Arkiv
Budgetförslagen för 2018 är presenterade!
Budgetberedningens arbete avslutades idag. Det har handlat om arbetet med budgeten för nästa år, 2018. I år är samtliga partier för första gången representerade i beredningen och idag lämnade också de olika partierna sina förslag. Som även har diarieförts. Förslagen är väl dock fortfarande att betrakta som aningen preliminära. Det är ju första gången som de presenteras och inget parti har ju majoritet – så ett visst kompromissande är väl alla partier medvetna om att det kan bli. Välfärdspartiet lämnade emellertid inte in något budgetförslag, så hur partiet tänker vet ingen i nuläget.
Vänsterpartiets preliminära förslag går att ladda ner från partiets hemsida (klicka här). I vanlig ordning så vill vi i Vänsterpartiet satsa på verksamheterna. Vi vill ge alla nämnder och styrelser de pengar som de begär. Det betyder t ex 31,7 milj kr till barn- och utbildningsnämnden, 10 milj till socialnämnden och 8 milj till Kunskapsförbundet Väst.
Totalt är Vänsterpartiet berett att dela ut drygt 57 milj kr till verksamheterna.
Det ska väl tilläggas att nämnderna har motiverat sina behov av mer resurser på ett föredömligt sätt. Pengarna behövs helt enkelt i verksamheterna, det är inte fråga om att yrka pengar till saker som inte är absolut nödvändiga.
Vänsterpartiet avslutar för övrigt sitt förslag med följande ord:
”Vänsterpartiet står berett att föra samtal för att hitta den kompromissen som gagnar Vänersborg bäst.”
Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna (=minialliansen) fortsätter sin, sedan två budgetar tillbaka, nyinslagna väg. De vill också satsa på verksamheterna. Minialliansen vill ge barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och Kunskapsförbundet lika mycket som Vänsterpartiet. De vill däremot ge 1 miljon kr mindre till Överförmyndarnämnden och 2 milj mindre till samhällsbyggnadsnämnden.
Minialliansen vill också att kommunstyrelsen ska ta den finansiella risken för en elevökning jämfört med bokslut 2017. De skriver:
”BUN har att hos Kommunstyrelsen avropa medel motsvarande genomsnittlig elevpeng för elevökning utöver 10 elever.”
Sedan kommer moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna med ett ”nytänk”. De
skriver:
”Ytterligare 3,0 mkr tillförs för ett 3-årigt pilotprojekt gällande 2-lärarsystem. Nämnden får i uppdrag att ge förvaltningen fria händer att genomföra ett 3-årigt pilotprojekt, detta efter att förvaltningen valt ut lämplig skola/skolor och att noggrant följa upp, samt utvärdera projektet.”
Detta med 2-lärarsystem har jag tagit upp i barn- och utbildningsnämnden vid ett flertal tillfällen (och också skrivit det i ett antal bloggar), men det har inte gett några större reaktioner. Trodde jag… Förslaget är bra, även om jag kanske skulle ha prioriterat ett försök med typ socialpedagoger, som avlastar lärarnas elev- och föräldrakontakter, rastvakteri mm, i första hand. (Något som jag också har framfört och bloggat om.)
Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna överraskar med sin expansiva budget. Det åtagande de vill att kommunstyrelsen ska göra vid en elevökning och 2-lärarsystemet är utmärkta förslag. Att Vänsterpartiet inte hade med detta i sitt budgetutkast är egentligen på grund av att vi inte trodde att det var realistiskt att i dagens läge få med de övriga partierna på detta. Vi hade fel.
De styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, satsar också ganska offensivt på verksamheterna, dock inte riktigt i samma omfattning som oppositionen (M+L+KD+V).
De styrande vill ge barn- och utbildningsnämnden 20 milj kr, socialnämnden 8 milj och Kunskapsförbundet 8 milj. De vill, precis som minialliansen, ge 1 miljon kr mindre till Överförmyndarnämnden än Vänsterpartiet. De styrande vill också ge samhällsbyggnadsnämnden ett tillfälligt anslag under 2018 om 2 milj kr för underhåll av broar.
Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har med andra ord helt ändrat inriktning. De vill satsa mer på verksamheterna än tidigare – som av en händelse just under valåret 2018… Jag undrar hur de får ihop detta med sin besparingsiver tidigare under mandatperioden. Gäller inte längre de argument som de framförde vid budgetdiskussionerna 2016 och 2017? Ändå vill de inte satsa lika mycket som oppositionen. Särskilt gäller detta på förskolans och grundskolans område.
Oppositionen ja. Sverigedemokraterna då?
Sverigedemokraterna ligger lågt med pengar till barn- och utbildningsnämnden, de vill endast tillföra 8,9 milj kr. Socialnämnden ska enligt förslaget få 11,3 milj, vilket är 1 milj kr mer än resten av oppositionen. Kunskapsförbundet är lite svårare att få grepp om. Sverigedemokraterna nämner nämligen inte Kunskapsförbundet vid namn, men vill ge kommunstyrelsen 8,1 milj och här finns antagligen pengarna. Men de andra partierna vill ge mer pengar till kommunstyrelsen (inkl KFV) så något är det som SD vill dra ner på.
Sverigedemokraterna vill av någon anledning minska pengarna till kultur- och fritidsnämnden med 2,3 milj kr. (Minialliansen vill att det ska vara +/-0, S+C+MP +1 milj till integrationsarbete medan V öppnar för en budgetförstärkning till både integrationsarbete och ungdomar.)
Överlag så är sverigedemokraternas budgetförslag kryptiskt. Det finns inga motiveringar överhuvudtaget, t ex inget om hur partiet har kommit fram till sina summor – bara en lista med nämnderna och den föreslagna tilldelningen.
När det gäller pengar till Brålanda, så tycks de flesta partierna vara positiva. Vänsterpartiet vill ge byggnadsnämnden 400.000 kr i utökad budgetram för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan. De andra partierna nämner Brålanda i investeringsplanen. (Sverigedemokraterna nämner inte Brålanda överhuvudtaget.)
Vad kommer att hända nu?
Det är ingen tvekan om att minialliansens (M+L+KD) och Vänsterpartiets förslag ligger mycket nära varandra. Här tycks en ”överenskommelse” vara inom räckhåll. Men även de styrande partiernas förslag har närmat sig oppositionens i satsningen på verksamheterna. I mina ögon ser det inte ut att vara omöjligt att alla partier, utom 
sverigedemokraterna, skulle kunna bli överens i en för Vänersborg tämligen historisk kompromiss. Särskilt när signalerna från regeringshåll är att skolorna i Sverige ska få 6 miljarder extra redan nästa år…
Ska vi hoppas på både en kompromiss och ett antal extra miljoner från staten?
När det gäller de närmaste årens investeringar så tror jag att partierna står längre från varandra, men det får jag återkomma till.
Det drar ihop sig till nya politiska strider…
Så var man då tillbaka i kära gamla Vänersborg igen. Det har nämligen blivit en liten utflykt till Umeå några dagar för lite kompetensutveckling. Som för övrigt var mycket bra och givande.
I Umeå var det vinter. På måndagskvällen var det alldeles vitt på marken och vinden var isande kall. Inte ens fiskmåsarna vågade sig ut. Eller om det berodde på att Umeå är förskonade från dessa odjur. Jag vet inte. Men jag såg bara en fiskmås på hela tiden. Och det var liksom vinden mycket uppfriskande. Att det bara fanns en menar jag. Väl hemma på Lovisebergsgatan var det inte så. Att det bara fanns en menar jag.
Det tycks inte ha hänt så mycket rent politiskt i Vänersborg under min frånvaro. I varje fall när man läser lokaltidningarna. Och oftast är det ett gott tecken. Det är ju inte alltid som politiska nyheter i Vänersborg är goda nyheter, typ.
Däremot fanns det både många bilder och mycket text om Vänersborgsgalan som gick av stapeln i lördags. Ett antal vänersborgare hade samlats i arenan för att äta, umgås och dansa. Det var också en del musikframträdanden och prisutdelningar. Det var säkerligen en mycket lyckad och trevlig gala. Kanske ska jag betala en biljett någon gång i framtiden. För inte lär jag få någon fribiljett – som en del andra politiker får.
Ume-besöket gjorde att jag också missade Vårruset igår. Och det var synd. Det är en av de få gånger som det är fler människor än fiskmåsar i Nordstan. Vårruset är en trevlig och populär tillställning och tradition.
Idag hade för övrigt kommunstyrelsen sammanträde. Det var för att ”förbereda” ärendena till kommunfullmäktige den 23 maj. Det kan du läsa mer om på Vänsterpartiets hemsida (se ”Kort rapport från kommunstyrelsen”). Där står det bland annat att kommunstyrelsen, kommunledningen fick hjälp av sverigedemokraterna i voteringen, ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att behålla grundskolan i Väne-Ryr i ytterligare minst 2 år. Dock får inte barn- och utbildningsnämnden några extra pengar för detta. Det kostar ju en del att ha en grundskola för 12 elever… Det går också att läsa om att M+L+KD+SD biföll Vänsterpartiets yrkande angående ”Sanden – söder om Dalbobron”, som kommunen numera kallar området mellan broarna.
Det drar ihop sig till nya politiska strider…
IT-haveriet
Strax före jul, den 20 december 2016, kraschade IT-systemet i Vänersborgs kommun. Det skrev jag om i en blogg tidigare i år. (Se ”IT-kraschen”.)
Haveriet fick stora konsekvenser. Ingenting fungerade och personalen kunde inte utföra sitt jobb eftersom i stort sett allt arbete var, och är, beroende av datorer. Det gick inte att ringa eller skicka e-post till kommunen och verksamhetssystemen var nere. Och det finns ganska många olika system som används i verksamheten… Allvarligast var det på vård- och omsorgssidan där det fanns risk att ”tredje man” kunde ha drabbats på ett mycket olyckligt sätt.
IT-kraschen visade med all önskvärd tydlighet hur beroende
kommunen är av IT och hur sårbart allting är om det inte fungerar. Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) gav ett uppdrag om att en oberoende granskning skulle göras av händelsen och hur kommunen kunde skydda sig mot liknande haverier i fortsättningen. Den totala kostnaden för uppdraget sattes till 390.000 kr och uppdraget gick till Ernst & Young.
Nu visade det sig att uppdraget blev dyrare, eftersom den avsatta tiden inte räckte till. Ernst & Young skriver:
”… det väsentliga överdraget av timmar som uppstått pga. den turbulens som varit i samband med faktagranskning och rapportering.”
Jag har ingen aning vad denna turbulens består i och det framgår inte heller av rapporten. Hur som helst bestrider kommunen de extra kostnaderna med motiveringen:
”Vi anser inte att det är vi som är orsak till den mertid som ni nedlagt i samband med slutrapportering.”
Det här beskedet lämnades av kommunen till Ernst & Young, efter samtal med både Marie Dahlin och kommundirektör Ove Thörnkvist. Men visst undrar man vad orsaken var. Och varför tillfrågades inte IT-chefen? Ernst & Young meddelar att de inte delar uppfattningen, men de struntar i att debitera för mertiden.
Granskningsrapporten från Ernst & Young är nu alltså färdig. (TTELA skrev om rapporten i fredags, se ”IT-kraschen granskad”.)
Ernst & Young (EY), och IT-kontoret, hittar inga orsaker till haveriet och det är ju naturligtvis inte särskilt tillfredsställande.
Ur rapporten:
”Det identifierades att diskarna i SAN-miljön innehöll korrupt data varför verksamhetssystem på servrarna inte fungerade. Orsaken till att korrupt data har skrivits på diskarna är okänd.”
Haveriet var på morgonen och under dagen fick IT-kontoret igång det mesta. Troligen berodde haveriet på att en lastbalanserarnod (vad det nu är) hade satts i underhållsläge. Senare på kvällen inträffade dock nästa incident. IT-systemen havererade igen! Och denna gång har man ingen aning om varför:
”Den tekniska orsaken till varför den andra incidenten inträffade är dock fortfarande okänd.”
Det är dock troligtvis så att det andra haveriet skedde som följd av den första incidenten och det arbete som genomförts under dagen.
Granskningsrapporten från Ernst & Young tar framför allt upp för- och nackdelar med IT-systemen och handhavandet. EY hittar en rad brister och hela granskningsrapporten utmynnar i ett antal rekommendationer för att minska sårbarheten.
EY har iakttagit följande brister (jag har i stort citerat allt i nedanstående punkter, trots att jag inte har satt ut citationstecken):
- Kommunen har inte analyserat samtliga system och dess information och inte klassificerat dem utefter hur kritiska de är ur ett verksamhets- och säkerhetsperspektiv. Det kan få allvarliga konsekvenser vid incidenter liknande den som drabbade kommunen. Det kan nämligen innebära risk för felprioritering av resurser.
- Det finns inga avtalade nivåer som reglerar vilket stöd respektive förvaltning behöver från IT-kontoret, utan enbart outtalade förväntningar. Det riskerar att försvåra för IT-kontoret att stödja förvaltningarna på ett ändamålsenligt sätt och det försvårar när IT-kontoret ska prioritera sina resurser utifrån den budget som tilldelas dem. Det innebär även en risk för förvaltningarna att de bedriver sin verksamhet baserat på förväntningar som inte är möjliga för IT-kontoret att infria. EY har även noterat brister i samarbetet mellan verksamheterna och IT-kontoret.
- Det saknas en gemensam användarhanteringsprocess för kommunens informationssystem, som ställer krav på vilka nyckelkontroller som bör återfinnas
inom behörighetsprocessen. En av riskerna med det är att processerna blir personberoende.
- Det finns en risk att olämplig personal eller konsulter har bredare behörigheter än vad deras befattning kräver.
- Ett stort antal personer är domänadministratörer på applikationsservrarna. Med denna åtkomst har användaren tillgång till samtliga applikationsservrar, vilket innebär en risk för medvetna eller omedvetna fel som kan påverka alla verksamhetssystem.
- Det finns en avsaknad av gemensam programförändringsprocess för kommunens system som ställer krav på vilka nyckelkontroller som bör återfinnas inom programförändringsprocessen. En risk är att processerna blir personberoende och att man får svårt att säkerställa en jämn nivå och ändamålsenlig kontrollnivå genom alla system.
- Beslut om tidpunkt för när uppdateringen skulle ske gjordes av IT-kontoret själva och det gjordes ingen dokumenterad riskanalys som tog i beaktning att uppdateringen rörde ett centralt system med påverkan på ett stort antal verksamhetskritiska funktioner och applikationer. Det skedde ingen kommunikation med verksamheten innan uppgraderingen. Det saknas dokumenterade riktlinjer för när och hur verksamheter ska kontaktas innan uppgraderingsarbete.
- Dokumenterade riktlinjer saknas kring när, hur och för vilka system testning ska genomföras i samband med programuppdatering. Vidare dokumenteras inte de tester som genomförs.
- Inför uppgraderingen upprättades det ingen återläsnings- eller återställningsplan för hur verksamheten skulle fortskrida vid en eventuell incident i samband med uppgraderingen.
- Vänersborgs kommun har ingen förändringsgrupp eller liknande forum som godkänner förändringar. Specifika rutiner för olika system finns i viss utsträckning men de är odokumenterade och saknar tydliga kontrollpunkter. Brist på tydligt godkännande ökar risken av att införa medvetna såväl som omedvetna opassande programförändringar.
- Tillåtelse för tid att införa förändringar har inte definierats, vilket innebär att det går att införa förändringar när som helst under dygnet, oavsett närhet till helgdagar eller semestertider. Ingen undersökning av verksamheternas syn på kritiska perioder för förändringsarbete är genomförd. Uppgraderingsarbetet som föranledde incidenten skedde under kontorstid, vilket kan anses vara en olämplig tidpunkt för en uppgradering av ett centralt system. Att genomföra en uppdatering under kontorstid minskar möjligheten att åtgärda eventuella incidenter innan de får inverkan på verksamheten. Att uppgraderingen genomfördes nära inpå en storhelg kan innebära ökade konsekvenser av en IT-incident eftersom beredskapen då riskerar vara sämre i verksamheterna.
- Det finns inga dokumenterade riktlinjer för när och hur verksamheten ska informeras i samband med förändringar av IT-miljön.
- Kommunen har en övergripande lednings- och informationsplan för särskilda och extraordinära händelser vilket beskriver krishantering i stora drag. Denna krisplan behöver dock kompletteras med en IT-specifik avbrottsplan, som beskriver hur IT-kontoret ska organisera sig och fördela arbetet vid ett eventuellt avbrott. Det här innebär en risk för att system och applikationer inte startas upp enligt rätt prioritering samt på ett effektivt och ändamålsenligt sätt vid ett eventuellt avbrott. Detta innebär att verksamheten kan äventyras.
- Återställningstiden vid IT-kraschen påverkades negativt av att den interna dokumentationsservern låg nere. Den innehöll diverse checklistor samt lista över IP adresser och system vilket hade varit högst användbar vid en incident. Eftersom denna server var oåtkomlig påverkades återställningstiden. En kritisk server som syftar till återställningsarbete efter IT-incidenter är lämplig att placera i molnet eller annan plats för att säkra tillgång till viktig dokumentation vid eventuellt haveri.
- All information som IT-kontoret hanterar, inklusive backuper och teknisk dokumentation (som är av högsta vikt att ha tillgänglig vid ett IT-haveri), är lagrad på samma ställe som övrig data och system. Om dessa går ner finns det en risk att informationen som behövs för återställning också är otillgänglig. Larmnotifieringar är alltså beroende av samma infrastruktur som de är satta att övervaka, vilket gör larmsystemet sårbart.
- Avsaknad av dokumenterad process för backuphantering av kommunens system som ställer krav på vilka nyckelkontroller som bör återfinnas inom backup-processen.
- Eftersom det inte finns några avtalade servicenivåer för IT-kontoret finns det heller inga krav från verksamheten gällande frekvens och lagringstid av backuper.
- Kommunen genomför inga återläsningstester av backuper, vilket innebär backuper inte regelbundet testas i syfte att säkerställa huruvida data är återläsningsbar och därmed går att använda sig av vid en eventuell incident.
- Bristen på snapshots av servrar gjorde återställningstiden betydligt längre och dessutom mer kostsam än den kunde ha varit då man blev mer beroende av konsulter. Vilka system som har behov av snapshots var inte utrett innan incidenten och det fanns heller inte diskutrymme att ta snapshots på alla system.
- Flera av de supportavtal Vänersborgs kommun har med konsulter för kritiska IT-komponenter är inte fullt ändamålsenliga. Detta då villkoren för tillgänglighet inte är tillräckliga för att säkerställa att kommunen kan bedriva sin verksamhet.
Det är en omfattande analys som Ernst & Young har gjort. Men den var vad jag kan förstå helt nödvändig.
Så nu har IT-avdelningen, och kommunen, en del att jobba med, och åtgärda. Men jag tycker att Ernst & Youngs rapport inte ska tas som någon slags förödande kritik, utan som ett redskap för att arbeta vidare med att säkerställa IT-systemens säkerhet i framtiden. Om granskningsrapporten tolkas på detta sätt så är kostnaden för Ernst & Youngs arbete väl värd pengarna.
Tror och hoppas jag.
Vänersborgs byggnadsnämnd 2
För några veckor sedan, den 8 april, skrev jag en blogg om Vänersborgs byggnadsnämnd (se här). Den handlade om byggnadsförvaltningens ”mätningar”.
Vänersborgs byggnadsnämnd verkar nämligen göra tämligen onödiga mätningar i samband med bygglovsansökningar. När någon söker bygglov ska fastigheten mätas upp, igen, av byggnadsförvaltningen – trots att fastigheten redan är uppmätt. Och ingenting har förändrats sedan den förra mätningen. Vilket för övrigt lätt skulle kunna kontrolleras med t ex en snabb syn på plats. Sedan får 
fastighetsägarna betala för den nya inmätningen, fast de redan har betalat för den tidigare. Som fortfarande stämmer…
Bloggen blev ganska uppmärksammad. Många var intresserade av ämnet, kanske för att flera invånare har råkat ut för samma sak. Några personer kommenterade bloggen, bland annat Magnus Larsson i Sikhall.
Magnus Larsson beskrev i flera inlägg delar av sin ”kamp” med byggnadsförvaltningen (se här). Jag vet inte om det var dessa kommentarer eller själva bloggen som gav förvaltningschefen orsak att till och med kommentera bloggen på byggnadsnämndens senaste sammanträde. Kanske var det Larssons kommentar om förvaltningens senaste avslag på en ansökan som förvaltningschefen inte ansåg vara riktig. Larsson beskrev
nämligen hur han fick rådet av förvaltningen att söka förhandsbesked på tre tomter i stället för på två, som han hade sökt besked för. Magnus Larsson lydde rådet – och fick avslag på alltihop.
Och det är klart. Det kanske kan vara svårt för tjänstemän att försvara sig mot kommentarer på en blogg. Å andra sidan så deltar inte helt sällan tjänstemän i diskussioner på Facebook, där politiker och politiska frågor avhandlas… Kanske kunde någon ha kommenterat där.
En av de personer som har hört av sig har haft en omfattande mailväxling med byggnadsförvaltningen i Vänersborg. Denne kommuninvånare frågade förvaltningen:
”Om nu kommunen gjort den tidigare inmätningen och anser sedan att denna mätning inte är giltig nästa gång fastighetsägaren söker bygglov, då har ju kommunen utfört en tjänst och dessutom tagit betalt för denna tjänst som inte längre gäller. Var finns kommunens lagstöd för detta sätt att utföra er tjänst?”
Hen frågade också hur gammal en situationsplan får vara för att kommunen ska anse att den är för gammal och var man kan hitta detta lagstöd. (Ur Wikipedia: En situationsplan är en handling som upprättas i samband med ny- eller ombyggnad av byggnader. Den är en del av underlaget vid ansökan om bygglov och visar vad byggherren planerar att göra.)
I svaret från byggnadsförvaltningen stod det bland annat så här:
”Kartunderlaget bör inte vara äldre än 5 år (tidigare 2 år) men även en äldre karta godkänns om inga förändringar har skett på fastigheten sedan senaste inmätning. … I ärenden med tillbyggnader under 15 m² krävs en enkel karta som kan tillhandahållas av byggnadsförvaltningen.”
Kommuninvånaren var inte riktigt nöjd med svaret.
”Att kommunen har rätt att kräva in det underlag som krävs för en prövning av bygglovsansökan är ju självklart för att kunna fatta ett beslut. Det är ju inte det som denna fråga avser. Du hävdar nu att kommunen har rätt att tolka när ett underlag är för gammalt, i praktiken så innebär det då att kommunen anser sig att ha rätt till att efter 5 år skicka ut mätingenjörer och sedan fakturera fastighetsägare för att kunna uppdatera kommunen situationsplaner. Jag undrar nu var vi finner lagstöd för detta?”
Efter flera mail fram och tillbaka så får vår kommuninvånare följande svar från förvaltningen:
”Det finns ingen regler utan kommuner kan tolka det fritt.”
Och då är det klart att man kan undra, vilket kommuninvånaren gör, vad som krävs för att kommunen ska anse att en ny karta behövs. Fastighetsägaren har ju i detta exempel redan betalat för att kommunen hade gjort slutbesiktning och inmätning av det senaste beviljade bygglovet. Har inte kommunen ett ansvar för att den tjänst som kommunen utfört är rätt?
På Boverkets hemsida står det så här (se här):
”Lägeskontroll behöver, precis som utstakning, inte göras i alla byggprojekt. Det ska bara göras där det verkligen fyller en funktion, det vill säga när placeringen har stor betydelse. Det är byggnadsnämnden som gör en bedömning om det finns behov av lägeskontroll. Byggnadsnämnden bör inte kräva det om det inte behövs, eftersom det fördyrar projektet för den enskilde.”
Och kommuninvånaren ställer den naturliga frågan:
”Var kan jag hitta information om kommunens beslut om hur kommunen ska hantera dessa regler där kommunen kan ”tolka fritt”?”
Hen fick en bild som svar, som jag har svårt att tolka, och därför publicerar jag den (andra kanske förstår bättre):
Inga beslut eller protokoll skickades för övrigt med till kommuninvånaren. Och frågan gällde ju – varför gäller inte den situationsplan som kommunen upprättade vid det senaste bygglovet?
Byggnadsnämnder i Sverige har mycket makt över enskilda personer. I det här fallet, som jag har beskrivit ovan, är det nog så att det är byggnadsnämnden som kan sätta villkoren för vilka handlingar som behövs för prövning och hur gamla de får vara. Men visst bör det finnas ett beslut och klara regler för hur sådana här ärenden ska hanteras. Och det verkar inte finnas i det här fallet.
Boverket skriver på sin hemsida (se ovan):
”Eftersom det inte är självklart i vilka fall byggnadsnämnden ska kräva lägeskontroll bör man utarbeta riktlinjer för detta i varje kommun.”
Riktlinjer är nödvändiga så att alla vet vad som gäller, och så att alla kommuninvånare behandlas lika. Men kanske är riktlinjer på gång. Byggnadsförvaltningen skrev nämligen i sitt senaste (sista?) mail:
”Jag har informerat idag byggnadsnämndens presidium om dina frågor och gått igenom det underlaget förvaltningen har och tillämpar i bygglovsärenden angående kartor. Presidium ansåg att underlaget vi tillämpar är bra och att vi ska sammanställa det i ett dokument som nämnden formellt ställer sig bakom. Dokumentet planeras vara klar till byggnadsnämnden i juni 2017.”
Jag kan nog tycka att det är lite märkligt att politikerna i presidiet tydligen anser att underlaget är bra, när det varken är sammanställt eller behandlat i byggnadsnämnden. Men, som sagt, riktlinjer är kanske på gång.
Men sedan är det ju också det här med avgifterna. Ska en fastighetsägare verkligen behöva betala två gånger för samma mätning? Eller, vem vet, det kanske kan bli både tre och fyra gånger… Men det kanske också tas med i de kommande riktlinjerna.
Det är hur som helst inte särskilt tillfredsställande att kommuninvånare känner att de hela tiden motarbetas av byggnadsnämnden i Vänersborg och att det mesta tycks vara både krångligt, dyrt och tidskrävande. Det tycks onekligen som om det fanns en del att önska när det gäller serviceinställningen. Det är nog många vänersborgare som önskar att byggnadsnämnden mer hjälpte än stjälpte.
Och också att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade kommundirektör Thörnkvists ord i tankarna vid handläggningen av bygglovsärenden:
”I förvaltningslagen sägs att kommunen ska handlägga ärenden så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.”
Kommunens badplatser
Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.
I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skrev:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.
Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.
Det hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:
”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”
Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte 
om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.
Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.
I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.
Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)
Vänsterpartiet skrev en ny motion.
”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”
Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)
Vänsterpartiet yrkade:
”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”
För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.
”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”
Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.
I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:
”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”
Det blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…
Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.
I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:
”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”
Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…
Nu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…
Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.
Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.
Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…
Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:
”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”
För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…
Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.
Valborgsmässoafton
Valborgsmässoafton. Denna urgamla högtid med anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid, då kyrkan försökte kristna högtiden genom att importera firandet av det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon.
När en högtid sammanfaller med något astronomiskt fenomen då bör man ställa sig frågan om detta är en slump. Det är det antagligen inte. Dessutom brukar sådana högtider vara långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra.
På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hörde ihop. Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Valhall var som bekant Odens stora borg… Valborg…
Och imorgon är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj…
.
PS. Den här bloggen har varit publicerad en gång tidigare.
Stora investeringar på gång
I onsdags fattade kommunfullmäktige beslut om att renovera kommunhuset för 50 milj kr. Men då ingick inte sessionssalen, som vad jag förstår måste rivas och en ny byggas. Det sistnämnda är dock inte beslutat än och det råder delade meningar inom politiken vilket alternativ som ska gälla. Ska det byggas en ny sessionssal på samma plats, eller på annan plats? Eller ska det byggas en kombinerad sal för möten och kultur, t ex
konsertsal – på samma plats eller på annan plats? Det finns de som tänker sig att denna annan plats i så fall ska vara Huvudnästomten.
50 miljoner är naturligtvis inte småsummor. Och det kan naturligtvis sticka i ögonen på vänersborgarna att kommunen både är väldigt snabb och inte heller tycks ”titta på” pengarna när det gäller ”den egna arbetsmiljön”. Bo Carlsson (C) är medveten om detta när han sa till TTELA (se ”50 miljoner till kommunhuset”):
”Vi har många anställda med arbetsmiljöer som är usla och där vi inte är riktigt lika snabba, och det är inte bra. Resonemanget kan bli att vi är snabba när det gäller personalen som sitter närmast oss.”
Självklart tänker jag i första hand på personal och barn/elever i våra förskolor och skolor, som ofta har en mindre bra arbetsmiljö, även om jag förmodar att det finns dåliga, eller usla som Carlsson sa, arbetsmiljöer även på andra håll. Nu tycker jag inte att ska man ställa personal mot personal. Det naturliga borde väl istället vara att arbetsmiljön förbättras för alla. Men det kanske är det som kommunstyret tänker sig. Vi får se om Carlsson och Dahlin tar krafttag kommande år för arbetsmiljön runt om i vår kommun. Budgetarbetet för nästa år håller ju som bäst på just nu.
Det lär dock inte bli lätt, kommunen står inför stora investeringar, mycket stora investeringar…
Barn- och utbildningsnämnden skulle behöva investera omkring 1 miljard i nya förskolor och skolor, inkl renoveringar etc. Det är en förskola i kv Hönan, det är grundskolor i Öxnered och på Holmängen. Det måste byggas idrottshallar så att eleverna kan ha Idrott och hälsa (som ämnet heter). Norra skolan och Idrottsgatan 7, Silvertärnan, är även de i behov av renoveringar. Bara för att nämna de största investeringarna.
Socialnämnden behöver också investera, nämndens boendeplan klubbades ju i onsdags. Och sedan har vi Brålanda som behöver både ny ringled och förberedelser för ett tågstopp…
Och så har vi framtida kök, trafiklänken i samband med den planerade exploateringen av Onsjö Södra och Skaven/Öxnered. Och vi har vattenverk i Rörvik, VA, gång- och cykelvägar…
Men det räcker inte med dessa investeringar. Kultur- och fritidsnämnden har, som vi har kunnat läsa om i TTELA, storslagna planer för Idrottscentrum. Förutom då att det är nödvändigt att renovera befintliga byggnader, som omklädningsrum och Idrottshuset.
Sedan ska vi inte förglömma ”gökungen”, dvs Arena Vänersborg. Bandyhallen kostar fortfarande, den slukar åtskilliga miljoner varje år. Och nu behövs det tydligen en ny takduk för 10 milj kr, och det ganska snart. Dukbytet är tänkt att göras tillsammans med en teknisk lösning som leder värmen, som samlas under taket, till ”arenagolvet”.
Det kan nog bli svårt att få investeringarna att ”gå ihop” för de närmaste åren. Politikerna kommer att få ett tungt arbete med att prioritera. Det är nästan så att man skulle vilja fråga alla vänersborgare hur de tycker att kommunen ska göra…
Vad hände på KF?
Igår sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige på Dalboskolan i Frändefors. Det visade sig att alla ledamöter, ersättare och åhörare gott och väl fick plats i musiksalen/aulan. Och det var ju bra.
Det var ett tämligen lugnt sammanträde, inte en enda votering till exempel. Naturligtvis var det några pikar och engagerade inlägg, men mötet ledde inte till några personliga osämjor. Fast det brukar nog inte kommunfullmäktigemötena leda till. I varje fall inte för det mesta…
Det var som jag har skrivit i tidigare bloggar ett möte där året 2016 stod i fokus. Sammanträdet behandlade Årsredovisningen och nämndernas verksamhetsberättelser. Och naturligtvis beviljade politikerna varandra ansvarsfrihet för det gångna året. Fast det gjorde de av någon konstig anledning innan verksamheterna hade diskuterats…
Som vanligt var vänsterpartisterna Lutz Rininsland och undertecknad framme i talarstolen på dessa punkter. Jag framförde något förkortade, och ibland lite förändrade, versioner av mina bloggar i ämnena. (Se ärende 1 om ansvarsfrihet, ”Hur gick det 2016? (1)”, ärende 2 om bokslut och årsredovisning, ”Hur gick det 2016? (2)” och ärende 3 om nämndernas
verksamhetsberättelser, ”Hur gick det 2016? (3)”.)
Det blev dock inga större diskussioner om 2016. Det tycktes som om inte alla tyckte att det var särskilt intressant…
Bo Carlsson (C) förde de styrande partiernas talan, i den mån han var uppe i talarstolen i dessa ärenden. Carlsson menade att förra året innebar stora påfrestningar för kommunens verksamhet, och det naturligtvis på grund av den stora ökningen i invånarantalet. Carlsson menade vidare att nämnderna ändå lyckades upprätthålla kvaliteten och dessutom tog ett steg framåt. Vad detta steg framåt innebar förklarade dock inte Carlsson. Det var ju faktiskt så att årsredovisningen visade att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, så hade antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål hade inte bedömts vara uppfyllt. Årsredovisningen konstaterade följaktligen att det skedde en tydlig försämring av måluppfyllelsen sedan föregående år…
Bo Carlsson nämnde inte heller att verksamheterna, framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, fick 40 milj kr mer att röra sig med under förra året tack vare oppositionen. Det var ju oppositionens budget som fick majoritet i april, mot de styrande partiernas vilja. Hade S+C+MP fått igenom sin budget så hade verksamheterna fått spara under året…
Detta påpekades naturligtvis av Rininsland, Kärvling och Gunnar Lidell (M). Lidell påpekade dessutom för Carlsson att ökningen av invånare inte kom som någon överraskning förra året, den började redan 2014-15… Carlsson kommenterade inte detta, eller de 40 miljonerna. Och för den delen inte heller någon annan från de styrande partierna…
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) kände sig nog tvingad att säga några ord efter att jag bland annat hade påpekat att Vänersborg måste göra något åt arbetsförhållandena på förskolor och skolor för att locka till sig legitimerade pedagoger.
Andersson menade att orsaken till bristen på legitimerade pedagoger berodde på att det inte utbildades tillräckligt många. Och visst, det är sant. Det är alldeles för få som vill bli lärare. Men naturligtvis beror detta på att arbetet som pedagog inte är särskilt lockande för dagens studenter, beroende på arbetsförhållandena –
och lönerna. Men Vänersborg kan vara med och konkurrera om de pedagoger som faktiskt finns. Och dessutom, försöka locka till sig några av de många pedagoger som har slutat och börjat jobba i andra yrken.
Så diskussionen i fullmäktige visade ganska tydligt på de två ståndpunkterna – att göra något åt arbetssituationen för pedagoger i Vänersborg eller sitta med armarna i kors och se vad som händer.
När ärendet om ansvarsfrihet för NÄRF behandlades gjorde Marie Dahlin (S) sitt enda framträdande under kvällen.
Och Dahlin skrädde inte med orden. Hon menade att fullmäktige sparkade, som hon sa, Bo Carlsson (C) på grund av någon slags personlig vendetta. Och att verksamhetsåret 2015 (året som Bo Carlsson inte fick ansvarsfrihet för) inte var någon katastrof – i varje fall inte för vänersborgarna.
Det var väl inte riktigt dagens ärende, det handlade ju om år 2016, men hennes argument fick inte stå oemotsagda. Jag själv framförde att det låg massor av fakta och sakskäl för fullmäktiges beslut och om inte vänersborgarna märkte av turbulensen så gjorde de
anställda på NÄRF definitivt det.
För övrigt har den nye förbundschefen på NÄRF, som tillsattes i maj förra året, styrt upp verksamheten, och ekonomin, ordentligt. Det finns naturligtvis ytterligare en del att göra, men NÄRF är definitivt på rätt väg.
Och när revisor Torsten Gunnarsson tog till orda i frågan så sa han faktiskt att han instämde i det som jag hade sagt. Men han menade nog inte det jag sa om Bo Carlsson, utan det jag sa om den nye förbundschefen och utvecklingen på NÄRF…
När ledamöterna i Kunskapsförbundet Väst skulle få ansvarsfrihet så passade Bo Carlsson på att istället ge några synpunkter på formalia. Carlsson kritiserade att kommunfullmäktige först beviljade ansvarsfrihet och sedan, efteråt, diskuterade frågorna (se ovan). Han framförde också kritik, rent formellt, på att de ledamöter som sitter i KFV:s direktion är jäviga när ansvarsfrågan diskuteras, vilket får till följd att de enda som har ordentlig sakkunskap i KFV:s verksamhet inte får delta i debatten. Han menade att ärendet kunde delas upp i två ärenden – ett där KFV diskuterades och ett där ansvarsfriheten togs upp.
Och det hade Carlsson helt rätt i. Det är bara det att precis detta har Vänsterpartiet framfört vid åtskilliga tillfällen under årens lopp, senast tidigare under kvällen…
Men visst, det spelar väl egentligen ingen roll vem som framför synpunkterna. Det viktigaste är att de blir framförda. Men Bo Carlsson borde väl ha kunnat pratat med styresbroder Lars-Göran Ljunggren (S) innan dagordningen för sammanträdet fastställdes… Eller fungerar inte dialogen och samarbetet i kommunledningen?
Kommunfullmäktige beslutade att avsätta 50 milj kr till en renovering av kommunhuset. Det är snabba ryck, så snabb brukar inte kommunen vara när det gäller arbetsmiljön för personal ute på t ex förskolorna och skolorna… Men renoveringen behövs. Det är ganska ohållbart att ”kommunhusets personal” är spridd över hela stan.
Socialnämndens boendeplan antogs också, men planen är beroende av att fullmäktige i framtiden tillskjuter medel som fullmäktige beslutar om. Lutz Rininsland sa (se TTELA, ”Plan för särskilda boenden godkänd”):
”Nämnden får ekonomiska förutsättningar genom fullmäktiges budgetbeslut. Ni som fullmäktigeledamöter tar på er att vid budgetbeslutet i juni respektera det beslut ni har tagit här i dag.”
Till sist behandlades sverigedemokraternas motion. Ola Wesley (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion.
”Jag har lärt mig.”
Sa Ola Wesley. Det han hade lärt sig var nog att fullmäktige varken kan bryta lagar eller ändra dem.
Och därmed var sammanträdet slut, och antagligen var det också sista gången som ett kommunfullmäktigesammanträde hölls på Dalboskolan. De två kvarvarande sammanträdena innan sommaruppehållet ska hållas i Folkets Hus festsal.
Dagens KF: Övrigt
Kommunfullmäktige har förutom de många tillbakablickarna på kommunens egen verksamhet för år 2016 en del andra tillbakablickar att göra.
Det har ju varit en hel del turbulens kring NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) de senaste åren – något som bland annat ledde till att direktionens ordförande Bo Carlsson (C) inte beviljades ansvarsfrihet av Vänersborgs kommunfullmäktige för år 2015. Men nu är NÄRF på rätt väg. Till stor del tack vare att Hans Därnemyr tillträdde tjänsten som räddningschef i maj 2016.
Som det står i NÄRF:s årsredovisning:
”Förbundschefen inledde omgående med att prioritera arbetet med ekonomiska rutiner och redovisningar samt på uppdrag av direktionen genomföra en genomlysning av dåvarande organisation. Även möten med samtlig personal hade en hög prioritet.”
Och det verkar ha gett bra resultat. Det är bara att önska NÄRF lycka till och hoppas att förbundet fortsätter på den inslagna vägen mot bättre ordning i både organisation och ekonomi.
Kommunhuset ska också upp till diskussion ikväll. Fullmäktige ska nämligen besluta att tillföra samhällsbyggnadsnämnden ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset på 50 milj kr.(Sessionssalen är inte inräknad.)
Flera har på sociala medier ironiserat över att när det gäller den kommunala byråkratin finns det alltid pengar, men till barn och ungdomar, gamla och sjuka sparas det. Jag förstår ironin, men jag hoppas och tror att det ska finnas pengar till samtliga dessa behov. För det är klart att kommunens personal måste ha arbetsplatser som de kan vistas och arbeta i. Det är bara att hoppas att renoveringen av kommunhuset leder till önskat resultat.
Kommunfullmäktige ska också besluta om att införa verksamhetsområde för dagvatten på delar av Skaven/Öxnered. Det finns dock några fastigheter som är undantagna från verksamhetsområdet för dagvatten, eftersom de ligger för dåligt till höjdmässigt och det inte går att motivera kommunalt dagvatten för dessa fastigheter ur teknisk, hållbar och ekonomisk synvinkel. Som det står i underlaget.
Sverigedemokraternas motion om att införa en förberedelseskola på prov i kommunen ska också behandlas.
Det finns självklart många utmaningar i integrationen av nyanlända i den svenska skolan. Det upplever pedagoger och skolledare varje dag. Det uppstår naturligtvis svårigheter när eleverna inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket.
I SD:s motion står det:
”Då detta kräver lagändring föreslår vi därför i denna motion…”
Men då faller ju motionen av sig själv. Eller hur? Vänersborgs kommun kan ju inte göra några lagändringar. Det blir följaktligen ett självklart avslag på motionen.
Jag vet inte hur sverigedemokraterna tänker. För ett år sedan vägrade kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att ta upp en sverigedemokratisk motion med motiveringen att motionens innehåll inte var en kommunal angelägenhet. Kurt Karlsson (SD) överklagade och i gårdagens TTELA kunde vi läsa om hur överklagandet först avslogs av förvaltningsrätten, och nu senast att Kammarrätten vägrade att ta upp Karlssons överklagande.
Sverigedemokraterna måste lära sig att sådana här motioner måste de lägga i riksdagen och inte i kommunerna.
Kvällens sammanträde med kommunfullmäktige blir alltså i hög grad en återblick och, förhoppningsvis, analys av år 2016. De stora frågorna om framtiden kommer emellertid lite senare i år och då tänker jag framför allt på budgeten för år 2018…
.
Dessa bloggar handlar om kvällens sammanträde med kommunfullmäktige:
KF: Hur gick det 2016? (3)
I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.
Verksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.
Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.
Den största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.
Och ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.
Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.
Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.
De mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:
- Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
föreningsliv - Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
företag och föreningar - Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
förvaltning, utbildning, kultur och turism - Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
och utvecklas - Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare
De mål som uppnåddes delvis är:
- Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
- Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
förväntningar tillgodoses - Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
som kommunfullmäktige delegerat till dem - Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar - Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla
Och slutligen det mål som inte har uppnåtts:
- Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen
Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.
Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.
Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.
Det är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…
Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)
Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.
I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…
I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.
Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.
Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker
”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”
Till sist.
Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.
Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.
Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.
Utbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:
”att hamna i ett livslångt utanförskap.”
Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.
Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.
Det är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:
”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”
Eller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):
”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”
Det är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.
Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?
.
Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:
Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.
Senaste kommentarer