Arkiv
Måsarna invaderar!
Det finns de som fruktar en invasion från öst – att den store ryssen ska förklara krig och försöka överta Sverige. Men detta är missriktade spekulationer och fantasier som bara har till syfte att dölja den verkliga invasionen… Invasionen från norr och inte från öster. Invasion från Vänern och inte från Östersjön.
Det är en årligt återkommande invasion, det är invasionen av fiskmåsar!
Sedan några veckor tillbaka har fiskmåsarna invaderat Nordstan. Hustaken är ockuperade och just nu håller måsarna som bäst på att bygga och förstärka sina befästningar. Och från dessa försvars- och anfallsställningar högt över marknivån önskas alla i Nordstan godmorgon och välkomna till den nya häckningssäsongen, av hundratals fiskmåsar med sina omisskännliga vansinnesskrik.
Fiskmåsar tillhör inte mina favoriter i den svenska faunan. Och nu ska de bo på taken här i Nordstan i 4 månader framåt. Under denna tid utgör de ett stort miljöproblem. De för väsen under dygnets alla 24 timmar, de skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn,
människor, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. De utanför området som händelsevis hyser tvivel på att de vrålande gråvita varelserna utgör en sanitär olägenhet är välkomna till Nordstan. Gärna med bil, som naturligtvis parkeras på en av Nordstans alla smågator… För att sedan åka direkt till biltvätten. Och gärna naturligtvis också för att tillbringa en natt i området… För att sedan åka till bostaden eller hotellet långt från sjön för att sova ut. Och då har fiskmåsarna ännu inte skaffat sig ungar. När äggen kläcks blir fågellivet ännu mer exotiskt… Och påträngande.
Eftersom samhällets regler och moral (fast kanske inte min…) inte tillåter oss att ta itu med fiskmåsfrågan, på det sätt som det sägs att de gjorde i Turkmenistan, så hoppas jag att fastighetsägarna tar sitt ansvar just i år. Man kan ju hoppas… Det gör alla boende i Nordstan, även om fastighetsägarna inte har tagit sitt ansvar tidigare.
Fiskmåsfrågan är nämligen fastighetsägarnas ansvar, som det står på kommunens hemsida (se här):
”Det är varje fastighetsägares skyldighet (Miljöbalken), att se till att boende och omgivningen inte utsätts för olägenheter från den egna fastigheten. Sådana olägenheter kan till exempel vara långvariga störningar av måsskrik.”
Det som inte står på hemsidan är vad de omkringboende ska ta sig till om inte fastighetsägarna gör vad som står i Miljöbalken.
Jag har genom åren försökt få kommunen att göra något åt problemet, eller utmaningen som det så fint heter nu för tiden. Men det tycks inte vara någon som är intresserad. Tjänstemännen på Miljö och Hälsa bor antagligen inte i Nordstan. Eller också anser de att fiskmåsarna får bo var de vill, eftersom de också har ett människovärde. Som en miljöpartist skrev till mig en gång i tiden. Hur som helst är det tämligen meningslöst att vända sig till kommunen.
Det har genom åren inte hjälpt att klaga hos fastighetsägarna. Fast det finns faktiskt några undantag. En fastighetsägare har spänt ståltråd runt strategiska ställen på taket. Och det har gjort gott. Men de flesta fastighetsägare struntar i att bekämpa fiskmåsarna – de bor ju inte här. Fastighetsägarna alltså.
Men skam den som ger sig. Idag gick ett mail iväg till en av dem, till en av fastighetsägarna alltså. (Det är ingen idé att skriva till fiskmåsarna. De bryr sig lika lite om klagomålen som kommunen.) Vi får se om det blir något resultat. Men vill inte fastighetsägarna göra något, så kommer vi i Nordstan att få leva med fiskmåsplågan i år också…
Såvida man inte flyttar, vilket faktiskt händer att folk gör på grund av måsarna. Eller att någon blir riktigt desperat och tar till sig tipsen på Flashback…
Ljus och mörker i kommunen
Nu har ytterligare en arbetsvecka passerat och det är helg. Ljuset har kommit tillbaka och det har faktiskt varit ljust både när man gått till jobbet på morgonen och när man gått hem. På de oplogade gatorna… Jag vet inte om det har varit någon snöröjning i stora delar av Vänersborg överhuvudtaget efter det senaste snöfallet. Stora djupa isspår i gatorna, mängder med is och snö, slask och vattenpölar. Jag har lidit med de äldre som har försökt att ta sig fram med sina rollatorer. Det har varit ganska mycket ”rock’n’roll” för dem på gatorna. För att nu citera Kurt Karlsson (se här). Även om det kanske inte riktigt var så han hade tänkt sig. Idag har som tur är det mesta av isen smält bort.
Det har varit en ljus vecka också i Brålanda. I onsdags kunde vi läsa i TTELA (se här) om planerna som lokala jordbrukare och andra intressenter har på att tillsammans köpa Nunntorp. Tankarna är att bedriva olika typer av utbildningar:
”Förutom gymnasieutbildning, gymnasiesärskola med nationella och individuella program och SFI-undervisning, skulle det även kunna finnas exempelvis konferensverksamhet eller veterinärstation.”
Det låter hoppfullt och man undrar så här i efterhand om det kanske inte hade varit bättre för alla parter om Regionen hade gått ut med försäljning av Nunntorp direkt på den öppna marknaden, utan att först ge Vänersborgs kommun förtur. Då hade kanske allt redan varit igång på Nunntorp. Jag tror att den berömda ”brålandaandan” hade gynnat Nunntorp och naturbruksgymnasiet betydligt bättre än den anda som strålar i och ut från Vänersborgs kommunhus…
Det tycks för övrigt som om Vänersborg inte ens har svarat på den förfrågan som regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) skickade den 20 februari om Vänersborg vill köpa Nunntorp:
”Därför önskar vi ett skriftligt svar från Vänersborgs kommun om ett eventuellt beslut om ett förvärv av fastigheten.”
Magnussons brev var ställt till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S).
Idag kunde vi dessutom läsa i TTELA (se här) att Findus har skrivit ett avtal med Toppfrys i Brålanda om att köpa frysta ärtor. Avtalet är värt upp mot 700 miljoner kronor. Det innebär ett stort lyft för bygden och sysselsättningen:
”det handlar om uppemot 15-talet fast anställda och 50 säsongsarbetare. Därtill kommer man knyta till sig omkring 75 nya odlare som uteslutande kommer vara från närområdet.”
Det är en fantastisk rolig nyhet för Brålanda, även om det sker på de skånska böndernas bekostnad. Nu gäller det bara att kommunen visar att den också vill satsa på Brålanda – och börjar arbetet med att planera för en tåghållplats med perrong och pendelparkering, en ny ringled och ny mark för företag, handel och bostäder. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.) Kanske skulle en del av de 17 miljoner kr, som kommunen har fått tillbaka från fastighetsbolaget Hammar Nordic Plugg efter den olagliga Topp-affären för några år sedan, kunna användas i arbetet…
Det ser dock mörkare ut i Frändefors. Av 68 åk 6-elever i dalslandsdelen av kommunen har hela 40% (27 elever) valt en annan skola än Dalboskolan i första hand. Det betyder att, om alla får plats på skolorna i ”stan”, det bara blir 142 elever på Dalboskolan till hösten. En gång på den ”gamla goda tiden” gick det över 360 elever på skolan.
Det ser också mörkt ut för barnen och föräldrarna på Nattugglan. Idag på SVT:s hemsida (se här) hittar vi en artikel om Nattugglans flytt till mödravårdens gamla mörka källarliknande lokaler på Vänerparken. Det är ju ett beslut som barn- och utbildningsnämnden har fattat. Ja, inte hela nämnden förstås, Vänsterpartiet och välfärdspartiet röstade mot. Det ser dock ut som om chanserna är stora att det istället blir en flytt till BUP:s lokaler, som också ligger på Vänerparken. De lokalerna är betydligt ljusare och trevligare. Så det kan ändå skönjas ett ljus vid horisonten för barnen på Nattugglan.
I Sikhall råder det, som jag skrev om tidigare i veckan (se ”Solvarm och kommunen fortfarande inte överens”), dock ett mer kompakt mörker. Bloggen om Solvarm har för övrigt redan blivit årets mest lästa blogginlägg. Och reaktionerna har varit genomgående positiva. Till Solvarm alltså, inte till kommunens agerande… Vad jag förstår så har kommunen nu tagit kontakt med Solvarm om ett möte. Kanske kan något gott komma ut från det.
I onsdags var det också den internationella kvinnodagen. Några medlemmar i Vänsterpartiet uppmärksammade dagen med att sätta så kallade Pussyhats på ett antal statyer i Vänersborg.
Pussyhats är feministiska protestmössor, som har utformats av kvinnor i USA som protest mot president Trumps sexistiska och kvinnofientliga politik.
Det är bara 10 dagar kvar till vårdagjämningen.
Rättelse om gårdagens blogg om tjänstetillsättning
Igår publicerade jag en blogg om en tjänstetillsättning som tillförordnad utvecklingschef (se ”Rekorddyr konsult”). I samband med detta så citerade jag kommundirektör Ove Thörnkvist om vad han hade skrivit i sin motivering till beslutet.
Idag vill jag göra en viktig rättelse.
Eller rättare sagt, kommundirektör Ove Thörnkvist vill göra en viktig rättelse.
I dagens diarium hittar jag nämligen en skrivelse av kommundirektör Thörnkvist:
”Jag har blivit varse att en formulering i samband med rekryteringen av tillförordnad utvecklingschef kan misstolkas och vill därför utveckla innebörden av denna.”
Sedan förklarar kommundirektören vad han egentligen menade, och jag tycker inte att det är mer än rätt, både för kommundirektörens och de båda utvecklingschefernas skull, än att återge större delen av hans skrivelse:
”När det gäller den fysiska och sociala arbetsmiljön så handlar det inte alls om att ni chefer inte gjort ett bra jobb utan precis tvärt om! Ni har gjort ett fantastiskt jobb och fått utvecklingskontoret att utvecklas på ett mycket positivt sätt. Ni har funnits där för gruppen hela tiden och nu när flera av medarbetarna har drabbats av inomhusklimatet har ni påpekat vikten av att en ny chef kommer in så snart som möjligt eftersom gruppen som suttit på olika ställen i kommunen nu ska samlas och äntligen sitta ihop igen. Detta har självklart påverkat gruppen både fysiskt och socialt vilket var det jag menade i skrivningen.
Den utveckling som ni gjort tillsammans med gruppen under er ledning har varit fantastisk. Innan ni två började som utvecklingschefer hade gruppen ingen nära chef och jag vill värna om att upprätthålla den utvecklingen genom att tillsätta en tillförordnad chef så snart som möjligt som dessutom är känd för organisationen.
Med omtanke om utvecklingskontoret valde jag att inte gå ut med en upphandling då tillsättning skulle dragit ut på tiden och att jag anser att den personliga lämpligheten för uppdraget är så viktigt. Det är inte vem som helst som kan ta över efter er!
Hoppas verkligen att jag genom dessa ord, både i detta mail och samtal, har tydliggjort innebörden i skrivningen. Förstår nu att den kan misstolkas, vilket naturligtvis inte var meningen. Är hemskt ledsen för det!”
Och så ber kommundirektören de båda utvecklingscheferna om ursäkt, och avslutar sin mycket personliga skrivelse:
”Ni har verkligen gjort skillnad i Vänersborgs kommun i många år och det tackar jag och många med mig er för!”
Kommundirektör Thörnkvist inser alltså att den tidigare formuleringen, som jag citerade, blev väldigt fel – och i och med dagens skrivelse har han rättat till det.
Det tycker jag faktiskt är starkt gjort.
Rekorddyr konsult
Det har inte alltför sällan hänt att kommundirektör Ove Thörnkvist har anställt högre tjänstemän och chefer. Men det är inte så konstigt, det ingår nämligen i hans uppdrag. Det har rent generellt, vad jag kan bedöma, varit lyckade rekryteringar. Det verkar som om kommundirektören har haft bra näsa för duktigt och kompetent folk genom åren.
Det har väl i och för sig varit en viss turbulens kring några av anställningarna. Vem minns inte när Ove Thörnkvist anställde IT-chefens bror som IT-strateg efter en tveksam rekryteringsprocess? (Se”Tjänstetillsättningar i Vänersborg”.)
Det händer emellertid inte alltför sällan att de duktiga och kompetenta personerna som kommundirektören har anställt inte alltid har gått att behålla i Vänersborg. Många är de som har slutat sina anställningar i kommunen. Varför vet jag inte, men det är nog inte kommundirektörens fel. Tror jag i varje fall. I dagarna är det t ex tre ytterst kompetenta chefstjänstemän som har eller ska avsluta sina anställningar. Alla är för övrigt kvinnor.
Och det är faktiskt på grund av att de båda utvecklingscheferna slutar sina anställningar som kommundirektör Thörnkvist nyligen har gjort en ny rekrytering. Kommundirektören har anställt en konsult under några månader framåt, en konsult från
Munkeby Management. Det kan väl bli så ibland att det kan vara svårt att ha en ny, anställd person på plats innan den ”gamla chefen” slutar. Även om det tycks vara så denna gång att rekryteringsprocessen till tjänsten som utvecklingschef inte har kommit igång så snabbt som den borde.
Jag tror emellertid att Thörnkvist återigen har rekryterat en bra och kompetent person. Det är Jan-Olof Olsson, mer känd som Jolo, som är konsulten som har fått uppdraget att överta tjänsten som tillförordnad utvecklingschef.
Jan-Olof Olsson, Jolo, fick tjänsten utan att någon upphandling har skett. Och konsulter ska generellt upphandlas. Men det finns något som heter direktupphandling för tjänster upp till 500.000 kr, och den här tjänsten ligger under direktupphandlingsgränsen.
Jan-Olof Olsson är 71 år ung och ett bekant ansikte för vänersborgarna sedan i varje fall 1971, då han började i kommunen som mellanstadielärare. Jolo har också arbetat som rektor i kommunen. Han kombinerade denna tjänst på ett föredömligt sätt med att spela korpfotboll för lärarlaget. Det gjorde han med den äran och var tillsammans med undertecknad med om att vinna korpcupen i Vänersborg för 7-mannalag, någon gång i mitten på 1980-talet.
Jan-Olof Olsson arbetade senare i livet som kommundirektör i Götene och Botkyrka kommuner. Hans erfarenhet av kommunal verksamhet är stor. Idag är kanske Jolo mest känd för vänersborgarna som ordförande i IFK Vänersborg. Huruvida detta är en lämplig post att kombinera med att arbeta som utvecklingschef kan jag inte bedöma. Vår bandyintresserade kommundirektör tycker i varje fall att det är ok.
Jolos uppdrag som tf utvecklingschef är ett tillfälligt uppdrag. Jolo ska vara anställd den tid som Vänersborg står utan utvecklingschef och också fem dagar i anslutning till att en ny utvecklingschef anställs. Det innebär att Jolo fungerar som tillförordnad utvecklingschef mellan den 10 februari och den 2 juni 2017.
I avtalet mellan kommunen och Munkeby Management står det:
”Tf Utvecklingschef Jan-Olof Olsson leder och fördelar arbetet på utvecklings-/näringslivskontoret på kommunstyrelseförvaltningen i enlighet med kommunens policys, mål- och riktlinjer, reglementen och delegationsordningar och har de befogenheter och skyldigheter som åligger en tf utvecklingschef.”
Det är det här avtalet som gäller, det är detta som båda parter har undertecknat. Men i en motivering till sitt beslut skriver kommundirektör Thörnkvist:
”Företaget kommer dock ej ges delegation eller attesträtt, ansvaret för detta har kommundirektören.”
Vilket det är som gäller vet jag inte. Har Jolo delegation och/eller attesträtt – eller inte? Det kan man tro att han har om man läser avtalet som undertecknades den 31 januari, men inte om man läser motiveringen som kommundirektören undertecknade dagen efter, den 1 februari.
Rent allmänt undrar jag över de befogenheter som en konsult på ett privat företag har när det gäller personalärenden, medarbetarsamtal, tillgång till de olika datasystemen osv. Men det vet säkerligen kommundirektören.
Det har hänt tidigare att kommundirektör Thörnkvist har uttryckt sig kryptiskt eller otydligt när han har dokumenterat skriftligt. I motiveringen till beslutet om tillförordnad utvecklingschef finns att avsnitt som jag inte blir klok på.
Thörnkvist skriver:
”Det är av största vikt att den tillförordnade är rätt person för uppdraget för att kunna säkerställa en god arbetsmiljö samt ledning och styrning fram till rekryteringen av ny utvecklingschef är färdig. Detta är betydelsefullt då medarbetarna på arbetsplatsen har en historik med bristande fysisk och social arbetsmiljö vilket medför att de är extra påverkbara för omställningar.”
Oj… Jag undrar hur de tidigare utvecklingscheferna reagerar när de läser detta…
Jan-Olof Olsson har slutit ett förmånligt avtal ur ekonomisk synpunkt. Vilket han för övrigt är helt berättigad till.
Ur avtalet:
”Totalpris 400 000 kr, exklusive moms, vilket inkluderar samtliga ersättningar till Munkeby Management. Kommunen står för tjänsterum, dator och telefon under uppdragstiden.”
Jan-Olof Olssons tjänster har köpts för ganska exakt fyra månader. Det innebär en månadslön på 100.000 kr. Och då handlar det om:
”… i en omfattning om ca halvtid.”
Halvtid…
Naturligtvis behöver inte kommunen betala sociala avgifter etc när den köper en tjänst av ett privat företag, men med en ersättning på motsvarande 200.000 kr i månaden (om halvtiden räknas om till heltid), så blir Jan-Olof Olsson kommunens bäst betalde tjänsteman.
Det torde betyda att kommundirektör Thörnkvist anser att tjänsten som utvecklingschef är kommunens viktigaste uppdrag – viktigare än att vara t ex förvaltningschef. Eller kommundirektör…
Kommunens födelsedag och lite annat
Som grädde på moset efter ett mycket lyckat födelsedagsfirande för Vänersborgs kommun blev också Sverige världsmästare i bandy. Adam Gilljam avgjorde på stopptid efter en vacker hörnvariant. Slutresultatet blev 4-3. Det var första gången sedan 2012 som Sverige lyckades knipa guldet från ryssarna. Tyvärr kan man dock återigen konstatera att bandy inte är någon direkt TV-sport. Bandy ska avnjutas på plats. Även om inte alla har insett detta. Det var inte fullsatt på läktarna i Sandviken…
Det finns ännu inga officiella siffror publicerade om hur många besökare kommunens födelsedagsfirande hade, men det såg ut att vara rekord. Det var fullt i foajén hela tiden och föredragen i sessionssalen var också välbesökta.
Ett av föredragen skulle handla om just sessionssalen och kommunhuset. Sessionssalen måste ju rivas och kommunhuset står inför omfattande renoveringar. Problemen har medfört att regionen redan har flyttat sina sammanträden till Quality Hotel och att många kommunala förvaltningar har flyttat till andra lokaler.
Det var dock en liten besvikelse att föredraget mest handlade om kommunens byggplaner, rent allmänt. De hade jag faktiskt hört om vid åtminstone två tillfällen tidigare. Nu sa bara två representanter för samhällsbyggnadsförvaltningen att förvaltningen hade två uppdrag angående sessionssalen. Det ena alternativet har initierats av en motion från två moderater, Dan Åberg och Henrik Josten, om att att strunta i att bygga en ny sessionssal utan istället se över möjligheterna att bygga en kombinerad ”sessionssal” och ett konserthus på den gamla Huvudnästomten. Det andra alternativet var att riva sessionssalen och bygga en ny på samma plats. Mig veterligt har emellertid inget politiskt organ gett detta uppdrag till förvaltningen, så det känns något oklart varför alternativet utreds.
Det var också ett föredrag om framtidens sjöfart på Göta älv och Vänern. Föredraget hölls av Bertil Hallman, som arbetar åt Trafikverket, och tog framför allt upp slussarna i älven. Åhörarna fick höra att slussarna var i sämre skick än man först hade trott. De behöver bytas ut innan år 2030. Den nya utredningen, till skillnad från en äldre, har visat att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt, trots att projektet skulle gå på mellan 2,6 och 3,5 miljarder kronor. Tanken är att bygga nya och större slussar bredvid de nuvarande sex slussarna i älven (Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg). Det var viktigt menade Hallman att sjöfarten inte stod still någon gång.
Bertil Hallman var mycket optimistisk och trodde att regering och riksdag skulle fatta ett positivt beslut om nya slussar någon gång under våren nästa år. Det finns nog anledning att återkomma till denna fråga.
Det gick som väntat åt mycket tårta under de tre timmar som firandet av födelsedagen pågick. (Dock är tårtor inget för ståndaktiga LCHF:are…) Det var också en hel del samtal och diskussioner mellan besökarna och mellan besökare och tjänstemän och politiker. Däremot var kanske inte utformningen av politikersoffan helt lyckad. Det var svårt att se soffan och ljudnivån var så hög i foajén att det stundtals var lite svårt att höra varandra. Men det var ett gott initiativ som kan förbättras till nästa år, som för övrigt också är ett valår. Det är viktigt att vänersborgarna får tillfälle att träffa sina politiker.
Vi politiker, av alla schatteringar, fick många frågor, framför allt i ”minglet” i foajén. De frågor jag fick handlade mestadels om Vänsterpartiets syn på pensionärspolitiken och ett eventuellt framtida konserthus. Det kanske berodde på att besökarna tillhörde en äldre skara. Liksom vi politiker för övrigt…
Det gladde mig personligen särskilt att en känd miljöpartist visade sig vara en trogen bloggläsare och, hör och häpna, tyckte om det jag skrev. Vilket också några andra tyckte. Det är alltid roligt att få lite beröm…
Så nu har Vänersborg firat sin 373:e födelsedag med den äran.
Jag kan inte låta bli att avsluta med två kommentarer kring gårdagens nummer av TTELA. (TTELA har för övrigt en artikel om födelsedagen – se ”Tårta lockade till populärt födelsedagskalas”.)
På ledarplats skriver TTELA:s nya chefredaktör Bodil Resare (se ”En del av en god vana”) att TTELA:s mål är att:
”vara nyhetsledande när det gäller lokala nyheter och händelser”
Det är till att ha låga ambitioner… Eller menar chefredaktören att gratistidningen Vänersborgaren är nyhetsledande just nu? Eller kanske några bloggar och hemsidor?
I lördagsnumret av TTELA hittade vi också en artikel om projekt Wargön Innovation (se ”Talkshow om en hållbar framtid”). Det är ett projekt som jag anar att det kommer att bli en politisk strid kring. Det är i varje fall något som moderata företrädare flaggar för. Det handlar nämligen om en kommunal investering på 40 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tycks sin vana trogen vara tämligen ointresserad av faktaargument utan kommenterar sina motståndare med orden:
”De som inte är intresserade och med på det här längre har kört i diket.”
Det finns anledning att, ganska snart, återkomma även till projektet ”Wargön Innovation”.
Kommunens födelsedag
Imorgon lördag, den 4 februari kl 10.00-13.00, firar Vänersborgs kommun sin 373:e födelsedag. Fast egentligen är det nog mer Vänersborgs stad som firar. Vänersborg fick nämligen sina stadsprivilegier den 1 februari 1644 av drottning Kristinas förmyndarregering under den berömde Axel Oxenstierna. Vänersborgs kommun är av betydligt yngre datum. Det var inte förrän år 1974 som Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till Vänersborgs kommun.
Men visst är det Vänersborgs kommun som har födelsedag. Alla invånare i kommunen ska känna denna högtidsdag i sina hjärtan.
Typ.
Besökarna kommer i entrén på kommunhuset att möta Stefan Wenerklang med dragspelande elever, innan de kan gå in i cafeterian och inmundiga kaffe och den populära födelsedagstårtan. Besökarna kan sedan studera ett flertal utställningar, bland annat så presenterar de flesta nämnderna sin verksamhet. Även Kunskapsförbundet Väst, Vänersborgsbostäder, NÄRF och Polisen finns på plats. Det finns naturligtvis också personer vid montrarna som man kan fråga, prata och diskutera med.
I sessionssalen kan man lyssna till tre föredrag under dagen. Kl 10.30 handlar det om framtiden för slussarna i Göta älv, kl 11.30 om kommunhusets och sessionssalens utmaningar och kl 12.00 om Polstjärnepriset 10 år.
En nyhet för i år är att det anordnas en ”politikersoffa”. Alla partier har fått en tid i soffan och då kan intresserade vänersborgare ta tillfallet i akt att ställa frågor till partiernas representanter. Politikersoffan startar kl 10.00 med att socialdemokraterna tar plats. Sedan har varje parti var sina 20 minuter i soffan. Det går i bokstavsordning, så sista parti ut är Vänsterpartiet. Marianne Ramm och jag sitter i soffan kl 12.40.
Det brukar komma många besökare till kommunhuset denna dag. Och så tror alla att det blir även i år. Det man kan hoppas på är att det också ska synas lite fler ungdomar i vimlet i maktens boningar på Sundsgatan. Det är ju ett unikt tillfälle att ställa politiker och tjänstemän till svars för vad som händer och inte händer i Vänersborgs kommun.
Om politiker i Vänersborg
I dagarna har en ny skrift utkommit. Det är SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som redovisar resultatet av en undersökning om politiker. Jag har tittat på den del av redovisningen som handlar om kommunerna i Västra Götaland. Det är ju här vi hittar Vänersborg. Skriften heter ”Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götalands
Län?”. (Den kan laddas ner här.)
Det står dock inget om enskilda politiker i skriften. Det kan ju tyckas vara lite synd… Men är man nyfiken på enskilda politiker så får man bli vän med dem på Facebook. Det finns ju flera politiker som lägger upp mycket personligt, selfies och annat, till allmän beskådan.
Nä, SKL har utifrån offentlig statistik (siffrorna är från 2015) försökt att beskriva vilka politikerna är rent generellt, vilka det är som:
”lägger en stor del av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västra Götaland.”
I Vänersborg finns det 144 förtroendevalda politiker. Det innebär att det går 263 kommuninvånare per förtroendevald politiker, vilket är en siffra som stämmer ganska väl överens med genomsnittet i Sverige. Av dessa är 3 politiker heltidsanställda och en deltidsanställd. Det betyder att 140 st är fritidspolitiker, dvs att de sköter sina politiska uppdrag vid sidan av studier eller arbeten.
Vänersborg har en ganska jämn fördelning av kvinnor och män bland politikerna. 56% är män och 44% kvinnor. Däremot är de unga (18-29 år) klart underrepresenterade.
Bara 7% av de förtroendevalda är ”unga”, fast de unga utgör 18% av vänersborgarna. Det är också en något sämre procentandel än för Sverige som helhet. Det är framför allt i åldrarna 50-64 år som det finns en överrepresentation. 38% av politikerna tillhör denna åldersgrupp, medan endast 24% av befolkningen i Vänersborg gör det. Det kan också noteras att pensionärerna är en underrepresenterad grupp i Vänersborg, endast 22% av de förtroendevalda är över 65 år.
13% av invånarna i Vänersborg över 18 år är utrikes födda, medan 11% av de förtroendevalda är det. Det är väl en ganska bra siffra trots allt. Den är i varje fall klart bättre än för genomsnittet i Sverige. Sedan har siffran säkert blivit sämre idag jämfört med 2015 eftersom andelen utrikes födda har ökat i Vänersborg det senaste året.
Jag vet inte hur intressant det är, men 59% av de förtroendevalda är gifta i Vänersborg jämfört med 45% av befolkningen. Det beror väl antagligen på att de äldre är överrepresenterade bland politiker i Vänersborg. Därför är också bara 6% av de förtroendevalda småbarnsföräldrar (barn under 6 år), medan 13% av vänersborgarna är det. Den här sistnämnda siffran är låg, både jämfört med de andra kommunerna i Västra Götaland (10%) och i Sverige (11%). Vänersborg skulle behöva fler småbarnsföräldrar som politiker.
SKL har också tittat på var de förtroendevalda är anställda.
I Vänersborg är 7% statligt anställda (8% i Västra Götaland resp 9% i riket), 52% är kommunalt anställda (40% i Västra Götaland resp 39% i riket), landstingsanställda utgör 7% (5% i Västra Götaland resp 4% i riket), privat anställda är 27% (44% i Västra Götaland resp 45% i riket) och anställda i kommunala bolag är 7% (3% i Västra Götaland resp 3% i riket).
Här ser vi att Vänersborg skiljer sig markant från övriga kommuner i Västra Götaland och Sverige. Det är väldigt många av politikerna som är anställda av kommunen eller i kommunala bolag. Lite för mycket inavel, skulle kanske någon lustig invånare kunna uttrycka det. Det kanske är så att andra yrkesgrupper (privat anställda) borde engagera sig mer i politiken.
I samtliga kommuner i Västra Götaland liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade.
I Vänersborg har 49% av politikerna en eftergymnasial utbildning jämfört med 31% av kommuninvånarna, 42% har en gymnasieutbildning (51% av vänersborgarna) och 9% en förgymnasial utbildning (18% av vänersborgarna).
Så ser det ut i Vänersborg. Vi får se om det blir någon förändring av siffrorna efter nästa val. Önskvärt vore det, om framför allt fler ungdomar engagerade sig politiskt anser jag. Det finns de som är aktiva nu, men ibland får jag känslan av att de liksom sugs upp av de äldre och inte ser att de kan påverka i den utsträckning de vill – med följd att en del av dem hoppar av.
SKL redovisar också frågor från några medborgarundersökningar. De handlar om hur invånarna uppfattar kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts, vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun, hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter och hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. Jag har tidigare skrivit om medborgarundersökningen 2016 för Vänersborgs del (se ”Medborgarundersökning 2016”) och tänker inte upprepa mig. Jag kan bara konstatera att Vänersborg ligger under genomsnittet för hela riket på samtliga frågor som SKL redovisar.
GOTT NYTT 2017!
Bloggåret 2016 har varit ett mycket gott år. Jag har skrivit fler bloggar än något tidigare år och jag har haft fler läsare än någonsin.
Till viss del kan jag faktiskt tacka kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) för det. Inte bara för att hon stundtals för en ganska huvudlös politik som det finns mycket att skriva om. Nä, det var hennes personliga och kränkande debattartiklar i TTELA om mig och min blogg som väckte intresset hos flera vänersborgare. De ville väl med egna ögon se vad jag skrev om. Till skillnad 
från Marie Dahlin själv då, som enligt egen utsago aldrig läser mina bloggar…
Marie Dahlins partner i det kommunala styret Bo Carlsson (C) bör också skänkas en tacksamhetens tanke. Även Carlsson har stor del i det ökade bloggläsandet. Hans sätt att styra NÄRF och agerandet i Nunntorpsärendet lockade definitivt läsare. Och då har jag ändå avhållit mig från att kommentera Carlssons skövling av fornminnet på sin mark.
Den tredje i det styrande gänget, Marika Isetorp (MP), har dock inte bidragit särskilt mycket till den ökade tillströmningen av bloggläsare. Varken Isetorp eller miljöpartiet har ju hörts i den politiska debatten. De tycks bara njuta av sin tid vid köttgrytorna och av nycklarna till maktens korridorer. Och av att få fotas tillsammans med diverse kändisar. Eller om det är tvärtom… Mellan alla selfies på Facebook har det dock hänt att Isetorp har instämt i den bloggfientliga kören. Även om kritiken gällde bloggar som var mer än åtminstone ett år gamla. Men det gjorde nog varken från eller till för min blogg.
Tillsammans har de tre styrande ansträngt sig på ett föredömligt sätt för att föra en politik som det har funnits mycket att skriva om. Sedan har ju också deras politik lett till en rad nederlag i kommunfullmäktige under året, vilket inte direkt har gjort intresset för min blogg mindre. Två budgetomröstningar gick inte de styrandes väg, vilket innebar att Dahlin, Carlsson och Isetorp faktiskt styrde med oppositionens budget under 2016 – och ska göra detsamma även nästa år. När sedan Bo Carlsson inte fick ansvarsfrihet för sin roll i NÄRF, och nu kanske får sitt uppdrag återkallat av fullmäktige, och förvärvet av Nunntorp gick om intet, så förstår jag inte hur de tre kan sitta kvar. Det gör nog inte så många andra heller. Men kanske kan sådant beteende kallas maktfullkomligt – att värdera sina positioner vid ”makten” så till den milda grad att det inte spelar någon roll vilken politik som förs. Eller är det bristande självinsikt? Eller kanske bristande självrespekt?
En sådan här politisk situation är inte bra för Vänersborg – även om det är bra för en bloggare.
Det har varit många timmar framför tangentbordet år 2016. Timmarna har gett upphov till sammanlagt 194 blogginlägg, 9 fler än förra året, och 701 A4-sidor. Kanske skulle jag ge ut bloggarna i bokform? Typ veckorna före jul.
Sammanlagt under åren som bloggare har det blivit 3.633 sidor. Då daterar jag den första bloggen till den 17 oktober 2010. Det var nämligen vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Det sammanföll för övrigt med att jag lade om min kost och började äta mer fett och minimalt med kolhydrater. Det är LCHF-ätandet som gett energin, helt klart! (Jag är fortfarande lågkolhydratare.)
Det har varit många träffar på min blogg. 2016 är faktiskt ett rekordår. Under året räknar jag till 120.920 träffar. (Tidigare rekord var valåret 2014 med 93.631 träffar.) Det betyder drygt 10.000 träffar i snitt varje månad, 330 träffar per dag…
Det är svårt att veta hur många personer som har läst mina blogginlägg under året. Jag är nämligen inte riktigt säker på om jag kan lita på den statistik som levereras. Enligt dessa siffror är det 57.985 olika personer (eller IP-adresser). Det låter i mesta laget.
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… År 2013 hade jag till exempel 3 visningar i Indien, 2014 var det 12, 2015 ökade det till 14 och i år är det rekord med 16 visningar! I Kina har ökningen varit desto mer dramatisk. Förra året fick jag 14 besök, men i år har siffrorna mer än fördubblats. Hela 29 visningar i Kina! Och det är faktiskt exklusive 30 träffar från Hongkong.
Jag noterar också att jag har fått vardera ett besök från Azerbajdzjan, Senegal, Afghanistan, Qatar, Aruba, Nepal, Etiopien och Maldiverna… Spännande. Undrar om dessa har lärt sig något nytt om Bo Carlssons skandaler …?
Annars är det en del träffar från länder som jag antar att vänersborgare har besökt under året. Bloggen har fått drygt 4.000 träffar från USA, ungefär 500 från Norge och 100 från Thailand.
Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom denna är de mest klickade bloggarna följande:
- ”Nya Ursand”
- Detaljplan för Ursand – och två pooler
- Avgår Marie Dahlin nu?
- Logerna i arenan
- BUN 25/1: ”Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”
Gensvaret från läsarna har under året varit gott. Det måste jag nog säga. Mycket av feedbacken sker dock på Facebook och privat och inte på bloggen. Och det kan jag tycka är lite synd.
Jag får många tips från mina läsare, både de innanför och utanför kommunhusets portar. Tyvärr så hinner jag dock inte med att följa upp allt eller att gräva i alla misstänkta skandaler. Det är tråkigt, men jag hoppas på överseende. Vänersborg skulle behöva inneha minst en heltidstjänst som bloggare…
Frågan som jag ställer mig varje år är hur jag ska nå ut till fler vänersborgare. Det bor ju nästan 40.000 personer i Vänersborg och de flesta har aldrig hört talas om att det finns en vänsterpartist som kommenterar en del av det som händer i det politiska Vänersborg. Och det kan jag tycka är synd. Inte för att de ska bli vänsterpartister utan för att det faktisk
finns information om politikens Vänersborg som kan göra dem både kunnigare och mer engagerade. Kanske kan jag hoppas på ytterligare några debattinlägg från Marie Dahlin?
Nu är det strax ett nytt år. Vi får se om det blir något att blogga om det kommande året… Haha, det var ett skämt. Naturligtvis kommer det styrande triumviratet att se till att det inte kommer att råda någon brist på bloggämnen. För det finns väl inte mycket som tyder på att de tre styrande partierna helt plötsligt ska ta sitt förnuft till fånga och avgå eller att de ska börja föra en vettig politik?
Det ska för övrigt bli intressant att se om minialliansens partier (M+L+KD) kommer att fortsätta på den vänstersväng som de helt överraskande tog i april i år. Det var när de lade en budget som till förväxling liknade Vänsterpartiets. En budget som verkligen satsade på verksamheterna. Det är mycket som tyder på att den nya linjen kommer att fortsätta. Och då kommer det att stå två jämnstora block mot varandra i de avgörande voteringarna. Med en liten men ack så avgörande skillnad. S+C+MP har 22 mandat i fullmäktige, oppositionen M+L+KD+V+VFP har 23… Det betyder att de tre styrande partierna kommer att vara beroende av att sverigedemokraterna aktivt lägger sina röster på de styrandes förslag för att de ska gå igenom. Precis som i år.
Kanske får vi se ännu mer av det samarbete mellan de styrande och sverigedemokraterna som vi stundtals har sett prov på i år…
Jag tror att det som vanligt kommer att bli ett spännande politiskt år i Vänersborg, det nya 2017.
Och med dessa ord önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Medborgarundersökning 2016
Vänersborgs kommun är ibland med i SCB:s (Statistiska Centralbyrån) stora medborgarundersökningar. I undersökningen för år 2016 deltog Vänersborg.
Medborgarundersökningarna är attitydundersökningar och ska ge en bild av hur kommunens invånare ser på sin kommun. SCB frågar ett urval på 1.200 personer i åldrarna 18–84 år om vad de anser om kommunen. I Vänersborg besvarade 496 personer (42%) SCB:s enkät.
TTELA hade en artikel om medborgarundersökningen den 16 december (se ”Blandat betyg i medborgarenkät”) och på kommunens hemsida kunde vi läsa om den samma dag (se ”Ros och ris i medborgarundersökning”).
Medborgarundersökningen är uppdelad i tre delar. Den första handlar om hur vänersborgarna bedömer Vänersborg som en plats att bo och leva på. Här har Vänersborg ett sämre genomsnittsresultat än andra kommuner. Det är på områdena arbetsmöjligheter, kommersiellt utbud och trygghet som vänersborgarna har gett ett lägre betyg jämfört med invånare i andra kommuner. Och även på området bostäder om man jämför med kommuner som liknar Vänersborg.
Det kanske inte är så förvånande, det behövs både fler arbetstillfällen, bostäder och butiker i Vänersborg. Och det är säkert de flesta kommunpolitiker väl medvetna om.
När det gäller trygghet så finns det nog en hel del saker att ta tag i. I undersökningen frågade SCB om hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter, hur trygg och säker man kan känna sig mot hot, rån och misshandel samt hur trygg och säker man kan känna sig mot inbrott i hemmet.
På kommunens hemsida menar Marie Dahlin (S) att kommunen har arbetat hårt:
”för att öka känslan av trygghet i Vänersborg, något som vi tydligen måste bli mycket bättre på att berätta.”
Dahlin ger några exempel på vad kommunen har gjort:
”pergolan vid Sanden, belysningen på Torpa, medborgarlöftet om fler synliga poliser och
nu har vi anställt fyra nya Fältare. I mellandagarna kommer vi dessutom att förnya medborgarlöftena med polisen.”
Tydligen räcker inte dessa åtgärder i vänersborgarnas ögon. Vänersborg måste ta ett krafttag på detta område, helt klart.
Vänersborgarna gav bättre betyg än genomsnittet på områdena utbildningsmöjligheter, kommunikationer och fritidsmöjligheter.
Det kan också noteras att män gav lägre betyg än vad kvinnor gjorde, med undantag på området trygghet… Generellt var det också de mellan 18-24 år som gav lägst betyg.
Som en slags sammanfattning på detta område uppgav 36 procent av de som svarade att de starkt kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, medan 24 procent vill avråda från det. Och det är anmärkningsvärt tycker jag, att en fjärdedel av medborgarna avråder andra från att flytta till Vänersborg…
Det andra området som medborgarundersökningen tog upp var hur medborgarna uppskattar kommunens verksamheter.
Här tycker vänersborgarna att vatten och avlopp fungerar bättre än vad invånare i andra kommuner tycker, medan förskolan och gymnasiet får sämre betyg än snittet i Sverige. Jämför man med kommuner som liknar Vänersborg så får också idrotts- och motionsanläggningar ett sämre betyg än genomsnittet.
Betygssnittet för grundskolan ligger faktiskt lägre än för förskolan, men det gör riksgenomsnittet också. Och så är det även på områdena äldreomsorg och stöd för utsatta personer, betygssnittet är relativt lågt (lägre än grundskolan), men så är det också i riket. SCB drar slutsatsen att det inte är säkerställt om genomsnittsresultatet är högre eller lägre i Vänersborg jämfört med riket i stort.
Det kan väl dock konstateras att även på dessa områden finns det förbättringspotential. Man kan ju liksom inte ”slå sig till ro” bara för att invånare i andra kommuner inte heller är nöjda…
Det kan också noteras att män även på detta frågeområde gav lägre betyg än vad kvinnor gjorde… Generellt var det däremot de mellan 45-54 år som gav lägst betyg. Vilket kanske är lite förvånande. Jag har ingen bra förklaring till varför det är så.
Den tredje området handlar om kommuninvånarnas förhållande till kommunens politiker och tjänstemän. Och på detta område har Vänersborg tidigare legat ganska dåligt till. Hösten 2011 skrev t ex TTELA med anledning av SCB:s undersökning då:
”Vänersborgarna upplever inte att man har något större inflytande i kommunen. Inom områdena kontakt, information, påverkan och förtroende får man lägre betyg än snittet för de deltagande kommunerna och hamnar i botten på mätningen.”
Det finns fortfarande en del att önska på det här frågeområdet. Vänersborg har lägre genomsnittsresultat på områdena kontakt och förtroende. Och jämför man med liknande kommuner, så har Vänersborg också lägre betyg på området påverkan.
Undersökningen ställde t ex följande frågor på detta område, ”hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter”, ”invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut”, ”hur politiker arbetar för kommunens bästa”, ”hur ansvarstagande kommunens politiker är” och ”hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa”.
Och som sagt, Vänersborgs politiker och tjänstemän har vissa problem med att åtnjuta kommuninvånarnas förtroende. Det finns onekligen en del att arbeta med här.
På detta frågeområde fick för övrigt kommunens information bäst betyg.
Det är bra med sådana här undersökningar anser jag. Om de diskuteras av politiker och tjänstemän vill säga. Det gäller att dra slutsatser om varför kommuninvånarna tycker som de gör och, inte minst, att visa i praktiken att man vill förbättra förtroendet för kommunens politiker.
Och det kan man väl bara göra genom att öka demokratin – och fatta bra och genomtänkta beslut…
GOD JUL! (med quiz)
Idag är det julafton och om några timmar kommer tomten med julklappar till alla förväntansfulla politiker i Vänersborgs kommun.
Ledamöterna i de tre styrande partierna (S+C+MP) sägs ha en diger önskelista denna jul. Och det kan jag faktiskt bekräfta, önskelistan är nämligen diarieförd och för ovanlighetens skulle inte belagd med sekretess.
Det är en lång lista. Och allra högst på önskelistan återfinns en önskan om att få igenom åtminstone några av förslagen i fullmäktige nästa år…
Det är nog emellertid inget som tomten kan utlova. De styrande partiernas ledamöter är ju inte alltid så snälla. De levererar exempelvis allehanda tillmälen till oppositionens ledamöter. Men jultomten hör allt. Och sådana fasoner tycker inte tomten om. Alla ska
vara snälla. Och det vet var och en, att har man inte varit snäll så blir det inte heller några julklappar.
Det kan betyda att det inte blir majoritet för de styrandes budget nästa år heller. Såvida inte de styrande röstar på oppositionens förslag. Å andra sidan kan det ju inte bli sämre än året som har gått. Året där de styrande partierna förlorade två budgetomröstningar, Bo Carlsson inte fick ansvarsfrihet för sin insats i NÄRF och Nunntorp inte blev köpt av kommunen.
Med denna jul så har ju faktiskt halva mandatperioden gått. Jag vet inte hur stora vänersborgarnas förväntningar var på Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) när de inledde perioden, men jag tvivlar på att deras väljare är särskilt nöjda med vad de har åstadkommit.
Men det är klart, väljarna kanske är glada för att det är oppositionens förslag som har tagits. I varje fall de som har att göra med socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, såväl anställda som ”kunder”, barn och elever. De har ju fått ganska många miljoner extra till verksamheten år
2016 och 2017 jämfört med de styrandes förslag.
Kanske önskar sig vänersborgarna ett nytt styre?
Men jag ska kanske inte vara alltför orättvis. De styrande har i varje fall försökt så gott de har kunnat med att sätta Vänersborg på kartan… Och det har de väl i stort sett lyckats med. När Förvaltningsrätten i Göteborg avgjorde två överklaganden om hur dels Lars-Göran Ljunggren (S), som kommunfullmäktiges ordförande, och dels Mats Andersson (C), som ordförande i barn- och utbildningsnämnden, skötte sina uppdrag, gav rätten dem båda bakläxa. Ljunggren och Andersson följde inte Kommunallagen i sina sätt att sköta sammanträdena. Det blev åtminstone en regional nyhet av detta. När sedan Bo 
Carlsson (C) utförde sina arkeologiska utgrävningar av fornminnena på sina marker – med grävskopa, så kablades denna skövling ut över landet. Så mycket har inte skrivits om Vänersborg sedan arenan byggdes.
Naturligtvis så har våra politiker också rent personliga önskningar. 
Även dessa har jag hittat i diariet. De var faktiskt sekretesstämplade, men med hjälp av kontakter fick jag tillgång till dem.
Och dessa önskningar tänkte jag presentera som en liten quiz så här i väntan på tomten. Det gäller att para ihop rätt namn med rätt önskning.
____
A. Bo Carlsson (C) ____ lärobok i demokrati
B. Marika Isetorp (MP) ____ mål- och resultatstyrningens ABC
C. Lars-Göran Ljunggren (S) ____ Kärvlings samlade bloggar
D. Mats Andersson (C) ____ fler röster
E. Marie Dahlin (S) ____ lärobok i EG-rätt
F. Ingvar Håkansson (C) ____ handbok i arkeologi
G. Gunnar Lidell (M) ____ fler läsare
H. Jonathan Axelsson (M) ____ ny gruppledare
I. Stefan Kärvling (V) ____ ordförandeposten i kommunfullmäktige
J. Anders Wiklund (MP) ____ ordförandeposten i kommunstyrelsen
K. Marie-Louise Bäckman (KD) ____ selfiepinne
L. Lutz Rininsland (V) ____ Kommunallagen
M. Lena Eckerbom Wendel (M) ____ handbok i förolämpningar
Den var väl inte alltför svårt…? Det bör det inte vara, i varje fall inte om du läser mina bloggar hyfsat regelbundet…
Och om det fortfarande är tid kvar till tomten kommer, varför inte fördriva tiden med lite god julmusik? Tja, kanske inte så mycket julmusik egentligen, men i varje fall god musik – musik som har satt Vänersborgs kommun, och framför allt några av dess politiker, på kartan.
Jag önskar som vanligt alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:
EN RIKTIGT GOD JUL!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer