Arkiv

Författararkiv

Imorgon KS (24/11)

23 november, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången detta covidår. Och följaktligen hålls även detta sammanträde på distans.

Det har som vanligt skickats ut ett digert underlag till den likaledes digra dagordningen.

Det är inte särskilt många ärenden som kommer att leda till oenigheter eller diskussioner överhuvudtaget. Tror jag. Det är i varje fall inga ärenden som jag känner att här måste typ Vänsterpartiet markera…

Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Självklart har kommundirektör Lena Tegenfeldt som vanligt en egen punkt där hon redogör för vad hon har haft för sig sedan sist. Kommunalråden, alla tre, har var och en lämnat en skriftlig rapport om sina göranden och låtanden. Rapporterna brukar föranleda en del ledamöter att ställa några frågor som går ut på att de heltidsanställda politikerna får redogöra lite utförligare om vad som t ex sades eller avhandlades på något möte.

Och så ska ett antal tjänstepersoner försöka förklara, och kanske lära ut, några angelägna kommunala företeelser eller utmaningar till mer eller mindre vetgiriga politiker. Denna gång är ämnena för informationen: naturvårdsplan, centrumvärdar, tillitsbaserad styrning, IT-verksamhet, tilläggsanslag till socialnämnden mot bakgrund av generellt statsbidrag till äldreomsorgen 2021, uppdragsavtal för vuxenutbildning 2022 och kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2022.

Det är faktiskt några informationspunkter som ser riktigt intressanta ut.

Till skillnad från barn- och utbildningsnämnden så har kommunstyrelsen inga lokalbehov som behöver lyftas i kommunens lokalförsörjningsunderlag. Och blir det några så förutsätts det att de kan:

“hanteras inom kommunens befintliga lokalbestånd utan verksamhetsanpassningar.”

Det kommer inte att bli någon diskussion kring den absurda prioriteringsordningen som jag skrev om igår (se “Dagens BUN”), dvs att det är viktigare att de kommunala investeringarna går i linje med kommunens inriktningsmål än med lagkrav.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget om att göra kommunen djur- och människovänligare besvarat. Medborgarförslaget vill att kommunen t ex ska:

“omvandla gräsmattor till ängar, möjliggöra för medborgare att odla kryddväxter, anlägga dammar, plantera sälg, fruktträd och bärbuskar samt att placera ut insektshotell och fågelholkar.”

Det mesta av det här gör kommunen redan.

Kommunstyrelsen ska besluta att det ska byggas en hiss i Folkets hus. Den behövs, anser kultur- och fritidsförvaltningen, därför att det är en:

“nödvändig verksamhetsanpassning för att möjliggöra in- och utleverans av utrustning och rekvisita för scenisk verksamhet vid Vänersborgs teater. Befintliga i- och urlastningsmöjligheter är inte godkända enligt Arbetsmiljölagen … Det är i nuläget inte heller möjligt för personer med funktionsvariation att nå scenen…”

Det som irriterar en politiker, som gillar ordning och reda, är att kommunledningen föreslår att det ska “tummas” på reglementet:

“Enligt riktlinjerna ska en förstudie och lokalplanering finnas som underlag till besluten men ska ordinarie beslutsgång följas kommer projektets start att försenas.”

Det finns ingen förstudie och lokalplanering, men det tycker man kan kvitta. Hissen kanske är undantaget som bekräftar regeln. Den kostar för övrigt 8 milj kr – allt som allt. Förhoppningsvis.

Det ska utbetalas partistöd för 2022 också. Det handlar dock inte om principen denna gång, utan KS, och sedan KF, ska bara godkänna de summor som följer av reglerna. Annars har jag tidigare under mandatperioden motionerat om att skära ner på partistöden. Det var dock inte så många andra som tyckte det. (Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraterna, som är störst, får 352.590 kr nästa år och de minsta partierna, Medborgarpartiet och Miljöpartiet, får vardera 91.770 kr.

Det har varit en hel del turbulens uppe på Halle- och Hunneberg de senaste åren. Politiker har i snabb takt avlöst varandra, en VD har avskedats osv. Dessutom har det varit lite si och så med samordningen. Det finns flera krafter på bergen, och de verkar inte alltid dra åt samma håll. Nu ska Vänersborg i samverkan med Grästorp och Trollhättan arbeta fram ett förslag på en ny sammanhållen organisation för verksamheten på bergen. Vi får se vad som händer.

Kommunstyrelsen ska besluta att tilldela Film i Väst 1.185.500 kr för 2021. Pengarna ska gå till en:

“fortsatt uppbyggnad och förstärkning av infrastrukturen för filmproduktion i Vänersborg/Trollhättan.”

Det är egentligen inte så mycket pengar, men alla bidrag och allt stöd till alla möjliga och omöjliga organisationer kostar sammanlagt ganska mycket för kommunens skattebetalare.

I fortsättningen ska kommunstyrelsen ta hand om evenemang och evenemangsutveckling, kultur- och fritidsnämnden har lämnat ifrån sig uppgifterna. Det betyder att det krävs en mindre ändring i reglementena. Det ska göras av KS imorgon.

Även förslaget att ge socialnämnden ett tilläggsanslag på 17,5 milj kr till äldreomsorgen i budget 2021 är ett beslut av mer formell karaktär. Det handlar om ett statsbidrag som redan har betalats ut till Vänersborg och som nu ska bokföras på ett nytt och rätt sätt. Summan är dock på riktigt och – det är mycket pengar…

Pandemin har slagit tämligen hårt mot kultur- och fritidsnämnden. Det har inte gått att hyra ut idrotts- och fritidsanläggningar eftersom tränings- och matchtider, cup- och lägerverksamhet samt större evenemang har ställts in. Nämnden har förlorat intäkter. Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att ge kultur- och fritidsnämnden ett tilläggsanslag för 2021 på 2,5 milj kr. Inte heller mycket att orda om, även om:

“63% av underskottet avser Arena Vänersborg.”

Ständigt denna arena…

Även Fyrstads Flygplats AB behöver mer pengar. Det handlar om ett extra verksamhetsanslag på 1 miljon kr. Pengarna ska:

“täcka kostnader för genomförda och planerade aktiviteter och insatser under 2021.”

Vänersborgs andel av miljonen uppgår till 210.000 kr som nu föreslås beviljas. Som sagt, av många bäckar små…

Och så var det en liten granskningsrapport från KPMG av delårsrapporten. Den fick kommunfullmäktige information om förra veckan. Det enda anmärkningsvärda var sjukfrånvaron. Den minskade inte som varit kommunens målsättning.

Det är inte bara en massa “småposter” som kostar pengar. Arenan kostar t ex kultur- och fritidsnämnden 20 milj kr per år och har gjort så i flera år, och kommer att göra fortsättningsvis också. Det är samma med Vattenpalatset. Kommunen har gått in med ett förlusttäckningsbidrag på 7-8 milj varje år sedan äventyrsbadet byggdes. Nästa år ska Vattenpalatset Vänerparken AB få ett förlusttäckningsbidrag på 7,9 milj kr. Jag undrar ibland om badet är värt så mycket pengar…

 Kommunen har tecknat ett uppdragsavtal för vuxenutbildning 2022 med Kunskapsförbundet Väst. Avtalet kostar kommunen 36,6 milj kr. Det är mycket pengar, men det är ett bra och nödvändigt avtal. Det motiveras så här i underlaget:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Kunskapsförbundet och socialförvaltningen har uttryckt att många individer är i behov av anpassning samt extra stöd för att klara studier. … en konkursvåg [väntas] bland mindre företag … Distansstudierna har påverkat betygsnivåer negativt för en större mängd gymnasielever. Effekterna av dessa faktorer väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux.”

Kommunstyrelsen ska fastställa kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2022, inklusive detaljbudget. Det skulle nog kunna vara ett ärende där meningarna gick isär, men jag ser inget att anmärka på.

Det har skett en omorganisation av Dalslands Turist AB och Dalslands Kanal AB. Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta styrdokument för Visit Dalsland AB. Det här är inte direkt mitt intresseområde, men det verkar ok utifrån de medföljande dokumenten.

Och så ska nya taxor “avseende myndighetsutövning för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF, år 2022” antas. Det är nog på sin plats, tror jag, precis som en ny taxa inom:

“livsmedelsområdet samt för kontroll inom ekologisk produktion och material i kontakt med livsmedel.”

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) föreslås bli Vänersborgs ledamot i “Samordningsförbundet Södra Vänern”. Jag tänker inte utmana honom på den posten…

Kommunstyrelsen föreslås att ge ett tillfälligt anslag till Kommunakademin Väst på 109.000 kr. Jag fick ärligt talat leta upp Kommunakademin Väst på nätet för att se vad det var. (Se “Kommunakademin Väst”.) Det har tagits fram förslag om en ny organisation och ett förtydligande av uppdrag, och i underlaget anser man att:

“den nya organisationen bör prövas och utvärderas innan ställningstagande om långsiktig finansiering beslutas.”

Det fanns planer på en kommungemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Trollhättan-Vänersborg. Vänersborg ska hoppa av fortsatt utredning. Vänersborgs överförmyndarnämnd anser att Vänersborg även fortsättningsvis skall ha en ensam överförmyndarnämnd, då:

“en sammanslagning mellan kommunerna inte är till fördel för Vänersborg och i övrigt inte innebär några vinster. För att minska sårbarheten anser nämnden att man istället bör se över åtgärder i den egna kommunen för att stärka överförmyndarnämndens status och minska nämndens sårbarhet.”

Överförmyndarnämnden menar att personalen ska få förutsättningar att öka sitt samarbete med Trollhättan även om det finns två olika nämnder och tjänstemannakontor.

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund (NÄRF) har skickat sin delårsrapport för augusti 2021 till kommunen. Den ser ganska ok ut. Det fanns tider när rapporterna från NÄRF inte gjorde det…

Kommunen ska yttra sig över ett utkast till “beredskapsplan för civilt försvar Västra Götaland”. Eventuella frågor kan skickas till kommunstyrelseförvaltningen…

Ärendet “Avsiktsförklaring – Det goda livet i Dalsland” innehåller en rapport om Dalsland och dalslänningar som bör intressera många som bor i eller är intresserade av landskapet. (Rapporten kan laddas ner här – “Det goda livet i Dalsland”.) I rapporten presenteras även ett förslag till en strategi för regional utvecklingspolitik för Dalsland. Målet är bland annat att:

“öka dalslänningarnas välbefinnande”

Och så det sista ärendet, såvida det inte har kommit något nytt under tiden som jag har skrivit dessa rader…

Det var en del diskussioner, turbulens och beslut om Vänersborgs lokala ordningsstadga innan sommaren. (Se “Förbud mot högljudda aktiviteter”.) Nu har en omarbetning gjorts:

“mot bakgrund av förändringar av förutsättningar inom kommunen samt med sikte på klarspråk i dess utformning.”

Det har blivit tydligare kring begreppen ”allmän plats” och ”offentlig plats”. Det ska göra föreskriften mer tillgänglig och förståelig, förhoppningsvis.

Jag noterar också att det är förbjudet att dricka alkohol på hela Holmängen. Jag kommer inte ihåg om det var det tidigare. Alla som tänker grilla korv och dricka öl får bege sig någon annanstans, förslagsvis till några av de badplatser som finns i kommunen. Dock inte till Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Skräcklan och Nordkroken, men faktiskt till t ex Hästefjorden, Lillesjön eller Väne Ryr. Där kan man även spela hög musik… Det kanske är så man ökar dalslänningarnas välbefinnande?

Oj, det blev en lång blogg. Men så har jag faktiskt täckt samtliga ärenden. Flera av dem går sedan vidare till kommunfullmäktige i december. Men det blir sannolikt ett lugnt sammanträde imorgon, och därmed också ett lugnt kommande fullmäktige.

Kategorier:KS 2021, Vattenpalatset

Dagens BUN (22/11)

22 november, 2021 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.

Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – “Stängning av Norra skolan”.

Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.

Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)

När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….

Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)

Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund. 

Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.

“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”

Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.

Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:

“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”

Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.

Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.

Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…

Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:

“Superbifall!”

Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…

Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggen “Viktiga ärenden för BUN imorgon” (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.

Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.

Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…

Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.

Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.

Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.

Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.

“Vi tittar på detta. Vi funderar.”

Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.

De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.

Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.

Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:

“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”

Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.

Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…

Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.

Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.

Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.

Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…

Kategorier:Budget 2022, BUN 2021, Nordstan, Skola

Viktiga ärenden för BUN imorgon

21 november, 2021 2 kommentarer

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
  • “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
  • “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.

Kategorier:BUN 2021, Motion, Nordstan, Skola

Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen

19 november, 2021 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (23)” och en avslutning på hela bloggserien.

Den 30 oktober 2007 upprättades en skrivelse, ett yttrande till kommunfullmäktige, som i vanlig ordning först skulle behandlas av kommunstyrelsen. Det var kommunchef Guy Mahlviker och kanslichef Claire Gabrielsson som hade undertecknat. Men först måste en “liten teknikalitet” förklaras.

Kommunfullmäktige hade beslutat att förköpa Magnus Larssons tre fastigheter i Sikhall till 100 procent. Det var också detta beslut som låg och väntade på godkännande från regeringen. Beslutet skulle inte vara lagligt förrän regeringen hade godkänt det. Magnus Larsson hade även överklagat fullmäktiges förköpsbeslut till Länsrätten. Där hade det inte heller hänt någonting, bland annat av det skälet att advokat Lundmark, Magnus Larssons ombud, den 6 februari 2007 hade bett Länsrätten att:

“avvakta med prövning av målet tills förhandlingarna mellan parterna är avslutade.”

När kommunen och Magnus Larsson nu förhandlade under 2007 så var det “bara” de mindre delarna av fastigheterna som kommunen ville köpa. Men det gick till så, rent formellt, att kommunen köpte 100% av fastigheterna och Magnus Larsson fick sedan köpa tillbaka fastigheterna av kommunen – utom då alltså de mindre delarna som kommunen ämnade behålla. Kommunfullmäktige hade ju beslutat att förköpa “rubbet”. Det var bestämt.

Den 30 oktober 2007 upprättades alltså en skrivelse. Och det hade hänt saker sedan den 27 juni:

“nu har förslag till avtal förhandlats fram, vilka också köparen undertecknat. Avtalens giltighet kräver kommunfullmäktiges godkännande.”

Det krävdes också att Magnus Larsson drog tillbaka överklagandet till Länsrätten.

I skrivelsen/yttrandet till kommunstyrelsen bifogades också avtalen för de tre fastigheterna som förköpet gällde, Sikhall 1:4 och Sikhall 1:6 samt Sörbo 1:4.

Kommunchefen och kanslichefen föreslog även att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att godkänna de upprättade köpeavtalen.

Det första avtalet gällde fastigheten Sikhall 1:4.

Överenskommelsen/avtalet innebar att Magnus Larsson skulle få köpa tillbaka hela fastigheten utom 7.500 kvm. Det är streckade området på kartan till vänster som kommunen skulle behålla, dvs parkeringen framför segelsällskapets fastighet, magasinet och stenpiren.

Magnus Larsson skulle betala 1.150.000 kr för det som var kvar av fastigheten.

Det andra avtalet handlade om fastigheten Sikhall 1:6.

Denna fastighet värderades till 500.000 kr. Jag kan inte förstå varför kommunen överhuvudtaget beslutade att förköpa denna fastighet från början. Kommunen ville inte behålla någon del av fastigheten överhuvudtaget. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det visade väl om inte annat att det fanns andra skäl bakom förköpen än att kommunen ansåg sig “behöva mark” för det rörliga friluftslivet… (Kanske ville någon hålla Magnus Larsson borta från Sikhall…)

Den tredje och sista fastigheten skulle Magnus Larsson få betala 500.000 kr för. Det var Sörbo 1:4, vid själva badplatsen. Kommunen ville absolut behålla 12.000 kvm (se det streckade området).

Även i det här fallet har jag mycket svårt att förstå varför kommunen tyckte sig behöva denna mark. Kommunen inbillade sig kanske att Magnus Larsson skulle kunna använda den lilla “fliken” uppe till höger för att spärra av infarten till parkeringen och badet. Men trodde tjänstemännen och politikerna det, då skulle de faktiskt vara mer än lovligt verklighetsfrämmande. Man kan också notera att kommunen behöll en 17 meter bred remsa av Magnus Larssons jordbruksmark (“åker”) uppe till vänster, vid “landsvägen”. Här tänkte kommunen anlägga en parkeringsplats. Det har än idag aldrig parkerat en enda bil på denna remsa… (Se foto till vänster.) Dessutom ville kommunen behålla ett större område ner mot och nere vid sjön. Denna mark har sedan dess misskötts å det grövsta och har nu blivit en skog av sly. (Det är bara att sätta sig i bilen och åka dit och titta.) I Sikhall går området under beteckningen “Träsket”.

Det hade gått 4 månader (från den 27 juni) utan några vettiga samtal mellan parterna. Parterna hade tydligen haft någon form av kontakt, som inte var diarieförda, men det hade inte förts några förhandlingar. Avtalen speglade nämligen ”bara” de fastighetsgränser som ritades upp i ett tidigt skede. Kommunen hade låtit tiden arbeta för sig – medan Magnus Larssons personliga och ekonomiska situation blev allt jobbigare och svårare. Larsson fick underkasta sig den mäktiga kommunen. Han hade bilan hängande över nacken, han riskerade att förlora allt – hus och hem, jord och skog. Larsson tvingades att skriva på avtalen.

Magnus Larsson tror att han förlorade en miljon kronor på avtalen. Men han menar än idag att han inte hade något val. Han ville inte riskera att förlora allt.

Den 7 november 2007 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att:

“godkänna upprättade köpeavtal avseende fastigheterna Sikhall 1:4 och 1:6 samt Sörbo 1:4”

Och det noterades i protokollet att Bo Carlsson (C):

“inte deltog i handläggningen eller beslutet i detta ärende på grund av jäv.”

Och den 21 november 2007 beslutade ett enhälligt kommunfullmäktige att:

“godkänna upprättade köpeavtal avseende fastigheterna Sikhall 1:4 och 1:6 samt Sörbo 1:4”

Och återigen noterades det i protokollet att Bo Carlsson (C):

“inte deltog i handläggningen eller beslutet i detta ärende på grund av jäv.”

Kommunens nettokostnad för de områden den förköpte inklusive det arbete och de pengar Magnus Larsson hade lagt ner uppgick till 720.000 kronor. Det var den ersättning som Magnus Larsson fick för sin dyrt köpta, attraktiva mark (i budgivning mot bland annat Bo Carlsson), för det arbete han lagt ner, de pengar han hade satsat, det lidande som han utsatts för och de pengar han hade tvingats betala i juristkostnader. I två år hade Larssom fått försvara sig mot kommunen.

Det var en mörk dag för kommunen. De hade tvingat en laglydig och skattebetalande undersåte till underkastelse under den byråkratiska makten. Tack vare “dolda” personliga, och synnerligen själviska, intressen.

Som politiker och ledamot i kommunfullmäktige skäms jag för vad jag har varit med och utsatt Magnus Larsson för. Men jag visste inte bättre. Och det är jag övertygad om att andra inte heller visste. Men nu har åtminstone jag kommit på bättre tankar. Och jag hoppas att andra också har gjort det.

Däremot var det andra politiker som visste bättre, redan då – de visste precis vad de gjorde. Och deras motiv var inget att stoltsera med…

Det positiva med uppgörelsen var att Magnus Larsson, tack vare sin ihärdiga och envisa kamp, lyckades behålla den större delen av sina fastigheter. Kommunen misslyckades med att expropriera all mark och tvinga bort honom från Sikhall.

I och med att kommunen och Magnus Larsson hade kommit överens, dvs skrivit på avtalen, så kom det ett godkännande från regeringen om förköpet. Det stod uttryckligen i skälen att Magnus Larsson:

“numera medgivit att förköp får ske. Med hänsyn härtill finns inget hinder mot att meddela tillstånd till förköp.”

Magnus Larsson återkallade också sitt överklagande i Länsrätten. Det var ju en förutsättning för avtalet med kommunen.

Och så slutade historien om kommunens expropriering i Sikhall. Det har gått nästan 15 år sedan kommunen tog delar av Magnus Larssons ärligt och rättmätigt förvärvade egendomar ifrån honom. Han har fortfarande inte fått någon officiell ursäkt av kommunen för att de med all sannolikhet agerade olagligt, bland annat på grund av det jäv som fanns bland flera personer i “bakgrunden”. Det är bara enskilda tjänstepersoner, bland annat tidigare jurister på kommunen, som har hört av sig personligen till honom.

Magnus Larsson bor nu i Sikhall på en plats med utsikt över hamnen som han kallar “Politikerhyllan”. Namnet är valt för att ingen någonsin ska glömma hur jäviga, och jävliga, politiker och tjänstepersoner försökte tvinga bort honom från hans hus och hem, jord och skog. Och det är många som genom åren har sett och t ex fotograferat sig vid skylten. Den har blivit lite av en symbol för Sikhall och den enskilde invånarens kamp mot den kommunala byråkratin – en byråkrati som inte skyr några medel för att få sin vilja fram.

Det hade varit trevligt att få avsluta historien om Magnus Larsson med att få skriva – “och så levde Magnus Larsson lycklig i alla sin dagar”… Men tyvärr slutar inte historien så. De här 24 “kapitlen” utgör bara den första delen i vad som skulle kunna bli en hel “romansvit”. Men jag får återkomma till de andra kapitlen och delarna vid något senare tillfälle.

Tack för att du läste.

===

Jag bestämde mig senare att avsluta bloggserien med en slags epilog – se ”Historien om Magnus Larsson (25): Epilog”.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Carlsson Bo, Centerpartiet, Magnus Larsson, Sikhall

KF (17/11): Vem kan man lita på?

18 november, 2021 3 kommentarer

1972 släppte det legendariska proggbandet Hoola Bandoola Band sitt album “Vem kan man lita på?” Efter gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige kan jag inte låta bli att fundera över frågan som upprepas i titellåtens refräng och som jag har nynnat på hela dagen:

“Vem i hela världen kan man lita på?”

Det handlade om ärende 8, “Svar på medborgarförslag angående naturstigen som planeras gå genom skogsdungen mellan Strandberidaren och Stapelorten.” Jag har bloggat flera gånger om detta ärende. (Se t ex “KS imorgon (27/10)”.)

I detaljplanen står det att det ska anläggas en cykelväg genom en av de sista skogsremsorna som är kvar på Korseberg. Medborgarförslaget ville inte detta. I behandlingen i kommunstyrelsen den 27 oktober ville ingen annan det heller. Men det skulle bli för dyrt att ändra i detaljplanen… Därför föreslogs avslag på medborgarförslaget. Varför skulle kommunen lägga några hundratusen kronor på att ändra i en detaljplan som ändå inte skulle verkställas? (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.)

Vi var nog flera i kommunfullmäktige som överraskades direkt i inledningen av ärendets behandling. Eller snarare chockades…

Henrik Harlitz (M) fick ordet som förste talare. Harlitz sa:

“Vid sittande möte (dvs kommunstyrelsens senaste sammanträde; min anm) så sas det vid flera tillfällen, det finns ingen anledning att riva upp den här detaljplanen som finns för området sen 1991 – vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”

Harlitz konstaterade att detta framfördes av bland annat kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Och det hade Harlitz helt rätt i. Jag hörde det själv i kommunstyrelsen, och jag bloggade om det. Det finns inte det minsta utrymme för andra tolkningar.

Harlitz fortsatte med att kritisera samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) som var med på kommunstyrelsens sammanträde (han är ersättare i KS). Wiklund deltog inte i diskussionerna på KS-mötet, trots att Wiklund redan då visste att byggnationen av cykelvägen genom skogsremsan var på gång. Det hade t ex redan skett överföringar av budgetmedel, berättade Harlitz, till anläggande av cykelvägen. Och fortsatte:

“Det jag kan tycka är lite konstigt, det är att personer som sitter inne med detaljkunskap om ärenden som diskuteras på möten inte delger den här informationen när man har det uppe…”

Harlitz är egentligen alldeles för försiktig i sitt uttalande. Det som är innebörden i det Harlitz säger är att Anders Wiklund (MP) lät Benny Augustsson m fl dupera kommunstyrelsens ledamöter genom att framföra osanningar. Augustsson fick opåtalat lämna “fakta” som inte var korrekta, som inte var sanna. Wiklund lät helt enkelt kommunens “statsminister” framföra “fake news”!

Det är emellertid viktigt att notera, jag tror inte att Augustsson medvetet ljög på kommunstyrelsens sammanträde. Min bestämda uppfattning är att Benny Augustsson i det läget var helt ovetande om samhällsbyggnadsnämndens långt framskridna planer.

Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) var alltså närvarande på kommunstyrelsen – och sa inte ett ord… Jag skulle vilja påminna Anders Wiklund om den svenska vittneseden:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

”Intet förtiga.” Det betyder att om man undanhåller fakta betraktas det som ett brott. Man ljuger, och det kallas i juridiska sammanhang för mened.

Nu är inte kommunstyrelsens sammanträden några rättegångar, men om vi som oppositionspolitiker, och kommuninvånare, inte kan lita på att det som framförs i kommunstyrelsen av t ex kommunstyrelsens ordförande är korrekta uppgifter, så vill jag påstå att demokratin hotas eller åtminstone naggas betänkligt i kanten.

Om vi inte kan lita på det som framkommer i kommunstyrelsen och av kommunstyrelsens ordförande – vem ska vi då kunna lita på?

Som sagt, jag tror inte att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) medvetet for med osanning på kommunstyrelsens sammanträde. Men jag blev tämligen besviken på att samme Augustsson inte på något sätt kommenterade det som hade framförts i kommunstyrelsen på gårdagens fullmäktigesammanträde. Augustsson pratade och diskuterade istället som om “inget annat hade sagts” på kommunstyrelsen. Eller snarare, när Augustsson pratade igår så framstod det som om han hela tiden hade varit konsekvent och sagt samma sak hela tiden. Även i kommunstyrelsen.

Istället svarade Augustsson med – ”anfall är bästa försvar”… Augustsson kritiserade Harlitz för att bedriva politik på ett märkligt sätt:

“Jag blir ganska orolig kan jag säga.”

Jag håller med Augustsson. Men inte när han säger detta om Harlitz. Han borde ha sagt det om sig själv och sin styresbroder Wiklund. Av Augustssons uttalande om Harlitz kan man dessutom lätt få uppfattningen att Augustsson anser att politiken i Vänersborg bara angår betongpartierna.

Anders Wiklund (MP) kommenterade inte heller Harlitz påståenden till en början. Han låtsades som om ingenting. Efter att Harlitz lite försiktigt men ändå “småsurt” vid ett senare tillfälle upprepade vad som hände i kommunstyrelsen och jag själv helt enkelt bad Wiklund kommentera Harlitz inlägg, sa Anders Wiklund (MP) följande, och bara detta:

“Ja, man kanske skulle vara tydligare där. Men som sagt, kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ”

Jaha. Var det allt? Ett totalt intetsägande svar? Så det var alltså försvaret för att föra hela oppositionen och antagligen också de andra styrande partierna bakom ljuset i kommunstyrelsen – genom att hålla inne med fakta. Man blir inte imponerad.

Augustsson och Wiklund argumenterade som sagt om cykelvägen som om de alltid hade haft samma åsikt. Den var ju diskuterad och godkänd av miljöstrateger i miljö och hälsa, av nämnden, av byggnadsnämnd och -förvaltning, cykelvägen fanns i cykelplanen och MRP. Men vad spelar det för roll, Benny Augustsson sa ju på kommunstyrelsens sammanträde att det inte var aktuellt att anlägga den?!

Nu ska cykelvägen genom skogen anläggas. Bostadsrättsföreningen ska nämligen inte behöva se cyklister i sitt område. Augustsson sa:

”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (den asfalterade och belysta vägen mellan husen; min anm.)”

Vilket några som hörde uttalandet reagerade på… En av dem, som vill vara anonym, skickade alldeles nyss ett dokument till mig. Jag har inte hunnit bilda mig någon uppfattning om innebörden i dokumentet, men eftersom det är offentligt så kan den som är intresserad ladda ner det här och själv läsa.

Alla invånare ska ha tillgång till det här skogsområdet sa Wiklund, och cykelvägen ska gynna cykeltrafik. Mats Andersson (C) fyllde i att även invånare som använder rollator ska kunna gå igenom skogsdungen. 

Det var en total annorlunda diskussion än i kommunstyrelsen. Slutsatsen av de styrande partiernas argument blir väl att det nu ska anläggas naturstigar, dvs GC-vägar utan belysning och asfalt, i varenda kvarvarande skog i kommunen. Utom i Sikhall. Men med tanke på de som använder permobiler bör vägarna kanske trots allt asfalteras. Och med tanke på alla kvinnor som inte vågar sig ut efter mörkrets inbrott, så kanske vi ändå ska sätta upp belysning…

Det var nästan så att man också fick uppfattningen av Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) att skogen skulle bli mer av natur efter ingreppen än innan…

Man har enligt Augustsson:

“gjort en sträckning som minimerar liksom ingrepp i naturen. … gjord för att det ska göra så lite inverkan som det bara går på natur vad gäller djurliv och växtlighet.”

Miljöpartisten Anders Wiklund kompletterade:

“Det ska byggas varsamt.”

Vi får se om träden huggs ner ”varsamt”. Lutz Rininsland hade farhågor om att det kanske skulle behöva sprängas. Jag menade att det redan fanns en naturstig, en riktig stig, genom skogsdungen och James Bucci befarade att den viktiga gröna korridorens funktion förstördes. Och vi alla var överens att det gick att använda den belysta och asfalterade cykelvägen som ligger parallellt med skogsområdet. Här kommer sannolikt de flesta att cykla i vilket fall.

Det blev votering. 30 ledamöter röstade för att avslå medborgarförslaget, dvs cykelvägen ska anläggas, 17 röstade för bifall till medborgarförslaget, dvs att cykelvägen inte skulle byggas och 4 moderater röstade inte.

Och jag känner mig lurad och fortsätter tänka på Hoola Bandoola och:

“Vem i hela världen kan man lita på?”

PS. Du kan läsa mer om kommunfullmäktige här – ”KF (17/11): V-yrkande fick majoritet”.

Kategorier:Demokrati, Kommunfullmäktige 2021, Korseberg

Skolranking 2021 (1)

17 november, 2021 Lämna en kommentar

Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstepersoner, rektorer, pedagoger, övrig skolpersonal och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…

Vänersborg kom på plats 195. Det är en ganska rejäl nedgång sedan förra året. 2020 hamnade Vänersborg nämligen på plats – 146.

Syftet med rankningen är:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”

Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Men nu är det slut, årets rankning blir den sista som Lärarförbundet gör. Lärarförbundet ”ger upp”…

I dagens Expressen, den 17 november (se “Därför slutar vi utse ”Bästa skolkommun””), skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst. Vi tror inte längre på modellen med kommuner som ansvariga för skolan. Det är dags för staten att ta över och återupprätta likvärdigheten.”

Ordförande Jaara Åstrand skräder inte på orden. I sin debattartikel framhåller hon att svensk skola inte längre är en av de mest likvärdiga i hela världen:

“Sverige har backat – rejält. Lärare, myndigheter och internationella organ som OECD larmar om att skillnaderna mellan svenska skolor växer.”

Och roten till den negativa utvecklingen beror på kommunaliseringen menar ordförande Jaara Åstrand. Och hon fortsätter. Vissa kommuner satsar på skola och utbildning, men alltför många sparar. Det har inneburit en ökad arbetsbelastning för pedagogerna och mindre tid att förbereda lektioner. Det sparas in på läromedel och det saknas personal som skulle kunna bidra till att skapa studiero och trygghet i korridorer och uppehållsrum. Det avsätts för lite resurser till elever med behov av särskilt stöd, elevhälsa och speciallärare.

“Hur en elev lyckas i skolan präglar ofta individen för livet och för samhället ger varje skolmisslyckande negativa effekter som kan vara svåra att reparera. Därför är det i grunden orimligt att en så viktig samhällsinstitution som skolan ska konkurrera om att få resurser med simhallar,  utegym, cykelbanor och andra kommunala frågor.”

Det finns nog inte många pedagoger i detta land som inte håller med Lärarförbundets ordförande.

I ljuset av ordförande Jaara Åstrands ord känns glädjebeskeden från barn- och utbildningsförvaltningen över de fantastiska framgångarna för Vänersborgs skolor och framför allt för avgångsklasserna något motsägelsefulla.

Jag återkommer med en presentation och analys av skolrankingens resultat för Vänersborgs del. För sista gången…

PS. Andra och sista delen kan du läsa här: ”Skolranking 2021 (2)”.

Kategorier:BUN 2021, Lärare, Skola och utbildning

Norra skolan ska stängas

16 november, 2021 2 kommentarer

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.

Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:

  1. ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  2. ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?

Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.

Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.

Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.

Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)

==

Motion till kommunfullmäktige

Norra skolan

I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.

Beslutsförslaget till BUN lyder:

  • “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  • “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. 

Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.

Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.

Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?

Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.

Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.

Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. 

Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…

Vänsterpartiet yrkar att

–  det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

  • inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
  • se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet

Kategorier:BUN 2021, fastigheter, Kommunfullmäktige 2021, Motion, Nordstan, Skola, Vänsterpartiet

Inför KF 17/11

15 november, 2021 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.

I början av hösten så trodde jag att novembersammanträdet skulle bli det sista sammanträdet på distans med fullmäktige. Och det var nog de signaler som lite inofficiellt sändes ut från ordförande Annalena Levins (C) håll också. Men nu är jag inte lika säker. Pandemin har börjat ta fart igen och Levin kanske anser det vara bäst att avvakta ett tag till innan alla samlas fysiskt i en lokal. Vi får se. Själv får jag om allt går som planerat min tredje spruta lite senare nu i november. Det betyder att om ordförande Levin väljer att fullmäktige ska samlas fysiskt så är jag redo.

Så här ser onsdagens dagordning ut:


Som det ser ut på dagordningen lär det bli ett ganska kort, lugnt och händelsefattigt sammanträde. Men man vet aldrig, ibland har det “tänt till” när man minst anat det. Men mitt tips är ändå att det bara blir debatter i två eller tre ärenden.

Sammanträdet börjar lugnt. Revisorerna har granskat en delårsrapport och det ska ledamöterna bli informerade om. Revisorerna hittade nämligen inga konstigheter utan bedömer att:

“resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om”

Det finns dock ett undantag, sjukfrånvaron bland kommunens anställda har inte minskat. Och det var väl ingen större överraskning i covidtider.

Efter 3,5 år är det äntligen dags för fullmäktige att godkänna:

“uppdragsredovisningen samt fastställer att kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”

Uppdraget är ett resultat av en motion från Dan Åberg (M). Jag har beskrivit den tämligen utförligt i bloggen “KS imorgon (27/10)”.

Nästa ärende kan föranleda en del diskussioner. Och det trots att alla partier har samma uppfattning.

I detaljplanen från 1992 finns det inritat en GC-väg genom den i stort sett sista skogsremsan som finns kvar på Korseberg, skogsdungen mellan Strandberidaren och Stapelorten. Det kom ett medborgarförslag som skulle medföra att detaljplanen måste göras om så att denna GC-väg togs bort. (Se “KS imorgon (27/10)”.)

Kommunstyrelsens förslag är att avslå medborgarförslaget. Förklaringen är att ingen vill att GC-vägen ska anläggas, precis som medborgarförslaget vill, men att det är för dyrt att ändra i detaljplanen. Fast det sägs liksom inte officiellt. (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.)

Medborgarförslagets yrkande är att:

“Vi föreslår att den delen av naturstigen inte skall byggas.”

Och eftersom alla partier uppenbarligen håller med om detta, så borde väl medborgarförslaget bifallas? Borde man inte kunna fatta ett sådant här beslut utan att ändra i detaljplanen? Typ att ett ärende om GC-väg i framtiden måste till fullmäktige för finansiering… Undrar jag…

I kommunstyrelsen röstade jag för att bifalla medborgarförslaget, vilket alltså enligt “partierna i kommunhuset” skulle innebära en ändring av detaljplanen. Det tänker jag stå fast vid även på onsdag. Skälen till mitt ställningstagande är att om GC-vägen finns kvar i detaljplanen så innebär det ju, som jag ser det, att någon, t ex en tjänsteperson, med ett enkelt beslut kan få för sig att starta bygget… Särskilt om det har blivit lite pengar över i samhällsbyggnadsnämndens budget. Eller varför inte en politiker i samhällsbyggnadsnämnden – om några år när veckans KF-sammanträde är glömt?

Nästa ärende, ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”, torde också väcka debatt. Även detta ärende har jag beskrivit utförligt i bloggen “KS imorgon (27/10)”.

Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Det torde för de allra flesta vara ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det var också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycktes i diverse dokument. Kommunfullmäktige beslutade följaktligen i enlighet med Rininslands motion. Det innebar självklart att beslutet nu skulle verkställas…

Det fungerar faktiskt ganska bra i kommunen och samtliga nämnder och styrelser med offentlighet och transparens. Med ett eller två undantag, underlagen till sammanträdena i byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden publiceras inte. Inte heller publiceras protokollen i sin helhet efter sammanträdena. Flera sidor brukar regelbundet “maskas” dvs en stor svart ruta lägga över hela sidan så att den blir omöjlig att läsa.

Och miljö- och byggnadsförvaltningen (de två nämnderna har en gemensam förvaltning nu för tiden) med stöd av kommunstyrelseförvaltningen stretar emot. De vill inte.

Förklaringarna till att miljö- och byggnadsförvaltningen gör på sitt eget sätt har varierat. Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) sa vid ett tillfälle att det berodde på att TTELA kunde skriva om ärendena på ett felaktigt sätt. Jag har fått skriftliga besked om att handlingar som går till nämnden innan sammanträdena inte är offentliga. Sedan har det berott på GDPR-lagstiftningen. Den anser även kommunstyrelseförvaltningen överträffar offentlighetsprincipen, men det verkar vara lika mycket en politisk som en juridisk tolkning. Denna gång är orsaken att:

“nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete.”

Beslutsförslaget till kommunfullmäktige lyder följaktligen:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”

Det betyder att miljö- och byggnadsförvaltningen ska kunna fortsätta som vanligt. Vänsterpartiet tänker inte acceptera denna inskränkning av demokratin utan lägger ett yrkande som formuleras ungefär så här:

“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”

Om miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter att ignorera fullmäktiges beslut så finns det nog ingen annan utväg än att anmäla kommunen till JO.

Kommunfullmäktige ska anta ett antal klimatlöften för 2022. I kommunstyrelsen avstod samtliga oppositionspartier från att delta i beslutet – alla utom Vänsterpartiet. (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)”.) Vänsterpartiet stödde de styrande partiernas och förvaltningens förslag. James Bucci (V) och jag (V) ansåg att det är viktigt att miljöarbetet fortsätter och att eventuella oklarheter och tveksamheter i klimatlöftena får rättas till på vägen. (Du kan läsa mer om klimatlöftena på Vänsterpartiets hemsida, “Vår kommuns klimatlöften”.)

Delar av oppositionen antydde att det skulle komma ett alternativt yrkande i fullmäktige. Om det gör det och samtliga oppositionsledamöter ställer sig bakom detta så får ett sådant förslag majoritet, även om Vänsterpartiet röstar med de styrande S+C+MP.

Lutz Rininsland (V) har sin vana trogen inlämnat en interpellation. Den kan du läsa om på hans blogg – “Finns väl inga dumma frågor?”.

Som vanligt ska fullmäktige hantera en del avsägelser, motioner och medborgarförslag. Denna gång ska ett medborgarförslag remitteras vidare, dvs inget beslut ska fattas på onsdag, som handlar om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk. Det är ett mycket intressant förslag som jag tror att de flesta Vargöbor ställer sig bakom. Tanken i medborgarförslaget är att porten ska placeras på:

”ett centralt läge i Vargön, förslagsvis vid/på kullen vid infarten till Vargön eller närmare dammen vid Fyrkanten.”

Och naturligtvis, en motion från Vänsterpartiet. Lutz Rininsland (V) har skrivit en motion som jag också har undertecknat. Vi yrkar att:

“kommunfullmäktige beslutar att överenskommelsen om tillköp hos Västtrafik av Seniorkortet ändras snarast efter årsskiftet så att 65+ kortet erbjuds i stället för det nu gällande 75+ kortet.”

Vänsterpartiet yrkar med andra ord att åldern för seniorkort sänks från 75+ till 65+, dvs att alla i Vänersborg som är 65 år eller äldre ska få ett gratis busskort. Du kan läsa mer om motionen i bloggen “Seniorkort för alla 65+!”.

Fullmäktiges kommer att direktsändas på kommunens webb-TV – klicka här.

PS. Nästa måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Idag kom kallelsen. Det ligger ett förslag på att nämnden ska fatta följande beslut:
”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”

Kategorier:kollektivtrafik, Kommunfullmäktige 2021, Motion

Historien om Magnus Larsson (23)

14 november, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (22)”.

Den 27 juni 2007 träffades parterna igen, kommunen på den ena sidan bordet och Magnus Larsson och hans advokat på den andra. Och sin vana trogen antecknade advokat Lundmark från advokatfirman Kjällgren vad som hade förhandlats fram under mötet. Som tur var skickade Lundmark anteckningarna till förvaltningschef Christer Larsson och kommunjuristen, som tydligen också var med på mötet, så att de blev diarieförda.

Parterna verkade vara överens om allting, ja nästan… Lundmark skrev:

“Magnus Larsson förvärvar ”restfastigheterna” på de villkor som angivits i tidigare justerade utkast till köpeavtal. Köpeskillingen skall uppgå till 2.150.000 kronor. Därvid har Magnus Larsson inga ytterligare anspråk på ersättning utöver vad som följer av 13 § förköpslagen beträffande ränta på den av honom tidigare erlagda köpeskillingen. Räntan skall utgå för tiden från den 4 januari 2006 till den tidpunkt som anges i nämnda bestämmelse.”

Men avslutade brevet med:

“Beträffande fördelningen av köpeskillingen mellan de båda köpekontrakten får vi återkomma.”

Jag vet inte vad som hände under 4 månader fram till den 30 oktober 2007. Det är först då som jag hittar nästa dokument. Det borde ha förhandlats kan man tycka, fast det var ju egentligen inte så mycket att förhandla om. Det var ju i stort sett bara ersättningsfrågan kvar. Och den verkade man ju faktiskt också ha varit överens om…

Men enligt uppgift så förhalade kommunen förhandlingarna och sköt på själva avgörandet, avtalet. Det innebar en svår sits för Magnus Larsson – på två sätt, ett personligt och ett som företagare.

Det fanns ju, som jag har beskrivit tidigare, en uppenbar risk att Magnus Larsson skulle bli av med hus och hem, jord och skog. Det var en ovisshet och ett hot som han tvingades leva under sedan kommunfullmäktiges beslut om att förköpa hans fastigheter den 20 december 2005. Och den utdragna tiden gjorde ju inte det hela bättre…

Det behövs ingen större inlevelseförmåga för att inse vilken otroligt påfrestande situation detta måste ha inneburit för Magnus Larsson. Det var tjänstepersonerna i kommunen som försatte Larsson i denna pressade situation. Och sannolikt vissa speciella politiker som “dirigerade” i bakgrunden och talade om för tjänstepersonerna hur de skulle agera…

Men inte nog med det. Alla som har kännedom om hur det är att vara företagare vet att en företagare ofta ligger ute med pengar. Inkomsterna kommer när arbetet är klart. Innan dess så får företagaren oftast själv med egna pengar betala råvaror och material, reparationer, transporter och ersättningar till underleverantörer osv. Och ibland händer det att betalningar från en kund för ett arbete eller en tjänst kommer för sent, eller inte alls. Många företagare är därför helt beroende av lån för att få vardagen och logistiken att gå ihop ekonomiskt.

Magnus Larsson hade 2005 vunnit budgivningen och köpt fyra fastigheter i Sikhall. Det var fastigheter som han skulle ha i sin näringsverksamhet. Larsson hade lagt ut mycket pengar. När kommunen beslutade att förköpa fastigheterna innebar det att Magnus Larsson inte fick några lagfarter på fastigheterna. Han hade köpt fastigheterna men ägde dom ändå inte riktigt. Han var juridisk ägare och kunde bruka och sköta gårdarna, men han kunde inte belåna dom. Det innebar stora ekonomiska svårigheter för Larsson i sin affärsverksamhet.

Det var svårt att leva och verka under sådana omständigheter – både som privatperson och företagare. Många skulle helt enkelt inte klara av det. Det borde ha varit lätt för kommunen att inse. Och det var kanske just vad de insåg… 

Jag tror att tjänstemän och politiker faktiskt kalkylerade med att Magnus Larsson inte skulle klara av pressen som privatperson och/eller ekonomin som företagare. Det finns flera saker, typ vittnesmål, som tyder på att kommunen faktiskt använde dessa fula trix, vilket är en stor underdrift i sammanhanget, för att “besegra”, kanske snarare krossa, Magnus Larsson och tvinga honom att skriva under ett för honom ofördelaktigt avtal.

Tjänstemännen var i en helt annan sits. De hade en fast anställning i kommunhuset,  fast lön, fasta arbetstider och lagstadgad semester. Allt de gjorde var på arbetstid. Företagaren Magnus Larssons situation var helt annorlunda. Han fick ägna sig åt denna “konflikt” på sin fritid, efter arbetsdagen. Som ofta var betydligt längre än 8 timmar… Och den hjälp och expertis som han behövde fick han betala med egna pengar…

Kommunen lyckades med sin taktik. De tvingade Magnus Larsson att gå med på ett för honom ofördelaktigt avtal.

Fortsättning, och avslutning, följer…

PS. Alla faktauppgifter i denna blogg är hämtade från dokument i kommunens diarium.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Carlsson Bo, Centerpartiet, Magnus Larsson, Sikhall

Historien om Magnus Larsson (22)

13 november, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (21)”.

Det var tydligen en hel del kontakter mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson och hans advokat Anders Lundmark under våren och sommaren 2007. Det verkade till och med ha varit en del fysiska möten. Men precis som tidigare under detta år får jag i huvudsak lita till brev och skrivelser från advokat Lundmark. Kommunens egna skrivelser finns inte diarieförda. Det förvånar mig. Det borde ju, kan man tycka, finnas åtminstone några offentliggjorda och diarieförda dokument från tjänstepersonerna.

För det är viktigt att komma ihåg, bollen låg nu hos tjänstemännen. Det var de som den 10 januari 2007 hade fått i uppdrag av kommunstyrelsen att förhandla fram en lösning med Magnus Larsson. I kommunstyrelsens protokoll stod det:

“Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt kommunchefen att tillsammans med övriga berörda tjänstemän förhandla med köparen av fastigheterna, med inriktning att kommunen blir ägare till de markområden som varit grunden för kommunens beslut att förköpa fastigheterna Sikhall 1:4 och 1:6 samt Sörbo 1:4.”

Det är så det brukar gå till i den kommunala demokratin, eller kanske snarare i den kommunala byråkratin. Förfarandet innebär naturligtvis att tjänstepersonerna får stor makt, särskilt som få eller inga handlingar diariefördes från samtalen och förhandlingarna. I praktiken kan man emellertid förmoda att tjänstemän och politiker pratade med varandra i kommunhusets korridorer och kontor. De utbytte sannolikt tankar med varandra, och då kan man också anta att de politiker som hade störst intresse i frågan engagerade sig mest…

Jag ska inte återge alla turer i förhandlingarna, utan nöja mig med en del nedslag.

Den 21 maj 2007 skrev advokat Lundmark till kommunen. Det framgick att det hade varit förhandlingar och att parterna hade kommit överens om någon typ av avtalskonstruktion. Och eftersom kommunen inte heller hade svarat på Magnus Larssons erbjudande om marken som gåva till kommunen, så skrev Lundmark att erbjudandet nu hade dragits tillbaka. Lundmark menade att det som återstod innan avtalet kunde skrivas på var storleken på köpeskillingen.

Men inte heller detta visade sig vara särskilt enkelt… Eller var det fråga om kommunal taktik…?

Magnus Larsson menade att värdet på hans fastigheter skulle sjunka betydligt, jämfört med det han själv hade betalat, om kommunen förköpte hamnområdet och stenpiren. Det var viktiga och strategiska delar av fastigheterna. Det borde Larsson naturligtvis ha kompensation för. Dessutom hade han nedlagt både arbete och pengar på området. Lundmark skrev:

“Området är ju idag iordningställt och omfattande arbetsinsatser har nedlagts på avverkning, röjning, borttransport av dumpat avfall och skrot, rivning, planering av massor, strandskovning, anläggande av dräneringssystem och parkeringsytor.”

Enligt förköpslagen hade Larsson rätt till ersättning för arbete och kostnader. Det var egentligen inget att diskutera. I brevet bifogade Lundmark en sammanställning av kostnaderna och även en experts värdering av området. Magnus Larsson hade lagt ner ungefär 550.000 kr i det område som kommunen ville förköpa.

Samhällsbyggnadsförvaltningens chef Christer Larsson sa den 4 juni (2007) blankt nej. Han menade att kommunen bara var villig att betala 400.000-500.000 för allt, både själva markområdet och arbetet. Och hotade med att avsluta diskussionerna.

Personer i kommunen spred nämligen ut ryktena att Magnus Larsson vidtog åtgärder på sin mark enbart för att ”jävlas” med kommunen. Då skulle kommunen, menade de, få betala om de skulle tvångsinlösa (obs! notera ”tvångsinlösa”!) marken. De tänkte nog inte på att Larsson gjorde i ordning den mark som han hade köpt och som var hans… Jag undrar vem som jävlades med vem…?

Advokat Lundmark blev med all rätt upprörd… I ett svar till förvaltningschef Christer Larsson skrädde han inte orden:

“I ljuset av Ditt brev måste jag ifrågasätta om kommunens företrädare blivit informerade om, eller förstått, det regelsystem som en fullföljd av förköpet utlöser. Det rör sig ju om ett tvångsförvärv, varvid den enskildes rätt till kompensation till och med är grundlagsskyddad samt där den enskilde tillförsäkrats rättssäkerhet genom domstolsförfarandet med rättegångskostnadsansvaret på kommunen. På vilken grund anser sig Vänersborgs kommun vara befriad från sådana rättsliga förpliktelser?”

Det var ord och inga visor. Och jag tror att Lundmark egentligen inte enbart var upprörd över förhandlingsbudet, eller snarare det så kallade. Min känsla är att Lundmark upprördes av hela den attityd som kommunen visade mot Magnus Larsson. Det var onekligen lätt att få intrycket att tjänstepersonerna uppbådade all den makt de kunde tänkas inneha – för att slå ned mot en enskild, “trilskande” kommuninvånare. Som bara hade gjort ett fel, att lägga ett högre bud på några fastigheter än en ledande politiker i kommunen…

Advokat Lundmark var samtidigt även besviken. Allt var färdigförhandlat och klart, markdispositionen, ränta och tillträdestidpunkt, i stort om köpeskillingen samt de närmare villkoren för uppgörelsen. Det enda som var kvar att enas kring var just Larssons lagliga rätt till kompensation för de kostnader som var nedlagda inom området.

Lundmark avslutade brevet med att fråga om kommunen verkligen var beredd att dra frågan till domstol med:

“långdragna och för kommunen mycket kostsamma processer i fastighetsdomstol och överrätter”

Det var ingen amatör som kommunen hade att göra med. Men inte nog med det, Magnus Larsson fattade själv pennan och skrev till förvaltningschefen, och kommunstyrelsen, den 18 juni 2007:

“Min ärliga och uppriktiga mening är att lösa den här konflikten. De delar av fastigheten som kommunen vill ha är av betydande värde, det är ca 2 ha vattennära mark med magasinet och stenpiren. Det pris som Krister Larsson presenterar täcker inte ens de faktiska kostnaderna och det skulle i verkligheten betyda att jag ska betala ca 200.000:- för att bli av med delar av fastigheten. Det är inte rimligt!”

Och det var det knappast… Och Magnus Larsson upprepade sitt förslag att ta hjälp av tre oberoende värderingsmän som inte var jäviga…

Och för att riktigt röra till det för förvaltningschefen – Magnus Larsson erbjöd sig återigen att skänka marken, magasinet och stenpiren till kommunen och det rörliga friluftslivet.

Det borde inte ha varit aktuellt för kommunen att ytterligare fördröja och förhala exproprieringen. Den borde ha kommit till skott och skrivit ett avtal. Det tyckte i varje fall Magnus Larsson och hans advokat. Men uppenbarligen inte kommunen. Tjänstepersonerna fortsatte att pressa Magnus Larsson, som privatperson och som näringsidkare, ytterligare en tid genom att med sin tystnad och saktfärdighet förhala hela processen.

Fortsättning följer i bloggen ”Historien om Magnus Larsson (23)”.

PS. Alla faktauppgifter i denna blogg är hämtade från dokument i kommunens diarium.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Carlsson Bo, Centerpartiet, Magnus Larsson, Sikhall