Arkiv
Mörk dag
Idag infaller vintersolståndet, det är årets kortaste dag. Den följde på årets längsta natt, midvinternatten, även om kölden inte var särskild hård. Och molnen låg, och ligger, tunga, så stjärnorna varken gnistrade eller glimmade. Det är väl nästan att det skulle passa bra med ett citat från ett helt annat sammanhang:
”djupet täcktes av mörker…”
I Vänersborg är det mörkt. Kommunens belysning skingrar knappast mörkret på stadens gator och torg eller i många av kommunens ytterområden… Gatubelysningen är förvisso energisnål, och därigenom både miljövänligare och billigare, men den lyser inte upp omgivningen för invånarna. Jag tror att kommunen behöver tänka om. Jag tror att kommunen behöver tänka sig in i den otrygghet som många upplever utanför hemmets väggar.
I kommunhuset är det också mörkt. Sessionssalen måste rivas och kommunhuset står inför omfattande renoveringar. Dessutom fungerar inte stora delar av kommuns telefoni och e-post just nu. Och det ställer naturligtvis till det för många tjänstemän som inte kan utföra sitt arbete som det är tänkt. Vilket i slutändan drabbar vänersborgarna. Anställda och kommuninvånare drabbas också av att många kompetenta chefer snart slutar sina anställningar. Det är ett stort problem. Vad det beror på vet jag inte, men ryktena går.
Det är mörkt uppe på Blåsut också. Grannarna fick inte köpa skogsdungen vid Kindblomsvägen. Det verkar inte ens som om kommunen var intresserad av att höra deras bud. Grannarna fick bara ett besked om att det blir Salamandern ekonomisk förening, dvs Brunbergs Bygg AB, som återigen blir erbjudna att köpa marken. Det ska byggas hus på det lilla skogsområdet.
Så jag kan förstå att företagets VD i en annons betald av kommunen skrev:
”Vänersborgs kommun har ett engagemang som gjort det möjligt att bygga ett hållbart företag.”
Särskilt förstår jag detta eftersom Brunbergs inte behöver erlägga någon handpenning i det nya köpeavtalet… Handpenningen i det förra avtalet var på 160.000 kr och den tillföll kommunen eftersom Brunbergs inte inkom med någon bygglovsansökan inom den stipulerade tiden…
Jag undrar om kommuninvånarna tycker att de styrande partierna Vänersborgs kommun bygger ett hållbart samhälle.
I Väne Ryr är det också mörkt. Det är inte bara det att kommunen vägrar att sköta om badplatsen när det blir ljust, de boende vid järnvägen får stå ut med bullret och gnisslet från godstågen på nätterna. Kommunen har inte ens besvärat sig med att svara de klagande.
På Ursand är det också mörkt. I varje fall för Bert Karlssons företag Ursand Resort & Camping. Företaget har visat intresse av att köpa Ursand av Vänersborgs kommun eller ingå ett tomträttsavtal. Ärendet återremitterades häromsistens av samhällsbyggnadsnämnden. Jag tror dock att detta kan ha varit en liten ljusning för Bert Karlsson. En omröstning i nämnden hade med all säkerhet lett till ett avslag.
På flera sätt kan man väl också tycka att det är mörkt även utanför Brålanda, i Nunntorp. I dagens Melleruds Nyheter säger Robert Svensson (C), tidigare kommunalråd i Mellerud och nu ordförande i Hushållningssällskapet Väst, att han tyckte att återremissen av Nunntorpsfrågan, i Vänersborgs kommunfullmäktige, var:
”det fegaste och fulaste trick man känner till.”
Det är nästan så att jag tror att Svensson inte har varit politiker tidigare…
När jag läser Svenssons motivering till sin åsikt, så måste jag nog säga att jag ställer mig mycket frågande till argumentationen.
Robert Svensson menar att alla i fullmäktige borde veta att Dalslands Naturbruksutbildning AB, vars huvudägare är just Hushållningssällskapet Väst, tänkte bedriva utbildning på Nunntorp. Jo då, det visste hela kommunfullmäktige i Vänersborg, även oppositionen. Saken var ju bara den att Dalslands Naturbruksutbildning fick avslag på sin ansökan av Skolinspektionen och att Robert Svensson själv sa, när han träffade oppositionen, att loppet nu var kört. Det fanns ingen möjlighet för Dalslands Naturbruksutbildning att starta en skola efter det att överklagandetiden hade gått ut. Och det hade den gjort innan fullmäktige hade sitt sammanträde…
Robert Svensson framförde också kritik mot kommunledningens sätt att hantera ärendet, och där står han helt på oppositionens sida.
Det ser mörkt ut även på lärarfronten. Många av kommunens pedagoger närmar sig pensionsåldern samtidigt som elevantalet ständigt ökar. Det måste anställas betydligt fler lärare både i Vänersborg och de flesta kommuner i vårt avlånga och mörka land – både i förskolan och grundskolan. Konkurrensen om de nyutbildade lärarna är hård, särskilt om de mest kompetenta. Och det är den också om de redan legitimerade lärarna. Våra grannkommuner erbjuder allt högre löner för att locka till sig Vänersborgs pedagoger…
Det behövs onekligen mer ljus i det vänersborgska mörkret. Frågan är väl bara om de styrande partierna är kapabla att sprida detta ljus.
Jag tror inte det. Det är nog bara oppositionen, i varje fall delar av den, som kan ordna så att ljuset blir till.
”Vart är politiken i Vänersborg på väg?” Ett svar.
Idag hade Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) en debattartikel i TTELA om de senaste politiska turerna i Vänersborg. (Artikeln är inte publicerad i nätupplagan.) Anmärkningsvärt är att det tredje partiet i det styrande minoritetsblocket, miljöpartiet, inte 
har undertecknat artikeln.
Vänsterpartiet har redan skrivit sitt ”officiella” svar på artikeln på partiets hemsida – se ”Kommunledningen frågar, vi svarar…”. Den rekommenderas å det varmaste. På onsdag, eller när nu TTELA tar in den, kommer det också ett gemensamt svar på debattartikeln från moderaternas gruppledare i fullmäktige, Lena Eckerbom Wendel, och gruppledaren för Vänsterpartiet, Lutz Rininsland.
Men naturligtvis kan jag ändå inte frånhålla mig från några egna kommentarer…
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) försöker i debattartikeln att få det att framstå som att moderaterna och Vänsterpartiet har en dold agenda för att ”störta” det nuvarande styret. Det är ett kvalificerat skitsnack. Och är det förresten inte att kasta sten i glashus? Marie Dahlin och Bo Carlsson, en socialdemokrat och en centerpartist, anklagar moderater och vänsterpartister för samarbete. Vari skulle i så fall skillnaden ligga från deras eget samarbete?
Till skillnad från moderaterna och Vänsterpartiet så är däremot den styrande minoritetens agerande tämligen hemlighetsfullt. I februari 2015 ställde Vänsterpartiet en fråga till socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet i kommunfullmäktige:
”Borde det inte vara bäst för oss alla som har politiska uppdrag, borde det inte ligga i hela kommunens intresse att den träffade överenskommelsen görs offentligt så att vi vet 
vad som gäller?”
Marie Dahlin svarade:
”… det är ett internt material för våra partier”
Och det är fortfarande ett ”internt material”, dvs hemligt…
Moderaterna och Vänsterpartiet har inget dolt samarbete. Vänsterpartiet är helt öppet, och har så varit hela tiden, med vad vi tycker och hur vi jobbar politiskt. Det är bara att läsa partiets hemsida och/eller min blogg. Vänsterpartiet bevekelsegrunder har under alla år varit helt öppna för alla som vill veta. Men det är klart, Marie Dahlin läser ju inte bloggar… Och säkerligen inte Vänsterpartiets hemsida heller… Det verkar som Marie Dahlin inte vill veta.
Men Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) nöjer sig inte med denna fantasifulla och verklighetsfrämmande argumentation. De har också mage att påstå att moderaternas och vänsterpartiets agerande den senaste tiden har lett till ett ökat inflytande för sverigedemokraterna, eftersom sverigedemokraterna nu har blivit vågmästare.
”Oh my God!” skulle jag vilja utropa.
Vänsterpartiet kan inte göra något som helst åt valresultatet. Sverigedemokraterna fick 6 mandat i fullmäktige, det bestämde väljarna i Vänersborg. När socialdemokraterna och centerpartiet sonderade terrängen för sitt styre för den kommande mandatperioden tog de inte ens initiativ till samtal med Vänsterpartiet. Istället skrev Marie Dahlin ett brev där hon förklarade hur omöjligt det var att samarbeta med Vänsterpartiet.
Och detta trots att vi hade fört samtal om både ekonomi, budgetar, landsbygdsskolor och annat under den förra mandatperioden, när Gunnar Lidell (M) och minialliansen styrde.
Den plats som sverigedemokraterna fått i den vänersborgska politiken har de helt och hållet bjudits på av de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna.
När budgeten för 2016 skulle antas i juni 2015, så visste Marie Dahlin och Bo Carlsson att vi i Vänsterpartiet skulle lägga ner våra röster i slutomröstningen. Förslagen från S+C+MP (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) och M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna) var alltför dåliga, dvs alltför långt från Vänsterpartiets budgetförslag, och alltför lika för att Vänsterpartiet skulle rösta. Då förlitade sig S+C+MP på att de skulle få stöd för sin budget från sverigedemokraterna – mot förslaget från M+L+KD! Och det fick de också för övrigt…
Så var det med det.
Och så har det faktiskt fortsatt. När budgeten för 2016 fick tas om i april och när budgeten för 2017 skulle antas i juni, så sa Vänsterpartiet klart och tydligt att vi skulle rösta på de budgetförslag som var mest lika vårt eget. Vänsterpartiet tittar nämligen alltid på sakinnehållet. Det sa vi bland annat i direkta förhandlingar med S+C+MP (när det gällde budget 2017). Och de förslag som var nästan identiska med Vänsterpartiets visade sig vara, båda gångerna, förslagen från M+L+KD. Det sa vi till S+C+MP, och det såg de själva också.
Men de ville inte ändra på sina budgetar för att t ex gå Vänsterpartiet till mötes utan gick till kommunfullmäktige med sina egna förslag. Och hur skulle budgetförslagen från Marie Dahlin och Bo Carlsson kunna få majoritet, vad var det de hoppades på? Jo, att sverigedemokraterna
skulle ge dem sitt aktiva stöd!
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) räknade med att få igenom sina budgetar med sverigedemokraternas röster! Annars var de förlorade på förhand.
Nu visade det sig att sverigedemokraterna den ena gången kovände 180 grader och helt oväntat, som en blixt från en klar himmel, röstade på budgetförslaget från M+L+KD. Den andra gången lade sverigedemokraterna helt sonika ner sina röster.
Notera alltså att Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) har förlorat två budgetomröstningar – och ändå sitter kvar. Bara det är sjukt. Det visar hur krampaktigt de håller sig fast vid makten trots att de inte har fullmäktiges stöd.
Detta torde vara unikt i Sverige.
Dessutom beviljade inte kommunfullmäktige ansvarsfrihet för Bo Carlsson (C) i hans roll som ordförande i NÄRF, räddningstjänstförbundet. Det har Vänsterpartiet och jag motiverat i hur många inlägg som helst, både före och efter omröstningen i fullmäktige. Och dessutom från fullmäktiges talarstol. Men Bo Carlsson vägrar att ta konsekvenserna av detta misstroende från den församling som valde honom.
Även detta torde vara unikt i Sverige.
I debattartikeln skriver också Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) att moderaterna och Vänsterpartiet äventyrar kommunens långsiktiga utveckling. Och detta bara för att sätta käppar i hjulet för dess egen skull, bara för att vara emot S+C+MP.
Suck…
Naturligtvis finns det olika partier därför att vi och väljarna tycker olika saker. Det är liksom det val och politik går ut på.
Vi i Vänsterpartiet Vänersborg har alltid prioriterat verksamheterna, särskilt på barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens områden. Det har vi gjort i alla år, och det gör vi fortfarande. Det torde inte komma som någon överraskning för Dahlin och Carlsson.
Budgeten för i år (2016) gav bland annat 16 miljoner kronor ytterligare till barn- och utbildningsnämnden och 15 milj kr till Socialnämnden jämfört med förslaget från S+C+MP. Budgeten för nästa år (2017) gav socialnämnden drygt 20 miljoner, barn- och utbildningsnämnden 10 miljoner och några miljoner till kultur- och fritidsnämnden.
Det här kommenterade Marie Dahlin i ett mail till Jonathan Axelsson (se här):
”… ni köpte ju (V) för 40 miljoner…”
Jag undrar hur Marie Dahlin, och Bo Carlsson, tänker… Borde de inte passa på att använda TTELA:s spalter för att förklara för vänersborgarna varför de vill spara på gamla och sjuka, barn och ungdomar?
Marie Dahlin och Bo Carlsson (C) tycks vara desperata. Debattartikeln andas nämligen desperation och panik. De till och med drar fram Jonathan Axelssons (M) och min motion om kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring för att ”bevisa” moderaternas och Vänsterpartiets ”dolda agenda”. Som Vänsterpartiet skriver på sin hemsida (se här):
”Varför hetsa upp sig på förpackningen? Öppna motionen och begrunda det sakliga innehållet. Motioner skrivs väl inte utan att det föreligger en anledning?”
Och hur tror Marie Dahlin och Bo Carlsson att de ska få majoritet för sin forcerade, och kanske olagliga, behandling av motionen? (Se ”En ny kommunal skandal?!”.) Det är ju tämligen solklart hur M+L+KD+V kommer att ställa sig vid omröstningarna – det är ju en M-V-motion. Dahlin och Carlsson kan bara få majoritet om de får stöd av sverigedemokraterna…
Det här visar väl hur Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) tänker styra kommunen under resten av mandatperioden. De tänker få igenom sina förslag med sverigedemokraternas hjälp. För det är ju faktiskt så, att om det nu är som Marie Dahlin och Bo Carlsson skriver, och man får väl förmoda att de åtminstone själva tror på vad de skriver, att moderater och vänsterpartister har en dold agenda av att ”störta” deras styre – då innebär det ju att de bara kan styra med sverigedemokraternas stöd…
Eller hur?
Kanske borde de förklara detta för vänersborgarna…
Det finns i och för sig ytterligare ett alternativ… Att socialdemokraterna och centerpartiet börjar föra en vettig politik! Då kommer både jag och Vänsterpartiet, och vem vet, kanske också moderaterna, att rösta på deras förslag.
Men det verkar långt borta…
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) verkar istället vilja hålla sig kvar vid makten med sin alldeles egen hemmasnickrade politik. Till varje pris. Varför vet jag inte riktigt, kanske vill de slå vakt om de fördelar, ekonomiskt och prestigemässigt, som deras maktpositioner ger. Kanske är de också helt enkelt alltför fyrkantiga och prestigefyllda för att ändra på sig.
”Vart är politiken i Vänersborg på väg?” är rubriken på Marie Dahlins och Bo Carlssons debattartikel. Med tanke på att Marie Dahlin för några månader sedan begärde att få ut Gunnar Lidells (M) mail (se ”Dahlin vill läsa Lidells mail”) till Lutz Rininsland (V) och Stefan Kärvling (V) så undrar jag det också…
Kommunen tar marknadsföringen till nya nivåer
På kvällens kommunfullmäktige, som börjar om knappt två timmar, ska Jonathan Axelsson (M) presentera den motion som han och jag gemensamt har skrivit om ”kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se här ”V och M skriver gemensam motion” och även i TTELA, ”M och V lämnar in gemensam motion”.)
I motionen skriver vi bland annat om den marknadsföring på sociala medier, t ex på kommunens Facebookgrupp, och på hemsidan, som kommunen bistår olika lokala föreningar med. Axelsson och jag skriver:
”det [är] viktigt att ta fram en policy hur kommunen ska förhålla sig om man får frågor från föreningar om att de vill marknadsföra sig på kommunens hemsida och/eller via sociala medier.”
I morse höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag tittade på kommunens hemsida (via Facebook). Kommunen har tagit frågan om reklam och marknadsföring till helt nya nivåer…
Och så följer hela prislistan… (Klicka på bilden om du vill se prislistan från Arena Hotell i större format.)
Kommunens marknadsföring och reklam handlar inte längre enbart om föreningar – kommunen gör reklam för ett enskilt privat företag!
Den här typen av marknadsföring av enskilda privata företag torde inte bara bryta mot kommunallagen och dess skrivningar om att alla i kommunen ska behandlas lika, utan också mot konkurrenslagarna…
Reklamen har vad jag förstår legat några dagar på kommunens hemsida, men efter några timmar på förmiddagen idag så togs reklamen för Arena Hotell bort. Det är viktigt att säga. Jag antar att någon har påpekat det olämpliga med att kommunen gör denna typ av reklam.
I vår gemensamma motion yrkar Jonathan Axelsson (M) och jag (V) att kommunen ska:
”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier”
Vi kanske borde ha skrivit ”privata företag” också?
Kommentar till kommunala bidrag och VFK
Det är väl inte alltid som jag tycker att jag borde förklara och tydliggöra tidigare bloggar. Men bloggen om kommunala bidrag och Vänersborgs FK har, kanske inte helt oväntat, väckt en del reaktioner. Både av det positiva och det negativa slaget. Vilket naturligtvis är på sin plats. Men det är lite tråkigt om reaktionerna beror på missuppfattningar.
Och så tycker jag att det har varit i det här fallet. Några VFK:are framhåller att det var en folkfest och att Vänersborgs kommun fick en väldig publicitet och goodwill, även på riksnivå etc. De menar också att kommunen får tillbaka mycket stora värden av de pengar som läggs på idrotten.
Och visst, så är det. Inget att diskutera. Jag håller med.
Men jag var och är inte negativ till fotboll. Tvärtom. Bloggen var inte heller negativ eller kritisk till Vänersborgs FK. Varför skulle den vara det? Klubben gör, liksom alla andra idrottsklubbar, ett fantastiskt arbete med och bland våra barn och ungdomar.
Det är kommunen jag är kritisk till. I bloggen efterlystes klara och tydliga principer och regler för hur kommunen ska bidra till föreningar och event. Nu känns det stundtals som ett lotteri vilka föreningar som får ”extra” kommunala bidrag och inte. Det är också viktigt att alla föreningar och alla idrotter behandlas lika.
I VFK:s fall kom pengarna från Kultur- och Fritidsnämnden. Nämnden har regler – ”Kriterier för bidrag till kulturföreningar och bygdegårdsföreningar”. Dessa kriterier är dessutom antagna av kommunfullmäktige. Paragraf 6 i dessa kriterier, ”Bidrag till offentliga arrangemang”, användes i onsdags:
”Bidragets syfte är att stimulera till nytänkande inom kulturområdet…”
Det var en överraskning, i varje fall för mig, att fotboll räknas som kultur i Vänersborg.
Men vi måste också i kommunen diskutera prioriteringar – var ska kommunen lägga skattebetalarnas pengar? Och hur mycket? Politikerna måste prioritera mellan kärnverksamheter, som vård, skola och omsorg, och andra icke lagstadgade verksamheter, som t ex marknadsföring. Och det är en diskussion som vänersborgarna måste delta i.
Så, all heder till VFK och fotbollen. Men också all heder till alla andra idrottsklubbar och föreningar i kommunen. Ni gör alla ett mycket, mycket värdefullt arbete och är värda allt stöd från kommunen.
Jag avslutar med några citat från några läsare.
- ”Ljudanläggningen och elbelysningen på Vänersvallen är helt undermålig.”
- ”Kommunen borde gratis marknadsföra alla idrottsliga evenemang, matcher, sammankomster m.m. och med det uppmuntra kommunens invånare att som supporter delta i de lokala event som erbjuds.”
Och till sist ett längre citat, som också var en offentlig kommentar till bloggen (se hela kommentaren här):
- ”Frågorna i det aktuella fallet är befogade, men efterlysning av principbeslut är ännu mer aktuell när det gäller kommunens faktureringar till föreningslivet. Enligt Riksidrottsförbundet är alla idrotter lika bra och viktiga. Det borde dom därför vara även ur kommunal synvinkel. Om någon då frivilligt väljer en dyr idrott så borde det logiskt sett vara upp till vederbörande att ta ”överkostnaden” , men det är där ”lotteriet” tar vid. I vissa fall tar kommunerna en stor del av ”överkostnaderna” men i andra fall får föreningar och utövare ta dom. Golf, segling och hästsport kan jämföras med bandy, ishockey och en del annat. Enorma subventioner i vissa fall och småpengar i andra när hyrorna fastställs.”
Kommunala bidrag och VFK
Det har som sagt varit politisk stiltje i Vänersborg under sommaren. De enda vindpustar som har förekommit har oftast Gunnar Lidell, moderat och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, åstadkommit. Marie Dahlin (S) tyckte till och med vid ett tillfälle att det blåste så mycket kring Lidell att hon begärde ut alla hans mail (om NÄRF) till vänsterpartisterna Lutz Rininsland och undertecknad… (Se ”Dahlin vill läsa Lidells mail”.) Det var av en händelse strax efter att Gunnar Lidell i ett mail till kommundirektören skrivit och ifrågasatt bland annat det kommunala stödet till IFK Vänersborg. (Se ”IFK, sponsorer, kommunen och Lidell”.)
Lidells mail till kommundirektören började:
”Sommarfriden börjar att lägra sig, men kommunens generösa marknadsföring av IFKs hemmamatcher verkar vara som vanligt.”
Jag har också i några bloggar under våren tagit upp stödet till olika föreningar och organisationer i kommunen – och inte blivit klok på vad som gäller. I bloggen ”Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar” skrev jag t ex om hur Blåsut Vänersborg Bandyklubb (BBK) fick ett marknadsföringsbidrag och hur Vänersborgs Zontaklubb fick bidrag till en stadsvandring
eller om det var till jubileumssupén på Lagergrenska huset, medan pensionärerna i Boulealliansen fick bekosta sin egen ”bajamaja”…
Nu har Lidell startat den politiska hösten med att skriva ett nytt mail till kommundirektör Ove Thörnkvist. Och återigen handlar det om kommunala pengar till en förening.
Lidell har reagerat på att kommunen sponsrade Vänersborgs FK genom att bjuda på inträdet till onsdagens match i Svenska Cupen mot allsvenska Jönköpings Södra. (Lidell skrev mailet innan matchen.) Så här stod det på kommunens Facebooksida:
Jag tror inte att Lidell har något emot fotboll som sådan, eller bandy, men han undrade i mailet till kommundirektören:
”vem fattar beslutet, vilken förvaltning betalar ”in blanco” o är det juste emot alla andra föreningar? Hur gör kommunen när/om tex. Forshälla IF besöker Gestad SK, betalar kommunen då också oavsett hur många besökare som kommer?
O dessutom fri marknadsföring via kommunens FB….”
Gunnar Lidell vill att alla föreningar i Vänersborg ska behandlas på samma sätt ”oavsett inriktning och kontakter” – som han skriver.
Det är väl egentligen inte utan att man kan hålla med Lidell när han undrar vilka principer kommunen går efter när den skänker pengar till olika ”aktiviteter”. Det är faktiskt svårt för en utomstående att se några principer eller riktlinjer.
Lidell fick inte svar av kommundirektören, men väl av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Hon skrev:
”Vad är problemet? Det finns väl en budget hoppas jag. Lite av cykelställsfråga, tycker jag.”
”Cykelställsfråga”? Jag kan väl tycka att Marie Dahlin ibland tar lite lätt på principiella frågor, som typ att kommunen ska behandla alla invånare och föreningar lika. Principer är, i varje fall som jag ser det, viktiga för att förhindra det som med ett fult ord kallas för vänskapskorruption. Bara misstanken att något sådant kan förekomma vore förödande.
I ett senare svar till Gunnar Lidell skrev emellertid Marie Dahlin:
”Jag tror att vår personal klarar av den typen av frågor så att det blir rättvisa. Om det visar sig att personalen inte har det, då är det vår sak.”
Jag anser nog att Gunnar Lidell är ganska tydlig i sina mail – han tycker inte att det är rättvist som det är nu…
Lidell svarade (på Dahlins första svar – om cykelställ), och detta var som sagt före matchen igår, att kommunens åtagande att betala entréavgifterna innebar eller kunde innebära en stor summa pengar. Han räknade också med ett marknadsföringsvärde för reklamen på kommunens hemsida och Facebooksida, som han uppskattade till omkring 20.000 kr.
Lidell skrev vidare:
”Detta kan ju förvisso betecknas som en ”cykelställsfråga”, men såvitt jag vet har Kultur o fritidsnämnden en del andra kostnader också…….”
Och så återkom Lidell till kärnfrågan:
”Självklart ska vi uppmuntra idrott o föreningsliv, men då är det väl inte mer än rätt att vi behandlar alla föreningar enligt någon form av likställighet?”
Förvaltningschefen på kultur- och fritidsnämnden svarade också Gunnar Lidell:
”Jag har fattat beslut på delegation om 10 000 kr för ett enstaka offentligt arrangemang enligt kriterier för bidrag till kulturförening och bygdegårdsföreningar §6.”
Det var alltså Kultur- och Fritidsnämnden som betalade inträdet till VFK:s match. Men ”bara” 10.000 kr. Kommunen betalade inte fullt ut för den månghövdade publiken. Lidell hade alltså inte helt rätt i sitt mail. Kommunen hade inte lovat att betala ”in blanco”.
Ur ekonomisk synpunkt var det en dålig affär för VFK. Det kom ju drygt 1.100 åskådare. Det var för övrigt publikrekord för fotboll på Vänersvallen. Om vi säger att hälften var under 16 år (VFK har gratis inträde för ungdomar) så skulle det innebära 44.000 kr i intäkter till VFK. (Vuxna betalar 80 kr.) Och om, säg 200, av dessa var pensionärer (pensionärer betalar 50 kr), så skulle det ändå bli 38.000 kr till VFK. Och nu fick VFK ”bara” 10.000 kr av kultur- och fritidsnämnden… Men det är klart, naturligtvis kom det antagligen ett antal människor för att det var just gratis inträde. Och säkert tjänade VFK mer än vanligt på lotterier (drygt 4.000 kr på 50/50-lotteriet) och försäljning…
Naturligtvis har klubben också fått en del ”good-will” av arrangemanget. Vilket självklart inte blev sämre av att VFK gjorde en strålande insats och vann matchen med 2-0. VFK slog faktiskt ut ett allsvenskt lag ur Svenska Cupen. Det är en historisk fotbollshändelse i Vänersborg. Och jag är glad att jag fick uppleva detta på plats. Och nu väntar antagligen fler allsvenska lag i det fortsatta cupspelet.
Men de principiella frågorna kvarstår.
Det är t ex mycket intressant att kultur- och fritidsnämnden under miljöpartisten Marika Isetorps ledning har börjat betrakta herrfotboll, i varje fall i Vänersborgs FK:s regi, som kultur. Det är ganska uppseendeväckande, förut var det ju bara bandy som betraktades som kultur i kommunen…
Det står nämligen så här §6, som förvaltningschefen hänvisade till:
”Bidragets [för enstaka offentliga arrangemang; min anm] syfte är att stimulera till nytänkande inom kulturområdet…”
Kanske har kultur och fritid under Isetorp tänkt nytt? Kanske betraktas all idrott i Vänersborg som tillhörande ”kulturområdet” numera? Jag ser framför mig hur ansökningarna för enstaka offentliga arrangemang kommer att välla in till nämnden i fortsättningen… Ska alla föreningar få bidrag? Och nämnden som har problem med ekonomin redan nu…
Det är som sagt inte utan att man efterlyser tydliga principer och riktlinjer för hur kommunen dels behandlar de olika föreningarna och dels hur kommunen använder skattebetalarnas pengar…
Och förresten – det skulle behövas bra många fler cykelställ utanför Vänersvallen…
Kanske kan Marie Dahlin ordna det. Cykelställ kostar ju inget…
.
PS. För en stund sedan blev jag uppmärksammad på att en grupp på Facebook, som heter Slöseriombudsmannen, har uppmärksammat kommunens ”sponsring”:
Jag har inget att göra med denna FB-sida. Om nu någon undrar.
Ur diariet – Skaven, Björkås, Dal mm
Politiken har börjat så smått i Vänersborg. Dock har varken barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige kommit igång. Stiltje
för min egen politiska del med andra ord. I ett sådant läge brukar det löna sig att ta en titt i diariet. Här hittar man i regel både det ena och andra; synpunkter och klagomål från kommuninvånare, förfrågningar, intressanta delegationsbeslut etc.
Så dock knappast under den gångna veckan. Det är stiltje i diariet också… Fast inte riktigt, några handlingar är ändå värda att ta upp.
Byggnadsförvaltningen fick ett mail den 19 oktober förra året, dvs för snart ett helt år sedan. Mailskrivarna ville göra om sitt sommarhus på Skaven, som funnits i släktens ägo sedan början av 1940-talet, till ett åretruntboende. Det har de velat sedan 10 år tillbaka. Eftersom det har gått ett år sedan de skrev, så är det nu nästan 11 år sen… Kommunen har hela tiden, enligt brevskrivarna, förhalat beskedet – kommunen har inte kunnat bestämma sig om hur den vill att området ska se ut.
Och nu, och jag citerar mailet:
”släcker man ner hela området och lägger hela vägansvaret på fastighetsägarna, efter det att man i nästan sjuttio år haft det i kommunalt ansvar.”
Ibland är kommunens vägar både mörka och outgrundliga, i synnerhet då på Skaven… (Jag har tidigare skrivit om kommunens väghållaransvar och VA mm på Skaven i en blogg från september 2015 – ”Skaven och väghållaransvar”.)
När jag frågade kommunen förra året, varför det inte händer något på Skaven, så fick jag svaret att arbetet har varit vilande på grund av att påverkan från Malögas flygplats först måste klargöras. I svaret från byggnadsförvaltningen till mailskrivarna, daterat den 22 augusti 2016, så ges beskedet att:
”Ett PROGRAM för Detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered är på väg till kommunfullmäktige för godkännande, augusti 2016. Enligt förslaget till beslut ska programmet utgöra ett underlag för kommande planering av området och nya detaljplaner.”
Det kommer med andra ord att ta ytterligare några år innan brevskrivarna får besked om de kan få bygga ett årentruntboende på Skaven. Förhoppningsvis dock inte 10 år till, oj – 11 år menade jag…
I Samhällsbyggnadsnämndens diarium hittar jag ett ”litet” mailsvar som kan vara av allmänt intresse, framför allt för alla vänersborgare i Vargön. (Eller ska det vara alla vargöbor i Vänersborg?) På samhällsbyggnadsförvaltningen är de också lite snabbare än på byggnadsförvaltningen… Här har brevskrivaren fått svar redan efter en vecka. Frågan handlade om Villa Björkås – och fastighetschefen skriver:
”Villa Björkås renoveras enligt de förutsättningar som är givna, t.ex. att återställa fasaden på byggnaden till det skick som det var då kommunen tog över det på 1990-talet. Plåttaket är snart utbytt och Gymnasieskolans Byggprogram renoverar fasaden. Den teknik som vi använder vid pågående fasadrenovering, bedömer vi vara den bästa ur både teknisk och ekonomisk synpunkt.”
Jag ser i kommunstyrelsens diarium att det ska bli en studieresa till Italien den 15-19 september i höst. Det framgår dock inte vilka personer som ska åka, eller varför. Det är garanterat dock inga vänsterpartister med. Men en gissning så god som någon är väl att en viss miljöpartist ska åka… Tolken kostar hur som helst 6.150 kr per dag. Och så finns det dom som tycker att det är onödigt att lära sig fler språk än engelska…
Telia informerar kommunen att kopparledningarna stängs den 30 november 2017 för ca 300 hushåll i dalslandsdelen av kommunen, närmare bestämt i Anulvsbäcken, Brasmerud, Flicksäter, Lönnebergshage, Sundals Ryr och Uleberg. På ett ställe skriver Telia ”Vilhelmina” i stället för ”Vänersborg”. Vi får hoppas att Telia har bättre koll på de fiber- och mobilnät som ska ersätta kopparledningarna än de har på kommunerna…
Det var med andra ord inte mycket att skriva en blogg om utifrån diariet. Men lugn, det blir med all sannolikhet en mycket spännande politisk höst – och mycket att skriva om. En höst där tydligen Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) tänker sig att regera vidare trots att de har fått stryk i två budgetomröstningar i rad och en förtroendeomröstning (Bo Carlsson som ordförande i NÄRF).
Besvikna invånare
Ibland får jag mail som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Och hade det inte varit för att de andades hjälplöshet och frustration, kanske framför allt maktlöshet, så skulle jag starkt ha övervägt att slänga dem i papperskorgen.
Det har visat sig under åren som jag har bloggat att individer och familjer inte alltför sällan har hamnat i ett motsatsläge med kommunen och därmed i en pressad situation. Och de har inte vetat hur de ska komma till tals eller hur de ska agera för att komma ur den.
Som personen uppe i Ekenäs som har haft en långvarig konflikt med kommunen. Där har Länsstyrelsen nu slagit fast att kommunen har rätt när den vill att fastighetsägaren ska spränga bort en vågbrytare och tillika båtplats på tomten – en vågbrytare som tydligen har funnits på plats i åtskilliga år.
När jag letar efter det här fallet i kommunens diarium så hittar jag inget. Dock finner jag ett föreläggande från Länsstyrelsen om en annan fastighet uppe i Ekenäs. I detta föreläggande åläggs, vid hot om vite, fastighetsägaren att riva och forsla bort en betonganläggning, ett trädäck och trappor mm.
Eller på Nordkroken där det tydligen finns ett förslag att fastighetsägare ska betala för diken, fast de redan äger och sköter dem. I det här fallet hittar jag ett överklagande till Förvaltningsrätten. Som dock avslogs eftersom överklagandet inte hade kommit in i tid… För övrigt var det ett beslut i kommunfullmäktige som överklagades – där jag själv sitter och beslutar… Men ibland är det svårt som politiker att helt förstå innebörden och konsekvenserna av beslutsförslag och vilka tår man är på väg att trampa på.
Jag säger inte att kommunen har varken juridiskt eller moraliskt fel i dessa exempel. Det är säkert tvärtom, kommunen har säkerligen lagen på sin sida. Kanske har fastighetsägarna töjt på både gränser och lag. Men jag ser maktlösheten hos enskilda invånare och känslan av att de inte har någon som lyssnar och tar deras situation på allvar.
Det borde kunna gå att lösa konflikter genom att föra en dialog med vederbörande – och att lyssna på varandra. Det är också viktigt att kommunen verkligen behandlar alla kommuninvånare lika. Ibland kan man nämligen få intrycket att kommunen i vissa fall visar lite mer av ”flexibilitet” än i andra…
Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?
De styrande partierna i Vänersborg (S+C+MP) har som bekant förlorat två budgetomröstningar i rad. Med anledning av det så bloggade jag i söndags om (se ”Kan KF avsätta KS?”) att det fanns en paragraf i Kommunallagen som gjorde det möjligt för kommunfullmäktige att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd eller styrelse. För att sedan utse nya ledamöter och framför allt nya ordföranden. Men jag skrev också om att en dom i Regeringsrätten 2010 i praktiken gjorde dessa paragrafer i Kommunallagen totalt meningslösa.
Efter blogginlägget fick jag ett lästips från en av mina mest trogna bloggläsare. Det var en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den heter ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. I broschyren finns ett avsnitt som heter ”Åtta vägval som påverkar möjligheterna till blocköverskridande samarbeten”. Och ett av de åtta vägvalen har rubriken:
”Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?”
Och det lästipset passade ju perfekt in på situationen i Vänersborg!
Vad säger då SKL, som i detta sammanhang måste ses som en auktoritet, om vad som bör hända efter att ett styre har förlorat en budgetomröstning – i Vänersborgs fall alltså två stycken?
SKL menar, för det första, att det finns en demokratiteoretisk aspekt av frågan, och skriver:
”En grundläggande aspekt av demokratin är att det ska vara möjligt att avsätta ett styre som inte längre har ett stöd i den högsta beslutande församlingen.”
Och menar att, eftersom instrumentet misstroendeförklaring saknas på kommunal nivå, så har under lång tid:
”budgeten utgjort den fråga där styrets stöd i fullmäktige har ställts på sin spets. Det framstod länge som i det närmaste självklart att ett styre skulle avgå om man fick en majoritet emot sig i en budgetomröstning.”
Det har dock visat sig på senare tid, skriver SKL, att de styrande partierna ibland sitter kvar efter en förlorad budgetomröstning. Vilket föranleder SKL att ställa frågan om:
”en urholkning av respekten för budgeten som så kallad kabinettsfråga är långsiktigt bra för demokratin?”
Och det kan man ju fråga sig. SKL tycker uppenbarligen inte det.
Den andra aspekten som SKL behandlar i skriften är styrningsperspektivet.
SKL menar att, om inte styret avgår, så:
”sänder [de styrande] då en signal till oppositionen att vi struntar i vad ni bestämmer.”
SKL frågar sig också om inte ett fortsatt styre med oppositionens budget sänder fel signaler till väljarna. Väljarna kan tolka det som att:
”de styrande partierna är mer intresserade av att klamra sig kvar vid makten än att på ett handlingskraftigt sätt styra kommunen…”
SKL anser att väljarna då kan bibringas uppfattningen att:
”partiets maktposition är viktigare än kommunens, regionens eller landstingets utveckling.”
Och det anser uppenbarligen inte SKL är särskilt bra för väljarnas syn på politiker och på demokrati… SKL är med andra ord ganska tufft i sin uppfattning, även om texten i skriften har en resonerande och frågande karaktär.
SKL avslutar med att resonera en del kring den kris som uppstår vid en förlorad budgetomröstning – och hur denna kris kan skapa nya möjligheter.
SKL menar nämligen att en sådan här kris kan bryta upp ett låst politiskt läge. Den kan:
”utmana förhärskande perspektiv och attityder”
Vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för:
”helt nya konstellationer som har betydligt bättre förutsättningar att handlingskraftigt styra kommunen”
Det här är alltså SKL:s uppfattning som den framförs i skriften ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. Och svaret på den fråga som SKL ställer, ”regera vidare efter en förlorad budgetomröstning”, är att ett styre bör avgå självmant om det förlorar en budgetomröstning. Och det är nog så att SKL till och med menar att om de styrande inte gör detta, dvs ställer sina platser till förfogande efter en förlorad budgetomröstning, så visar de en bristande respekt för demokratin.
Vi får se hur framtiden utvecklar sig i Vänersborg. Här har ju de styrande inte bara förlorat en, utan till och med två budgetomröstningar. Och dessutom har en av de viktigaste personerna i styret, Bo Carlsson (C), inte fått ansvarsfrihet för sitt 
ordförandeskap i NÄRF för år 2015.
Sedan återstår det ju ytterligare några inte helt oväsentliga frågor…
Är till exempel minialliansen och Gunnar Lidell (M) beredda att ta över styret om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kastar in handduken? Och är de partier som stödde minialliansen i budgetomröstningarna beredda att stödja dessa partier (M+L+KD) om de vill ta över styret?
Dessa frågor, och andra, finns det för närvarande inga svar på. Det politiska läget är till och med så oklart och osäkert att det just nu inte ens är läge att spekulera om den politiska framtiden i Vänersborg.
En politisk påskvecka
Vi står inför en kort men intensiv politisk påskvecka. Som faktiskt inleddes lite smått redan igår med Earth Hour – världens största miljömanifestation. Hela världen släckte då ner belysningen under en timme.
Vänersborgs kommun uppmärksammar också Earth Hour, efter en motion från Lutz Rininsland år 2013. Tyvärr verkade det inte som om särskilt många vanliga människor hörsammade uppmaningen. I varje fall inte i Nordstan. Det lyste lite överallt i lägenheter och hus.
Idag under vårdagjämningen, dygnet då dag och natt är lika långa på hela jorden, hade Vänsterpartiet Älvsborg sin distriktsårskonferens i Vänersborg. Åsa Olin från Vänersborg återvaldes till ordförande i Älvsborgs distrikt. Åsa Olin kommer därmed att gå till historien som Älvsborgsdistriktets sista ordförande. Vid årsskiftet kommer nämligen Vänsterpartiet att införa en ny distriktsindelning. (Vill du veta mer om den så klicka här.)
För övrigt kan man väl säga att vårdagjämningen också kom med våren, på riktigt. Grannarna, som man knappt sett sedan i höstas, var ute och vårstädade i trädgårdarna. Krokusarna blommade för fullt och själv greppade jag tag i kvasten och sopade, i varje fall en del, av trottoaren.
Imorgon måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde. Det börjar redan kl 08.30 i sal 225 på 2:a våningen i kommunhuset. Ärendena för dagen har jag redogjort för i tre bloggar. (Se ”En viktig politisk vecka (BUN)”, ”BUN: Förskoleutredningen” och ”BUN: Dyster ekonomisk situation”.)
Sammanträdet är till stora delar offentligt, precis som de tidigare sammanträdena under året. Tyvärr har intresset från allmänheten varit svalt. Endast en besökare har utnyttjat den nya möjligheten att närvara, och det bara för en timme.
Imorgon kommer också Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt till Vänersborg. Det var ett tag sedan sist. Då var det inför det senaste valet.
Jonas Sjöstedts besök är lite av en höjdpunkt för en vänsterpartist, särskilt för en vänsterpartistisk vänersborgare, får man väl ändå säga. Han är ju trots allt stadens egen son, uppväxt som han är i Vänersborg. Och det var också här som han till stor del fick sin politiska skolning.
Kanske är ett besök i Vänersborg också en höjdpunkt för Jonas Sjöstedt?
Jonas Sjöstedt tänker sig först ett besök på Restad Gård innan han klockan 17.30 talar i Festsalen på Folkets Hus.
Mötet med Jonas Sjöstedt är naturligtvis öppet för alla vänersborgare. Alla är välkomna. Och vi hoppas, och tror, att intresset för ett möte med Jonas Sjöstedt är populärare än ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden…
Den politiska påskveckan avslutas på självaste dymmelonsdagen. Då sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Trots att det ju egentligen är just på denna dag som påskfriden ska inledas. Men det får väl ledamöterna vänta med tills på skärtorsdagen. Friden alltså.
Sammanträdet börjar redan kl 16.00 med att alla ledamöter ska lära sig att trycka på rätt knappar. Det är nämligen äntligen dags att lära sig den nya tekniska utrustningen…
Det finns också några tunga ärenden på dagordningen, t ex om framtida kök i kommunen och införande av verksamhetsområde för VA på Nordkroken. Men jag tror att de flesta partier är tämligen överens.
Vill det sig så kanske påskfriden trots allt lägrar sig även över Vänersborg på onsdag…
Snöröjning… En uppföljning.
Gårdagens blogg om snöröjningen (se här) på Lovisebergsgatan i Nordstan gav ett visst eko måste jag säga. Det var en överraskning. Jag har fått många kommentarer – både på mail, Facebook och på bloggen.
Jag har förstått att det råder ett visst missnöje med snöröjningen på många håll i kommunen. Och det är väl inte att undra på. Den sköts uppenbarligen inte alltid som den ska – överallt och alla gånger…
Samtidigt är det viktigt att förstå att med den mängd snö som kom t ex igår kväll och i natt, så har kommunen svårt att hinna med. För att inte säga att det är omöjligt att hinna med. Det går inte att röja överallt på en gång och direkt snön börjar packa sig. Kommunen har ju ändå 18 mil gator i tätorterna Brålanda, Frändefors, Grunnebo, Vargön, Vänersborg och Väne-Ryr att snöröja och halkbekämpa.
Kommunen har därför av naturliga skäl en prioritering av snöröjningen. Den är utlagd på kommunens hemsida och ser ut så här:
- ”Genomfartsleder, busslinjer och det primära gång/cykelnätet skall prioriteras. Snöröjning startar på dessa områden vid nederbörd i form av snö på 3 – 4 cm.”
- ”Uppröjning av busshållplatser, övergångsställen och handikapplatser påbörjas på vardagar i direkt anslutning till avslutat snöröjning.”
- ”Vid 5-6 cm snö startar vi snöröjning av större P-platser i Vänersborgs och Vargöns centrala delar.”
- ”Vid 8 – 10 cm snö påbörjas snöröjning av bostadsgator.”
- ”Halkbekämpning prioriteras för det primära gång/cykelnätet, genomfarter, handikapplatser och övergångsställen.”
Och det är väl egentligen inget att orda så mycket om. Även om det ska komma rätt mycket snö och röjas på många andra platser i kommunen innan Lovisebergsgatan blir aktuell…
De flesta förstår också att kommunen måste prioritera. Men det är inte riktigt det som folk klagar på eller upprörs över. Och det är inte heller anledningen till mitt blogginlägg igår. Synpunkterna och klagomålen handlar mestadels om att prioriteringen inte följs eller att snöröjningen helt enkelt inte utförs. Och mina egna synpunkter gällde hur snöröjningen utfördes när snösvängen väl var på plats.
Det handlade om att snösvängen faktiskt saboterade för oss som bodde på Lovisebergsgatan. Vi hade alla kunnat komma ut från våra garage och parkeringsplatser om kommunen inte hade plogat, trots att det hade kommit ett antal centimeter snö. Men
efter snösvängens arbete var det omöjligt.
Några läsare har påpekat att det står så här i Miljökalendern:
”Först öppnas gatorna på snöröjningsområdet för att alla skall kunna ta sig ut eller in, sedan återkommer snöröjningsmaskinen för att bredda och färdigröja gatorna.”
Att ”alla ska kunna ta sig ut eller in” låter lite som ett skämt… Sedan ska snöröjning alltså komma en andra gång. Nu har det gått ett dygn och fortfarande har inte snöröjningen återkommit…
Min erfarenhet genom åren är att snöröjningen ytterst sällan återkommer. Därför vore det faktiskt bättre om kommunen kom en gång, några timmar senare på dagen om det var nödvändigt, och röjde ordentligt när de väl var på plats.
Och det behöver inte ta en massa extra tid att snöröja ordentligt. Det handlar t ex om att vinkla plogen åt rätt håll… Det handlar om att ”ta ut svängen” och köra lite närmare trottoarkanten… (Se den översta bilden.)
Sedan måste jag återigen upprepa att på vissa håll är det strängplogning, på andra ”norrlandsplogning”. Snöröjarna själva måste hålla reda på detta. På Lovisebergsgatan är det norrlandsplogning och inget annat. Det betyder att (citat från kommunens hemsida):
”Vid norrlandsplogning plogar vi snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag.”
Snön läggs alltså, eller ska läggas, på trottoarerna. Och denna snö har inte fastighetsinnehavarna någon skyldighet att forsla bort. (Se nedan.)
Frågan om snöröjning och fastighetsinnehavarnas ansvar är en juridiskt viktig fråga. Som fastighetsägare kan man ju faktiskt bli både skadeståndsskyldig (om någon halkar och bryter benet), ersättningsskyldig till kommunen (för att snön forslas bort) och bötfälld om du inte fullgör dina skyldigheter.
Först.
Det står i lagen (se här) att kommunen kan…
”…ålägga fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser att utföra åtgärder…”
… som till exempel snöröjning.
Så att man har skyldigheter som fastighetsinnehavare är inget att diskutera.
Jag har emellertid en undran här. Om jag blir påkörd av en bil under en snöskottning, som kommunen alltså ålägger mig, är kommunen då ansvarig? Är kommunen att betrakta som arbetsgivare när den ålägger mig att utföra ett riskfyllt arbete vid trafikerade gator? Jag menar, när kommunens egna anställda utför den här typen av arbeten så finns det föreskrifter och regler kring vad som gäller. Från t ex Arbetsmiljöverket. (Jag har skickat frågorna till kommunens jurist…)
Det finns en annan aspekt av snöröjningsproblematiken. Nämligen – har fastighetsägarna några rättigheter…?
Villaägarnas Riksförbund (som jag inte är medlem i) har gett ut en broschyr om dessa frågor. Broschyren heter ”Snöröjning” (kan läsas här) och tar till skillnad från kommunen också upp villaägarnas rättigheter – och kommunens skyldigheter.
Och här vill jag citera två stycken som har direkt tillämpning på det som hände på Lovisebergsgatan igår kväll.
Kommunen har:
”skyldighet att forsla bort eller bryta igenom snövallar som plogats upp på fastighetsägarnas infarter. Kommunen har ingen rätt att kontinuerligt lämna kvar sådana snövallar med motivering att andra platser prioriteras.”
Kommunen gjorde enligt Villaägarnas Riksförbund helt klart fel igår vid plogningen av Lovisebergsgatan. Och Villaägarna brukar faktiskt veta vad de pratar om…
Villaägarna skriver också:
”Fastighetsägare är dock inte skyldig och kan inte heller åläggas skyldighet att föra bort snö som förts upp på gångbanan från körbanan. Detta har slagits fast i flera rättsfall, se bilaga. Det är i stället kommunens skyldighet att på gata inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap eller inom stadsplan forsla bort eller bryta igenom snövallar.”
Det är ord och inga visor. Och det finns rättsfall.
Kommunen ska alltså inte, och får inte, ploga upp snö framför infarter, lämna kvar snövallar eller kräva av fastighetsägare att de forslar bort snö som kommunen har fört upp på trottoarerna.
En bloggläsare från Väne Ryr sammanfattade det hela så här:
”Fastighetsinnehavare har skyldighet att åtgärda snö som kommer uppifrån, inte den som kommer från sidan, från gatan eller vägen.”
Som sagt, vi var inte glada på Lovisebergsgatan igår – och i morse. Många personer lade ner många svettiga timmar på att skotta fram bilar, rensa framför garageuppfarter etc. Helt i onödan egentligen. Vi utförde en snöröjning som var kommunens ansvar.
Men vad hade vi för val? Om bilarna skulle ut så var det bara att skotta…
Och det går inte heller att anmäla kommunen. För till skillnad mot fastighetsinnehavare, så kan inte kommunen lagföras om den gör fel med snöröjningen…
Så det är bara att skotta på…
Hoppas att det snart blir sommar…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer