Arkiv
KF: Hur gick det 2016? (2)
Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.
Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:
”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”
Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.
Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.
Det gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:
”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”
Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.
Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till 
verksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.
Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…
Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?
Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:
”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”
Det är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)
Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…
Det finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.
Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.
Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…
Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…
Hur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.
Dessa mål uppnåddes under 2016:
- ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
- ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
- ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
- ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
- ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
- ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
- ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.
Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:
”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”
Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…
KF: Hur gick det 2016? (1)
Det närmar sig med stormsteg april månads sammanträde med kommunfullmäktige. Redan på onsdag möts 51 ledamöter samt ersättare, tjänstemän och förhoppningsvis en hel del frändeforsare i Dalboskolans aula.
Det blir en stor genomgång av år 2016.
Kvällens första ärende handlar om ansvarsfrihet för alla politiker. Som underlag i ärendet finns revisionsberättelsen för 2016. Det underligaste är, som 
Vänsterpartiet påpekar varje år, att fullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet innan själva ärendena om verksamheten behandlas.
Inte alltför sällan har detta ärende också avhandlats tämligen rutinmässigt, men på senare år har en del vänsterpartister gått upp i talarstolen och fått igång en diskussion.
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen, som kommunfullmäktige alltså ska behandla efter ärendet om ansvarsfrihet:
”i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen samt att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.”
Revisorerna tillstyrker således att:
”ansvarsfrihet ska beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.”
Och det känns säkerligen befriande för alla politiskt aktiva.
Revisorerna har överlag ganska få synpunkter på verksamheten, mycket färre än t ex förra året. De påpekar dock, och det är ju inte helt ointressant, att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, som kommunen har ställt upp, så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. De konstaterar att detta är en tydlig försämring från föregående år och att det inte finns någon förklaring eller kommentar till försämring en i årsredovisningen.
Och det kan man ju undra varför. Det borde diskuteras tämligen grundligt.
På onsdag ska fullmäktige bara bevilja ansvarsfrihet i anslutning till granskningen av årsredovisningen, men av någon anledning har revisorerna bakat in några andra granskningar i rapporten.
Så får kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) kritik av revisorerna för att hon har fattat delegationsbeslut som kan:
”ifrågasättas utifrån formell grund.”
Och det är ju inte så bra.
Det står också i revisionsberättelsen att beredningen av motioner och medborgarförslag ibland tar alltför lång tid.
Och det bör ju också rättas till.
Dessutom rekommenderar revisorerna BUN (Barn- och utbildningsnämnden) att i delegeringsordningen tydliggöra hur återrapportering av delegationsbeslut skall göras. De rekommenderar också BUN att införa en rutin för kontroll av om beslut verkställs.
Och det är säkert helt rätt. Genom åren så har beslut inte riktigt verkställts som nämndens ledamöter har trott och egentligen tagit för givet. Dock vet jag inte riktigt vad revisorerna tänker på nu. De ger inga exempel.
Men de här sistnämnda punkterna ska alltså inte behandlas av fullmäktige på onsdag när ansvarsfriheten ska diskuteras och beslutas.
Revisorernas granskning av BUN slutar förresten:
”Det är revisorernas bedömning att kommunens arbete med att öka måluppfyllelsen samt utjämna skillnaderna mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor måste intensifieras för att uppnå de nationella målen samt krav och riktlinjer i skollagen.”
Tänk, jag tror nästan att revisorerna anser att barn- och utbildningsnämnden måste få mer pengar…
Och efter att ordförande har klubbat beslutet att alla ledamöter i 
nämnder och styrelser har beviljats ansvarsfrihet så ska fullmäktige gå igenom och diskutera vad ledamöterna har gjort i de olika nämnderna och styrelserna för att få denna ansvarsfrihet…
Visst är det något bakvänt? Självklart borde ansvarsfrihet beviljas först efter att detta, och nästföljande ärende, ”Nämndernas verksamhetsberättelser”, har avhandlats.
Men nu är det som det är…
Fortsättning följer.
Bo Carlsson och röd lördag
På onsdag är det återigen dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Och eftersom sessionssalen är plomberad och stängd så har ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) bestämt att mötet ska hållas på Dalboskolan i Frändefors. Lite på min gamla hemmaplan med andra ord. Det har ju varit denne bloggares arbetsplats i över 30 år. Jag undrar bara om vi verkligen får plats i aulan. Men det ger sig.
Fullmäktige har som vanligt en hel del ärenden att behandla. (Du kan ladda ner ärendelistan med handlingar här.) Dock reagerar jag på att det inte finns någon punkt om att välja en ny ledamot för den från NÄRF entledigande Bo Carlsson (C). Men vad jag förstår så kan dock ordförande få med detta i sista stund, eftersom det är ett valärende.
Det går för övrigt rykten att den styrande minoriteten, dvs S+C+MP, tänker föreslå Carlsson igen… Fast det tror jag inte på, det skulle vara att provocera ledamöterna i fullmäktige alltför mycket. De entledigande ju Carlsson för bara en månad sedan, den 29 mars. Det skulle inte heller vara rätt mot Bo Carlsson själv, tycker jag. Vad skulle han ta sig till om fullmäktige sade nej till honom? Igen.
Några anser också att Bo Carlsson inte ens borde fundera på att ta några nya ansvarsfulla förtroendeuppdrag under en pågående polisutredning. Det pågår ju faktiskt en polisutredning mot Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen. (Se TTELA:s artikel ”Kommunalråd anklagas för att ha grävt upp fornlämning”.) Men jag ser inte riktigt sambandet mellan detta misstänkta brott och uppdraget i NÄRF eller ansvaret som 2:e vice-ordförande i kommunstyrelsen. Fast visst händer det inte alltför sällan att politiker tar time-out om de är föremål för polisens intresse.
Ídag hade Vänsterpartiet Röd Lördag vid gågatekrysset.
Röda Lördagar är något som Vänsterpartiet arrangerar en gång i månaden. Då finns det möjlighet för vänersborgarna att ställa Vänsterpartiets politiker till svars… Fast det tycks inte som om särskilt många vänersborgare är intresserade av att ställa partiets politiker till svars. Förhoppningsvis beror det på att de är nöjda med partiets politik
Och vill man inte prata politik så kan man ändå komma till de Röda Lördagarna. Det finns kaffe – och framför allt bjuds det på bra musik. Idag underhöll Liza och Erik och de är fantastiskt duktiga musiker.
Om du hade oturen att missa Liza och Erik så misströsta inte. Det kommer nya chanser. De kommer tillbaka till Vänersborg redan om en månad, den 27 maj. Då är det dags för en ny Röd Lördag. Sedan kommer Liza och Erik att spela och sjunga på Aqua Blå i början på juni.
Mer om gårdagens BUN (18/4)
Det var i det stora hela ett lugnt och enigt sammanträde som barn- och utbildningsnämnden höll igår. Förutom budgeten för nästa år (se ”BUN säger nej till besparingar!”) så var det mycket information, och fakta.
Utvecklingsledare HJ Ackermann höll i månadens verksamhetsuppföljning som denna gång handlade om personal och kompetensbehov.
Personalomsättningen i Barn och Utbildning var förra året 10%, en ökning från 9,2% år 2015. Störst var personalomsättningen i grundskolan, 12,0% (år 2015 9,4%), och fritidshemmen, 11,0% (år 2015 6,41%). Av de som slutade på grundskolan gick 60% till andra läraruppgifter, ofta i andra kommuner eller Kunskapsförbundet.
Det är ganska alarmerande siffror och det blir allt svårare för förvaltningen att hitta personal med samma kompetens. Som det är nu har bara 44% av årsarbetarna på fritidshemmen en pedagogisk högskoleexamen. År 2014 var det 58%. På kommunens 
högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade.
PFU (kommunens Personal och Förhandlingsutskott) har sent omsider noterat utvecklingen och ska satsa 3 milj kr per år i extra löneökningar till legitimerade lärare i ”nyckelpositioner” på grundskolan. Det är en bra gest, det är viktigt att höja lönerna om man vill behålla sin personal.
En annan anledning till att höja lönerna är att det också ”sticker i ögonen” på många anställda, som kanske har jobbat i 10-15 år eller mer, att nyutexaminerade och nyanställda direkt får högre löner än de som är ”trogna” kommunen. Jag tror dock inte att summan, som PFU satsar, är tillräckligt stor för att göra Vänersborg konkurrenskraftig gentemot andra kommuner. PFU har även avsatt mindre summor för att öka lönerna till förskolelärare, fritidspedagoger och rektorer.
Det är inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske viktigare än lönerna. Tendensen på många håll i Sverige, och även i närområdet, är att pedagoger flyr ”problemskolor”. I Södertälje har man t ex satsat på ett två-lärar-system, som har blivit framgångsrikt.
Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Några enklare åtgärder skulle t ex kunna vara att anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike.
Och i Trollhättan?
För som av en händelse ser jag idag en platsannons på nätet, om en NO-lärartjänst på en skola i Trollhättan (se här)
”Inför hösten förhandlar vi lokalt om förändrat mentorskap och en organisation med heltidsmentorer. Det kan innebära att mentorskapet faller bort till höstterminsstarten till förmån för ett mer renodlat läraruppdrag.”
Det tycks onekligen som om man planerar för att andra yrkesgrupper än pedagoger ska ta hand om mentorskapet. Det är nog ingen kvalificerad gissning att denna tjänst kommer att få många sökande.
Även förskolechefernas och rektorernas arbetssituation diskuterades. Jag har ofta framfört i denna blogg att något måste göras, arbetssituationen för dessa chefer är för många näst intill ohållbar. Enligt min mening bör förskolechefernas och rektorernas uppdrag renodlas så att de enbart ska sköta det statliga uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Vänersborgs förskolechefer och rektorer har dessutom alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Och då bör man komma ihåg rektorns ansvar för eleverna och alla föräldrakontakter…) I genomsnitt har Vänersborgs förskolechefer och rektorer 44 anställda. Det är en alldeles för hög siffra. Det optimala för en chef är att ha omkring 20 ”underställda”… Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.
Barn- och utbildningsnämnden, och hela kommunen, står med andra ord inför stora utmaningar när det gäller personalen. Och utmaningarna är väl inte desto mindre när det gäller lokalbehoven.
Bakgrunden till lokalsituationen är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Och elevantalet fortsätter att öka.
Nämnden fick en genomgång av vad som är ”på gång”. Det gällde Silvertärnan, den planerade skolan på Holmängen, Rösebo, Rånnum, Norra skolan och Mulltorp. Det gällde förskolor vid Öxnered och Blåsut, den planerade förskolan i kvarteret Hönan, ”gamla” BUP:s lokaler och Granås.
När det gäller Norra skolan som var uppe till diskussion i samband med det senaste kommunfullmäktigesammanträdet, kan noteras att förvaltningen inte anser att några investeringar där (för om- och tillbyggnad) kan bli aktuella förrän 2021-22. Detta beroende på att förvaltningen inte har någonstans att placera eleverna under byggnadstiden. Därför vill man vänta tills den nya skolan på Holmängen står klar. För övrigt har de gamla ritningarna för hur Norra skolan kan se ut efter investeringarna hittats…
Det kan väl konstateras att det på sina håll går ganska trögt med att ”komma till skott”. Dock inte beroende på barn- och utbildningsförvaltningen. Det ser för övrigt ut som om det skulle
kunna bli fler moduler…
Nämndens behov för fastighetsinvesteringar uppgår på 5 år till dryga miljarden!! Snacka om utmaning…
Barn- och utbildningsnämnden antog också nya rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Och det var bra, redan på kvällen kom det in klagomål till nämndens ledamöter angående en förskola. Så de nya rutinerna kunde omsättas i handling innan bläcket knappt hade hunnit torka…
Det var som sagt en hel del fakta som nämndens ledamöter fick sig till del, innan budgetramarna diskuterades. Men om dessa skrev jag ju igår.
BUN säger nej till besparingar!
Efter nästan 7 timmars sammanträde (inklusive några raster ska villigt medges) kunde Barn- och Utbildningsnämndens ledamöter traska hemåt. De flesta var ganska nöjda tror jag, även om Vänsterpartiets ledamöter antagligen var mest nöjda.
Det var som vanligt en mängd information, men det återkommer jag till. Den stora frågan var hur nämnden skulle ställa sig till de budgetramar för Budget 2018 som majoriteten i kommunstyrelsen hade bestämt. Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet hade ju beslutat att BUN skulle anta en budget som var anpassad till en besparing på nästan 32 miljoner kronor. (Läs mer om detaljerna i mina tidigare bloggar: ”BUN förbereder besparingar! (1)”, ”BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)” och ”BUN: Spara eller inte spara? (3)”.)
Vänsterpartiet lämnade sitt yrkande till beslut redan på morgonen och jag tror ingen hade undgått att märka var vi stod i frågan. Dessutom var ju yrkandet publicerat på gårdagens blogg (se ”BUN: Vänsterpartiets yrkande (4)”).
Det blev naturligtvis diskussion.
Ola Wesley (SD) inledde med att säga:
”Jag är emot besparingar naturligtvis.”
Och anslog därigenom på sätt och vis tonen för de övriga partierna. Gunnar Bäckman (KD) ville inte heller se några neddragningar. Vilket också Christer Bogren (MP) höll med om.
Det var inte utan att man började undra vart detta skulle leda… Hade alla plötsligt blivit vänsterpartister?
Det verkade nästan så när ordförande Mats Andersson (C) också var emot de ramar som hans egna partivänner i kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att alla var rörande överens.
Då blev det också en diskussion om vad denna samsyn i nämnden egentligen var värd. Både Bäckman, Kate Giaever (V), som var ordinarie idag eftersom välfärdspartiets ledamot hade förhinder, och jag undrade om ställningstagandet innebar att partiernas representanter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige också skulle gå på denna linje.
Då blev det genast förstulna hostningar och harklanden. Det kunde man nog inte garantera. Vilket för övrigt har hänt många gånger förr. Partierna säger sig tycka en sak i nämnderna – för att sedan, när det verkligen gäller i fullmäktige, ändra åsikt… Det har gällt inte bara partierna, utan också enskilda ledamöter i nämnden…
Vänsterpartiet är oförstående till denna inställning, att försöka sitta på två stolar samtidigt. Tycker vi en sak i en nämnd, så tycker vi detsamma i fullmäktige.
Fast å andra sidan. Jag tror att åsikterna i BUN visar ledamöternas genuina åsikter. Och sedan blir de typ överkörda av sina ”mäktigare” partikamrater. De får helt enkelt inte gehör för sina åsikter. Vilket en vänsterpartist också kan finna förvånande. Innan Giaever och jag skrev Vänsterpartiets yrkande hade vi efterhört synpunkter från våra partikamrater. Och fick veta att vi har stöd – hela vägen, ända till fullmäktige…
Fast det kanske bara är Vänsterpartiet som jobbar på ett udda och annorlunda sätt…
Tove af Geijerstam (L), som är en mycket ärlig och rak politiker, tyckte Vänsterpartiets yrkande var genomarbetat och bra. Hon föreslog ganska snabbt att detta yrkande på något sätt borde följa med i sin helhet till kommunstyrelsen.
Och detta öppnade dörrarna och möjliggjorde en ganska unik utgång…
Hela BUN, samtliga ledamöter, ville att nämnden helt enkelt skulle utgå från Vänsterpartiets yrkande, arbeta om det, dvs göra några strykningar, ändra lite ordval etc, och göra det till sitt eget. Mats Andersson ville av ”formella skäl” dock ändra i skrivningar på själva beslutssatserna.
Och varför inte. Det är en stor framgång för Vänersborg om hela BUN kunde stå bakom ett gemensamt beslut i en sådan här viktig fråga. Det är viktigare, faktiskt, än att enskilda partier får profilera sig. Men som Tove af Geijerstam sa, det var ju faktiskt Vänsterpartiet som hade lagt ner tid och kraft på yrkandet och det borde framgå på något sätt. Och därför fick vi i en protokollsanteckning till beslutet tillfoga:
”Till protokollet noteras att förslaget är en revidering av Vänsterpartiets förslag.”
Nu är det bara att hoppas att BUN:s beslut så småningom också blir kommunfullmäktiges beslut.
Till sist vill jag för de intresserade bifoga hela beslutet. Det ska emellertid noteras att protokollet varken är skrivet eller justerat än.
=====
Ärende 8: Budget 2018, Mål och resursplan 2018-2022, Dnr 2017/15
Bakgrund
Barn- och Utbildningsnämnden föreslås få samma budgetramar 2018 som för 2017 – med en inflationskompensation på 1,3 %. Det betyder en utökning av anslagsramen med endast omkring 4 miljoner kronor.
Budgetramarna är enligt Barn- och Utbildningsnämnden oacceptabla.
Elevantalet har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Dessutom fortsätter elevantalet att öka. Under det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken. Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt.
Ett ökat antal barn och elever ökar naturligtvis också kostnaderna. Det behövs fler lokaler, fler pedagoger och annan elevpersonal, fler rektorer, mer administrativ personal, mer personal i elevhälsan, fler IT-verktyg, mer undervisningsmaterial, fler skolmåltider och mer resurser till städ osv.
I jämförelse med riket i sin helhet ligger Vänersborg lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor (Kommunbladet 2015.)
Och detta var innan årets barn- och elevökning, och nästa års.
Barn- och elevantalet väntas öka även 2018. Den senaste prognosen säger att det blir åtminstone 100 elever fler på grundskolan, omkring 85 på fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen samt ungefär 65 fler barn på förskolorna.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste Barn- och utbildningsnämnden spara 31.728.000 kronor. Det motsvarar 44 tjänster.
Det är inte svårt att förstå vad detta kan komma att innebära för förskolorna och grundskolorna i kommunen. Redan i år har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret och den ökade arbetsbelastningen återspeglas i en ökande sjukfrånvaro för alla personalkategorier.
Och hur eventuella neddragningar kommer att påverka elevernas kunskapsresultat, för att inte tala om hur barnens hälsa kan påverkas när antalet pedagoger minskar och tillgången till skolhälsopersonal sjunker, vågar vi nästan inte tänka på.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beskrivit konsekvenserna av besparingarna och neddragningarna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Förutom att den föreslagna budgeten rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision så står neddragningarna och personalminskningarna:
”i strid med Skollagen”
Barn- och Utbildningsnämnden är av den bestämda uppfattningen att kommunen i första hand måste satsa på utbildning. Kommunens barn och ungdomar måste få en så trygg och stimulerande uppväxt som det bara är möjligt. Barn har, som det står redan i inledningen till Barnkonventionen,
”rätt till särskild omvårdnad och hjälp”
En bra förskola och grundskola är nödvändiga förutsättningar för detta.
Det står vidare i barnkonventionen, artikel 3:
”Vid alla åtgärder som rör barn … skall barnets bästa komma i främsta rummet.”
Barn- och Utbildningsnämnden anser att det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet, som människor vill både bo i och flytta till, är vi övertygande om att bra förskolor och skolor spelar en avgörande roll.
Barn- och Utbildningsnämndens uppfattning är att det är helt nödvändigt att Barn- och Utbildningsnämnden får de pengar den behöver nästa år för att förskolor, fritidshem och grundskolor ska kunna upprätthålla åtminstone samma nivå på verksamheten nästa år som detta år.
Barn- och utbildningsnämnden har tidigare begärt medel för utökat antal elever med 14.658.182 kr baserat på 154 fler elever än prognosticerat (dnr 2015/118) redan innevarande år 2017. Vi anser att åtgärder som Barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram svårligen kan genomföras på grund av ytterligare barn och elevtillströmning inför verksamhetsåret 2018.
Förslag till beslut:
1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära ramökning om 14.658.182 kr + 17.069.818 kr avseende budget 2018, för att ej behöva effektuera konsekvenser och åtgärder enligt dokumentet bilaga: Ramanpassning med konsekvenser; åtgärder och konsekvenser för budget i balans, daterad 2017-04-07.
2. Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ändra i dokumentet budget 2018, MRP 2018- 2022 för att inkludera begärd ramökning om totalt 31.728 Tkr samt överlämna dokumentet till kommunstyrelsen.
3. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till investeringar avseende 2018-2022.
BUN: Vänsterpartiets yrkande (4)
Jag har i tre bloggar beskrivit det absolut viktigaste ärendet på morgondagens sammanträde med Barn- och utbildningsnämnden (BUN), budgetramarna för 2018:
- ”BUN förbereder besparingar! (1)”
- ”BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)”
- ”BUN: Spara eller inte spara? (3)”
Det är bara en sak kvar. Jag har fortfarande inte beskrivit Vänsterpartiets syn på de föreslagna neddragningarna. Det ska jag emellertid råda bot på nu…Här följer det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram på BUN:s bord imorgon.
==
Yrkande
Ärende 8: Budget 2018, Mål och resursplan 2018-2022, Dnr 2017/15,
Det är med förvåning och bestörtning som vi tar del av kommunstyrelsens budgetramar. Barn- och Utbildningsnämnden föreslås få samma budgetramar 2018 som för 2017 – med en inflationskompensation på 1,3%. Det betyder en utökning av anslagsramen med endast omkring 4 milj kr.
Budgetramarna är enligt Vänsterpartiet helt oacceptabla.
Elevantalet har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Dessutom fortsätter elevantalet att öka. Under det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken… Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt…
Ett ökat antal barn och elever ökar naturligtvis också kostnaderna. Det behövs fler lokaler, fler pedagoger och annan elevpersonal, fler rektorer, mer administrativ personal, mer personal i elevhälsan, fler IT-verktyg, mer undervisningsmaterial, fler skolmåltider och mer resurser till städ osv.
I jämförelse med riket i sin helhet ligger Vänersborg lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor… (Kommunbladet 2015.)
Och detta var innan årets barn- och elevökning… Och nästa års…
Barn- och elevantalet väntas öka även 2018. Den senaste prognosen säger att det blir åtminstone 100 elever fler på grundskolan, omkring 85 på fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen samt ungefär 65 fler barn på förskolorna.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste BUN spara 31.728.000 kr. Nästan 32 miljoner kronor. Det motsvarar 44 tjänster…
Det är inte svårt att förstå vad detta kan komma att innebära för förskolorna och grundskolorna i kommunen. Redan i år har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret och den ökade arbetsbelastningen återspeglas i en ökande sjukfrånvaro för alla personalkategorier.
Och hur eventuella neddragningar kommer att påverka elevernas kunskapsresultat, för att inte tala om hur barnens hälsa kan påverkas när antalet pedagoger minskar och tillgången till skolhälsopersonal sjunker, vågar vi nästan inte tänka på…
Barn- och utbildningsförvaltningen har beskrivit konsekvenserna av besparingarna och neddragningarna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Förutom att den föreslagna budgeten rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision så står neddragningarna och personalminskningarna:
”i strid med Skollagen”
Vänsterpartiet är av den bestämda uppfattningen att kommunen i första hand måste satsa på utbildning, vård och omsorg. Kommunens barn och ungdomar måste få en så trygg och stimulerande uppväxt som det bara är möjligt. Barn har, som det står redan i inledningen till Barnkonventionen,
”rätt till särskild omvårdnad och hjälp”
En bra förskola och grundskola är nödvändiga förutsättningar för detta.
Det står vidare i barnkonventionen, artikel 3:
”Vid alla åtgärder som rör barn … skall barnets bästa komma i främsta rummet.”
Vänsterpartiet anser att det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning, vård och omsorg inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga, gamla och sjuka.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet, som människor vill både bo i och flytta till, är vi övertygande om att bra förskolor och skolor spelar en avgörande roll.
Vänsterpartiets uppfattning är att det är helt nödvändigt att Barn- och Utbildningsnämnden får de pengar den behöver nästa år för att förskolor, fritidshem och grundskolor ska kunna upprätthålla åtminstone samma nivå på verksamheten nästa år som detta år.
Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden beslutar att:
- Barn- och Utbildningsnämnden begär en ramökning motsvarande 32 miljoner kronor till Mål- och resursplan 2018-2022 för att på grund av den stora barn- och elevökningen kunna finansiera ett utökat behov av personal, lokaler och undervisningsmaterial samt kringkostnader som t ex skolmåltider
- anta förvaltningens förslag till investeringar avseende 2018-2022.
BUN: Spara eller inte spara? (3)
På tisdag ska Barn- och utbildningsnämndens ledamöter ta ställning till de budgetramar som kommunens styrande partier har fattat beslut om. Och som i praktiken innebär en kraftig neddragning av nämndens resurser. BUN föreslås få omkring 4 milj kr nästa år istället för de 32 milj kr som verksamheten behöver för att kunna möta den stora elevökningen. (Se ”BUN förbereder besparingar!” och ”Fackens syn på besparingarna!”.)
Nämndens socialdemokratiska, centerpartistiska och miljöpartiska ledamöter kommer naturligtvis att stödja förslaget från Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). Huruvida Marika Isetorp (MP) har varit med och utformat förslaget vet jag inte, mycket tyder på att MP mest bara bugar och säger ja till alla förslag från S+C. Och det kommer MP att göra på tisdag också.
Så om inget oförutsett händer så röstar dessa partier ja till budgetramarna och de neddragningar av BUN:s verksamhet som då blir fallet. Det ska bli intressant att höra hur de motiverar detta.
Det finns också en liten möjlighet att S+C+MP röstar för mer pengar till BUN… Och sedan röstar för Dahlins och Carlssons besparingsförslag, och mot sitt eget ställningstagande i BUN, när kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar i frågan. Det skulle inte vara första gången…
Det är lite svårare att förutsäga minialliansens ställningstagande. Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna har ju satsat rejält på förskolans och skolans område två budgetar i rad. Det gjorde de inte denna gång med sitt ramförslag i kommunstyrelsen. Förslaget var, precis som det som fick majoritet, ett neddragningsförslag. Skulle M+L+KD helt plötsligt ändra uppfattning nu när det handlar om en budget för ett valår?
Det skulle inte förvåna mig om det pågår omfattande diskussioner inom och mellan partierna i den borgerliga gruppen. Där vissa vill fortsätta satsningen på verksamheterna i förskola och skola, medan andra vill återgå till en mer traditionell borgerlig politik. Och den diskussionen är nog inte klar än… Så mitt tips är att minialliansens ledamöter röstar på det förslag som partierna röstade på i kommunstyrelsen.
Om det är svårt att förutsäga minialliansens ställningstagande, så är det inget mot sverigedemokraternas… Det är helt omöjligt. I kommunstyrelsen lade SD inget eget förslag på budgetramar och partiet lade också ner sina röster vid omröstningen. Under sammanträdet gav SD inga antydningar om hur de tänkte, och tänker.
Det tycks dock som om SD-ledamöterna i BUN har en mer positiv syn på satsningar i förskolan och skolan än den som partiet hade under åren när Kurt Karlsson ensam var partiets skolpolitiske talesman. (Karlsson var talesman i alla frågor.)
Det är svårt att få en uppfattning av SD:s skolpolitik. Kanske kan man få en ledtråd i SD:s nationella skolpolitiska program (se här):
”Sverigedemokraterna vill genom ökad resurstilldelning och en rad
genomgripande reformer verka för att svensk skola åter blir en skola värd namnet.”
Ska vi ta fasta på ”ökad resurstilldelning” och tro att SD är mot det liggande förslaget till budgetramar?
Välfärdspartiet har också en representant i BUN. Även här är det svårt att gissa hur partiet ställer sig. Men jag gissar på att partiet kommer att stödja Vänsterpartiets yrkande…
Vänsterpartiets yrkande…? Det tänkte jag redogöra för imorgon.
Så spara eller inte spara?
Mitt tips är att BUN röstar för besparingar på tisdag. (Och att Vänsterpartiet reserverar sig.) Men hur det kommer att gå när fullmäktige slutligen beslutar om budgeten den 21 juni står fortfarande skrivet i stjärnorna… Det är ju val nästa år och det skulle inte förvåna mig om vissa partier spelar något slags politiskt spel…
Glad Påsk
Påskhelgen innebär som vanligt en viss politisk stiltje. Men i år är helgen bara lugnet före stormen. Det blir nämligen inte mycket till lugn och välbehövlig vila. På tisdag är det ett viktigt sammanträde med Barn- och utbildningsnämnden (BUN), och då gäller det att vara väl förberedd. Ungefär som en viss kille från Nazareth i Galiléen var just vid denna tid för drygt 2000 år sedan, då han vandrade till templet i landets huvudstad för att fira sitt folks uttåg ur Egypten. Då var det inte heller fråga om någon vila. Eller att han var oförberedd. Tvärtom, men efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida (utan att dra några paralleller till dagens Vänersborg) under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under dagen sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för de som bekänner sig till den lutherska grenen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna helg har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva den plågsamma döden och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet.
Det var nog inte så som Nils Ferlin uppfattade budskapet från denne Jesus från Nazareth. Jag vill därför, för ovanlighetens skull, avsluta med en dikt av Nils Ferlin. Jag tycker att dikten passar ovanligt bra denna påsk 2017.
Status Quo
Han var egensinnig som få
och farlig för status quo.
Mot lag och auktoritet
han ställde barmhärtighet.
Jag vet han blev pinad ihjäl
igår. Det fanns giltigt skäl.
Ty han ställde barmhärtighet
över lag och auktoritet.
Han var egensinnig som få
och farlig för status quo.
Och med dessa rader önskas alla en Glad Påsk!
BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)
Igår skrev jag om de besparingar som Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska diskutera och besluta om på tisdagens sammanträde. (Även om det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige i juni.) (Se ”BUN förbereder besparingar! (1)”.)
Bakgrunden är alltså socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag att alla nämnder ska få precis samma budget nästa år som i år. Med undantag av en liten inflationskompensation på 1,3%, som för Barn- och utbildningsnämndens del betyder en liten utökning av anslagsramen med 3,8 milj kr.
Förslaget, om det blir verklighet, innebär en besparing. Det eftersom BUN troligtvis redan i år kommer att gå med ett underskott på grund av barn- och elevökningen – och för att elevökningen kommer att fortsätta även nästa år…
Och fler elever kostar mer pengar…
Personalorganisationerna (”facken”), dvs Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, har diskuterat budgetförslaget och dess konsekvenser på MBL. Personalorganisationerna förklarade sig oeniga med arbetsgivaren, dvs kommunen. De formulerade ett gemensamt yrkande angående budgetramarna
för 2018. Yrkandet är så bra så att jag väljer att återge det i sin helhet. Utan kommentarer, eftersom jag skriver under yrkandet i sin helhet, till 100 procent.
==
Vi konstaterar även i år att den föreslagna budgeten för Barn- och Utbildningsnämnden rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision. När antalet barn och elever fortsätter öka inom alla verksamheter är det helt orealistiskt att inte utöka budgetramen för att täcka behovet.
Vänersborg ligger redan lågt med kostnad per elev i jämförelse med riket. Det ökande antalet barn och elever medför högre kostnader ifråga om bland annat elevhälsa, lokal- och personalkostnader. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för alla personalkategorier vilket återspeglas i den ökande sjukfrånvaron. Att ha en barn-/elevgrupp på 20-30 elever innebär inte samma arbetsbelastning som för fem år sedan eftersom gruppsammansättningen, med avseende på olika behov, ser helt annorlunda ut.
En del av de föreslagna åtgärderna för att få en budget i balans kommer att slå hårt mot både verksamheter och personal. Det går inte att följa skollagen då man genomför personalminskningar samtidigt som det kommer fler elever. En kommun som vill vara attraktiv kan heller inte dra ner på kompetensutveckling och IT-satsningar i skolan. Det attraherar varken ny personal eller fler kommuninvånare – kommunen har redan misslyckats med att behålla lärare eftersom vi kan se i Siris att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret. Att minska öppethållande i förskola och fritidshem påverkar dessutom hela kommunens servicenivå negativt.
Förra året hade nämnden effektiviseringsbeting och i år saknas ca 32 miljoner kronor för att ens nå upp till vad elevökningen kostar. Det innebär att det för personalen i ännu större utsträckning än föregående läsår inte längre handlar om att utveckla verksamheterna, utan om att överhuvudtaget ha möjlighet att utföra arbetet.
Fackförbunden yrkar att Barn- och Utbildningsnämnden äskar medel för ökade kostnader inom fritidshem, förskola och grundskola.
Mot bakgrund till detta ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2018.
BUN förbereder besparingar! (1)
Den 16 februari beslutade kommunstyrelsen om de budgetramar och anvisningar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser nästa år. (Se ”Budget 2018”.) Det var ett led i den process som leder fram till det stora och viktiga budgetbeslutet i kommunfullmäktige i juni – budgeten för valåret 2018.
Socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag fick majoritet i kommunstyrelsen. Förslaget innebär att alla nämnder ska få precis samma budget nästa år som i år. Med undantag av en inflationskompensation på 1,3%, som just är en inflationskompensation – för inköpta tjänster och material. Det betyder för Barn- och utbildningsnämndens del en utökning av anslagsramen med 3,8 milj kr.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska alltså få samma budget nästa år som i år är det tänkt… I år när pengarna inte räcker till… Och nästa år då elevökningen fortsätter…
Som ”kuriosa”. Elevantalet ökade i grundskolan mellan 2013 och 2016 med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken… Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt…
Det största oppositionsblocket, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, lämnade ett förslag i kommunstyrelsen som var något generösare. Minialliansen ville att ”inflationskompensationen” skulle uppgå till 3%. Dessutom ville minialliansen att 11 milj kr skulle avsättas till kommunstyrelsen för att sedan slussas vidare till BUN om elevökningen fortsatte. Fast formuleringen i förslaget var mycket oroväckande:
”Om elevantalet i grundskolan under 2018 ökar med mer än 10 elever (jämfört med Barn- och utbildningsnämndens prognos för 2018), ersätts nämnden per elev, med summan beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2017.”
Jämfört med BUN:s prognos…? Vilken prognos? Det görs ju nya prognoser hela tiden och ju senare de görs desto bättre och säkrare blir de. Så vilken prognos, den från februari eller den från november…? Alla prognoser visar naturligtvis på en elevökning – och fler elever kräver nya resurser, även om ökningen inte blir ännu större än prognosen…
Det fanns en liknande, men bättre, formulering i årets budget (för 2017). Men konstruktionen innehåller ytterligare en betydande svaghet. Den tar inte med trilskande och obstruerande kommunledningar i beräkningarna. (Läs Marie Dahlin, S, och Bo Carlsson, C.) Kommunstyrelsen har fortfarande inte betalat ut de 14,7 miljoner kronor som BUN enligt majoritetens budgetbeslut i juni 2016 skulle ha med automatik när elevantalet ökade. Vilket det har gjort i år…
Vänsterpartiet röstade inte på något av förslagen i kommunstyrelsen… De båda förslagen ligger långt från våra ståndpunkter. Alltför långt.
På tisdag (!) ska Barn- och utbildningsnämnden sammanträda. Nämnden ska diskutera kommunstyrelsens ramar och anvisningar – och fatta ett beslut om vad vi politiker i nämnden anser…
Som utgångspunkt har nämnden barn- och utbildningsförvaltningens underlag om vad kommunstyrelsens ramar skulle innebära för år 2018. Ledamöterna har också ett gemensamt yttrande från personalorganisationerna om budgetramarnas konsekvenser.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste BUN spara 31.728.000 kr. Ja, du läste rätt. Nästan 32 miljoner kronor!
En besparing på nästan 32 milj kr innebär en neddragning med 44 tjänster!
De 44 tjänsterna sparas på sådant sätt att 24 tjänster reduceras genom att elev- och barnpengen sänks och att det sker en neddragning av tjänster inom administration och elevhälsa.
De andra 20 tjänsterna ska/kan ”sparas in” genom att:
- stänga den öppna förskolan Sirius (1 tjänst)
- minska kostnader för timvikarier (7 tjänster)
- stänga Nattugglan (5 tjänster)
- ta bort möjligheten till kvällsöppet på Vänerparkens förskola (0,3 tjänst)
- minskat öppethållande på förskolorna med en och en halv timme per dag (2,4 tjänster)
- minskat öppethållande på fritidshemmen med en och en halv timme per dag (1,6 tjänst)
- effektivisera lokalanvändning och organisation, Rösebo och Väne-Ryr (2,9 tjänster)
Dessutom måste BUN:
- stoppa satsningen på IT-verktyg i grundskolan
- ompröva beslut gällande planerad kompetensutveckling
- ompröva beslut gällande fria skolkort och skolskjuts till profilklass
”Ompröva” betyder i det här sammanhanget att ta bort.
När jag får sådana här förslag i mina händer så kan jag inte låta bli att undra hur de andra ledamöterna i nämnden tänker. Är det den här typen av förslag som de engagerade sig i politiken för att genomdriva? Det var i varje fall inte för sådana här förslag som jag gick med i Vänsterpartiet…
Barn- och utbildningsförvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av dessa besparingar och neddragningar.
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Personalminskningarna:
”står i strid med Skollagen”
Jag vet inte om socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet menar allvar med sina budgetramar eller om de spelar något slags högt taktiskt politiskt spel inför valet – med barn, elever, föräldrar och personal som brickor….
Det blir fler bloggar om BUN:s förberedelser för besparingar.
Senaste kommentarer