ville nämligen ha en kommungemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Trollhättan-Vänersborg – och därmed att utredningen om en sammanslagning skulle fortsätta. SD ansåg också att Överförmyndarnämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) skulle betraktas som jävig. Hennes ordförandeuppdrag var ju arvoderat.

Det gav ledamöterna och framför allt ordförande Augustsson och kanslichefen, tillika jurist, något att tänka på… Det var dock inga andra än SD:arna som ansåg att Karlsson var jävig. Själv framförde jag mina juridiska spekulationer, man har ju under många år varit nämndledamot under ordförande Mats Andersson (C) i barn- och utbildningsnämnden… Då fick man lära sig en del om juridik…

Jag menade att kommunstyrelsen var tvungen att fatta beslut i frågan om jäv, genom ett omröstningsförfarande, om någon ledamot begärde det. Och det blev i så fall ett politiskt beslut. KS kunde ju inte fatta något juridiskt beslut. Om SD-ledamöterna sedan inte var nöjda med beslutet, så fick de överklaga det. Och då gör Förvaltningsrätten en juridisk prövning. Domstolen har rätt att tolka lagar – och döma. Sedan ansåg inte heller jag att det var jäv, långt därifrån. KS skulle ju bara besluta om en fortsatt utredning.

Det blev faktiskt så. Dock först efter att Mats Andersson påpekade för ordförande att han var tvungen att ta en omröstning i jävsfrågan. De båda yrkandena från SD röstades sedan, så att säga, ner av KS. I sakfrågan deltog dock inte James Bucci (V) i beslutet.

Det var alltså ett sammanträde fullt av information, som vanligt, och få oenigheter, som ovanligt. Och eftersom det var årets sista sammanträde med kommunstyrelsen önskade ordförande Benny Augustsson (S) alla ledamöter God Jul och ett Gott Nytt År…. Det kändes lite tidigt…

Kategorier:KFV 2021, KS 2021, miljö