Arkiv
Brättelänken i KS
På torsdag, den 2 maj, sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. Det är både utbildning och många ärenden. Ett av ärendena handlar om den så kallade Brättelänken.
Brättelänken kallas den väg som planeras anläggas mellan Öxnered/Skaven till/mot Onsjöområdet. Vägen kommer att gå vid Brätte och problemet är då – ska Brättelänken gå norr om de undersökta, och synliga, fornlämningarna i Brätte eller söder om dem?
Den norra vägsträckningen föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.
Den södra vägsträckningen ska enligt planerna utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng.
Brättelänken har behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. I underlaget till KS (kommunstyrelsen) står det:
“Samhällsbyggnadsnämnden har nu förordat det nordliga alternativ 1 utifrån en sammanvägd bedömning.”
Nämnden tycker med andra ord att det nordliga alternativet är att föredra. Det var bara James Bucci (V) som förespråkade den södra vägsträckningen. (Tor Wendel (M) deltog inte i beslutet.)
Jag har läst samhällsbyggnadsnämndens underlag och kan inte hålla med. Det var ingen sammanvägd bedömning. Eller kanske snarare, en sammanvägd bedömning utifrån ett bristfälligt underlag. Det saknades nämligen en mängd fakta, framför allt om Brättes unika kulturhistoriska betydelse. Förvaltningen missade t ex den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum 2019. (Den kan laddas ner här och du kan läsa mer om vad den kom fram till här.) Men inte nog med att det saknas relevanta och väsentliga uppgifter, nämnden motiverar inte heller särskilt tydligt varför den förordade det norra alternativet.
Det gör däremot kommunstyrelseförvaltningen som uppenbarligen också har noterat denna brist. På torsdag ska KS fatta följande beslut:
“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”
Det är alltså inget beslut om själva vägsträckningen som kommunstyrelsen ska fatta. KS ska inte ens lämna några egna synpunkter på förslaget från samhällsbyggnadsnämnden. Den ska “bara” skicka ut förslaget på remiss till ett antal nämnder. Remissen består fortfarande enbart av underlaget från samhällsbyggnads. Däremot sammanfattar alltså KS-förvaltningen det som talar för den norra sträckningen på Brättelänken:
- “Ca 15% lägre byggkostnad”
- “Följer befintlig vägsträckning och undviker i största möjliga mån att brukad jordbruksmark tas i anspråk”
- “Skapar förutsättningar att göra ”Gamla Brätte” och Vassbotten-området mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att i projektet möjliggöra nya anslutningar in i kultur- och naturområdet.”
- “Tillgodoser både Ridskolan och Brättehaga gårds önskemål om placering”
- “Skapar en naturlig och möjlig förutsättning för vägens fortsättning (från Brätte) ner mot/till Onsjö-området.”
Det är argument som läsaren själv får avgöra hur viktiga och avgörande de är. Jag vill bara kort kommentera två av dem. Den lägre byggkostnaden är dels inte särskilt mycket lägre och dels bortser den från kostnaderna för de arkeologiska undersökningar som måste göras. De undersökningarna torde snabbt komma upp i summor som gör denna vägsträckning betydligt dyrare. Jag reagerar också på att Brätteområdet skulle bli mer tillgängligt genom att bygga en större väg och parkeringar mitt i fornminnesområdet. Om dessa anläggs blir det inte särskilt mycket kvar att tillgängliggöra, mer eller mindre stora delar av fornminnesområdet skulle förstöras. I Kulturmiljölagen så står det i 2 kap 2 §:
“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”
Området mellan de 25% av Brätte stad som är undersökt och Vassbotten, där den norra vägsträckningen ska passera, är ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var antagligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.
Det står egentligen inget i underlaget, varken i samhällsbyggnadsnämndens eller kommunstyrelseförvaltningens, om vad som talar för det södra alternativet eller vad det är som talar mot det norra. På det sättet är underlaget tämligen ensidigt och subjektivt. Det finns dock några “garderingar” i underlaget till KS…
KS-förvaltningen skriver att Länsstyrelsen i flera sammanhang:
“uttryckt tveksamhet kring framför allt alternativ 1 (=det norra alternativet; min anm), eftersom vägen då passerar centralt genom riksintresseområdet för kulturmiljövården Brätte-Vassända.”
När Länsstyrelsen yttrar sig över funderingarna om Brättelänken i den Fördjupade Översiktsplanen 2023 så låter den “uttryckta tveksamheten” så här:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”
Det är som jag ser det tendentiöst att formulera Länsstyrelsens ståndpunkt som att den enbart är “tveksam”… Länsstyrelsen har för övrigt befogenhet att stoppa Brättelänken och bör kanske bemötas med viss respekt… Brätteområdet är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet den 5 november 1987. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.
Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):
”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”
När museichef Peter Johansson fick reda på kommunens planer med Brättelänken skrev han ett brev till kommunen där han uttryckte sina synpunkter. Peter Johansson är en av de mest kunniga vi har på området, men brevet finns inte med i underlaget till kommunstyrelsen. Det tycker jag är anmärkningsvärt. (Du kan läsa hela Peter Johanssons brev här.)
Museichef Johansson skriver bland annat:
“I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. … Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.”
Peter Johansson är mycket tydligt:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”
När Brättelänken behandlades i samhällsbyggnadsnämnden yrkade min partivän James Bucci (V):
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
På torsdagens KS-sammanträde tänker jag nog yrka på i stort sett samma sak, typ:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det är bara slöseri med tid, och pengar, att fortsätta diskutera och analysera den norra vägsträckningen.
Politikerna måste visa respekt för historien. Som museichef Johansson också skrev i sitt brev till kommunstyrelsen om Brätte:
”Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet av de politiska partierna i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?
===
Jag har skrivit väldigt mycket om Brätte och Brättelänken och har försökt att få med alla möjliga och omöjliga argument. Det känns som om jag skulle vilja upprepa dem alla, men då skulle detta blogginlägg få ytterligare 2-3 delar. Jag nöjer mig med att hänvisa till mina tidigare blogginlägg.
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
Hallevibadet: Mossbergs mail (2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Hallevibadet: Nuläget (1)”.
Jonas Mossberg vill ta över Hallevibadet från kommunen och driva det i privat regi.
Mossberg läste vad samhällsbyggnadsnämnden, utan föregående diskussion, hade skrivit om Hallevibadet i sitt budgetbeslut den 11 april. (Det återgav jag i det förra inlägget, se “Hallevibadet: Nuläget (1)”) Han blev aningen “frustrerad” av formuleringarna och skrev följande mail till samhällsbyggnadsnämnden och några tjänstepersoner i tisdags, den 23 april 2024:
===
“Hej alla och envar!
Oavsett politisk partifärg så hoppas jag ni värnar om vad som är rätt och vad som är fel och ber er även läsa igenom vad jag skrivit här nedan, det är viktigt för mig och någon av er är ”min” politiker i denna nämnd så det är du ”skyldig mig” eftersom du fick min röst!
Mina åsikter om vissa tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och deras kompetens att utföra det av den politiska nämndens beslut gissar jag ni känner till vid det här laget.
En viss person polisanmälde mig som privatperson (?) men anmälan lades ner mindre än två timmar efter den var gjord så, så mycket för det..
Har lagt med vissa tjänstepersoner så dom kan agera på förhoppningsvis ett professionellt sätt i detta ärende (eller anmäla mig igen om dom känner sig kränkta).
Men uppriktigt sagt så är jag så evinnerligt trött oviljan av SBN att ens föra en diskussion om olika varianter för att driva Hallevibadet vidare, sedan det blev återremitterat så har INGEN varit i kontakt med mig och frågat om jag fortfarande är intresserad….Är jag?? Ja, jag är fortfarande intresserad för jag tror på Vargön och Hallevibadet och dess potential (precis på samma sätt som Skara-Bert tror på Ursand). Vargön växer och behöver ett bad. Vänersborgs simklubb (som har olympiska medaljörer) försvann till Trollhättan då alla tävlingsmöjligheter försvann i samband med nedläggningen (förhoppningsvis går det att locka tillbaka dom) Fast det är inte Bandy så det räknas kanske inte?
Jag har tagit del av SBNs budget förslag och kan bara häpna av de rena lögnerna som står i den.
Nedan texten i budgeten: (Sedan kan man ju fundera vad ”Utdömts av förhyrande verksamhet” betyder jag tolkar det som utdömt och ej uthyrbart..)”
===
Här citerar Mossberg hela texten från samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut. Det gjorde jag som sagt i det förra inlägget så jag återger det inte igen. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.)
Efter citatet fortsatte Mossberg:
===
“Att badet står tomt är tyvärr ingen nyhet och har nog inte gått någon i Vargön förbi men sedan kommer den första lögnen.
Badet är inte utdömt i någon av rapporterna och en hel del är åtgärdat från de första som jag tagit del av (i synnerhet den från 2016 med flertalet felaktigheter i)
Den senaste rapportens hade som allra största brist stenläggningen då denna inte följer dagens rekommendationer (sug på den…..REKOMMENDATIONER)…
Jag har pratat med miljö och hälsa och de har inga som helst invändningar på stenläggningen och har ALDRIG haft heller.
Lögn nummer 2 (i min tolkning) är också ganska uppseendeväckande då jag i över ett år nu försökt få kommunen att inleda en konversation med mig angående eventuella former för ett övertagande av badet och driva det vidare i privat regi i 10-15 år (Jag är realist, ingen idiot, det är den tid badet har kvar innan det kostar ”mer än det smakar” att driva det i privat regi). Tyvärr har SBN haft en total ovilja att diskutera någonting, jag vet fortfarande inte om det är köp eller arrende som var uppe på tapeten, det enda jag vet är oviljan från vissa tjänstepersoner att göra vad de beslutande (politikerna) gett SBN i uppdrag att göra.
Lögn nummer 3 är att det inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Detta är en lögn så tillvida att SBN har inte bemödat sig att försöka hitta en ”aktuell slutlösning”, all kommunikation har varit enkelriktad och svaren jag fått har ibland varit helt obegripliga att försöka få ut något av. Så detta definierar jag som en ren och skär lögn.
Jag ber er, våra folkvalda politiker som skall arbeta, inte i egensyfte, utan efter folkets vilja, att tänka både 3 och fyra gånger. Varför inte driva badet vidare i privat regi fram till badutredningen är klar och det är beslutat om/var/när ett nytt bad skall byggas. Men vad jag vill att ni alla skall veta är att SBN inte har gjort det arbete som de blivit tilldelade av politikerna och det är både synd och skam att tjänstemannaansvaret är borttaget.
Det är ”hela Vargöns badhus” som diskuteras och efter att ha pratat med personen som utförde de 2 senaste rapporterna flera gånger så är jag rörande överens, Kommun klarar inte att driva ett gammalt badhus som behöver skötas av någon som bryr sig och har helt andra resurser och kostnader än vad kommunen har.
(sedan rent personligen så tror jag att de 10 miljoner i rivningskostnad ligger närmare 14. Jag har naturligtvis även pratat med de som körde ”fylle” när badet byggdes in och all ”fylle” är från Alloys så troligtvis högvärdigt krom i det så det skall på deponi. Jag vet betydligt mer om badet än herrarna som dömer ut det som rivningsfärdigt och badet har, enligt min bedömning mellan 10 och 15 år kvar att fungera alldeles utmärk med normalt underhåll, mycket som kan göras i egen regi.
Jag ber i synnerhet KD om fullt stöd då ni gick till val med att ni skulle rädda Hallevibadet, nu är det upp till bevis. Vargön vill ha kvar sitt bad, det är inte mycket svårare än så. Jag vet inte om det har att göra med den avstyckning som är planerad för ”särskilt boende” som gör oviljan att låta ett fullt fungerande bad skall rivas?
Saknas någon i sändlistan så skicka den gärna vidare, eventuellt hamnar den på Vargösidan på Facebook så vi får lite fart på ärendet..
Med vänlig hälsning
//Jonas Mossberg”
===
Dagen efter att Jonas Mossberg hade skickat sitt mail fick han ett kort svar. Det kom från samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Jonasson skrev i onsdags, den 24 april:
“Tack för ditt mail och dina synpunkter.
Jag har i nuläget inget nytt att tillföra i handläggningen av Hallevibadet men Samhällsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsnämnden inväntar en utredning som förhoppningsvis kommer till oss under våren.”
Ordförande Jonasson bekräftar med andra ord att det inte har hänt något med den konsekvensutredning som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november förra året. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.) Den utredning som inväntas och som Jonasson hänvisar till torde med all sannolikhet vara Inteas utredning av Vattenpalatset. (Den skrev jag också om i det förra blogginlägget.)
Men inte nog med det. I torsdags fick Jonas Mossberg också ett mail från förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var en överraskning eftersom Mossberg inte hade haft någon kontakt med tjänstepersonerna i förvaltningen sedan oktober/november förra året. Mossberg fick en inbjudan till ett möte nästa vecka med förvaltningschefen!
Hallevibadet är en viktig fråga för kommunen. Det handlar bland annat om mycket pengar. Min uppfattning är att Mossberg, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper Hallevibadet. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader, t ex 10 milj kr för att riva det… Kanske vore det till och med en vinst för kommunen om den gav bort badet. Sedan kan man inte underskatta badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.
Det finns säkerligen flera möjliga alternativ till hur ett avtal mellan parterna skulle kunna se ut. Det stod faktiskt i underlaget till beslutet i november förra året:
“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”
Ett av syftena med konsekvensbedömningen var alltså just att titta på en avyttring, även om det inte stod i själva beslutssatsen. Jag förstår inte riktigt varför arbetet med konsekvensbedömningen ska behöva vänta på att utredningen av Vattenpalatset ska bli klar. Vad har en avyttring av det nedlagda Hallevibadet med Vattenpalatset att göra? Eller är man orolig för att Hallevibadet ska ta badgäster och därmed intäkter från Vattenpalatset?
Det är viktigt att parterna träffas och kommer överens om en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för Mossberg att driva badet vidare. Visst vore det ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet. Och det är ju ändå det alternativ som gäller om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.
Vågar vi hoppas på att mötet nästa vecka mellan Mossberg och förvaltningschef Knutsson är starten på konstruktiva samtal som leder till en lösning?
Anm. För att vara helt korrekt. Samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt budgetbeslut den 11 april, men möttes återigen den 19 april. Då ändrade nämnden budgetbeslutet på en punkt, men det hade inget att göra med Hallevibadet.
Hallevibadet: Nuläget (1)
Det är mycket budget 2025 just nu. Budgetberedningen har flera möten (tre bara denna vecka) där ekonomi, budget, verksamhet, mål, ambitionsnivåer, resultat osv tas upp och diskuteras, men framför allt får budgetberedningen väldigt mycket information.
Budgetberedningen består av de fem ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna för de partier som inte har någon ledamot i KSAU. (Undertecknad bloggare är gruppledare i Vänsterpartiet.)
Det har blivit tre blogginlägg om budgetprocessen. De har redogjort för besluten i barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och kultur- och fritidsnämnden (se “Kultur o fritid begär mer pengar”). Igår tänkte jag börja skriva om budgetbeslutet i samhällsbyggnadsnämnden den 11 april. Jag kom dock av mig eftersom mitt intresse fångades av ett särskilt avsnitt i beslutet. Det handlade om Hallevibadet.
Jag skrev ett blogginlägg för inte så länge sedan om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.) Det handlade dock mest om den polisanmälan som en tjänsteperson i chefsställning hade gjort mot Jonas Mossberg. Polisen hade dock samma dag som anmälan kom in beslutat att överhuvudtaget inte utreda den. Det har emellertid fortfarande inte förvaltningschefen berättat för nämnden. Det kan kanske bero på att han räknar med att ledamöterna läser bloggar…
Jonas Mossberg i Vargön vill ta över Hallevibadet och driva det vidare. Han vill även utveckla både badet och området. Det beskriver han bland annat i en artikel i TTELA den 28 juli 2023. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)
Mossberg hörde av sig till samhällsbyggnadsförvaltningen strax efter att kommunfullmäktige hade fattat sitt beslut om Hallevibadet den 21 juni 2023. Beslutet innebar att kultur- och fritidsnämnden avvecklade verksamheten. (Se “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.)
Det var även omkring den här tidpunkten som jag fick höra talas om Mossberg och hans planer första gången. (Jag skrev om hans intresse men nämnde honom 
inte vid namn i ett blogginlägg den 6 juli – se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.) Mossberg fick, enligt egen utsago, ingen respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen och skrev då till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.
Sedan var det en del kommunikation fram och tillbaka, en kommunikation som vissa, inte minst Mossberg själv, ibland upplevde som “frustrerande”. Det gjordes några undersökningar och “inspektioner” av och kring badet, en affärsplan började utarbetas, kontakter togs, men egentligen hände det inte särskilt mycket, om något, kring Mossbergs eventuella övertagande av Hallevibadet. Det verkade inte som om alla på kommunen var särskilt positiva till Mossbergs idéer och planer…
Det visade sig i kallelsen till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 oktober 2023. Förslaget till beslut från samhällsbyggnadsförvaltningen var att föreslå kommunfullmäktige att:
”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”
I underlaget står det att det fanns ett intresse från en privatperson, men inget om varför dialogen inte hade lett någonstans. Det borde det nog ha gjort kan jag tycka eftersom förslaget var att riva Hallevibadet. Varför kunde inte ”privatpersonen”, dvs Jonas Mossberg, få ta över badet?
Det var nog fler som undrade och var ”tveksamma”, tror jag, till att avfärda Jonas Mossberg så enkelt. Men sådana samtal skedde inom lykta dörrar – och min gissning är att de hölls inom den styrande partigrupperingen (S+C+KD+MP). När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick nämligen ärendet helt enkelt från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet… (Det är möjligt att det hade inkommit någon ny information från Jonas Mossberg själv.)
Den 16 november var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Då hade tjänstepersonerna författat en ny skrivelse med ett helt annat beslutsförslag. Det måste ha varit tuffa diskussioner i kommunhusets korridorer… Kan det möjligtvis ha varit KD som hade satt sig på tvären och fått de andra att ändra på sig?
Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november 2023 följande beslut om Hallevibadet:
- “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
- “Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”
Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt beslut. KD lämnade emellertid en protokollsanteckning:
“KD förordar en bredare utredning/analys av alternativ. Dvs inte enbart ur samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv.
En analys/utredning som även visar:
- Brukarperspektivet, undersöka vilka erfarenheter har kommunen av stängningen av Hallevi så här långt.
- Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.
- Kopplingar till en mer långsiktig simhalls- o badplan inom kommunen, där säkerställande av simundervisning, sport & motion samt Rehabbad beaktas.
Det är svårt att ta välgrundade beslut när en långsiktig strategi saknas. En brist som lett till svårigheter för förvaltningen att göra en kostnadseffektiv och ansvarsfull planering samt drift av våra tre badanläggningar. En konsekvensutredning utan koppling till framtiden blir alltid bristfällig, det kan snabbt leda till nya, idag kanske okända, kostnader.
Att lägga ner Hallevibadet utan koppling till en långsiktig strategi är inte optimalt.”
Jag kan tycka att det var bra synpunkter. Om de beaktas i en kommande konsekvensbeskrivning är jag emellertid tveksam till, tyvärr.
Det har enligt uppgift inte varit någon vidare diskussion i samhällsbyggnadsnämnden om Hallevibadet sedan beslutet. Det har ställts någon fråga från politikerna om hur arbetet med konsekvensbeskrivningen fortlöper, men svaret har blivit att förvaltningen inväntar badutredningen. Det är en utredning kring badens framtid i Vänersborg som just nu, med hjälp av Intea, tittar på Vattenpalatset. Utredningen av Vattenpalatset går tydligen långsamt, den är i varje fall inte klar än. Slutsatsen är väl därför, som jag ser det, att det inte händer särskilt mycket kring arbetet med konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet. Kanske ligger arbetet helt nere.
Det har med andra ord varit ganska tyst kring Hallevibadet, och inte heller Jonas Mossberg har hört något.
Men så läste jag alltså samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april. Rubriken på det avsnitt som fångade mitt intresse löd “Tomställda lokaler”. Texten hade följande lydelse:
“Fullmäktige beslutade 2023-06-21 att avveckla kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023. Lokalen står sedan dess tom. Fastighetens skick har sedan tidigare utdömts av förhyrande verksamhet och det har hittills inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Med anledning av det beskrivna läget anses det nödvändigt att skriva ned fastigheten under år 2024 och att eventuellt projektera för rivning år 2025–2026. Detta förutsätter att inget motstridigt framkommer i den simhallsutredning som pågår. Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli 
aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr. Fastighetsenheten ser svårigheter att hantera kostnaden inom ram och skulle troligtvis behöva skjuta framåt eventuella återbruk- och rivningsåtgärder om budget för ändamålet inte tillskjuts för det aktuella året.”
Oj… “återbruk- och rivningskostnader” – 10 miljoner…
Det är lätt att få uppfattningen att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning anser att Hallevibadet ska rivas, punkt slut. Det står ju t ex inget om att kommunikationen med Jonas Mossberg ska fortsätta, än mindre att han ska få möjlighet att ta över badet. Men avsnittet ska nog istället tolkas som att samhällsbyggnadsnämnden helt enkelt garderar sig för att det inte blir någon affär. Då är det ju bara rivning som gäller. 
Och skulle det bli en försäljning kan ju budgetposten för rivning utgå. Det är också viktigt att komma ihåg att en rivning av Hallevibadet kräver ett särskilt beslut.
Jonas Mossberg skickade i tisdags ett mail till samhällsbyggnadsnämnden där han kommenterar formuleringarna i beslutet. Det ska jag berätta om i nästa blogginlägg.
Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)”.
Kultur o fritid begär mer pengar
Kommunstyrelsen beslutade i februari om budgetramar och anvisningar för nämnderna inför budget 2025. Samtliga nämnder har nu behandlat ramanvisningarna.
Det finns bara en nämnd som avviker från mönstret och som begär mer pengar än den har fått i budgetanvisningarna. Det är kultur- och fritidsnämnden. Alla andra nämnder har alltså lagt en budget utifrån kommunstyrelsens anvisningar utan att nämnden ifråga har haft några synpunkter på budgettilldelningen eller begärt mer pengar. Vänsterpartiet har i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), 
föreslagit att nämnderna ska begära ytterligare budgettilldelning, men har blivit nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot S+MP förslaget från Vänsterpartiet…
Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.
Kommunstyrelsen tilldelade kultur- och fritidsnämnden en budgetram på 147.059 tkr (drygt 147 milj kr alltså) för nästa år. Då fick nämnden extra pengar till hyran för Holmängenskolans idrottshall (2,6 milj kr), till konstnärlig gestaltning (50.000 kr) och, sist men inte minst, 2,1 milj kr extra till Arena Vänersborg. Hyran för arenan höjs efter att taket åtgärdas – om nu något företag vill åta sig detta arbete…
Budgetramen var, skrev kultur- och fritidsförvaltningen i sitt förslag till nämnden den 16 april:
“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten. Beräknat budgetbehov för 2025 uppgår till 149.609 tkr vilket innebär att åtgärder motsvarande 2.550 tkr måste genomföras.”
Och eftersom förvaltningen var ålagd av kommunstyrelsen att upprätta en budget inom ram så lämnades förslag på besparingar på drygt 2,5 milj kr…
Förvaltningen föreslog följande besparingsåtgärder:
Konstgräset på Vänersvallen nord behöver underhållas i år och det leder till en hyreshöjning för kultur- och fritidsnämnden 2025. Pengar till hyran av Vänersvallen nord måste, om nämnden inte får mer pengar, tas från underhållet av andra idrottsanläggningar. 
Vidare skjuts investering i konstgräset på Vänersvallen syd fram i tiden. Bygget av en ny läktare på Hallevi IP i Vargön genomförs inte och biblioteket i Vargön stängs. (TTELA hade den 14 april en artikel om biblioteket – se “Förslaget: Vargöns bibliotek ska stängas”.) Dessutom menade förvaltningen att kommunens nya Friluftsstrategi, som är på gång, inte skulle genomföras.
Gunilla Cederbom (V) lämnade ett annat förslag till beslut. Förslaget innebar att kultur- och fritidsnämnden skulle begära ytterligare drygt 2 milj kr. Och, som sagt, till skillnad från social- respektive barn- och utbildningsnämnden så biföll de styrande partierna förslaget.
Kultur- och fritidsnämndens beslut blev:
“1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2025–2027 med undantag av att nämnden begär att tilldelas ytterligare 2.050 tkr utifrån nedan motivering:
Inom tilldelad ram 147.059 tkr bedöms prioriterade åtgärder enligt nedan inte kunna genomföras utan mycket stora konsekvenser för invånarnas och särskilt barnens tillgång till kultur och fritid.
- Hallevi IP (ombyggnad av läktare) 150 tkr
- Vänersvallen Nord (konstgräs) 375 tkr
- Vänersvallen Syd (konstgräs) 375 tkr
- Bibliotek (förbättrad arbetsmiljö och programutbud) 650 tkr
- Baskulturutbud (busstransporter och arr.stöd) 500 tkr
2. Kultur- och fritidsnämnden begär utökad investeringsbudget för inventarier om 1.000 tkr, vilket ger en total investeringsbudget på 3.000 tkr.
3. Nämnden avser återkomma med begäran om budgetmedel om fullmäktige beslutar tilldela kultur- och fritidsnämnden ansvaret för friluftslivet.”
Kultur- och fritidsnämnden vill förstärka bemanningen på huvudbiblioteket i Vänersborg. Efter ombyggnaden visar det sig att det är nödvändigt, anser nämnden, för att kunna utföra den verksamhet som biblioteket är ålagd att utföra. Ytorna är större och det finns fler lokaler för besökarna. Personalförstärkningen är viktig även för arbetsmiljön.
Pengarna för ”baskulturutbud” är till för att “introducera” barn och unga i kulturlivet t ex att de kan besöka museum, teatern, konsthallen mm. Om kommunen medfinansierar det här kan regionen bidra med arrangörsstöd.
Kultur- och fritidsnämnden sänder en tydlig signal till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att den behöver mer pengar. Om inte “fack/expertnämnden” ser behoven i verksamheten och slår vakt om dem – vem ska då göra det?
Det var ett bra beslut av kultur- och fritidsnämnden och jag önskar att ledamöterna, framför allt från de styrande partierna, i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden hade resonerat på samma sätt. Det gjorde de inte, och jag begriper inte varför. De två nämndernas tystnad kan inte förstås på annat sätt än att de är nöjda med tilldelningen från kommunstyrelsen – och anser att det är helt ok att skära ner på verksamheterna. Såvida de inte anser att det är bättre att diskutera budget i kommunhusets kontor och korridorer än öppet och offentligt. 
Kanske vill de inte att kommuninvånarna ska få för mycket kunskap och insikt och därmed möjligheter att påverka besluten?
Det kanske finns politiker som tycker att det är bäst att politikerna ensamma får sköta om politiken…
Översvämning!?
Det händer att jag bläddrar i de olika nämndernas protokoll, dvs även i de nämnder som jag inte är ledamot. I lördags skrev jag om socialnämnden (se “Oenig socialnämnd (16/4)”), idag blir det några rader om byggnadsnämnden. Jag är i och för sig lite sent ute, nämnden hade sitt möte redan den 8 april.
I protokollet fanns ärendet “Svar på remiss om riktlinje för översvämning”. Det fick mig att vakna till och gnugga ögonen. Det låter kanske inte så upphetsande, men i protokollet fanns en reservation. Reservationen var skriven av Pontus Gläntegård (V) – och hans reservationer vill jag definitivt inte missa.
Bakgrunden till beslutet, lite kort, är att kommunfullmäktige antog ett “Översvämningsprogram” i april 2014. Programmet innehöll bland annat konsekvensanalyser, riskbedömning och åtgärdsförslag för skydd mot översvämningar. 
Men redan 3 år senare, 2017, kom SMHI med nya uppgifter och Länsstyrelsen uppdaterade sitt “Faktablad Vänern”. Det innebar nya planeringsnivåer för ny bebyggelse kring Vänern. Länsstyrelsens nivåer låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram, och programmet blev inaktuellt.
Kommunen har haft en dialog med bland annat Länsstyrelsen, SMHI och andra kommuner om översvämningsproblematiken. Det har tagits fram en ny riktlinje i kommunen om hur översvämningsfrågor ska hanteras. Byggnadsnämnden skulle på sammanträdet ge sin syn på denna riktlinje.
Byggnadsnämndens beslut i ärendet blev:
“Byggnadsnämnden anser att riktlinjen bör komplementeras med ett förtydligande kring om- och tillbyggnader. Utöver det har nämnden inget att erinra rörande riktlinje för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.”
Beslutet var enhälligt, men Gläntegård lämnade ändå en reservation. Den hade följande lydelse:
“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen. Kommunens avloppsverk är t.ex. helt utslaget vid angiven nivå. Det är bra att man börjat värdera i ”samhällsviktig byggnation” i riktlinjen, det borde finnas mer av en byggnadstekniskt värdering, vad man ska 
skydda primärt, även på en byggnad, exempelvis tekniska installationer som värmesystem, hiss, o.s.v. Men även vad byggnaden är konstruerad av och hur. Man får nog räkna med en riskkostnad i det enskilda fallet för att den totala samhällsekonomiska kostnaden inte ska bli för hög. Att även väga in vad den beräknade livslängden är för byggnaden som berörs, speciellt för tillbyggnader och komplement.
Det är risk för att riktlinjen missar målet, att skydda en sommarstuga från översvämning vart 200:e år, när flerbostadshus, avloppsnät, elnät blir utslaget tidigare.
Länsstyrelsen har angivit vad kommunen har att förhålla sig till, så därav har jag inget yrkande på annat förslag än liggande.”
Riktlinjerna svarade på Länsstyrelsens krav, men Gläntegård menar alltså att Länsstyrelsen är helt fel ute. (Jag är inte riktigt säker, men när Pontus Gläntegård skriver om sommarstugor tänker han nog på “Arne” på Nordkroken och hans kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen år 2017. Det var en av dessa klassiska strider som byggnadsnämnden har utkämpat mot en fastighetsägare i kommunen. Längst ner efter dagens blogginlägg kommer några länkar till kommunen vs “Arne”.)
Det kan vara bra att veta att Vänerns referensyta är +43,80 m.ö.h (RH 00). Medelvattenståndet ligger ungefär en halvmeter över referensytan (jfr landhöjningen), Länsstyrelsen fastställer att medelvattenståndet är +44,58 m.ö.h. (RH 2000). Länsstyrelsen har angett dessa planeringsnivåer för Vänersborg:
Dessa nivåer får stor betydelse för bebyggelse, anläggningar och vägar:
Skulle de här höga vattennivåerna på Vänern bli verklighet, så är den spontana känslan att kommunen inte skulle ha en chans att skydda sig…
Om Vänern stiger till 47,3 möh (200-års nivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:
Det är scenarier som definitivt förskräcker. Men det kan bli ännu värre. Om Vänern stiger till 47,81 möh (beräknad högsta vattennivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:
Skräcklans vattenverk skulle också ha problem med att klara en sådan vattennivå:
Frågan är om det är bra eller dåligt för vattenverket att vara fullt av vatten…
Det finns emellertid en viss tröst. Mitt hus på Lovisebergsgatan klarar även en översvämning av denna magnitud. Men tyvärr klarar även fiskmåsarna det…
Jag tror dock att Pontus Gläntegård (V) har rätt – Vänern kommer aldrig att stiga till dessa nivåer. Innan dess har nämligen Vänerns vatten tagit en annan väg, öster om Hunneberg och Halleberg…
Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som vänersborgare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommuninvånarna och kommunens
attraktionskraft, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. I varje fall om SMHI:s och Länsstyrelsens spådomar slår in.
===
Det kanske är någon som är nyfiken på ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden. I blogginläggen står det också mycket om Översvämningsprogrammet. Här är inläggen i ärendet som utspelade sig i juni 2017, men där upplösningen kom i oktober samma år (två sista inläggen).
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – 9 juni 2017
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – 11 juni 2017
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – 12 juni 2017
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – 28 juni 2017
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – 29 juni 2017
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” – 7 juli 2017
- ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!” – 18 oktober 2017
- “Arne fick bygglov!” – 31 oktober 2017
Oenig socialnämnd (16/4)
Det är inte bara barn- och utbildningsnämnden som håller på att diskutera budgeten för nästa år. Det gör samtliga kommunens nämnder. Nämnderna har nämligen fått sig tilldelade en budgetram inför 2025 av kommunstyrelsen. (I praktiken de styrande partierna, S+C+KD+MP, se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Nu i april har nämnderna i uppgift att både ha utarbetat och beslutat om ett förslag till budget för 2025 utifrån dessa budgetanvisningar. De eventuella konsekvenser som anvisningarna får för nämnden ska också redovisas.
Den här processen har jag beskrivit för barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN 15/4: Budget 2025” och “BUN (15/4): Är det sant?”.) Barn- och utbildningsnämnden är en stor och viktig nämnd, men kommunens största och minst lika viktiga nämnd är socialnämnden. Socialdemokraten Dan Nyberg är ordförande i socialnämnden, Magnus Ekström (KD) 1:e vice ordförande och Henrik Josten (M) 2:e vice ordförande.
I tisdags, den 16 april, behandlade nämnden budgeten för 2025. (Det kan man också läsa om i dagens “pappers-TTELA” – se “Socialnämndens kostnader skenar – kan tvingas dra ner på personal”.) Socialnämnden föreslås inte få de ekonomiska resurser den behöver för att bedriva verksamhet utifrån de behov som finns. Förvaltningen var mycket tydlig inför sammanträdet och skrev i underlaget:
“Efter beräkningar förvaltningen gjort inför 2025 är bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 57.200 tkr inför 2025. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.”
Socialförvaltningen konstaterar att den skulle behöva ytterligare 57,2 milj kr för att klara verksamheten. 57,2 miljoner… Men som sagt, förvaltningens uppgift var att lägga en budget som höll sig inom budgetramen.
Och de styrande i Socialnämnden följde självklart direktiven från kommunstyrelsen utan att protestera eller markera.
Socialnämnden beslutade:
- “Att inleda genomlysning/utredning av vad som ytterligare kan göras för att vända den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar och placeringar för att på så sätt minska kostnaderna för placeringar barn och unga inom IFO.
- Att fortsätta samarbetet med AME och andra parter för att minska kostnaderna för försörjningsstöd inom IFO.
- Att dels samlokalisera två eller tre verksamheter inom daglig verksamhet LSS för att effektivisera lokalytor och personalbemanning, dels att stärka metodiken gällande stegvis förflyttning genom att se över om fler externa platser på företag kan utformas.
- Att fortsatt pausa heltid som norm under år 2025.
- Att fortsätta dialogen med regionen kring kostnadsansvaret för vård kopplat till trakeostomi/hemventilator.
- Att se över vilka eventuella höjningar av avgifter som skulle kunna föreslås för att öka förvaltningens intäkter.”
Medborgarpartiet och Göran Svensson deltog inte i beslutet. Det gjorde inte heller Anna Gustafsson (SD) och Tomas Eklind (SD). Det var kanske inte helt förvånande och ingen uppfattade egentligen orsaken till det. Även Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M) och Cecilia Prins (L) avstod från att delta i beslutet. De ville lämna en protokollsanteckning där de motiverade sitt ställningstagande.
Ordförande Dan Nyberg (S) har socialnämnden i ett “järngrepp”. Han tillåter helst inga avvikande åsikter. I kommunfullmäktige i onsdags till exempel ifrågasatte han att andra än ledamöter från de styrande partierna äntrade talarstolen i ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser. (Se “Om gårdagens KF”.) Ordförande Nyberg tillät inte M+L att lämna en protokollsanteckning.
I protokollet står det:
“Ordförande godkänner inte att anteckningen biläggs protokollet då ledamöterna som önskar lämna anteckningen har valt att inte delta i beslutet.”
Formellt så har ordförande i en nämnd möjligheten och rätten att neka en protokollsanteckning, men ur demokratisk synpunkt… Det ska tilläggas att vad jag vet så är Dan Nyberg (S) ensam bland de styrande partiernas ordförande att ha denna inställning. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) godkänner av princip alla protokollsanteckningar.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden är Ida Hildingsson och ersättare är Johan Olsson. Hildingsson liksom övriga vänsterpartister brukar inte vara tysta och passiva i nämnderna. Så inte heller i socialnämnden. Ida Hildingsson (V) yrkade avslag på åtgärdsförslag punkt 3, avseende samlokaliseringen daglig verksamhet, samt punkt 4, att fortsatt pausa heltid som norm.
Vänsterpartiets yrkande avslogs naturligtvis precis som i barn- och utbildningsnämnden… Och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Reservationen är fyllig och uttömmande, du kan ladda ner den här, eller läsa den nedan.
===
Reservation
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 57 200 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, det vill säga att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Förvaltningen beskriver i sina underlag att höja ambitionsnivå är svårt att sia om, då det nu gäller “anpassningar” för att klara vår lagstyrda verksamhet och i flera fall inte riskera vite. Detta signalerar allvar kring resursbehoven.
Samtidigt har staten och regionen gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023, allt fler uppdrag blir lagstadgade, nya krav kring en god och nära vård. En ny socialtjänstlag träder i kraft under 2025 där en stor del handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar, däribland aktuella volymökningar gällande LSS beslut och placeringar av barn och unga.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Flera av föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Frågan bör lyftas hur resurser kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Även de fackliga företrädarna uttrycker att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
Besparingsåtgärd nr 4, att fortsätta pausa heltid som norm, som innebär att fortsatt rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö, vore dessutom förödande för jämställdheten och är moraliskt anmärkningsvärt. Att fortsatt pausa detta arbete innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer. Vänsterpartiet anser detta vara hot mot jämställdheten och en kvinnofientlig åtgärd, då detta i huvudsak drabbar kvinnor.
Att föreslå denna åtgärd då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt. Vi är även likt de fackliga företrädarna kritiska till att förvaltningen inte kunnat tala om hur mycket som sparats på denna åtgärd, eller hur mycket som förväntas sparas vid en fortsatt paus. Vi ser också med stor oro på att en paus som förlängs allt mer rör sig mot en permanent åtgärd, där det blir allt svårare att återgå till rätten till heltid.
Besparingsåtgärd nr 1, att utreda vad som kan göras för att minska kostnaderna för placeringar av barn och unga inom IFO och den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar, ser vi inte logiken i hur detta skulle vara kostnadsdämpande. Då en utredning med största sannolikhet kommer landa i vad den nya socialtjänstlagen pekar på och förpliktar, dvs att arbeta mer med det förebyggande och uppsökande arbetet. Detta kommer inledningsvis att krävas mer resurser.
Besparingsåtgärd nr 3, att samlokalisera fler verksamheter inom daglig verksamhet för LSS. Detta tror Vänsterpartiet är fel väg att gå utifrån dialog med personal, brukare, verksamheterna och aktuell forskning. Större enheter motverkar att kunna arbeta på individnivå och möta de olika behoven, vilket gör det svårare att även arbeta med stegförflyttning och förbereda för extern placering.
Något att åter lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter. Det är olyckligt att förvaltningen, trots påpekande under flera år, inte fått gehör för detta.
Gällande försörjningsstödskostnader, besparingsåtgärd nr 2, som är förknippat med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling, vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Så är det kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader, vilket också upprepas år efter år.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2025-2027 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens. Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del, precis som det inte heller varit under flera år tillbaka i tiden.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär 
försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden behöver tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson (V) 2024-04-16
===
Nästa val är i september 2026…
Om gårdagens KF
Igår onsdag den 17 april sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. Mötet började i vanlig ordning kl 18.00 i Bojorten på Kommunhuset. Det slutade kl 20.51. Samtliga närvarande ledamöter och ersättare kommer om några veckor att erhålla 1.355 kr före skatt för denna prestation, oavsett insatser i talarstolen eller annan aktivitet. Arvodet är för övrigt 46 kr högre än förra året.
Politikernas och partiernas aktivitet var olika under gårdagen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var mest aktiva i avseendet muntliga inlägg, och det är väl det som räknas på ett sammanträde… Bo Carlsson från Centerpartiet var också aktiv, även om de andra i C var tysta. Ja, även 
kommunalrådet Mats Andersson var tyst. Medborgarpartiet, eller rättare sagt Göran Svensson, var ovanligt aktivt, men de andra i partiet yttrade sig som vanligt inte. Moderater och Liberaler var helt tysta under de stora, mest tidskrävande ärendena. Det hördes inte ett ljud från någon av dessa ledamöter när det gångna året 2023 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Hade de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? osv. Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen anser att S+C+KD+MP gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen.
Det var ingen som märkte KD och MP igår. Och hur ska någon kunna göra det när de tycks gömma sig och låtsas som om de inte finns. Ingen av partiernas ledamöter sa något igår – inte igår heller skulle man kunna konstatera… Det gäller också ett annat parti, ett betydligt större parti. Jag tänker självklart på Sverigedemokraterna.
SD har ju av någon underlig anledning varit många kommuninvånares hopp inför framtiden. Alla ledamöter satt som vanligt knäpp tysta på sina platser. De sitter för övrigt glesare och glesare, det blir allt färre ledamöter. När nu Roger Carlssons plats stod tom så är SD bara sju i fullmäktige, tre av deras platser står tomma. 
Hoppet lär vara det sista som överger människan, men frågan är om inte drömmen om Sverigedemokraterna som Vänersborgs räddande änglar har gått i kras hos partiets väljare vid det här laget…
En liten intressant spaning. Det var nästan lika många före detta SD:are som satt på läktaren som nuvarande SD:are i fullmäktigesalen. Vi får se om det blir några fler SD-ledamöter som denna mandatperiod flyttar från salen upp till läktaren…
Tre medborgarförslag lämnades in igår, dvs förslagen ska nu behandlas av någon förvaltning i kommunhuset. Ett medborgarförslag handlade om att “bygga vår egna Smögenbrygga eller Mariestads sjöbodstorg”, ett annat om “justering av stängningsdagar i skola och förskola” och det sista förslaget om “en säker passage över Djupedalsvägen till Frendo”.
Liberalernas Cecilia Prins firade sin födelsedag genom att presentera en motion om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”. Göran Svensson (MBP) gjorde detsamma med sin och partiets motion om “inköp av portala metalldetektorer” till kommunhuset, trots att han inte fyllde år.
2021 lämnade Vänsterpartiet in motionen “Beslut om tillköp av Västtrafiks Seniorkort 65+”. V hade lämnat en liknande motion några år tidigare. Igår skulle motionen avslås tyckte kommunstyrelsen, och Vänsterpartiet hade inga andra förhoppningar heller. Kommunfullmäktige beslutade ju på sitt sammanträde i februari att “införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år”. Men vi anser fortfarande att det borde vara från 65 år.
Lutz Rininsland (V) argumenterade utförligt och noggrant för motionen. Vänsterpartiet anser nämligen att frågan om åldersgräns från 65 år kommer att finnas kvar. Det är 19 kommuner i Västra Götaland, av 49, som har beslutat om gränsen 65+. Och fördelen med avgiftsfria kollektivtrafikresor från 65 år är att det är miljövänligare ju fler som ställer bilen hemma och åker kollektivt. Det är också en kvinnofråga eftersom det ofta är männen som använder familjens bil. Rininsland fortsatte, och påpekade att alla över 65 år inte kommer att tacka ja till seniorkortet. De som är över 65 och som förvärvsarbetar kommer att fortsätta att köra sin bil eftersom tidsvinsten är stor med egen bil. Rininsland lyfte också att rörligheten skulle stimuleras när man kan ta sig fram till olika platser utan att det kostar många ”pensionsslantar”.
Det kan vara intressant och lärorikt att återigen läsa vad förvaltningen skrev i underlaget inför beslutet i kommunfullmäktige den 7 februari:
“Ett erbjudande med en lägre åldersgräns gör att man mer effektivt kan etablera en vana att resa kollektivt, en ökad rörlighet och förbättrad psykisk hälsa kan även senarelägga färdtjänstdebuten. Studier har även visat att ett ökat kollektivtrafiknyttjande leder till en ökad mängd vardagsmotion hos äldre genom att man oftare promenerar dagligen och vistas mer utomhus än man skulle gjort annars.”
Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets motion. Det gjorde ingen annan och motionen blev avslagen.
Motionen följdes av att kommunfullmäktige sedan behandlade 8 medborgarförslag om seniorkort. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, tog ingen mer diskussion om förslagen, men vi var ju tvungna att få våra synpunkter med i protokollet. Därför blev det 5 ärenden där V och MBP yrkade bifall till medborgarförslagens yrkande att sänka gränsen till 65+. Däremot avstod båda parterna i de fall där medborgarförslagen bara skrev “sänkt åldersgräns”. Kommunfullmäktige har ju faktiskt (efter att medborgarförslagen skrevs och lämnades in) sänkt åldersgränsen, om än bara till 70 år.
Ärendena kring seniorkorten följdes av två ärenden som till viss del gick i varandra. Det var “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023” och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att inte bara nämndernas ordförande redogör för verksamheten under året 2023, utan också oppositionen. Fast vi i V kanske var ensamma om att tycka det… Dan Nyberg (S) raljerade av någon anledning, som jag tvivlar på att någon annan förstod utom han själv, om att Vänsterpartiet yttrade sig. Det mest beklämmande tycker jag var att alla andra oppositionspartier (M+L+MBP+SD) inte sa ett enda ord under de två ärendena.
I det första av ärendena, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, blev det några ord om varje nämnd. Samtliga nämndsordförande berättade nämligen om sin nämnd. Lutz Rininsland (V) sa några ord om Kunskapsförbundet Väst och Gunilla Cederbom (V) några väl valda om kultur- och fritidsnämnden. Själv hade jag ett längre anförande om verksamheten 2023 i barn- och utbildningsnämnden. Jag tog faktiskt tillfället i akt att även säga något om kommunstyrelsen och dess “bortglömda” förvaltning. Jag vet inte om någon har gjort det tidigare, i varje fall har det varit tyst om denna viktiga förvaltning de senaste åren. Det blev några “axplock” ur kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsberättelse. Det roliga var de uppskattande ord jag fick i pausen efter att ha gjort det.
När det sedan gällde ärendet kring “bokslut och årsredovisning 2023” blev det betydligt färre talare. Jag vet inte om det är känsligt för de olika nämndsordförandena att prata ekonomi. Det kanske är svårt att öppet och ärligt berätta att det delas ut för lite pengar. I och för sig nämnde några ordförande ekonomi lite försiktigt i det tidigare ärendet, medan Dan Nyberg (S) var undantaget. Nyberg var tämligen tydlig om socialnämndens ekonomiska situation. De styrande partierna överlät till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att sköta budget och ekonomi.
Augustssons perspektiv utgår från kassaböckernas siffor och mål kring god ekonomisk hushållning. Verksamheten måste alltid stå tillbaka för att året ska sluta med svarta siffror i alla balanser och bokslut, helst även med så stora tal som 
möjligt. Jag pratade om både kommunen som helhet och barn- och utbildningsnämnden. Mitt syfte var att anlägga ett annat perspektiv, lite enkelt sammanfattat med – verksamheterna måste prioriteras före alla ekonomiska och finansiella tabeller och diagram. Verksamheterna handlar om människor – om hemtjänstpersonal och gamla, om sjuksköterskor och sjuka, om lärare och elever, om speciallärare och elever i behov av stöd, av förskollärare som tröstar små barn osv. Verksamheten är viktigast och själva syftet med den offentliga sektorn, kommunen.
Lutz Rininsland (V) sa återigen några ord om Kunskapsförbundet Väst och Bo Carlsson (C) sa några ord om Restad Gård och sjukfrånvaron efter mitt anförande om BUN.
(När det gäller mina inlägg om barn- och utbildningsnämnden finns mycket av det jag sa i blogginläggen “Årets första BUN!”, “Budget 2025 (1/2)” och “Budget 2025 (2/2)”.)
Det var flera avsägelser och fyllnadsval, bland annat avsade sig Madelaine Johansson (V) sin plats som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Johansson flyttar till en annan kommun. I hennes ställe valdes Annica Haglund (V) in som ersättare.
Dan Åberg (M) hade tagit en extra koll på redovisningar av medborgarförslag och meddelandelistor. Åberg hade på flera ställen sett texten:
“Har inte bekräftats att uppdraget genomförs.”
Dan Åberg påminde om sin gamla doktrin (se t ex “Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”):
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Åberg hade i sin djupdykning i dokumenten upptäckt att doktrinen tycks gälla även av kommunfullmäktige bifallna medborgarförslag… Det finns nog anledning att återkomma till detta.
Till sist behandlade kommunfullmäktige en interpellation från Göran Svensson (MBP) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vad händer med ambulansfrågan?”
I interpellationen skrev Svensson:
“Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart fyra månader vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans).”
Benny Augustsson hade skrivit ett mycket sakligt svar. Augustsson avslutade svaret:
“NU-sjukvården kommer inte att ompröva den tillfälliga placeringen av en ambulans från Vänersborg till ambulansstationen på NÄL.”
Det blev en längre diskussion, och flera talare. Även Henrik Harlitz (M) äntrade talarstolen… Men vi hörde också Bosse Carlsson (C), Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S). Hela debatten kan sammanfattas på ett enkelt sätt – alla var överens. Samtliga arbetar för att Vänersborg ska få en fast stationerad ambulans.
Hela sammanträdet med kommunfullmäktige kan ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
BUN (15/4): Är det sant?
Det blev ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i måndags. Det var inte slut förrän kl 16.00. Det berodde till stor del på en mycket lång ajournering på eftermiddagen. Det var de styrande partierna, dvs S+C+KD+MP, som inte var överens om hur de skulle ställa sig i en eller möjligtvis två ärenden. Jag är inte säker på att de var överens när mötet återupptogs heller, men de röstade i varje fall, och i vanlig ordning, på samma sätt.
Jag tänkte att i detta blogginlägg endast redovisa de två ärenden som gav upphov till debatt och oenigheter. Och som faktiskt är principiellt intressanta.
Det första ärendet var ärende 2, “Revidering av ‘Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds’”. (Det sistnämnda, “tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”, syftar på Lanternan som är öppen på kvälls- och helgtid.)
På förmiddagen föredrogs ärendet av förvaltningen. Det var en repetition eftersom det informerades om ärendet vid förra sammanträdet. Då presenterades även ett beslutsförslag. Men det är komplicerat med sådana här regler…
Det var en saklig och gedigen föredragning. Ledamöterna ställde också en del frågor. Jag deklarerade att jag inte tänkte rösta ja till avgiftshöjningarna, men inte heller nej eftersom frågan inte hade hunnit diskuteras i partiet. Ersättare Peter Lénberg och jag var dock ganska eniga om att det skulle bli ett avslag från Vänsterpartiet när frågan kommer upp i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En avgiftshöjning skulle drabba de sämst ställda i samhället t ex ensamstående kvinnor. Det var inte läge att i dessa tider av ökade kostnader fördyra levnadsomkostnaderna ytterligare. Det var att föredra att kommunen hittade 1,4 milj kr någon annanstans för att slippa avgiftshöjningen helt och hållet. Vi meddelade våra personliga uppfattningar på mötet. De stärktes senare av andra argument…
I sak verkade ordförande Bo Carlsson (C) hålla med:
“Hur ska vi hantera de som har det sämre?”
Frågade Carlsson och menade att kommunen höjer de flesta taxor. Carlsson gillar inte det.
Anna-Karin Sandberg (MP) menade att det finns andra aktörer som erbjuder gratis barnomsorg. En avgiftshöjning skulle kunna innebära att utsatta familjer lämnar den kommunala förskolan. Och det vore ingen bra utveckling.
Det kan nämnas att både Bo Carlssons nyss nämnda förmodade ståndpunkt och Anna-Karin Sandbergs inte fick något gehör och genomslag i den styrande partikonstellationens senare beslut…
Sandbergs inlägg fick Henrik Josten (M) engagerad. Josten menade att förskolan har blivit en del av utbildningen i landet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling i grundskolan. På det viset är förskolan nästan obligatorisk.
Men avgiftsbelagd…
“Grundskolan är gratis, men förskolan är avgiftsbelagd”
Sa Henrik Josten på ett ungefär. Han menade att förskolan också borde vara gratis. Josten låter ibland inte som en moderat. (Det är en komplimang från min sida…)
Enligt nuvarande regler kan det ske en nedsättning av avgiften på förskola och fritidshem om det föreligger särskilda skäl. Det föreslås att detta tas bort i den nya revideringen. Jag reagerade på det. Det är förvaltningen som genom utredning tar reda på om det finns särskilda skäl, men när detta kommuniceras med vårdnadshavarna innebär det samtidigt att kommunen också begär en avgift. Finns det då inte en risk att en lågavlönad vårdnadshavare säger nej till placering i förskola eller fritidshemmet?
På eftermiddagen, efter 90 minuters avbrott i sammanträdesförhandlingarna, presenterade de styrande följande förslag som också en enig nämnd ställde sig bakom – utom Vänsterpartiet som avstod från att rösta.
Barn- och utbildningsnämnden beslut blev att föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade:
”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01, och ersätter därigenom nu gällande ”Barnomsorgsavgifter” antagna av Kommunfullmäktige 2016-02-03 §3; med följande ändring: Att barn i fritidshem som erbjuds placering utifrån att av psykiska, fysiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling även fortsättningsvis ska erbjudas en avgiftsfri placering 15 tim/vecka.”
Det är den sista meningen i beslutet om barn i fritidshem i behov av särskilt stöd som är nytt i förslaget jämfört med förvaltningens ursprungliga förslag. Jag förstod inte varför en liten del i hela “avgiftspaketet” skulle brytas ur på det här sättet, och om det nu absolut skulle det – varför skulle undantaget bara gälla fritidshemmet och inte också förskolan?
Ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”, inleddes med en lång och grundlig föredragning. Jag beskrev ärendet mycket ingående och noggrant i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)” och “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)
Nämndens 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) började med en längre utläggning om att kommunfullmäktige fattar budgetbeslut utifrån en prognos av elev- och barnantal. Om sedan det faktiska utfallet blir annorlunda, om det t ex blir färre barn/elever, vilket det har blivit några gånger, så borde BUN lämna tillbaka pengar. Det är en modell som kommunerna använder gentemot Kunskapsförbundet.
Jag ser svårigheten med en sådan modell för grundskolan, och förskolan. Hur skulle man räkna ut hur mycket pengar det handlar om? Om en elev på varje skola i kommunen, för att ta ett exempel, slutar, så måste samma antal lärare fortfarande finnas kvar. BUN kan möjligtvis spara på några portioner skolmat och några anteckningsböcker, men inte på särskilt mycket annat.
Det var nog ingen som riktigt förstod varför Slättmyr (S) tog upp denna fråga. Var det barn- och utbildningsnämndens sak att driva en sådan här fråga? Skulle inte en sådan här förändring skapa en massa onödiga administrativa uppgifter och i praktiken vara tämligen meningslös? Och varför var en sådan fråga, att BUN ska lämna tillbaka pengar, intressant för nämndens 1:e vice ordförande…?
Det visade sig, efter den långa ajourneringen, att det blev ett kort tillägg till förvaltningens förslag:
“…samt tillägg av bilaga 5”
Bilaga 5 var en tabell om antal barn och elever som MRP utgick ifrån i sina budgetbeslut mellan 2023 och 2024 och vad som gällde för prognos för 2025. Och sedan en kolumn med det faktiska utfallet. (Du kan ladda ner tabellen i större format här.)
Jag förstår inte hur de andra i styret kunde gå med på det här. Och varför kom denna diskussion och detta förslag nu? Ordförande Bo Carlsson (C) och 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sitter ju i presidiet. Varför har de aldrig tagit upp den här frågan på ett presidiemöte? Varför helt plötsligt på måndagens sammanträde? Jag undrar för övrigt hur tjänstepersonerna i barn- och utbildningsförvaltningen uppfattade de styrandes plötsliga infall, och agerande.
Vänsterpartiet lämnade ett yrkande. Förvaltningen hade ju räknat ut att nämnden skulle behöva göra en generell besparing på 10,4 milj kr med den av kommunstyrelsen tilldelade budgetramen för 2025. Vänsterpartiet ville att nämnden skulle yrka hos kommunfullmäktige att förskola och grundskola fick dessa pengar för att slippa spara på barn och elever. Om inte facknämnden, dvs BUN, stod upp för förskolans och skolans behov – vem skulle då göra det?
Det var ingen av de styrande partierna som uttalade sig om yrkandet, i varje fall inte på sammanträdet. I en kaffepaus visades emellertid en viss sympati för yrkandet… Men som sagt, ingen på sammanträdet kommenterade det. De styrande partierna var mer intresserade av att BUN skulle lämna tillbaka pengar för 2023 och 2024 än att slippa ytterligare besparingar 2025.
Det blev dags för beslut. De borgerliga partierna, M+L, hade tidigt under ärendet sagt att de inte skulle delta i beslutet – och lämna en protokollsanteckning. Det var, som jag ser det, ett enkelt och kanske fegt sätt att undvika problemet. Sverigedemokraterna sa inte ett ord, de sa för övrigt inget på hela mötet.
Jag begärde votering. Det är viktigt att varje ledamot tar ställning i en sådan här viktig fråga, och att allmänheten får se hur var och en röstar. Samtliga ledamöter från de styrande partierna, S+C+KD+MP, röstade för sitt eget förslag och mot att nämnden skulle begära 10,4 miljoner av kommunfullmäktige. M+L avstod och lämnade en protokollsanteckning. SD avstod och sa ingenting… Voteringen slutade 5-1 och 5 ledamöter avstod.
Jag reserverade mig. Hela reservationen kan laddas ner här, men det viktiga i reservationen var:
“Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden lägger till en tredje punkt i beslutet med följande lydelse:
BUN yrkar på att tilldelas ytterligare 10,4 mkr för att säkra möjligheterna att möta barns och elevers individuella behov.”
Beslutet som togs innebär följaktligen att BUN är nöjd med kommunstyrelsens förslag till budget för 2025. Det är tydligen helt på sin plats att nämnden ska spara 10,4 milj nästa år. Därutöver vill de styrande partierna i nämnden lämna tillbaka pengar…
Ordförande Bo Carlsson (C) tycker inte att nedskärningarna är så dramatiska… Carlsson säger i dagens TTELA (se TTELA “Miljoner fattas i Vänersborgs skolor nästa år”):
“Det här är inte så dramatiskt, men man måste tänka på att vår personal redan är ganska hårt ansatt och det blir inte bättre om de blir färre.”
Jag vet inte om ordförande Carlsson är rätt citerad i TTELA, men uttalandet är inte helt lätt att tolka. Vilket kanske är det mest positiva man kan säga…
Tyckte M+L också att besparingarna var ok? Jag vet inte. Jag vet inte vad de hade för synpunkter. De var tysta och avstod från att rösta – och protokollsanteckningen var totalt intetsägande. Den hade följande lydelse:
“Det finns en konflikt mellan Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning (beslutat av Kommunfullmäktige) och Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027 (beslutat av Kommunstyrelsen).
Vi väljer att inte delta i beslutet, då beslutsunderlaget är framarbetat i enlighet med Kommunstyrelsens anvisningar och inte enligt det av Kommunfullmäktige beslutade regelverket.”
Ingen förklarade vad konflikten innebar vilket betydde att ingen i nämnden förstod vad M+L menade. Förhoppningsvis vet de det själva…
Måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden känns på sätt och vis overkligt. Jag frågar mig fortfarande vad som egentligen hände. Har vi verkligen en nämnd som anser att det är helt ok att låta osthyveln skära i förskolans och skolans verksamheter – utan att ens protestera eller reagera?
Till sist.
Måndagens möte var det sista för barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsledare Hans-Joachim Ackermann.
Ackerman tänker avsluta sin anställning i kommunen. Det är tråkigt för barn- och utbildningsförvaltningen och nämnden. HJ, som han ofta kallas, är en mycket duktig och kompetent tjänsteperson. Han ställer alltid upp och hjälper till. Det spelar ingen roll om det är på arbetstid eller inte, HJ svarar alltid på frågor och ger upplysningar och information. Jag har varit lärarkollega med HJ på Dalboskolan och dessutom haft honom som chef. HJ var populär och kompetent både som lärare och rektor. Jag har bara gott att säga om HJ! Lycka till i det privata näringslivet Hans-Joachim Ackermann!
Ikväll är det kommunfullmäktige. Hoppas att det blir ett bättre möte…(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning eller i efterhand på kommunens hemsida – klicka här.)
BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på gårdagens inlägg “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)”.
Budget och inriktningsmål
Kommunfullmäktige har fastställt fem inriktningsmål för mandatperioden.
“Inriktningsmålen ska ge strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Nämnderna ansvarar gemensamt för att styra verksamheten mot den strategiska och övergripande riktning som kommunfullmäktige fastställt i inriktningsmålen. Inriktningsmålen preciseras av kommunfullmäktige med hjälp av övergripande målvärden och riktade uppdrag till nämnderna.”
Det första inriktningsmålet lyder “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) föreslås konstatera att:
“Fullföljda studier minskar risken för utanförskap vilket i förlängningen kan stärka tilliten i samhället och människor emellan.”
Vikten av tidiga insatser påpekas också. Förvaltningen tror emellertid inte att BUN har någon möjlighet att direkt påverka angivna mått inom planperioden.
Det andra inriktningsmålet är “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Och det är ett bra mål. Tyvärr är det inte särskilt realistiskt, särskilt med de ambitioner som uttrycks. Det tycker inte barn- och utbildningsförvaltningen heller, trots att inriktningsmålet är högt prioriterat:
“Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till att uppnå inriktningsmålet men bedömer att ambitionsnivåerna för måttet år 2025 och 2027 gällande gymnasiebehörighet inte kan nås inom föreslagen budgetram.”
Det är ett tydligt inlägg av förvaltningen, minst sagt.
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att BUN ska kunna bidra till att inriktningsmålet “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv” ska uppnås. Jag hoppas det, men har mina tvivel… BUN hade högst total sjukfrånvaro 2023 av alla förvaltningar i kommunen, 9,1%,.
Åtgärder som krävs 2025
Förvaltningen menar att trots alla besparingar och “effektiviseringar” så måste barn- och utbildningsnämnden, för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram, göra en generell besparing 
på 10,4 milj kr. Det innebär en neddragning motsvarande 16 tjänster.
En generell besparing drabbar alla verksamheter:
“Det innebär inte bara risk för minskad barn- och elevpeng utan kan även innebära minskade medel för administration, barn- och elevhälsa eller andra centrala kostnader.”
Samtliga besparingsåtgärder kommer att innebära:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Egentligen behöver inte mer sägas. BUN måste få mer pengar, för barnens och elevernas skull…
Om man jämför kostnaderna för förskola och fritidshem i Vänersborg (2022) så ligger Vänersborg under genomsnittet för alla andra kommuner i Sverige. (Se Kolada.) Vänersborgs kommun skulle behöva satsa ytterligare 23 milj kr på förskolan och 7 milj kr på fritidshemmen för att komma upp till snittet…
Grundskolan F-9 i Vänersborgs kommun ligger 23 milj kr högre än genomsnittet i Sverige. Då måste man komma ihåg, påpekar förvaltningen, att behoven i kommunens grundskola är undervärderade. I den nationella statistiken tas ingen hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknas kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr. Det här borde vara pengar som Migrationsverket bekostade…
Sammanfattningsvis innebär besparingsåtgärderna att, skriver förvaltningen:
“organisationen i Vänersborg är känslig för en generell besparing och att förutsättningarna för att möta barn och elevers behov försämras av en generell besparing.”
Konsekvensbeskrivningen
Barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om de ödesdigra konsekvenserna för förskola och grundskola som dessa bristande resurser för med sig. Men vad kan den göra, annat än att belysa konsekvenserna? Det är upp till politikerna att fatta vettiga beslut och satsa på barnen och eleverna. Precis som partierna sa i valrörelsen 2022 att de skulle göra…
I förvaltningens konsekvensbeskrivning hittar vi följande formuleringar:
- “Oavsett vilka verksamheter som drabbas av besparingen innebär det försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
- “En generell besparing kan innebära konsekvenser för barn och elever på kort sikt, men även på lång sikt.”
- “Bedömningen är att åtgärden i första hand syftar till att uppnå en budget i balans, inte att se till barnens bästa.”
- “Barn och elever har inte varit delaktiga.”
- “Allmänheten har inte varit delaktig.”
- “En generell besparing kan påverka förskolans och grundskolans förmåga att ta hänsyn till barn och elevers olika behov. Grundskolan är skyldig att sätta in insatser i skolan om eleverna riskerar att inte nå målen. Insatser av det slaget kostar ofta pengar i och med att det ofta handlar om anpassning utifrån elevens behov.”
Och så den samlade bedömningen:
- “En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. I vilken grad de kommer att påverkas är svårt att avgöra i nuläget men barn- och utbildningsnämnden bedömer att besparingen innebär försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Kommentarer är tämligen överflödiga. Tjänstepersoner i förvaltningen gör så gott de kan med de knappa ekonomiska resurser som står till förfogande…
Fackens synpunkter
Barn- och utbildningsförvaltningens förslag på budget för år 2025 har i vanlig ordning varit föremål för samverkan med personalorganisationerna, dvs “facken”. Personalorganisationer är på BUN:s område: Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet. Facken var helt eniga, sinsemellan, men inte med arbetsgivaren som är Vänersborgs kommun:
“Personalorganisationerna ställer sig inte bakom arbetsgivarens förslag och mötet avslutas i oenighet.”
Personalorganisationerna utvecklar sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande som är bilagt protokollet.
Facken har synpunkter på målambitionerna utifrån de resurser som nämnden har till förfogande och undrar hur nämnden kan höja ambitionsnivån när nämndens huvudsakliga strävan är att hitta besparingar och effektiviseringar.
“Vi räcker inte till”
Skriver facken i yttrandet, och fortsätter:
“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”
Facken konstaterar det återkommande arbetsmiljöproblemet att krav och resurser inte går ihop. Personalen upplever att tiden inte räcker till för uppdraget. Det uppmärksammas också att IT och skolmåltidskostnaderna ökar och att BUN ska bekosta detta med pengar som är tänkta att gå till undervisning. Facken ställer den retoriska frågan:
“Kan politikerna verkligen försvara att det går mindre pengar till undervisningen – skolans kärnuppdrag – för att bekosta IT och mat?”
Personalorganisationerna avslutar sitt yttrande kraftfullt:
“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”
Facken vet naturligtvis vad de talar om. Tyvärr för tomma öron. Jag brukar återge synpunkterna under budgetdebatterna i kommunfullmäktige, men ingen har någonsin kommenterat mina inlägg om personalens synpunkter. Politiker lyssnar hellre på ekonomiska domedagsprofeter än representanter för de som arbetar på golvet…
Det är viktigare att budgeten upprätthålls så att intäkterna överstiger kostnaderna än att balans råder mellan reala resurser, t ex yrkeskunniga medarbetare, och medborgarnas rättighetsbaserade krav på tjänster.
Slutsats
Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen har under de senaste åren tvingats till oacceptabla ”effektiviseringar”, dvs neddragningar. Och de flesta neddragningarna har ofta varit kontraproduktiva. Besparingar i den ena änden har genererat fördyringar i den andra. Stora klasser t ex gör att behovet av särskilt stöd ökar. Det blir mindre lärartid per elev ju större klassen är. Dessutom ökar arbetsbördan för lärarna oerhört mycket med stora klasser. Det är t ex en stor skillnad att bedöma 22 uppsatser jämfört med 29… (Egen erfarenhet.)
Minskad personaltäthet ger en stor effekt på arbetsmiljön. Arbetsbördan ökar, gapet mellan behov och resurser blir än större – och sjukfrånvaron ökar. Åtgärder som minskad budget för barn- och elevhälsan och minskad kostnad för modersmålsenheten drabbar i första hand elever i behov av stöd av olika slag. Det riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det innebär för framtiden – minskat självförtroende, utanförskap, kriminalitet osv.
Det är också viktigt att pedagogerna får fortbildning, men tydligen planeras att de pengar som finns till ändamålet ska skäras ner till ett minimum. Kompetensutveckling i kommunen kommer att innebära att pedagoger i än högre grad ska utbilda varandra. En idé från arbetsgivarsidan för att spara pengar…
Barn- och utbildningsnämnden får inte tillräckligt med resurser trots att kommunfullmäktige har slagit fast inriktningsmålet “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Det gör målet till en meningslös pappersprodukt.
Regering och riksdag påstår att de satsar på förskola och skola. Det märks inte, statsbidragen minskar och staten finansierar inte ens de nya uppgifter som den lägger på kommunerna.
Vänsterpartiet kommer i juni, när kommunfullmäktige ska fatta beslut om budget 2025, att föreslå en ökad tilldelning till kommunens barn och elever med åtminstone 10 milj kr. Vi får se om några andra partier tycker likadant.
Till sist
Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen fick för några veckor sedan kommunstyrelsens ”ramanvisningar”. Imorgon måndag ska BUN skicka förvaltningens yttrande vidare till budgetberedningen och kommunledningen. Det kommer att diskuteras hur nämndens svar ska se ut. Det är helt i sin ordning att förvaltningen håller sig strikt inom den formella ramen och beskriver punkt för punkt konsekvenserna.
För en politiker i barn- och utbildningsnämnden borde emellertid ett annat ställningstagande vara möjligt. Det är nämligen nu politikerna borde, och måste, ta ställning. Är uppgiften för oss politiker i nämnden att stå upp för förskolan och skolan för att skapa rimliga förutsättningar för att pedagoger och övrig skolpersonal ska kunna lyckas med sina uppdrag? Ja det tycker jag – självklart! Om inte lär personalorganisationerna och alla anställda på förvaltningen, för att inte tala om alla elever och vårdnadshavare, ge politikerna ett F i betyg. Kanske med ett åtföljande åtgärdsprogram där politikerna får i uppgift att komma till insikt – att göra om och att göra rätt.
Det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige den 19 juni.
Anm. I blogginlägget ”BUN (15/4): Är det sant?” kan du läsa hur diskussionerna på sammanträdet gick och vilket beslut som fattades.
BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)
Nästa vecka blir politiskt intensiv. Barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden på tisdag samt kommunfullmäktige på onsdag.
Detta blogginlägg, och nästa, ska dock handla enbart om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:
Ett ärende utmärker sig på dagordningen. Det är ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”. Helgens två blogginlägg ska handla uteslutande om detta ärende. Anledningen är att ärendet på flera sätt är det viktigaste ärendet under hela året…
Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag på budget för nästa år (2025) utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade den 28 februari innevarande år. BUN:s uppgift är att på måndag upprätta och besluta om en budget som håller sig inom de fastställda budgetramarna.
Budget 2025
I kommunstyrelsens budgetanvisningar fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2025 till 1.019.610 tkr. (“tkr”= tusen kronor, dvs budgetramen är på drygt 1 miljard kr.) Som vanligt utgick budgetramen från årets budget, som i sin tur utgick från förra årets budget, som i sin tur…
Jämfört med innevarande års budget gjordes följande ändringar inför 2025:
“Inflationskompensationen ökade ramen med 4.527 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 979 tkr. Ramen utökades med 787 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Holmängenskolan står klar under 2024. Nämnden har tidigare fått 10.700 tkr (ingår i budgetram 2024) och tillförs nu ytterligare 4.900 tkr för att nå helårseffekt 2025 men med avdrag för tomhyra av Norra skolan. Tomhyran betalas under 2025 av samhällsbyggnadsnämnden.”
BUN får också statsbidrag till sin verksamhet. I år, 2024, ligger budgeten för statsbidragen på 84.059 tkr. (År 2023 fick BUN 91.235 tkr i statsbidrag.) För 2025 beräknas de riktade statsbidragen till BUN minska, t ex minskar bidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med ungefär 30%. Flera av de andra statsbidragen är i nuläget oklara. Förvaltningen påpekar också att de befintliga bidragen varken räknas upp för löneökningar eller justeras för inflation. Det betyder att statsbidragen räcker till färre och mindre insatser.
Tillbakablick
Innan vi tittar vidare på budgetförslaget för 2025 kan det vara bra att veta vad som har hänt den senaste tiden i BUN.
Kostnaderna för BUN har ökat under 2023 och 2024. Det har t ex blivit dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. Inflationen har naturligtvis drabbat alla förvaltningar i kommunen och det är viktigt att ha i åtanke att de pengar som BUN, och andra nämnder, har fått i budgettilldelningen räcker till allt mindre. Och inflationen fortsätter, om än inte i samma takt.
Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov har ökat. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat. Dessa kostnader fortsätter att öka även under 2025. Dessutom har BUN redan i år (2024) fått nya och utökade statliga uppdrag som t ex extra studietid, utökad lovskola och ett särskilt erbjudande om plats i förskola. Kostnaden för att genomföra dessa uppdrag beräknas till netto 6,9 milj kr, och det är en kostnad som följer med i fortsättningen också.
För att anpassa verksamheten till de pengar BUN har fått för 2024 så skedde en neddragning av resurspersoner med visstidsanställning redan hösten 2023. Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022. Det innebär självklart att det i år finns färre vuxna i förskola och skola som arbetar direkt mot barnen och eleverna – med de konsekvenser det medför för lärandet…
Ökade kostnader – “effektiviseringar”
Det är mot denna bakgrund som BUN ska möta en pressad och snålt tilltagen budgettilldelning för 2025. Förvaltningen ser nämligen ökade kostnader framför sig.
IT-kostnaderna ökar nästa år med 2,8 milj kr. (Redan under 2024 ska BUN betala ytterligare 1 milj kr för IT.) Skolmåltiderna kommer att minst kosta 4,8 milj kr mer 2025. Här skriver förvaltningen direkt att kostnadsökningen av måltider finansieras genom att:
“minska budgeten för verksamheternas undervisningskostnader.”
Skollagen ska ändras har regeringen meddelat – elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek… Vad som gäller är fortfarande oklart, men förvaltningen har gjort beräkningar. Om man utgår från en halvtid per kommunal skola inklusive 12% till fristående skolor (Fridaskolan och Vänersnäs) saknas för helår totalt 4,4 milj kr för att finansiera bemannade skolbibliotek. Staten skickar nämligen bara med ett statsbidrag till Vänersborg på 600.000 kr… (Jag förstår inte hur regeringen tänker…)
Nämnden ser också ett stort behov av underhåll i flera av de lokaler som hyrs av samhällsbyggnadsnämnden. Om BUN vill åtgärda problemen leder det till en ökad hyreskostnad. De här eventuella kostnaderna har BUN inte med i budgeten för 2025.
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför 2024 frigjort 15 milj kr genom att minska centrala kostnader, som t ex:
“uppsagda avtal, minskad budget för barn- och elevhälsan, generell besparing på centrala ansvar, minskad kostnad för modersmålsenheten, minskad kostnad för kompetensutveckling och ökade intäkter för barn- och skolbarnomsorg samt interkommunala ersättningar.”
Det kan inte nog betonas att BUN och dess förvaltning gör allt och mer till för att minska kostnaderna… De 15 milj kr som frigjordes används till extraordinärt stöd. (Extraordinärt stöd=”insatser utöver det särskilda stödet. Det handlar om omfattande åtgärder som väsentligt avviker från det [förväntade]”. Se Skolverket.) Förvaltningen fortsätter:
“Detta var ett första steg men utifrån utfallet på tilläggsbelopp så skulle de avsatta medlen för extraordinärt stöd behöva dubbleras framöver för att kunna ge de kommunala verksamheterna mer likvärdiga förutsättningar som de fristående har idag.”
De fristående skolorna får ekonomiska resurser för extra anpassningar och särskilt stöd i det grundbelopp som kommunen betalar ut. Tilläggsbeloppet är ett bidrag utöver detta grundbelopp. Det visar sig att tilläggsbeloppet till friskolorna är större än vad kommunens “egna” elever får.
Klasserna på högstadieskolorna har gjorts större för att spara pengar. Delningstalet är 29 elever i varje klass och det innebär att det blir en klass mindre per årskurs i skolorna. De ca 2,8 milj kr som frigörs används till särskilt stöd.
Förvaltningen föreslår att nämnden ska:
“revidera sina regler för avgifter i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds.”
Syftet är att öka kommunens intäkter. De beräknas öka med 1,4 milj kr under 2025. Tanken på denna avgiftshöjning går mig emot… (Se ärende 2 på dagordningen.)
200.000 kr kommer att kunna sparas nästa år genom att Silvertärnan använder Holmängenskolans idrottshall. Tanken är att kommunen ska kunna gå ur Gymmixhallen.
Förvaltningen listar ett antal effektiviseringsåtgärder som inte kommer att leda till några besparingar på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen för högstadiet (inte akutskolan) ska upphöra. Eleverna och resurserna ska istället fördelas ut till respektive skolenhet. Förvaltningen ska vidare följa upp arbetet kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Man vill se att resursanvändningen blir så effektiv som möjligt.
Jag är alltid misstänksam när arbetstiderna för lärare diskuteras. Förvaltningen fokuserar denna gång “särskilt” (vilka andra tittar man på?) på modersmålslärarna. Tanken är att göra om modersmålslärarnas tjänster från ferieanställning till semesteranställning. Det ska öka effektiviteten… Och det:
“kommer att skapa förutsättningar för hållbara scheman för lärarna samt att barn- och utbildningsförvaltningen på ett bättre sätt kan stötta eleverna då modersmålslärarna utöver sin ordinarie modersmålsundervisning kan fungera som ett värdefullt språkstöd på lovskolor.”
Jag vet inte vad facket säger och själv är jag dåligt insatt i modersmålslärarnas arbetssituation. Men det kanske är bra för modersmålslärarna, för då kan de förmodligen ta semester under läsåret och arbeta på somrarna… Eller?
Förvaltningen ska delta i ett AI-projekt i Fyrbodal. (Ja, idén kommer väl egentligen från BU-förvaltningen i Vänersborg …) Projektet ska handla om hur lärare och rektorer kan använda AI och digitala verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Kanske kan AI underlätta uppföljningsarbete och administration? Tanken är att arbetstid ska kunna frigöras till mötet med eleverna.
Fortsättning följer i inlägget ”BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer