Arkiv
Solvarms naturhus (3): "Stäng systemet!"
Det finns nog inget annat ord. Det tycks som om en ny skandal är på gång i Vänersborgs kommun. Och denna gång är Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen inblandad. Och så småningom kanske också Miljö- och Hälsoskyddsnämnden…
I två bloggar har jag redogjort för Solvarms naturhus i Sikhall. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)” och ”Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH”.) Utifrån de fakta som redovisas så kan det väl inte råda några som helst tvivel på att Solvarms naturhus ligger långt före kommunens VA-system när det gäller kretslopp, rening och återvinning. Solvarm ligger faktiskt bland de första i världen när det gäller detta område och han har också uppmärksammats internationellt. Och kommer så att göra ännu mer inom en nära framtid.
Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen gjorde en inspektion i juni 2017 och bedömningen av Solvarms system fick ett mycket positivt omdöme. Miljö- och hälsoinspektören skrev emellertid:
”Ett mer fullständigt kretslopp hade uppnåtts om även slammet hade använts.”
Efter det besöket arbetade Anders Solvarm vidare med just ”slamfrågan”. Han hade redan gått i de tankarna, vilket han också informerade inspektören om. Och vid årsskiftet satte han in åtgärder för att återvinna slammet! Kommunen skulle inte behöva komma till huset och ta med sig en kubikmeter slam om året… Fast det var naturligtvis inte därför Solvarm arbetade vidare med frågan. Han ville helt enkelt ha ett så fullödigt och fullständigt återvinningssystem som möjligt. Solvarm utvecklade en idé som innebar att han våtkomposterade och hygieniserade slammet inuti den första växtbädden med hjälp av kvarnpumpsteknik. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.) Detta nya system var klart för skarpt läge och sattes alltså i drift vid årsskiftet.
Det skulle väl falla Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i smaken – ett fantastiskt system som utvecklades och blev ännu bättre och effektivare? Och det i Vänersborg!
Nä…
I början av mars i år ringde Anders Solvarm upp Miljö och Hälsa i ett annat ärende. Då fick han reda på av en inspektör, inte densamma som hade inspekterat naturhuset tidigare, att han inte hade tillstånd för sitt avloppssystem.
Anders Solvarm blev mycket överraskad. Han hade ett tillstånd för sitt system. Det låg i och för sig ganska långt bak i tiden men sedan dess hade han ju bara utvecklat och förbättrat systemet. Solvarm trodde att tillståndet fortsatte att gälla.
Solvarm har inte något att dölja, det vet alla tusentals personer, inklusive tidningar, radio och TV, som genom åren har varit och studerat hans naturhus. (Tidningen Land hade förresten ett stort reportage i veckan om Solvarm och naturhuset.) Och det visste ju också Miljö och Hälsa, de hade ju varit där – och inspekterat.
Solvarm blev i telefonsamtalet informerad om att den förre inspektören muntligt hade upplyst Solvarm om att det krävdes ett nytt tillstånd. Det var något som Solvarm aldrig hade hört talas om. Och varför skulle han strunta i, eller ”fuska” med, ett tillstånd? Det skulle ju riskera att omintetgöra hela hans arbete – och hans företag. Han ringde miljöchefen och ville anmäla detta. Påståendet var inte sant menade Anders Solvarm. Det fanns dock inga blanketter för att ”klaga”. Det verkade som om Miljö och Hälsa inte har något system för kvalitetsförbättring eller rapportering av avvikelser. Vilket syns lite förvånande… Men efter samtalet med miljöchefen så har inte uppgiften, vad jag förstår, upprepats något mer.
Solvarm fick sina blanketter för att söka tillstånd för sitt avloppssystem. De fyllde han i bara någon enstaka dag senare. Det krävdes emellertid också ett platsbesök för att få tillstånd. Det besöket bokades till den 22 mars. Att det råkade vara samma dag som samhällsbyggnadsnämnden skulle avvisa Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät är väl ett fantastiskt sammanträffade, men det måste antagligen tillskrivas slumpen…
Det var andra tongångar än vid tidigare besök när förvaltningschefen och en inspektör var hos Solvarm den 22 mars. Representanterna från Miljö och Hälsa verkade inte särskilt intresserade av naturhusets återvinningssystem eller av miljön… De var mest intresserade av det juridiska.
Och det är väl i och för sig inget fel med att vara intresserad av det juridiska. Allt ska självklart gå rätt till. Men nu hade Solvarm faktiskt skickat in erforderliga ansökningar och Miljö och Hälsa var på plats och såg de förbättringar och fantastiska resultat som Solvarm hade uppnått med sitt system.
Men det dög inte för tjänstemännen. Solvarm blev ålagd med hot om vite att genast stänga av det nya systemet för slamåtervinning… Det fanns ju inget formellt tillstånd typ…
Miljö- och hälsoskyddsinspektören skrev:
”Då detta bedöms vara en installation av en ny avloppsanläggning till vilken WC är kopplad så förmedlas vid besöket att system two behöver tas ur drift till dess att tillståndsprövning har genomförts.
Detta baseras på att det enligt 9 kap 6 § Miljöbalken är förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts, släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten.”
Anders Solvarm blev tämligen chockad. Ok, tillstånd behövs, men att stoppa det nya systemet… Och med den motiveringen. Beslutet var dock oåterkalleligt och Solvarm betraktades, som han själv såg (och ser) det, som en potentiell stor miljöfara…
En entreprenör och forskare får alltså stänga ner ett forskningsprojekt för att ett formellt
papper (tillstånd) saknas, som han inte ens visste behövdes, på ett projekt som inte innebär någon miljöfara alls. Solvarm arbetar ju med att skydda miljön! Han gör det med kontinuerlig övervakning, många säkerhetssteg och backupsystem. Och det vet Miljö och Hälsa, både från skriftlig information och platsbesök. Förbudet har dessutom stora konsekvenser för Solvarms miljöforskning, hans företags utvecklingsarbete och hans tidplaner. Och ekonomi.
Man kan ju undra på vilket sätt Miljö och Hälsa menar att miljön skyddas eller förbättras med sitt drastiska beslut… Är Miljö och Hälsa mer intresserat av oproportionerlig myndighetsutövning snarare än miljön? Anders Solvarm saknar sakskälen. Och det är han nog inte ensam om…
Solvarm vände sig mot beskrivningen ovan (se citatet) som miljöinspektören hade författat och som låg till grund för beslutet att stoppa det nya systemet (”system two”). Han menade att det nya systemet inte var en helt ny avloppsanläggning. Det var enbart de första stegen i slamhanteringen som skilde systemen. Alla verkliga reningssteg (efterföljande tre växtbäddar i serie) var desamma. Och dessutom bekräftade alla mätningar sedan årsskiftet att inga värden var sämre än studien 2015/2016. Tvärtom, mätvärdena var ännu bättre. Och Solvarm kontrollerar systemet vid 5 mätpunkter varje vecka. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska nu utreda och göra ”tillståndsprövning” och ”skälighetsbedömning” enligt miljöbalken.
Men prövningen kan ta tid, möjligen något mer än i normalfallet:
”då det är unika ärenden med en unik teknik inblandad.”
Det tycker inte Solvarm att det ska behöva göra, ta tid alltså. Han tycker att det är ett lätt ärende med ordentliga underlag med väl dokumenterad rening med suveräna resultat och toppsäkerhet med toppövervakning – och med en teknik som bygger på mycket väl dokumenterade markbäddar med decennier av forskning från hela världen.
Solvarm skriver:
”jag har bara lagt till flera bäddar i rad och skyddar dom från nederbörd i växthus. Ingen dosering av fällningskemikalier eller känsliga volymer/flöden. Stora mikrobiologiska processytor. Bara kända robusta naturliga processer. … Allt jag gjort är förbättringar och metodiskt steg för steg byggt upp kretsloppstekniken. Den är mycket enkel och robust. Testad i full skala nu i 12 år med mycket minimala problem (nån gång vattenuppträngning, två pumpbyten).”
Jag undrar vad Miljö och Hälsa tycker är så svårt och tidskrävande…
Det kan väl vara av intresse att känna till vad som ingår i Miljö och Hälsas kommande bedömning och prövning:
”Innan tillstånd beslutas görs en prövning av om den föreslagna anläggningen kan anläggas på den aktuella fastigheten utan risk för påverkan på omgivningen, närliggande recipient och grundvatten.”
Det är väl nästan så att man kan tro att Miljö och Hälsa skämtar… För det kan till och med jag svara på. Eller menar Miljö och Hälsa att Anders Solvarm och Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius ljuger om mät- och provresultaten? (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.)
Miljö och Hälsa:
”I prövningen kommer en bedömning att göras vilken effekt det får om fler inom denna samlade bebyggelse vill anlägga liknande anläggningar. Förtydligat så bedöms vad följden för recipient, grundvatten och omgivning skulle bli med fler liknande utsläpp i detta geografiska område.”
Utsläpp? Vad då för utsläpp? Solvarm släpper ju i stort sett inte ut någonting. Hans återvinningssystem är bevisligen bättre än kommunens eget VA och reningsverk. Det vore väl kanon om fler i Sikhall, ja i hela Vänersborg, i hela Sverige, i hela världen, använde Solvarms kretsloppssystem…
Miljö och Hälsa:
”I skälighetsbedömningen kommer påverkan på omgivningen och kostnaden för din avloppsanläggning att bedömas mot påverkan på omgivningen och kostnaden för dig att göra en eventuell påkoppling till det kommunala avloppsnätet.”
Miljö och Hälsa skojar inte. Det ligger ett förtäckt hot om att Solvarm ska tvingas in i kommunens bevisligen sämre VA-nät… Som inte ens är ett kretsloppssystem… Och det ska i så fall Solvarm dessutom få betala några hundratusen kronor för… Solvarm som har en av världens bästa avloppsanläggningar – och som bevisligen uppfyller alla samhällets krav och mer därtill (t ex nollutsläpp av vatten sommartid)…
Miljö och Hälsa hänvisar naturligtvis till olika paragrafer i 9 kap i miljöbalken för sitt beslut att stoppa Solvarms ”System Two” och göra sin prövning. Kapitlet handlar om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Med miljöfarlig verksamhet avses i lagen:
- ”utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,
- användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten”
Med olägenhet för människors hälsa avses:
”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.”
Det finns ingen i denna kommun, och knappt någon annanstans heller, som har kontrollerat sitt avlopp som Solvarm. Och som har sådana unikt bra resultat som Solvarm. Det har väl inte undgått någon bloggläsare. Det vet naturligtvis också Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Jag tar det en gång till. Solvarm släpper absolut inte ut något orenat avlopp i mark, vattenområde eller grundvatten. Han har bevisat att han har bättre teknik, hållbart och mindre sårbart system än kommunen och dessutom kretslopp.
Solvarm överträffar Sveriges regerings miljömål avseende kretslopp av näring och rent vatten. (Gör Vänersborgs kommun det?)
En liten intressant detalj i det hela. Det krävs befrielse från skyldigheten att överlämna komposterbart slam till Vänersborgs kommun enligt 32 § i Vänersborgs kommuns ”Renhållningsordning”. (Hur många vet det?) Kommunen äger alltså rätten till vänersborgarnas avloppsslam… Solvarm har nu begärt befrielse från denna skyldighet.
Jag avslutar med att citera hur Anders Solvarm beskriver hur avfallet kommer att hanteras på den egna fastigheten:
”Vanlig WC byts ut till japansk bidétoalett som ökar person-hygienen och minskar användning av papper. Avloppsvattnet finfördelas med skärande kvarnpump. Därpå fördelas det >2 dm ner under markytan i växtbädd där slammet våtkomposteras och hygieniseras. Processen följs noggrant med molnbaserad mätteknik (Water in balance) med larmfunktion. Reningsstegen i växtbäddar är flerfaldigt säkrade och testade med mycket höga resultat avseende reduktion av P, N, BOD (98-99%) och mikroorganismer (99,9 %).”
Tidigare har Miljö och Hälsa varit positiva till Solvarms naturhus och det arbete han har lagt ner. Det tycks inte längre vara fallet. Är det kanske miljö- och hälsoskyddsnämndens miljöpartistiske ordförande Per Sjödahl som har gett förvaltningen nya direktiv…
Så jag ställer frågan igen: Är Miljö och Hälsa nu för tiden mer intresserat av myndighetsutövning än av miljön?
.
Detta är den tredje delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus i Sikhall (1) – 4 april 2018
- Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH – 5 april 2018
Fiskmåsarna invaderar!
Fiskmåsarna har påbörjat sin årligen återkommande evolutionära livsuppgift – att fortplanta släktet. Som på en given befallning intog de taken på hyreshusen i Nordstan igår morse (torsdag 5 april). Det gällde att hitta de
bästa platserna för att föda upp den nya generationen. Och det fanns gott om plats. De flesta fastighetsägare välkomnar fiskmåsarna genom att inte bry sig om att sätta några hinder i vägen, på taken menar jag naturligtvis.
Fiskmåsarna var sena i år. Det var väl de kyliga nätterna som avskräckte. Jag tror nästan att invånarna i Nordstan hade önskat att vintern fortsatte ända till midsommar…
Fiskmåsar tillhör, som trogna läsare av denna blogg vet, inte mina favoriter i den svenska faunan. Jag kan inte se att de har något värde, allra minst något människovärde som en gammal miljöpartist ansåg att de hade. Och nu ska de bo på taken här i Nordstan i 4 månader framåt. Senast igår, samma dag som fiskmåsarna invaderade, hörde jag ytterligare en person som ska flytta ifrån Nordstan. Och fiskmåsarna var ett viktigt skäl till detta.
Nu väntar alltså månader av miljöproblem. Fiskmåsarna för väsen under dygnets alla 24 timmar. De skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. De utanför området som händelsevis hyser tvivel på att de vrålande gråvita varelserna utgör en sanitär olägenhet är välkomna till Nordstan. Gärna med bil, som naturligtvis parkeras på en av Nordstans alla smågator. För att sedan åka direkt till biltvätten… Och gärna naturligtvis också för att tillbringa en natt i området. För att sedan åka till bostaden eller hotellet långt från sjön för att sova ut… Och då ska man veta att när fiskmåsarnas ungar kläcks blir fågellivet ännu mer ”exotiskt”… Och påträngande.
Tyvärr verkar inte samhällets regler och moral (fast kanske inte min…) tillåta oss att ta itu med fiskmåsfrågan på det sätt som det sägs att de gjorde i Turkmenistan. Eller i Holbæk på danska Själland, där man satte in drönare. (Se ”Danmark sätter in drönare mot måsar”.) Eller i England, som också har sin beskärda del av fiskmåsproblem, där man byggde speciella torn för berguvar…
Eller kanske skulle man kunna fånga dem med bara händerna… (Se här.)
Fast jag vet inte om det ändå inte skulle gå att ta i med hårdhandskarna mot fiskmåsarna. I miljöbalken står det faktiskt:
”…ett sådant djur måste dödas, skadas, fångas eller störas till försvar mot angrepp på person eller värdefull egendom.”
Och det ju alla, åtminstone i Nordstan att fiskmåsar angriper både personer och värdefull egendom, som bilar…
För inte kan man väl hoppas att fastighetsägarna ska ta sitt ansvar just i år. Det har de ju inte gjort tidigare. Fiskmåsfrågan är nämligen fastighetsägarnas ansvar, som det stod på kommunens hemsida en gång i tiden (det verkar borttaget nu):
”Det är varje fastighetsägares skyldighet (Miljöbalken), att se till att boende och omgivningen inte utsätts för olägenheter från den egna fastigheten. Sådana olägenheter kan till exempel vara långvariga störningar av måsskrik.”
Det finns dock några fastighetsägare som har tagit sitt ansvar. (Heders till dem!) Det kanske är dom som faktiskt bor i sin egen fastighet…
Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH
Igår skrev jag om Solvarms naturhus i Sikhall. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.) Jag försökte beskriva hur kretsloppssystemet är uppbyggt och hur det fungerar.
Förra året fick Solvarm besök av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Det var på begäran av Anders Solvarm själv. Han ville att Miljö och Hälsa skulle vara informerat om hur huset var byggt och om hur kretsloppssystemet fungerade. Solvarm ville också att förvaltningen skulle skriva ett utlåtande om vad den ansåg. Solvarm ville inte att något skulle vara hemligt, han vill vara så öppen och tillmötesgående som möjligt. Han tror ju på det han sysslar med. Miljö och Hälsa fick också ta del av Hamse Kjerstadius bedömning av Solvarms anläggning. (Den bedömning av Kjerstadius som jag skrev om igår är en uppdatering av den som Miljö och Hälsa tog del av.)
Resultatet blev ett skriftligt utlåtande daterat den 29 juni 2017.
Inspektören från Vänersborgs kommun försökte vara kritisk och objektiv. Hon skriver typ ”detta talar för” och ”detta talar mot”. Och det är bra. Det är så man önskar att alla tjänstemän och förvaltningar arbetade med underlagen till både allmänheten och till politikerna.
Inspektören skrev:
”Det finns vissa svårigheter att göra en jämförelse rakt av mellan Naturhusets avloppssystem och avloppsreningsverken eftersom provtagning inte utförs på samma sätt. Proven har tagits som stickprov i Naturhuset utan flödesmätning. Vid reningsverken tas proverna kontinuerligt och flödesproportionellt. Ett säkrare resultat nås därför från provtagning och analys av prover från avloppsreningsverket.”
Miljö och hälsa ville vara objektiv.
Det måste nämnas att Anders Solvarm, efter att utlåtandet skrevs, har låtit Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius titta ytterligare på detta. Kjerstadius kom fram till att mätningarna i praktiken är att betrakta som flödesproportionella, eftersom det finns en uppsamlingstank som rymmer 11 dagars vattenförbrukning innan vattnet lämnar huset. I tanken sker omblandning av vattnet. Då räcker provtagning en gång i veckan för att mätvärdena ska vara proportionella mot flödet. Allt enligt Kjerstadius. Så man kan säga att allt är tekniskt lugnt…
Miljö- och hälsoskyddsinspektör skrev vidare i sin rapport:
”Rapporten över Naturhuset i Sikhall visar att näringsämnen reduceras i mycket hög grad. Under sju månader per år sker inget utsläpp från Naturhuset trots att det är bebott året runt. Kretsloppet uppfylls till viss del genom att avloppsvattnet används till odling i växthuset. Ett mer fullständigt kretslopp hade uppnåtts om även slammet hade använts.”
Här kan väl vara på sin plats att återigen påpeka att Anders Solvarm arbetade vidare med ”slamfrågan”. Vid årsskiftet satte han in åtgärder för att ta hand om slammet, dvs kommunen skulle inte behöva komma till huset och ta med sig en kbm slam om året… Fast det var naturligtvis inte därför Solvarm arbetade vidare med frågan. Han vill helt enkelt ha ett så fullödigt och fullständigt återvinningssystem som möjligt. Solvarm arbetade med att slammet skulle våtkomposteras och hygieniseras inuti växtbädd 1 (se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”) med hjälp av en kvarnpumpsteknik.
Denna förbättring har emellertid stoppats, med hot om vite, av Miljö och Hälsa efter ett nytt besök den 22 mars i år – för övrigt samma dag som samhällsbyggnadsnämnden avvisade Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät… Ett fantastiskt sammanträffade för övrigt! (Mer om detta besök senare.)
Miljö- och hälsoskyddsinspektören skrev, och nu är vi tillbaka till rapporten från den 29 juni 2017:
”Minireningsverk som installeras som enskilda avloppsanläggningar klarar sällan så hög reduktion av kväve som har redovisats för Naturhusets avloppssystem.”
Och:
”Naturhuset är ett unikt projekt som undersöker möjligheten till ett hållbart boende med avloppslösningen som en del i den totala utformningen. … En påkoppling till det kommunala reningsverket kan ändra förutsättningarna för att fortsätta med projektet.”
Sedan kommer, och det måste man väl säga är det allra viktigaste i rapporten från Miljö och Hälsa, själva bedömningen. Och den återger jag i sin helhet:
”Utifrån den redovisning som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tagit del av kan inte med säkerhet sägas att Solvarms avloppsanläggning är bättre med hänsyn till människors hälsa och miljö än den kommunala avloppsreningen.”
Det måste vara ”objektivt”, men det motsägs direkt i meningen som följer:
”Provresultaten visar dock mycket bra reningsresultat som är jämbördiga med eller bättre än kommunens reningsverk men de kan inte fullt ut jämföras med avloppsreningsverken på grund av att provtagningen skiljer sig åt.”
Provresultaten i Solvarms kretsloppssystem är alltså ”jämbördiga eller bättre än kommunens reningsverk”.
”Då det gäller Naturhuset i Sikhall är detta ett unikt projekt. Vid en samlad bedömning av att mycket bra reningsresultat har uppnåtts i avloppsanläggningen i kombination med att ägaren vill sprida kunskaper om en innovativ lösning och hållbart boende till allmänheten är detta ett koncept som kan göra stor nytta för spridning av kunskap inom miljöområdet om Naturhuset med ingående avloppsanläggning bibehålls. Anläggningen bör i så fall brukas som idag med underhåll av växtbäddar och odling samt att den används som en forsknings- och demonstrationsanläggning.”
Det är stora ord från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens inspektör. Och viktiga ord.
Det går väl knappast att betvivla att Solvarms kretsloppssystem är oerhört effektivt, miljövänligt och framåtsyftande i en värld som verkar gå mot en miljömässig katastrof. Särskilt inte när man också tar i beaktande den rapport från Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius som jag redogjorde för i min förra blogg. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.)
Men… När ska kommunen inse detta? När ska kommunen inse att det Solvarm arbetar med är framtiden?
Och vad har hänt på Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen? Vid besöket den 22 mars i år visade de två tjänstemännen som besökte Solvarm en helt annorlunda attityd. De stoppade helt enkelt Solvarms utveckling av återvinningen av slammet. Med hot om vite…
Mer om det i nästa blogg.
Detta är den andra delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus i Sikhall (1) – 4 april 2018
- Solvarms naturhus (3): ”Stäng systemet!” – 8 april 2018
Solvarms naturhus i Sikhall (1)
Den 22 mars avvisade samhällsbyggnadsnämnden Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät. Det var bara Vänsterpartiets två ledamöter som röstade för ett undantag.
Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Nytt avslag för Solvarm”.) Det har även en av Vänsterpartiets ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden gjort. James Bucci skrev tre bloggar om samhällsbyggnadsnämndens tvivelaktiga beslut. (Se ”Det sket sig – ärendet Solvarm var för hett”, ”Vattentjänstlagen 9 §” och ”Vänersborgs kommuns inställning till Sikhall 1:20 luktar skit”.)
Samma dag som samhällsbyggnadsnämnden sa nej till Solvarm hade Solvarm besök av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. De två tjänstemännen visade upp en annan sida än den Solvarm hade mött tidigare… Det återkommer jag till.
I denna blogg vill jag beskriva hur Solvarms hus fungerar och varför Vänsterpartiet som enda parti i Vänersborg (i varje fall hittills) anser att Solvarm bör få ett undantag för att ingå i verksamhetsområdet, som det heter på fackspråk, dvs slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät.
Grundinställningen hos Anders Solvarm är:
”för kommunen är avlopp ett problem, för mig är avlopp en resurs.”
Hela Solvarms hus är ett växthus. Ja, det är riktigt. Över det ”traditionella” bostadshuset så har Solvarm byggt ett växthus (se bild nedan).
I växthuset har Solvarm installerat ett avancerat kretsloppssystem med växtbäddar. Det är överlägset det system som kommunen använder och som kommunen vill tvinga in Solvarm i. Ja, kommunens VA-system är inte ens ett kretsloppssystem…
Solvarm gör det som miljöbalken och EUs miljölagstiftning tar sikte på: ett cirkulärt system för säkert omhändertagande av avlopp med lokalt kretslopp av näringsämnen och återlämnande av rent vatten (högsta badkvalitet). Solvarm menar att kretslopp av näringsämnen är helt avgörande för vår planets framtid. Och det är svårt att argumentera mot det…
Solvarms teknik med växtbäddar bygger på omfattande forskning och erfarenheter gjorda kring bland annat rotzonsanläggningar, minireningsverk, slamavskiljare och markbäddar med olika typer av filtermassor. Solvarm har ett kretsloppsystem med 3 växtbäddar i serie inuti växthus med efterpolering i trädgårdsdamm.
Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius har analyserat och utvärderat reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall. Kjerstadius beskriver i sin rapport Solvarms hus på ett mycket detaljerat sätt. Jag återger det i sin helhet därför att det på ett utmärkt sätt visar vad Solvarm egentligen sysslar med. Det finns ju politiker och tjänstemän som tydligen tvivlar på Solvarms lösningar, och motiv…
- ”Steg 1) Uppsamling i slamavskiljare. Slamavskiljaren (trekammarbrunn) är belägen i husets källare och används för sedimentering och hydrolys av organiskt material. Slamavskiljaren minimal syretillförsel (anaeroba förhållanden) och töms cirka en gång per år (slammet körs till Holmängens eller Brålanda reningsverk i Vänersborgs kommun).”
- ”Steg 2) Avloppspump. Avloppsvattnet som flödar över ur trekammarbrunnen samlas upp i en pumpbrunn belägen i husets källare och pumpas upp till växtbädd 1 på husets takterass.”
- ”Steg 3) Växtbädd 1 med rotzon på husets takterrass. Vattnet leds in i växtbäddar med perforerad rörledning och sprids ca 1dm under växtbäddens yta. Växtbäddarna har fyllnadsmaterial av lecakulor vilket ökar den aktiva ytan för mikroorganismer att växa på. Rötterna från växter som odlas i växtbäddarna ger rotzoner utgör ytterligare kontaktyta för mikroorganismer att växa på. Vid samtliga kontaktytor utvecklas biofilmer med mikroorganismer där spontan kväverening sker genom nitrifikations- och denitrifikations-processer. Överskottsvatten från växtbädden samlas upp i tank i källaren och pumpas vidare till växtbädd 2.”
”Steg 4) Växtbädd 2 med rotzon kring husets ytterkant (fortfarande innanför växthus). Fungerar likadant som växtbädden på husets takterrass men har en annan klimatzon pga lägre temperatur.
Eventuellt överskottsvattnet samlas upp med dränering och leds till steg 5.”- ”Steg 5) Överskottstank med vattenspel. Eventuellt överskottsvatten från växtbäddarna kring husets fasad samlas upp i en 5 kbm tank kopplad till ett vattenspel. Från tanken pumpas vatten intermittent upp till vattenspelet. På så vis erhålls en barriär mot mördarsniglar samtidigt som avloppsvattnet syresätts. Vattenspelet innehåller ett breddavlopp som leder vatten ut ur huset då överskottstanken är full.”
- ”Steg 6) Breddavlopp ut ur huset till nedgrävd tvåkammarbrunn. Det är värt att notera att under sommarhalvåret samlas inget vatten upp i överskottstanken (se resultat nedan) varför steg 6 och senare steg av avloppsreningen endast används under vinterhalvåret. Från tvåkammarbrunnen leder ett överfall till trådgårdsdammen (steg 7).”
- ”Steg 7) Trädgårdsdamm med vassodling. Från trådgårdsdammen finns en breddning till dike (utsläpp från fastighetsgräns).”
Det kan tilläggas att Solvarm har byggt till ännu en liten (1 kvm) växtbädd (nr 3) för kryddörter efter att rapporten skrevs…
Är det någon som tvivlar på att Solvarms kretsloppssystem är både genomtänkt och avancerat? (Mer än politiker och tjänstemän i Vänersborgs kommun då…) Enligt min mening finns det knappast något liknande kretsloppssystem i hela landet. Det kanske var att ta i förresten. Det finns tre liknande hus till i Sverige och ett också i Norge. Solvarm har varit med och byggt dom också…
Det görs av vissa politiker och tjänstemän en stor affär av att kommunen kommer och hämtar slam hos Solvarm. Det handlar om en tömning varje år, och då hämtar kommunen endast 1 kbm slam. Solvarm håller dessutom just nu på att utveckla ett förbättrat kretsloppssystem som ska ta tillvara även detta slam. (Slammet ska våtkomposteras och hygieniseras inuti växtbädd 1.) Det har dock på oklara grunder stoppats av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen (mer om detta senare).
Solvarms kretsloppssystem har utvärderats och det har mätts överallt. Orsaken till det är egentligen inte att Solvarm tror att hans system har brister eller tvivlar på att det är bättre än kommunens. Solvarm forskar och vill att systemet ska bli så bra som möjligt. Han ser det som en bricka för att förbättra miljön på planeten.
Hamse Kjerstadius har också analyserat prover från naturhuset. Han skriver:
”Sett till reduktionen i koncentration över hela behandlingslinjen (punkt A till punkt Ö) så är den mycket hög. Minskningen i koncentration var 98% för COD, >99% för total kväve respektive >99% för totalfosfor. Den största delen av denna reduktion sker inuti Naturhuset (punkt A till punkt X) medan en viss ytterligare reduktion sker i tvåkammarbrunn och damm utanför Naturhuset.”
Det här är värden som kommunens egna reningsverk knappast kan konkurrera med…
Kjerstadius skriver vidare:
”…inget avloppsvatten lämnar Naturhuset under 7 av årets 12 månader. Detta är inte så konstigt då de fem månaderna då vatten lämnar fastigheten är under vinterhalvåret då både växtlighet och evaporation är som lägst i växthuset. Det bör tilläggas att samtliga växtbäddar i Naturhuset bevattnas med vatten från brunn under husets sommarmånader. Trots denna bevattning rinner alltså inget vatten ut ur huset under 7 av årets månader.”
Det kanske är läge att förtydliga. De 5 månader som avloppsvatten lämnar huset är det inte orenat. De unika värden, som redovisas ovan, och nedan, gäller. Saken är alltså den att huset inte lämnar något vatten överhuvudtaget under resten av året.
Kjerstadius är också intresserad av driftssäkerheten:
”Naturhuset Sikhall bebos endast av fem personer. Pumparna som pumpar avloppsvatten ut till växtbäddarna går endast då nivån i husets uppsamlingstank blir tillräckligt hög, det vill säga när de boende är hemma och använder toalett eller andra avlopp. Resten av systemet är passivt så till vida att reningen sker i växtbäddar belägna inuti ett växthus. Växtligheten i bäddarna behöver ses om under odlingssäsongen för att garantera en god tillväxt men det är ett system som skulle kunna stå utan handpåläggning under flera veckor även under växtsäsong. Detta, i kombination med att avloppsvatten endast genereras när de boende är hemma i Naturhuset gör att driftsäkerheten i avseende på pumpar och växtbäddar får anses som god.”
Det är knappast så att det går att uttrycka det på ett mer positivt sätt av en kritisk vetenskapsman och forskare…
Till sist vill jag avsluta med Kjerstadius definitiva slutsatser. (Jag kan inte säga att jag förstår alla detaljer, men det gör antagligen de som är insatta, eller borde vara…) I slutsatserna ingår också några jämförelser med kommunens system, något som för övrigt görs kontinuerligt i hela rapporten:
- ”Reduktionen i koncentrationer inuti Naturhuset är hög (91% COD, 86% tot-N och 64% tot-P).”
- ”Reduktionen i koncentrationer över fastigheten är mycket höga (98% COD, >99% tot-N och >99% tot-P) i jämförelse med Holmängens ARV.”
- ”Eftersom vattenflödet minskar kraftigt inuti Naturhuset så ackumuleras ämnena i
resterande vattenflöde. Den riktiga reduktionen är således större än koncentrationsminskningen och analyserna behöver kompletteras med flödesmätningar och massbalanser för att finna den riktiga reduktionen.” - ”De totala utsläppen av kväve och fosfor är uppskattningsvis mycket lägre för Naturhuset (en faktor 4 för fosfor respektive en faktor 80 för kväve). Skillnaden beror på att en stor mängd ovidkommande vatten tillkommer för varje ansluten person till Holmängens ARV.”
- ”Viss mängd av näringsämnena fosfor och kväve återvinns till nyttoväxter inuti Naturhusets växtbäddar. Inga näringsämnen återvinns till produktiv mark från Holmängens ARV då allt dess slam används som deponitäckning.”
- ”Beräkningarna för totala utsläpp samt växtupptag utfördes för det högsta beräknade utflödet (87 L per person och dag) för Naturhuset och således kan den sanna effektivitet hos systemet vara större än vad som anges i detta PM. Den sanna effektiviteten kan beräknas när flödesmätningar utförs på Naturhuset.”
Jag tror att kommentarer är tämligen överflödiga. Solvarms naturhus är helt överlägset kommunen VA-system.
Det finns två hus till på Solvarms fastighet. Det finns vissa politiker och tjänstemän som tar detta som intäkt på att Solvarm måste anslutas till kommunens VA-system.
Det ena huset är gammalt och ska rivas. Det andra håller på att uppföras till Anders Solvarms far. Det här huset ska också bli ett naturhus. Det ska bli ännu miljövänligare med kretsloppstänk (naturligtvis) och fullt med solpaneler.
Anders Solvarm håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring olika typer av naturhus. Det gör han i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut. Solvarm får även inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus. Han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och Solvarm är med och samarbetar kring att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven. Solvarms projekt har uppmärksammats av internationell media, t ex av The Ecologist se ”Nature House…complete with Grow Your Own Figs… anyone?”) och Financial Times (här måste man vara prenumerant, men googlar man på ”financial times solvarm” så kommer artikeln upp i sökresultatet – och det går att läsa den).
Borde inte politiker och tjänstemän i Vänersborg välkomna en sådan person som Anders Solvarm och hans arbete med att utveckla hållbara kretsloppssystem för vatten och avlopp?
Jag tycker det, Vänsterpartiet tycker det.
Detta är den första delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH – 5 april 2018
- Solvarms naturhus (3): ”Stäng systemet!” – 8 april 2018
KF (4): Interpellationer om inkluderingspott
I tre bloggar har jag skrivit om ett antal ärenden på fullmäktigesammanträdet i onsdags. (Se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”, ”Inga pengar till BUN” och ”Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Idag tänkte jag avsluta rapporteringen med att nämna några ord om de debatter som Vänsterpartiet förde med socialdemokraternas Marie Dahlin (S) angående den så kallade sociala inkluderingspotten.
Den sociala inkluderingspotten är en del i den budget för år 2019 som de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, vill införa. Beslut om budgeten fattas dock inte förrän i juni, men eftersom inkluderingspotten är en ny tanke i Vänersborg och hela idén får konsekvenser redan nu för förvaltningarnas och nämndernas arbete med budgeten, så är potten tämligen aktuell. Alla nämnders reaktion måste t ex komma ekonomistaben till handa senast den 23 april!
Mycket kort om den sociala inkluderingspotten. Den sociala inkluderingspotten ska bestå av 19,3 milj kr och användas till att ”motverka utanförskap i kommunen”. De drygt 19 milj ska bland annat tas från barn- och utbildningsnämnden, 6,5 milj, och socialnämnden 9 milj. (Jag har försökt förklara vad social inkluderingspott är mer utförligt här: ”Förslaget från S+C+MP”.)
Debatterna orsakades alltså av att Vänsterpartiet hade ställt två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande.
Först ställde Lutz Rininsland (V) följande fråga (interpellation) till Marie Dahlin (S):
”Varför väljer kommunstyrelsens ordförande att lägga ett ofullständigt förslag i slutet av en mandatperiod?”
Det går att läsa både interpellationen och Marie Dahlins skriftliga svar i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida. (Se ”Det här var en blandning av gammalt och nytt”.)
Det skriftliga interpellationssvaret var väl egentligen inget riktigt svar på frågan som formulerades i interpellationen. Istället ställde kommunstyrelsens ordförande ett flertal egna frågor till Rininsland och till Vänsterpartiet. Ett litet annorlunda grepp från Marie Dahlin… Lite psykologiskt skulle man väl kunna påstå, besvara en fråga med en motfråga… Det fanns väl för övrigt också en del att önska i den ton som Dahlin använde i sitt svar…
Debatten blev sakligare och bättre. Marie Dahlin betonade gång på gång att hon var jätteorolig för kommunens ekonomi. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och de statliga bidragen minskar.
”Vi måste skaffa intäkter för kommunens räkning. Det gör vi genom att skaffa folk jobb.”
Sa Marie Dahlin.
Och visst är tanken fin. Men hur ska Vänersborgs kommun kunna skaffa jobb åt alla arbetslösa? Och med bara 19 miljoner kr till sitt förfogande? Dessutom undrar jag om det riktigt är kommunens ansvar. Sedan kan man ju inte komma ifrån att det alltid är ett standardargument från de som har makten att välfärden måste räddas – genom att minska den… Och varför ska det alltid vara barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka som ska rädda välfärden?
Rininsland menade att nämnder och förvaltningar redan idag arbetar med social inkludering. Han undrade på vilket sätt potten skulle göra jobbet bättre. Rininsland menade också att förslaget skulle ha kommit tidigare, om det var seriöst menat, och inte alldeles i slutet av mandatperioden. Dessutom har det inte kommit något förslag från de styrande om hur regelverket för inkluderingspotten ska se ut. Vem ska få ta del av potten och under vilka villkor?
Rininsland betonade också att Vänsterpartiet inte var motståndare till social inkludering, bara till potten.
Bo Carlsson (C) kom till Dahlins undsättning och lyfte pottens betydelse för personer med handikapp. Det här arbetar socialförvaltningen med för jämnan, påpekade Rininsland.
Det på sätt och vis mest intressanta inlägget kom Kurt Karlsson (SD) med. Han var emot den sociala inkluderingspotten. Det var en nyhet. När kommunstyrelsen behandlade ärendet den 28 februari så deltog nämligen inte sverigedemokraterna i beslutet. (Kurt Karlsson själv var dock inte närvarande.) Det var det som överhuvudtaget gjorde det möjligt för Marie Dahlins förslag att bli till beslut. Eftersom den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet redan har tagit avstånd från inkluderingspotten, så betyder den sverigedemokratiska svängningen att inkluderingspotten inte blir av. Såvida inget parti ändrar åsikt tills juni, så kommer en majoritet i fullmäktige att rösta ned förslaget.
Så var det min tur att få svar från Marie Dahlin.
Min fråga löd (se ”Interpellation till Marie Dahlin”):
”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”
Jag hade precis som Lutz Rininsland fått ett skriftligt svar från Dahlin innan sammanträdet. (Se ”Interpellationssvar från Marie Dahlin”.) Dahlin svarade enligt min mening inte på frågan, dvs hur BUN ska hantera ett budgetår när det är läsåret som ligger till grund för skolornas organisation – och ett läsår sträcker sig över två budgetår. Det var nämndens och förvaltningens uppgift menade Dahlin.
Marie Dahlin (S) hävdade att det var för skolans skull som fullmäktige tog budgeten i juni och inte i november. Och så sa Dahlin:
”Det är tack vare att vi har lagt budgeten i juni som man har hösten på sig att spara inför nästkommande läsår.”
Det kändes som en typisk ”Freudian slip”…
”Spara”… Aha, det är det som är syftet med inkluderingspotten…
Grundskolan skulle behöva en budget på 2 år eller ännu hellre 3 år. Det skulle underlätta planering och kontinuitet. Jag tror att jag ska motionera om det. Det är nog lättare än att få Marie Dahlin att se problemet, och ändra uppfattning.
Jag menade också att det ekonomiska rambeslut som S+C+MP tog i kommunstyrelsen ställer till problem för förvaltningen. Nu måste man leta besparingar och kanske säga upp pedagoger, öka klasstorlekarna mm.
Dahlin betraktade emellertid rambeslutet som en fråga:
”När vi sätter ramarna för nämnden så vill vi ha en konsekvens. Det är för mig att ställa en fråga till… hur mår nämnden, hur klarar man av det här. Sen kommer budgetförslaget i skarpt läge. Det är det jag menar när vi ställer en fråga till nämnden.”
Om det hade varit så hade det varit enkelt. BUN hade bara kunnat skicka tillbaka rambeslutet och säga – nej! Vi vill och kan inte spara…
Det sades mer om den sociala inkluderingspotten, men detta var kanske det viktigaste. Alla politiskt intresserade kommer definitivt att få höra mer om denna pott under året. Inte minst när det närmar sig budgetbeslutet i juni. Och framför allt, den sociala inkluderingspotten blir säkerligen en valfråga. Det ser ut att bli ett vallöfte för S+C+MP.
KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller
I veckan var det sammanträde med kommunfullmäktige. Det har säkert inte undgått läsare av denna blogg. I två bloggar har jag skrivit om behandlingen av M+V-motionen om kommunala bidrag (se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”) och om avslaget på en begäran om ett tilläggsanslag från Barn- och Utbildningsnämnden (se ”Inga pengar till BUN”).
Kommunfullmäktige valde som väntat fullmäktiges tidigare ordförande Dan Nyberg (S) till ordförande i socialnämnden. En synnerligen tuff utmaning väntar Nyberg. Förutom att ordförandeskapet är tungt i sig, så hamnar han mitt i ett synnerligen prekärt ekonomiskt läge. Socialnämndens prognos för året ligger nämligen på ett underskott på hela 35,5 milj kr. Och inte nog med det, hans eget parti har lagt ett förslag om att budgeten ska skäras ner med 9 milj kr nästa år (2019). Nyberg är känd som en handlingskraftig herre som får saker gjorda, men jag undrar om inte till och med han går bet på denna utmaning…
Cykelplanen för Vänersborg antogs som förväntat, och det enhälligt. Av någon anledning hamnade jag överst på talarlistan och fick inleda debatten. Fast det blev i och för sig inte någon särskild debatt, alla var överens om att det var bra att Vänersborg äntligen fick en Cykelplan. Även jag tyckte alltså att det var bra… Fast i mitt anförande lämnade jag två brasklappar…
Den ena brasklappen handlade om de oerhörda kostnader som var förenade med att anlägga cykelvägar… Och att detta ställer kommunen inför ett dilemma – vad ska prioriteras? Pengar till cykelvägar? Eller pengar till nya förskolor och grundskolor? Eller pengar till serviceboenden…?
Den andra brasklappen handlade om besvikelsen uppe på Dal. Särskilt brålandabor tycker att dalslanddelen helt har glömts bort i Cykelplanen. Och så är det. Men nu är dalslandsperspektivet i varje fall framfört i fullmäktige, vi får se om någon makthavare blev påverkad… Det var för övrigt ingen annan talare som pratade om Dalsland – mer än Marianne Karlsson (C). Karlsson kände sig nog mest tvingad att visa att det fanns andra partier (än Vänsterpartiet) som också brydde sig om Dalsland…
”Jag vill haka på det här med Brålanda.”
Sa Karlsson och meddelade att hon hoppades att det skulle lösa sig på något sätt.
Flera talare tog däremot upp kostnadsaspekten. Både Gunnar Lidell (M) och Kurt Karlsson (SD) – !!!!! – höll med mig. Benny Augustsson (S) menade att planen var ett levande dokument som skulle fortsätta diskuteras och Lena Eckerbom Wendel (M) påpekade att vi får göra prioriteringarna i MRP (=Mål- och Resursplanen). Vi får se vad fullmäktige prioriterar i framtiden. Jag vet vad jag tycker… (För mer information om Cykelplanen, se ”Cykelplan och Huvudnäs”.)
Motionen från Dan Åberg (M) och Henrik Josten (M) om att vidga uppdraget för kvarteret Läroverket ledde till debatt. (För mer information om motionen, se ”Cykelplan och Huvudnäs”. Se också TTELA:s referat från KF: ”Regionens hus byggs i Vänersborg?”)
Åberg inledde med att det var den sämsta behandling av en motion som han hade sett. Och tro mig, han har sett många motioner komma och gå under sitt politiska liv. Fast jag vet inte, jämfört med behandlingen av Axelssons och min motion…
Dan Åberg fortsatte med att kritisera kommunledningen för att inget hade hänt med motionen sedan den lämnades in den 5 oktober 2016. Det var bara en massa korridorsnack kring motionen… Det hade emellertid vid ett tillfälle tillsatts en utredning, men resultatet av den utredningen redovisades aldrig. Och så har kommunen investerat på Huvudnästomten för flera miljoner… Pengar som kan vara totalt bortkastade om fullmäktige slutligen beslutar om att en sessionssal/konserthus ska byggas där.
Dan Åberg var upprörd över hanteringen. Inte nog med att kommunen inte hade tittat på en samordning av ett nytt konserthus kombinerat med en ny sessionssal eller ens tittat på alla de olösta frågorna i ett sammanhang – Marie Dahlin (S) hade meddelat Västra Götalandsregionen att sessionssalen ska uppföras på samma plats som tidigare…
Marie Dahlin (S) hade inte mycket att anföra till sitt försvar. Hon berättade däremot att hon nyligen hade pratat med Johnny Magnusson (M), som är ordförande i Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen. Dahlin sa att Magnusson hade sagt att Regionen vill bygga konserthus och sessionssal i Vänersborg. Efter vissa genmälen fick Dahlin backa, Magnusson hade inte lovat något…
Flera ledamöter, t ex Marianne Ramm (V), Marie-Louise Bäckman (KD), Anders Strand (SD) och Morgan Larsson (MBP), yrkade bifall till den moderata motionen. Och det blev votering…
28 ledamöter biföll motionen och 22 ledamöter från S+C+MP fick återigen se sig nedröstade i en viktig fråga. Det är inte mycket till styre vi ser i Vänersborg denna mandatperiod. Det är tur att det är val snart…
Cecilia Skenhalls (SD) motion om ”Högre kvalitet på skolmaten” avslogs av fullmäktige. Skenhall var själv inte närvarande för att argumentera för sin motion, det gjorde istället hennes partikamrat Kurt Karlsson. (Se mer om motionen, ”Comeback, potthål och skolmat”.)
Jag vet inte om Kurt Karlsson hade läst motionen. Han yrkade för bifall till motionen med argument som inte hade med motionen att göra. Motionen ville ju att svensk husmanskost skulle serveras i skolmatsalarna och att en soppa alltid skulle finnas som alternativ. Kurt Karlsson pratade istället om vikten av närodlad mat och att det skulle vara tyst och ordning i matsalarna.
Ja, ja… Jag tror ändå inte att eleverna vill byta ut hamburgare mot kålsoppa med frikadeller… Även om vitkålen skulle vara närodlad.
Det här var den tredje rapporten från förra veckans fullmäktigesammanträde. Jag funderar på att skriva en fjärde blogg, om de två interpellationer som Vänsterpartiet ställde till Marie Dahlin (S) om den sociala inkluderingspotten. Vi får se.
Glad Påsk!
Påskhelgen innebär som vanligt att ett visst politiskt lugn infinner sig. Och det är bara skönt och välbehövligt. Den gångna veckan med onsdagens fullmäktigesammanträde var tämligen intensiv. (TTELA hade förresten en bra artikel om Axelssons och min motion idag.)
För ungefär 2000 år sedan i Jerusalem var det mindre lugnt. I varje fall för en viss arbetarkille från Nazareth i Galiléen. Han hade just vid denna tid vandrat till templet i landets huvudstad för att fira sitt folks uttåg ur Egypten. Hans åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Han betraktades därför som ett hot av de makthavande. Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden, lögner och förtal från etablissemangets sida (utan att dra några paralleller till dagens Vänersborg) under en
mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionelle systemkritikern sin dom. Han fick senare under dagen sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dem som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus plågsamma död på korset och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen.
Det var förr. Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene
kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också.
I Vänersborg var det en stor dag idag. Det var den traditionella Påskparaden. Det var mängder av människor på stadens gator och torg. Och det syntes faktiskt också till en och annan politiker i vimlet.
Det var allsång för de mindre invånarna på gågatekrysset innan det sedan var dags för paraden. Priser delades ut för de bästa och roligaste ”kostymerna”.
Vid Hamngatan samlades omkring 10-15 friskusar. De hade bestämt sig för att denna påskafton ta årets premiärdopp i hamnkanalen… (Se YouTube-klipp här.)
Det såg kallt ut… Det var bättre att gå in på Koppargrillen och beställa en kopp varm, gul bearnaisesås…
Och med dessa rader önskas alla en Glad Påsk!
KF (2): Inga pengar till BUN
Ärendelistan på onsdagens kommunfullmäktige var som sagt lång. (Se ”Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) I början av sammanträdet togs barn- och utbildningsnämndens begäran om ”tilläggsanslag för utökning av lokaler för grundskolan hösten 2018” upp.
En enhällig barn- och utbildningsnämnd (BUN) hade begärt 325.000 kr i extra anslag för moduler till Tärnanskolan. I den elevpeng som nämnden har fått ingår i och för sig pengar till lokaler. Men priserna på moduler har ökat så elevpengen räcker inte. Det fattas 11.000 kr per elev, sammanlagt 325.000 kr. Det tyckte samtliga ledamöter i BUN att ”hela” kommunen skulle stå för.
Det tyckte också Vänsterpartiet. Det handlar som alltid i politiska sammanhang om prioriteringar. Alla vet att behoven och utmaningarna i grundskolan är omfattande – elevantalet har ökat med 800 elever under de senaste fyra åren och skollokalerna räcker inte till. BUN har inget val, lokalsituationen måste lösas med moduler. Att säga nej till BUN:s modesta begäran om ett tilläggsanslag skulle visa att fullmäktige ville prioritera ner barnen och ungdomarna. BUN:s begäran var i ett kommunalt sammanhang lite pengar, men pengar som skulle göra stor skillnad.
Det tyckte också M+L+KD. Gunnar Lidell (M) yrkade att BUN skulle få pengarna. (Precis som han gjorde i kommunstyrelsen.) Lidell yrkade också på att fullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda vilket som var ekonomiskt fördelaktigast för kommunen – att hyra moduler eller att köpa in dem. Det visade sig att detta yrkande ställde till det i debatten. Särskilt för sverigedemokraterna (SD). De fick svårt att hålla ordning på vad ärendet handlade om…
Ola Wesley (SD) började sitt anförande med att säga att Vänersborg har sett en:
”oroande utveckling av elevantalet.”
Och det visar väl en attityd till skolan och eleverna som kanske inte är så trevlig och uppbygglig… Sedan fortsatte Wesley med att säga att kommunen borde bygga nya skolor i stället för att hyra in moduler. Det höll senare även Kurt Karlsson (SD) och Anders Strand (SD) med om. Och det var det ingen som argumenterade emot. Det är självklart att kommunen behöver bygga fler skolor. Och planeringen för t ex Öxneredsskolan är i full gång och BUN vill även bygga en helt ny skola på Holmängen. (Och bygget av den nya förskolan i kv Hönan har startat.) Men verkligheten är den att kommunen inte hinner bygga någon ny skola till höstterminen. Det var ju det som föranledde BUN:s begäran om pengar till moduler. Det handlar om att lösa ett akut problem inför höstterminen och att denna lösning blev dyrare än beräknat.
Detta var svårt för att inte säga omöjligt för SD:arna att ta till sig. Jag ställde en mycket rak och direkt fråga till Anders Strand om hur sverigedemokraterna ville lösa lokalsituationen inför höstterminen. Jag fick inget svar… Det var som om SD inte hade tänkt på detta…
De styrande partierna, S+C+MP, ville som väntat inte bevilja några extrapengar till BUN. 
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) menade att det just nu inte fanns några pengar. Dahlin menade också att det fanns en chans att reglera budgeten vid halvårsskiftet. Den har vi hört förut. Det påminner lite om det spanska ”mañana”, imorgon. Vi ordnar det imorgon. Ett talesätt som leder till att något aldrig blir av… För imorgon blir det också imorgon…
Ärendet slutade med två voteringar. Det var efter att ordförande Claesson (M) fick ett förslag, från Lutz Rininsland (V), att dela på Lidells beslutsförslag. Ordförande gjorde detta. Så det blev först ja eller nej till att bevilja 325.000 och sedan frågan om att utreda om förhyrning eller köp av moduler var mest fördelaktigt. Den första frågan var egentligen stridsfrågan, den andra räknade nog de flesta med skulle bli bifallen.
I den första voteringen avslogs BUN:s begäran om ett tilläggsanslag med röstsiffrorna 27-23. Sverigedemokraterna förenade sig alltså med socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister. (Fast en av SD:s stolar stod tom.)
I den andra voteringen avslogs Lidells yrkande om en utredning om vilket som var fördelaktigast för kommunen, att köpa eller hyra in moduler. Det var Marie Dahlin (S) själv som begärde votering. Varför förstår jag inte, det var ju ett förslag som syftade till att hålla tillbaka kostnaderna för kommunen. Var det bara för att förslaget kom från moderaterna? Eller för att Vänsterpartiet stödde moderaternas förslag? Eller för att hon räknade med stöd från sverigedemokraterna? Eller var det bara på ”pin kiv”? Det kändes i varje fall i mina ögon som något som var ganska ovärdigt en ordförande i en kommunstyrelse.
Även detta förslag avslogs alltså. Denna gång med röstsiffrorna 25-23. Två i det styrande blocket markerade det oförnuftiga i avslaget genom att avstå från att rösta. De andra ledamöterna i socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet röstade som Marie Dahlin ville… Som vanligt.
Jag har tagit upp denna till synes mindre viktiga fråga, därför att jag anser att debatten och voteringarna på ett väldigt tydligt sätt visade de olika partiernas inställning till skola och utbildning. Och det måste väljarna vara medvetna om. Väljer man att rösta på S+C+MP eller SD, så måste det finnas andra skäl än att man tycker att utbildning och skola är viktigt…
Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag
Ärendelistan på gårdagens kommunfullmäktige var lång. Som tur var höll Niklas Claesson (M), fullmäktiges 1:e vice ordförande, i klubban. Claessons rutinerade ordförandeskap kom väl till pass för att sammanträdet skulle löpa effektivt och smidigt.
Det var som sagt många ärenden som avhandlades. Ett av de intressantaste ärendena var ”Svar på motion gällande bidrag avseende marknadsföring, evenemang och sponsring”. Det handlade om den gemensamma motionen från Vänsterpartiet och moderaterna, med andra ord motionen från Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V).
Jonathan Axelsson inledde ärendet med att skildra historien bakom motionen. Han redogjorde för orsaken till att M+V skrev motionen, den rekordsnabba (och delvis olagliga) behandlingen av motionen med åtföljande återremiss, vikten av att ha tydliga regler och riktlinjer för de kommunala bidragen, hur användbart det hade varit om reglerna redan hade funnits när ansökningar kommit till kommunen (från t ex Vänersborgs Hockey Club och Vänersborgs
Fotbollsklubb etc). Axelsson angav tonen på debatten med sin saklighet.
Undertecknad fortsatte med att analysera utredningen och svaret på motionen från kommunstyrelseförvaltningen. Den kom ju fram till att två av kraven i motionen skulle avslås. (Se ”Svar på M+V-motionen!!”.) Jag argumenterade för att motionen skulle antas i sin helhet.
Gunnar Lidell (M) berättade om sin inledande ideologiska tveksamhet inför en gemensam motion mellan M och V, men hur han snabbt insåg frågans betydelse och vad Axelsson och jag syftade till. Lidell menade också att Evenemangsfonden visade att det var fullt möjligt med tydliga regler och en budget, något som S+C+MP inte tyckte var särskilt viktigt när motionen behandlades i kommunstyrelsen.
Den enda som sa något för S+C+MP var Marie Dahlin (S). Hon var inte glad i talarstolen. Dahlin menade att den snabba behandlingen av motionen skulle ha godkänts. Då hade kommunen sparat tid. Att den snabba behandlingen av motionen, på rekordtiden 8 timmar, innehöll olagligheter skulle tydligen inte spela någon roll (se ”En ny kommunal skandal?!” och ”Skandal avvärjdes i kommunstyrelsen”) och inte heller förklarade hon varför hon avstod från att rösta i kommunstyrelsen den 12 oktober 2016 när motionen behandlades. Eller varför hon inte ville bifalla motionen i sin helhet nu senast den 14 mars i kommunstyrelsen… (Se ”KS: Bifall M+V-motionen. Avslag ansökan VHC/VFK”.)
Det kan väl tilläggas att den snabba behandlingen av motionen i oktober 2016 enligt min mening syftade till att begrava den. Argumentet då var att den skulle inarbetas i en redan pågående utredning – en utredning som ingen hade hört talas om varken då eller senare. Förutom en utredning som berörde kommunala bidrag inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Motionen berörde framför allt kommunala pengar utanför denna
nämnds område.
Marie Dahlin framförde förvånande nog inget yrkande från talarstolen. Det berodde säkerligen på att både medborgarpartiet och sverigedemokraterna stödde motionen i sin helhet och Dahlin ville undvika en generande voteringsförlust…
Nu blev det ingen votering överhuvudtaget, det fanns ju bara ett förslag. Det betyder att S+C+MP kan hävda att de inte röstade emot den viktiga och nödvändiga motionen trots att de inte ville bifalla den i kommunstyrelsen…
Kommunfullmäktige antog Axelssons och Kärvlings motion i sin helhet. Det betyder att Vänersborgs kommun inom en överskådlig framtid kommer att 
få ett regelverk kring kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring. Alla bidrag som finns i kommunen kommer att bli kända av alla och reglerna för att erhålla dem bli tydliga och transparenta. De ska bland annat finnas samlade på kommunens hemsida. Vänersborgarna ska också uppleva att likabehandling råder och att besluten följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Alla ska kunna läsa vem som ansöker om bidrag och vilka som får, och hur mycket, samt motiveringen.
Det var ett bra och nödvändigt beslut av fullmäktige.
Nya fakta om resursfördelning
Den här bloggen är nog bara till för dom som är väldigt intresserade av skolors resursfördelning…
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) skulle ju ta beslut om en ny resursfördelningsmodell på det senaste sammanträdet. Jag framförde då en ganska omfattande kritik av den föreslagna modellen. BUN-mötet slutade, under ett visst kaos, med att hela förslaget om en ny resursfördelningsmodell återremitterades för ytterligare utredning. Det var väl egentligen mest på grund av ett inlägg från Christin Slättmyr (S)… (Se ”BUN 19/3 (2): Resursfördelning” och ”Smärre kaos på BUN”.)
Skolverket har alldeles nyligen kommit ut med en publikation, ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”. (Den kan laddas ner här.) Rapporten innehåller en omfattande genomgång av hur likvärdigheten, sett till resultaten i slutet av grundskolan, förändras över tid. Skolverket analyserar bland annat i vilken utsträckning utbildningen kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Det gör rapporten genom att undersöka resultaten i slutet av grundskolan i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund.
Det sammanfattade resultatet av Skolverkets analys är att elevernas socioekonomiska bakgrund har fått en allt större betydelse för elevernas betygsresultat.
- ”För utlandsfödda elever har den socioekonomiska bakgrunden fått en kraftigt ökad betydelse, samtidigt som den gruppen har vuxit genom ökad invandring. Detta är viktiga förklaringar till den ökade betydelsen för samtliga elever. Utlandsfödda elever har under senare år fått svårare förutsättningar att nå goda skolresultat genom att invandringsåldern stigit (från i genomsnitt 7 till 9 år; min anm) och föräldrarnas socioekonomiska status försämrats.”
- ”För elever födda i Sverige, både elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, har den socioekonomiska bakgrunden också fått en ökad betydelse. Men ökningen är betydligt mindre än för utlandsfödda elever.”
- ”Av de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna är det föräldrarnas utbildningsnivå som har den största betydelsen för betygsresultaten, men utbildningsnivåns betydelse har inte ökat över tid. Däremot har föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten. För utlandsfödda elever har även föräldrarnas utbildningsnivå och grad av bidragstagande bidragit till den ökande betydelsen av socioekonomisk bakgrund för skolresultaten.”
Jag tycker att det är viktiga resultat som bör hållas i minnet när Vänersborg utarbetar en ny resursfördelningsmodell.
Man kan naturligtvis också fråga sig om resultaten innebär att svensk skola har blivit sämre på sitt kompensatoriska uppdrag, att skolan inte förmår att stödja elever med sämre förutsättningar lika bra som tidigare. Eller att elevernas förutsättningar, som de har med sig hemifrån, har blivit mer olikartade och gjort det kompensatoriska uppdraget svårare. Skolverket anser att:
”När resultaten delas upp efter elevernas migrationsbakgrund ser vi tydliga tecken på att det senare orsaksförhållandet sannolikt har haft en betydelse.”
Det är antagligen så att de elever och föräldrar som kommer till Sverige idag i högre grad än tidigare kommer från länder med sämre utbildningssystem.
Skolverket ser också att elever i Sverige har blivit alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund. Verket menar att detta har fått en större betydelse för elevers resultat:
”Elever med samma socioekonomiska bakgrund får i ökande grad högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de gått i en skola med ogynnsam socioekonomisk sammansättning. Det gäller särskilt för elever med låg socioekonomisk bakgrund.”
Det här sista har kanske inget direkt med en resursfördelningsmodell att göra, men det kanske har en bäring på profilklassers vara eller inte vara…
Skolverket ger för övrigt ut många bra rapporter.
Senaste kommentarer