Arkiv
Kommentarer till byggskrivelse (2/2)
OBS! Detta är en fortsättning på gårdagens blogg – se ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”.
Byggnadsnämndens två ordförande Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) försöker i sin skrivelse till kommunfullmäktige att misstänkliggöra och smutskasta mitt bloggskrivande.
Ur skrivelsen:
”Konsekvenserna av bloggandet blir att ”sanningen på stan” att byggnadsnämnden i Vänersborg är krånglig och motvalls stärks — helt utan faktaunderlag.”
Dahlberg och Eckerbom Wendel påstår att mina bloggar är ”helt utan faktaunderlag.” Det är inte sant. Blogginläggen innehåller hur mycket fakta som helst, det kan vem som helst kontrollera. (Det finns en förteckning över bloggarna ifråga längst ner på denna sida.)
Bo Dahlberg går egentligen ytterligare ett steg i TTELA (se ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”). I TTELA står det:
”Man vill få stopp på det man ser som osanna påståenden…”
Här menar tydligen Dahlberg att det faktiskt, trots allt, finns fakta i bloggarna, men att det är osanningar. Anser Dahlberg att det finns fakta i bloggarna eller inte, kan man ju fråga sig… Det kan noteras att Dahlberg, eller Eckerbom Wendel, inte ger ett enda exempel på något som skulle vara felaktigt…
I skrivelsen skriver Dahlberg och Eckerbom Wendel vidare:
”välgrundade ställningstaganden överprövas med slippriga argument”
Att påstå att jag eller de som överklagar byggnadsnämndens beslut, som ”Arne” har gjort, använder ”slippriga argument” tycker jag visar på en mycket arrogant och nedlåtande attityd och inställning.
De båda ordförandena i byggnadsnämnden försöker vidare ge större tyngd åt sin argumentation genom att hävda att det är på byggnadsförvaltningen som kunskapen och expertisen finns, och inte hos en bloggare:
”Våra tjänstemän har lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner för att sätta en så gemensam nivå för tolkningarna som möjligt.”
Vem som framför argument torde enligt min mening sakna betydelse, det är argumenten i sig som är de viktiga. Sedan kan jag väl också tillägga att även jag har ett nätverk – samtliga mina bloggar i ärendet har faktagranskats av personer som har minst lika stor kompetens och utbildning som tjänstemännen på byggnadsförvaltningen.
Fakta eller inte. Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) försöker även misstänkliggöra mig genom att hävda att jag driver en slags kampanj:
- ”anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda”
- ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen.”
De menar således att jag dels anklagar och dels försöker få nämnd och förvaltning att bryta mot lagen. Det är ganska vildsinta och grova anklagelser från två av de tunga politiska namnen i Vänersborgs kommun. Och det känns lite som att påståendena gränsar till förtal.
Så här står det i Brottsbalkens 5 kap:
“1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”
Låt mig slå fast. Jag har ingen dold agenda. Alla mina åsikter och tyckanden redovisas helt öppet i mina bloggar, det är inget som är dolt eller hemligt. Men det som skrivelsen och den här diskussionen handlar om, det är bloggarna om ”Arnes” fall på Nordkroken. Inget annat. Jag har inte försökt att få någon att bryta mot lagen. Tvärtom, jag menar att det kan ifrågasättas om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har följt lagen i ”Arnes” fall.
Dahlberg och Eckerbom Wendel menar tydligen också att jag har fel i fallet ”Arne”, eftersom det vid överklaganden av nämndens beslut är så att:
”För det allra mesta får byggnadsnämnden rätt vid överprövning”
Jag har inte sett någon statistik på detta. Vad jag vet så har i varje fall Magnus Larsson i Sikhall överklagat byggnadsnämndens beslut vid åtminstone 7 gånger. Och Magnus Larsson har fått rätt vid samtliga tillfällen…
Men det får vara som det vill med överprövningarna. Här handlar det om ”Arne” och inget annat. Dessutom har ”Arne” överklagat nämndens beslut och dom kommer så småningom.
Jag är övertygad om att åtminstone Lena Eckerbom Wendel (M), och kanske också Bo Dahlberg (S), känner till yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen – och att dessa lagar ger alla rätt att säga och skriva vad de tycker.
Fast jag blir faktiskt lite tveksam när jag läser Dahlbergs yttrande till TTELA:
”Man vill få stopp på det man ser som osanna påståenden…”
”få stopp på”… Vem ska ”få stopp” på mitt skrivande? Bo Dahlberg? Kommunfullmäktige? Staten? Det är inte utan att jag får några kalla kårar längs ryggen…
Bara för fullständighetens skull. Yttrandefrihetsgrundlagen inleds så här:
”1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.”
Dahlberg och Eckerbom Wendel prövar också en annorlunda vinkling i skrivelsen… Nämligen, är någon förtroendevald till kommunfullmäktige gäller något annat än grundlagarna.
Ur skrivelsen:
”Som förtroendevald har man ett stort ansvar. Man representerar kommunen.”
Det är ett intressant påstående. Representerar alla fullmäktigeledamöter Vänersborgs kommun? Gör oppositionen det? Är sverigedemokraterna representanter för Vänersborgs kommun?
Dahlberg och Eckerbom Wendel hävdar att så är fallet. Jag är inte så säker. Skulle någon fråga mig, så skulle jag spontant säga att jag representerar dom som har valt mig, att jag i första hand känner mig som en representant för invånarna.
Bo Dahlberg fullföljer skrivelsens resonemang i TTELA, där han påstår att:
”en fullmäktigeledamot beter sig illa.”
Dahlberg menar alltså att när jag framför saklig kritik som fullmäktigeledamot till byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen – till stöd för en enskild person – så beter jag mig ”illa”.
Det får naturligtvis Bo Dahlberg tycka, men det kan vara värt att påpeka att det finns i varje fall inga lagar till stöd för hans, och Eckerbom Wendels, uppfattningar. Jag som fritidspolitiker i fullmäktige lyder under exakt samma grundlagar och övriga lagar som vilken invånare i Sverige som helst.
Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse avslutas med, ska vi kalla det, en vädjan:
”På uppdrag av en enig byggnadsnämnd skriver vi nu till Kommunfullmäktige för att be om hjälp.”
Jag har ingen aning om vad Dahlberg och Eckerbom Wendel tror att kommunfullmäktige kan ge för ”hjälp”. Efter vad jag förstår så kan fullmäktige inte göra någonting. Fullmäktige kan t ex inte entlediga en ledamot.
Ärligt talat så vet jag inte heller hur ett ärende om mitt bloggskrivande skulle kunna utformas. Men om fullmäktigeledamöterna ska ta ställning till skrivelsens ”rop på hjälp”, så måste ju alla ledamöter läsa mina blogginlägg om ”Arne”. Och det kan ju bli spännande…
Nä, jag vet inte vad Dahlberg och Eckerbom Wendel förväntar sig av kommunfullmäktige. Det kanske ”bara” är så att denna nonsens-vädjan helt enkelt är ett sätt att visa tjänstemännen på byggnadsförvaltningen att de som ordförande gör något…
Det är i sanning en märklig skrivelse som ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) har satt ihop. Och fortsättning lär följa. Och den ska mina bloggläsare kunna läsa i denna blogg…
.
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
Kommentarer till byggskrivelse (1/2)
Det är inte ofta som jag inte riktigt vet hur jag ska börja en blogg. Detta är dock ett sådant tillfälle. Det poppar upp så oerhört många tankar kring den skrivelse som författades av byggnadsnämndens två ordförande Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). Samtidigt så talar liksom skrivelsen för sig själv. Eller också är det just det den inte gör… Och jag funderar fortfarande på syftet med skrivelsen.
Men som jag, och de som jag har varit i kontakt med, tolkar den, så kan det inte finnas något annat syfte med skrivelsen än att på något sätt få tyst på mig, att få mig att sluta blogga. Och det är i så fall så dumt att man egentligen undrar vad som försiggår i Dahlbergs och Eckerbom Wendels huvuden.
Hur kan Dahlberg och Eckerbom Wendel i sin vildaste fantasi tro att deras skrivelse skulle få mig att rätta mig efter deras åsikter och strunta i de rättigheter att uttrycka mig och skriva som yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, två av Sveriges grundlagar, ger varje svensk invånare? Även om Bo Dahlberg tycks ”lyckligt omedveten” om detta när TTELA frågar honom (se TTELA ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”):
”Kan inte det här ses som ett sätt att försöka få tyst på en kritiker?”
Och Bo Dahlberg svarar:
”Jag har inte funderat på det.”
Så vad finns det egentligen att tillägga?
Jo, en hel del. Skrivelsen måste kommenteras och bemötas. Om inte annat så misstänkliggör den mitt skrivande och liksom drar det i ”smutsen”.
Jag tänkte dock börja med det uppdrag som byggnadsnämnden gav sina båda ordförande på sammanträdet den 20 juni. Och då vill jag inleda med att påpeka en liten, men mycket viktig detalj.
Visst, det var en enig byggnadsnämnd som gav det märkliga uppdraget till Dahlberg (S) och Eckerbom Wendel (M). Men det saknades en ordinarie ledamot, Vänsterpartiets Pontus Gläntegård. Gläntegård var inte närvarande, han hade anmält förhinder. Och Pontus Gläntegård (V) hade inte röstat ja till detta förslag om han hade varit närvarande.
Det vet jag!
De eniga ledamöter som gav uppdraget var Anneli Guilotte (S), Kjell Nilsson (S), Gunilla Bogren (MP), Gunnar Henriksson (L), Gunnar Bäckman (KD), Elisabeth Bohlin (S) och Anders Strand (SD).
Det kan vara värt att komma ihåg. Det är ju om inte annat val om ett år.
Uppdraget som byggnadsnämndens båda ordförande fick av den eniga byggnadsnämnden var:
”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende myndighetsutövning.”
Formuleringen ”en enig byggnadsnämnd” är intressant. Den visar att formuleringen inte fanns med från början, t ex i nämndens utskickade handlingar. Den har tillkommit först efter att det blev känt för nämnden att Pontus Gläntegård (V) inte skulle närvara… Troligen utarbetades texten på sittande möte… Och det känns ju demokratiskt och bra… (OBS. Ironi.) Sedan undrar jag också vem det är som har skrivit texten, är det tjänstemännen? Eller skrevs den av ledamöterna tillsammans? Var Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) själva med och formulerade uppdraget – till sig själva?
Jag kan inte låta bli att dra en parallell. När jag ville väcka ett ärende i barn- och utbildningsnämnden den 9 nov 2015, så förvägrade nämnden med dess ordförande Mats Andersson (C) i spetsen mig att göra det. (Se ”BUN: Två viktiga reservationer”.) I byggnadsnämnden är det emellertid inget problem att väcka ärenden på sittande möte, som dessutom beslutas utan att någon beredning har skett. Betongpartierna och sverigedemokraterna har onekligen en del att förklara. Var är logiken och principerna? (Eller är det så enkelt att de gör som de vill bara det är vänsterpartister som är ”målen”?)
Och vad säger man om formuleringen ”publika angrepp/påtryckningar”? ”Publika”? Betyder det att ingen vänersborgare får kritisera byggnadsförvaltningen? Får ingen utanför kommunhuset ha synpunkter på byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Och ”angrepp”? Är kritik av beslut ett ”angrepp”? Är tjänstemännen hotade på något sätt?
Det kan också noteras att nämnden skriver att de två ordförande ska ”agera”. Dahlberg och Eckerbom Wendel valde alltså att agera med en skrivelse till kommunfullmäktige.
Det nämns inte i nämndens beslut vilket specifikt ärende som avses och det nämns inte heller vem det är som har stått för de så kallade publika angreppen. (Detta nämns inte heller i skrivelsen.) Men till TTELA har ordförande berättat att det är mina bloggar om ”Arne” och hans fritidshus på Nordkroken som det handlar om. (Vill du läsa bloggarna om Arne så finns det en förteckning längst ner på denna sida.)
Men detta vågade tydligen inte nämnden skriva i klartext. Det gjorde inte heller Dahlberg och Eckerbom Wendel i sin skrivelse. Det tyder väl åtminstone på någon slags osäkerhet kring vad de egentligen sysslar med.
Byggnadsnämnden fattade ett oerhört märkligt, och skulle jag vilja säga, unikt beslut. Jag har aldrig varit med om något liknande. Jo, förresten. Det finns vissa likheter med hur demokratiberedningen arbetade under den förra mandatperioden, under minialliansens (M+L+KD) ledning. Demokratiberedningen hade i stort sett min blogg som ett stående ärende under en lång period… (Se ”Försämrar bloggar det demokratiska klimatet?”.) Dessutom har Lena Eckerbom Wendel (M) haft synpunkter på min blogg tidigare (se ”Några ord om det fria ordet”), liksom nämndens ledamot Gunnar Bäckman (se ”Borgarna och demokratin…”).
Och sen kom då den omdiskuterade skrivelsen… (Du kan läsa hela skrivelsen som Dahlberg (S) och Eckerbom Wendel författade här – ”Man slutar aldrig att förvånas…”.)
Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse är daterad den 22 juni.
Skrivelsen blev dock offentlig först i onsdags, den 23 augusti, dvs hela två månader senare. Och bara det är anmärkningsvärt. Vad är det som gör att någon eller några ”håller på” skrivelsen? I 2 månader…
Jag tycker att skrivelsen är rörig och luddig. Den innehåller ovidkommande passager och mynnar ut i någon slags nonsens-vädjan till kommunfullmäktige.
Den första meningen i skrivelsen handlar om arbetsmiljöansvar, men de nästa meningarna fortsätter med kommunens mål. Sedan beskrivs byggnadsnämndens mål. Det är lite svårt att följa författarna.
Dahlberg och Eckerbom Wendel konstaterar ganska tidigt i skrivelsen att alla byggärenden följs upp med enkäter och att dessa visar:
”att de invånare som har ärenden hos byggnadsnämnden är mycket nöjda”
Det finns mycket att säga om enkäterna, t ex att sökande av bygglov får enkäterna i början av processen och inte efter besluten… Det är tydligen, om jag ska döma av kommentarerna på Facebook, också så att alla inte får någon enkät. (Några har också berättat för mig att de inte vågar framföra kritik, eftersom de är rädda för repressalier i sina fortsatta kontakter med förvaltningen. Och folk berättar att de upplever att så också har skett.)
Men de båda ordföranden konstaterar att alla inte bara är nöjda, de är till och med ”mycket nöjda”. Och jag vet inte, är det tänkt att detta ska vara något slags bevis på att den kritik som jag framför är osann?
Jag vet inte vilken värld Dahlberg och Eckerbom Wendel lever i, ingen av dem kan väl ha undgått att höra alla klagomål som framförs av vänersborgare angående byggnadsförvaltningen så fort man t ex är ”ute på stan” och pratar politik. Och sedan får det faktiskt vara som det vill med den saken – ”Arne” är inte nöjd. Och det är om ”Arne” jag har skrivit och det är bloggarna om ”Arne” som tas upp i skrivelsen. Det spelar ingen roll om alla andra är ”mycket nöjda” – om de nu är det.
Jag tänkte avsluta denna blogg med att ta upp skrivelsens tankar om arbetsmiljöproblemen. En stor del av skrivelsen handlar nämligen om dessa och det kanske också kan sägas vara det huvudsakliga motivet för skrivelsens slutliga vädjan. Den av kommunstyrelseförvaltningen utskickade pdf-filen heter också ”Information om arbetsmiljön i byggnadsnämnden”, även om denna rubrik inte återfinns i dokumentet. (Det finns överhuvudtaget ingen rubrik.)
Jag förstår faktiskt inte riktigt syftet och tanken med denna argumentering i förhållande till mitt skrivande.
I Sverige har vi bland svårt att skilja på person och på sak. Men är man tjänsteman, det kan vara en polis, en lärare, en sjuksköterska eller en tjänsteman på byggnadsförvaltningen, så får man ibland synpunkter och kritik. Det får man lära sig att tåla. Det handlar om det man gör och inte om hur man själv är som person. Och får man kritik, då får man lyssna och lära av den. Ingen är ofelbar och kritik leder faktiskt ofta till att man ser sina misstag – och utvecklas. Och tycker man att kritiken är obefogad, ja då får man helt enkelt försöka förklara varför man som tjänsteman har gjort som man har gjort och motivera sitt handlande.
Så enkelt är det, så svårt är det.
Om någon tar illa vid sig av saklig kritik, så får nog den personen ta sig en allvarlig funderare på sin yrkesroll och om hen har valt rätt yrkesbana.
Jag kan inte låta bli att tänka på kritik, och mycket hård sådan, som framförs i riksmedia både mot politiker, t ex Anna Kinberg Batra, och tjänstemän, t ex generaldirektören Maria Ågren på Transportstyrelsen. Skulle sådan kritik förbjudas därför att de kritiserade mår dåligt? Det känns lite som att demokratin naggas i kanten av ett sådant tänkande…
Jag vill också tillägga att om någon medarbetare mår dåligt så ligger det ett ansvar hos vederbörandes chef, t ex förvaltningschefen, att åtgärda detta. Kanske behöver också Arbetsmiljöverket kopplas in.
Men inte kan man kräva att kritiken ska tystna…
Jag vet också att detta med att personalen på byggnadsförvaltningen mår dåligt är ett argument som har framförts vid mer än ett tillfälle på byggnadsnämndens sammanträden. Om någon politiker har framfört kritik om ett faktaunderlag, en slutsats eller något annat som kommer från förvaltningen, så kan politikern få höra att kritiken innebär att personalen mår dåligt etc. Med baktanken att ledamöterna ska hålla inne med kritiska synpunkter…
I nästa blogg tänkte jag ta upp fler av de andra skrivningarna i Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse, t ex om de faktauppgifter som finns i bloggarna – och mer om demokratiaspekterna. Jag ska också kommentera Bo Dahlbergs uttalanden i TTELA.
.
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
Fortsättningen, dvs del 2, hittar du genom att klicka här!
Man slutar aldrig att förvånas…
Idag kom det ett mycket märkligt utskick från kommunstyrelseförvaltningen. Det var en skrivelse från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och nämndens vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Skrivelsen skickades till kommunfullmäktiges presidium, till kommunalråden och till gruppledarna för alla partier.
Det är ett väldigt ”speciellt” dokument…
För en gångs skull tänker jag inte lämna en enda kommentar till det som skrivs. Jag återger bara skrivelsen rakt upp och ner. Däremot tar jag gärna emot synpunkter på skrivelsen – via email (karvling@hotmail.com), Facebook, Facebook Messenger eller på annat sätt. (Ni får naturligtvis vara anonyma.)
=============================
Vänersborgs kommun 2017-06-22
Bo Dahlberg, Lena Wendel
Byggnadsnämnden har ett från Kommunfullmäktige delegerat arbetsmiljöansvar. Det finns mål antagna i Kommunfullmäktige om att fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och att kommunen upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Byggnadsnämndens nedbrutna mål är det första av dessa detaljerat med orden ”bemötande”, ”tydligt” och ”kompetent” och det andra detaljerat med ord som syftar till att öka möjligheter att behålla och rekrytera personal. Även dessa är antagna av Kommunfullmäktige.
Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen arbetar med att göra all ärendehantering snabbare, lättare att förstå och mer rättssäker. Ärendena följs upp med enkäter, där resultatet visar att de invånare som har ärenden hos byggnadsnämnden är mycket nöjda.
Ett av de stora arbetsmiljöproblemen på sistone handlar om en fullmäktigeledamot som driver en tes att byggnadsnämnden och förvaltningen inte vill följa lagen. Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen. Tjänstemän i en kommun har mycket små möjligheter att förklara och kontra i de ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Till skillnad från många andra kommunala beslut så kan dessa beslut överklagas i sak (inte bara i form). Detta händer ganska ofta. För det allra mesta får byggnadsnämnden rätt vid överprövning, och annars kan det tex handla om att byggnadsnämnden tolkat lagen lite för generöst och beviljat något som överprövande instans sedan avslagit.
Beslutsfattande i myndighetsärenden handlar om tolkning av lagtext. Ingen kan säga att det är enkelt att som fritidspolitiker sätta sig in exakt i var domstolarna satt tröskeln för hur tolkningarna ska göras. Våra tjänstemän har lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner för att sätta en så gemensam nivå för tolkningarna som möjligt. I kommunfullmäktiges talarstol får vi ofta höra att vi ska lita på professionens sakkunskap. Och det måste ju gälla för alla förvaltningar.
Som förtroendevald har man ett stort ansvar. Man representerar kommunen. Konsekvenserna av bloggandet blir att ”sanningen på stan” att byggnadsnämnden i Vänersborg är krånglig och motvalls stärks — helt utan faktaunderlag. Om man tror på tydlighet, kompetens och gott bemötande som representant för kommunen så motverkar bloggandet detta. När välgrundade ställningstaganden överprövas med slippriga argument handlar det välvilligt tolkat om en invånarföreträdare som vill hjälpa till i tolkningen, men annars är det lätt att tolka det som att en överordnad politiker — utan eget ansvar i det enskilda ärendet— försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen.
Pressen detta sätter på enskilda tjänstemän och förvaltningen är inget som gör Vänersborg till en mer attraktiv arbetsgivare. Verktygen som finns för att förklara är små.
På uppdrag av en enig byggnadsnämnd skriver vi nu till Kommunfullmäktige för att be om hjälp.
Hönan, dricksvatten och böter
Det är inte bara i TTELA som man kan hitta intressant information. Det står ibland, för det mesta säger en del, en hel del matnyttigt på kommunens hemsida.
Idag kan vi läsa den glädjande nyheten att byggnadsnämnden beslutade att ge bygglov till en ny förskola i kvarteret Hönan (se ”Klartecken för Belfragegatans förskola”). ”Äntligen” säger antagligen många föräldrar. ”Äntligen” säger troligtvis de flesta i barn- och utbildningsnämnden. ”Äntligen” säger säkerligen verksamhetschef Boel Jansson. Redan den 11 november 2013 fattade nämligen BUN beslut om en ny förskola på verksamhetschefens ”inrådan”.
Det tar onekligen tid för kommunens kvarnar att mala. I varje fall under det nuvarande 
styrets ledning…
Men idag har kvarnarna malt färdigt. Jag hoppas att inget oförutsett inträffar utan att bygget kan komma igång snarast möjligt. Det behövs verkligen en ny förskola. (Det behövs för övrigt fler…)
Till hemsidan säger Boel Jansson:
”Här kan vi bedriva verksamhet i moderna lokaler anpassade efter dagens krav på tillgänglighet och miljöer anpassade för yngre barns lärande.”
Den nya förskolan ersätter Poppelvägens förskola, men det skapas också två nya avdelningar.
I Frändefors är det emellertid inte lika muntert. Dricksvattnet kan vara förorenat (se ”Kokningsrekommendationer i Frändefors tätort”). På kommunens hemsida kan vi läsa om att man misstänker en:
”mikrobiologisk förorening i Frändefors tätort.”
Vattnet måste kokas innan det kan användas till dryck eller matlagning:
”Vattnet skall koka så att tydliga bubblor syns.”
Jag tror att frändeforsborna kan utgå från att vattnet verkligen är förorenat. Och jag tror att det har varit det ganska länge nu. Så här skrev en person på Facebook redan i 
torsdags:
”Den vidriga känslan när man märkt av lite konstig färg emellanåt på dricksvattnet i ett par veckor, men det har smakat som vanligt, och man druckit massor med vatten som vanligt.. så efter det blivit värre – o det har ringts till kommunen. o vi grannar står o pratar och man får reda på att det RÖR SIG SMÅ PARASITER I VATTNET :0 , man blev plötsligt väldigt illamående :( ”
Och ska jag vara riktigt ärlig – det hände många gånger under mina år på Dalboskolan att vattnet blev brunt och illasmakande, särskilt efter att det hade regnat.
Jag undrar om inte kommunen har reagerat lite långsamt…
Det är inte så muntert att byta arbetsplats och kommun heller… På min andra dag som anställd i Trollhättans stad fick jag parkeringsböter – på NÄL. Trots att jag hade betalat via en app.
”Haha”, sa den person uppe i Stockholm, som jag riktade mina invändningar till. Han menade att appen fungerar dåligt och att det nog inte är sista gången jag får böter…
Och då kan man undra hur Västra Götalandsregionen tänker när den rekommenderar en parkeringsapp som inte fungerar. Borde inte regionen ta ett ansvar?
Just nu funderar jag på om jag vågar parkera på NÄL imorgon…
Aqua Blå
Under helgen har en internationell anda präglat Vänersborg och dess invånare. Och staden har definitivt gjort skäl för sitt smeknamn ”Lilla Paris”. Aqua Blå-festivalen, som för övrigt inte kan ha undgått en enda vänersborgare, skulle ha gjort självaste Birger Sjöberg stolt.
Aqua Blå betyder karnevalsstämning långt in på småtimmarna. Med ett myller av
människor på stan – på Sanden, på Hamngatan och i Plantaget. Barn, ungdomar, medelålders och pensionärer, nysvenskar och gammelsvenskar, muslimer, ateister, kristna och till och med en och annan trollhättebo, i en salig blandning. Helt underbart att se.
Det var väl bara en del fotbollsnördar som uteblev från lördagens höjdpunkt med Ola Salo. Det var ju final i Champions League… Nästa år vore det kanske bra om finalen kunde flyttas så att den inte krockade med Aqua Blå.
Kanske skulle också pingst flyttas. Det var nog inte många vänersborgare som kom sig för att fira denna högtid under festivalen. Som de kanske borde ha gjort eftersom det är den helige andens dag och lite av kyrkans födelsedag. De som kom närmast var väl några politiker som hade ett samtal om kommunalpolitik på TTELA:s scen tidigare idag. Några av dem tycktes stundtals tala ”i tungor”. Vilket är ett typiskt kännetecken för pingst.
TTELA ordnade nämligen ett samtal mellan partierna. Kristdemokraterna, välfärdspartiet och miljöpartiet lyste dock med sin frånvaro. Och det var lite överraskande. Ja, kanske inte att miljöpartiet inte syntes till. Miljöpartiet tycks nu för tiden bara syssla med selfies på Facebook.
Politikerna diskuterade bland annat skolan. Och diskussionen fick ganska omgående karaktären av valrörelse. Det är ju val nästa år. Och då ska allt bli så bra, i varje fall om man ska tro på allt som sades. Massor av guld och gröna skogar. Det är lite synd att politiker sällan får ta ansvar för vad de gör och har gjort, typ sedan det senaste valet – hur har de röstat, vilka förslag har lagts fram, vilka motioner har skrivits osv.
Kurt Karlsson (SD), som håller svenska traditioner som pingsten högt, ville lösa grundskolans lokalproblem med små skolor på landsbygden. Karlsson framhävde särskilt hur viktigt beslutet om att behålla skolan i Väne-Ryr var. Och om man då betänker att skolorna i Vänersborg har ökat med 700 elever sedan 2013 och att det går 11 elever på Väne-Ryr i höst, så är lösningen på kommunens lokalproblem enligt Kurt Karlssons resonemang att Vänersborg bygger 60 små skolor…
Liberaler ville införa ett tvålärarsystem i Vänersborg och det ville moderaterna också. Men som ett försöksprojekt i någon skola förtydligade Gunnar Lidell (M). Det är ett bra förslag som jag har framfört i både barn- och utbildningsnämnd och i denna blogg. Det är kul att någon har lyssnat. (Tvålärarsystem har införts i bland annat Södertälje.)
Det finns andra sätt att utveckla skolan. Ett är att anställa särskilda administratörer som tar hand om ”administrativa” uppgifter, som t ex fastighets- och personalfrågor. Då skulle rektorerna kunna få tid att ägna sig åt sitt statliga uppdrag som pedagogiska ledare i större utsträckning. Andra yrkeskategorier skulle också kunna anställas för att ta hand om t ex elevvårdsfrågor och föräldrakontakter. Då skulle tid frigöras för lärarna till att utveckla undervisningen. Båda tankarna har lyfts av Vänsterpartiet i kommunen.
I dagens samtal framförde Marie Dahlin (S) helt oväntat en tanke på att administrativ personal ska sköta lärarnas administrativa uppgifter. Även socialdemokrater kan lyssna…
Vänersborgs grundskolor ser ut att gå en ganska spännande framtid till mötes…
Boendet diskuterades också av politikerna. Och naturligtvis ville alla partier bygga både mycket och mer. Vänsterpartiet vill satsa på hyreslägenheter, vilket socialdemokraterna höll med om.
Det hettade till lite när det gällde Mariedal Östra. Här finns det en färdig detaljplan men inget händer. Gunnar Lidell (M) tyckte att det nuvarande styret var alltför passivt, medan Bo Carlsson (C) tyckte att moderaterna var lika passiva när de styrde den förra mandatperioden.
Jag tror att båda till sist blev överens om att det var miljöpartiets fel att det inte händer något i området. Förra mandatperioden var moderaterna beroende av deras röster, nu styr centern och sossarna tillsammans med miljöpartiet. Varken Carlsson eller Lidell verkade särskilt glada för miljöpartiet och att det inte börjar byggas på Mariedal…
Det diskuterades också kollektivtrafik, inklusive tågstopp i Brålanda, och turism.
Det var inte särskilt många åhörare som lyssnade på diskussionen. De flesta var andra politiker. Det är synd. Kommunalpolitik är viktig och angår alla vänersborgare. Och det var faktiskt ett både intressant och lärorikt samtal som TTELA arrangerade.
Tyvärr var vädergudarna inte helt på sitt bästa humör under Aqua Blå. Men man ska väl inte klaga, det kunde ha varit värre. Men jag tror nog att man ändå kan säga att årets Aqua Blå återigen blev en succé.
För min del kommer ett bestående minne att bli med den kraft barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) klippte till bandybollen vid IFK:s monter. Jag hade inte en chans att komma upp i samma hastighet. Det är tur att Mats inte använder bandyklubban som ordförandeklubba…
PS. Du kan läsa mer om Aqua Blå och en del annat på Vänsterpartiets hemsida – klicka här.
Det drar ihop sig till nya politiska strider…
Så var man då tillbaka i kära gamla Vänersborg igen. Det har nämligen blivit en liten utflykt till Umeå några dagar för lite kompetensutveckling. Som för övrigt var mycket bra och givande.
I Umeå var det vinter. På måndagskvällen var det alldeles vitt på marken och vinden var isande kall. Inte ens fiskmåsarna vågade sig ut. Eller om det berodde på att Umeå är förskonade från dessa odjur. Jag vet inte. Men jag såg bara en fiskmås på hela tiden. Och det var liksom vinden mycket uppfriskande. Att det bara fanns en menar jag. Väl hemma på Lovisebergsgatan var det inte så. Att det bara fanns en menar jag.
Det tycks inte ha hänt så mycket rent politiskt i Vänersborg under min frånvaro. I varje fall när man läser lokaltidningarna. Och oftast är det ett gott tecken. Det är ju inte alltid som politiska nyheter i Vänersborg är goda nyheter, typ.
Däremot fanns det både många bilder och mycket text om Vänersborgsgalan som gick av stapeln i lördags. Ett antal vänersborgare hade samlats i arenan för att äta, umgås och dansa. Det var också en del musikframträdanden och prisutdelningar. Det var säkerligen en mycket lyckad och trevlig gala. Kanske ska jag betala en biljett någon gång i framtiden. För inte lär jag få någon fribiljett – som en del andra politiker får.
Ume-besöket gjorde att jag också missade Vårruset igår. Och det var synd. Det är en av de få gånger som det är fler människor än fiskmåsar i Nordstan. Vårruset är en trevlig och populär tillställning och tradition.
Idag hade för övrigt kommunstyrelsen sammanträde. Det var för att ”förbereda” ärendena till kommunfullmäktige den 23 maj. Det kan du läsa mer om på Vänsterpartiets hemsida (se ”Kort rapport från kommunstyrelsen”). Där står det bland annat att kommunstyrelsen, kommunledningen fick hjälp av sverigedemokraterna i voteringen, ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att behålla grundskolan i Väne-Ryr i ytterligare minst 2 år. Dock får inte barn- och utbildningsnämnden några extra pengar för detta. Det kostar ju en del att ha en grundskola för 12 elever… Det går också att läsa om att M+L+KD+SD biföll Vänsterpartiets yrkande angående ”Sanden – söder om Dalbobron”, som kommunen numera kallar området mellan broarna.
Det drar ihop sig till nya politiska strider…
Bygg- och måsfunderingar
Åter tillbaka i Vänersborg efter några lugna och fridfulla dagar i Värnamo. Inte en enda fiskmås syntes till. Eller, framför allt, hördes till i den småländska metropolen. Inte en enda. Varken på dag- eller nattetid. Otroligt. Jag tror dock inte att det var därför som Värnamo blev årets kommun 2016. Fast det kan ju å andra sidan inte direkt ha talat mot. Jag menar, hur skulle Vänersborg kunna bli årets kommun när ett antal tusen av dess invånare får sin nattsömn störd varenda natt mellan april och juli?
TTELA hade en artikel om fiskmåsplågan i förra veckan. En tjänsteman på kommunen uttalade sig om hur fastighetsägarna kunde bekämpa fiskmåsarna. Och visst finns det bra metoder. Men frågan är, vad gör en vanlig kommuninvånare om fastighetsägarna år efter år totalt struntar i fiskmåsplågan? Kanske svaret är att helt enkelt skicka in namnen på de berörda fastighetsägarna till Miljö och Hälsa? Vad jag förstår så ringer de numera upp fastighetsägarna och påtalar deras skyldigheter om det framförs klagomål. Så det har jag nu gjort.
Kanon av Miljö och Hälsa! Nu får vi bara vänta och se om fastighetsägarna åtgärdar problemen…
Min förra blogg om byggnadsnämnden har gett ett visst eko. Några som har råkat ut för byggnadsförvaltningen har kommenterat detta direkt på bloggen (se här), andra har hört av sig på andra sätt. Det är en del häpnadsväckande historier som folk berättar, vilket i och för sig inte är något nytt. Jag har tagit del av sådana förut, och dessutom skrivit om några av dem. Nu vet jag att man inte ska tro på allt som folk berättar, men några av berättelserna är definitivt värda att fördjupa sig i.
Det handlar mestadels om att byggnadsnämnd och -förvaltning inte ger den service som människor har rätt att förvänta sig. Vilket även kan drabba människor från andra kommuner som vill flytta till Vänersborg. Det tycks också vara onödigt långa handläggningstider och dessutom vill kommunen ibland ha betalt för saker som de klagande är helt oförstående till.
En familj har till och med framfört att de inte vågar träda fram i offentligheten och berätta. De menar att då kommer de aldrig mer att få något positivt besked från kommunen. Men
det vill jag inte tro på. Även om Gunnar Lidell (M) faktiskt framförde något liknande från fullmäktiges talarstol för några år sedan…
Sedan finns det exempel på motsatsen, som naturligtvis också får tas med en nypa salt. Det ryktas om att människor i en viss ställning och/eller med vissa kontakter får en annorlunda, mer positiv behandling. Några av dessa exempel torde också vara värda att ta en extra titt på.
Jag har nog skrivit det förr. Bara det faktum att det går så många rykten är, om inte förödande, så i varje fall inte särskilt bra. Ryktena i sig kan rubba förtroendet mellan kommunens förtroendevalda/tjänstemän och vänersborgarna.
Vänersborg lär aldrig kunna bli ”Årets kommun” om vi inte får kommunikationen och samarbetet mellan kommuninvånarna och politikerna/förvaltningarna att fungera – och präglas av ömsesidig tillit och förtroende. Ibland tror jag att politiker och tjänstemän faktiskt bör ta sig en extra funderare över vem som är till för vem. Är kommuninvånarna till för politiker/tjänstemän, eller är det möjligtvis tvärtom…?
En sak är i varje fall klar, fiskmåsarna är inte till för någon…
Måsarna invaderar!
Det finns de som fruktar en invasion från öst – att den store ryssen ska förklara krig och försöka överta Sverige. Men detta är missriktade spekulationer och fantasier som bara har till syfte att dölja den verkliga invasionen… Invasionen från norr och inte från öster. Invasion från Vänern och inte från Östersjön.
Det är en årligt återkommande invasion, det är invasionen av fiskmåsar!
Sedan några veckor tillbaka har fiskmåsarna invaderat Nordstan. Hustaken är ockuperade och just nu håller måsarna som bäst på att bygga och förstärka sina befästningar. Och från dessa försvars- och anfallsställningar högt över marknivån önskas alla i Nordstan godmorgon och välkomna till den nya häckningssäsongen, av hundratals fiskmåsar med sina omisskännliga vansinnesskrik.
Fiskmåsar tillhör inte mina favoriter i den svenska faunan. Och nu ska de bo på taken här i Nordstan i 4 månader framåt. Under denna tid utgör de ett stort miljöproblem. De för väsen under dygnets alla 24 timmar, de skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn,
människor, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. De utanför området som händelsevis hyser tvivel på att de vrålande gråvita varelserna utgör en sanitär olägenhet är välkomna till Nordstan. Gärna med bil, som naturligtvis parkeras på en av Nordstans alla smågator… För att sedan åka direkt till biltvätten. Och gärna naturligtvis också för att tillbringa en natt i området… För att sedan åka till bostaden eller hotellet långt från sjön för att sova ut. Och då har fiskmåsarna ännu inte skaffat sig ungar. När äggen kläcks blir fågellivet ännu mer exotiskt… Och påträngande.
Eftersom samhällets regler och moral (fast kanske inte min…) inte tillåter oss att ta itu med fiskmåsfrågan, på det sätt som det sägs att de gjorde i Turkmenistan, så hoppas jag att fastighetsägarna tar sitt ansvar just i år. Man kan ju hoppas… Det gör alla boende i Nordstan, även om fastighetsägarna inte har tagit sitt ansvar tidigare.
Fiskmåsfrågan är nämligen fastighetsägarnas ansvar, som det står på kommunens hemsida (se här):
”Det är varje fastighetsägares skyldighet (Miljöbalken), att se till att boende och omgivningen inte utsätts för olägenheter från den egna fastigheten. Sådana olägenheter kan till exempel vara långvariga störningar av måsskrik.”
Det som inte står på hemsidan är vad de omkringboende ska ta sig till om inte fastighetsägarna gör vad som står i Miljöbalken.
Jag har genom åren försökt få kommunen att göra något åt problemet, eller utmaningen som det så fint heter nu för tiden. Men det tycks inte vara någon som är intresserad. Tjänstemännen på Miljö och Hälsa bor antagligen inte i Nordstan. Eller också anser de att fiskmåsarna får bo var de vill, eftersom de också har ett människovärde. Som en miljöpartist skrev till mig en gång i tiden. Hur som helst är det tämligen meningslöst att vända sig till kommunen.
Det har genom åren inte hjälpt att klaga hos fastighetsägarna. Fast det finns faktiskt några undantag. En fastighetsägare har spänt ståltråd runt strategiska ställen på taket. Och det har gjort gott. Men de flesta fastighetsägare struntar i att bekämpa fiskmåsarna – de bor ju inte här. Fastighetsägarna alltså.
Men skam den som ger sig. Idag gick ett mail iväg till en av dem, till en av fastighetsägarna alltså. (Det är ingen idé att skriva till fiskmåsarna. De bryr sig lika lite om klagomålen som kommunen.) Vi får se om det blir något resultat. Men vill inte fastighetsägarna göra något, så kommer vi i Nordstan att få leva med fiskmåsplågan i år också…
Såvida man inte flyttar, vilket faktiskt händer att folk gör på grund av måsarna. Eller att någon blir riktigt desperat och tar till sig tipsen på Flashback…
Ljus och mörker i kommunen
Nu har ytterligare en arbetsvecka passerat och det är helg. Ljuset har kommit tillbaka och det har faktiskt varit ljust både när man gått till jobbet på morgonen och när man gått hem. På de oplogade gatorna… Jag vet inte om det har varit någon snöröjning i stora delar av Vänersborg överhuvudtaget efter det senaste snöfallet. Stora djupa isspår i gatorna, mängder med is och snö, slask och vattenpölar. Jag har lidit med de äldre som har försökt att ta sig fram med sina rollatorer. Det har varit ganska mycket ”rock’n’roll” för dem på gatorna. För att nu citera Kurt Karlsson (se här). Även om det kanske inte riktigt var så han hade tänkt sig. Idag har som tur är det mesta av isen smält bort.
Det har varit en ljus vecka också i Brålanda. I onsdags kunde vi läsa i TTELA (se här) om planerna som lokala jordbrukare och andra intressenter har på att tillsammans köpa Nunntorp. Tankarna är att bedriva olika typer av utbildningar:
”Förutom gymnasieutbildning, gymnasiesärskola med nationella och individuella program och SFI-undervisning, skulle det även kunna finnas exempelvis konferensverksamhet eller veterinärstation.”
Det låter hoppfullt och man undrar så här i efterhand om det kanske inte hade varit bättre för alla parter om Regionen hade gått ut med försäljning av Nunntorp direkt på den öppna marknaden, utan att först ge Vänersborgs kommun förtur. Då hade kanske allt redan varit igång på Nunntorp. Jag tror att den berömda ”brålandaandan” hade gynnat Nunntorp och naturbruksgymnasiet betydligt bättre än den anda som strålar i och ut från Vänersborgs kommunhus…
Det tycks för övrigt som om Vänersborg inte ens har svarat på den förfrågan som regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) skickade den 20 februari om Vänersborg vill köpa Nunntorp:
”Därför önskar vi ett skriftligt svar från Vänersborgs kommun om ett eventuellt beslut om ett förvärv av fastigheten.”
Magnussons brev var ställt till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S).
Idag kunde vi dessutom läsa i TTELA (se här) att Findus har skrivit ett avtal med Toppfrys i Brålanda om att köpa frysta ärtor. Avtalet är värt upp mot 700 miljoner kronor. Det innebär ett stort lyft för bygden och sysselsättningen:
”det handlar om uppemot 15-talet fast anställda och 50 säsongsarbetare. Därtill kommer man knyta till sig omkring 75 nya odlare som uteslutande kommer vara från närområdet.”
Det är en fantastisk rolig nyhet för Brålanda, även om det sker på de skånska böndernas bekostnad. Nu gäller det bara att kommunen visar att den också vill satsa på Brålanda – och börjar arbetet med att planera för en tåghållplats med perrong och pendelparkering, en ny ringled och ny mark för företag, handel och bostäder. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.) Kanske skulle en del av de 17 miljoner kr, som kommunen har fått tillbaka från fastighetsbolaget Hammar Nordic Plugg efter den olagliga Topp-affären för några år sedan, kunna användas i arbetet…
Det ser dock mörkare ut i Frändefors. Av 68 åk 6-elever i dalslandsdelen av kommunen har hela 40% (27 elever) valt en annan skola än Dalboskolan i första hand. Det betyder att, om alla får plats på skolorna i ”stan”, det bara blir 142 elever på Dalboskolan till hösten. En gång på den ”gamla goda tiden” gick det över 360 elever på skolan.
Det ser också mörkt ut för barnen och föräldrarna på Nattugglan. Idag på SVT:s hemsida (se här) hittar vi en artikel om Nattugglans flytt till mödravårdens gamla mörka källarliknande lokaler på Vänerparken. Det är ju ett beslut som barn- och utbildningsnämnden har fattat. Ja, inte hela nämnden förstås, Vänsterpartiet och välfärdspartiet röstade mot. Det ser dock ut som om chanserna är stora att det istället blir en flytt till BUP:s lokaler, som också ligger på Vänerparken. De lokalerna är betydligt ljusare och trevligare. Så det kan ändå skönjas ett ljus vid horisonten för barnen på Nattugglan.
I Sikhall råder det, som jag skrev om tidigare i veckan (se ”Solvarm och kommunen fortfarande inte överens”), dock ett mer kompakt mörker. Bloggen om Solvarm har för övrigt redan blivit årets mest lästa blogginlägg. Och reaktionerna har varit genomgående positiva. Till Solvarm alltså, inte till kommunens agerande… Vad jag förstår så har kommunen nu tagit kontakt med Solvarm om ett möte. Kanske kan något gott komma ut från det.
I onsdags var det också den internationella kvinnodagen. Några medlemmar i Vänsterpartiet uppmärksammade dagen med att sätta så kallade Pussyhats på ett antal statyer i Vänersborg.
Pussyhats är feministiska protestmössor, som har utformats av kvinnor i USA som protest mot president Trumps sexistiska och kvinnofientliga politik.
Det är bara 10 dagar kvar till vårdagjämningen.
Rättelse om gårdagens blogg om tjänstetillsättning
Igår publicerade jag en blogg om en tjänstetillsättning som tillförordnad utvecklingschef (se ”Rekorddyr konsult”). I samband med detta så citerade jag kommundirektör Ove Thörnkvist om vad han hade skrivit i sin motivering till beslutet.
Idag vill jag göra en viktig rättelse.
Eller rättare sagt, kommundirektör Ove Thörnkvist vill göra en viktig rättelse.
I dagens diarium hittar jag nämligen en skrivelse av kommundirektör Thörnkvist:
”Jag har blivit varse att en formulering i samband med rekryteringen av tillförordnad utvecklingschef kan misstolkas och vill därför utveckla innebörden av denna.”
Sedan förklarar kommundirektören vad han egentligen menade, och jag tycker inte att det är mer än rätt, både för kommundirektörens och de båda utvecklingschefernas skull, än att återge större delen av hans skrivelse:
”När det gäller den fysiska och sociala arbetsmiljön så handlar det inte alls om att ni chefer inte gjort ett bra jobb utan precis tvärt om! Ni har gjort ett fantastiskt jobb och fått utvecklingskontoret att utvecklas på ett mycket positivt sätt. Ni har funnits där för gruppen hela tiden och nu när flera av medarbetarna har drabbats av inomhusklimatet har ni påpekat vikten av att en ny chef kommer in så snart som möjligt eftersom gruppen som suttit på olika ställen i kommunen nu ska samlas och äntligen sitta ihop igen. Detta har självklart påverkat gruppen både fysiskt och socialt vilket var det jag menade i skrivningen.
Den utveckling som ni gjort tillsammans med gruppen under er ledning har varit fantastisk. Innan ni två började som utvecklingschefer hade gruppen ingen nära chef och jag vill värna om att upprätthålla den utvecklingen genom att tillsätta en tillförordnad chef så snart som möjligt som dessutom är känd för organisationen.
Med omtanke om utvecklingskontoret valde jag att inte gå ut med en upphandling då tillsättning skulle dragit ut på tiden och att jag anser att den personliga lämpligheten för uppdraget är så viktigt. Det är inte vem som helst som kan ta över efter er!
Hoppas verkligen att jag genom dessa ord, både i detta mail och samtal, har tydliggjort innebörden i skrivningen. Förstår nu att den kan misstolkas, vilket naturligtvis inte var meningen. Är hemskt ledsen för det!”
Och så ber kommundirektören de båda utvecklingscheferna om ursäkt, och avslutar sin mycket personliga skrivelse:
”Ni har verkligen gjort skillnad i Vänersborgs kommun i många år och det tackar jag och många med mig er för!”
Kommundirektör Thörnkvist inser alltså att den tidigare formuleringen, som jag citerade, blev väldigt fel – och i och med dagens skrivelse har han rättat till det.
Det tycker jag faktiskt är starkt gjort.
Senaste kommentarer