Arkiv
Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring
Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)”.
I det förra blogginlägget (se “Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)”) kunde det konstateras att det finns flera oklarheter kring kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring. Kommunens definitioner av begreppen är inte helt tydliga och de överlappar dessutom varandra. Det får självklart konsekvenser i kommunens hantering av bidragen. Vänersborgs Rugbyklubb (VRK) t ex fick ju både sponsrings- och evenemangspengar för samma arrangemang, U-SM – totalt 30.000 kr per år (2024 och 2025).
Det finns alltså, som säkert flera har förstått, ytterligare ett dokument kring marknadsföring, evenemang och sponsring. Det dokumentet heter “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Det antogs av kommunstyrelsen den 3 maj 2023.
Det finns en mängd olika dokument i Vänersborgs kommun. Det är inte särskilt lätt att få grepp om vad som skiljer policys, riktlinjer och regler och varför det ena dokumentet innehåller en riktlinje och det andra regler. (Vill någon fördjupa sig och försöka förstå så går det att ladda ner “Riktlinje för styrande dokument” här.)
Syftet med evenemangs- och marknadsföringsbidrag är att:
“stärka Vänersborg som varumärke, boendekommun eller som arbetsgivare.”
Även evenemangs- och marknadsföringsbidrag ska stärka Vänersborgs, inte Vänersborgs kommuns (skulle t ex en Brålandabo konstatera), varumärke. Det är ju även syftet med kommunens sponsring. Enligt kommunens policy och riktlinje för sponsring ska den som mottar bidraget:
“som motprestation tillhandahåller exponering av namn, varumärke eller tjänster”
Ideella föreningar och organisationer med verksamhet som har till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål kan ansöka om evenemangs- och marknadsföringsbidrag. Ansökan lämnas till kommunstyrelsen som följaktligen är den som också lämnar bidraget:
“Kommunstyrelsen lämnar bidrag i form av evenemangsbidrag och marknadsföringsbidrag.”
Det står inte i reglerna vem som beslutar om att bevilja evenemangs- och marknadsföringsbidrag, men med tanke på ovanstående så kan det, som jag ser det, bara vara kommunstyrelsen. Det finns t ex en undantagsparagraf i reglerna som bekräftar detta:
“Kommunstyrelsen äger rätt att efter prövning i ett enskilt fall besluta om undantag från gällande bidragsbestämmelser.”
Som vanligt kan beslut delegeras. I kommunstyrelsens delegeringsordning är det kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som beslutar om utgifter angående evenemang och marknadsföring mm (i delegeringsordningen står det “m.m.”) upp till tre prisbasbelopp och kommunstyrelsens ordförande upp till två prisbasbelopp. I rugbyklubbens fall fattade näringslivschefen beslutet. (Se “Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)”.) Det står inget i kommunstyrelsens delegeringsordning om att beslut om evenemang och marknadsföring mm kan delegeras till tjänstepersoner.
Kommunala bidrag till marknadsföring, evenemang och sponsring… Vad är vad och vad är skillnaderna?
Det är en viktig fråga. Begreppen definieras därför i “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag”:
“Med evenemangsbidrag avses ett bidrag för att stödja förening eller annan bidragsberättigad association
med planering, marknadsföring och genomförande av ett evenemang som riktar sig till en bredare allmänhet.”
Evenemangsbidraget kan alltså användas även till marknadsföring av ett evenemang. Det kan nämligen inte marknadsföringsbidraget användas till på samma sätt:
“Med marknadsföringsbidrag avses ett bidrag där mottagaren inom ramen för ett evenemang eller aktivitet ger kommunen exponering eller annan form av marknadsföring i utbyte.”
Marknadsföringsbidraget ska användas till att marknadsföra Vänersborgs kommun. Det kan tyckas som om detta är ett viktigt syfte även med kommunens sponsringsbidrag. I reglerna förutses denna invändning och det görs följande distinktion:
“En avgörande skillnad mellan sponsring, som sker på affärsmässiga grunder, och marknadsföringsbidrag är att i det senare fallet är prestationerna inte ekonomiskt jämbördiga.”
Det betyder vad jag förstår att när kommunen sponsrar IFK Vänersborg med 150.000 kr per år (se ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”) så är den prestation som IFK ger tillbaka till kommunen “ekonomiskt jämbördig”, dvs värd lika mycket. Och om IFK går till kvartsfinal och får ytterligare 20.000 kr i sponsorpengar så ska IFK följaktligen prestera något “ekonomiskt jämbördigt” tillbaka till kommunen. Så är det alltså inte med marknadsföringsbidraget.
Enligt “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag” är alltså evenemangsbidrag och marknadsföringsbidrag två olika saker. Och då kan det konstateras att Vänersborgs Rugbyklubb (VRK) verkar ha fått båda bidragen. Avtalen med kommunen och VRK hade ju titeln “Avtal för Evenemangs- och marknadsföringsbidrag”. Och så fick ju VRK även sponsringsbidrag…
Det är kanske något förvirrande. I varje fall för en utomstående politiker i oppositionsställning. Förhoppningsvis har de som administrerar de olika bidragen, de som beslutar och de som verkställer ordentlig koll på vad som gäller. Eller så har de inte det…
För övrigt undrar jag om några andra av kommunens nämnder också har regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag. Det jag har skrivit om är nämligen bara reglerna “inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Och tänk om reglerna skiljer sig åt mellan nämnderna… Hur som helst, kultur- och fritidsnämnden har inga evenemangs- och marknadsföringsbidrag och därför inte heller några regler.
Kommunstyrelsen ska enligt reglerna bestämma en årlig budget för evenemangs- och marknadsföringsbidrag. Det finns tydligen en sådan budget på näringslivsavdelningen har jag tagit reda på.
Det får mig att undra, har kommunstyrelsen delegerat uppgifter till näringslivsavdelningen, och näringslivschefen? Å andra sidan sa ordförande Benny Augustsson (S) på kommunstyrelsens sammanträde den 24 januari 2024 att kommunen inte kunde ha en särskild delegeringsordning för sponsringsfrågor. (Se “Vad hände på dagens KS?”.)
Tydligt och transparent…? Kanske får jag en större klarhet i vad som gäller efter helgerna.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?”.
OBS! Dokumentet “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” kan laddas ner här.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025
Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)
Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) skrev 2016 en motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.)
Motionens syfte var att kommunen skulle bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen till föreningarna, som t ex sponsring och marknadsföring, fördelas och används. Vi menade bland annat att reglerna för kommunens alla typer av bidrag/utbetalningar ska vara tydliga och transparenta, så att allmänheten och föreningarna upplever att en likabehandlingsprincip råder. Vi skrev också att det är viktigt att beslut följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Och inte minst, att rutiner tas fram för hur de olika bidragen till föreningarna ska handläggas och beslutas.
Så har det inte blivit.
Motionen var från början inte särskilt populär bland de styrande partierna (S+C) och (delar av) tjänstemannaorganisationen. Jag förstår inte varför, men motionen förhalades medvetet. Resultatet av motionen blev till slut, 7,5 år senare, väldigt urvattnat. De nya reglerna och riktlinjerna blev diffusa och otydliga. Axelsson och jag hade så att säga betydligt större “ambitioner”. (Se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”.)
Blogginläggen om sponsring (se “Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” och “Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”) har rönt ett förhållandevis stort intresse. De gav även upphov till en del kommentarer (klicka här och här). En av läsarna skrev bland annat:
“Var i delegationsordningen står det att vissa avtal skrivs under av politiker (KS ordförande) och vissa andra av chefer eller till och med enskilda tjänstepersoner?”
Kommunens nya riktlinjer och regler är uppenbarligen inte särskilt tydliga för andra personer heller… Och, vem har egentligen rätt att besluta om bidrag till föreningar?
När det gäller sponsoravtalen med IFK Vänersborg har det alltid varit kommunstyrelsens ordförande som har undertecknat dem, även på den tid de kallades marknadsföringsavtal. Den 7 februari 2024 fick kommunen alltså en ny policy och en ny riktlinje för sponsring utifrån Axelssons och min motion. Blev det någon ändring i vem som ska besluta om sponsring?
I dokumentet “Policy för sponsring och donationer” står det inget om vem eller vilka som ska besluta om sponsring eller om vem som ska underteckna avtal. Det står bara:
“Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att riktlinjen efterlevs i respektive organisation.”
I riktlinjen för sponsring, som också antogs av kommunfullmäktige i februari, står det:
“Beslut att sponsra eller godkänna att ta emot sponsring av kommunal verksamhet ska fattas av berörd nämnd eller styrelse.”
Det är intressant att alla kommunens nämnder och styrelser tydligen kan besluta om sponsring. Det innebär kan man väl anta att otydliga regler och riktlinjer kommer att tolkas på olika sätt i olika nämnder. Men det kommer att visa sig. Varför det just är kommunstyrelsen, och kommunstyrelsens ordförande, som ska sponsra idrottsföreningar som IFK och IBK Vänersborg vet jag inte. Det torde egentligen vara mer naturligt att det var en uppgift för kultur- och fritidsnämnden…
Alla sponsringsbeslut kan delegeras av berörd nämnd eller styrelse. Delegering betyder att beslut kan fattas av t ex en enskild person i nämndens ställe. I riktlinjen står det:
“Befogenhet att fatta beslut om sponsring kan delegeras med de begränsningar som följer av kommunallagen. Vid delegation bör beslutanderätten begränsas genom angivande av en uttrycklig beloppsgräns.”
Lite senare i riktlinjen står det också:
“Avtalet ska godkännas av nämnden, styrelsen eller i förekommande fall den som är behörig delegat enligt delegeringsordningen.”
Det är helt klart att beslut om sponsring och undertecknande av avtal kan delegeras, precis som många andra kommunala beslut. Varje nämnd i kommunen har därför en delegeringsordning. Jag har inte läst igenom alla delegeringsordningar, men i de här fallen är det uppenbarligen kommunstyrelsens delegeringsordning som gäller. Det är ju som sagt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som har undertecknat sponsoravtalen.
Kommunstyrelsens delegeringsordning började gälla så sent som den 6 november 2024. Jag började med att söka på sponsring, det kändes naturligt. Sökningen gav dock inga träffar, vilket förvånade mig. Fullmäktige tog ju både en policy och en riktlinje för just sponsring. Och marknadsföringsavtalet med IFK bytte ju också namn till sponsoravtal. Begrepp är alltså viktiga, de är så viktiga att sponsring definieras i både policyn och riktlinjen:
“Sponsring är en frivillig affärsmässig överenskommelse till ömsesidig nytta mellan två eller flera parter, där ena parten (sponsorn) förbinder sig att lämna ersättning i form av kontanta medel, varor och/eller tjänster och där den andra parten (sponsormottagaren) som motprestation tillhandahåller exponering av namn, varumärke eller tjänster, till nytta för sponsorn i dennes verksamhet.”
Då borde, kan i varje fall jag tycka, det klart framgå av delegeringsordningen vem som ansvarar för sponsringen. Men det finns inget. Istället finns den “gamla” punkten kvar om marknadsföring. Det står:
“Beslut om marknadsföringsåtgärder av kommunen som inte hanteras inom ordinarie verksamhets budget, upp till tio prisbasbelopp. Ordf. ska samråda med 1:e vice ordf. och 2:e vice ordförande (presidiet) innan beslut.”
Formuleringen ändrades inte i november när delegeringsordningen uppdaterades utan har funnits där sedan tidigare – även innan fullmäktiges beslut om de nya dokumenten för sponsring.
Det är som sagt noga med begreppen. Det var bäst att ta Chat GPT till hjälp – marknadsföring, sponsring och marknadsföringsåtgärder…?
Jag frågade Chat GPT om marknadsföring och sponsring är samma sak…
“Nej, marknadsföring och sponsring är inte samma sak, även om de ibland överlappar varandra”
Jag formulerade om frågan. Är sponsring en marknadsföringsåtgärd?
“Ja, sponsring är en marknadsföringsåtgärd. Det är en strategi där ett företag eller en organisation ger ekonomiskt stöd, produkter, tjänster eller resurser till en individ, grupp, evenemang eller annan entitet i utbyte mot möjligheten att associeras med detta. Sponsring skiljer sig dock från mer traditionella former av marknadsföring, som annonsering, genom att den ofta bygger på en ömsesidig relation snarare än en direkt köp-och-sälj-modell.”
“På skoj” formulerade jag ytterligare en fråga:
“Varför är inte sponsring en marknadsföringsåtgärd?”
Chat GPT hade svar på det också:
“Det finns en diskussion om sponsring egentligen är en marknadsföringsåtgärd eller något annat, beroende på hur den används och definieras. Här är några argument för varför sponsring ibland inte betraktas som en renodlad marknadsföringsåtgärd.”
Och så räknas ett antal argument upp…
Vänersborgs kommun gör det inte direkt lättare för kommuninvånarna att förstå vad som gäller kring sponsring när olika begrepp används. Min slutsats blir dock ändå att sponsring är en marknadsföringsåtgärd. Och att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) därmed har delegation på att fatta beslut i frågan om sponsring.
Ett av syftena med Axelssons och min motion var att allt kring bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring skulle bli tydligt. Det är det knappast med de nya dokumenten. Det borde åtminstone ha kunnat stå i delegeringsordningen (se det fetstilta):
“Beslut om marknadsföringsåtgärder av kommunen som t ex sponsring och som inte hanteras inom ordinarie verksamhets budget, upp till tio prisbasbelopp.”
I delegeringsordningen står det också att kommunstyrelsens ordförande ska samråda med 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande innan beslut. Sedan tidigare har jag förstått att det inte brukar vara något samråd. Ordförande talar om vad hen har kommit fram till, punkt. Jag antar att det har gått till på samma sätt denna gång också.
Tio prisbasbelopp är för övrigt mycket pengar. Prisbasbeloppet var 57.300 kr 2024 och 2025 är det 58.800 kr. Ska jag vara ärlig så kan jag tycka att det är alldeles för mycket pengar. Ordförande Augustsson skulle alltså helt på egen hand, rent hypotetiskt, kunna besluta om att sponsra damlaget i Vänersborgs RugbyKlubb (VRK) med över en halv miljon kr per år… (58.800kr x 10)
Det var i och för sig ett dåligt exempel. Damlaget får inga sponsorpengar alls trots att laget är det näst bästa laget i Vänersborg. VRK:s damer slutade 4:a i damallsvenskan, den högsta divisionen… (Se “Välkommen till VRK’s Damer”.) Det var bara Onsjö golfklubbs herrlag som var ett strå vassare. Laget vann SM i somras.
Och på tal om rugby. I kommunens diarium så såg jag av en slump att ordförande Benny Augustsson (S) även har undertecknat ett sponsorsavtal med Vänersborgs Rugbyklubb (VRK). Det gjorde Augustsson tillsammans med rugbyklubbens ordförande den 12 september 2024.
Jag undrar vilka fler föreningar som har sponsoravtal. Det verkar inte finnas några uppgifter på kommunens hemsida. När en tjänsteperson hjälper mig att leta i diariet efter sponsoravtal hittades inget avtal med Vänersborg IF (se “Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”). Å andra sidan hittades inget med IBK Vänersborg heller. Och de styrande partierna, och tjänstepersonerna, som hävdade att allt var så tydligt, öppet och transparent kring sponsring…
Sponsorsavtalet mellan kommunen och VRK skiljer sig från de andra avtalen. Det omfattar nämligen sponsring av ett (eller två) evenemang, nämligen U-SM i rugby i Vänersborg 2024 och 2025. Kommunen sponsrar tävlingarna med 20.000 kr per år – mot exponering av Vänersborgs kommun. VRK ska:
“Uppge Vänersborgs kommun som samarbetspart med kommunvapen i information om evenemanget eller aktiviteten.”
Avtalet gäller i upp till två år i taget och kan förlängas efter beslut i behörig ordning.
Avtalet ger upphov till frågan – ska sponsoravtal skrivas för ett specifikt evenemang? I policyns, och riktlinjens, definition får man i varje fall inte den känslan…
“Sponsring är en frivillig affärsmässig överenskommelse … till nytta för sponsorn i dennes verksamhet.”
Man tänker väl inte på att “i dennes verksamhet” innebär t ex en match eller en enda händelse. Och det finns faktiskt också något i kommunen som heter “Evenemangs- och marknadsföringsbidrag”.
Och hör och häpna…
Vänersborgs kommun och Vänersborgs Rugbyk
lubb slöt den 6 september 2024 ett “Avtal för Evenemangs- och marknadsföringsbidrag”. Och faktiskt, avtalet gällde även det U-SM i rugby 2024 och 2025… Alltså precis samma evenemang som sponsringsavtalet handlade om, och som undertecknades bara några dagar senare.
VRK får enligt avtalet 10.000 kr per år i evenemangsbidrag och klubben får också låna kommunens ljudanläggning till scen- och eventområde. VRK ska som motprestation:
“Uppge Vänersborgs kommun som samarbetspart till evenemanget eller aktiviteten med kommunvapen i information om evenemanget eller aktiviteten.”
VRK får alltså 20.000 kr i sponsring och 10.000 kr i evenemangsbidrag för samma arrangemang och med samma åtagande – att visa upp kommunvapnet…
Och som om inte detta sätter myror i skallen på en förvirrad motionär, och kanske en och annan föreningsmänniska och invånare, så har “Avtal för Evenemangs- och marknadsföringsbidrag” med VRK undertecknats av – kommunens näringslivschef, en tjänsteperson alltså.
I kommunstyrelsens delegeringsordning står:
“Beslut om mindre engångsutgifter, evenemang och liknande som inte hanteras inom ordinarie verksamhets budget”
… ska beroende på utgiftens storlek beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) eller kommunstyrelsens ordförande. Inget om tjänstepersoner alltså. Men det finns kanske andra dokument…
Är kommunens riktlinjer och regler kring marknadsföring, evenemang och sponsring verkligen tydliga och transparenta? Som de styrande partierna med S i spetsen hävdade när beslut fattades om de nya styrdokumenten…
OBS! Dokumentet “Policy för sponsring och donationer” kan laddas ner här och “Riktlinje för sponsring och donationer” här.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring”.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025
GOTT NYTT 2025
Så är då ytterligare ett bloggår till ända. År 2024 är slut.
Tiden går fort. Men så är det väl alltid när man ser tillbaka. Dagar, månader och år flyr, trots krig i Ukraina och massmord i Gaza. Och trots allt elände som den borgerliga regeringen med SD i spetsen ställer till med. Inkomstklyftor som ökar, de rika som blir allt rikare och de fattigare som blir allt fler och fattigare. Nedmonterad välfärd, bostadsbrist, arbetslöshet och oro för framtiden. Ökade utsläpp och missade klimatmål. Men kanske går tiden fortare när man är pensionär…
Jag avslutar nu mitt 14:e bloggår. Den första ”riktiga” bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010, även om jag hade prövat på med några enstaka texter redan tidigare. Men det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Och för drygt fyra år sedan, den 14 december 2020, fick jag min miljonte visning på bloggen… Denna händelse beskrev jag i inlägget ”En miljon!”.
Det hade jag aldrig kunnat drömma om. Men det finns uppenbarligen ett behov av en politisk blogg i Vänersborg.
För mina trogna läsare är bloggen ett sätt att följa med i politikens Vänersborg och få en hyfsat sammanhängande bild av vad de valda politikerna uträttar, och inte. Det finns inte alltid så mycket information att få i TTELA. Under året har tidningen stundtals gjort några bra reportage, men tidningen skriver mest om Trollhättan nu för tiden.
Och helsidorna om SAAB och SAAB-ägare tränger ut de politiska artiklarna om Vänersborg. Det är svårt för en kommuninvånare att få en bild av vad som händer politiskt i kommunen från TTELA och annan traditionell media. Jag har försökt att till viss del täppa till denna lucka.
Det har blivit ett otal blogginlägg inför sammanträden i de församlingar som jag är ledamot i, dvs barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Jag har redogjort för dagordningar, olika ärenden, partiernas synpunkter etc och självklart mina egna funderingar. Efter sammanträden blir det lika många bloggar om hur diskussionerna gick, vem som sa vad och, inte minst, vad som beslutades.
De partier som styr Vänersborg denna mandatperiod är som bekant S+C+KD+MP. Det är en mycket intressant, och omaka, konstellation, men trots att styret består av fyra partier så har det ändå inte majoritet, varken i kommunfullmäktige eller i nämnderna. Det gör det svårt, eller omöjligt, att styra som de vill. Samtidigt borde det bli mer demokratiskt eftersom minoritetsstyret måste ha stöd av något oppositionsparti för att få majoritet. Det borde, i varje fall i teorin, leda till mer samtal och dialog partierna emellan.
Så har det knappast varit i år. De styrande lägger fram sina förslag som är desamma som de förslag som förvaltningarna har arbetat fram. Några gånger får de styrande en majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige eller i någon nämnd emot sig, men ofta får de stöd av något oppositionsparti. Ibland har Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet lagt ner sina röster och på så sätt gett de styrande majoritet.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige ser ut på följande sätt:
Sverigedemokraterna har egentligen 10 mandat, men flera ledamöter har lämnat sina uppdrag. SD hade 16 namn på sin valsedel och nu är 9 borta! Tre av SD:s, och fullmäktiges, stolar står därför tomma. Om ytterligare en SD-ledamot hoppar av så har de styrande partierna ”majoritet” eftersom ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. Och ordförande i kommunfullmäktige är centerpartisten Annalena Levin.
Det är alltså fyra partier som styr Vänersborgs kommun. I praktiken är det emellertid, som jag uppfattar det, socialdemokraterna som styr. Men så är sossarna också nästan dubbelt så stora som de andra tre partierna tillsammans.
Centerpartiet märks emellertid en hel del. Mats Andersson (C) är som bekant kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och Annalena Levin kommunfullmäktiges ordförande. Det är en ”bra utdelning” för ett parti som endast har 4 av 51 mandat. Bo Carlsson, centerns fd ”starke man” (som fortfarande är ganska stark), är
ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Carlsson har ofta egna tankar och idéer, men när det kommer till kritan följer han partilinjen. Och det ser nog hans partibroder Mats Andersson till. Andersson står alltid på samma linje som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande, och inte sällan nöjer sig Andersson med att upprepa det Augustsson säger.
MP har varit med S+C i styret länge nu och spelar knappast längre någon roll i Vänersborgs politiska liv med sitt enda mandat. MP syns eller hörs sällan eller aldrig i de politiska diskussionerna. KD tycks gå samma öde till mötes, partiet blir allt mer osynligt. KD röstar under tystnad på allt som framförs av S, även om det innebär att de har fått byta fot i flera frågor. KD tycks bara ha en egen uppfattning i en enda fråga – frågan om Hallevibadet. Det kan bero på att de flesta som representerar KD bor i Vargön.
Politiken har ”spetsats till” i Vänersborg under denna mandatperiod. Moderaterna blir allt “tuffare” och det händer att det utbyts tämligen hårda ord mellan framför allt de båda kommunalråden Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M). Även Lena Eckerbom Wendel (M) har haft sina duster med Augustsson, då framför allt i kommunstyrelsen.
Moderaternas allians med Liberalerna består fortfarande, även om L för en tynande tillvaro. Cecilia Prins har försökt att gjuta mer liv i partiet och Prins hörs oftare i debatterna. Hon är dock fortfarande lite orutinerad.
Sverigedemokraterna krymper som sagt. Det är endast 7 ledamöter kvar i fullmäktige, och alltså ingen ersättare. Det är kanske inte det här som partiets väljare hade tänkt sig. Å andra sidan spelar det ingen större roll, SD:s ledamöter säger sällan någonting och debatterar inte särskilt ofta eller aldrig. I många viktiga frågor avstår de till och med från att rösta. Det är bara Anders Strand som yttrar sig ibland. Mathias Olsson blir allt tystare. Även i nämnderna är SD tämligen anonyma. Däremot lägger SD en hel del motioner.
Medborgarpartiet är aktivt i några frågor, eller rättare sagt Göran Svensson. MBP är ofta öppna för samtal och har i vissa frågor hamnat på Vänsterpartiets sida. I andra, en del viktiga, frågor har de agerat på ett sätt som har gett de styrande partierna majoritet…
Årets viktigaste fråga var som vanligt budgeten för nästa år. Det blev en hel del skrivet kring beslutet i juni. De olika budgetförslagen presenterades och analyserades. Budgetbeslutet slutade med att de styrande partierna fick igenom sitt förslag. I slutvoteringen fick deras budgetförslag 23 röster och M+L-förslaget 11 röster. 14 ledamöter avstod från att rösta i slutvoteringen. Det var ledamöter från SD, MBP och Vänsterpartiet. (Se “KF-beslutet om budget 2025”.)
År 2025 blir som vanligt ett tufft år för verksamheterna. Det ska hållas igen och effektiviseras. De styrande partierna anser att det är viktigare med stora överskott än att välfärden får de resurser den behöver. Det är den traditionella synen som ekonomer framför, och då tycker de styrande politikerna att så måste det vara. Man kan ju inte ifrågasätta vad experterna säger… Det får mig att stundtals undra varför särskilt socialdemokrater ägnar sig åt politik. Varför inte låta tjänstepersonerna bestämma helt och hållet…?
Det är många bloggläsare som hör av sig på olika sätt. De vill inte sällan berätta och beskriva hur de har behandlats av kommunen. De känner en vanmakt när de på olika sätt konfronteras med den kommunala byråkratin. Som stundtals är både stelbent och maktfullkomlig. Det finns tydligen inga charmkurser som biter på nitiska tjänstepersoner i Vänersborg. Jag hinner inte med alla tips och alla fall. Tyvärr. Det skulle behövas fler bloggare.
Andra hör av sig med lovord och berättar vad mina inlägg betyder för dem. Det är reaktionerna från dessa människor som gör det roligt och stimulerande att fortsätta skriva. Folk är faktiskt i stort sett alltid positiva. Och det oavsett vilket parti de representerar eller röstar på. Fast det är klart, alla kan ju knappast vara positiva.
Men det visar de inte, inte för mig i varje fall. Men tystnad kan också vara ett sätt att markera missnöje. Och visst har det funnits tillfällen där jag har hört tystnaden tala. Även i mitt eget parti. Å andra sidan så får jag överraskande nog, vilket är väldigt glädjande, ”glada tillrop” från politiker och “vanliga personer” som lägger sina röster på andra partier än Vänsterpartiet. “Jag håller inte med om vad du tycker alla gånger, men jag lär mig mycket om politiken i Vänersborg” är en vanlig kommentar.
Bloggandet tar en del tid i anspråk. Det har jag beskrivit vid tidigare tillfällen. Det är ju inte bara att skriva, det är material som ska läsas in, fakta som ska letas upp och kontrolleras osv. Det blir en del timmar framför tangentbordet. Sanningen är också att jag tar hjälp av flera utomstående ”granskare och experter”. En del granskar fakta och på andra prövar jag både idéer och åsikter, och jag får ofta nya vinklingar och perspektiv tillbaka. Det är givande dialoger. Jag vill som vanligt tacka er allihop! (Ni vet vilka ni är.) Men den som otvivelaktigt hjälper mig allra mest, och som alltid ställer upp, är min partivän Lutz Rininsland. Utan Lutz hade bloggen inte varit vad den är. (Rininsland har själv bloggat men är sedan några år tillbaka ansvarig för Vänsterpartiet i Vänersborgs hemsida.)
Under de år som jag har bloggat har det blivit 1.566.145 visningar. Och har någon varit med från början har de kunnat läsa 3.103 blogginlägg. I år var det 120.956 visningar på bloggen (förra året 135.493). (Och det är några timmar kvar…) Det betyder att det i genomsnitt klickades 331 gånger på bloggen varje dag. Då räknar jag med alla dagar, lördagar, semesterdagar, julafton osv.
Det är sämre siffror än förra året.
Det är 137 personer som prenumererar på min blogg. 83 av dom får ett mail med det publicerade blogginlägget. Det betyder att de inte behöver gå in på bloggen för att läsa inlägget. Räknaren registrerar då inte heller något klick…
Det har blivit 211 blogginlägg under året. Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom “index-sidan” är årets mest klickade bloggar följande:
- “Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 935

- “Blåsut Höjd, Rostvägen” – 823
- “Byggnadsnämnden (2): Huset vid 45:an” – 818
- “Hallevibadet: Nuläget (1)” – 717
- “VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 684
- “Sikhall: Dom har avkunnats!” – 647
- “Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 598
- “Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 587
- “Vilka föreningar sponsrar kommunen?” – 576
- “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)” – 570
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen fortfarande är som störst… Det var t ex 21 visningar från Indien. Det var glädjande, förra året var det bara 18… Besöken från Kina minskade dock kraftigt. Det var 40 visningar jämfört med 174 förra året. Marknadsföringen har tydligen inte fungerat i år eller också är jag “blockad” av regimen.
Jag noterar att jag har fått vardera ett besök från bland annat de tidigare ryska delrepublikerna Uzbekistan, Azerbajdzjan och Armenien. Vidare också ett besök från vardera Irak, Ecuador, Etiopien, Pakistan och Estland. Annars är det från USA (2.117 visningar), Norge (525), Spanien (472), Irland (338), Tyskland (316), Finland (261) och Storbritannien (259) som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Undrar om dessa människor på utländsk mark lärde sig något nytt om Vänersborg…? Kanske fick de veta hur man ska undvika att verkställa fullmäktigebeslut…?
Det har genom åren varit en mängd skandaler i Vänersborgs kommun. Det har blivit lugnare på den fronten nu för tiden och det är ju på sätt och vis tur. Men det är inte bra för bloggens besökssiffror… Det skulle behövas några Sund Sampo-skandaler…
De skandaler som har varit, framför allt kring samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen när det gäller t ex Sikhall och Hallevibadet, har inte riktigt väckt intresset eller engagemanget hos invånarna som förr. Kanske är de alltför luttrade. Det har ju varit en del skandaler genom åren – kring t ex arenan, Toppfrys, Solvarm, Juta och Magnus Larsson. Men fler skandaler ligger i luften för år 2025.
Jag tror också att de styrande partierna kommer att ta allt fler konflikter. Det verkar nämligen som om de styrande partierna blir alltmer kompromisslösa och intresserade av konfrontation. De vill inte att oppositionen ska få vara med och bestämma, såvida inte oppositionen håller med dem. Det kan med andra ord bli ett bra bloggår…
Jag vill så här i slutet av året passa på att tacka alla er som har levererat tips och ”nyheter” – både ni som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Fortsätt gärna med det – total anonymitet garanteras.
Och självklart, vad skulle bloggen vara utan läsare? Utan er läsare – ingen blogg.
Till sist önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)
Anm. Fortsättning på inlägget “Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)”.
I utbyte mot de åtaganden och tjänster som IFK Vänersborg ska leverera enligt sponsringsavtalet åtar sig Vänersborgs kommun att:
“utbetala ett ekonomiskt stöd om 150.000 kronor per år (ex moms, reklamskatt, produktion och tryck) under Avtalets löptid. Reklamskatten tillkommer på fakturan.”
Det är faktiskt en höjning av stödet med 25.000 kr. Eller om man så vill, en slags indexuppräkning. IFK har nämligen fått 125.000 kr ända sedan åtminstone 2011.
Som tidigare utbetalar kommunen en extra bonus om IFK herr respektive IFK dam når slutspel i elitserien. Bonusen för IFK herr är på 20.000 kr, en höjning med 5.000 kr, om laget går till kvartsfinal. Det blir ytterligare 20.000 kr om det blir semifinal och 20.000 kr extra vid final. Förra året skulle IFK herr också få en bonus om laget tog SM-guld. Det är dock borttaget i år.
IFK:s damlag får 10.000 kr om laget går till semifinal och ytterligare 10.000 kr vid final. Det tycks dock inte vara aktuellt i år, vilket det antagligen inte är för herrarna heller.
IFK Vänersborg ska från och med årets sponsringsavtal tillhandahålla regelbundna rapporter till kommunen om hur stödet används och vilka resultat som uppnås. Samtidigt som det står om “regelbundna rapporter” så ska parterna enligt avsnitt 8 i avtalet:
“gemensamt följa upp och utvärdera Avtalets genomförande minst en gång per år.”
Detta är mer än enbart en rapport. Vid ett sådant här tillfälle ska IFK nämligen:
“bjuda in och redovisa hur stödet har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Ett utgående Avtal ska alltid utvärderas med utgångspunkt i om Avtalet har genererat den nytta som förväntades.”
Det ska bli intressant att så småningom läsa vad en sådan utvärdering och analys kommer fram till.
“Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025” har kompletterats med avsnitt som vi är vana vid att se på “riktiga” affärsavtal. Det är avsnitt som “Ansvar”, ”Förtida upphörande”, “Ändrade förhållanden”, “Överlåtelse” och “Tvist och tillämplig lag”. Det är, som jag förstår, inga konstigheter.
Så är det inte heller med avsnittet “Force Majeure”.
I avtalet räknas det upp ett antal oförutsedda händelser som gör att parterna inte kan anses vara ansvariga för brister i uppfyllandet av de förpliktelser som överenskommits i avtalet. Det kan gälla:
“myndighets ingripande, strejk (såväl Avtalsenlig som Avtalsstridig), lockout, blockad, omfattande brand eller översvämning, allvarlig olyckshändelse, epidemier/pandemier, karantäner eller liknande situationer eller annan liknande omständighet utanför parts kontroll”
Det jag seriöst undrar över är hur arenans status kan påverka avtalet. Det är ju ingen hemlighet att arenataket läcker och att det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster har tidigare under åren gått sönder.
I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige därför att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket (och sätta upp en ny belysning). Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB)
utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga. Rapporten beskrev mycket omfattande skador som behövde omfattande åtgärder. Niklas Johansson på TTELA konstaterade (se TTELA “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB ändå inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:
”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Vänsterpartiet begärde en utredning men kommunfullmäktige sa nej. I budgetbeslutet i juni i år avsattes istället 18,9 milj kr till arenan för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Samhällsbyggnadsförvaltningen räknade sedan ”baklänges”, vilka åtgärder skulle de avsatta pengarna räcka till? Pengarna får då användas till att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. Det skulle egentligen behövas betydligt mer pengar. En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. (Se “Läget för Arena Vänersborg?”.) Inget företag har så vitt jag vet åtagit sig att åtgärda arenataket. Vad händer med sponsringsavtalet om arenan blir obrukbar? Arenans skick är ju onekligen inte utanför kommunens kontroll…
Det kan för övrigt noteras att i år finns ingen bilaga till avtalet som det av någon outgrundlig anledning fanns förra året. (Se “Kommunens sponsoravtal med IFK”.)
Avtalet är undertecknat den 18 december av IFK Vänersborgs ordförande Johan Carlén och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Det här var i stort sett innehållet i avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det finns många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av sponsoravtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… (Gripen t ex får 750.000 kr av Trollhättans stad.) Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för Vänersborgs kommun. Det vet jag inte, men förhoppningsvis kommer den framtida utvärderingen att ge svar.
Jag kan tänka mig att andra föreningar och klubbar i Vänersborg sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg och sponsringsavtalet med kommunen. Och det kan man ha en viss förståelse för… Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag. IFK torde dock behöva betydligt mer sponsorpengar för att kunna konkurrera med de allra bästa lagen. Dit torde dock inte Gripen räknas…
Men så är det ju också så att innebandyklubben IBK Vänersborg har ett liknande sponsringsavtal som IFK. Och IBK ligger inte i innebandyns högsta serie… Kommunen och IBK Vänersborg undertecknade avtalet den 16 december, två dagar före kommunens avtal med IFK. Det kanske förklarar varför IBK fortfarande inte har kommunens logga på sin webbplats. Fast IBK har ju haft ett sponsringsavtal med kommunen även tidigare…
Vänersborgs kommun åtar sig att ge ekonomiskt stöd till IBK Vänersborg på 40.000 kronor per år. Det är samma syfte med detta avtal som kommunens med IFK. Det torde innebära att även innebandy är ett varumärke för Vänersborgs kommun.
Vad jag vet har inga andra föreningar sponsoravtal med kommunen i år, men 2023 hade Vänersborgs IF (VIF) ett avtal. Det finns emellertid inga tecken på att VIF har något avtal innevarande år. På VIF:s hemsida räknas flera så kallade ”partners” upp, men Vänersborgs kommun är inte en av dem. Jag har dock för
säkerhets skull skrivit till kommunen och ställt frågan om VIF har ett avtal även 2024 och 2025.
Kanske kan IBK Vänersborgs avtal med kommunen innebära att alla andra föreningar och klubbar nu kan teckna sponsringavtal med Vänersborgs kommun. Kommunen ska ju behandla alla lika…
PS. Det var tänkt att bli två inlägg om sponsringsavtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg. Nu inser jag att det finns mer att skriva om, bland annat utifrån de kommentarer jag fick på det första inlägget – se här.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025
Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)
För alla bandyfantaster i Vänersborg, och Trollhättan, och faktiskt på många andra håll i landet, är Annandag Jul lite av julens och kanske till och med årets höjdpunkt. Den 26 december, när Stefan har namnsdag, spelas av tradition derbymatcher.
I år hade IFK Vänersborg hemmamatch mot Gripen Trollhättan precis som Bollnäs hade mot Edsbyn och Vetlanda mot Åby/Tjureda. Och ej att förglömma, Nässjö mot Tranås – det gamla klassiska smålandsderbyt mellan de tidigare storlagen. Numera huserar de dock sedan flera år tillbaka i allsvenskan.
IFK Vänersborg vann som bekant över ärkerivalen från Trollhättan med siffrorna 5-3 – inför hela 4.523 åskådare. Tränarparet, bröderna Mayborn, har gjort underverk med laget. De har fått ihop ett hyfsat slagkraftigt lag av spillrorna av det gamla som åkte ur Elitserien förra säsongen. På Annandagen visade spelarna en vilja som verkade ha chockat de gulsvarta Gripenspelarna. IFK visade återigen vem som är herre i Tvåstad… Inte heller 2024 kunde Gripen alltså bryta (se TTELA “Gripens derbyspöke lever vidare”):
“annandagsförbannelsen mot antagonisten IFK Vänersborg (ett kryss, åtta förluster i elitseriesammanhang)”
TTELA håller på att dokumentera IFK Vänersborgs fall och uppgång. Det ska resultera i en dokumentärfilm som TTELAs chefredaktör Fredrik Hofflander redan nu jämför med dokumentärerna på Netflix… (Se TTELA “Även Gripenfans kommer att gilla TTELA:s dokumentär om IFK Vänersborg”.)
“genialiskt eller storhetsvansinne?”
Frågar sig Hofflander. Den som lever får se. I bandykretsar i Vänersborg blir filmen säkert en succé. I Trollhättan är det redan tummen ner för projektet.
IFK:s seger över Gripen passade för övrigt bra som en slags sportslig bekräftelse på den överenskommelse som slöts för bara drygt en vecka sedan, den 18 december, mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Det var “Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025”.
Sponsoravtalet mellan kommunen och IFK har i stort sett likadant ut sedan åtminstone 2010, även om det från början kallades ”marknadsföringsavtal”. Avtalet för säsongen 2024/2025 har dock medfört en del förändringar, mestadels formella men även några nyheter i själva innehållet.
Syftet med det nyligen påskrivna avtalet är att:
“reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke. Föreningen åtar sig att medverka till exponering av kommunen samt att sprida kunskap om Vänersborgs kommun och dess verksamheter genom motprestationerna/åtagandena”
Det är en ny skrivning, och jag kan inte riktigt förstå den första meningen. Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Och hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK stärka kommunens varumärke? Såvida inte bandy är ett varumärke för Vänersborg…
En stor nyhet är att avtalet också gäller IFK Vänersborgs damlag. Tyvärr förlorade damlaget på Annandagen borta mot Sandviken med utklassningssiffrorna 24-0.
IFK:s åtaganden och motprestationer i avtalet är för det första “dräktreklam”. Det innebär att IFK Vänersborg, både herrar och damer, ska ha “kommunens märke” på matchdräkterna. Kommunen får vidare två reklamplatser i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… IFK ska också presentera:
“Kommunen som platinapartner på Föreningens hemsida med logotyp och länk”
Det gäller även presentationer på IFK Vänersborgs Linkedin, Instagram och Facebook.
En nyhet i avtalet för i år är också isreklamen:
“Vänersborgs kommunvapen med en placering som är synlig i TV-sändningar”
Vänersborgs kommun ska vidare presenteras som stor matchvärd vid två elitseriematcher för IFK herr. Då ska kommunen också ha möjlighet, vilket är en nyhet, att presentera sin verksamhet i arenans foajé och också att boka konferenslokal eller annan plats i arenan samt:
“Representant för Kommunen intervjuas i halvlek och ges möjlighet att framföra relevant budskap om kommunen och dess verksamheter.”
Detta kan kanske bli ett uppdrag för kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Centerpartiet i Vänersborg sponsrar nämligen också IFK Vänersborg. Partiet är en så kallad “bronspartner”.
Det blir man för 10.000 kr per säsong. Och då ingår också reklamplats i arenan. Sponsringen sker antagligen med pengar som C bland annat har fått från kommunens skattebetalare i form av partistöd.
I IFK:s motprestationer/åtaganden gentemot Vänersborgs kommun ingår också:
“Representanter från Kommunen har rätt att aktivt delta vid Familjefesten och erhålla 20 matchbiljetter på ståplats samt Bandyfesten och erhålla 15 matchbiljetter till ståplats som del i matchvärdskapet.”
Precis som tidigare år kommer kommunen att bjudas in till IFK:s nätverksträffar. 2-3 representanter från kommunen kan delta under säsongens ca 10 träffar. Dessa nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.
Kommunen får ytterligare tjänster av IFK:
“10 säsongs/entrébiljetter/loge till sittplats på läktaren/kommunens egna loge ingår som del i Avtalet. Dessa gäller såväl herr- som damlagets matcher och under hela säsongen inklusive ev. slutspel.”
Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till biljetterna, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Hittills har ingen under säsongen (det var före annandagens derby) använt kommunens loge.
I nästa inlägg ska jag bland annat beskriva kommunens åtaganden, och ett för mig tidigare okänt sponsringsavtal med en annan förening i kommunen.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025
Julens budskap
Så lackar julen 2024 mot sitt slut. Den har varit som en jul ska vara. Släkten samlas och barnbarnen öppnar sina klappar. Skinka, julkorv, hemmagjord senap, rödkål, köttbullar och andra läckerheter står på bordet. Och till kaffet vältrar sig den annars så ståndaktiga LCHF:aren i sig mängder av socker. Det är undantag tre dagar om året – under jul! Då går nougaten, kolan och marsipansgrisarna åt som smöret, och majonnäsen, gör de andra dagarna på året…
Det kanske är läge att påminna om varför vi har firat jul under dessa tre dagar. I varje fall enligt den religion som dominerar det andliga livet i landet. Tänker den gamle, numera pensionerade religionsläraren…
Sedan tusen år tillbaka firar vi i Sverige Jesus födelse under jul. (Även om årets julvärd Mark Levengood tycktes glömma bort det…) Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling.
Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnade särskilt om de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet. Han hade inte mycket till övers för hycklare.
Idag vet jag ibland inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. 20,54% av Sveriges medborgare röstar på ett parti som gör skillnad på människor. Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Och nu samarbetar tre av de etablerade partierna på ett organiserat sätt med detta parti, varav ett kallar sig kristet… Regeringspartierna tycks dessutom ha övertagit samma syn på medmänniskorna som de fördömde för bara några år sedan.
Om Maria och Josef skulle återuppstå och vara tvungna att gå från Nasaret till Betlehem idag, skulle de behöva passera 11 israeliska checkpoints, ett säkerhetspassage och en 8 meter hög mur…
Det finns säkert stjärnor på himmelen som blänka, men de döljs av många mörka moln. Och rök av bombexplosioner…
=
PS. Det här blogginlägget har varit publicerat tidigare.
GOD JUL!
Julen firas sedan tusen år tillbaka i Sverige till minne av Jesu födelse, men det är högst osannolikt att han föddes vid denna tid. De hedniska romarna, liksom våra förfäder här uppe i norr, firade ju sina fruktbarhetsfester vid vintersolståndet. Det var firanden som liksom festligheterna vid sommarsolståndet hade långa anor tillbaka i tiden och som var en viktig och omistlig del av religionen och kulturen.
Fornkyrkan tog avstånd från de hedniska fruktbarhetsriterna. Den hade en helt annan syn på livets och människornas glädjeämnen. Men fördömandet hjälpte inte. Människorna ville inte bli av med några festligheter. Då fick någon klok och smart biskop eller präst en idé. Vore det inte bättre för kyrkan att förlägga Jesu födelse till tiden för vintersolståndet? Kanske skulle hedningarna då börja fira Jesus istället. Och så blev det. Kyrkan behövde inte avskaffa de uråldriga hedniska riterna. Det visade sig att det viktigaste för hedningarna var att de fick fira, vad de firade var mindre viktigt. Den kristna kyrkan tänkte rätt. Få kommer idag ihåg de gamla hedniska gudarna. Trots att de lever kvar i bland annat lussekatterna, Luciafirandet, julbocken och julskinkan…
Det här med kultur är en intressant fråga. Är det kristna julfirandet svensk kultur? Eller är det de hedniska fruktbarhetsriterna som är det? Finns det en svensk kultur? Och är den i så fall bättre än andra kulturer?
Det finns många frågor och säkerligen ännu fler svar. Med tanke på den “svenska” kultur, som vinner terräng bland invånare i Sverige, så skulle jag i år igen vilja återge en gammal klassisk berättelse som jag fick på Lärarhögskolan 1979. Berättelsen har rubriken ”Ett underligt folk”:
”Det var en gång en ung person från ett land i Afrika, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.
Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började hen sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar. De åt ägg av olika konsistens och de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.
Senare på året, när solen som alla också dyrkade stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.
När kvällarna blev mörkare, flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små dyra skaldjur som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.
Det hemskaste hände mig när nätterna var allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.
I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på aftonen hade ätit då kom deras gud.
Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman, med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa, att han brukar komma till dem en gång om året.
Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”
Och imorgon tisdag är det julafton och då kommer tomten med julklappar till alla barn och även, förhoppningsvis, till alla förväntansfulla politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun.
Och med den berättelsen och nedanstående sång tillönskas alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:
EN RIKTIGT GOD JUL!
Höjda barnomsorgsavgifter 1 jan
Den 19 juni i år antog kommunfullmäktige ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. De reviderade reglerna innebär bland annat att avgiftsreduceringen minskar och att kostnadstäckningen för verksamheten ökar.
Det betyder i klartext att vårdnadshavarna får betala högre avgifter för barnomsorgen än tidigare och att kommunen får in mer pengar. Hur stor avgiftsökningen blir är beroende av:
“hushållets sammanlagda inkomst samt hur många av hushållets barn som har en plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg.”
Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen. Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget och begärde votering. Samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning, endast de fyra ledamöterna i Vänsterpartiet röstade emot.
Det var många ärenden på kommunfullmäktige i juni, bland annat budgeten för 2025. Det kanske var “stressen” över alla andra ärenden som gjorde att Vänsterpartiet inte lämnade in någon skriftlig reservation. Det var en miss.
I måndags, den 16 december, behandlades ärendet i barn- och utbildningsnämnden, igen. De exakta avgifterna skulle fastställas eftersom Skolverket hade tagit fram sina beräkningar. Denna gång passade jag på att skriva en protokollsanteckning som förklarade Vänsterpartiets syn. Den är viktig. Den visar på skillnaden mellan Vänsterpartiet och samtliga andra partier i Vänersborgs kommun. De andra partierna pratar och lovar i valrörelsen, efter valet glöms alltihop. Alla deras löften om satsningar på barn och ungdomar var ett sätt att locka röster. Vänsterpartiet i Vänersborg står för vad det lovar.
Här nedan följer protokollsanteckningen. Jag avstod från att rösta och förklarade varför. Det gick inte att rösta nej – kommunfullmäktige hade ju redan beslutat att avgifterna skulle höjas. Du kan ladda ner protokollsanteckningen som pdf här. Och här kan du hämta dokumentet “Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”.
==
4 Avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds
Den 19 juni 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01.
Vänsterpartiets fyra ledamöter röstade mot förslaget. Det är anledningen till att jag idag avstår från att rösta.
Vänsterpartiet är av åsikten att avgiftshöjningar inte är något bra sätt att öka barn- och utbildningsnämndens intäkter. Vänsterpartiet hade i sitt budgetförslag för år 2025 istället föreslagit att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.
Vänsterpartiet är emot avgiftshöjningarna. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling och utbildning i grundskolan. Det är därför som staten liksom barn- och utbildningsnämnden vill att fler barn ska gå i den kommunala förskolan. Man kan nästan säga att förskolan har blivit obligatorisk när det gäller barnens utbildning. Men – grundskolan är gratis för hushållen men förskolan är avgiftsbelagd…
Avgiftshöjningen drabbar de hushåll, t ex ensamstående kvinnor, med lägst inkomst hårdast. Konsekvensen av en avgiftshöjning kan bli att hushållen väljer enskild pedagogisk omsorg istället för, eller inte byter till, den kommunala förskolan eftersom det blir för dyrt.
Vänsterpartiet anser också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.![]()
Vänsterpartiet avstår från att rösta i ärendet.
Vintersolståndet
Idag måste jag bryta min politiska rapportering. Det är ju nämligen denna dag som en av årets viktigaste och märkligaste händelser inträffar. Det är vintersolståndet, midvinter, på engelska winter solstice.
Årets kortaste dag infaller idag, den 21 december. Dagen följer på årets längsta natt, midvinternatten, även om kölden inte har varit särskild hård. Och dessutom ligger molnen så tunga, så att vi inte kan se stjärnorna gnistra eller glimma. (Lyssna gärna på Viktor Rydberg.)
Vintersolståndet är en astronomisk händelse som en gång i tiden var präglad av mystiska berättelser, riter och offer. Tänk om inte solen skulle komma tillbaka, tänk om åkrarna aldrig mer skulle ge några skördar, tänk om Ragnarök var nära… Midvinter var en tid av åkallan av och blot (offer) till gudarna.
Midvinterblotet var med all sannolikhet en av de viktigaste högtiderna i asatron. Kor, hästar och framför allt grisar offrades till gudarna för att befrämja fruktbarhet. Naturligtvis dracks det även offeröl – man drack ”jól”.
Självklart var det fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum under vintersolståndet. I asaläran var de bror och syster och inte, som i flera andra indoeuropeiska religioner, gifta med varandra. Som Shiva och Kali borta i Indien.
Frejs heliga djur har sin naturliga och främsta plats på julbordet, grisen. Freja och hennes heliga djur katten har vi firat för drygt en vecka sedan, på Lucia. Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var ju Lusse.
(Se ”Varför Lucia?”). Det var då asadyrkarnas flera dagar långa fruktbarhetskult runt midvinter började. På ”julen” har även Tor med sin bock ett finger med i spelet. Och det sägs faktiskt, även om det är lite osäkert, att Oden under ett av sina namn, Jólnir, var julens högste gud.
I Vänersborgs kommun är gator och vägar nästan lika mörka som på hednatiden. Gatubelysningen, även om den är energisnål, skingrar knappast de mörka slöjorna i centrum eller kommunens ytterområden… Det känns som om det skulle behövas ett ordentligt blot. Det kanske är något att tänka på för kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin eller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson till nästa år.
Men nu väntar astronomiskt och religiöst ljusare tider. Vi får se om gatu- och vägbelysningarna fixas så att mörkret så småningom skingras även i Vänersborgs kommun…
Vintersolståndet har firats i Sverige i tusentals år. Det har utgjort en påminnelse om livets cykler, ljusets seger över mörkret och människans eviga strävan efter hopp och gemenskap. Denna tidlösa betydelse gör att vintersolståndet fortsatt finns djupt inom oss, även i vår moderna tid.
KS: Information och beslut
Det var som väntat mycket information på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Och det låter kanske tråkigt, men så är det inte. Tvärtom, man önskar att fler kunde få ta del av all information och kunskap som meddelas politikerna i KS. Det är omöjligt att delge allt i ett blogginlägg, men min förhoppning är att återkomma till t ex medborgar- respektive medarbetarundersökningarna.
Det var idel kunniga och skickliga tjänstepersoner på plats på gårdagens sammanträde, men jag vill ändå framhålla en “debutant” i KS-sammanhang. Enhetschef Adam Gistedt från kultur- och fritidsförvaltningen gjorde en gedigen föredragning om kommunens idrottsanläggningar.
Som svar på några frågor jag fått på sistone kan jag säga att det under informationspasset framkom att det “jobbas för fullt med Hallevibadet” och att “utredning pågår om Norra skolan”. Vad detta innebär mer konkret vågar jag inte uttala mig om.
Det blev ingen landgång för politikerna i kommunstyrelsen, ordförande Benny Augustsson (S) håller hårt i pengarna. Under lunchrasten var Göran Svensson (MBP) tvungen att avvika och Vänsterpartiets Gunilla Cederbom fick inträda i hans ställe. Det var ett tag sedan vi var två från Vänsterpartiet som hade rösträtt i kommunstyrelsens beslutsomgång.
Jag beskrev innehållet i flera av ärendena i inlägget “KS: Porr i skolan och andra frågor” och tänker inte upprepa detta. I inlägget finns också dagordningen. De flesta ärendena klubbades igenom utan större diskussion och motsättningar, men på några ärenden blev det både frågor, debatt och voteringar.
På sittande möte lämnade Moderaterna förslag på fyra riktade uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen. Det var under ärendet kommunstyrelsens verksamhetsplan. Liberalerna och Sverigedemokraterna yrkade bifall, men inget annat parti. Voteringarna, det blev tre stycken, slutade med siffrorna 9-6. För min del tycker jag att sådana förslag måste lämnas i ett tidigare skede. Det måste finnas tid till både eftertanke och diskussion med partikamrater innan man kan ta ställning i KS.
Det blev ingen debatt i ärendena kring kommunens anslutning till strategin “Jämställt Västra Götaland 2024-2027” och till “CEMR-deklarationen”. Båda ärendena handlade om jämställdhet. Även Sverigedemokraterna biföll förslagen utan ifrågasättanden. Har SD i Vänersborg blivit ett feministiskt parti…?
Vänsterpartiet framförde tanken att kommunen skulle prioritera även “våld i ungdomars partnerrelationer” i strategin “Jämställt Västra Götaland”. Men efter att ordförande i “Rådet för hälsa och social hållbarhet”, kommunalrådet Mats Andersson (C), förklarade att denna prioritering tydligt innefattades i den “överordnade” prioriteringen “Våld och förtryck i nära relation ska upphöra i Vänersborgs kommun” lade Vänsterpartiet aldrig yrkandet.
Jag passade däremot på att flika in att de här förslagen i arbetet för jämställdhet hade Vänsterpartiet framfört redan för två år sedan i en motion… (Se “KS: Porr i skolan och andra frågor”.)
Ärendet “Svar på medborgarförslag om att införa digitala barnskydd mot pornografi” fick en oväntad utgång.
Underlaget var lite tunt. Vänsterpartiet tog kontakt med barn- och utbildningsförvaltningen och några i skolpersonalen, men också med kultur- och fritidsförvaltningen och fritidsledare. Ingenstans rapporterades att det var några som helst problem med porrsurfning. Det konstaterades att sådana sidor filtrerades bort.
Men så sa en i Moderaterna att hen kunde komma in på porr på sin kommundator och strax hojtade en sverigedemokrat att det gick även på kommunens iPads. Det ska dock betonas att det var politikernas IT-utrustning och att det finns vad jag förstår olika grad av säkerhet och filtrering. Men dessa upptäckter spred naturligtvis förvirring i KS. Var det så med personalens IT-utrustning på t ex skolor och bibliotek också?
Gunilla Cederbom (V) föreslog en återremiss. KS måste få mer information och fakta i frågan. Samtliga ledamöter, även SD, biföll förslaget.
Det sista ärendet som det blev oenighet kring var behandlingen av Tor Wendels (M) motion om att “låta kommunstyrelsen betala hyra för tomma lokaler”. Det var även en särskild informationspunkt i ärendet där både verksamhetschefen för Fastighet och Service samt kommunens ekonomichef deltog.
Det var en hel del frågor. KS fick veta att utredningar och processer pågår. Det finns ett uppdrag att samnyttja lokaler, att utreda internhyressystem etc.
“Vi vet inte ens vad tomställda lokaler är.”
Sa ordförande Benny Augustsson (S) som en gång i tiden var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Det har också Bo Carlsson (C) varit. Carlsson sa:
“Motionens problembeskrivning stämmer, men jag håller inte med om slutsatsen.”
Alla inlägg fick mig att börja omvärdera min uppfattning. Samtidigt tycker vi lite olika i V. Cederbom röstade på avslag av motionen, medan jag avstod från att delta i beslutet. V får diskutera “ett varv till” innan ärendet avgörs i kommunfullmäktige nästa år. Det blev alltså en votering i ärendet. M+L+SD röstade ja till motionen, det är 6 röster, medan S+C+KD+MP+V röstade för avslag, dvs 8 röster. Kärvling (V) avstod från att rösta.
Motionen handlade egentligen om kommunens underhåll av sina fastigheter. Underhållet är mycket eftersatt och, ärligt talat, stundtals helt bedrövligt dåligt. Kommunen måste snarast komma tillrätta med underhållsproblemet. Jag tror de flesta är tämligen överens om det.
Sammanträdet avslutades med att ordförande Benny Augustsson tackade kommundirektör Lena Tegenfeldt och sekreterare Johanna Gustafsson för ett fantastiskt arbete. De fick var sin blomma. Augustsson tackade också alla ledamöter och ersättare i KS. Vi fick emellertid inget. Jo, en saffransbulle till förmiddagskaffet. Lena Eckerbom Wendel (M) tackade slutligen Augustsson.
Och sedan började det politiska jullovet.
Och till sist får jag passa på att tacka alla tjänstepersoner som förser oss med all information och fakta. Och särskilt tack till kommundirektören och Johanna, om ni nu läser bloggar… Självklart önskar jag även alla politiker en God Jul. Utan er hade inte denna blogg varit möjlig…



Senaste kommentarer