Arkiv
Snöröjning…
För 1,5 år sedan, i juli 2014, var några av kommunens kontrollanter ute och inspekterade medborgarnas handel och vandel (se här!). Jag levde inte upp till förväntningarna, utan fick ett föreläggande:
”Hej!
Vi vill med denna lapp göra er uppmärksam på att ni som fastighetsägare till adress Lovisebergsg X är skyldig att hålla fritt från växtlighet utanför er fastighetsgräns. … Vi ber er åtgärda detta så snart ni kan!”
Det handlade om mina smultron. De betraktades av kommunen som typ ogräs…
I föreläggandet som låg i brevlådan var också de lokala föreskrifterna för gaturenhållning medskickade. Och det slog mig att jag själv har varit med och beslutat om dessa… (Vad hade jag gjort?)
Ikväll när jag hade tänkt att ha en stillsam stund framför kommissarie Banks hör jag snöplogen utanför… Snöplogen ger mig alltid rysningar. Precis som kommunens kontrollanter. Jag anar det värsta…
Och mina aningar befarades även denna kväll…
Snöröjningen tar ofta minimalt med hänsyn till de boende, i varje fall på Lovisebergsgatan. Devisen tycks vara – ta ingen hänsyn, ploga upp snön framför alla utfarter och packa den så hårt det bara går… Trots att det skulle gå att utan större tidsspillan göra en liten, liten ”sväng” in med snömaskinen så att all snön rensades bort framför uppfarterna.
Återigen fick jag anledning att läsa de lokala föreskrifterna för gaturenhållning (se här). Jag hade nämligen bestämt för mig att det stod någonstans att det inte var ok att snöröjningen gjorde så här. Men i de lokala föreskrifterna fanns inget. Istället står det bara om fastighetsinnehavarnas skyldigheter:
”Det åligger fastighetsinnehavaren att snarast avlägsna snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken.”
Annars…
”Fastighetsinnehavare som … inte fullgör sina skyldigheter … kan dömas till böter.”
Men vad åligger kommunen då…? Jag hittade inget om det.
Fast jag hittade miljöalmanackan på kommunens hemsida (se här). Den hänger i köket hemma också. I en modernare version. Men det står samma i båda när det gäller hur kommunen ska snöröja. På Lovisebergsgatan ska det ”norrlandsplogas”. Det betyder att kommunen plogar:
”snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag.”
Fast det gör inte kommunen på Lovisebergsgatan. Inte denna vinter i varje fall.
Nu fattas det bara att posten lämnar ett krav i brevlådan imorgon att jag ska skotta bort snövallarna på gatan längs hela tomtgränsen, så att brevbäraren lättare kan komma in med försändelserna. (Det har faktiskt hänt!) Att ta vägen via den nyskottade garageuppfarten och 3 meter bakåt i färdriktningen är uteslutet.
Det tog mig gott och väl en timme att få bort all tung snö. Då var det ingen idé att titta på Banks när han löste ännu ett fall.
För min 75-årige granne är det värre. Han håller på och skottar än…
Kommunen och IFK Vänersborg
Vänersborgs kommun har förnyat marknadsföringsavtalet med IFK 
Vänersborg.
För 125.000 kr, vilket kan bli mer om IFK går vidare till kvartsfinal (och semifinal och final), har IFK kommunvapnet (”märke” står det förresten i avtalet) på sina dräkter. IFK Vänersborg ska också ha kommunens ”märke” på hemsidan (även om det inte finns på förstasidan utan på en mer undanskymd plats) och dessutom upplåta reklamplatser till kommunen.
Det är inte första gången ett sådant här avtal sluts mellan kommunen och IFK. Det är helt säkert inte heller den sista. Jag vill minnas att det har funnits avtal ända sedan S Anders Larssons (S) tid som projektledare för arenabygget och ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Det är kommunstyrelsens ordförande som fattar beslutet om avtalet helt på egen hand. Så gjorde också Gunnar Lidell (M) den förra mandatperioden när moderaterna styrde kommunen. Nu är det Marie Dahlin (S) som sluter avtalet med IFK Vänersborg.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun.”
Jag vet inte om några andra klubbar eller föreningar i kommunen har liknande avtal. Jag tror inte det, och jag är nästan helt säker. Kommunen kanske tar för givet att det föreligger ett sådant här samarbete med alla andra föreningar ändå…
Men IFK Vänersborg kan enligt marknadsföringsavtalet erbjuda något som inga andra
klubbar i kommunen kan:
”profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Vänersborg på den internationella marknaden… Det låter det. Det kan inte Vänersborgs IF, Brålanda IF, Vänersborgs FK, Vänersborgs HC, Skrufscha eller de andra idrottsföreningarna i kommunen matcha.
I marknadsföringsavtalet ingår också att kommunen kan vara stor och/eller liten matchvärd. Att vara matchvärd innebär att 18 respektive 12 personer får en fribiljett till en match och mat i Arnes restaurang. Kommunen var matchvärd den 1 respektive den 9 december. De lyckliga som fick mat och bandy var kommunanställda som personalklubben hade lottat fram. Och det var faktiskt en mycket vänlig gest från kommunen som arbetsgivare. Det var vad jag förstår ett helt nytt grepp för i år. Tyvärr hade jag ingen tur i lotteriet…
Det ingår ytterligare några saker i avtalet. Kommunen får till exempel 20 sittplatsbiljetter. Om det är till en match eller om det är för samtliga matcher framgår inte av avtalet. I tidigare avtal var det i varje fall till en match. Dock ingår inte mat till de här sittplatserna. Kommunen får också kostnadsfritt anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang.
Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar. Det är emellertid svårt att uttala sig om hur stort genomslag IFK Vänersborgs marknadsföring har nationellt och internationellt för Vänersborgs kommun. Kanske är marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte.
Själv har jag dock svårt att se att IFK:s marknadsföring betyder något speciellt för att sätta Vänersborgs kommun på kartan. Vem ser till exempel de små bilderna av stadsvapnet på IFK:s dräkter? Och om någon ser bilderna, hur många associerar dem med Vänersborgs kommun? Och om de gör det, hur många av dem kommer typ att besöka Vänersborg bara för det?
Nä, jag tror att marknadsföringen betyder minimalt. Däremot blir ju namnet Vänersborg känt i och med att IFK Vänersborg nämns i TV och tidningar. Även utan ett marknadsföringsavtal.
Å andra sidan är ju 125.000 kr småpengar sett till kommunens budget på drygt 2 miljarder kronor. Men handlar frågan egentligen inte om rättvisa och likabehandling? Hur många av kommunens andra klubbar och föreningar får 125.000 kr extra varje säsong? Det finns ju hur många föreningar i kommunen som helst och väldigt många av dessa har betydligt fler utövare än IFK. Både när det gäller ungdomar och flickor och vuxna. Visst känns det väl som om IFK har både en särskild status och åtnjuter en särskild behandling av kommunen?
Och sett från detta perspektiv är 125.000 kr väldigt mycket pengar…
Sedan är det ju en gammal sanning att kommunen bara har en plånbok med pengar. Precis som S Anders Larsson sa när arenabeslutet fattades i kommunfullmäktige den 20 juni 2007. (Lyssna här.) På det viset skulle man kunna se det som att ju mer en klubb får, desto mindre får de andra…
Och på tal om den gamla monumentbyggaren S Anders Larsson.
S Anders Larsson (S) har som bekant flyttat söderut, till den skånska myllan i Åstorp. Där har han blivit 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Enligt rykten så har S Anders, som numera har skippat ”S:et” (alltså ”S:et” före Anders, inte ”S:et” efter), arbetat för en arena även i Åstorp. Och nu tycks han ha blivit bönhörd. Även där.
Fast den här gången gäller det inte bandy, bandy är nämligen ingen stor sport i Skåne. Det gäller en sport- och rekreationsanläggning med olympiska förtecken… Det ska skapas arenor för idrotter som normalt inte är arenaidrotter – i det gamla stenbrottet i Åstorp. (Se här.)
Och är det sant som ordspråket säger:
”Man lär av sina misstag.”
Så lär det bli en lyckad satsning…
Partiernas hemsidor 2016
Vi skriver 2016. Det är ett nytt år. Igen. Och vad passade väl då bättre än ett besök i arenan…?
Igår lördag såg jag IFK Vänersborg spela 5-5 mot Broberg från Söderhamn. Och det efter att ha tagit ledningen med 4-0. Sedan rasade det, innan den hårdskjutande Hedqvist lyckades kvittera i slutminuterna. Visst är det roligt med många mål, men det kändes nog som att IFK slarvade bort segern helt i onödan. Drygt 1.500 åskådare såg den målrika matchen, fast då vet jag inte om gästerna i kommunens loge var inräknade.
Jag tyckte också att året skulle inledas med ett besök på de lokala partiernas hemsidor. Det var ett tag sedan sist.
På moderaternas ”första” sida kunde man läsa mer om de ”nya” moderaterna. Det lät spännande. Nu skulle jag få veta hur Anna Kinberg Batras ledarskap har förändrat partiet. Eller hur förlusten av ”regeringsmakten” i Vänersborg har fått moderaterna att ändra politisk inriktning…
Men. Texten var från januari 2011… Det övriga materialet på moderaternas hemsida var också gammalt – från valet 2014. Sidan har inte uppdaterats sedan dess… Däremot får man väl säga till moderaternas fördel att de är lite mer aktuella på Facebook, det finns en länk dit från hemsidan.
Folkpartiets hemsida finns inte längre. Det kanske har att göra med att partiet har bytt namn till Liberalerna. Om man nu vill vara snäll… Vill man inte det, kan man konstatera att det är lika bra att hemsidan är nedlagd. Den uppdaterades aldrig ändå. Precis som liberalismen…
Kristdemokraternas hemsida skulle också kunna läggas ner. Kristdemokraterna nöjer sig som vanligt med att publicera namnen på ledamöterna i styrelsen. Det har kristdemokraterna gjort det senaste året. Vilket gör att man inte kan vara helt säker på att det inte är en gammal styrelse som pryder hemsidan… Det är för övrigt intressant att notera att det sitter fler personer i kristdemokraternas styrelse än som är politiker…
Den borgerliga minialliansens hemsidor är en veritabel katastrof. Och det är också fallet med det styrande triumviratet.
De styrande och mäktiga socialdemokraterna tycks nämligen inte heller ha hängt med i utvecklingen. Nu refereras inte ens fullmäktigesammanträdena – till och med socialdemokraterna själva tröttnade väl till slut på Leif Höglunds enögda och vinklade inlägg… Hemsidan består i stort sett bara av material från valet 2014. Undantag är material från partiet centralt, en nyårshälsning och – ett referat från ett öppet möte i november.
På det öppna mötet sa Marie Dahlin förresten, enligt referatet:
”Det har skett en överenskommelse mellan de flesta partierna i Vänersborgs kommun om att även de ideella organisationerna, som idag hjälper till i arbetet med de asylsökande, kan få en del av pengarna.”
Det är lite så att man undrar vilka ”de flesta partier” är… Kan tänka att det är betongpartierna som har kommit överens mellan skål och vägg. Som vanligt. Ingen har pratat med Vänsterpartiet i varje fall.
Jag kan inte heller låta bli att redovisa ett litet axplock av de vallöften som socialdemokraterna gick till val på i Vänersborg. De finns fortfarande att läsa på hemsidan.
- ”Utveckla kollektivtrafiken genom att ökad turtäthet, tillgänglighet samt erbjuda gratis buss för alla på sikt.”
- ”Skapa sommar praktik för alla under 19 år.”
- ”Bygga fler hyresrätter.”
- ”Att all parkering i centrum (Vänersborg, Vargön, Brålanda och Frändefors) med miljövänliga bilar exempelvis biogas, el och etanol alltid är 4 timmar.”
- ”Ha färre antal barn i skolklass och förskolegrupp alternativt fler pedagoger i grupperna.”
- ”Ge tidigare och mer stöd till barn och elever för en mer likvärdig förskola och skola, exempelvis läxhjälp.”
- ”Lärarna skall få mer tid till eleverna.”
- ”gratis musikskola för barn och ungdomar.”
- ”Fler nya boenden inom äldreomsorgen färdigställs.”
- ”Ha ökade aktiviteter för att minska ensamheten.”
Socialdemokraternas allierade i det vänersborgska styret, centerpartiet, har inte rört sin hemsida sedan valet – med undantag för en hälsning om god jul och gott nytt år. Såvida inte hälsningen är kvar sedan förra året. Det kan jag inte uttala mig om med bestämdhet…
Det är samma med regeringssystrarna och -bröderna från miljöpartiet. De har inte heller uppdaterat sin hemsida. Miljöpartiets hemsida ser likadan ut som hösten 2014. Men det är väl så… När partiets ledande politiker får arvoderade poster så minskar intresset att upplysa vänersborgarna om vad som händer. Inte ens miljöpartiets ”medlemswebb” har uppdaterats…
Även miljöpartiets vallöften finns kvar till allmän beskådan, t ex:
- ”Miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering.”
- ”Arenans driftskostnader tar resurser från andra viktiga kommunala verksamheter och kommer fortsätta att göra så om inget görs. Vi vill att alternativa drift- och ägandeformer utreds.”
- ”Vi vill i första hand satsa mer för att säkra kvaliteten i skola, förskola och äldreomsorg.”
- ”Vi vill att kommunen tar fram en plan för hur vi ska motverka ytterligare segregation och minska den som redan finns.”
Och med det sistnämnda vallöftet är väl övergången till sverigedemokraterna given…
Det händer inte särskilt mycket på sverigedemokraternas hemsida heller. Men det finns trots allt någon enstaka notis från förra året. Men så hittar jag en liten länk på förstasidan, ”Information till medlemmar ll”. Och se, ett worddokument öppnar sig (kan laddas ner här). Som dessutom ser tämligen färskt ut. Det är dock inte daterat, så det är lite svårt att säga.
Det är folkets man, Kurt Karlsson, som skriver från hjärtat. Fast dokumentet är undertecknat av alla sex ledamöter i fullmäktige. Men det är Kurt Karlsson som skriver… Dels skrivs det i jag-form och dels utvecklas Kurts alldeles egna lilla ”darling”:
”…som kallas ensamkommande barn och som jag kallar, hitskickade ynglingar…”
”Ynglingar” – det är Kurt Karlssons favorituttryck för de ungdomar som kommer ensamma till Sverige från krigshärjade länder. Det har vi hört från fullmäktiges talarstol ett flertal gånger.
Svenskan i dokumentet är för övrigt bedrövligt dålig. Språk- och syftningsfel, stavfel, meningsbyggnadsfel, interpunktionsfel… Jo, jag vet. Det viktigaste är innehållet, inte formen. Men Kurt Karlsson borde definitivt låta någon läsa igenom manuskripten innan de publiceras. Särskilt som Karlsson och hans partisystrar och -bröder håller den svenska fanan så högt i alla väder. Då hade kanske formen i varje fall inte behövt vara lika dålig som innehållet…
Dokumentet efterlyser fler medlemmar till partiet. Kurt Karlsson räknar nämligen med att sverigedemokraterna ska fortsätta gå framåt också i nästa val och:
”vi har redan nu svårt att besätt (språkfelet är Kurt Karlssons eget; min anm) vissa platser i kommunens nämnder och styrelser.”
Fast några argument för att engagera sig i lokala frågor finns inte – hela dokumentet handlar om frågor som avgörs av riksdag och regering.
Jag noterar också att Kurt Karlsson skriver följande om situationen i Vänersborg:
”Skolor, barnomsorg, socialtjänst och Arbetsförmedlingen har försatts i ett kaosliknande tillstånd och det kommer att bli värre.”
Det är ett intressant påstående när man betänker att sverigedemokraterna står bakom den budget som gäller för Vänersborg i år. Den röstade sverigedemokraterna igenom tillsammans med det styrande triumviratet (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet), som också hade lagt budgeten.
Kurt Karlsson utlovar slutligen att hemsidan i fortsättningen ska uppdateras mer regelbundet med lokal information…
Välfärdspartiets hemsida ligger numera i dvala. Bara några enstaka artiklar har publicerats efter 
valet 2014. En gång i tiden var sidan ganska levande.
Vänsterpartiet då? Tja, det är väl bara att gå in några gånger i veckan och se om det händer något. Det brukar det göra… Hemsidan är en bra källa för att få information om vad som händer i politikens Vänersborg – och i Sverige.
GOTT NYTT 2016!
Bloggåret 2015 är strax till ända. Det är bara en blogg kvar att publicera, denna… Och vad passar väl då bättre än att sammanfatta året som politisk bloggare i Vänersborg.
Bloggåret 2015 har varit ett gott år. Det får jag väl ändå säga, trots att det stundtals har tagit emot en del. Jag tror att valresultatet hösten 2014, där Vänsterpartiet backade 2 mandat i Vänersborg, fortfarande har suttit som en liten besvärande tagg i bloggfingrarna. Jag har ibland frågat mig vad timmarna framför tangentbordet gör och har gjort för nytta.
Men så tänker jag, skulle jag själv vilja läsa något om politikens Vänersborg annat än TTELA:s få och tillrättalagda artiklar om hur bra Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) styr? Eller hur godhjärtad Marika Isetorp (MP) är? Och då svarar jag för mig själv med ett bestämt ”ja”. Det hade inte spelat någon roll om det hade varit en sosse, en liberal eller en moderat – det hade varit uppfriskande med en alternativ läsning. Eller kompletterande om man så vill. Gärna med fakta och en skribent som vågar sticka ut hakan. Det hade jag själv tyckt. Och eftersom ingen annan bloggar på regelbunden basis i Vänersborg, så ser jag mig nödgad att fortsätta med min självpåtagna roll.
Naturligtvis finns det ytterligare, minst, ett skäl till mitt bloggande. Det är alla enskilda vänersborgare som hör av sig och berättar om sina duster med betongpolitiker och betongtjänstemän i Vänersborg. Det är inte helt sällan människor utanför de stora centralorterna. Tyvärr så hinner jag inte med att följa upp alla tips eller att gräva i alla misstänkta skandaler. Det är tråkigt, men jag hoppas på överseende. Jag skulle behöva inneha en heltidstjänst som bloggare.
Men det har trots allt blivit mycket skrivande i år, också. Många har de timmar varit då jag suttit framför datorn och nött på tangenterna. Det har blivit sammanlagt 185 blogginlägg och hade jag gett ut dem som en bok med A4-sidor, så hade boken blivit 619 sidor tjock. Det kanske vore något förresten, att ge ut mina blogginlägg i bokform. Typ veckorna före jul. Kanske hade jag då fått råd att blogga på heltid…
Sammanlagt under åren som bloggare har det blivit 2.931 sidor. Då daterar jag den första bloggen till den 17 oktober 2010. Det var då jag bestämde mig för att börja skriva på 
regelbunden basis. Inledningsbloggen till min ”seriösa” bana som bloggare hette förresten ”Blogga – något för mig?”. (Den var inget vidare.) Beslutet att börja blogga sammanföll för övrigt med att jag lade om min kost och började äta mer fett och minimalt med kolhydrater. Det är LCHF-ätandet som gett energin, helt klart!
Det har varit många träffar på min blogg även under 2015. Dock inte riktigt så många som valåret 2014. År 2014 räknade jag till 93.631 träffar. I år har det bara blivit 88.576. Men jag tror ändå att jag kan vara hyfsat nöjd. Det betyder 7.381 träffar i snitt varje månad, 242 träffar per dag…
Det är svårt att veta hur många unika personer som har läst mina blogginlägg under året. Jag är nämligen inte riktigt säker på om jag kan lita på den statistik som levereras. Enligt dessa siffror är det 40.515 olika personer (eller IP-adresser). Det låter mycket och är faktiskt fler än år 2014.
Bloggen har också väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är väl i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… År 2013 hade jag till exempel 3 visningar i Indien, 2014 var det 12 och i år är det 14! Det är en ökning med nästan 370%. Från Kina har jag fått 14 besök, och det är exklusive Hongkong (10 träffar). Det borde kanske vara fler från Kina… För 3,5 år sedan skrev nämligen en partivän ett mail:
“Förresten så går det inte att läsa Stefans blogg här i Kina. Jag kom in på den en gång men sen blev den blockad. Så Stefan är farlig för Kinesiska staten.”
Jag noterar också att jag har fått vardera ett besök från Paraguay, Mongoliet, Kambodja, Angola, Fiji, Brunei och Moldavien… Spännande. Undrar om dessa har lärt sig något nytt om skandalerna i Vänersborg…?
Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom denna är de mest klickade bloggarna följande:
- Vattenpalatset Vänerparken AB
- Nattugglan–Vänerparken: Lokalerna
- Sverigedemokraternas budgetförslag (1/2)
- Badplatsen i Väne Ryr
- Hett i Gardesanna
Något varierade ämnen skulle man väl kunna säga – även om vatten tycks vara en gemensam nämnare. (SD tog ju sig vatten över huvudet med sin budget…) Den mest lästa torde dock, trots tredjeplaceringen, vara ”Sverigedemokraternas budgetförslag (1/2)”. Den och del 2 (”Sverigedemokraternas budgetförslag (2/2))”, slogs nämligen ihop till en och publicerades på den respektabla och mycket besökta hemsidan ”Inte rasist, men…” den 4 juni. (Se ”Gästbloggare sågar SD:s budgetförslag vid fotknölarna”.) Jag vet inte hur många som läste den där, men jag fick 608 ”likes” så att jag antar att det var ganska många
. Publiceringen på denna hemsida var kanske det största som hände min blogg under året. Och till skillnad från en del media i närområdet, så uppgav ”Inte rasist, men…” källan…
Gensvaret från läsarna har under året varit gott. Mycket av feedbacken sker dock på Facebook (och privat) och inte på bloggen. Och det tycker jag ibland är lite synd. De flesta som läser min blogg tycks vara ganska nöjda med innehållet, och det är väl därför som de läser alla långa inlägg… I varje fall de som på något sätt hör av sig. Det är klart att det säkerligen finns en hel del kritiker, men så länge många av dessa tillhör kretsen betongpolitiker och sverigedemokrater etc så tar jag kritiken snarast som en komplimang.
Några läsare är aktivare än andra, de kommenterar mina inlägg. Inte helt oväntat är det återigen ”Roy” som ”vinner” kommentarsligan på bloggen. ”Roy” har gjort 48 kommentarer under året. ”Jenny” kommer 2:a med 23 kommentarer. Sedan följer ”brålandabo” (15) och ”Pontus” (15) samt ”Hasse” (10).
Jag får tacka dessa läsare särskilt. Det är alltid roligt och stimulerande med respons.
Frågan som jag ställer mig själv är hur jag ska nå ut till fler vänersborgare under 2016. Många har ju inte ens hört talas om att det finns en vänsterpartist som kommenterar en del av det som händer i det politiska Vänersborg. Och det kan jag tycka är synd. Inte för att de ska bli vänsterpartister utan för att det faktisk finns information om politikens Vänersborg som kan göra människor både kunnigare och mer engagerade.
Nu är det strax ett nytt år. Vi får se om det blir något att blogga om det kommande året. Till stor del beror det på det styrande triumviratet kan jag tänka. Som det ser ut nu verkar de styrande topparna i socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet dock att ha tappat intresset för politik. De tycks mest ha slagit sig till ro för att bara njuta av sina positioner och väl tilltagna löner och arvoden… Och oppositionen i form av minialliansen, dvs moderaterna, liberalerna (fd folkpartiet) och kristdemokraterna, verkar bara bida sin tid. I allt väsentligt är de båda betongblocken överens.
Men vem vet. Kanske blir 2016 året då Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) – med stöd av Marika Isetorp (MP) – gör allvar av sina planer på att flytta hamnen till Vargön… Eller bebygga Sanden… Eller återuppta vendettan mot Magnus Larsson i Sikhall… Eller tvinga Andersson att riva sitt hus på Nordkroken… Eller spara på förskola och skola för att ha råd att betala arenans årliga förlust på 27 milj kr…
Då lär det bli en del att skriva om. Kanske kommer jag då också att uppnå drömmålet på 100.000 träffar på bloggen? Vi får se vad år 2016 gömmer i sitt sköte.
Och med dessa ord önskar jag alla mina läsare ett riktigt:
Nuntorp – att vara eller inte vara
Det är en hel del som händer kring naturbruksskolan Nuntorp just nu och regionens turer kring den anrika skolan ser, i varje fall för en utomstående, ut att präglas av ett ”gott mygel”.
Socialdemokraterna ville ha kvar naturbruksskolan Nuntorp när frågan om skolans vara eller inte vara behandlades av regionfullmäktige i tisdags. För övrigt till ljudet av talkörerna från en stor skara demonstranter, inklusive kor och traktorer. Regionfullmäktiges borgerliga majoritet backade något och “kompromissen” med folkopinionen blev att Nuntorp ska drivas vidare ända till och med 
vårterminen 2017.
Men redan innan bläcket från regionfullmäktiges papper hade torkat så ändrade sig regionens socialdemokrater. Dagen efter, på onsdag, när regionens naturbruksstyrelse avhandlade Nuntorps vara eller inte vara, så beslutade socialdemokraterna och den miljöpartistiske ordföranden (som i regionen tillhör den borgerliga styret), att intagningen av elever till Nuntorp ska stoppas redan nästa höst, 2016. Hur nu en skola ska kunna leva kvar och fungera utan elever? Det finns också tungor som påstår att utredningen, som ligger till grund för naturbruksstyrelsens beslut, är gjord i all hast – och som en följd av det innehåller en del sakfel, som till exempel när det gäller behörigheten hos de anställda lärarna.
Och det ryktet styrks av Elise Arnells (KD) protokollsanteckning som följde med beslutet:
”På grund av brister i underlag och sent utskickade handlingar anser jag det olämpligt att fatta beslut idag.”
De borgerliga ledamöterna avstod för övrigt från att delta i beslutet.
Jag noterar också det anmärkningsvärda i att naturbruksstyrelsen fattade detta beslut innan regionfullmäktiges beslut ens hade blivit lagligt. Beslut måste ju justeras för att gälla… Och det tar några dagar.
Jag påminner mig att jag skrev i en blogg i tisdags:
“Dock så tolkar jag dagens beslut i regionfullmäktige som en varning till alla elever att söka Nuntorp och en uppmaning till alla lärare på Nuntorp att leta efter nytt jobb.”
Jag hoppades att jag hade fel, men tyvärr låg det en hel del i mina farhågor. Även om jag inte kunde ana att det skulle vara socialdemokrater som höll i det svärd som beseglade Nuntorps öde. (OK, vi ska väl inte helt ge upp hoppet, och kampen, för att Nuntorp får vara kvar.)
Jag undrar ofta hur socialdemokrater tänker. Det har jag egentligen gjort i många, många år. Särskilt när det gäller socialdemokrater i Vänersborg…
Det började egentligen redan när Lars-Göran Ljunggren och S Anders Larsson härjade som värst med neddragningar i skolan, bygge av arenan, nedläggning av Huvudnässkolan och fifflet med Topp. Bland åtskilligt annat… Jag har emellertid gått bet i mina funderingar och i stort sett gett upp. Det tycks mig i det närmaste omöjligt att förstå vänersborgska socialdemokrater och deras politik.
Nu verkar det som regionens socialdemokrater har tagit efter läromästarna från Vänersborg. Men skam om lärjungen slår mästaren på den egna planhalvan. På Facebook skrev Vänersborgs kommunalråd Marie Dahlin (S) ett slags öppet brev som var riktat till, som hon skriver:
”Detta mail skickade jag till s-ledamoten i styrelsen för Naturbruksgymnasierna”
Vilket blir lite oklart eftersom det finns fler socialdemokrater i naturbruksstyrelsen. Som Gunnar Lidell (M) påpekade i samma Facebookgrupp:
”du får maila till alla 4 essen”
Vänersborgs kommunalråd Marie Dahlin (S) formligen dundrade mot sin partikollega (eller partikollegor?), inför alla på Facebook:
”Jag skäms, och kommer att göra allt för att motarbeta dig tyvärr.”
Marie Dahlin skriver alltså i singular, fast det finns fler socialdemokrater i styrelsen.
Marie Dahlin ifrågasätter själva sakinnehållet i naturbruksstyrelsens beslut:
”Hur kunde du misstolka regionfullmäktiges beslut som togs den 22/9 så katastrofalt? Har du pratat med några av våra partikamrater som var med om beslutet i fullmäktige? Ingen ville lägga ner Nuntorp.
Och Vad gör du dagen efter???”
Vi är väl ganska många som vill ge Marie Dahlin fullständigt rätt i denna tolkning av regionfullmäktiges beslut. Även Gunnar Lidell (M), som sitter i naturbruksstyrelsen, men inte kunde delta på det viktiga sammanträdet säger till TTELA:
”Min bestämda uppfattning är att detta strider mot fullmäktiges beslut.”
Bo Carlsson (C), ytterligare ett av Vänersborgs kommunalråd, har samma uppfattning:
”När högsta beslutande organ tar ett inriktningsbeslut måste man följa det. Jag har varit politiker ganska länge men har aldrig varit med om något liknande.”
Fast där är Bo Carlssons minne kort…
Den mer minnesgode vänersborgaren erinrar sig säkert att Vänersborgs kommunfullmäktige den 21 juni 2005 beslutade, med röstsiffrorna 48-0, att Huvudnässkolan skulle renoveras. Det här beslutet struntade emellertid Bo Carlsson (C), som tillsammans med Lars-Göran Ljunggren (S) styrde Vänersborg på den tiden, högaktningsfullt i.
Bo Carlsson avgick inte då. Och Bo Carlsson lär inte avgå från regionfullmäktige nu. Som han ”hotade med” i TTELA.
Tillbaka till Marie Dahlins ”öppna brev” till sin partikollega. Dahlin avslutar med:
”Jag har inte mycket till övers för dig just nu, tyvärr.
Skäms!”
Det är oerhört tuffa ord som Marie Dahlin levererar till sina partibröder och -systrar i regionen. I och för sig välförtjänta kan tyckas, i varje fall från en utomståendes horisont (utanför både regionpolitiken och socialdemokraterna).
Marie Dahlin har faktiskt fått ett svar, ett svar som hon också har publicerat på Facebook. Det framkommer då att det ”öppna brev” som hon har skickat är ställt till Per ”Pelle” Andersson (S). ”Pelle” som för övrigt ganska ofta samåker med den miljöpartistiske ordföranden i naturbruksstyrelsen, trots att de är politiska ”fiender”. Men det hör kanske inte hit…
Per Andersson skriver:
”Vi har tagit vårt ansvar utifrån de förutsättningar som naturbruksstyrelsen har att hantera. Så länge inte RF (regionfullmäktige; min anm) garanterar täckning av våra kostnader så är vi, enligt revisionen, skyldiga att agera. … Vi har inte lagt ner Nuntorp. Det har RFs borgerliga majoritet.”
Jag har fortfarande svårt för det här att regionfullmäktiges beslut måste justeras innan det gäller… Men förutom det, så vill nog Per Andersson bli överens med Marie Dahlin – genom att lägga hela skulden på de borgerliga (inklusive miljöpartiet). Som för övrigt alltså lade ner sina röster i naturbruksstyrelsen, förutom då den miljöpartistiske ordföranden.
Marie Dahlin tar inte den framsträckta handen:
”Så ser ju inte jag det riktigt … det gjorde just nu Du. Regionen sa ETT år, inte en dag.
Vi kunde väl fått tid att andas från en dag till en annan. Pratat med varandra om hur vi nu gör det bästa av situationen. Du röstade direkt för ett intagningsstopp utan att tveka, utan att prata med dina S- kamrater i området, vi kanske hade kunna lösa det om du haft is i magen. Nu känns det jättemycket uppförsbacke! Men vi SKA lösa/klara det på nåt sätt, utan dig.”
”Utan dig”…
Den egentligen interna, oerhört tuffa, socialdemokratiska diskussionen fortsätter alltså för öppen ridå på Facebook, i gruppen ”Behåll Nuntorpskolan !!”. Och lär så göra ett tag. Så länge ingen sätter stopp.
Det skulle inte heller förvåna mig om den här diskussionen följs av ”interna efterräkningar” av något slag. Partier i allmänhet brukar inte diskutera känsliga frågor offentligt, i synnerhet inte socialdemokraterna.
Men det var inte slut på ”tveksamheterna” (en del använder betydligt starkare ord) ens efter fullmäktiges och naturbruksstyrelsens beslut i veckan. För i stort sett samtidigt, endast två dagar senare, innan bläcket från naturbruksstyrelsens papper hade torkat, offentliggjorde Uddevalla kommun att ett nytt naturbruksprogram ska startas i Uddevalla.
Bohusläningen skriver:
”Frågan är känslig, konstaterar skolchef Hans-Lennart Schylberg. Det finns ett avtal som inte går ut förrän 2018 mellan kommunerna och regionen om att kommunerna inte får starta naturbruksutbildningar.”
Det finns ett avtal… Att kommunerna inte får…
Så visst är Uddevallas kommuns utspel känsligt. Där har skolchefen helt rätt. Och det är nog ändå ganska snällt sagt. Men skolchefen är både orädd och optimistisk, eller vad man nu ska kalla det (det finns kanske helt andra ord…), och fortsätter:
”Men sista året har det hänt så mycket och regionen ifrågasätter själv sin verksamhet och stänger ner. Då finns det ingen anledning att vila på hanen utan vi kliver in i det nu.”
Oj, skolchefen refererar regionens verksamhet – och dömer ut den. Och drar en mycket oväntad och kontroversiell slutsats. Helt på egen hand. Eller?
Det känns nog inte som att skolchefen står ensam bakom Uddevallas beslut. Man kan nog förmoda att både en och annan politiker finns med och stöttar bakom ryggen… Och antagligen har det diskuterats en hel del i Uddevallas politiska korridorer… Förmodligen ganska långt innan veckans beslut i regionen…
Tror jag.
Och då är det säkerligen också som så att man kan anta att vissa ledamöter i regionen kände till planerna i Uddevalla redan innan veckans båda beslut om Nuntorp. Och kanske tvärtom typ…
Ann-Britth Fröjd, centerpartist från Vänersborg, uttrycker sina misstankar på följande sätt (Facebook):
“Det verkar finnas en dold agenda.”
Och det är det nog fler som tror…
Det är nog tur att man inte är politiskt aktiv i regionen. Det räcker gott och väl med alla turer i Vänersborg. Men visst hoppas man, som vänersborgare och som tidigare yrkesverksam i Dalsland i över 30 år (dock inte på Nuntorp), att naturbruksskolan Nuntorp får vara kvar.
Det är vad jag förstår det enda vettiga. Bara elever får, kan och vill välja skolan.
.
PS. I fredags, den 25 september, kl 21.40, så visade min bloggräknare en speciell sifferserie – 333.333. Trehundratrettiotretusentrehundratrettiotre klick… Wow!
Kungar, pengar och kultur
Igår besökte kung Carl Gustaf och kronprinsessan Victoria Restad Gård och studerade det fantastiska arbete som utförs – inte minst på Kumlienskolan.
Besöket fick stor uppmärksamhet i media och det blev enligt alla rapporter mycket lyckat. Det är också roligt att Vänersborg någon gång blir placerat på kartan i positiv bemärkelse.
Det viktigaste med kungligheternas besök är dock, som jag ser det, att det kan bidra till att stävja den relativt utbredda främlingsfientligheten och rasismen. Sedan är jag övertygad om att flyktingarna själva uppskattade den kungliga uppmärksamheten.
Jag har fått ett uppskattat mail, som jag i min självgodhet måste återge. Igår när jag kom hem från Bokmässan läste jag:
“Jag är imponerad av din blogg. Känns som du gör lokaltidningarnas arbete… – du borde få presstöd!”
Tidigare har jag fått ett antal erbjudanden från företag som vill göra reklam på bloggen. Vilket inte riktigt är min “grej”, och som jag så klart har tackat nej till. Men presstöd har jag inte blivit erbjuden. Eller ansökt om…
Presstöd… Det kunde vara kul med presstöd… Det tyckte ju också moderaten Stig Bertilsson en gång i tiden, och lurade till sig ett antal miljoner. Presstöd… Då skulle jag kunna bli typ journalist eller författare – på heltid…
Och på tal om författare, riktiga författare menar jag. Jag var på Bokmässan igår. I Göteborg. Det var för övrigt en av anledningarna till att jag inte kunde åka och titta på kungen och kronprinsessan.
Bokmässan är en fantastisk tillställning. Den är stor, både till innehåll och yta. Arena Vänersborg hade inte räckt till på långa vägar. Även om arenan i och för sig 
skulle ha haft den fördelen att det inte hade blivit så varmt att vandra omkring. Jag uppnådde för övrigt mitt stegmål på stegräknaren (“inbyggd” i mobilen), vilket jag sällan gör för övrigt.
Det var hur många olika montrar som helst. Från små bås till stora “salar”. Bokförlag, fackföreningar, litteratursällskap osv var blandade om vartannat. Och överallt små scener där författare, journalister och andra höll seminarier eller blev intervjuade. Själv såg jag en av mina absoluta idoler, den svenska litteraturens kung, Jan Guillou. Även andra kändisar, som kanske inte direkt är idoler, syntes också till, typ Mark Levengood, Lars Gustafsson och Björn Hellberg . Där fanns även en uppsjö av mer eller mindre okända författare – som Mikael Sol.
Den som imponerade mest var på sätt och vis dock intervjuaren Fredrik Belfrage, en gammal TV-kändis. Han var enormt påläst och kunnig och skötte sitt intervjuuppdrag med fullständig bravur.
Dagens höjdpunkt var emellertid ett mycket kärt återseende av min gamle vän Erik Blix. Det var egentligen helt osannolikt att stöta på denne kung i humor- och luftgitarrbranschen – bland dessa tusentals mässbesökare. Och visst är Blix också en av mina absoluta idoler…
I Vänersborg i veckan sprang jag för övrigt på en debutant på scenen. På den politiska scenen – nämligen socialnämndens nye ordförande Peter Trollgärde (S). Vi presenterade oss, diskuterade lite grann och slutade sedan vårt samtal med att önska varandra ett gott framtida samarbete.
Som tur var hade Trollgärde nog inte läst min tidigare blogg… Så nu måste jag väl väga upp det och skriva något positivt… Men jag behöver inte hitta på något. Dels gav Trollgärde ett mycket positivt intryck i vårt samtal. Och dels gjorde han enligt välinformerade källor en galant insats i sitt första sammanträde som socialnämndens ordförande.
I dagens TTELA, fast inte i papperstidningen (är det inte många av Niklas Johanssons artiklar om Vänersborg som inte hamnar på TTELA:s hemsida?), kan man också läsa om socialnämndens sammanträde.
En enig socialnämnd beslutade att begära 21,1 milj kr för 2015 – för att täcka det beräknade underskottet. Peter Trollgärde (S) till TTELA:
”Den största anledningen till underskottet är volymökningar. Det här handlar inte om att det slösas med pengar, vad jag kan se är den ekonomiska hushållningen god.”
Min åsikt är att Trollgärde har fullständigt rätt. Så därmed kommer de farhågor jag förde fram i förra veckans blogg helt på skam… Vilket jag är glad för.
Peter Trollgärde har slagit näven i borde och samtidigt visat var skåpet ska stå. Både det styrande triumviratet (socialdemokrater, miljöpartiet och centerpartiet), liksom det föregående styret under minialliansen (moderater, folkpartiet och kristdemokraterna), har nämligen en tendens att vilja sopa problem och ekonomiska underskott under mattan. Precis som om de inte finns. Och precis som att personal och tjänstemän inte känner av trycket, eller rappen från de ekonomiska piskorna, i form av mer eller mindre omöjliga besparingskrav när verksamheterna går med underskott på grund av för små ekonomiska anslag..
Det är klart att nämnderna ska få de pengar som de absolut måste ha för att kunna bedriva viktig och lagstadgad verksamhet!
Vi får väl se hur kommunens starka kvinna, Marie Dahlin (S), reagerar när hon får socialnämndens yrkande i sin hand. För naturligtvis måste hon ta ställning och komma med någon typ av besked.
Socialnämndens yrkande om mer pengar kommer i slutändan att avgöras av kommunfullmäktige.
Vart är vi på väg?
Den förra veckan var rent politiskt mycket hektisk för en vanlig enkel fritidspolitiker. Nu har lugnet dock lägrat sig igen, åtminstone för en ledamot i barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige. Det är flera veckor till nästa omgång sammanträden.
Men det hindrar ju inte att frågor dyker upp, påfallande ofta från ”vanliga” vänersborgare. De undrar hur beslut kan fattas som de gör, vad som är de faktiska drivkrafterna bakom den politik som förs och några undrar till och med om det ligger oegentligheter bakom vissa avgöranden. För mig som står med den ena foten i politiken, men resten av kroppen, för att inte säga hela kroppen, utanför den egentliga politiska makten, undrar ibland detsamma…
Som på Kindblomsvägen (se ”Kindblomsvägens vara eller inte vara”). Där verkar kommunen rusa åstad i ett tempo som innebär att den vare sig ”hinner” höra på dem beslutet berör eller diarieföra handlingar som den ska. Det ska byggas i den lilla skogsdungen på Blåsut – bära eller brista, vattensalamandrar eller ej, dialog eller ej, demokrati eller ej.
Kommunen vill nämligen bygga. Någon i kommunen vill det. Och denne någon vill liksom komma förbi alla hinder i form av till exempel invånare som trilskar, salamandrar som är i vägen, oppositionella politiker som är kritiska och andra. I fallet Kindblomsvägen ter sig allt ännu underligare än vanligt. I den här frågan är nämligen två av de partier som vill bevara hela skogsområdet ”grönt” också med och styr kommunen. Jag tänker på centerpartiet och det alltmer avsomnande miljöpartiet. Kanske ska vi tolka det som sker, som att Marie Dahlin och socialdemokraterna har fått fria händer på Kindblomsvägen mot att Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) får sitta vid maktens välsmakande och välbetalda grytor?
Eller som med den nya förskolan i kvarteret Hönan (se t ex här). Fast här är det tvärtom. Trots två beslut av Barn- och Utbildningsnämnden om att bygga denna nya förskola, så händer absolut ingenting. Kommunen vill inte bygga. Någon vill inte bygga. Oklart vem, även om allt pekar på att det återigen är Marie Dahlin (S) som är spindeln i nätet. Denna gång spjärnar Marie Dahlin alltså emot. Spjärnar och spjärnar förresten. Sätter stopp är väl ett mer adekvat uttryckt. För hade Marie Dahlin velat bygga en förskola på kv Hönan, så hade det också blivit en förskola där. Garanterat…
Det finns många andra frågor där vi som står vid sidan av makten undrar. Inte bara vad som görs och inte görs i kommunen. Utan också hur den politiska ledningen tänker för den närmaste framtiden, dvs för innevarande mandatperiod. Hur går det med planerna på att flytta hamnen till Vargön (se här och här)? Byggandet på Sanden (se ”Att sticka huvudet i Sanden”)? Curlinghallen…? Hur tänker sig kommunen med VA:t hos Solvarm i Sikhall? Bajamajorna på Gardesanna? Eller väghållaransvaret på Skaven? Bara för att ta några exempel…
De styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, har inte och tänker inte tala om (det har Marie Dahlin framfört i fullmäktiges talarstol) vad de kom överens om när de tog tag i det vänersborgska skeppet denna mandatperiod. Vi andra partier och alla vänersborgare har inte en aning om vart skeppet styr.
Många vänersborgare har också funderingar på beslut som kommunens tjänstemän fattar. Det kan vara till exempel frågor kring bygglov och skolskjutsar.
Skolskjutsar är aktuellt i början av varje läsår. När jag tittar i BUN:s diarium så är det hur många ansökningar som helst om skolskjutsar. Det tar säkert en hel tjänst i anspråk att behandla allihop. Och naturligtvis är det några av ansökningarna som inte beviljas. Det är inte heller lätt alla gånger att bedöma och avgöra en ansökan om skolskjuts.
För att ta två exempel som visar hur komplicerat en till synes enkel fråga kan vara.
En av de boende i Överby, i ett av de där husen som tillhör Vänersborgs kommun, fast det i praktiken ligger i Trollhättan (se ”Vi vill till Trollhättan!”), får inte skolskjuts till sitt barn. Familjen kan få skolskjuts om barnet hade gått på Onsjöskolan. Men barnet går i Björndalsskolan och den skolan ligger i Trollhättan. Då spelar det ingen roll att det är bra mycket längre till Onsjöskolan än till Björndalsskolan. Eller att kompisarna går på Björndalsskolan.
Beslutet har överklagats till förvaltningsrätten, men jag tror inte att familjen i Överby har några större utsikter att ”vinna”. Så vitt jag förstår så vilar beslutet på lagar och reglementen. Fast jag trodde att kommunledningen i Vänersborg skulle underlätta tillvaron och vardagslivet för dessa familjer i gränstrakterna mellan Vänersborg och Trollhättan…
Det andra exemplet är också från gränstrakterna mellan Vänersborg och Trollhättan, men från andra sidan älven.
Det finns ett antal vänersborgselever som bor i Västra Tunhem, ett stenkast från gränsen till Trollhättan. De går årskurs 1-5 i Mulltorps skola (i Vänersborg), men när de börjar åk 6 så blir deras hemskola Lyrfågelskolan. I Trollhättan! Och Lyrfågelskolan förblir hemskola även under högstadietiden. Dessa elever får skolskjuts till Trollhättan av Vänersborgs kommun. För det är närmare till Lyrfågelskolan i Trollhättan än till exempelvis Idrottsgatan i Vänersborg.
De elever i Tunhem som förra läsåret valde Fridaskolan i Trollhättan i stället för Lyrfågelskolan i Trollhättan fick felaktigt gratis busskort av Vänersborgs kommun. Nu har emellertid felet upptäckts och det blir inga fria busskort till Fridaskolan i fortsättningen.
Dessa två exempel har både likheter och skillnader. De visar hur vanliga, vardagliga problem kan bli väldigt komplicerade. Och fel. Och som så ofta sker i dessa sammanhang, så är det de ”små” invånarna som får sitta emellan.
Det finns mycket som gnisslar i Vänersborg. Men på torsdag kommer kungen till Restad Gård och då kommer väl kanske allt att vända till det bättre…
Inte bara positivt
Det hände väldigt mycket trevligt i Vänersborg i helgen. Väldigt mycket. Och det tack vare många ideella krafter, personer som på sin fritid gjorde alla de publikdragande arrangemangen möjliga. (Se min förra blogg ”Det händer i Vänersborg”.)
Men Vänersborg är väl inte Vänersborg om det bara hände positiva saker i veckan. Det hände också en del saker, som även om de inte var direkt negativa, så var det i varje fall ett frågetecken efter.
Som till exempel när Marie Dahlin (S) uttalade sig i lördagens TTELA om misstanken om att det var en motorcykelklubb som låg bakom vandaliseringen av ”Stars and Stripes”.
”Bort med skiten!”
Sa Marie Dahlin om motorcykelklubbar i Vänersborg. Och det har hon helt rätt i. Men jag undrar hur Dahlin tänkte när hon föreslog den kommunala åtgärden:
”Bryta rekryteringskedjor och motverka utanförskap…”
Ja, själva grundtanken är naturligtvis helt riktig. Missförstå mig inte. Men hur kan Marie Dahlin säga detta när hon själv går i bräschen för att spara på Vänersborgs barn och ungdomar? Det är ju bara några månader sedan som Dahlin och den styrande minoriteten, med stöd av sverigedemokraterna, röstade nej till mer pengar till Vänersborgs förskolor och skolor. Det gäller väl som politiker att inte bara prata utan att göra något! Kan man väl tycka…?
Och på tal om något helt annat.
Vattensalamandrarna på Kindblomsvägen är säkert lyckligt ovetande om att Länsstyrelsen har beviljat förlängning av tiden för att utföra skyddsåtgärder:
”tills det att den tänkta exploateringen utförs, dock längst fem år från dagens datum.”
Skriver Länsstyrelsen den 17 juni. (Vem som har begärt denna förlängning av Länsstyrelsen är höljt i dunkel. Det finns inga handlingar i kommunens diarium om detta.)
Men så länge behöver tydligen inte salamandrarna vänta. Redan den 18 maj skrev nämligen Brunbergs Bygg till kommunen och anmälde att företaget ville köpa fastigheten vid Kindblomsvägen. Skrivelsen diariefördes för övrigt först den 28 augusti, samma dag som Vänsterpartiet anmälde att det saknades handlingar i diariet…
Sedan Brunbergs Bygg avslöjat sina planer har kommunens kvarnar börjat mala i en för Vänersborgs kommun oväntad snabb takt. Det känns som om socialdemokraterna vill få igång ett bygge i skogsdungen så fort det bara går. Men det kan du läsa mer om i ett utmärkt inlägg på Vänsterpartiets hemsida – se ”I duktiga kommuner löper det mesta på räls”.
Det ska bli mäkta intressant att se hur socialdemokraternas koalitionspartier, miljöpartiet och centerpartiet, ställer sig till planerna på byggnation på Kindblomsvägen. För några år sedan undertecknade både Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) en motion med innehållet att bevara skogsområdet.
Jag skickade ett mail till miljöpartiets andre auktoritet, Per Sjödahl, och fick svaret:
”I dagsläget har jag inget konkret svar vad gäller Kindblomsvägen.”
Nähä…
Det finns, tyvärr, anledning att återkomma i frågan.
I TTELA kunde vi läsa (TTELA 22 juli) att det hade varit inbrott på Hallevibadet. Och det är naturligtvis oerhört tråkigt. Jag noterade i artikeln:
”… förlorade de samtidigt alla anmälningslistor och bokningar inför hösten.”
Därför blev jag lite fundersam när jag såg en annons från Vattenpalatset i veckans Vänersborgaren:
”Vattenpalatsets anmälningsuppgifter för höstens simskolor har kommit på villovägar.”
Nu vet jag inte om det har varit inbrott på Vänerparken också, men visst måste det vara mycket osannolikt att anmälningslistorna på två av baden i Vänersborg försvinner inom en månads tid?
Hänger det ihop?
Kanske kunde det ha varit ännu värre, men anmälningslistor innehåller, antar jag, både namn, personnummer och adresser. Och det är väl inte bra att det kommer i orätta händer?
Som sagt, det händer inte bara positiva saker i vår kommun. Det gäller att vara uppmärksam så att ett bra Vänersborg kan bli ännu bättre…
Det händer i Vänersborg
Det var mycket folk på Vänersvallen i fredags, drygt 900 personer. Det var seriefinal i division 3 NV Götaland och förutsättningarna var de allra bästa. Solen sken och kvällen var ljummen. I varje fall under den första halvleken. Sedan letade sig den kyliga vinden igenom kläderna och riktigt bet tag i skinnet…
Vänersborgs IF tog emot serieledarna Skoftebyn från Trollhättan. En mängd kändisar och legender hade hittat till den gröna plastmattan. Dick Hansson, tung bandyback i Vargön en gång i tiden, Thunberg, tränare i Frändefors, Inge Mårtensson, Filar’n, Loffe, U, Lill-Atis, Arne Jacobsson, Tallbo och många många fler celebriteter syntes i publikvimlet. Tyvärr kunde vi alla konstatera att fru Fortuna inte var med hemmalaget ikväll, och kanske inte heller skickligheten. Skoftebyn vann rättvist med 4-1. Och nu ser det ut som om seriesegern är utom räckhåll för de rödblå.
Dagen efter publikfesten på Vänersvallen var det Fridamäss. Äntligen säger några. Det var några år sedan vi sist upplevde den gamla anrika vänersborgska traditionen.
Fridamäss är en klassiker i Vänersborg och det är kul att arrangemanget har kommit tillbaka. Tyvärr så känns det som att vänersborgarna inte riktigt hittade (tillbaka) till centrum denna lördag. Modevisningar i all ära, men hur många lockas av det? Jag tror att det krävs betydligt modernare grepp. Själv så saknar jag mattält och chokladhjul…
Fast att ta Molly Sandén till Plantaget var ett lyckokast. Mängder av människor, inte bara barn och ungdomar, hittade dit. Tyvärr var framträdandet lite väl kort, även om det som bjöds var riktigt bra. I mellansnacket tog Molly Sandén på ett ganska fint och genomtänkt sätt upp frågor som självförtroende, allas lika värde etc. Och det kan vara viktigt 
för alla unga fans, som stod framme vid scenen och diggade musiken, att höra.
Men hur många av alla dessa människor handlade i affärerna? Eller tog sig en bit mat på en av stans alla restauranger?
Men det var inte nog med det. Det har hänt mer i helgen.
På söndagseftermiddagen och –kvällen var det ”Musik i scensommarkväll” på Restad Gård. Även detta arrangemang var gratis. Både VIF-matchen och Molly Sandén var det också.
Efter att idén hade kläckts hos Vänersborgs FK för tre veckor sedan var det snabba ryck. Artister bokades, annonseringen ordnades och scenen byggdes upp.
Och vädret var med även denna dag.
Ett fantastiskt arrangemang med idel vänersborgsförmågor. Och 200-300 i publiken. Kanske kunde det ha varit fler, men de som inte kom fick skylla sig själva… De missade Krigge, Rebeca Haak, Olivia Lundberg, Radar och Wedgie. (Wedgie missade jag också, eftersom bloggskrivandet kallade…) De missade också hur proffs ordnar till en picknick. Familjen Lundbergs picknick går till historien…
Det var ett mycket lovvärt och bra initiativ från VFK som vi hoppas blir en återkommande tradition.
Det har med andra ord varit en ganska fantastisk helg i Vänersborg! Tack vare många vänersborgares ideella arbete.
KS 26/8: Mycket bygg på gång
På onsdag har kommunstyrelsen sitt första sammanträde efter sommaren. En mängd frågor ska tas upp till behandling, medan några viktiga frågor faktiskt läggs på is. Således ska inte frågan om socialnämndens respektive barn- och utbildningsnämndens prekära ekonomiska situation behandlas.
Socialnämndens underskott i år, 2015, beräknas till 18,5 milj kr och BUN:s till 23,4 milj. Tydligen tycker de styrande partierna att detta inte är så mycket att orda om. Nämnderna har ju fått order att hålla budget och då gör de väl det. Typ. Att det är en total omöjlighet för nämnderna att spara så här mycket pengar i höst låtsas de styrande inte om.
Snacka om att ”sticka i huvudet i sanden”.
Socialnämnden hotas för övrigt av vitesföreläggande eftersom den inte alltid kan uppfylla lagens krav. Och frågan är hur barn- och utbildningsnämnden skulle klara en anmälan för brott mot Skollagen…
Inte heller den nya förskolan på kv Hönan ska behandlas på onsdag. Frågan är om det handlar om en försening eller en tröghet i systemet. Eller om de styrande helt enkelt vill att BUN ska klara sig utan en ny förskola… Däremot ska ombyggnationen av Mulltorps skola komma igång. Trots att kommunstyrelsen inte vill ge några ”extra” pengar till BUN för den utökade driftbudgeten. Det handlar om 600.000 kr.
Det är en hel del byggnadsfrågor som ska upp i kommunstyrelsen på onsdag.
Renoveringen av äldreboendet Gläntan ska äntligen påbörjas. Kommunstyrelsen beslutar på onsdag om höjd borgensram för VänersborgsBostäder, vilket är en förutsättning för byggstart. VänersborgsBostäder ska också få köpa fastigheten Cypressen 17, dvs kvarteret vid Huvudnässkolans gymnastiksal. Tanken är att det ska bli bostäder här.
Så visst händer det en del . Och speciellt roligt är det om bostadsbyggandet äntligen tar fart. I gårdagens TTELA kunde vi läsa om planerna på att bygga på Holmängen och på onsdag ska kommunstyrelsen även besluta om samråd av planprogrammet över Onsjö.
Det finns mycket positivt i planprogrammet över Onsjö, ett slags byggande i ”samspel” med terrängen. Däremot går kommunen förbi den stora frågan om Malögas flygplats och dess eventuella uppgradering till en högre nivå.
Kommunstyrelsen ska också behandla en motion från folkpartiet om att tillsätta en utredning om:
”att förtäta centrum genom påbyggnad av fler våningar på befintliga fastigheter.”
Fastighetsägarna är förvisso privata och det kan också vara svårt att ordna parkeringar, men varför inte? Vänersborg skulle må bra av fler människor i centrum.
Som sagt, det ser ut som att det börjar hända saker med bostadsbyggandet i själva Vänersborg. Det hade varit bra om samma utveckling hade varit på gång även i de andra kommundelarna.
Fast VA-utbyggnaden längs dalslandskusten fortsätter. Det går dock inte helt friktionsfritt. Kan man väl säga. Det finns en villa uppe vid Sikhall som är vida berömd. Ja, det finns väl egentligen flera… Men i det här fallet tänker jag särskilt på en villa som har synts i media vid ett flertal tillfällen (se här). Det är familjen Solvarms hus jag tänker på. Det finns dock anledning att återkomma till detta hus i en särskild blogg.
Egentligen finns det anledning att också återkomma till en annan fastighet som också ska upp på bordet på onsdagen, nämligen Villa Björkås.
Den politiska höstterminen har startat!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer