Arkiv
Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm
Vänersborgs kommuns hemsida har genomgått några förändringar efter årsskiftet.
Den nya Kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari säger nämligen att det ska finnas en webbaserad anslagstavla på hemsidan och den ska kunna nås direkt från startsidan. Och den kan man nu också hitta på kommunens startsida. Det är bara att scrolla ner något på sidan (klicka här) så hittar man länken ”Vänersborgs kommuns anslagstavla”. Och klickar man här så kommer man direkt in i politiken. Och det är spännande…
Läsaren möts av alla politiska organs sammanträdestider och det är en bra information. Längre ned ska man enkelt kunna hitta samtliga kallelser och protokoll. En bra service till alla invånare, och naturligtvis också till oss politiker. Tyvärr är inte hemsidan riktigt klar ännu, för länkarna till gamla kallelser eller protokoll (före 2018) fungerar inte. De nya finns dock och kommer att läggas in efterhand. De gamla kallelserna och protokollen kan man dock hitta i vänsterspalten. Klickar man på ”Politik och Demokrati”, ”Möten och protokoll” och ”Protokoll och kallelser” så hittar man de olika nämnderna och styrelserna. Och här finns allt man söker från tidigare år.
Vi kan se att de politiska institutionerna i Vänersborg inte riktigt har kommit igång efter jul- och nyårshelgerna. Det var bara KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som hade möte i förra veckan. Och KSAU:s protokoll ligger ute, det är bara att klicka, ladda ner och läsa. De ärenden som tas upp i KSAU kommer för det mesta upp i det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen och här ligger handlingarna utlagda under ”Kallelse och handlingar”. Här kan vi också hitta kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag.
Min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” (se här) ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag.
I motionen yrkade jag på att det skulle göras:
”en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.”
Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Och det är ju bra att en utredning ska genomföras. Dock föreslår kommunstyrelsen att det är kommunstyrelsen som ska utreda frågan. Det tycker jag inte riktigt om. Det vore väl självklart att barn- och utbildningsförvaltningen får vara med och utreda. Det är ju den förvaltningen som motionen angår.
Det ser också ut som om kommunstyrelsen vill ”vattna ur” motionen. Uppdraget ska nämligen vara:
”att utreda frågan och redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast hösten 2018.”
”Redovisa som anteckning på meddelandelistan”?
Förstår inte kommunstyrelsen att det är en avgörande fråga för hela grundskolan i Vänersborg? Och att det är bråttom att få grundskolan på rätt köl igen?
I motionen skrev jag:
”Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.”
Detta bör naturligtvis finnas med som uppdrag till utredarna.
Kommunstyrelsen ska också fatta ett eget beslut, dvs ärendet ska inte vidare till kommunfullmäktige. Ärendet heter ”Samverkansavtal med Forum Vänersborg m.fl.” och handlar om att utveckla Vänersborgs stadskärna. Ett samverkansavtal mellan Vänersborg kommun, Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening, Fastighetsägarna GFR AB och Aktiebolaget Vänersborgsbostäder ska godkännas.
Samverkansavtalet innebär för kommunens del att:
”under avtalstiden (cirka tre år …) årligen utge 650.000 kr till Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening.”
För de pengarna ska Forum Vänersborg:
”verka för utvecklingen av Vänersborgs stadskärna genom att bl.a. särskilt främja etablering av nya näringsidkare samt verka för ett gott utbud av handel, service m.m.”
Forum ska också:
”verka för evenemang som bidrar till en levande och attraktiv stadskärna”
Samt:
”fungera som en arena för samordning och samråd beträffande stadsutveckling, stadsplanering och investeringar i stadsmiljön.”
Det kan väl tyckas som att avtalet är lite luddigt (”verka för”, ”verka för”) men något måste göras åt stadskärnan anser jag, kanske något ännu mer drastiskt än att Forum Vänersborg bara ska ”verka för”… Det är viktigt att Vänersborg får ett levande centrum.
Samtidigt finns det en del frågetecken.
Det är ju det här med kommunala bidrag… Jonatan Axelsson (M) och jag (V) skrev en motion i september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”V och M skriver gemensam motion”). Vi yrkade att kommunen skulle:
- ”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen, ”
- ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip, ”
- ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Det vore naturligtvis önskvärt om sådana här riktlinjer och policies togs fram innan den här typen av avtal undertecknades… Det finns ju många organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun som verkar lite på samma sätt som Forum Vänersborg, t ex byalag (exempelvis i Väne-Ryr och Sundals-Ryr), för att inte tala om Brålanda företagarförening…
Jag hör redan rösterna från Brålanda: ”halva styrelsen i Forum Vänersborg består av tjänstemän från kommunen”, ”många kommunala tjänstemän arbetar åt Forum”, ”samhällsbyggnadsnämnden kommer att lägga ner ännu mer pengar på Vänersborgs centrum, som fontäner, konstinstallationer, pussbänkar osv”, ”Vänersborgs centrumkärna får en gräddfil när det gäller planering och investeringar” osv. (Jag hoppas att kommunstyrelsen har bra svar på dessa frågor…)
Det finns onekligen en del frågetecken. Men visst borde stadskärnan utvecklas. Liksom Brålanda. Och Frändefors och Vargön…
Och på tal om Brålanda.
Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande till Västra Götalandsregionen om Västtågutredningen. Det handlar om att öppna nya tågstationer.
I yttrandet kan vi läsa att:
”Vänersborgs kommun har sedan 2006 förberett sig och arbetat för fler tågstopp i Dalsland: i första hand Brålanda och Frändefors.”
Jag får väl ta tillfället i akt att påminna om min motion från den 27 september 2016 om ”Tågstopp i Brålanda”…
Kommunen är i sitt svar till regionen positiv till tågstopp i både Brålanda och Frändefors och skriver att:
”kommunen rustar för att utveckla de två stationssamhällen Brålanda och Frändefors med infrastruktur anpassad för tågstopp, pendelparkering, cykelanslutning m.m.”.
Jag vet faktiskt inte i vilken omfattning som ”kommunen rustar”, men i budget för 2018 finns medel avsatta för att påbörja arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda och i Frändefors är en ny detaljplan beslutad (om en ”småhusbebyggelse på större tomter än vad som är brukligt”). Jag hoppas att kommunen ”rustar” för tågstopp i dessa planer.
Den billigaste lösningen för tågstopp kostar enligt regionen ca 50 milj kr. Det är tänkt att kommunen ska bekosta stationen, Västra Götalandsregionen bekostar den utökade tågtrafiken och Trafikverket infrastrukturen. Det kan nog tänka sig att kommunen också kan få hjälp med finansiering av sin del. Hur som helst skriver kommunen att:
”Vänersborgs kommun är positiv till att medfinansiera stationerna/spårområdet för att möjliggöra tågstopp enligt förslaget.”
Det är bara att hoppas att tågen snart stannar i Frändefors och Brålanda. Och det vill vi nog också tro.
Kommunstyrelsen har naturligtvis fler ärenden på sin dagordning, men dessa kanske är de viktigaste.
För övrigt har Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som enda nämnd sammanträde denna vecka, och det redan idag.
Här finns dock ingen kallelse publicerad på hemsidan. Så ingen som inte har direkt tillgång till handlingarna, t ex nämndsledamöterna själva, vet vad som ska tas upp på sammanträdet. Det är tråkigt. Själva grejen är ju att vänersborgarna ska veta… Någon brålandabo undrar kanske om lukten från Dahlbergs Slakteri ska avhandlas idag, så att man ska kunna ringa och framföra synpunkter direkt till en nämndsledamot. För att ta ett exempel.
Den nya förändringen av kommunens hemsida, med anslagstavlan, är mycket bra. Vi får bara hoppas att nämnderna, även miljö- och hälsoskyddsnämnden, lägger ut alla kallelser, handlingar och protokoll, så att de finns tillgängliga för den stora allmänheten. Det är viktigt ur demokratiskt perspektiv att kommunens webbaserade anslagstavla fungerar som det är tänkt.
Måste Nabbensberg bort?
Den 13 juli förra året skrev jag om koloniområdet vid Nabbensberg. (Se ”Koloniområdet vid Nabbensberg”.)
Det gjorde jag efter ett besök i området. Och besöket var i sin tur föranlett av att koloniägarna hade fått beskedet att området med alla stugor skulle bort när arrendeavtalet löpte ut år 2020. Det hade kommunen bestämt. Och kommunens skäl var att det saknades bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte för att kommunen hade några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, för det finns det inga. Det ska inte byggas något annat på området. Området ska liksom bara bort. Av princip.
Vänersborgs koloniträdgårdars centralförening är en ideell förening, som alla som har en kolonilott på Nabbensberg (och på Katrinedal och Vargön) är medlemmar i. Det är koloniföreningen som rent formellt arrenderar koloniområdet. Det har den gjort sedan 1982, då kommunen beslutade att utarrendera området.
Koloniområdet vid Nabbensberg ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Koloniområdet har legat på samma plats sedan 1982. Allmänhetens tillgång till området är också stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.
Lutz Rininsland (V) frågade faktiskt om området redan i maj 2015. Då fick Rininsland följande svar från kommunen:
”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”
Frågan har också varit uppe i kommunfullmäktige, i juni i år. Då ställde samme Rininsland
en interpellation om områdets framtid till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).
Augustsson gav inga löften, men lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.) Det blev också ett möte.
På byggnadsnämndens sammanträde i december så diskuterades kolonilotterna vid Nabbensberg. Då påstod förvaltningen att det var Sjöfartsverket som var negativ till kolonilotternas placering. En del av kolonilotterna ligger nämligen på mark ägd av Sjöfartsverket… Så det var ett tungt argument. Det var liksom Sjöfartsverket som krävde att koloniområdet skulle bort.
Det fanns emellertid ingen skriftlig dokumentation på Sjöfartsverkets negativa inställning till att koloniområdet ligger där det ligger, dvs på mark som ägs av Sjöfartsverket och kommunen – alldeles vid kanalen. Det är viktigt med skriftlig dokumentation i de ärenden som byggnadsförvaltningen hanterar…
Det finns däremot ett mail från Sjöfartsverket till byggnadsförvaltningen (från 7 december 2016, alltså över ett år gammalt), där det ifrågasätts att det var ok att en koloniägare byggde en ny stuga där den gamla hade brunnit ner:
”De håller på med grunden som är rätt grundlig. Jag förmodar att ni inte har gett något tillstånd för det här.”
Det kan väl tilläggas att när koloniinnehavaren fick reda på vad som gällde så avbröt hen bygget och nu finns det ingen stuga överhuvudtaget på den här kolonilotten, mer än ett redskapsskjul. (Efter denna incident har det för övrigt, enligt uppgift, inte byggts något överhuvudtaget i koloniområdet.)
Men detta mail med kritik av ett enskilt byggande är något helt annat än att Sjöfartsverket är negativ till hela området vid Nabbensberg. Koloniägare hade dessutom informerat mig om att Sjöfartsverket inte alls var negativ till koloniområdet.
Så jag tog kontakt med ansvarig person på Sjöfartsverket. Det visade sig att byggnadsförvaltningen inte hade helt rätt…
Sjöfartsverket hade egentligen inga synpunkter på att området användes till koloniområde. Det var helt ok. Men den ansvarige personen tyckte att området hade blivit mer av ett sommarstugeområde än ett koloniområde. Det hade byggts stugor på tomterna som inte var tillåtna enligt strandskyddet. Dessutom, menade den ansvarige, att det på en del tomter inte ens fanns odlingar.
Och det kan jag kanske hålla med om – ett koloniområde bör vara ett odlingsområde och inte ett stugområde.
Sjöfartsverket hade påpekat det här för Vänersborgs byggnadsförvaltning i många år men förvaltningen hade inte gjort något åt det.![]()
För övrigt rättar sig Sjöfartsverket efter vad kommunen och Länsstyrelsen beslutar. Verket tvivlade också på att Länsstyrelsen skulle upphäva strandskyddet i området.
Och vad säger man då? Informationen till byggnadsnämnden var definitivt inte korrekt. Sjöfartsverket har inget emot att det ligger ett koloniområde vid Karls Grav. Och varför har inte kommunen tagit tag i att det har uppförts byggnader i området? Det var väl egentligen inte konstigt att ”vanliga människor” hade fått uppfattningen att det var ok att bygga en kolonistuga i ett koloniområde. Hade alla andra gjort det, så varför inte jag? På andra koloniområden i Vänersborg, t ex på Holmängen, så finns det ju byggnader som är betydligt större än de på Nabbensberg. Och samma regler gällde väl på alla kommunens koloniområden?
Det har tydligen varit så att detta har varit en allmän uppfattning att det får uppföras kolonistugor på kolonilotterna. (Uppfattningen fick revideras efter branden, se ovan.) Även om det nu visar sig att det kanske har varit fel. Men visst borde det finnas ett ansvar hos de utbildade tjänstemännen i kommunen, särskilt när det handlar om kommunal mark?
Fast jag vet inte riktigt vad som gäller. Jag har nämligen hittat ett gammalt arrendekontrakt från 1990. Där står det i § 2:
”Sker sådan uppsägning skall kommunen, om föreningen yrkar det, lösa på återtagen mark befintliga byggnader och andra anläggningar. Lösenbeloppet skall om överenskommelse icke kan träffas fastställas av arrendenämnden.”
Det här kontraktet gällde till den 13 mars 2006. Om det står något annat i andra nyare kontrakt vet jag inte, jag har inte hittat några andra. Däremot har jag ett tilläggsavtal till detta gamla avtal från 1990. Tilläggsavtalet är faktiskt daterat så sent som den 28 oktober 2015. Det betyder väl så vitt jag kan förstå att det gamla kontraktet fortfarande gäller…
Kontraktet visar ganska tydligt att det var ok att uppföra byggnader på koloniområdet… Huruvida kommunen ska lösa in befintliga byggnader nu när området ska utrymmas, det får väl koloniägarna fundera på…
Hur som helst visar mitt samtal med Sjöfartsverket att bollen ligger hos kommunen. Det är kommunen som får och kan bestämma.
Kommunen hade ett möte med ”koloniägarna”. Den 28 november träffade en mark- och exploateringsingenjör, en bygglovshandläggare och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Benny Augustsson (S) de berörda.
Kommunens representanter informerade på mötet att Sjöfartsverket äger halva marken närmast kanalen, och Vänersborgs kommun andra halvan mittemot. De meddelade också att det saknades detaljplan för området och att det då är strandskydd som gäller.
Kommunen stod för övrigt fast vid sitt beslut att de berörda måste lämna området senast sista mars 2021. Det fanns inga förmildrande omständigheter…
Det här drabbar framför allt de som har kolonilotter med stugor. Det finns ju t ex en del pengar nedlagda i stugorna och allt arbete med både stugor och odlingslotter kommer att gå om intet. Ett stort fritidsintresse kommer att omöjliggöras, många bor i lägenheter och kolonilotten har varit ett sätt att både få lite egna grönsaker och välbehövlig avkoppling från vardagen. Sedan blir det naturligtvis den praktiska hanteringen av flytt och ev försäljning av lösöre. Erfarenheterna av sådan här flytt av koloniområden är att de som har haft kolonilotter inte orkar börja om på nytt…
En annan aspekt är att det, som nämnts tidigare, finns fler koloniområden i Vänersborg. Och de har vad jag förstår tydligen andra regler för byggnation. Jag tror att många på Nabbensberg helt enkelt har trott att kommunen har haft samma regler för alla koloniområden…
Jag skulle vilja påstå att de som har haft kolonilotter på området hela tiden har handlat i god tro. Vid incidenten med den nedbrunna stugan så gick det också upp för alla vad som gällde i området och koloniarrendatorerna rättade sig efter det. Man ska också komma ihåg att det finns personer som på senare år har arrenderat kolonilotter och som då har köpt de gamla stugorna – i förvissningen om att allt var lagligt och ok.
Koloniinnehavarna har litat på kommunen och de har inte heller haft någon anledning att tro att området skulle försvinna…
Det blir också sämre för allmänheten om koloniområdet försvinner. Marken kommer att växa igen, kommunen kommer inte att sköta den, vilket byggnadsförvaltningen tillstod på mötet.
Frågan om ersättningsmark var också uppe på mötet mellan kommunen och koloniägarna. Signalen från kommunen var nog att kommunen inte tar något initiativ till ersättningsmark, utan i så fall måste koloniägarna själva lämna in en ansökan. Det är ju annars så att kommunen har som mål att möjliggöra odlingsområden. Däremot är det ovisst om det handlar om enbart odlingslotter eller om också stugor ska tillåtas.
Det är också osäkert om vem som skulle betala för VA på ett nytt område. Det skulle kunna bli en tung post för koloniarrendatorerna. Saken är ju den att ersättningsmarken är i kommunal ägo – och var går då gränsen mellan kommunens ansvar och arrendatorernas?
Så var det detta med strandskydd – det som är det avgörande argumentet för kommunen att lägga ner koloniområdet. Och kommunen har meddelat koloniarrendatorerna att det är små möjligheter att få ett positivt beslut.
Det är byggnadsnämnden i Vänersborg, inte byggnadsförvaltningen, som avgör om någon kan få strandskyddsdispens. Det kan avgöras i detaljplan eller som enskilt ärende. (Sedan ska också Länsstyrelsen säga sitt. Och kanske också Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen om ärendet överklagas.) Och vem som helst kan ansöka om dispens, det behöver inte vara fastighetsägaren. Det betyder att även koloniarrendatorerna kan ansöka. Och koloniområdet är ju faktiskt en ”pågående markanvändning” sedan 1982 och det ger fördelar vid en prövning eftersom området är etablerat (ur allemansrättsligt och växt- och djurlivsperspektiv).
Strandskyddsdelegationen skriver att ett särskilt skäl för dispens är:
”[Om området] redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”
Det var inte länge sedan (ca 1 år sedan) som området bredvid koloniområdet fick en detaljplan. Det ska bli bostadsområde. Här gav kommunen strandskyddsdispens, även om byggnadsförvaltningen inte riktigt vill medge detta. Men tittar man på bilden nedan så är det ingen större tvekan att delar av det detaljplanerade området ligger inom strandskyddat område. (Strandskyddet är 100 meter från vattnet.)
Och tittar vi på den andra sidan av kanalen så ligger det ganska många byggnader på strandskyddat område…
Dessutom ska Vänersborgs nya återvinningsstation ligga alldeles vid kanalen…
Sedan är det ju faktiskt så att det finns andra koloniområden i Vänersborg som har stugor som ligger på strandskyddat område… Utan att riskera ”vräkning” och flytt… Kanske borde kommunen behandla alla koloniområden lika?
Jag tycker nog att koloniägarna på Nabbensberg (liksom på vissa andra koloniområden) skulle ansöka om strandskyddsdispens. Vad jag förstår så kostar det 9.000 kr. Och det är ju inga pengar att tala om, om man är typ ett 30-tal arrendatorer.
Eller också skulle samhällsbyggnadsnämnden kunna begära dispens. Eller betala en
detaljplan…
Jag vet inte om koloniföreningen har blivit informerade om sina rättigheter eller om det är så att de inte själva riktigt förstått att de faktiskt kan försöka att bli kvar i området.
Kommunens utgångspunkt är fortfarande att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Marken ska ju ändå inte användas till något annat. Istället sköter koloniarrendatorerna marken och gångvägen vid kanalen så att de blir tillgängliga för alla vänersborgare och till det ”rörliga friluftslivet”.
Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Och kommunen har självt ”bollen i sina händer”.
Svar från Wargön Innovation
I fredags skrev jag en blogg om Wargön Innovation (se ”Tankar kring Wargön Innovation”). Jag har fått ett svar från Wargön Innovation som menar att det fanns ett antal sakfel i bloggen, närmare bestämt fyra stycken…
Wargön Innovation kan väl hålla med om att insamlingen i Vargön ska skapa en slags ”bykänsla” för projektet, men vill lyfta fram att insamlingen är en del av:
”processen att undersöka vilka material som kommer in när vi ber om alla textilier, även de som normalt sett skulle hamna i soptunnan och gå till förbränning.”
Wargön Innovation vill också framhålla att projektet samverkar i insamling och sortering med bland andra Emmaus och Röda Korset, som tar hand om de textilier som går att återbruka.
Det var kanske inte ett direkt sakfel från min sida, utan mer av en komplettering från Wargön Innovation.
Wargön Innovation menar vidare att det inte är ett privat företag, utan ett utvecklingsprojekt. Och det är helt riktigt. Projektet drivs med medel från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun.
Wargön Innovation skriver vidare:
”Att kommuner engagerar sig i utvecklingsprojekt är inte ovanligt och ofta en förutsättning för att åstadkomma positiv förändring.”
Och så kan det kanske vara. Jag har själv röstat för 24,8 milj kr till projektet…
Men det är intressant vad som menas med att ”kommunen engagerar sig”. Jag kan väl själv tycka att 24,8 milj för uppförandet av en byggnad i Wargön är tillräckligt. Särskilt när man betänker att kommunen dessutom investerat 22 miljoner i gator, VA etc i området, förutom att kommunen också köpte Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 milj år 2010…
Kommunen engagerade sig i klädinsamlingen. Kommunens Utvecklingskontor har nämligen meddelat att det står för kostnaden av insamlingen. Det var:
”inom ramen för det åtagande Vänersborgs kommun gjort i projekt Wargön Innovation.”
I det beslut som fullmäktige fattade den 22 februari 2017 så handlade det ”bara” om att tillhandahålla en byggnad. Men det finns ett projektavtal mellan Wargön Innovation och Vänersborgs kommun, det finns det. Avtalet löper till den 4 april i år och där står det:
”Projektpartner medverkar i Projektet med in-kind motsvarande en summa om 100.000 kronor i enlighet med ansökan.”
Det är väl inte helt solklart vad som menas med denna skrivning. Men ”in-kind” betyder typ ”i natura” och ”projektpartner” är Vänersborgs kommun. Det finns väl därför skäl att förutsätta att det är de här 100.000 kronorna som har betalat klädinsamlingen. Och så kan nog avtalet tolkas… Däremot meddelar Utvecklingskontoret att Wargön Innovation själva har skickat ut ”klädpåsarna”.
Och det var ju bra att få klarhet i de här sakerna.
Sedan har Wargön Innovation synpunkter på det här med sorteringstekniken, och skriver:
”Att nå målet om hållbar textil är en komplex fråga. Att det nu pågår flera projekt kring textilsortering är bra, det handlar om komplexa problem där flera olika tekniska, ekonomiska och logistiska lösningar behöver prövas ut. Vi samverkar med många olika parter på området och en framtida anläggning för textilsortering kommer att innehålla en mängd olika tekniker. Vi har självklart kontakt med övriga initiativ i Sverige.”
Och egentligen skrev jag nog inget annat. Jag skrev faktiskt:
”Det är egentligen bara att önska Wargön Innovation lycka till i den kapplöpning som tydligen pågår inom området för textilåtervinning.”
Så det var väl egentligen inte heller något direkt sakfel… Men jag noterar att jag ser det mer som om teknikprojekten konkurrerar med varandra, medan Wargön Innovation betonar ”vi-tillsammans”.
Och så var det den fjärde och sista ”rättelsen”.
”Wargön Innovation har aldrig utlovat 400 jobb i Vargön. Offentligt finansierad verksamhet likt vår kan inte göra sådana utfästelser. Däremot samverkar vi med och stödjer innovatörer och entreprenörer vars verksamheter kommer att skapa nya arbetstillfällen med framtidens hållbara material.”
Vem som har sagt vad, och var information och ”rykten” kommer ifrån kan vara svårt att få reda på. I det här fallet är det nog så att uppgiften kom från Re:newcell (ni vet företaget som skulle bygga en anläggning i Vargön, men som sedan flyttade till Kristinehamn istället) och återgavs på kommunens hemsida. Rätt ska vara rätt, uppgiften kom alltså inte från Wargön Innovation.
Jag tycker väl inte att bloggen innehöll fyra sakfel som Wargön Innovation hävdar, men, som sagt, rätt ska vara rätt. Med dagens kompletteringar från Wargön Innovation så hoppas jag i varje fall att mer fakta har kommit fram och att ytterligare ljus spridits över projektet. Som jag trots allt hoppas ska bli lyckat och att det verkligen händer något i Vargön som kommer att skapa fler arbetstillfällen. Annars har jag genom min röst varit med om att ”spela bort” 24,8 miljoner…
GOTT NYTT 2018!
Bloggåret 2017 har varit ett mycket gott år. Jag har skrivit fler bloggar än något tidigare år och jag har haft fler läsare än någonsin.
Till stor del kan jag tacka kommunalråden Marie Dahlin (S) och, kanske särskilt, Bo Carlsson (C) för det. Inte bara för att socialdemokrater och centerpartister stundtals för en ganska ogenomtänkt politik, som det finns mycket att skriva om. Bo Carlsson bidrog också på sitt alldeles speciella vis till ett ökat intresse för bloggen genom utplånandet av fornminnet på sina marker. Och genom sin vägran att avgå som ordförande för NÄRF trots att han inte hade beviljats ansvarsfrihet.
Den tredje i det styrande gänget, Marika Isetorp (MP), har dock inte bidragit särskilt mycket i år heller till den ökade tillströmningen av bloggläsare. Varken Isetorp eller miljöpartiet har ju hörts i den politiska debatten under denna mandatperiod. Men det kanske beror på att Isetorp känner att hon bor i en annan kommun än Vänersborg… I fullmäktige den 25 oktober sa Isetorp nämligen:
”Jag känner jag bor på ett vis bor i en annan kommun än vad Stefan gör.”
Tillsammans lär de tre styrande personerna klamra sig fast vid makten även kommande år, och det bådar gott. För bloggandet tänker jag.
Jag skänker också en tacksamhetens tanke till Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Och särskilt till nämndens två ordförande Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). Utan dem hade inte bloggen alls varit lika välbesökt. Och då tänker jag särskilt på den horribla behandlingen av ”Arne” på Nordkroken, men också på ordförandenas brev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S). De ville ju som bekant att Ljunggren skulle ”ta tag” i en viss bloggare… Vilket Ljunggren för övrigt inte har gjort. Då skulle det säkert ha varit ännu fler bloggläsare… Fast Ljunggren kanske inte har fått Dahlbergs och Wendels brev. Han har i varje fall inte visat det på något sätt. Kanske skickades brevet med Postnord…
Det har under året förekommit många debatter och beslut i nämnder, styrelser och kommunfullmäktige. Jag har försökt rapportera så mycket jag kan om detta. Och glädjande nog har dessa bloggar börjat läsas av allt fler. Det är ju faktiskt i dessa fora som de politiska partierna i praktiken visar vad de står för. Årets mest minnesvärda debattinlägg var dock inte från en vänsterpartist. Det var utan tvekan Tove af Geijerstam (L) som från fullmäktiges talarstol stod för det i budgetdebatten. Geijerstam gav en ordentlig känga till Ola Wesley och sverigedemokraterna för deras rent rasistiska argumentation och förslag. (Se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten”.)
Det har varit många timmar framför tangentbordet år 2017. Timmarna har gett upphov till sammanlagt 212 blogginlägg, 18 fler än förra året, och 626 A4-sidor. Jag har i flera år funderat på att ge ut bloggarna i bokform. Det kanske vore ett projekt när jag blir pensionär om något år. Fast det blir ganska många band… Sammanlagt under åren har det nämligen blivit 4.260 sidor.
Den första bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010. Det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Det sammanföll för övrigt med att jag lade om min kost och började äta mer fett och minimalt med kolhydrater. Det är LCHF-ätandet som gett energin, helt klart! (Jag är fortfarande lågkolhydratare.)
Det har varit många träffar på min blogg. 2017 är ett rekordår. Under året räknar jag till 129.520 träffar. (Tidigare rekord var förra året med 120.920 träffar.) Det betyder 10.793 träffar i snitt varje månad, 355 träffar på bloggen per dag…
Det är svårt att veta hur många olika personer som har läst några av mina blogginlägg under året. Jag är nämligen inte riktigt säker på om jag kan lita på den statistik som levereras. Enligt dessa siffror är det 59.958 olika personer (eller IP-adresser). Det låter mycket…
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… År 2013 hade jag till exempel 3 visningar i Indien, i år var det 22! I Kina har ökningen också varit stor. Förra året fick jag 29 besök och i år har det ökat till 39! Det är en ökning med över 30%. Och det är faktiskt exklusive 33 träffar från Hongkong.
Jag noterar också att jag har fått vardera ett besök från Saudiarabien, Bangladesh, Oman, Elfenbenskusten, Uruguay, Ghana och Vietnam… Det är spännande. Undrar om dessa har lärt sig något nytt om Bo Carlssons bravader…?
Annars är det en del träffar från länder som jag antar att vänersborgare har besökt under året. Bloggen har fått nästan 4.000 träffar från USA, 450 från Spanien och 84 från Thailand.
Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom denna är de mest klickade bloggarna följande:
- Total kris i Vänersborgs skolor
- Man slutar aldrig att förvånas
- Fallet Nordkroken (1/3)
- Fallet Nordkroken (2/3)
- Solvarm och kommunen fortfarande inte överens
De mest lästa bloggarna någonsin är för övrigt ”Nya Ursand” från förra året och ”Vänersborgs kommun polisanmäld av Magnus Larsson i Sikhall!” från 2014.
Den ”bästa” bloggen för året då? Det är svårt att avgöra, det kanske läsarna skulle avgöra… Men jag är nog mest nöjd med bloggarna om ”Arne” och hans kamp mot byggnadsförvaltningen för att få bygglov för sitt fritidshus i Nordkroken. (Se länk ovan.) Bloggarna försiggicks av en massa förberedelser, inläsning av fakta, diskussioner och mailväxling med sakkunniga etc. Och så fick ju ”Arne” rätt till slut – av Länsstyrelsen.
Det är för övrigt inte alltför sällan som ”utomstående experter” har fått kontrollera faktauppgifter och även en del annat innan publicering. Jag vill ju att det som står ska vara rätt och riktigt. Jag vill ta tillfället i akt att tacka dessa personer för den tid de har lagt ner och all den hjälp de har bidragit med. (Ni vet vilka ni är.) TACK!
Gensvaret från läsarna har under året varit gott. Det måste jag nog säga. Mycket av feedbacken sker dock på Facebook och privat och inte på bloggen. Och det kan jag tycka är lite synd. Många har synpunkter som är värda att läsas av andra.
Jag får många tips från mina läsare, både de innanför och utanför kommunhusets portar. Tyvärr så hinner jag dock inte med att följa upp allt eller att gräva i alla misstänkta skandaler. Det är tråkigt, men jag hoppas på överseende. Vänersborg skulle behöva inneha minst två heltidstjänster som bloggare…
Frågan som jag ställer mig varje år är hur jag ska nå ut till fler vänersborgare. Det bor ju nästan 40.000 personer i Vänersborg och de flesta har aldrig hört talas om att det finns en vänsterpartist som kommenterar en del av det som händer i politikens Vänersborg. Och det kan jag tycka är synd. Inte för att de ska bli vänsterpartister utan för att det faktisk finns information om politikens Vänersborg som kan göra dem både kunnigare och mer engagerade. Fast det är klart, hade de blivit vänsterpartister så hade ju inte det varit helt fel det heller…
Nu är det strax ett nytt år. Vi får se om det blir något att blogga om det kommande året…
Haha, det var ett skämt. Naturligtvis kommer det styrande triumviratet att se till att det inte kommer att råda någon brist på bloggämnen. Gunnar Lidell (M) lär också dra sitt strå till stacken. Lidell har ju börjat göra kommunalpolitik av ämnen som enligt lag inte är kommunalpolitik. Det kan öppna helt nya perspektiv för bloggandet. För att inte tala om sverigedemokraterna. Deras agerande lär med all sannolikhet fortsätta att inspirera till skrivande.
År 2018 är ett valår. Det ska bli intressant att se om minialliansens partier (M+L+KD) fortsätter på den ”vänstersväng” som de helt överraskande har tagit i Vänersborg. Det ska också bli intressant att följa de styrande partiernas taktik under valåret. Tänker de göra upp om budgeten med Vänsterpartiet nästa år också, som de gjorde i år? Och kommer Marie Dahlin att lyssna på vänersborgarna? Och kommer Bo Carlsson att följa lagarna? Och kommer Marika Isetorp att inse att hon bor i Vänersborg?
Frågorna är många inför det kommande året…
Vänsterpartiet har aldrig haft så stort inflytande som nu. Till viss del förklaras det av minialliansens (M+L+KD) och Gunnar Lidells aggressiva och provocerande hållning gentemot de styrande. Det tycks omöjliggöra samarbete mellan betongpartierna. Men en förklaring är också, vill jag hoppas, Vänsterpartiets enträgna arbete med motioner, yrkanden och reservationer, förutom alla anföranden i fullmäktige. Jag inbillar mig att de andra partierna börjar förstå att det finns en stor kunskap i Vänsterpartiet och en vilja i partiet att forma Vänersborg till det bästa.
Det kommer som vanligt kommer att bli ett spännande politiskt år i Vänersborg, det nya 2018.
Och med dessa ord önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Medborgarundersökning 2017
Vänersborgs kommun är en av de 131 kommuner som deltog i årets medborgarundersökning. Det är en undersökning som genomförs av SCB (Statistiska Centralbyrån). SCB tar för övrigt ganska bra betalt för deltagande…
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som ska ge en bild av hur kommunens invånare ser på sin kommun. SCB frågar ett urval på 1.200 personer i åldrarna 18–84 år om vad de anser om kommunen. I Vänersborg besvarade 42% SCB:s enkät. Det är ett relativt stort bortfall, och det trots att kommunen, flera gånger på hemsidan, uppmanade alla som fick enkäten att delta i undersökningen. Bortfallet gör att undersökningen blir mindre tillförlitlig.
TTELA hade en artikel om medborgarundersökningen den 27 december (se ”Vänersborgs medborgare tycker till”) och på kommunens hemsida kunde vi läsa om undersökningen den 20 december (se ”Ros och ris i medborgarundersökning”).
I den första delen av undersökningen redovisas resultaten av hur medborgarna ser på Vänersborgs kommun som en plats att bo och leva i.
NRI är det sammanfattande betygsindexet. Och här ser Vänersborg ut att ha ett något sämre genomsnittsresultat än de andra undersökta kommunerna, men värdet är inom felmarginalen. Siffran är för övrigt exakt densamma som förra året. NRI-siffran gav Vänersborg placeringen 59 i undersökningen (av 131 kommuner) jämfört med plats 56 förra året.
Med ”rekommendation” menas om vänersborgarna kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Den här siffran har ökat sedan förra året. 43 procent av medborgarna i Vänersborgs kommun kan faktiskt starkt rekommendera en flytt till kommunen jämfört med 36 procent år 2016. Det är ”bara” 19 procent som skulle avråda från att flytta till Vänersborg jämfört med 24 procent förra året. Fortfarande är dock inte vänersborgarna lika positiva till sin kommun som invånare i andra kommuner.
Vänersborg ligger högre än genomsnittet i andra kommuner när det gäller ”kommunikationer”, ”utbildnings”- och ”fritidsmöjligheter”. Och det är naturligtvis glädjande.
Däremot står det sämre till med ”tryggheten”. Här återstår en hel del att göra. Siffran är lika låg som förra året och då menade Marie Dahlin (S), på Vänersborgs hemsida (sidan är borttagen), att kommunen har arbetat hårt:
”för att öka känslan av trygghet i Vänersborg, något som vi tydligen måste bli mycket bättre på att berätta.”
Nu säger Marie Dahlin (kommunens hemsida):
”Vi jobbar hårt för att öka känslan av trygghet i Vänersborg. Under året har vi bland annat öppnat en ny fritidsgård vid Sportcentrum och har gjort trygghetsröjningar vid gång- och cykelvägar och motionsspår.”
Kommunen har uppenbarligen inte jobbat tillräckligt hårt, vänersborgarna känner sig inte särskilt trygga. Kommunen har inte lyckats i sina intentioner och måste definitivt bli bättre på att öka invånarnas känsla av trygghet. Det är ett viktigt område.
De andra siffrorna är i nivå med andra kommuners, men det kan konstateras att de är något högre i år än jämfört med förra året. Med andra ord kan man nog sammanfatta att invånarna upplever att Vänersborg, på det här området, har blivit bättre.
Det andra området, som medborgarundersökningen tog upp, var hur medborgarna uppskattar kommunens verksamheter.
NMI är det sammanfattande värdet. Det är något sämre än Vänersborg fick förra året.
Det kan trots allt konstateras att Vänersborgs siffror i år är något högre än förra årets. Det gäller alla områden, utom ”kultur” (och NMI) som har samma värde. Endera betyder det att invånarna upplever att allt på området ”kommunens verksamheter” har blivit bättre eller också att SCB ”råkade” välja ut fler positiva vänersborgare till undersökningen. Vi hoppas och tror på det förstnämnda…
Vänersborg ligger över genomsnittet på de flesta punkter. Särskilt utmärker sig ”vatten och avlopp” och ”gång- och cykelvägar” på ett positivt sätt. Och vem vet, hade det byggts en GC-väg i Sikhall så kanske värdet hade varit ännu högre.
Det är bara ”förskolan” och ”idrotts- och motionsanläggningar” som har sämre värden än genomsnittet för de medverkande kommunerna. Och det kan jag förstå. Men nästa år tas de gamla BUP-lokalerna på Vänerparken i bruk och en ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan. Antagligen kommer siffran för ”förskolan” då att höjas.
Betygssnittet för grundskolan ligger faktiskt lägre än för förskolan, men det gör kommungenomsnittet också. Och så är det även på områdena ”äldreomsorgen” och ”stöd för utsatta personer”, betygssnittet är relativt lågt (lägre än grundskolan), men så är det också i riket. Det kan väl emellertid konstateras att det på dessa områden finns en förbättringspotential. Man kan ju liksom inte ”slå sig till ro” bara för att invånare i andra kommuner inte heller är nöjda…
I den tredje och sista delen av undersökningen redovisar SCB hur medborgarna ser på sitt inflytande i kommunen.
Här är siffrorna inte lika bra, trots att de har höjts något sedan förra året…
Vänersborg ligger ganska långt under genomsnittet för andra kommuner får man väl säga, dock med undantag av ”information”. Det tycks som om vänersborgarna är ganska kritiska, eller kanske till och med missnöjda, med sina företrädare. Vänersborgs politiker och tjänstemän har med andra ord vissa problem med att åtnjuta kommuninvånarnas förtroende… Fortfarande… Vänersborg har under många år brottats med låga siffror.
Det är bra med sådana här undersökningar. Om de diskuteras av politiker och tjänstemän vill säga. Det gäller att dra slutsatser om varför kommuninvånarna tycker som de gör och, inte minst, att visa i praktiken att man vill förbättra förtroendet för kommunens politiker.
Och det kan man väl bara göra genom att öka demokratin – och fatta bra och genomtänkta beslut…
GOD JUL!
Idag är det julafton och om några timmar kommer tomten med julklappar till alla förväntansfulla barn och politiker i Vänersborgs kommun.
Om alla önskningar går i uppfyllelse vet jag inte. Antagligen får barnen en hel del av det som står på önskelistorna. Men om politikernas önskningar slår in, det vet vi inte förrän i september. För det är inte särskilt svårt att räkna ut vad politikerna önskar sig mest av allt – en valseger så klart.
Det är val nästa år. Då ska alla svenskar, nya som gamla, gå till valurnorna och utse de representanter som ska ska styra landet och kommunerna i fyra år framåt. I Vänersborg hoppas Marie Dahlin (S) att hon tillsammans med Bo Carlssons centerparti ska få egen majoritet, och få styra kommunen utan miljöpartisterna. Det tär nämligen på både tålamod och humör att styra tillsammans med miljöpartiet…
Gunnar Lidell (M) hoppas säkerligen att på samma sätt få en majoritet med sina allierade i liberalerna och kristdemokraterna. Det rapporteras dock om en del gnissel i det borgerliga samarbetet. Vi får se hur allvarligt detta är. Lidell har hur som helst redan börjat träna sig i att styra Vänersborg.
Vänsterpartisterna i kommunen går väl inte direkt med drömmar om egen majoritet efter nästa val, men något eller några mandat ytterligare kunde ju vara välförtjänt. Det tycker säkert vänsterpartisterna själva i varje fall… Vänsterpartiets inflytande är större än de 6 mandat som partiet har i fullmäktige, men så är partiet lite av vågmästare.
Och som vågmästare fungerar inte alltför sällan också kommunens sverigedemokrater. Även om sverigedemokraterna lika ofta avstår från att rösta som de avgör voteringarna. I likhet med Marie Dahlin och Gunnar Lidell så tror jag att Kurt Karlsson drömmer om ett verkligt genombrott i kommunen som ska ge partiet en egen majoritet.
Och med tanke på sverigedemokraterna och deras syn på kultur, så skulle jag vilja återge en gammal klassisk berättelse som jag fick på Lärarhögskolan 1979. Berättelsen har rubriken ”Ett underligt folk”:
”Det var en gång en ung person från ett land i Afrika, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.
Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började hen sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar. De åt ägg av olika konsistens och de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.
Senare på året, när solen som alla också dyrkade stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.
När kvällarna blev mörkare, flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små dyra skaldjur som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.
Det hemskaste hände mig när nätterna var allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.
I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på aftonen hade ätit då kom deras gud.
Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman, med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa, att han brukar komma till dem en gång om året.
Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”
Och om det fortfarande är tid kvar till tomten kommer, varför inte fördriva tiden med lite god julmusik? Tja, kanske inte så mycket julmusik egentligen, men i varje fall god musik – musik som har satt Vänersborgs kommun, och framför allt några av dess politiker, på kartan.
Jag önskar som vanligt alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:
EN RIKTIGT GOD JUL!
(V)intersolståndet
Idag infaller vintersolståndet. Det är dygnet med årets kortaste dag och längsta natt. Det är midvinter. Det är en tid då naturen står och väger… Ska solen komma tillbaka eller ej? Ska livet och växtligheten åter spira?
Förhoppningsvis har alla offrat till gudarna och som tack fixar de till att dagarna blir längre, och det med början redan imorgon. Om gudarna är nöjda vill säga…
Vintersolståndet… Det är en mörk dag.
Och det är mörkt i Vänersborg. Men det beror inte bara på vintersolståndet. Det går inget vidare för den oheliga alliansen mellan socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister. Det tycks som om det är Gunnar Lidell (M) som är den som har greppat tag i rodret för den vänersborgska bojorten. Inte helt sällan i samarbete med Vänsterpartiet. På sistone verkar det emellertid som om Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) anpassar sig till Lidell redan från början. Som ofta tittar till vänster och anpassar sig till Vänsterpartiet…
Det är en intressant politisk situation i Vänersborg och har så varit under hela mandatperioden. Marie Dahlin, Bo Carlsson och Marika Isetorp har krampaktigt suttit kvar vid makten, trots att de inte får igenom sin politik. Men det kanske är annat som är åtråvärt med maktpositioner?
Det största mörkret i Vänersborg spred sig när först Skolverkets siffror över vårterminens betyg för de avgående 9:orna publicerades och sedan SKL:s ranking.
Precis som vi har nått midvinter så har vi förhoppningsvis också nått skolresultatens mörkaste punkt.
Vikingarna offrade till gudarna för att solen och växtligheten skulle komma tillbaka. Nu är det läge att vänersborgarna offrar till barnen och ungdomarna, så att ljuset återigen letar sig in i våra förskolor och skolor. Det finns att ta av – kommunen kommer att gå med ungefär 60 miljoner kronor i överskott i år.
Den 9 september ska Sverige välja 349 ledamöter i riksdagen. Men minst lika viktigt, vänersborgarna ska välja 51 representanter till Vänersborgs högsta beslutande organ – kommunfullmäktige.
Hur ska vänersborgarna rösta denna gång?
Den här mandatperioden är Vänsterpartiet kommunens 3:e största parti. Vänsterpartiet fick 2.853 röster. Det var 11,67% av rösterna och innebar 6 platser i kommunfullmäktige.
Kommer Vänsterpartiet att hålla ställningarna? Eller kommer partiet till och med att gå framåt?
Det vet vi inte. Det beror bland annat på hur många vi är som kan formulera och föra ut en bra politik. Och det behövs många.
Vill du vara en av dem?
Det är snart dags för Vänsterpartiet att fastställa vallistorna. Om du vill vara med och jobba för Vänsterpartiet i Vänersborg, och göra en insats för Vänersborgs kommun, så hör av dig. Du kan hitta kontaktinformation på vår hemsida – klicka här.
Vänsterpartiet – för ett ljusare Vänersborg.
Varför rasar Vänersborg i SKL:s skolranking?
Vänersborg hamnade på plats 274 i SKL:s skolranking. Det var naturligtvis de dåliga betygsresultaten (det genomsnittliga meritvärdet) i årets avgående 9:or som var orsaken. (Se ”Plats 274 i SKL:s skolranking”.)
Ett sådant resultat, som dessutom Skolverket redovisade redan i september, borde få Vänersborgs politiker att gå i taket och snabbt avisera åtgärder. Men det är fortfarande ingen politiker som offentligt har uttalat sig eller slagit larm om att det nu behövs krafttag. Det tycks som om Vänersborgs ledande politiker tar skolkrisen i Vänersborg med ro. Det verkar som om italienresor, rondeller och bandy-VM är viktigare…
TTELA verkar inte heller ha försökt få någon politiker att uttala sig. Däremot har förvaltningschef Kriewitz blivit intervjuad i TTELA. (Se här.)
Förvaltningschefen anförde följande orsaker till Vänersborgs resultat:
”Det handlar både om snabba och omfattande elevökningar, brist på undervisningslokaler, svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att vi har många nya elever som gått kort tid i våra skolor.”
Och så är det naturligtvis. Elevökningen i grundskolan de senaste åren har varit exceptionellt hög (bortåt 700 elever under de senaste 3 åren) och det har skapat ett oerhört tryck på skollokalerna. En stor del av den centrala administrationens och rektorernas, och även pedagogernas, tid har ägnats åt att hitta ”fysiska” lösningar för att kunna ta emot alla.
Trångboddheten har ökat och klasserna har blivit större. Det gynnar självklart inte studieron och lärmiljön. Det här i sin tur är nog en orsak till att sjukfrånvaron både bland lärare och elever har ökat. Lärarnas arbetsmarknad är dessutom mycket god nu och många lärare byter huvudman. (Det är också populärt att bli SFI-lärare.) Och det inte bara på grund av att lönerna höjs med ett sådant byte, det är nog så att många helt enkelt söker en rimligare arbetsbelastning. Det är tufft att arbeta som lärare i Vänersborgs grundskolor och jag tror att många pedagoger i Vänersborg helt enkelt är utarbetade. Enligt den senaste siffran från förvaltningen är bara 66% av lärarna i Vänersborgs högstadier ”behöriga, undervisande personal”.
Och är det brist på behöriga, legitimerade lärare så är detta i sig en viktig förklaring till de dåliga resultaten. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.
Det har kommit många nyanlända till Vänersborgs skolor. Jag vet dock inte om detta förklarar Vänersborgs resultat. Det finns siffror där nyanlända inte räknas med i statistiken och dessa siffror visar ändå på dåliga resultat. Men naturligtvis kan man förmoda att en relativt stor del av rektorernas och lärarnas arbetsinsatser måste riktas till denna grupp.
Lärarnas riksförbund publicerade nyligen en undersökning som tar upp en annan, men viktig aspekt. (Se ”Elever får inte särskilt stöd som de har rätt till”.) Den visar att åtta av tio högstadielärare känner till elever som behöver särskilt stöd men som inte får det. Att de inte får det beror ofta på att skolan saknar ekonomiska resurser, att lärartätheten inte är tillräckligt hög eller på att det inte finns speciallärare. Jag vet inte om detta gäller Vänersborg, men jag antar det.
Skolans personal arbetar utifrån de förutsättningar som kommunens politiker ger dem, framför allt i form av ekonomiska resurser. Förvaltningschefen nämner dock inget om ekonomiska resurser. Det gör man inte som förvaltningschef, inte till media i varje fall…
Men större ekonomiska resurser skulle naturligtvis kunna skapa fler och bättre skollokaler (det finns också många skollokaler som är i behov av renovering och ombyggnation), öka antalet lärare, speciallärare och annan skolpersonal samt locka fler legitimerade pedagoger.
Vänersborgs skolor har fått förhållandevis hyfsat med resurser 2016 och 2017. Oppositionens (bl a M+V) budget gav t ex 26,7 milj kr mer år 2017 än vad de styrande i S+C+MP ville ge. Men det är nog så att i den exceptionella situation som råder, och har rått, så har pengarna egentligen bara motsvarat elevökningen och inte gett utrymme för kvalitativa förbättringar.
Vänersborgs politiker har ett stort ansvar för att ge skolan de förutsättningar som krävs för att rektorer och pedagoger ska kunna utföra sitt uppdrag. Och ekonomiska resurser är en sådan.
Det finns säkerligen andra faktorer än de som förvaltningschefen anger som kan bidra med en förklaring till varför Vänersborg rasar i resultat och ranking. Men en möjlig orsak till de dåliga resultaten kan uteslutas, nämligen att eleverna i Vänersborg inte trivs i skolan eller inte är trygga.
I SKL:s statistik redovisas Skolinspektionens enkät för åk 9 år 2016. Den visar genomgående bra resultat (Grönt betyder att svaren från Vänersborg ligger bland de bästa 25%-en i riket, det gula betyder att Vänersborg ligger bland de mittersta 50%-en. Tabellen visar siffrorna i procent.)
Naturligtvis kan man tycka att fler än 59,7% av eleverna borde finna skolarbetet så stimulerande att de vill lära sig mer…
SKL redovisar också en enkät från förra årets 8:or. Den visar samma sak.
Det är många som klagar på elevernas studiemotivation, ambition, arbetsdisciplin och framtidstro etc och vill söka orsakerna till sjunkande resultat hos eleverna. Eller att föräldrar tar allt mindre ansvar för ungdomarnas beteende och attityder. Det kanske är så, men det är i så fall inget specifikt för Vänersborg och förklarar inte resultaten i just Vänersborg.
Det är precis samma med att det skulle vara läroplanens, timplanens och betygssystemets fel. Vem vet, det kanske kan vara en orsak till de sämre resultaten i Sverige. Men specifikt för Vänersborg? Naturligtvis inte.
Det är nog så som förvaltningschefen sa till TTELA – Vänersborg måste ta krafttag för att ordna fram fler skollokaler och legitimerade lärare. Det här torde vara de viktigaste uppgifterna för att vända utvecklingen. Ändamålsenliga lokaler och behöriga lärare är förutsättningar för en bra skola. Och här har politikerna naturligtvis det avgörande ansvaret.
Men kanske finns det också orsaker till de nedslående resultaten i skolan i sig. Och här spekulerar jag…
Kanske skulle man titta extra på skolans inre organisation. Ibland tror jag t ex att mer fokus borde läggas på kunskapsuppdraget och inte på elevernas sociala situation. Jag tror också att man kunde titta mer på mötesstruktur med syfte och målsättning att alla möten ska vara effektiva och meningsfulla. Stödfunktioner som plattformen VÄL, som skolorna använder, har t ex en del övrigt att önska. Det kan vara läge att utvärdera dem och se om de ger rätt stöd eller om det finns andra system som skulle fungera bättre. Man kanske skulle titta på den kompetensutveckling som erbjuds pedagogerna. Är kompetensutvecklingen ändamålsenlig och adekvat för den situation som Vänersborg befinner sig i? Men dessa frågor är inte politiska (och har inget att göra med pengar), utan en fråga för rektorer och pedagoger.
Jag tror att för att vända den nedåtgående trenden så måste Vänersborg tänka nytt. I en motion (se ”Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”), som jag lämnade i juni, föreslog jag att man borde titta på nya lösningar, som…
Borde inte Vänersborg införa ett tvålärarsystem? Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Lärarna planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet.
Pedagogerna måste också få ägna sig åt det de är utbildade för – och det är att undervisa. Uppgifter som t ex föräldrakontakter, frånvarorapportering, rastvakter och administrativa göromål skulle kunna skötas av andra yrkeskategorier, t ex socialpedagoger. Ju mer tid pedagogerna har för att planera, förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner desto bättre blir förutsättningarna för elevernas inlärning. Ett sådant system skulle minska lärarnas arbetsbelastning och göra Vänersborg till en attraktiv arbetsgivare.
Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Förslagsvis genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag enligt Skollagen och läroplanen att göra. Det kan vara att ansvara för t ex fastighets- och personalfrågor, föräldrakontakter, dokumentation, konflikthantering och utredningar. Syftet skulle vara att avlasta rektorer men också att frigöra tid för cheferna att vara de pedagogiska ledare som skolans styrdokument förutsätter. Jag tror att rektors pedagogiska ledarskap är en central del i arbetet med att skapa en skola med god kvalitet för alla.
Det här är några tankar kring hur personalens arbetsbelastning kan minskas och arbetsmiljön förbättras, allt för att skolresultaten för Vänersborgs elever ska kunna höjas. Och det borde prioriteras…
Förvaltningen och vi politiker måste vidta de åtgärder som professionen, rektorer och pedagoger, behöver för att vända trenden och öka måluppfyllelsen.
Bo Carlsson och fd fornminnet
Nu är det officiellt! Bo Carlsson (C) har fällts för brott mot kulturmiljölagen!
Jag skrev om detta i en blogg för en vecka sedan efter uppgifter direkt från polisen (se ”Nytt från Dalsland”). Det var GT som igår gick ut med nyheten. (Se ”Kommuntopp grävde upp fornlämning”.)
Bo Carlsson polisanmäldes förra året efter anmälan från Länsstyrelsen. Han hade grävt upp ett fornminne på sin mark, ett fornminne med anor från medeltiden. Det handlar, enligt Länsstyrelsen, om 120 kvadratmeter av den skyddade fornlämningen med rester av hus, en källare och annan bebyggelse som hade förstörts. (Se vidare ”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…”.)
Det hände för lite drygt ett år sedan. Då sa Bo Carlsson till GT (”Förundersökning mot grävande toppolitiker”) i samband med polisanmälan:
”Vi skulle känna om det var något i marken. Det ligger i anslutning till jordbruksmark. Vi var inte djupt nere, vi kände bara med spetsen med grävmaskinen om det fanns något. Det gjorde det inte.”
Det fanns inget där påstod Carlsson. Han förnekade att det fanns någon fornlämning på platsen, trots att fornminnet sedan länge är utsatt på alla kartor.
”Om du kallar detta fornlämning. Det är det ju inte. Fornlämningar ser man ju normalt spår efter. Det finns ett område där ute där man tydligt ser spår efter en gammal jordkällare. Men här syntes ingenting.”
”Här syntes ingenting.” Säger alltså Bo Carlsson. Och då kan man ju undra varför han inte har plöjt upp området för flera år sedan. Det ligger ju i direkt anslutning till hans jordbruksmark… För övrigt syntes fornminnet tydligt.
Även centerpartiets lokala ordförande i Vänersborg, Ingvar Håkansson, uttalade sig till GT och höll med Bo Carlsson:
”Han har inte grävt upp något kulturminne, han har rensat bort några buskar i sin åker. Att han skulle har rensat bort ett kulturminne är bara påhitt.”
Jag vet inte om Ingvar Håkansson nu vill ändra sitt uttalande. För han, liksom Carlsson, ljög ju uppenbarligen för GT. Såvida de inte menade att polis och åklagare har hittat på allt.
Och att människor som har åkt förbi platsen eller besökt den har sett i syne…
I så fall borde Carlsson vägra att acceptera det strafföreläggande som åklagaren nu har förelagt honom. Är Carlsson oskyldig så måste han naturligtvis bestrida strafföreläggandet och ta en rättegång där han bevisar sina påståenden. Carlsson får säkert hjälp i bevisningen av Ingvar Håkansson…
I gårdagens GT (”Kommuntopp grävde upp fornlämning”) säger emellertid Bo Carlsson att han tänker betala strafföreläggandet (det handlar alltså om böter):
”Det är bara att acceptera det.”
Och det är ju detsamma som att erkänna brottet.
I dagens nätupplaga av TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) så säger däremot Bo Carlsson:
”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter. Egentligen skulle jag vilja pröva det, jag räknar med att jag skulle gå vinnande ur det, men det är lite av en praktisk fråga. Det skulle kräva en jädra massa tid och en jädra massa pengar för att ta det till rättegång.”
Bo Carlsson menar alltså att han inte är skyldig… Men att han genom att betala och därigenom erkänna sig skyldig sparar både tid och pengar. Ja, ja… En del står aldrig för vad de har gjort… Även om rättsväsendet säger annorlunda.
Men pengar kanske Bo Carlsson (C) sparar. Men på ett annat sätt. Och här kanske han visar vägen för alla andra jordbrukare i Sverige som har fornminnen på sina marker:
Gräv upp fornminnena på dina marker och gör om dem till åker. Sedan betalar du böterna (strafföreläggandet). Men det är lugnt – pengarna får du snart tillbaka tack vare avkastningen på den nya jordbruksmarken…
Jag undrar om åklagaren har tänkt på detta?
Men trots att Carlsson erkänner brottet, vilket han oavsett skäl faktiskt gör genom att inte bestrida åklagarens beslut om strafföreläggande, så fortsätter Bo Carlsson att fara med osanning i gårdagens GT:
”Det har skrivits spaltmeter om att vi kört bort grejer från området men vi har inte kört bort något. Allt som fanns finns kvar där.”
Källa: Bilden från P4 Västs hemsida.
Och fortsätter:
”Det finns inget som är förstört. Och det har jag hur många bevis på som helst.”
Och:
”det var inga oåterkalleliga skador.”
Men så är det inte. Carlsson har kört bort lämningarna och fornminnet är oåterkalleligt förstört. Fornminnet är för evigt borta.
Jag tycker väl att denna bildserie bevisar det:
November 2016.
November 2016.
Maj 2017.
Var är de stora stenarna?
Juli 2017.
December 2017.
Bo Carlsson upprepar i dagens TTELA (på nätet):
”Det är ingenting som är förstört och ingenting som har blivit bortkört.”
Bilderna visar tydligt att lämningarna är bortkörda och att fornminnet är oåterkalleligt förstört. Det kan också grannar och andra som har åkt förbi Bo Carlssons marker intyga. Och jag tror att de som ser på ovanstående bilder också ser det…
Det är också ett viktigt faktum att Bo Carlsson fortsatte att förstöra och undanröja fornminnet även efter Länsstyrelsens polisanmälan. Det visar väl om något också Carlssons bristande respekt för både den juridiska processen och Sveriges lagar? Liksom teckningen som Carlsson har på sin kontorsdörr i kommunhuset…
Varför skriver jag då om detta? Är inte Bo Carlssons göranden på fritiden hans privatsak?
Jag tycker inte det, inte nu längre.
Bo Carlsson är kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, dvs en av Vänersborgs tre kommunalråd, och därigenom en representant för Vänersborgs kommun. Carlsson är som kommunalråd heltidsanställd av kommunen och han uppbär en ganska stor lön – som naturligtvis betalas av skattebetalarna i Vänersborg. Dessutom har han många andra politiska uppdrag. Och nu är Bo Carlsson faktiskt fälld för brott mot kulturmiljölagen. Som han erkänner genom att inte bestrida strafföreläggandet. Dessutom har han farit med osanning både när brottet uppdagades och efter att åklagaren fattade sitt beslut.
Det är många politiker, och offentliga personer, som fälls för brott nu för tiden, jag tänker t ex på alla sverigedemokrater, och då ställs kraven på avgång väldigt snabbt. Med all rätt. I många fall räcker det med obevisade anklagelser, jag tänker på
#Metoo-kampanjen, för att politiker och andra tvingas avgå. Och ljuger politiker offentligt så går både media och allmänheten, med all rätt, ”i taket”.
Borde inte Bo Carlsson (C) också överväga att lämna sina kommunala förtroendeuppdrag? Borde helt enkelt inte Carlssons politiska karriär förpassas till historien?
Nytt från Dalsland
Idag är det en stor dag i södra Dalsland. Det är den årliga tomteparaden i Brålanda. Då går invånarna ”man och kvinna ur huse”, och inte bara det. Folk från hela kommunen och även från andra kommuner beger sig till Brålanda. Vi får bara hoppas att det inte luktar något från Dahlbergs Slakteri idag. Det vore ingen bra reklam.![]()
Det går tyvärr inga bussar från centrala Vänersborg till Brålanda i år. Det har det gjort några gånger tidigare, när Tomteparaden har krockat med julmarknaden i arenan… När evenemangen inte krockar, som nu, så får stadsborna ta bilen till Brålanda. Tågen stoppar ju som bekant inte heller i Brålanda… Eller var det så att bussarna sattes in för att brålandaborna skulle kunna åka till arenan…? Det spelar dock ingen roll för undertecknad, som får vara hemma i Nordstan idag på grund av förkylning.
Och på tal om Dalsland.
I onsdags informerade kanslichef Katrin Siverby och kommunjurist Pernilla Bertilsson om den nya Kommunallagen som ska träda i kraft den 1 januari. De passade också på att berätta om de viktigaste delarna i lagen rent allmänt, alltså även om det som inte var nytt. Vi var ett antal politiker som insöp kunskapen, men det saknades många.
På vägen från föreläsningen råkade jag gå förbi kommunalrådet och tillika dalslänningen Bo Carlssons rum. Jag blev ganska paff när jag såg bilden på hans kontorsdörr. Den kändes något provocerande. Här hade vi politiker fått en utbildning i lagen av två skickliga jurister, och så ironiserar kommunstyrelsens 2:e vice ordförande över Sveriges lagar.
Nu tror jag inte att det är Bo Carlsson själv som har gjort bilden eller satt upp teckningen, men i och med att Carlsson låter den få sitta kvar så tycker jag nog att han bagatelliserar sitt brott mot Kulturmiljölagen. Och visar att han inte bryr sig om den.
Det går inget vidare för IFK Vänersborg just nu. Förlust mot både Sandviken och Villa hemma i arenan. Och en mycket blygsam 8:e-placering i tabellen… Det är nog så att Tomteparaden i Brålanda är bättre reklam för Vänersborg än IFK just nu.
Diskussionen om profilklasserna fortsätter.
För tillfället har jag sagt mitt i frågan. (Se ”Mot profilklasser”.) Men jag vill ändå påpeka att inga partier i kommunen har tagit ställning i frågan om profilklasser i Vänersborg. Det av den enkla anledningen att det liksom inte går, varken frågan eller beslutet är politiskt. Det är helt och hållet ett rektorsbeslut.
Fick för övrigt lite beröm från just Dalsland och Brålanda igår:
”Synd att fler människor ej kan ta av sig bindeln framför ögonen som du gjort i kommunen… För då skulle det bli så mycket bättre… I vår kommun leder oftast en blind en annan blind… Vänsterpartiet är nog just nu det enda seende partiet….”

Senaste kommentarer